Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående premiering och stamboksföring av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten m. m.

1936-05-14 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1936:71, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående premiering och stamboksföring av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående premiering

och stamboksföring av nötboskap samt organisation

av kontrollföreningsverksamheten m. m.

(2:a avd.)

Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 110 av herr Bengtsson m. fl. och II: 378 av herr Hagman m. fl., likalydande,

vari hemställts, att riksdagen måtte hemställa, att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa och förelägga nästa års riksdag utredning rörande dels en

utvidgad och förenklad stamboksföring av nötboskap, grundad på, bland

annat, inom kontrollföreningarna insamlade primäruppgifter, dels ock kontrollföreningsverksamhetens

ändamålsenliga organisation och övervakning;

samt

2) II: 268 av herrar Pettersson i Dahl och Eriksson i Tolered, vari hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa, att § 16

i Kungl. Maj:ts reglemente den 15 juni 1922 (nr 302) för med statsmedel understödd

premiering och stamboksföring av nötboskap måtte utgå samt att

Kungl. Majit i övrigt ville vidtaga sådana ändringar i gällande bestämmelser

rörande den statsunderstödda nötboskapspremieringsverksamheten, att i motionen

påtalade missförhållanden undanröjas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionerna

från lantbruksstyrelsen, som vid yttrandet fogat utlåtanden från institutet för

husdjursförädling samt styrelserna för avelsföreningen för svensk röd och vit

boskap och avelsföreningen för svensk låglandsboskap.

Gällande bestämmelser i de spörsmål, som beröras av förevarande motioner,

äro meddelade dels i reglementet den 15 juni 1922 (nr 302) för med statsmedel

understödd premiering och stamsboksföring av nötboskap, med däri

genom kungörelserna nr 79/1929 och 593/1935 gjorda ändringar, samt i kungörelsen

samma dag (nr 303) angående statsbidrag till nötboskapsavelns

främjande ävensom i kungörelsen den 18 maj 1934 (nr 147) örn inskränkning

under kalenderåret 1934 av den med statsmedel understödda verksamheten

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 71.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

för nötboskapsavelns främjande, vilken sistnämnda kungörelse givits tillämpning

även under åren 1935 och 1936, dels ock i kungörelsen den 15 april 1932

(nr 72) angående statsbidrag till främjande av kontrollföreningsverksamheten,

ändrad genom kungörelserna nr 364 och 592/1935.

Institutet för husdjur sförädling, vars utlåtande begränsats till frågorna örn

stamboksföringen och kontrollföreningsverksamheten, har härutinnan anfört

följande.

I sin motion framhåller herr Bengtsson m. fl. bl. a. att enligt nu gällande

stamboksregler erfordras minst fem på varandra följande i stamboken verifierade

korsningsgenerationer för att djur skall kunna införas i stambokens

huvudavdelning; samt att, för att tjurar skola kunna bliva föremål för stambokföring,

fordras — på visst undantag när -— att de äro fallna efter i stambokens

huvudavdelning införda föräldrar. Därav följer, framhålla motionärerna,

att det i många fall erfordras mer än en mansålder, innan ättlingar

av ursprungligen icke stamboksförda djur kunna införas i stambokens huvudavdelning,

vilket i sin tur måste ha till följd, att många djurägare underlåta

att påbörja ett sådant arbete, vars frukter till betydande del endast komma

en efterföljande generation till godo. Motionärerna önska därför en revidering

av nu gällande stamboksregler i synnerhet som dessa icke till alla

delar kunna sägas stå i god överensstämmelse med den moderna ärftlighetslärans

grundprinciper.

Dessa synpunkter vill institutet för sin del understryka. De stora kraven

på många förberedande generationer innan djur kunna intagas i stambokens

huvudavdelning utgöra i regel krav av mera formell än reell innebörd. Att

så är förhållandet belyses av ett försök till utredning av det verkliga sakläget,

som utförts inom institutet.

På grund av vad här ovan anförts anser institutet att stambokföringen bör

kunna förenklas. Samtidigt bör emellertid kontrollföreningsverksamheten

organiseras så, att de genom kontrollföreningarna insamlade primäruppgifterna

på ett effektivare sätt än hittills kunna utnyttjas i avelsarbetets tjänst.

Härför synes vara nödvändigt att kontrollföreningsresultaten — i form av

kontaktkopior el. dyl. — årligen uppsamlas på central plats, för att där vara

föremål för ständigt fortlöpande bearbetningar, avseende i främsta rummet

att vara till ledning för en säkrare och sakligt riktigare tjurbedömning. Institutet

får därför tillstyrka den av herr Bengtsson m. fl. gjorda motionen om

utredning rörande stamboksföringen av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten,

men vill därvid framhålla dels, att utredningen

även bör omfatta reglerna för tjurbedömningen och nötboskapspremieringsverksamheten

och dels att såväl den praktiska som den teoretiska sakkunskapen

blir representerad vid denna utredning.

