Utlåtande i anledning av väckta motioner angående premiering och stamboksföring av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten m. m.
1936-05-14 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1936:71, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående premiering och stamboksföring av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående premiering
och stamboksföring av nötboskap samt organisation
av kontrollföreningsverksamheten m. m.
(2:a avd.)
Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 110 av herr Bengtsson m. fl. och II: 378 av herr Hagman m. fl., likalydande,
vari hemställts, att riksdagen måtte hemställa, att Kungl. Maj:t
ville låta verkställa och förelägga nästa års riksdag utredning rörande dels en
utvidgad och förenklad stamboksföring av nötboskap, grundad på, bland
annat, inom kontrollföreningarna insamlade primäruppgifter, dels ock kontrollföreningsverksamhetens
ändamålsenliga organisation och övervakning;
samt
2) II: 268 av herrar Pettersson i Dahl och Eriksson i Tolered, vari hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa, att § 16
i Kungl. Maj:ts reglemente den 15 juni 1922 (nr 302) för med statsmedel understödd
premiering och stamboksföring av nötboskap måtte utgå samt att
Kungl. Majit i övrigt ville vidtaga sådana ändringar i gällande bestämmelser
rörande den statsunderstödda nötboskapspremieringsverksamheten, att i motionen
påtalade missförhållanden undanröjas.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionerna
från lantbruksstyrelsen, som vid yttrandet fogat utlåtanden från institutet för
husdjursförädling samt styrelserna för avelsföreningen för svensk röd och vit
boskap och avelsföreningen för svensk låglandsboskap.
Gällande bestämmelser i de spörsmål, som beröras av förevarande motioner,
äro meddelade dels i reglementet den 15 juni 1922 (nr 302) för med statsmedel
understödd premiering och stamsboksföring av nötboskap, med däri
genom kungörelserna nr 79/1929 och 593/1935 gjorda ändringar, samt i kungörelsen
samma dag (nr 303) angående statsbidrag till nötboskapsavelns
främjande ävensom i kungörelsen den 18 maj 1934 (nr 147) örn inskränkning
under kalenderåret 1934 av den med statsmedel understödda verksamheten
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 71.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
för nötboskapsavelns främjande, vilken sistnämnda kungörelse givits tillämpning
även under åren 1935 och 1936, dels ock i kungörelsen den 15 april 1932
(nr 72) angående statsbidrag till främjande av kontrollföreningsverksamheten,
ändrad genom kungörelserna nr 364 och 592/1935.
Institutet för husdjur sförädling, vars utlåtande begränsats till frågorna örn
stamboksföringen och kontrollföreningsverksamheten, har härutinnan anfört
följande.
I sin motion framhåller herr Bengtsson m. fl. bl. a. att enligt nu gällande
stamboksregler erfordras minst fem på varandra följande i stamboken verifierade
korsningsgenerationer för att djur skall kunna införas i stambokens
huvudavdelning; samt att, för att tjurar skola kunna bliva föremål för stambokföring,
fordras — på visst undantag när -— att de äro fallna efter i stambokens
huvudavdelning införda föräldrar. Därav följer, framhålla motionärerna,
att det i många fall erfordras mer än en mansålder, innan ättlingar
av ursprungligen icke stamboksförda djur kunna införas i stambokens huvudavdelning,
vilket i sin tur måste ha till följd, att många djurägare underlåta
att påbörja ett sådant arbete, vars frukter till betydande del endast komma
en efterföljande generation till godo. Motionärerna önska därför en revidering
av nu gällande stamboksregler i synnerhet som dessa icke till alla
delar kunna sägas stå i god överensstämmelse med den moderna ärftlighetslärans
grundprinciper.
Dessa synpunkter vill institutet för sin del understryka. De stora kraven
på många förberedande generationer innan djur kunna intagas i stambokens
huvudavdelning utgöra i regel krav av mera formell än reell innebörd. Att
så är förhållandet belyses av ett försök till utredning av det verkliga sakläget,
som utförts inom institutet.
På grund av vad här ovan anförts anser institutet att stambokföringen bör
kunna förenklas. Samtidigt bör emellertid kontrollföreningsverksamheten
organiseras så, att de genom kontrollföreningarna insamlade primäruppgifterna
på ett effektivare sätt än hittills kunna utnyttjas i avelsarbetets tjänst.
Härför synes vara nödvändigt att kontrollföreningsresultaten — i form av
kontaktkopior el. dyl. — årligen uppsamlas på central plats, för att där vara
föremål för ständigt fortlöpande bearbetningar, avseende i främsta rummet
att vara till ledning för en säkrare och sakligt riktigare tjurbedömning. Institutet
får därför tillstyrka den av herr Bengtsson m. fl. gjorda motionen om
utredning rörande stamboksföringen av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten,
men vill därvid framhålla dels, att utredningen
även bör omfatta reglerna för tjurbedömningen och nötboskapspremieringsverksamheten
och dels att såväl den praktiska som den teoretiska sakkunskapen
blir representerad vid denna utredning.
