Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge—Spångakårrens torrläggningsföretag i örebro län jämte i ämnet väckta motioner.
1936-03-31 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1936:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge—Spångakårrens torrläggningsföretag i örebro län jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
1
Nr 50.
Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1936 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare
statsunderstöd till Hidinge—Spångakårrens
torrläggningsföretag i örebro län jämte i ämnet väckta
motioner.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 6 mars 1936 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 154, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva att till nedskrivning av de till torrläggning av Hidinge—
Spångakärren i örebro län den 11 november 1921 och den 19 december 1924
från odlingslånefonden samt den 25 november 1927 och den 4 november 1932
från statens avdikningslånefond beviljade lån ävensom till gäldande av vissa
med utredning rörande företaget förenade kostnader må från statens avdikningsanslag
anvisas ett statsbidrag av 109,924 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet, i den mån därför ej
nedan redogöres, till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 320
av herrar Karlsson, Gottfrid, och Åkerberg samt II: 651 av herr Pettersson i
Rosta m. fl., vari hemställts, att riksdagen må medgiva, att till nedskrivning
av de till torrlägning av Hidinge—Spångakärren i Örebro län den 11 november
1921 och den 19 december 1924 från odlingslånefonden samt den 25 november
1927 och den 4 november 1932 från statens avdikningslånefond beviljade
lån ävensom till gäldande av vissa med utredningen rörande företaget
förenade kostnader må från statens avdikningsanslag anvisas ett statsbidrag
av 225,939 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Den 11 november 1921 anvisade Kungl. Majit till torrläggning av viss mark
— de s. k. Hidinge—Spångakärren — tillhörande Hesselkulla m. fl. hemman i
Vintrosa, Hidinge och Knista socknar av Örebro län dels statsbidrag från allmänna
avdikningsanslaget med 277,380 kronor och dels lån från odlingslånefonden
med 554,770 kronor samt fastställde arbetsplan för företaget. Genom
beslut den 15 februari 1923 medgav lantbruksstyrelsen viss ändring i arbetsplanen,
i samband varmed de till företaget beviljade statsunderstöden minskades,
statsbidraget till 266,180 kronor och lånet till 532,360 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 50—51.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
Den 11 juli 1924 beviljade Kungl. Maj:t till företaget för täckande av vid
detsamma uppkommen merkostnad ytterligare lån från odlingslånefonden
med 33,610 kronor.
Vidare har Kungl. Maj :t till nytillkomna sökandes andelar i företaget beviljat
dels den 19 december 1924 statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget
med 600 kronor och lån från odlingslånefonden med 1,760 kronor, dels
ock den 25 november 1927 statsbidrag från statens avdikningsanslag med
1,630 kronor och lån från statens avdikningslånefond med 2,110 kronor.
Sedan riksdagen i skrivelse den 29 maj 1929, nr 224, anmält sitt bifall till
Kungl. Maj:ts i proposition den 15 februari 1929, nr 169, därom framlagda
förslag, har Kungl. Majit genom beslut den 27 juni 1929 till företaget beviljat
ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag med 300,000 kronor och
därvid, bland annat, anbefallt statskontoret att av nämnda statsbidrag till
odlingslånefonden, såsom inbetalning å till företaget från fonden tidigare
beviljade lan, överföra följande belopp, tillhopa 120,370 kronor, nämligen
86,680 kronor å lånet av den 11 november 1921, hela lånet av den 11 juli
1924 å 33,610 kronor samt 80 kronor å lånet av den 19 december 1924, ävensom
att å fondens fordran avskriva kapitaliserade räntor å nämnda belopp,
120,370 kronor, med 11,380 kronor 52 öre.
Slutligen har Kungl. Majit den 4 november 1932 till två delägare i företaget,
vilka icke ägde del i tidigare beviljade låne- och bidragsbelopp, beviljat
bidrag från statens avdikningsanslag med 1,450 kronor och lån från statens
avdikningslånefond med 1,460 kronor.
Delägarna i torrläggningsföretaget hava i en till Kungl. Majit ställd skrivelse
— under åberopande av, bland annat, en av lantbruksingenjören Gösta
Kindblom åren 1933—1935 verkställd utredning angående företaget — hemställt,
dels att de företaget beviljade lånen måtte nedskrivas till belopp, motsvarande
70 procent av det utav Kindblom vid utredningen beräknade båtnadsvärdet
genom torrläggningen, 285,536 kronor 55 öre, eller till 199,875
kronor 59 öre, dels ock att Kungl. Majit ville anvisa medel till bestridande av
kostnaderna för den av Kindblom verkställda utredningen med 1,614 kronor.