Avelsföreningen för svensk röd och vit boskap har beträffande stamboksföringen

och kontrollföreningsverksamheten anfört följande.

I frågan örn stamboksföringen vill avelsföreningens styrelse anföra:

Den moderna ärftlighetsläran har givit avelsarbetet ett utmärkt stöd. Den

har påvisat den lagbundna förärvningen och därigenom avlägsnat flera oklara

uppfattningar samt spritt ljus över åtskilliga spörsmål. Men man kan knappast

säga, att den anvisat nya vägar för det praktiska avelsarbetet. Ärftlighetsläran

har dock ådagalagt, att i många fall önskvärda egenskapskombinationer

av bestående natur kunna uppkomma redan vid exempelvis en första

korsning, men den kan ej analysera sådana fall och därmed fastställa, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

3

så verkligen skett. Det är emellertid ej uteslutet, att de resultat, som ärftlighetsforskningen

kommit till, skulle kunna motivera, att frågan om en inskränkning

av antalet förberedande klasser tages upp till prövning. Ärftlighetslärans

landvinningar få emellertid ej överskattas, och man bör med varsamhet

angripa det bestående och beprövade, då man ej kan sätta något fullgott

i stället.

Motionärerna påpeka, att endast tjur, fallen efter i stambokens huvudavdelning

införda föräldrar, kan bliva föremål för stamboksföring. Motionärerna

synas räkna med att alla s. k. R-kor äro godtagbara som »tjurmödrar»,

och anse, att denna grupp av kor är så liten, att nöjaktigt urval bland av dem

födda tjurkalvar ej kan äga rum.

Med anledning härav vill avelsföreningens styrelse framhålla:

Enligt gällande bestämmelser för inregistrering erfordras för intagande i

klass R av stamboken, att ko lämnat en avkastning av 120 kg smörfett med

ett medelfetthaltsläge av 3.6 %. För s. k. »tjurmoder» äro fordringarna

140 kg smörfett vid en medelfetthalt av 3.7 °/o eller 160 kg smörfett med 3.6 °/o.

Föreningen har också under utarbetande ett system för bedömning av

tjurar, vilket grundas på avkommebedömning med särskiljande av avkastningsegenskaper

och exteriöra egenskaper.

Båda dessa åtgärder avse att möjliggöra ett urval av de ur produktionssynpunkt

värdefullaste moderdjuren, vadan alltså den av motionärerna framförda

synpunkten är beaktad.

Genom dessa inskränkningar vid urvalet kommer antalet tjurmödrar att

bli något mindre än vad motionärerna synas räkna med. Det bör dock framhållas,

att antalet kor, inregistrerade i klass R av avelsföreningens stambok

för varje år ökas, vilket följande sammanställning visar.

Antal i S. R. B. stambok

inregistrerade R-kor

.......... 1611

.......... 1632

.......... 1919

.......... 2462

.......... 3194

.......... 2838

.......... 3287

.......... 3864

Frågan om antalet tjurmödrar är tillräckligt stort för tillgodoseende av behovet

av stamboksgilla tjurar, är naturligtvis under alla förhållanden i högsta

grad beaktansvärd. En utredning av frågan får därför av styrelsen förordas.

Motionen I: 110 innehåller förutom vad som härovan återgivits jämväl en

hemställan om att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande kontroll

föreningsverksamhetens ändamålsenliga organisation och övervakning.

Till denna del av motionen får styrelsen på det livligaste yrka bifall, så mycket

hellre som föreningen i en till kungl, lantbruksstyrelsen ställd skrivelse av

den 24 januari 1935 framhållit såsom sin mening, att varje strävan att göra

kontrollarbetet fullt effektivt är utomordentligt beaktansvärd, och desslikes

såsom ett krav framhållit, att all s. k. a-kontroll måtte bliva så noggrann, att

man med fullt förtroende för kontrollmaterialets tillförlitlighet kan söka

avelsdjur inom varje till avelsföreningen ansluten besättning.

År

1928

1929

1930

1931

1932

1933

1934

1935

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Av elsi öreningen för svensk Idglandsboskap har anfört huvudsakligen följande.

Beträffande motionen I: 110 och motionärernas kritik av gällande stamboksföring

kan avelsföreningens styrelse meddela, att det sedan länge varit

fråga om att slopa förberedande avdelningens klassindelning, varigenom det

skulle bli möjligt, att i huvudavdelningen införa framstående djur med kort

pedigree, d. v. s. en antavla med ett fåtal kontrollerade anföräldrar. Till

grund för klassindelningen i vår förberedande stambok har legat tyskarnas

bestämmelser för genomgående korsning (»Verdrängungskreuzung»). Avelsföreningens

förberedande stambok omfattar f. n. praktiskt taget endast 4

klasser. Klass I har nämligen blivit en samlingsklass, i vilken kor utan

kontrollerad härstamning kunna inregistreras. Styrelsens majoritet anser,

att frågan om klassindelningens upphörande är för tidigt väckt. Däremot har

styrelsen ingenting emot, att tjurar fallna efter kor i klass V hädanefter

liksom för några år sedan få införas i huvudstamboken. Härigenom skulle

antalet goda tjurmödrar ökas avsevärt, även örn man ställer större fordringar

beträffande avkastningen på sådana mödrar i klass V än på de s. k.