Avelsföreningen för svensk röd och vit boskap har beträffande stamboksföringen
och kontrollföreningsverksamheten anfört följande.
I frågan örn stamboksföringen vill avelsföreningens styrelse anföra:
Den moderna ärftlighetsläran har givit avelsarbetet ett utmärkt stöd. Den
har påvisat den lagbundna förärvningen och därigenom avlägsnat flera oklara
uppfattningar samt spritt ljus över åtskilliga spörsmål. Men man kan knappast
säga, att den anvisat nya vägar för det praktiska avelsarbetet. Ärftlighetsläran
har dock ådagalagt, att i många fall önskvärda egenskapskombinationer
av bestående natur kunna uppkomma redan vid exempelvis en första
korsning, men den kan ej analysera sådana fall och därmed fastställa, att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
3
så verkligen skett. Det är emellertid ej uteslutet, att de resultat, som ärftlighetsforskningen
kommit till, skulle kunna motivera, att frågan om en inskränkning
av antalet förberedande klasser tages upp till prövning. Ärftlighetslärans
landvinningar få emellertid ej överskattas, och man bör med varsamhet
angripa det bestående och beprövade, då man ej kan sätta något fullgott
i stället.
Motionärerna påpeka, att endast tjur, fallen efter i stambokens huvudavdelning
införda föräldrar, kan bliva föremål för stamboksföring. Motionärerna
synas räkna med att alla s. k. R-kor äro godtagbara som »tjurmödrar»,
och anse, att denna grupp av kor är så liten, att nöjaktigt urval bland av dem
födda tjurkalvar ej kan äga rum.
Med anledning härav vill avelsföreningens styrelse framhålla:
Enligt gällande bestämmelser för inregistrering erfordras för intagande i
klass R av stamboken, att ko lämnat en avkastning av 120 kg smörfett med
ett medelfetthaltsläge av 3.6 %. För s. k. »tjurmoder» äro fordringarna
140 kg smörfett vid en medelfetthalt av 3.7 °/o eller 160 kg smörfett med 3.6 °/o.
Föreningen har också under utarbetande ett system för bedömning av
tjurar, vilket grundas på avkommebedömning med särskiljande av avkastningsegenskaper
och exteriöra egenskaper.
Båda dessa åtgärder avse att möjliggöra ett urval av de ur produktionssynpunkt
värdefullaste moderdjuren, vadan alltså den av motionärerna framförda
synpunkten är beaktad.
Genom dessa inskränkningar vid urvalet kommer antalet tjurmödrar att
bli något mindre än vad motionärerna synas räkna med. Det bör dock framhållas,
att antalet kor, inregistrerade i klass R av avelsföreningens stambok
för varje år ökas, vilket följande sammanställning visar.
Antal i S. R. B. stambok
inregistrerade R-kor
.......... 1611
.......... 1632
.......... 1919
.......... 2462
.......... 3194
.......... 2838
.......... 3287
.......... 3864
Frågan om antalet tjurmödrar är tillräckligt stort för tillgodoseende av behovet
av stamboksgilla tjurar, är naturligtvis under alla förhållanden i högsta
grad beaktansvärd. En utredning av frågan får därför av styrelsen förordas.
Motionen I: 110 innehåller förutom vad som härovan återgivits jämväl en
hemställan om att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande kontroll
föreningsverksamhetens ändamålsenliga organisation och övervakning.
Till denna del av motionen får styrelsen på det livligaste yrka bifall, så mycket
hellre som föreningen i en till kungl, lantbruksstyrelsen ställd skrivelse av
den 24 januari 1935 framhållit såsom sin mening, att varje strävan att göra
kontrollarbetet fullt effektivt är utomordentligt beaktansvärd, och desslikes
såsom ett krav framhållit, att all s. k. a-kontroll måtte bliva så noggrann, att
man med fullt förtroende för kontrollmaterialets tillförlitlighet kan söka
avelsdjur inom varje till avelsföreningen ansluten besättning.
År
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
1935
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Av elsi öreningen för svensk Idglandsboskap har anfört huvudsakligen följande.
Beträffande motionen I: 110 och motionärernas kritik av gällande stamboksföring
kan avelsföreningens styrelse meddela, att det sedan länge varit
fråga om att slopa förberedande avdelningens klassindelning, varigenom det
skulle bli möjligt, att i huvudavdelningen införa framstående djur med kort
pedigree, d. v. s. en antavla med ett fåtal kontrollerade anföräldrar. Till
grund för klassindelningen i vår förberedande stambok har legat tyskarnas
bestämmelser för genomgående korsning (»Verdrängungskreuzung»). Avelsföreningens
förberedande stambok omfattar f. n. praktiskt taget endast 4
klasser. Klass I har nämligen blivit en samlingsklass, i vilken kor utan
kontrollerad härstamning kunna inregistreras. Styrelsens majoritet anser,
att frågan om klassindelningens upphörande är för tidigt väckt. Däremot har
styrelsen ingenting emot, att tjurar fallna efter kor i klass V hädanefter
liksom för några år sedan få införas i huvudstamboken. Härigenom skulle
antalet goda tjurmödrar ökas avsevärt, även örn man ställer större fordringar
beträffande avkastningen på sådana mödrar i klass V än på de s. k.
