Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge—Spångakårrens torrläggningsföretag i örebro län jämte i ämnet väckta motioner.

1936-03-31 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1936:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge—Spångakårrens torrläggningsföretag i örebro län jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare

statsunderstöd till Hidinge—Spångakårrens

torrläggningsföretag i örebro län jämte i ämnet väckta

motioner.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 6 mars 1936 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 154, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva att till nedskrivning av de till torrläggning av Hidinge—

Spångakärren i örebro län den 11 november 1921 och den 19 december 1924

från odlingslånefonden samt den 25 november 1927 och den 4 november 1932

från statens avdikningslånefond beviljade lån ävensom till gäldande av vissa

med utredning rörande företaget förenade kostnader må från statens avdikningsanslag

anvisas ett statsbidrag av 109,924 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet, i den mån därför ej

nedan redogöres, till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 320

av herrar Karlsson, Gottfrid, och Åkerberg samt II: 651 av herr Pettersson i

Rosta m. fl., vari hemställts, att riksdagen må medgiva, att till nedskrivning

av de till torrlägning av Hidinge—Spångakärren i Örebro län den 11 november

1921 och den 19 december 1924 från odlingslånefonden samt den 25 november

1927 och den 4 november 1932 från statens avdikningslånefond beviljade

lån ävensom till gäldande av vissa med utredningen rörande företaget

förenade kostnader må från statens avdikningsanslag anvisas ett statsbidrag

av 225,939 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Den 11 november 1921 anvisade Kungl. Majit till torrläggning av viss mark

— de s. k. Hidinge—Spångakärren — tillhörande Hesselkulla m. fl. hemman i

Vintrosa, Hidinge och Knista socknar av Örebro län dels statsbidrag från allmänna

avdikningsanslaget med 277,380 kronor och dels lån från odlingslånefonden

med 554,770 kronor samt fastställde arbetsplan för företaget. Genom

beslut den 15 februari 1923 medgav lantbruksstyrelsen viss ändring i arbetsplanen,

i samband varmed de till företaget beviljade statsunderstöden minskades,

statsbidraget till 266,180 kronor och lånet till 532,360 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 50—51.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Den 11 juli 1924 beviljade Kungl. Maj:t till företaget för täckande av vid

detsamma uppkommen merkostnad ytterligare lån från odlingslånefonden

med 33,610 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t till nytillkomna sökandes andelar i företaget beviljat

dels den 19 december 1924 statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 600 kronor och lån från odlingslånefonden med 1,760 kronor, dels

ock den 25 november 1927 statsbidrag från statens avdikningsanslag med

1,630 kronor och lån från statens avdikningslånefond med 2,110 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 29 maj 1929, nr 224, anmält sitt bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition den 15 februari 1929, nr 169, därom framlagda

förslag, har Kungl. Majit genom beslut den 27 juni 1929 till företaget beviljat

ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag med 300,000 kronor och

därvid, bland annat, anbefallt statskontoret att av nämnda statsbidrag till

odlingslånefonden, såsom inbetalning å till företaget från fonden tidigare

beviljade lan, överföra följande belopp, tillhopa 120,370 kronor, nämligen

86,680 kronor å lånet av den 11 november 1921, hela lånet av den 11 juli

1924 å 33,610 kronor samt 80 kronor å lånet av den 19 december 1924, ävensom

att å fondens fordran avskriva kapitaliserade räntor å nämnda belopp,

120,370 kronor, med 11,380 kronor 52 öre.

Slutligen har Kungl. Majit den 4 november 1932 till två delägare i företaget,

vilka icke ägde del i tidigare beviljade låne- och bidragsbelopp, beviljat

bidrag från statens avdikningsanslag med 1,450 kronor och lån från statens

avdikningslånefond med 1,460 kronor.

Delägarna i torrläggningsföretaget hava i en till Kungl. Majit ställd skrivelse

— under åberopande av, bland annat, en av lantbruksingenjören Gösta

Kindblom åren 1933—1935 verkställd utredning angående företaget — hemställt,

dels att de företaget beviljade lånen måtte nedskrivas till belopp, motsvarande

70 procent av det utav Kindblom vid utredningen beräknade båtnadsvärdet

genom torrläggningen, 285,536 kronor 55 öre, eller till 199,875

kronor 59 öre, dels ock att Kungl. Majit ville anvisa medel till bestridande av

kostnaderna för den av Kindblom verkställda utredningen med 1,614 kronor.