rasrena. Behovet av goda men billiga avelstjurar skulle härigenom lätt

kunna fyllas. Redan nu är det gott om billiga tjurar. Stamboksförda sådana

med mycket framstående mjölkhärstamning men med mindre tilltalande exteriör

kunna erhållas för slaktvärdet. Skulle, såsom fil. d:r Kåre Bäckström

förordar, den konstgjorda sädesöverföringen bliva allmänt praktiserad inom

husdjursaveln, bleve säkerligen tillgången på avelstjurar så stor, att man för

prisets skulle ej behövde avstå från fordran på s. k. rasrenhet bos tjurmödrarna.

Vad angår motionärernas påstående att reglerna för stamboksföringen icke

till alla delar kunna sägas stå i god överensstämmelse med den moderna ärftlighetslärans

grundprinciper kan föreningens styrelse icke gilla. Utan att på

något sätt undervärdera motionärernas vetenskapliga kapacitet kan nämligen

påpekas, att reglerna för stamboksföringen icke stå i strid med de resultat på

ärftlighetsforskningens område, som äro publicerade. Dessa resultat kan

man erhålla kännedom om genom studiet av »Handbuch der Vererbungswissenschaft»,

»Neue Ergebnisse der Zwillingsforschung heim Rind» och

»Der Forschungsdienst». Avelsföreningen för S. R. B. har tillsatt en kommitté

med uppdrag att utreda i vad mån det är möjligt att tillämpa den moderna

ärftlighetsläran inom det praktiska avelsarbetet. Avelsföreningen för

svensk låglandsboskap har haft tillfälle att genom ombud följa denna kommittés

arbete. Då i kommitténs verksamhet deltagit ej blott framstående

praktiska djuruppfödare utan även vetenskapsmän på husdjursgenetikens

område, känner låglandsföreningens styrelse icke något behov av utredning

från annat håll angående gällande stamboksreglers överensstämmelse med den

moderna ärftlighetsläran. Ärftlighetsforskningen inom husdjursaveln skall ju

bedrivas av Institutet för husdjursförädling på Wiad och kan icke av ekonomiska

skäl utövas av avelsföreningarna.

Att en avsevärd förenkling i stamboksförandet skulle kunna genomföras

genom ett effektivt utnyttjande av det material, som insamlas och kontrolleras

inom samtliga till kontrollföreningsverksamheten anslutna besättningar,

torde näppeligen vara överensstämmande med verkligheten. F. n. erhåller

avelsföreningen för svensk låglandsboskap genom Kungl. Lantbruksstyrelsen

från kontrollföreningarna samtliga uppgifter, som beröra djurens avkastning

och härstamning. Att på ett mera effektivt sätt än hittills utnyttja detta material

är säkerligen ej möjligt.

De i motionen II: 268 påtalade missförhållandena skulle enligt motionärernas

mening bestå däri,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

5

l:o att premieringsnämnden kan ålägga en tjurförening att köpa en tjur,

som föreningen icke önskar förvärva, samt också förhindra ett förvärv, som

föreningen anser önskvärt;

2:o att försäljningen av avelstjurar numera i stort sett är förbehållen innehavare

av större kobesättningar; samt

3:o att vid stamboksföring och premiering för stort avseende fästes vid

respektive djurs exteriör och för litet vid samma djurs produktionsegenskaper.

Det förstnämnda av dessa missförhållanden är enligt styrelsens mening

mycket allvarligt, men bör kunna avhjälpas av Kungl. Majit utan hjälp av en

dyrbar utredningskommitté.

Att försäljningen av avelstjurar numera i stort sett skulle vara förbehållen

innehavare av större kobesättningar är ifråga om låglandsrasen ett påstående

utan grund i verkligheten. De svartbrokiga låglandstjurarna uppfödas och

försäljas huvudsakligen av innehavare av besättningar med 25 kor och därunder.

Tjuruppfödning är i regel icke någon lukrativ affär, varför de större

gårdarna tyvärr helst avstå från densamma.

Att vid stamboksföring för stort avseende fästes vid djurens exteriör och

för litet vid deras produktionsförmåga äro slagord, som åstadkomma mera

skada än nytta. Vid stamboksföringen fordras nämligen att probanden eller

dennes moder visat en i förhållande till miljöförhållandena stor prestation

beträffande såväl mjölkmängd som fetthalt. Detta har haft till följd, att

de rasrena korna lämna avsevärt högre avkastning än icke stamboksförda

djur. Inom låglandsrasens hela avelsområde steg medelavkastningen hos

rasrena kor under åren 1925—1931 från 4,347 kg. mjölk med 3.44 % fett till

5,087 kg. mjölk med 3.54 % fett. Under kontrollåret 1930—1931 lämnade

3,326 rasrena kor i Malmöhus län 5,179 kg. mjölk med 3.56 °/o fett i medeltal.