rasrena. Behovet av goda men billiga avelstjurar skulle härigenom lätt
kunna fyllas. Redan nu är det gott om billiga tjurar. Stamboksförda sådana
med mycket framstående mjölkhärstamning men med mindre tilltalande exteriör
kunna erhållas för slaktvärdet. Skulle, såsom fil. d:r Kåre Bäckström
förordar, den konstgjorda sädesöverföringen bliva allmänt praktiserad inom
husdjursaveln, bleve säkerligen tillgången på avelstjurar så stor, att man för
prisets skulle ej behövde avstå från fordran på s. k. rasrenhet bos tjurmödrarna.
Vad angår motionärernas påstående att reglerna för stamboksföringen icke
till alla delar kunna sägas stå i god överensstämmelse med den moderna ärftlighetslärans
grundprinciper kan föreningens styrelse icke gilla. Utan att på
något sätt undervärdera motionärernas vetenskapliga kapacitet kan nämligen
påpekas, att reglerna för stamboksföringen icke stå i strid med de resultat på
ärftlighetsforskningens område, som äro publicerade. Dessa resultat kan
man erhålla kännedom om genom studiet av »Handbuch der Vererbungswissenschaft»,
»Neue Ergebnisse der Zwillingsforschung heim Rind» och
»Der Forschungsdienst». Avelsföreningen för S. R. B. har tillsatt en kommitté
med uppdrag att utreda i vad mån det är möjligt att tillämpa den moderna
ärftlighetsläran inom det praktiska avelsarbetet. Avelsföreningen för
svensk låglandsboskap har haft tillfälle att genom ombud följa denna kommittés
arbete. Då i kommitténs verksamhet deltagit ej blott framstående
praktiska djuruppfödare utan även vetenskapsmän på husdjursgenetikens
område, känner låglandsföreningens styrelse icke något behov av utredning
från annat håll angående gällande stamboksreglers överensstämmelse med den
moderna ärftlighetsläran. Ärftlighetsforskningen inom husdjursaveln skall ju
bedrivas av Institutet för husdjursförädling på Wiad och kan icke av ekonomiska
skäl utövas av avelsföreningarna.
Att en avsevärd förenkling i stamboksförandet skulle kunna genomföras
genom ett effektivt utnyttjande av det material, som insamlas och kontrolleras
inom samtliga till kontrollföreningsverksamheten anslutna besättningar,
torde näppeligen vara överensstämmande med verkligheten. F. n. erhåller
avelsföreningen för svensk låglandsboskap genom Kungl. Lantbruksstyrelsen
från kontrollföreningarna samtliga uppgifter, som beröra djurens avkastning
och härstamning. Att på ett mera effektivt sätt än hittills utnyttja detta material
är säkerligen ej möjligt.
De i motionen II: 268 påtalade missförhållandena skulle enligt motionärernas
mening bestå däri,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
5
l:o att premieringsnämnden kan ålägga en tjurförening att köpa en tjur,
som föreningen icke önskar förvärva, samt också förhindra ett förvärv, som
föreningen anser önskvärt;
2:o att försäljningen av avelstjurar numera i stort sett är förbehållen innehavare
av större kobesättningar; samt
3:o att vid stamboksföring och premiering för stort avseende fästes vid
respektive djurs exteriör och för litet vid samma djurs produktionsegenskaper.
Det förstnämnda av dessa missförhållanden är enligt styrelsens mening
mycket allvarligt, men bör kunna avhjälpas av Kungl. Majit utan hjälp av en
dyrbar utredningskommitté.
Att försäljningen av avelstjurar numera i stort sett skulle vara förbehållen
innehavare av större kobesättningar är ifråga om låglandsrasen ett påstående
utan grund i verkligheten. De svartbrokiga låglandstjurarna uppfödas och
försäljas huvudsakligen av innehavare av besättningar med 25 kor och därunder.
Tjuruppfödning är i regel icke någon lukrativ affär, varför de större
gårdarna tyvärr helst avstå från densamma.
Att vid stamboksföring för stort avseende fästes vid djurens exteriör och
för litet vid deras produktionsförmåga äro slagord, som åstadkomma mera
skada än nytta. Vid stamboksföringen fordras nämligen att probanden eller
dennes moder visat en i förhållande till miljöförhållandena stor prestation
beträffande såväl mjölkmängd som fetthalt. Detta har haft till följd, att
de rasrena korna lämna avsevärt högre avkastning än icke stamboksförda
djur. Inom låglandsrasens hela avelsområde steg medelavkastningen hos
rasrena kor under åren 1925—1931 från 4,347 kg. mjölk med 3.44 % fett till
5,087 kg. mjölk med 3.54 % fett. Under kontrollåret 1930—1931 lämnade
3,326 rasrena kor i Malmöhus län 5,179 kg. mjölk med 3.56 °/o fett i medeltal.