Såsom skäl för framställningen ha delägarna åberopat, att redan erläggandet

av de första annuiteterna år 1929 hade visat sig oöverkomligt för åtskilliga

delägare, vilkas fastigheter till följd därav måst exekutivt försäljas och därvid

inropas av statskontoret. Dittills hade nio fastigheter inom företaget på

dylikt sätt övergått i statskontorets ägo. Andra delägare kunde med anlitande

av andra sina ekonomiska tillgångar något år erlägga fastställd annuitet, men

uppenbart vore, att desa annuiteter inom en mycket nära framtid skulle leda

till ekonomisk ruin.

Torrläggningsföretaget omfattar.

•^ker.................................................... 225.35 8 hektar

Äng och odlingsmark..................................... 630.7 50 »

Annan duglig mark....................................... 94.oso »

Summa 950.188 hektar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

3

Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen den

12 oktober 1925.

Kostnaderna för företaget ha enligt av arbetsstyrelsen för företaget år 1928

företedda räkenskaper uppgått till sammanlagt 923,382 kronor 61 öre. Emellertid

hava intressenterna, enligt vad jämväl framgår av nämnda räkenskaper,

haft att intill år 1928 vidkännas ytterligare kostnader för företaget å sammanlagt

86,577 kronor 39 öre i form av ränta å på privat väg anskaffade lånemedel

för arbetets bedrivande i väntan på att statsunderstöd skulle beviljas. Fördelade

å den areal, företaget omfattar, utgöra kostnaderna sålunda över 1,000

kronor för hektar.

Den genom torrläggningen uppkommande markförbättringen beräknades

år 1921 — efter det synemännen i samband med sökandet av statsunderstödet

förklarat, att den vid syneförrättningen uppskattade båtnaden borde höjas

med 10 procent — till omkring 840,000 kronor.

Staten har för företagets utförande sammanlagt beviljat:

i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

i lån ................................

i form av ränteavskrivning ............

....... kronor 569,860: —

....... » 450,930: —

....... » 11,380: 52

Summa kronor 1,032,170: 52.

Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande förklarat, att den för företaget

beräknade båtnaden minskats till följd av uppkomsten utav en i trakten tidigare

okänd Växtsjukdom, benämnd slumkornssjuka, med i runt tal 219,470

kronor. Vidare hade viss reducering av den beräknade båtnaden av företaget

funnits böra vidtagas med hänsyn till att torrläggningen av visst område,

Östalöten, icke blivit av den effekt, som beräknats. Av denna anledning hade

båtnaden reducerats med i runt tal 48,260 kronor. Beträffande nu ifrågavarande

båtnadsreducering å sammanlagt (219,470 +48,260=) 267,730 kronor

syntes den del därav böra frånräknas, som hade samband med inträffad

konjunkturförsämring. Sagda andel torde kunna uppskattas till ett belopp

av sammanlagt omkring 210,000 kronor. Efter avdrag av sistnämnda belopp

skulle sålunda den enbart av slumkornssjukans skadegörelse ävensom försvårande

odlingsmöjligheter samt delvis otillfredsställande torrläggning betingade

båtnadsminskning motsvara ett värde av (267,730 — 210,000=)

57,730 kronor. Den på de av statskontoret inköpta fastigheterna vilande låneskulden

torde uppgå till sammanlagt i runt tal 24,700 kronor. Dessa fastigheters

andel i den av slumkornsjuka m. m. föranledda båtnadsminskningen å

57,730 kronor utgjorde i runt tal 1,950 kronor.

Därjämte syntes en nedsättning böra vidtagas av den låneskuld, som åvilade

vissa i särskilt hög grad lånebelastade fastigheter. Beträffande för sistberörda

särskilt lånebelastade fastigheter ifrågasatt lånereducering hade densamma,

under iakttagande av att lånets storlek, beroende på omständigheterna

i de olika fallen, begränsats till 350 å 500 kronor för hektar, i föreliggande

utredningar beräknats till i runt tal 56,630 kronor. Därav komme på

av statskontoret inköpta fastigheter ett belopp av i runt tal 4,100 kronor. Efter

frånräkning av sistnämnda belopp skulle nu ifrågasatt begränsning av låneskulden

betinga en nedskrivning med (56,630—4,100=) 52,530 kronor av

den ifrågavarande fastigheter åvilande låneskulden.