Tyvärr utnyttjas icke alltid våra kors inneboende prestationsförmåga, därför

att anskaffandet av tillräckliga mängder foderäggvita vållar alltför stora

kostnader. Högre fordringar på mjölkavkastningen kunna f. n. icke ställas

vid stamboksföringen . Redan nu framhålles från många håll, att de föreskrivna

minimisiffrorna beträffande mjölkavkastningen vid stamboksföringen

äro tecken på en osund strävan efter rekordsiffror. Utomlands har på

sista tiden påpekats, att man börjat försumma djurens exteriör vid bedömningen

av deras kvalitet. Detta missförhållande kan spåras även i vårt land.

De stamboksförda nötkreaturen hava sällan fullt tillfredsställande exteriör.

Större uppmärksamhet än hittills bör därför otvivelaktigt ägnas åt djurens

kroppsbyggnad, konstitution och hälsotillstånd.

Avelsföreningens styrelse tillstyrker gärna, att Kungl. Maj :t vidtager sådana

ändringar i gällande bestämmelser rörande den statsunderstödda nötboskapspremieringsverksamlieten

att verkliga missförhållanden bli undanröjda, särskilt

som härför icke torde krävas något''dyrbart utredningsarbete.

Slutligen vill avelsföreningens styrelse som sin mening uttala, att den utredning,

som kan anses ofrånkomlig i anledning av ovannämnda motioner

nr I: 110 och 11:268 bör anförtros åt 1933 års mjölk- och mejeriutredning.

Lantbruksstyrelsen har anfört följande:

a) Stamboksföringen.

I motionerna I: 110 och II: 378 framhålles, att nied gällande ordning för

stamboksföring samt krav på i stambok redovisad härstamning svårighet

mött att tillgodose behovet av kvalificerade tjurar; och hemställes med anledning

härav örn utredning rörande en utvidgad och förenklad stamboksföring

av nötboskap. Av motiveringen synes framgå, att motionärerna åsyfta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

en förenkling och utvidgning av stamboksföringen av nötkreatur genom utnyttjande

i högre grad än hittills av de uppgifter, som kunna inhämtas genom

kontrollföreningarnas medverkan. Emellertid hava också vissa erinringar

riktats mot kontrollföreningarnas arbete. I sådant avseende åberopa

motionärerna bland annat Lantbruksstyrelsens skrivelse den 5 september

1934 till Kungl. Majit angående understöd till kontrollföreningsverksamheten,

innebärande bland annat en hemställan om statsbidrag jämväl för anordnande

av överkontroll över kontrollföreningsverksamheten. Motionärerna

hemställa örn utredning jämväl rörande kontrollföreningsverksamhetens

ändamålsenliga organisation och övervakning.

Vad dessa motionärer anfört i fråga om tillgodoseende av behovet utav

erkända, dugliga avelstjurar, har varit föremål för uppmärksamhet jämväl

från Lantbruksstyrelsens sida. Förhållandena ligga emellertid, såvitt Lantbruksstyrelsen

kunnat finna, olika till inom olika delar av landet. Speciellt

inom fjällboskapens område har på grand av där förekommande mer eller

mindre fullständig, ärftlig sterilitet frågan rörande tjurförsörjningen råkat i

ett så svårt läge, att därav torde framtvingas särskilda åtgärder i syfte att få

tjurproduktionen lagd på en bredare bas. Att jämväl inom andra områden

behov av utvidgad tjurproduktion, eventuellt med stöd av en på bredare bas

lagd stamboksföring, kan förefinnas, synes Lantbruksstyrelsen icke vara

uteslutet. Att en närmare utredning kommer till stånd angående de åtgärder,

som erfordras på området, och som utan skada för avelns utveckling kunna

vidtagas, finner Lantbruksstyrelsen utan tvivel påkallat. Styrelsen har således

intet att erinra mot det framställda utredningskravet i denna del.

b) Kontrollföreningsverksamheten.

Frågan angående kontrollföreningsverksamhetens organisation har varit

föremål för utredning av 1933 års mjölk- och mejeriutredning. Denna utredning

låg till grund för Kungl. Majits proposition i ämnet till 1935 års

riksdag. Det synes Lantbruksstyrelsen knappast lämpligt att nu föranstalta

om ny utredning angående samma spörsmål. Den sida av detta spörsmål,

som motionärerna närmast torde åsyfta, eller en skärpt överkontroll, behandlades

jämväl i nämnda utredning och föranledde mjölk- och mejeriutredningen

att förorda bestämmelser härutinnan av samma art, som den Lantbruksstyrelsen

ifrågasatt i förenämnda skrivelse den 5 september 1934 och

sedermera ånyo föreslagit i samband med äskande av anslag för budgetåret

1936/1937 till kontrollföreningsverksamheten.

c) Premieringsverksamheten.