Tyvärr utnyttjas icke alltid våra kors inneboende prestationsförmåga, därför
att anskaffandet av tillräckliga mängder foderäggvita vållar alltför stora
kostnader. Högre fordringar på mjölkavkastningen kunna f. n. icke ställas
vid stamboksföringen . Redan nu framhålles från många håll, att de föreskrivna
minimisiffrorna beträffande mjölkavkastningen vid stamboksföringen
äro tecken på en osund strävan efter rekordsiffror. Utomlands har på
sista tiden påpekats, att man börjat försumma djurens exteriör vid bedömningen
av deras kvalitet. Detta missförhållande kan spåras även i vårt land.
De stamboksförda nötkreaturen hava sällan fullt tillfredsställande exteriör.
Större uppmärksamhet än hittills bör därför otvivelaktigt ägnas åt djurens
kroppsbyggnad, konstitution och hälsotillstånd.
Avelsföreningens styrelse tillstyrker gärna, att Kungl. Maj :t vidtager sådana
ändringar i gällande bestämmelser rörande den statsunderstödda nötboskapspremieringsverksamlieten
att verkliga missförhållanden bli undanröjda, särskilt
som härför icke torde krävas något''dyrbart utredningsarbete.
Slutligen vill avelsföreningens styrelse som sin mening uttala, att den utredning,
som kan anses ofrånkomlig i anledning av ovannämnda motioner
nr I: 110 och 11:268 bör anförtros åt 1933 års mjölk- och mejeriutredning.
Lantbruksstyrelsen har anfört följande:
a) Stamboksföringen.
I motionerna I: 110 och II: 378 framhålles, att nied gällande ordning för
stamboksföring samt krav på i stambok redovisad härstamning svårighet
mött att tillgodose behovet av kvalificerade tjurar; och hemställes med anledning
härav örn utredning rörande en utvidgad och förenklad stamboksföring
av nötboskap. Av motiveringen synes framgå, att motionärerna åsyfta
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
en förenkling och utvidgning av stamboksföringen av nötkreatur genom utnyttjande
i högre grad än hittills av de uppgifter, som kunna inhämtas genom
kontrollföreningarnas medverkan. Emellertid hava också vissa erinringar
riktats mot kontrollföreningarnas arbete. I sådant avseende åberopa
motionärerna bland annat Lantbruksstyrelsens skrivelse den 5 september
1934 till Kungl. Majit angående understöd till kontrollföreningsverksamheten,
innebärande bland annat en hemställan om statsbidrag jämväl för anordnande
av överkontroll över kontrollföreningsverksamheten. Motionärerna
hemställa örn utredning jämväl rörande kontrollföreningsverksamhetens
ändamålsenliga organisation och övervakning.
Vad dessa motionärer anfört i fråga om tillgodoseende av behovet utav
erkända, dugliga avelstjurar, har varit föremål för uppmärksamhet jämväl
från Lantbruksstyrelsens sida. Förhållandena ligga emellertid, såvitt Lantbruksstyrelsen
kunnat finna, olika till inom olika delar av landet. Speciellt
inom fjällboskapens område har på grand av där förekommande mer eller
mindre fullständig, ärftlig sterilitet frågan rörande tjurförsörjningen råkat i
ett så svårt läge, att därav torde framtvingas särskilda åtgärder i syfte att få
tjurproduktionen lagd på en bredare bas. Att jämväl inom andra områden
behov av utvidgad tjurproduktion, eventuellt med stöd av en på bredare bas
lagd stamboksföring, kan förefinnas, synes Lantbruksstyrelsen icke vara
uteslutet. Att en närmare utredning kommer till stånd angående de åtgärder,
som erfordras på området, och som utan skada för avelns utveckling kunna
vidtagas, finner Lantbruksstyrelsen utan tvivel påkallat. Styrelsen har således
intet att erinra mot det framställda utredningskravet i denna del.
b) Kontrollföreningsverksamheten.
Frågan angående kontrollföreningsverksamhetens organisation har varit
föremål för utredning av 1933 års mjölk- och mejeriutredning. Denna utredning
låg till grund för Kungl. Majits proposition i ämnet till 1935 års
riksdag. Det synes Lantbruksstyrelsen knappast lämpligt att nu föranstalta
om ny utredning angående samma spörsmål. Den sida av detta spörsmål,
som motionärerna närmast torde åsyfta, eller en skärpt överkontroll, behandlades
jämväl i nämnda utredning och föranledde mjölk- och mejeriutredningen
att förorda bestämmelser härutinnan av samma art, som den Lantbruksstyrelsen
ifrågasatt i förenämnda skrivelse den 5 september 1934 och
sedermera ånyo föreslagit i samband med äskande av anslag för budgetåret
1936/1937 till kontrollföreningsverksamheten.
c) Premieringsverksamheten.