Nedskrivningen av till företaget beviljade lån torde sålunda böra medgivas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

med sammanlagt (55,780 + 52,530=) 108,310 kronor, varigenom den nuvarande

kapitalskulden å sagda lån — varav nu återstode 448,900 kronor -—

skulle komma att minskas till i runt tal (448,900—-108,310=) 340,590 kronor

eller — därest för av statskontoret inköpta fastigheter avskrivet lån å

24,700 kronor medräknades — tili i runt tal 315,890 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört.

»Av utredningen torde framgå, att båtnaden av ifrågavarande torrläggningsföretag

blivit avsevärt mindre än vad vid företagets påbörjande beräknats. Denna

båtnadsminskning lärer, såsom i ärendet framhållits, bero dels på den allmänna

nedgång i jordbrukskonjunkturer och jordvärden, som inträffat efter

det arbetsplanen för företaget år 1921 fastställdes, dels ock därpå att vissa av

företaget berörda marker drabbats av slumkornssjuka och andra oförutsedda

odlingsvårigheter. Till den del båtnadsminskningen hänför sig till

sistberörda omständigheter torde med hänsyn till det tryckta ekonomiska

läge, vari åtskilliga delägare till följd av torrläggningsföretaget befinna sig,

staten böra av billighetsskäl träda hjälpande emellan. Såsom lantbruksstyrelsen

funnit torde den del av båtnadsminskningen, som är att hänföra

enbart till omständigheter av nu ifrågavarande art, kunna skattas till i runt tal

57,730 kronor, därav för fastigheter, som numera blivit å exekutiv auktion

av statskontoret inropade, 1,950 kronor. Båtnadsminskningen för övriga

fastigheter utgör således i runt tal 55,780 kronor, med vilket belopp lånen

följaktligen torde böra nedskrivas. Vad därefter angår den båtnadsminskning,

som beror på den allmänna nedgången i jordbrukskonjunkturer och

jordvärden, delar jag lantbruksstyrelsen uppfattning angående det principiellt

betänkliga i att av statsmedel lämna delägarna ersättning för sådan

minskning. Emellertid torde i förevarande fall, såsom lantbruksstyrelsen

även framhållit, speciella omständigheter få anses föreligga, vilka göra en

viss ytterligare ekonomisk hjälp från statens sida försvarlig. Denna hjälp

torde, i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag, böra givas i den formen

att för de i särskilt hög grad skuldbelastade fastigheterna lånesumman reduceras

till belopp, motsvarande 350 å 500 kronor för hektar, allt efter jordens

beskaffenhet och läge. Den lånenedskrivning, som för sådant ändamål erfordras,

uppgår enligt lantbruksstyrelsens utlåtande till i runt tal 56,630

kronor. Av nämnda summa belöper 4,100 kronor på de av statskontoret

inropade fastigheterna och återstående 52,530 kronor på övriga fastigheter

inom företaget. Sammanlagda beloppet av det statsbidrag, som nu torde

böra lämnas till företaget för ifrågavarande ändamål, uppgår alltså till

108,310 kronor. För beloppets utlämnande fordras riksdagens medgivande.

Beloppet torde böra utgå ur statens avdikningsanslag och bör icke inräknas

i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst

år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning. Såsom

statskontoret uttalat torde det ankomma på Kungl. Majit att efter lantbruksstyrelsens

hörande fastställa fördelningen av bidraget å de i företaget ingående

fastigheterna. Annuiteterna å lånen torde böra från och med år 1936

beräknas å de belopp, vartill lånen komma att nedskrivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

5

Vad slutligen angår kostnaderna för de utredningar, som föranletts av

ifrågavarande framställning, anser jag skäl tala för, att desamma bestridas

av statsmedel. Även detta belopp, 1,614 kronor, torde under enahanda förutsättning

som statsbidraget få utgå ur avdikningsanslaget. Sammanlagda

medelsanvisningen från detta anslag skulle alltså uppgå till 109,924 kronor.»

Motionärerna anse, att intressenternas framställning bort helt bifallas. De

anföra i anslutning därtill.