Såsom skäl för framställningen ha delägarna åberopat, att redan erläggandet
av de första annuiteterna år 1929 hade visat sig oöverkomligt för åtskilliga
delägare, vilkas fastigheter till följd därav måst exekutivt försäljas och därvid
inropas av statskontoret. Dittills hade nio fastigheter inom företaget på
dylikt sätt övergått i statskontorets ägo. Andra delägare kunde med anlitande
av andra sina ekonomiska tillgångar något år erlägga fastställd annuitet, men
uppenbart vore, att desa annuiteter inom en mycket nära framtid skulle leda
till ekonomisk ruin.
Torrläggningsföretaget omfattar.
•^ker.................................................... 225.35 8 hektar
Äng och odlingsmark..................................... 630.7 50 »
Annan duglig mark....................................... 94.oso »
Summa 950.188 hektar.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
3
Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen den
12 oktober 1925.
Kostnaderna för företaget ha enligt av arbetsstyrelsen för företaget år 1928
företedda räkenskaper uppgått till sammanlagt 923,382 kronor 61 öre. Emellertid
hava intressenterna, enligt vad jämväl framgår av nämnda räkenskaper,
haft att intill år 1928 vidkännas ytterligare kostnader för företaget å sammanlagt
86,577 kronor 39 öre i form av ränta å på privat väg anskaffade lånemedel
för arbetets bedrivande i väntan på att statsunderstöd skulle beviljas. Fördelade
å den areal, företaget omfattar, utgöra kostnaderna sålunda över 1,000
kronor för hektar.
Den genom torrläggningen uppkommande markförbättringen beräknades
år 1921 — efter det synemännen i samband med sökandet av statsunderstödet
förklarat, att den vid syneförrättningen uppskattade båtnaden borde höjas
med 10 procent — till omkring 840,000 kronor.
Staten har för företagets utförande sammanlagt beviljat:
i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
i lån ................................
i form av ränteavskrivning ............
....... kronor 569,860: —
....... » 450,930: —
....... » 11,380: 52
Summa kronor 1,032,170: 52.
Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande förklarat, att den för företaget
beräknade båtnaden minskats till följd av uppkomsten utav en i trakten tidigare
okänd Växtsjukdom, benämnd slumkornssjuka, med i runt tal 219,470
kronor. Vidare hade viss reducering av den beräknade båtnaden av företaget
funnits böra vidtagas med hänsyn till att torrläggningen av visst område,
Östalöten, icke blivit av den effekt, som beräknats. Av denna anledning hade
båtnaden reducerats med i runt tal 48,260 kronor. Beträffande nu ifrågavarande
båtnadsreducering å sammanlagt (219,470 +48,260=) 267,730 kronor
syntes den del därav böra frånräknas, som hade samband med inträffad
konjunkturförsämring. Sagda andel torde kunna uppskattas till ett belopp
av sammanlagt omkring 210,000 kronor. Efter avdrag av sistnämnda belopp
skulle sålunda den enbart av slumkornssjukans skadegörelse ävensom försvårande
odlingsmöjligheter samt delvis otillfredsställande torrläggning betingade
båtnadsminskning motsvara ett värde av (267,730 — 210,000=)
57,730 kronor. Den på de av statskontoret inköpta fastigheterna vilande låneskulden
torde uppgå till sammanlagt i runt tal 24,700 kronor. Dessa fastigheters
andel i den av slumkornsjuka m. m. föranledda båtnadsminskningen å
57,730 kronor utgjorde i runt tal 1,950 kronor.
Därjämte syntes en nedsättning böra vidtagas av den låneskuld, som åvilade
vissa i särskilt hög grad lånebelastade fastigheter. Beträffande för sistberörda
särskilt lånebelastade fastigheter ifrågasatt lånereducering hade densamma,
under iakttagande av att lånets storlek, beroende på omständigheterna
i de olika fallen, begränsats till 350 å 500 kronor för hektar, i föreliggande
utredningar beräknats till i runt tal 56,630 kronor. Därav komme på
av statskontoret inköpta fastigheter ett belopp av i runt tal 4,100 kronor. Efter
frånräkning av sistnämnda belopp skulle nu ifrågasatt begränsning av låneskulden
betinga en nedskrivning med (56,630—4,100=) 52,530 kronor av
den ifrågavarande fastigheter åvilande låneskulden.