I motionen II: 268 framställas vissa erinringar mot gällande bestämmelser
i fråga om den statsunderstödda nötboskapspremieringen. Då denna för
närvarande så gott som uteslutande avser tjurföreningsverksamheten och
dess understödjande, gäller kritiken, såvitt Lantbruksstyrelsen kan finna,
just denna fråga. Speciellt synes det, som örn motionärerna riktat sig mot
bestämmelsen, att såsom villkor för bidrag av allmänna medel skall gälla,
att »vederbörande premieringsnämnd på förhand givit sitt förord till inköp
av den tjur det gäller», samt att talan icke må föras mot prövningsnämndens
beslut. Motionärerna förmena vidare, att de senaste årens höga tjurpriser
möjligen kunna hava föranletts av bestämmelsen, att storleken av tilläggsprisen
— formen för det allmännas ekonomiska stödjande av tjurföreningsverksamheten
— gjorts beroende av vederbörande tjurs inköpspris. De höga
tjurprisen kunna emellertid enligt motionärernas förmenande också bero
därpå, att tillgången på stamboksförda kor, som äro lämpliga som tjurmöd
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
7
rar, är för liten. Motionärerna förorda därför en stamboksföring på bredare
bas. På denna punkt avser denna motion samma syfte, som i första
band föranlett förstnämnda båda motioner.
Lantbruksstyrelsen vill till en början framhålla, att motionärens ovan
citerade uttalande, att vederbörande premieringsnämnd på förhand skall
hava givit sitt förord till inköp av viss tjur, för att denna skall få av tjurföreningen
inköpas, för så vitt föreningen vill komma i åtnjutande av bidrag
utav allmänna medel, knappast står i full överensstämmelse med gällande
bestämmelser. Den enda bestämmelse, som här kan åsyftas, är stadgandet
i kungörelsen den 18 maj 1934 (nr 147) örn inskränkning under kalenderåret
1934 av den med statsmedel understödda verksamheten för nötboskapsavelns
främjande, 2 §, att premieringsnämnd skall biträda tjurförening
vid anskaffande av lämplig tjur.
Lantbruksstyrelsen vill med anledning av vad i denna motion vidare anförts
framhålla, att gällande bestämmelser om bidrag till tjurföreningsverksamheten
synas hava varit till gagn och verkat i den riktning, som avsetts
eller att tjurföreningarnas möjlighet att anskaffa ett gott tjurmaterial skulle
ökas. Det torde emellertid icke kunna förnekas, att efterfrågan på bättre
tjurar härigenom ökats och att detta bidragit till det jämväl enligt Lantbruksstyrelsens
förmenande relativt höga prisläget för tjurar. Att emellertid
sänka detta prisläge på bekostnad av tjurföreningarnas möjlighet att på
ett fullt tillfredsställande sätt tillgodose sitt tjurbehov, finner Lantbruksstyrelsen
knappast lämpligt. Föreligger en verklig brist på erkända tjurar av
tillfredsställande produktionsvärde, synes denna brist om möjligt böra botas
genom ökad produktion av tillfredsställande tjurmaterial. Den av Lantbruksstyrelsen
här ovan såsom önskvärd framhållna utredningen åsyftar ett
klarläggande av även denna fråga.
Lantbruksstyrelsen har sig icke bekant, att förbudet mot att föra talan mot
premieringsnämnds beslut i fråga örn belöningars tilldelande m. m. medfört
några direkta olägenheter. Bestämmelsen har givetvis tillkommit i syfte att
förhindra okynnesöverklagande av premieringsnämnds beslut och för att
giva premieringsnämnderna större auktoritet.
Liknande bestämmelse gäller jämväl i fråga örn annan statsunderstödd
djurpremiering. Endast lagarna örn hingst- respektive galtbesiktningstvång
innehålla stadgande örn rätt till överklagande av premieringsnämnds beslut.
För övrigt torde det av motionären avsedda syfte icke kunna nås allenast
genom borttagande av direkt förbud mot överklagande av premieringsnämnds
beslut. Talan mot dylikt beslut torde knappast med framgång kunna
föras, därest särskilda bestämmelser icke samtidigt meddelas om den
ordning, vari ett överklagande skall ske. Tilläggas må, att det skulle komma
att möta stora svårigheter för en central besvärsinstans att meddela beslut
i ett dylikt besvärsmål, som måhända som regel skulle påkalla besiktning
på ort och ställe av vederbörande djur. Enligt Lantbruksstyrelsens
förmenande torde den ifrågasatta ändringen i förevarande avseende medföra
större olägenheter än fördelar.
Lantbruksstyrelsen har i åberopade skrivelse den 5 september 1934 anfört
i huvudsak följande örn övervakning av kontrollföreningsverksamlietcn.