I motionen II: 268 framställas vissa erinringar mot gällande bestämmelser

i fråga om den statsunderstödda nötboskapspremieringen. Då denna för

närvarande så gott som uteslutande avser tjurföreningsverksamheten och

dess understödjande, gäller kritiken, såvitt Lantbruksstyrelsen kan finna,

just denna fråga. Speciellt synes det, som örn motionärerna riktat sig mot

bestämmelsen, att såsom villkor för bidrag av allmänna medel skall gälla,

att »vederbörande premieringsnämnd på förhand givit sitt förord till inköp

av den tjur det gäller», samt att talan icke må föras mot prövningsnämndens

beslut. Motionärerna förmena vidare, att de senaste årens höga tjurpriser

möjligen kunna hava föranletts av bestämmelsen, att storleken av tilläggsprisen

— formen för det allmännas ekonomiska stödjande av tjurföreningsverksamheten

— gjorts beroende av vederbörande tjurs inköpspris. De höga

tjurprisen kunna emellertid enligt motionärernas förmenande också bero

därpå, att tillgången på stamboksförda kor, som äro lämpliga som tjurmöd
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

7

rar, är för liten. Motionärerna förorda därför en stamboksföring på bredare

bas. På denna punkt avser denna motion samma syfte, som i första

band föranlett förstnämnda båda motioner.

Lantbruksstyrelsen vill till en början framhålla, att motionärens ovan

citerade uttalande, att vederbörande premieringsnämnd på förhand skall

hava givit sitt förord till inköp av viss tjur, för att denna skall få av tjurföreningen

inköpas, för så vitt föreningen vill komma i åtnjutande av bidrag

utav allmänna medel, knappast står i full överensstämmelse med gällande

bestämmelser. Den enda bestämmelse, som här kan åsyftas, är stadgandet

i kungörelsen den 18 maj 1934 (nr 147) örn inskränkning under kalenderåret

1934 av den med statsmedel understödda verksamheten för nötboskapsavelns

främjande, 2 §, att premieringsnämnd skall biträda tjurförening

vid anskaffande av lämplig tjur.

Lantbruksstyrelsen vill med anledning av vad i denna motion vidare anförts

framhålla, att gällande bestämmelser om bidrag till tjurföreningsverksamheten

synas hava varit till gagn och verkat i den riktning, som avsetts

eller att tjurföreningarnas möjlighet att anskaffa ett gott tjurmaterial skulle

ökas. Det torde emellertid icke kunna förnekas, att efterfrågan på bättre

tjurar härigenom ökats och att detta bidragit till det jämväl enligt Lantbruksstyrelsens

förmenande relativt höga prisläget för tjurar. Att emellertid

sänka detta prisläge på bekostnad av tjurföreningarnas möjlighet att på

ett fullt tillfredsställande sätt tillgodose sitt tjurbehov, finner Lantbruksstyrelsen

knappast lämpligt. Föreligger en verklig brist på erkända tjurar av

tillfredsställande produktionsvärde, synes denna brist om möjligt böra botas

genom ökad produktion av tillfredsställande tjurmaterial. Den av Lantbruksstyrelsen

här ovan såsom önskvärd framhållna utredningen åsyftar ett

klarläggande av även denna fråga.

Lantbruksstyrelsen har sig icke bekant, att förbudet mot att föra talan mot

premieringsnämnds beslut i fråga örn belöningars tilldelande m. m. medfört

några direkta olägenheter. Bestämmelsen har givetvis tillkommit i syfte att

förhindra okynnesöverklagande av premieringsnämnds beslut och för att

giva premieringsnämnderna större auktoritet.

Liknande bestämmelse gäller jämväl i fråga örn annan statsunderstödd

djurpremiering. Endast lagarna örn hingst- respektive galtbesiktningstvång

innehålla stadgande örn rätt till överklagande av premieringsnämnds beslut.

För övrigt torde det av motionären avsedda syfte icke kunna nås allenast

genom borttagande av direkt förbud mot överklagande av premieringsnämnds

beslut. Talan mot dylikt beslut torde knappast med framgång kunna

föras, därest särskilda bestämmelser icke samtidigt meddelas om den

ordning, vari ett överklagande skall ske. Tilläggas må, att det skulle komma

att möta stora svårigheter för en central besvärsinstans att meddela beslut

i ett dylikt besvärsmål, som måhända som regel skulle påkalla besiktning

på ort och ställe av vederbörande djur. Enligt Lantbruksstyrelsens

förmenande torde den ifrågasatta ändringen i förevarande avseende medföra

större olägenheter än fördelar.

Lantbruksstyrelsen har i åberopade skrivelse den 5 september 1934 anfört

i huvudsak följande örn övervakning av kontrollföreningsverksamlietcn.

