Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långivning till mindre bemedlade, barnrika familjer på landsbygden med mera.
1936-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1936:69, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långivning till mindre bemedlade, barnrika familjer på landsbygden med mera.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.
1
Xr 69.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långivning
till mindre bemedlade, barnrika familjer på landsbygden
med mera.
(lia avd.)
Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 167 av herr Bagge m. fl. likalydande med II: 304 av herr Skoglund
m. fl., vari hemställts,
A) att riksdagen måtte för utlämnande av familjelån enligt i motionen angivna
grunder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett belopp av 600,000 kronor,
eller, om denna framställning icke nu kan bifallas,
B) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Maj:t ville föranstalta örn skyndsam utredning rörande i motionerna föreslagen
långivning till mindre bemedlade barnrika familjer på landsbygden
samt till riksdagen snarast möjligt inkomma med de förslag, vartill utredningen
må föranleda;
2) II: 273 av herr Norling, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning huruvida och i vad mån
s. k. premielån kunna beviljas medellösa barnrika familjer för byggande av
egna hem.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Enligt beslut av 1935 års riksdag inrättades samma år en lånefond för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, bosatta i städer
och stadsliknande samt andra tätare bebyggda samhällen. Samtidigt anvisades
medel för beviljande under vissa förutsättningar av hyresbidrag för
familjer med tre eller flera minderåriga barn. Villkoren för erhållande av
såväl ifrågavarande lån (bostadsanskaffning slån) som bidrag av statsmedel
till h yresavdrag (familjebidrag) finnas närmare angivna i kungörelsen den
4 september 1935 (nr 512).
Bostadsanskaffningslån kunna beviljas kommun eller under förmedling
av denna allmännyttigt bostadsföretag för nybyggnad eller förvärv och för
Dihang
till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 69—70. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.
bättring av äldre fastighet och kunna utgå med högst 45 % av fastighetens
värde, tomtvärdet oberäknat. För lånebeloppet skall ställas säkerhet som,
då tomten innehaves med äganderätt, skall utgöras av inteckning liggande
mellan lägst 50 och högst 95 %> av värdet å fastigheten efter avdrag av tomtens
värde. För lånet skall erläggas ränta, som fastställes av Kungl. Majit
till lägst medelräntan för statens upplåning mot obligationer under året före
det, under vilket lånet beviljats, med tillägg av en fjärdedels procent. Lån
skall vidare amorteras med fast annuitet och vara slutbetalt inom 40 år i
fråga om nybyggnad av sten och inom 30 år i fråga om nybyggnad av trä.
Lån kan emellertid beviljas endast under villkor att kommunen dels förbinder
sig att kostnadsfritt ställa tomt till förfogande, dels mot i författningen
fastställda villkor tillhandahåller den del av fastighetskapitalet, som
överskjuter det genom lån av statsmedel erhållna, dels ock gentemot staten
ansvarar för den förlust, som kan uppkomma genom försummad hyresbetalning.
Familjebidrag kunna beviljas kommun eller bostadsföretag för att såsom
hyresavdrag tillgodokomma i fastigheten boende mindre bemedlade barnrika
familjer. De hyresavdrag, som sålunda kunna beviljas vederbörande
familjer, uppgå till 30 procent för familj med tre barn, 40 procent för familj
med fyra barn och 50 procent för familj med fem eller flera barn.
Bostadsanskaffningslån och familjebidrag beviljas av statens byggnadslånebyrå.
Lånen och bidragen kunna utgå såväl till större byggnader som
till enfamiljshus. Beträffande enfamiljshusen är stadgat, att hyresgäst efter
medgivande av statens byggnadslånebyrå kan tillförsäkras rätt att framdeles
förvärva huset.
I årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bilaga 3, har
Kungl. Majit under punkt 3 föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i samma statsverksproposition, femte huvudtiteln,
punkt 23 föreslagit riksdagen att till Främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 650,000 kronor.
Motionerna 1:167 och 11: 30A avse, att liknande förmåner, berörda bostadsanskaffningslån
och familjebidrag innebära för vissa innevånare i städer
och stadsliknande samt andra tätare bebyggda samhällen, skulle beredas
motsvarande personer å den rena landsbygden. Motionärerna anföra härom
följande.
