Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långivning till mindre bemedlade, barnrika familjer på landsbygden med mera.

1936-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1936:69, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långivning till mindre bemedlade, barnrika familjer på landsbygden med mera.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

1

Xr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående långivning

till mindre bemedlade, barnrika familjer på landsbygden

med mera.

(lia avd.)

Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 167 av herr Bagge m. fl. likalydande med II: 304 av herr Skoglund

m. fl., vari hemställts,

A) att riksdagen måtte för utlämnande av familjelån enligt i motionen angivna

grunder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett belopp av 600,000 kronor,

eller, om denna framställning icke nu kan bifallas,

B) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Maj:t ville föranstalta örn skyndsam utredning rörande i motionerna föreslagen

långivning till mindre bemedlade barnrika familjer på landsbygden

samt till riksdagen snarast möjligt inkomma med de förslag, vartill utredningen

må föranleda;

2) II: 273 av herr Norling, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning huruvida och i vad mån

s. k. premielån kunna beviljas medellösa barnrika familjer för byggande av

egna hem.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Enligt beslut av 1935 års riksdag inrättades samma år en lånefond för

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, bosatta i städer

och stadsliknande samt andra tätare bebyggda samhällen. Samtidigt anvisades

medel för beviljande under vissa förutsättningar av hyresbidrag för

familjer med tre eller flera minderåriga barn. Villkoren för erhållande av

såväl ifrågavarande lån (bostadsanskaffning slån) som bidrag av statsmedel

till h yresavdrag (familjebidrag) finnas närmare angivna i kungörelsen den

4 september 1935 (nr 512).

Bostadsanskaffningslån kunna beviljas kommun eller under förmedling

av denna allmännyttigt bostadsföretag för nybyggnad eller förvärv och för
Dihang

till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 69—70. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

bättring av äldre fastighet och kunna utgå med högst 45 % av fastighetens

värde, tomtvärdet oberäknat. För lånebeloppet skall ställas säkerhet som,

då tomten innehaves med äganderätt, skall utgöras av inteckning liggande

mellan lägst 50 och högst 95 %> av värdet å fastigheten efter avdrag av tomtens

värde. För lånet skall erläggas ränta, som fastställes av Kungl. Majit

till lägst medelräntan för statens upplåning mot obligationer under året före

det, under vilket lånet beviljats, med tillägg av en fjärdedels procent. Lån

skall vidare amorteras med fast annuitet och vara slutbetalt inom 40 år i

fråga om nybyggnad av sten och inom 30 år i fråga om nybyggnad av trä.

Lån kan emellertid beviljas endast under villkor att kommunen dels förbinder

sig att kostnadsfritt ställa tomt till förfogande, dels mot i författningen

fastställda villkor tillhandahåller den del av fastighetskapitalet, som

överskjuter det genom lån av statsmedel erhållna, dels ock gentemot staten

ansvarar för den förlust, som kan uppkomma genom försummad hyresbetalning.

Familjebidrag kunna beviljas kommun eller bostadsföretag för att såsom

hyresavdrag tillgodokomma i fastigheten boende mindre bemedlade barnrika

familjer. De hyresavdrag, som sålunda kunna beviljas vederbörande

familjer, uppgå till 30 procent för familj med tre barn, 40 procent för familj

med fyra barn och 50 procent för familj med fem eller flera barn.

Bostadsanskaffningslån och familjebidrag beviljas av statens byggnadslånebyrå.

Lånen och bidragen kunna utgå såväl till större byggnader som

till enfamiljshus. Beträffande enfamiljshusen är stadgat, att hyresgäst efter

medgivande av statens byggnadslånebyrå kan tillförsäkras rätt att framdeles

förvärva huset.

I årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bilaga 3, har

Kungl. Majit under punkt 3 föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i samma statsverksproposition, femte huvudtiteln,

punkt 23 föreslagit riksdagen att till Främjande av bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 650,000 kronor.

Motionerna 1:167 och 11: 30A avse, att liknande förmåner, berörda bostadsanskaffningslån

och familjebidrag innebära för vissa innevånare i städer

och stadsliknande samt andra tätare bebyggda samhällen, skulle beredas

motsvarande personer å den rena landsbygden. Motionärerna anföra härom

följande.