Trots .skärpning av de utav lantbruksstyrelsen fastställda grunderna för

ledning och övervakning av den allmänna kontrollverksamheten hade erfarenheten

visat, att stora svårigheter förelåge att göra den föreskrivna överkontrollen

fullt effektiv. Särskilt yppade sig svårigheterna inom så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

dana hushållningssällskaps områden, där kontrollföreningsverksamhetens

omfattning icke möjliggjorde särskild överkontrollassistents anställande

utan överkontrollen utövades av annan tjänsteman såsom bisyssla. Styrelsen

hade allt mer och mer styrkts i sin uppfattning, att stort behov förelåge

av kraftigare åtgärder för att åstadkomma en så vitt möjligt effektiv

kontroll över denna för landets mjölkproduktion viktiga verksamhet.

Lantbruksstyrelsen ville därför föreslå, att hushållningssällskapen ålades

att för ifrågavarande överkontroll anlita särskilt anställda överkontrollassistenter

med uteslutande uppgift att verkställa dylik kontroll. En

sådan anordning torde dock icke kunna genomföras, med mindre hushållningssällskapen

bereddes bidrag av statsmedel till kostnaderna härför. Sammanlagda

antalet kontrollföreningar i landet hade under kontrollåret 1932/

1933 uppgått till 931. På grund av det växlande antalet kontrollföreningar

inom de olika hushållningssällskapens områden kunde varje sådant område

icke lämpligen utgöra verksamhetsområde för en överkontrollassistent. En

reglering härutinnan bleve därför nödvändig. Denna reglering borde ske så,

att en överkontrollassistents verksamhet som regel borde omfatta högst

75 kontrollföreningar. I enlighet härmed skulle för hela riket erfordras

13 överkontrollassistenter.

Kostnaderna för överkontrollassistenternas verksamhet borde till lika delar

bäras av staten och de olika hushållningssällskapen. Med en beräknad

kostnad av 6,000 kronor för varje befattningshavare, resekostnad däri

inräknad, skulle sammanlagt för ändamålet erfordras 78,000 kronor. Statens

andel härav, 39,000 kronor, skulle motsvara ett årligt bidrag av 40

kronor per kontrollförening.

1933 års mjölk- och mejeriutredning (herrar B. v. Stockenström, ordf.,

samt Abel Andersson, L. Nanneson, C. Henning Nilsson, J. Birger Platon och

A. R. T. Söderlund) har i den 27 december 1934 avgivet betänkande och förslag

rörande kontrollföreningsverksamhetens organisation framlagt följande

förslag.

Utredningen har beträffande den lokala ledningen av ladugårdskontrollen

föreslagit, att denna såsom hittills måtte tillkomma

hushållningssällskapen. Utredningen förordar därjämte, att inom de

olika hushållningssällskapen genomföres en centralisering av kontrollföreningsverksamheten

på det sätt, att inom varje sällskaps område tillsättes

en styrelse för hela verksamheten inom området. Nämnda styrelse finner

utredningen lämpligen böra erhålla en sådan sammansättning, att vederbörande

hushållningssällskaps förvaltningsutskott utser 2/z och medlemmarna

i de under styrelsen sorterande föreningarna Vs av ledamöterna, vilkas

antal föreslås böra fastställas av hushållningssällskapet. Genom en dylik

centralisering — som redan på vissa håll praktiserats — anser utredningen

kunna vinnas ett bättre utnyttjande av de anställda kontrollassistenternas

arbetskraft med ty åtföljande minskning och jämnare fördelning av kontrollkostnaderna,

vilken sistnämnda omständighet givetvis i sin tur är ägnad

att stimulera en ökad anslutning till kontrollföreningsverksamheten. I detta

sammanhang föreslås vidare, att genomförd centralisering uppställes som

villkor för att statsbidrag skall kunna utgå till kontrollföreningarna inom

ett visst område. Den lokala styrelsen bör enligt utredningens förslag handhava

kontrollens organisation och ledning samt verka för densammas utbredning

inom styrelsens område ävensom genom överkontrollant övervaka

kontrollarbetet i de fall, då överkontrollen ej överlåtits på kontrollnämnden.

I avseende å övervakningen av kontrollassistenternas arbete har nämligen

utredningen helt anslutit sig till lantbruksstyrelsens förut omförmälda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

9

i .skrivelse den 5 september 1934 framlagda förslag om anställande hos hushållningssällskapen

av 13 överkontrollassistenter med rätt för sällskapen

att på vissa villkor åt kontrollnämnden uppdraga anordnandet av överkontrollen.

Utredningen, som även upptagit till behandling frågan om kontrollföreningsverksamhetens

centrala ledning, har i denna

del funnit sig böra föreslå, att kontrollnämnden ombildas till ett i tekniskt

avseende ledande och övervakande organ för hela landets kontrollföreningsverksamhet.