Trots .skärpning av de utav lantbruksstyrelsen fastställda grunderna för
ledning och övervakning av den allmänna kontrollverksamheten hade erfarenheten
visat, att stora svårigheter förelåge att göra den föreskrivna överkontrollen
fullt effektiv. Särskilt yppade sig svårigheterna inom så
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
dana hushållningssällskaps områden, där kontrollföreningsverksamhetens
omfattning icke möjliggjorde särskild överkontrollassistents anställande
utan överkontrollen utövades av annan tjänsteman såsom bisyssla. Styrelsen
hade allt mer och mer styrkts i sin uppfattning, att stort behov förelåge
av kraftigare åtgärder för att åstadkomma en så vitt möjligt effektiv
kontroll över denna för landets mjölkproduktion viktiga verksamhet.
Lantbruksstyrelsen ville därför föreslå, att hushållningssällskapen ålades
att för ifrågavarande överkontroll anlita särskilt anställda överkontrollassistenter
med uteslutande uppgift att verkställa dylik kontroll. En
sådan anordning torde dock icke kunna genomföras, med mindre hushållningssällskapen
bereddes bidrag av statsmedel till kostnaderna härför. Sammanlagda
antalet kontrollföreningar i landet hade under kontrollåret 1932/
1933 uppgått till 931. På grund av det växlande antalet kontrollföreningar
inom de olika hushållningssällskapens områden kunde varje sådant område
icke lämpligen utgöra verksamhetsområde för en överkontrollassistent. En
reglering härutinnan bleve därför nödvändig. Denna reglering borde ske så,
att en överkontrollassistents verksamhet som regel borde omfatta högst
75 kontrollföreningar. I enlighet härmed skulle för hela riket erfordras
13 överkontrollassistenter.
Kostnaderna för överkontrollassistenternas verksamhet borde till lika delar
bäras av staten och de olika hushållningssällskapen. Med en beräknad
kostnad av 6,000 kronor för varje befattningshavare, resekostnad däri
inräknad, skulle sammanlagt för ändamålet erfordras 78,000 kronor. Statens
andel härav, 39,000 kronor, skulle motsvara ett årligt bidrag av 40
kronor per kontrollförening.
1933 års mjölk- och mejeriutredning (herrar B. v. Stockenström, ordf.,
samt Abel Andersson, L. Nanneson, C. Henning Nilsson, J. Birger Platon och
A. R. T. Söderlund) har i den 27 december 1934 avgivet betänkande och förslag
rörande kontrollföreningsverksamhetens organisation framlagt följande
förslag.
Utredningen har beträffande den lokala ledningen av ladugårdskontrollen
föreslagit, att denna såsom hittills måtte tillkomma
hushållningssällskapen. Utredningen förordar därjämte, att inom de
olika hushållningssällskapen genomföres en centralisering av kontrollföreningsverksamheten
på det sätt, att inom varje sällskaps område tillsättes
en styrelse för hela verksamheten inom området. Nämnda styrelse finner
utredningen lämpligen böra erhålla en sådan sammansättning, att vederbörande
hushållningssällskaps förvaltningsutskott utser 2/z och medlemmarna
i de under styrelsen sorterande föreningarna Vs av ledamöterna, vilkas
antal föreslås böra fastställas av hushållningssällskapet. Genom en dylik
centralisering — som redan på vissa håll praktiserats — anser utredningen
kunna vinnas ett bättre utnyttjande av de anställda kontrollassistenternas
arbetskraft med ty åtföljande minskning och jämnare fördelning av kontrollkostnaderna,
vilken sistnämnda omständighet givetvis i sin tur är ägnad
att stimulera en ökad anslutning till kontrollföreningsverksamheten. I detta
sammanhang föreslås vidare, att genomförd centralisering uppställes som
villkor för att statsbidrag skall kunna utgå till kontrollföreningarna inom
ett visst område. Den lokala styrelsen bör enligt utredningens förslag handhava
kontrollens organisation och ledning samt verka för densammas utbredning
inom styrelsens område ävensom genom överkontrollant övervaka
kontrollarbetet i de fall, då överkontrollen ej överlåtits på kontrollnämnden.
I avseende å övervakningen av kontrollassistenternas arbete har nämligen
utredningen helt anslutit sig till lantbruksstyrelsens förut omförmälda.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
9
i .skrivelse den 5 september 1934 framlagda förslag om anställande hos hushållningssällskapen
av 13 överkontrollassistenter med rätt för sällskapen
att på vissa villkor åt kontrollnämnden uppdraga anordnandet av överkontrollen.
Utredningen, som även upptagit till behandling frågan om kontrollföreningsverksamhetens
centrala ledning, har i denna
del funnit sig böra föreslå, att kontrollnämnden ombildas till ett i tekniskt
avseende ledande och övervakande organ för hela landets kontrollföreningsverksamhet.