Nedskrivningen av till företaget beviljade lån torde sålunda böra medgivas
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
med sammanlagt (55,780 + 52,530=) 108,310 kronor, varigenom den nuvarande
kapitalskulden å sagda lån — varav nu återstode 448,900 kronor -—
skulle komma att minskas till i runt tal (448,900—-108,310=) 340,590 kronor
eller — därest för av statskontoret inköpta fastigheter avskrivet lån å
24,700 kronor medräknades — tili i runt tal 315,890 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört.
»Av utredningen torde framgå, att båtnaden av ifrågavarande torrläggningsföretag
blivit avsevärt mindre än vad vid företagets påbörjande beräknats. Denna
båtnadsminskning lärer, såsom i ärendet framhållits, bero dels på den allmänna
nedgång i jordbrukskonjunkturer och jordvärden, som inträffat efter
det arbetsplanen för företaget år 1921 fastställdes, dels ock därpå att vissa av
företaget berörda marker drabbats av slumkornssjuka och andra oförutsedda
odlingsvårigheter. Till den del båtnadsminskningen hänför sig till
sistberörda omständigheter torde med hänsyn till det tryckta ekonomiska
läge, vari åtskilliga delägare till följd av torrläggningsföretaget befinna sig,
staten böra av billighetsskäl träda hjälpande emellan. Såsom lantbruksstyrelsen
funnit torde den del av båtnadsminskningen, som är att hänföra
enbart till omständigheter av nu ifrågavarande art, kunna skattas till i runt tal
57,730 kronor, därav för fastigheter, som numera blivit å exekutiv auktion
av statskontoret inropade, 1,950 kronor. Båtnadsminskningen för övriga
fastigheter utgör således i runt tal 55,780 kronor, med vilket belopp lånen
följaktligen torde böra nedskrivas. Vad därefter angår den båtnadsminskning,
som beror på den allmänna nedgången i jordbrukskonjunkturer och
jordvärden, delar jag lantbruksstyrelsen uppfattning angående det principiellt
betänkliga i att av statsmedel lämna delägarna ersättning för sådan
minskning. Emellertid torde i förevarande fall, såsom lantbruksstyrelsen
även framhållit, speciella omständigheter få anses föreligga, vilka göra en
viss ytterligare ekonomisk hjälp från statens sida försvarlig. Denna hjälp
torde, i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag, böra givas i den formen
att för de i särskilt hög grad skuldbelastade fastigheterna lånesumman reduceras
till belopp, motsvarande 350 å 500 kronor för hektar, allt efter jordens
beskaffenhet och läge. Den lånenedskrivning, som för sådant ändamål erfordras,
uppgår enligt lantbruksstyrelsens utlåtande till i runt tal 56,630
kronor. Av nämnda summa belöper 4,100 kronor på de av statskontoret
inropade fastigheterna och återstående 52,530 kronor på övriga fastigheter
inom företaget. Sammanlagda beloppet av det statsbidrag, som nu torde
böra lämnas till företaget för ifrågavarande ändamål, uppgår alltså till
108,310 kronor. För beloppets utlämnande fordras riksdagens medgivande.
Beloppet torde böra utgå ur statens avdikningsanslag och bör icke inräknas
i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst
år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning. Såsom
statskontoret uttalat torde det ankomma på Kungl. Majit att efter lantbruksstyrelsens
hörande fastställa fördelningen av bidraget å de i företaget ingående
fastigheterna. Annuiteterna å lånen torde böra från och med år 1936
beräknas å de belopp, vartill lånen komma att nedskrivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
5
Vad slutligen angår kostnaderna för de utredningar, som föranletts av
ifrågavarande framställning, anser jag skäl tala för, att desamma bestridas
av statsmedel. Även detta belopp, 1,614 kronor, torde under enahanda förutsättning
som statsbidraget få utgå ur avdikningsanslaget. Sammanlagda
medelsanvisningen från detta anslag skulle alltså uppgå till 109,924 kronor.»
Motionärerna anse, att intressenternas framställning bort helt bifallas. De
anföra i anslutning därtill.