Förslaget innebär, att kontrollnämnden — som skall sortera

under lantbruksstyrelsen — skall bestå av 7 ledamöter, av vilka en, som

tillika skall vara ordförande, utses av nämnda ämbetsverk. Av de övriga

ledamöterna böra lantbrukshögskolans styrelse, styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, hushållningssällskapens ombud

samt avelsföreningarna för svensk låglandsboskap samt svensk röd och vit

boskap utse vardera en, varjämte avelsföreningarna för röd kullig svensk

lantras och fjällras gemensamt skola välja en ledamot. Inom nämnden skall

utses ett arbetsutskott på tre personer för handläggningen av löpande ärenden.

Statskonsulenten i boskapsskötsel bör vara sekreterare i nämnden.

Nämndens främsta uppgift skall vara att verka för kontrollverksamhetens

utbredning och rationalisering samt de erhållna kontrollresultatens utnyttjande

inom mjölkproduktionen och avelsarbetet. Utöver den allmänt övervakande

befogenheten skall det åligga nämnden att direkt genom hos nämnden

anställda överkontrollanter leda och övervaka elitkontrollen samt avgöra,

vilka besättningar, som böra ifrågakomma för denna kontroll. Nämnden

skall vidare hava att utfärda för kontrollföreningsverksamheten erforderliga

tillämpningsföreskrifter.

Föredragande departementschefen har i proposition nr 203 till 1935 års

riksdag angående understöd åt kontrollföreningsverksamheten förklarat sig

icke vara beredd att då föreslå åtgärder i detta avseende. Till stöd härför

har departementschefen dels åberopat budgetära skäl dels ock framhållit,

att anställandet hos hushållningssällskapen av särskilda överkontrollassistenter,

till vars avlöning m. m. statsbidrag skulle utgå, rent organisatoriskt sett

borde bedömas i samband med föreliggande frågor örn utökning på andra

områden av hushållningssällskapens konsulentverksamhet.

I motionerna I: 309 av herr von Heland och II: 535 av herr Westerdahl m.

fl. har hos 1935 års riksdag hemställts örn anslag för genomförande av lantbruksstyrelsens

förslag beträffande övervakning av kontrollföreningsverksamheten.

Jordbruksutskottet har i utlåtande nr 70 år 1935, enär den slutliga prövningen

av lantbruksstyrelsens förslag borde ske i samband med lösandet av

hela frågan örn kontrollföreningsverksamhetens lokala och centrala ledning,

icke ansett sig kunna tillstyrka motionärernas anslagsyrkande.

Riksdagen har godkänt utskottsutlåtandet (skr. nr 243).

Departementschefen har sedermera i 1936 års statsverksproposition (nionde

huvudtiteln, punkt 60) av enahanda skäl som tidigare funnit lantbruksstyrelsens

i samband med anslagsäskanden till 1936 års riksdag upprepade

förslag till medelsanvisning för anordnande av överkontroll icke heller nu

kunna genomföras.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. *Vr 71. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Utskottet.

För den sedan flera årtionden fortgående statsunderstödda preniieringen

och stamboksföringen gälla numera bestämmelserna i reglementet den 15

juni 1922 (nr 302). Stamboksföringen är därigenom ordnad uti en huvudavdelning

och en förberedande avdelning omfattande 4 å 5 klasser, envar för sin

korsningsgeneration. I den förberedande avdelningen stamboksföres endast

hondjur, fallet efter i huvudavdelningen stamboksförd fader. Tjurar införas

blott i huvudavdelningen och skola vara fallna efter i samma avdelning stamboksförda

föräldrar.

För att efter dessa stamboksregler kunna nå fram till ett hondjursmaterial

berättigat att tjäna till underlag för produktion av stamboksgilla tjurar

kräves alltså en genom minst fem generationer fortgående korsning med

rena tjurar. Motionärerna framhålla, att vägens längd till detta mål synes

hava medfört, att tillslutningen till den förberedande avdelningen gått allt

mer tillbaka, så att stamboksföringen för närvarande ej ens omfattar 4 °/o av

landets kreatursstock.

Till belysande härav må följande siffror anföras:

Antal stamboksförda

nötkreatur åren 1926

och 1927 samt 1933 och 1931.

K la s s R

Klass

Klasserna

År

Tjurar

Kor

S

I

II III

IV

V

1926......

1,796

4,277

1,426

5,555

4,205 4,172

2,808

1,087

1927......

1,767

4,313

1,447

5,313

4,654 3,934

3,144

1,008

Summa

3,563

8,590

2,873

10,868

8,859 8,106

5,952

2,095

1933......

1,881

5,231

343

2,870

2,659 2,142

2,565

1,011

1934......

1,834

5,837

413

3,152

2,806 2,218

2,561

874

Summa

3,715

11,068

756

6,022

5,465 4,360

5,126

1,885

Skillnad 1926127—1933134.

Antal ....

+ 152

+ 2,478

-2,117

-4,846

3,394 -3,746

-826

-210

Beräknat antal

stamboksförda djur i livet åren 1928—

1934.

Handjur

Hondjur

Klass R Klasserna S—V

1928 ..