De till företaget utlämnade statslånen å sammanlagt 450,930 kronor torde

för närvarande efter inbetalning av förfallna annuiteter representera en kapitalskuld

av omkring 448,900 kronor. Av sistnämnda belopp belöper cirka

24,700 kronor å de av statskontoret inköpta fastigheterna. För att nedbringa

återstående kapitalskuld (448,900 — 24,700=) 424,200 kronor till det med

framställningen avsedda beloppet 199,875 kronor 59 öre erfordras i runt tal

(424,200— 199,875=) 224,325 kronor. Motionärerna föreslå alltså att sistnämnda

belopp anvisas till företaget från statens avdikningsanslag. Lika

med Kungl. Maj:t anse motionärerna, att kostnaderna örn 1,614 kronor för

de utredningar, som föranletts av framställningen, jämväl bestridas av statsmedel.

Utskottet vill på de av departementschefen anförda skäl tillstyrka, att sta- Utskottet.

ten lämnar ytterligare bidrag till förevarande torrläggningsföretag. Bifall

till motionärernas framställning skulle innebära, att intressenterna i företaget

i större utsträckning än som tillstyrkts av lantbruksstyrelsen erhölle gottgörelse

för den del av ifrågavarande båtnadsminskning, som beror på den allmänna

nedgången i jordbrukskonjunkturer och jordvärden. Starka principiella

skäl torde alltid tala mot att av statsmedel bevilja ersättning för nedgång

i fastighetsvärden. Ehuru i detta fall särskilda föreliggande skäl synts

motivera ett statsingripande jämväl utöver vanliga grunder, kan utskottet

emellertid därvidlag icke tillstyrka ett tillmötesgående av intressenternas

önskemål i vidare omfattning än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet kan alltså

icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till förevarande proposition

samt med avslag å motionerna I: 320 och II: 651, medgiva att

till nedskrivning av de till torrläggning av Hidinge—Spångakärren

i Örebro län den 11 november 1921 och den 19 december

1924 från odlingslånefonden samt den 25 november 1927

och den 4 november 1932 från statens avdikningslånefond beviljade

lån ävensom till gäldande av vissa med utredning rörande

företaget förenade kostnader må från statens avdikningsanslag

anvisas ett statsbidrag av 109,924 kronor.

Stockholm den 31 mars 1936.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. .IOHANSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Gabrielsson, von Stockenström,

Granath, Fritiof Gustafson, Alfred Andersson och Heiding; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Gustafson i Kasenberg,

Andersson i Löbbo, Liedberg, Andersson i Tungelsta, Pettersson i Rosta och

Osberg.

Reservation

av herrar Uddenberg och Pettersson i Rosta, som ansett, att utskottets yttrande

bort hava följande lydelse:

»Starka betänkligheter kunna alltid, såsom lantbruksstyrelsen framhållit,

resas mot att av statsmedel bevilja ersättning för nedgång i fastighetsvärden.

Men då knappast någon i detta torrläggningsföretag inlåtit sig därå i spekulationssyfte

utan det skett på tillskyndan av statens egna organ för att i en

brydsam tid, då landet led brist på livsförnödenheter, bereda nya odlingsmöjligheter,

bör effektiv hjälp från statens sida ej åsidosättas enbart av principiella

skäl. Utskottet vill därför på de av departementschefen anförda skäl

tillstyrka, att staten lämnar ytterligare bidrag till förevarande torrläggningsföretag.

Mot det sätt departementschefen föreslagit att hjälpen skall utgå har

utskottet intet att invända, men utskottet finner att kraftigare stöd från statens

sida är ofrånkomligt, om det stora flertalet i detta företag skall kunna räddas

från ruin. Utskottet föreslår därför att, utöver vad av Kungl. Majit föreslagits,

ett belopp av 116,015 kronor ställes lill förfogande för att ytterligare

nedbringa delägarnas skuldsumma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till förevarande proposition

samt motionerna I: 320 och II: 651, medgiva att till nedskrivning

av de till torrläggning av Hidinge—Spångakärren i örebro

län den 11 november 1921 och den 19 december 1924 från

odlingslånefonden samt den 25 november 1927 och den 4

november 1932 från statens avdikningslånefond beviljade

lån ävensom till gäldande av vissa med utredning rörande

företaget förenade kostnader må från statens avdikningsanslag

anvisas ett statsbidrag av 225,939 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge—Spångakärrens torrläggningsföretag i Örebro lä a1 i texten