Förslaget innebär, att kontrollnämnden — som skall sortera
under lantbruksstyrelsen — skall bestå av 7 ledamöter, av vilka en, som
tillika skall vara ordförande, utses av nämnda ämbetsverk. Av de övriga
ledamöterna böra lantbrukshögskolans styrelse, styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, hushållningssällskapens ombud
samt avelsföreningarna för svensk låglandsboskap samt svensk röd och vit
boskap utse vardera en, varjämte avelsföreningarna för röd kullig svensk
lantras och fjällras gemensamt skola välja en ledamot. Inom nämnden skall
utses ett arbetsutskott på tre personer för handläggningen av löpande ärenden.
Statskonsulenten i boskapsskötsel bör vara sekreterare i nämnden.
Nämndens främsta uppgift skall vara att verka för kontrollverksamhetens
utbredning och rationalisering samt de erhållna kontrollresultatens utnyttjande
inom mjölkproduktionen och avelsarbetet. Utöver den allmänt övervakande
befogenheten skall det åligga nämnden att direkt genom hos nämnden
anställda överkontrollanter leda och övervaka elitkontrollen samt avgöra,
vilka besättningar, som böra ifrågakomma för denna kontroll. Nämnden
skall vidare hava att utfärda för kontrollföreningsverksamheten erforderliga
tillämpningsföreskrifter.
Föredragande departementschefen har i proposition nr 203 till 1935 års
riksdag angående understöd åt kontrollföreningsverksamheten förklarat sig
icke vara beredd att då föreslå åtgärder i detta avseende. Till stöd härför
har departementschefen dels åberopat budgetära skäl dels ock framhållit,
att anställandet hos hushållningssällskapen av särskilda överkontrollassistenter,
till vars avlöning m. m. statsbidrag skulle utgå, rent organisatoriskt sett
borde bedömas i samband med föreliggande frågor örn utökning på andra
områden av hushållningssällskapens konsulentverksamhet.
I motionerna I: 309 av herr von Heland och II: 535 av herr Westerdahl m.
fl. har hos 1935 års riksdag hemställts örn anslag för genomförande av lantbruksstyrelsens
förslag beträffande övervakning av kontrollföreningsverksamheten.
Jordbruksutskottet har i utlåtande nr 70 år 1935, enär den slutliga prövningen
av lantbruksstyrelsens förslag borde ske i samband med lösandet av
hela frågan örn kontrollföreningsverksamhetens lokala och centrala ledning,
icke ansett sig kunna tillstyrka motionärernas anslagsyrkande.
Riksdagen har godkänt utskottsutlåtandet (skr. nr 243).
Departementschefen har sedermera i 1936 års statsverksproposition (nionde
huvudtiteln, punkt 60) av enahanda skäl som tidigare funnit lantbruksstyrelsens
i samband med anslagsäskanden till 1936 års riksdag upprepade
förslag till medelsanvisning för anordnande av överkontroll icke heller nu
kunna genomföras.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. *Vr 71. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Utskottet.
För den sedan flera årtionden fortgående statsunderstödda preniieringen
och stamboksföringen gälla numera bestämmelserna i reglementet den 15
juni 1922 (nr 302). Stamboksföringen är därigenom ordnad uti en huvudavdelning
och en förberedande avdelning omfattande 4 å 5 klasser, envar för sin
korsningsgeneration. I den förberedande avdelningen stamboksföres endast
hondjur, fallet efter i huvudavdelningen stamboksförd fader. Tjurar införas
blott i huvudavdelningen och skola vara fallna efter i samma avdelning stamboksförda
föräldrar.
För att efter dessa stamboksregler kunna nå fram till ett hondjursmaterial
berättigat att tjäna till underlag för produktion av stamboksgilla tjurar
kräves alltså en genom minst fem generationer fortgående korsning med
rena tjurar. Motionärerna framhålla, att vägens längd till detta mål synes
hava medfört, att tillslutningen till den förberedande avdelningen gått allt
mer tillbaka, så att stamboksföringen för närvarande ej ens omfattar 4 °/o av
landets kreatursstock.
Till belysande härav må följande siffror anföras:
Antal stamboksförda
nötkreatur åren 1926
och 1927 samt 1933 och 1931.
K la s s R
Klass
Klasserna
År
Tjurar
Kor
S
I
II III
IV
V
1926......
1,796
4,277
1,426
5,555
4,205 4,172
2,808
1,087
1927......
1,767
4,313
1,447
5,313
4,654 3,934
3,144
1,008
Summa
3,563
8,590
2,873
10,868
8,859 8,106
5,952
2,095
1933......
1,881
5,231
343
2,870
2,659 2,142
2,565
1,011
1934......
1,834
5,837
413
3,152
2,806 2,218
2,561
874
Summa
3,715
11,068
756
6,022
5,465 4,360
5,126
1,885
Skillnad 1926127—1933134.
Antal ....
+ 152
+ 2,478
-2,117
-4,846
3,394 -3,746
-826
-210
Beräknat antal
stamboksförda djur i livet åren 1928—
1934.
Handjur
Hondjur
Klass R Klasserna S—V
1928 ..
..... 8,040
18,540
70,900
1929 ..