..... 8,040

18,540

70,900

1929 ..

..... 8,220

16,640

66,500

1930 ..

..... 8,390

16,050

63,300

1931 ..

..... 8,405

16,540

62,650

1932 ..

..... 8,430

17,900

61,400

1933 ..

.... 8,330

18,840

56,400

1934 ..

.... 8,050

20,240

53,870

Inom huvudavdelning uppställas vissa krav med avseende på avkastningen

av de kor, som kunna godkännas som mödrar till stamboksgilla tjurar, krav

som dock icke överstiga vad som i medeltal presteras inom medelgoda bruksbesättningar.

Tillgången på stamboksförda tjurar med verkligt framstående

härstamning med avseende på avkastningen är emellertid knapp och understiger

efterfrågan. Priserna å dessa äro därför även höga. De statsunder
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

11

stödda tjurföreningarna, för vilka det är nödvändigt att endast använda stamboksförda

tjurar, äro givetvis angelägna att vid inköp av tjur förvärva en

sådan, som kan antagas förärva en förbättrad produktion bland föreningens

hondjur. De i detta hänseende sämre tjurarna kunna väl förvärvas till

lägre pris, men kunna ock med avseende på väntad förärvning i produktionshänseende

vara osäkra eller till och med ägnade att inom besättningar med

god avkastning i detta hänseende verka direkt nedsättande.

Bland hondjuren, som stamboksföras inom de förberedande klasserna eller

som kunna vara därtill berättigade, finnas många utmärkta mjölkdjur, ofta

även väl kvalificerade i fråga örn exteriör och härstamning, förtjänta att tagas

tillvara som tjurmödrar, något som emellertid inom den nuvarande stamboksföringens

och premieringens ram ej kan ske. Ett värdefullt avelsmaterial

blir sålunda utan tvivel i många fall outnyttjat.

Motionärerna hava med fog framhållit, att med den dominerande betydelse,

som mjölkproduktionen har inom vår kreatursskötsel, hondjur, ägnade att

i dessa avseenden föra aveln framåt, så långt som möjligt böra utnyttjas,

vilket borde kunna ske därigenom att de finge komma till användning som

tjurmödrar även örn de ej nått upp till R-klass. Institutets för husdjursförädling

föreståndare har i sitt yttrande över motionerna framhållit, att

enligt vid institutet verkställd utredning kravet på minst fem generationer

för godkännande av kor som tjurmödrar icke kunde med fog upprätthållas.

Inom våra kontrollföreningar finnes ett stort antal utmärkta mjölkkor

redovisade, vilka bättre än som nu sker kunde komma till nytta inom aveln.

Det vöre förtjänt av utredning och övervägande på vad sätt ett sådant bättre

utnyttjande av dessa djur kunde möjliggöras och på lämpligt sätt organiseras.

En förutsättning härför är emellertid att kontrollföreningarnas verksamhet

och uppgiftsmaterial underkastas erforderlig kontroll för att erhålla

den auktoritet, som kräves för dess utnyttjande i berörda hänseende.

Utskottet håller alltså före att de frågor, som i motionerna I: 110 och II:

378 framförts i anslutning till de synpunkter, utskottet här givit uttryck åt,

böra bliva föremål för en ingående och objektiv utredning samt föranleda

de åtgärder med avseende på förändrade grunder för stamboksföring och

premiering av nötboskap, som av utredningen kunna föranledas.

Beträffande härefter motionen II: 268 och frågan om upphävande av stadgandet

i § 16 i förutberörda reglemente nr 302/1922 om förbud att överklaga

premieringsnämnds beslut så har lantbruksstyrelsen framhållit, att detta

skulle medföra större olägenheter än fördelar. Utskottet ansluter sig till

denna mening. Motionärernas uttalande, att premieringsnämnd kan ålägga

tjurförening att köpa en tjur, som föreningen icke önskar förvärva, samt

också förhindra ett förvärv, som föreningen anser önskvärt, torde såsom

lantbruksstyrelsen anmärkt icke stå i överensstämmelse med gällande bestämmelser.

Den åsyftade bestämmelsen i 2 § kungörelsen nr 147/1934

ålägger endast premieringsnämnd att biträda tjurförening vid anskaffande

av lämplig tjur. Vad motionärerna i övrigt anfört i fråga örn stamboksföring

och premiering av nötboskap torde få anses hava blivit besvarat i

det föregående.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen i anledning av motionerna I: 110 och II:

378 ävensom II: 268 må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning i anslutning

till vad utskottet anfört i frågan örn ändrade grunder för

stamboksföring och premiering av nötboskap samt vidtaga

de åtgärder, vartill utredningen kan föranleda; samt

2) att motionen II: 268 i övrigt icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 maj 1936.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Tjällgren,

Bengtsson, Jacob Hansson, Elof Andersson och Mannerskantz; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Hagman och Osberg.

366846. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:286 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående premiering och stamboksföring av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten m. s. 2 i texten