För landsbygdens del skulle låneverksamheten knytas till egnahemslånerörelsen.

Familjer, varom här vore fråga, skulle alltså tilldelas vanliga egnahemslån

samt därutöver särskilda lån — kallade familjelån — uppgående

till 15 å 20 procent av lägenhetens värde, dock högst 1,500 kronor. Familjelånen

skulle lämnas räntefria och amorteras genom avskrivning å lånet

på så sätt, att för tre barn avskreves 100 kronor för år, för fyra barn 150

kronor för år samt för fem eller flera barn 200 kronor för år. I händelse

lämnat lån icke kunde slutavskrivas på nu nämnt sätt, borde återstoden återbetalas

under en amorteringstid av högst tio år. Såsom säkerhet för lånen

skulle lämnas inteckning samt därjämte möjligen borgen av vederbörande

hemkommun. Lån skulle endast lämnas till verkligt dugande och arbet
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

3

samma människor. Prövningen av ansökningar om lån och beviljandet av

lån borde anförtros de ordinarie egnahemsorganen.

Medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1936/1937

skulle — vid en beräkning att 500 familjer komme attt erhålla ett genomsnittligt

lån om 1,200 kronor — uppgå till 600,000 kronor. Erforderliga

medel torde kunna anvisas från anslagen till bostadsförsörjning för mindre

bemedlade barnrika familjer i städer och tättbebyggda samhällen.

I andra hand borde frågan göras till föremål för utredning.

I motionen II: 273 avses, att — för att verksamt stimulera egnahemsbyggandet

för medellösa barnrika familjer — premielån borde, utöver vanliga

premielån, utgå till sådana familjer efter antalet minderåriga barn och med

nödigt hänsynstagande till familjens inkomst och ekonomiska resurser. Då

utredning saknades rörande medelsbehovet, hemställdes örn utredning i ämnet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att åtgärder från det allmännas

sida böra vidtagas gentemot den trångboddhet, som är rådande för många

barnrika och medellösa familjer på landsbygden. Sådana åtgärder skulle

således närmast vara ägnade att anskaffa bostäder, lämpliga för större familjer.

Då det allmänna å detta område trätt hjälpande emellan beträffande

vissa samhällen, torde det vara skäligt, att jämväl landet i övrigt beredes

liknande förmån. För den rena landsbygden lärer det emellertid vara uteslutet

att välja de metoder, som beslutats för städer och tättbebyggda samhällen.

Såsom motionärerna antytt torde ifrågavarande stöd å landsbygden

i stället böra knytas till egnahemslåneverksamheten i form av premielån.

Huru nu avsedda åtgärder närmare böra utformas, torde emellertid icke

omedelbart och utan föregående utredning kunna avgöras. Utskottet kan

därför icke tillstyrka att, såsom i motionerna I: 167 och II: 304 föreslagits,

särskilda medel till ändamålet anvisas för nästkommande budgetår. Frågan

synes alltså böra göras till föremål för utredning, därvid jämväl motionärernas

uppslag torde prövas. Härvidlag vill utskottet emellertid erinra, att

jämlikt Kungl. Maj:ts den 17 maj 1935 givna bemyndigande tillkallats en

särskild kommission för verkställande av en allsidig undersökning av vårt

lands befolkningsfråga (befolkningskommissionen). Vidare ha jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935 tillkallats sju utredningsmän

rörande egnahemsverksamheten och andra med statens verksamhet på

det sociala jordområdet sammanhängande frågor (1936 års egnahemsutredning).

Nu förevarande spörsmål torde komma att ägnas erforderlig uppmärksamhet

under befolkningskommissionens och egnahemsutredningens

fortsatta verksamhet. Med hänsyn härtill och då utskottet förväntar, att

här berörda fråga snarast upptages till behandling, anser sig utskottet icke nu

böra föreslå särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

1) att hemställan i motionerna I: 167 och II: 304 under A)

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

2) att hemställan i motionerna 1:167 och 11:304 under

B) samt motionen II: 273 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 maj 1936.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

Tjällgren, Fritiof Gustafson, Jacob Hansson och Elof Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Gustafson i Vimmerby, Olsson i Rödningsberg, Andersson i Löbbo, Hagman och Osberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.