..... 8,220
16,640
66,500
1930 ..
..... 8,390
16,050
63,300
1931 ..
..... 8,405
16,540
62,650
1932 ..
..... 8,430
17,900
61,400
1933 ..
.... 8,330
18,840
56,400
1934 ..
.... 8,050
20,240
53,870
Inom huvudavdelning uppställas vissa krav med avseende på avkastningen
av de kor, som kunna godkännas som mödrar till stamboksgilla tjurar, krav
som dock icke överstiga vad som i medeltal presteras inom medelgoda bruksbesättningar.
Tillgången på stamboksförda tjurar med verkligt framstående
härstamning med avseende på avkastningen är emellertid knapp och understiger
efterfrågan. Priserna å dessa äro därför även höga. De statsunder
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
11
stödda tjurföreningarna, för vilka det är nödvändigt att endast använda stamboksförda
tjurar, äro givetvis angelägna att vid inköp av tjur förvärva en
sådan, som kan antagas förärva en förbättrad produktion bland föreningens
hondjur. De i detta hänseende sämre tjurarna kunna väl förvärvas till
lägre pris, men kunna ock med avseende på väntad förärvning i produktionshänseende
vara osäkra eller till och med ägnade att inom besättningar med
god avkastning i detta hänseende verka direkt nedsättande.
Bland hondjuren, som stamboksföras inom de förberedande klasserna eller
som kunna vara därtill berättigade, finnas många utmärkta mjölkdjur, ofta
även väl kvalificerade i fråga örn exteriör och härstamning, förtjänta att tagas
tillvara som tjurmödrar, något som emellertid inom den nuvarande stamboksföringens
och premieringens ram ej kan ske. Ett värdefullt avelsmaterial
blir sålunda utan tvivel i många fall outnyttjat.
Motionärerna hava med fog framhållit, att med den dominerande betydelse,
som mjölkproduktionen har inom vår kreatursskötsel, hondjur, ägnade att
i dessa avseenden föra aveln framåt, så långt som möjligt böra utnyttjas,
vilket borde kunna ske därigenom att de finge komma till användning som
tjurmödrar även örn de ej nått upp till R-klass. Institutets för husdjursförädling
föreståndare har i sitt yttrande över motionerna framhållit, att
enligt vid institutet verkställd utredning kravet på minst fem generationer
för godkännande av kor som tjurmödrar icke kunde med fog upprätthållas.
Inom våra kontrollföreningar finnes ett stort antal utmärkta mjölkkor
redovisade, vilka bättre än som nu sker kunde komma till nytta inom aveln.
Det vöre förtjänt av utredning och övervägande på vad sätt ett sådant bättre
utnyttjande av dessa djur kunde möjliggöras och på lämpligt sätt organiseras.
En förutsättning härför är emellertid att kontrollföreningarnas verksamhet
och uppgiftsmaterial underkastas erforderlig kontroll för att erhålla
den auktoritet, som kräves för dess utnyttjande i berörda hänseende.
Utskottet håller alltså före att de frågor, som i motionerna I: 110 och II:
378 framförts i anslutning till de synpunkter, utskottet här givit uttryck åt,
böra bliva föremål för en ingående och objektiv utredning samt föranleda
de åtgärder med avseende på förändrade grunder för stamboksföring och
premiering av nötboskap, som av utredningen kunna föranledas.
Beträffande härefter motionen II: 268 och frågan om upphävande av stadgandet
i § 16 i förutberörda reglemente nr 302/1922 om förbud att överklaga
premieringsnämnds beslut så har lantbruksstyrelsen framhållit, att detta
skulle medföra större olägenheter än fördelar. Utskottet ansluter sig till
denna mening. Motionärernas uttalande, att premieringsnämnd kan ålägga
tjurförening att köpa en tjur, som föreningen icke önskar förvärva, samt
också förhindra ett förvärv, som föreningen anser önskvärt, torde såsom
lantbruksstyrelsen anmärkt icke stå i överensstämmelse med gällande bestämmelser.
Den åsyftade bestämmelsen i 2 § kungörelsen nr 147/1934
ålägger endast premieringsnämnd att biträda tjurförening vid anskaffande
av lämplig tjur. Vad motionärerna i övrigt anfört i fråga örn stamboksföring
och premiering av nötboskap torde få anses hava blivit besvarat i
det föregående.
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen i anledning av motionerna I: 110 och II:
378 ävensom II: 268 må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning i anslutning
till vad utskottet anfört i frågan örn ändrade grunder för
stamboksföring och premiering av nötboskap samt vidtaga
de åtgärder, vartill utredningen kan föranleda; samt
2) att motionen II: 268 i övrigt icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 maj 1936.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Tjällgren,
Bengtsson, Jacob Hansson, Elof Andersson och Mannerskantz; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Hagman och Osberg.
366846. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:286 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående premiering och stamboksföring av nötboskap samt organisation av kontrollföreningsverksamheten m. s. 2 i texten