De till företaget utlämnade statslånen å sammanlagt 450,930 kronor torde
för närvarande efter inbetalning av förfallna annuiteter representera en kapitalskuld
av omkring 448,900 kronor. Av sistnämnda belopp belöper cirka
24,700 kronor å de av statskontoret inköpta fastigheterna. För att nedbringa
återstående kapitalskuld (448,900 — 24,700=) 424,200 kronor till det med
framställningen avsedda beloppet 199,875 kronor 59 öre erfordras i runt tal
(424,200— 199,875=) 224,325 kronor. Motionärerna föreslå alltså att sistnämnda
belopp anvisas till företaget från statens avdikningsanslag. Lika
med Kungl. Maj:t anse motionärerna, att kostnaderna örn 1,614 kronor för
de utredningar, som föranletts av framställningen, jämväl bestridas av statsmedel.
Utskottet vill på de av departementschefen anförda skäl tillstyrka, att sta- Utskottet.
ten lämnar ytterligare bidrag till förevarande torrläggningsföretag. Bifall
till motionärernas framställning skulle innebära, att intressenterna i företaget
i större utsträckning än som tillstyrkts av lantbruksstyrelsen erhölle gottgörelse
för den del av ifrågavarande båtnadsminskning, som beror på den allmänna
nedgången i jordbrukskonjunkturer och jordvärden. Starka principiella
skäl torde alltid tala mot att av statsmedel bevilja ersättning för nedgång
i fastighetsvärden. Ehuru i detta fall särskilda föreliggande skäl synts
motivera ett statsingripande jämväl utöver vanliga grunder, kan utskottet
emellertid därvidlag icke tillstyrka ett tillmötesgående av intressenternas
önskemål i vidare omfattning än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet kan alltså
icke biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till förevarande proposition
samt med avslag å motionerna I: 320 och II: 651, medgiva att
till nedskrivning av de till torrläggning av Hidinge—Spångakärren
i Örebro län den 11 november 1921 och den 19 december
1924 från odlingslånefonden samt den 25 november 1927
och den 4 november 1932 från statens avdikningslånefond beviljade
lån ävensom till gäldande av vissa med utredning rörande
företaget förenade kostnader må från statens avdikningsanslag
anvisas ett statsbidrag av 109,924 kronor.
Stockholm den 31 mars 1936.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. .IOHANSSON.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Gabrielsson, von Stockenström,
Granath, Fritiof Gustafson, Alfred Andersson och Heiding; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Gustafson i Kasenberg,
Andersson i Löbbo, Liedberg, Andersson i Tungelsta, Pettersson i Rosta och
Osberg.
Reservation
av herrar Uddenberg och Pettersson i Rosta, som ansett, att utskottets yttrande
bort hava följande lydelse:
»Starka betänkligheter kunna alltid, såsom lantbruksstyrelsen framhållit,
resas mot att av statsmedel bevilja ersättning för nedgång i fastighetsvärden.
Men då knappast någon i detta torrläggningsföretag inlåtit sig därå i spekulationssyfte
utan det skett på tillskyndan av statens egna organ för att i en
brydsam tid, då landet led brist på livsförnödenheter, bereda nya odlingsmöjligheter,
bör effektiv hjälp från statens sida ej åsidosättas enbart av principiella
skäl. Utskottet vill därför på de av departementschefen anförda skäl
tillstyrka, att staten lämnar ytterligare bidrag till förevarande torrläggningsföretag.
Mot det sätt departementschefen föreslagit att hjälpen skall utgå har
utskottet intet att invända, men utskottet finner att kraftigare stöd från statens
sida är ofrånkomligt, om det stora flertalet i detta företag skall kunna räddas
från ruin. Utskottet föreslår därför att, utöver vad av Kungl. Majit föreslagits,
ett belopp av 116,015 kronor ställes lill förfogande för att ytterligare
nedbringa delägarnas skuldsumma.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till förevarande proposition
samt motionerna I: 320 och II: 651, medgiva att till nedskrivning
av de till torrläggning av Hidinge—Spångakärren i örebro
län den 11 november 1921 och den 19 december 1924 från
odlingslånefonden samt den 25 november 1927 och den 4
november 1932 från statens avdikningslånefond beviljade
lån ävensom till gäldande av vissa med utredning rörande
företaget förenade kostnader må från statens avdikningsanslag
anvisas ett statsbidrag av 225,939 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Hidinge—Spångakärrens torrläggningsföretag i Örebro lä a1 i texten