För landsbygdens del skulle låneverksamheten knytas till egnahemslånerörelsen.
Familjer, varom här vore fråga, skulle alltså tilldelas vanliga egnahemslån
samt därutöver särskilda lån — kallade familjelån — uppgående
till 15 å 20 procent av lägenhetens värde, dock högst 1,500 kronor. Familjelånen
skulle lämnas räntefria och amorteras genom avskrivning å lånet
på så sätt, att för tre barn avskreves 100 kronor för år, för fyra barn 150
kronor för år samt för fem eller flera barn 200 kronor för år. I händelse
lämnat lån icke kunde slutavskrivas på nu nämnt sätt, borde återstoden återbetalas
under en amorteringstid av högst tio år. Såsom säkerhet för lånen
skulle lämnas inteckning samt därjämte möjligen borgen av vederbörande
hemkommun. Lån skulle endast lämnas till verkligt dugande och arbet
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.
3
samma människor. Prövningen av ansökningar om lån och beviljandet av
lån borde anförtros de ordinarie egnahemsorganen.
Medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1936/1937
skulle — vid en beräkning att 500 familjer komme attt erhålla ett genomsnittligt
lån om 1,200 kronor — uppgå till 600,000 kronor. Erforderliga
medel torde kunna anvisas från anslagen till bostadsförsörjning för mindre
bemedlade barnrika familjer i städer och tättbebyggda samhällen.
I andra hand borde frågan göras till föremål för utredning.
I motionen II: 273 avses, att — för att verksamt stimulera egnahemsbyggandet
för medellösa barnrika familjer — premielån borde, utöver vanliga
premielån, utgå till sådana familjer efter antalet minderåriga barn och med
nödigt hänsynstagande till familjens inkomst och ekonomiska resurser. Då
utredning saknades rörande medelsbehovet, hemställdes örn utredning i ämnet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att åtgärder från det allmännas
sida böra vidtagas gentemot den trångboddhet, som är rådande för många
barnrika och medellösa familjer på landsbygden. Sådana åtgärder skulle
således närmast vara ägnade att anskaffa bostäder, lämpliga för större familjer.
Då det allmänna å detta område trätt hjälpande emellan beträffande
vissa samhällen, torde det vara skäligt, att jämväl landet i övrigt beredes
liknande förmån. För den rena landsbygden lärer det emellertid vara uteslutet
att välja de metoder, som beslutats för städer och tättbebyggda samhällen.
Såsom motionärerna antytt torde ifrågavarande stöd å landsbygden
i stället böra knytas till egnahemslåneverksamheten i form av premielån.
Huru nu avsedda åtgärder närmare böra utformas, torde emellertid icke
omedelbart och utan föregående utredning kunna avgöras. Utskottet kan
därför icke tillstyrka att, såsom i motionerna I: 167 och II: 304 föreslagits,
särskilda medel till ändamålet anvisas för nästkommande budgetår. Frågan
synes alltså böra göras till föremål för utredning, därvid jämväl motionärernas
uppslag torde prövas. Härvidlag vill utskottet emellertid erinra, att
jämlikt Kungl. Maj:ts den 17 maj 1935 givna bemyndigande tillkallats en
särskild kommission för verkställande av en allsidig undersökning av vårt
lands befolkningsfråga (befolkningskommissionen). Vidare ha jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935 tillkallats sju utredningsmän
rörande egnahemsverksamheten och andra med statens verksamhet på
det sociala jordområdet sammanhängande frågor (1936 års egnahemsutredning).
Nu förevarande spörsmål torde komma att ägnas erforderlig uppmärksamhet
under befolkningskommissionens och egnahemsutredningens
fortsatta verksamhet. Med hänsyn härtill och då utskottet förväntar, att
här berörda fråga snarast upptages till behandling, anser sig utskottet icke nu
böra föreslå särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.
1) att hemställan i motionerna I: 167 och II: 304 under A)
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
2) att hemställan i motionerna 1:167 och 11:304 under
B) samt motionen II: 273 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 14 maj 1936.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
Tjällgren, Fritiof Gustafson, Jacob Hansson och Elof Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Gustafson i Vimmerby, Olsson i Rödningsberg, Andersson i Löbbo, Hagman och Osberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.