Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående igångsättande av försöksanläggning i Norrland för tillverkning av barrtråkolsbriketter.

1936-05-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1936:72, Utlåtande i anledning av väckt motion angående igångsättande av försöksanläggning i Norrland för tillverkning av barrtråkolsbriketter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående igångsättande

av försöksanläggning i Norrland för tillverkning av

barrtråkolsbriketter.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 487, av herr Nyblom har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla örn igångsättandet av en försöksanläggning i Norrland

för tillverkning av barrtråkolsbriketter med anlitandet av de medel, som

för dylikt ändamål finnas reserverade hos domänstyrelsen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, hänvisas

till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttranden över motionen

från domänstyrelsen, ingenjörs vetenskapsakademien och centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund.

Hittills vidtagna åtgärder.

1933 års riksdag anvisade för anläggning av fabriker för brikettering av

träkol ett reservationsanslag av 150,000 kronor (r. skr. nr 285), varav

50,000 kronor skulle ställas till domänstyrelsens förfogande för uppförande

och drivande av en anläggning för tillverkning av träkolsbriketter i fabriksmässig

drift samt återstående 100,000 kronor beräknades till understöd för

anläggning genom enskild företagsamhet av fabriker för brikettering av

träkol.

Med anledning härav har Kungl. Maj.t den 30 juni 1933 dels genom brev

anbefallt domänstyrelsen att vidtaga åtgärder för ändamålet dels ock genom

kungörelse (nr 456) meddelat bestämmelser angående understöd av statsmedel

för anläggning av fabriker för brikettering av träkol.

Domänstyrelsen meddelade i skrivelse den 18 mars 1935 till Kungl. Majit

i huvudsak följande beträffande av styrelsen vidtagna åtgärder.

Efter förberedande undersökningar angående lämplig plats för en anläggning

för tillverkning av träkolsbriketter hade styrelsen funnit, att Grankullavikens

sågverksområde å Böda kronopark i Ölands revir härtill kunde vara

lämpligt, varför styrelsen den 18 november 1933 uppdragit åt jägmästaren i

sagda revir M. Enander att med biträde av ingenjören E. Nordström i Stockholm

vidtaga åtgärder för uppförande och drivande av en anläggning av

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 72—73. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

.7 ordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

ifrågavarande slag. Styrelsen hade dessutom föranstaltat om konsultering

med firmor och enskilda personer i fråga örn konstruktion för en lämplig

pressapparat för brikettering av träkol tillverkat av sågverksavfall, ävensom

om sändning av träkol från Grankullaviken till en firma i Köln för anställande

av försök med pressning av briketter av träkolen . Dessa åtgärder

jämte vid sidan därav verkställda undersökningar av skilda slag hade synts

styrelsen till sist giva vid handen, att ringa förutsättningar tills vidare funnes

för uppförande och drift med ekonomiskt försvarbart resultat av en sådan

anläggning, varför styrelsen den 28 juni 1934 förordnat, att det Enander

meddelade uppdraget skulle upphöra. Kostnaderna för de arbeten, som varit

förbundna med den projekterade anläggningen vid Grankullaviken, hade

belöpt sig till 1,594 kronor 77 öre. Förutom dessa åtgärder hade styrelsen

anlitat bergsingenjören H. A. Mueller i Djursholm för framställning, enligt

en av honom uppfunnen metod, av träkolsbriketter utan tillsatt bindemedel.

De av styrelsen utanordnade medlen för Muellers arbete hade belöpt sig till

7,000 kronor. Styrelsen ansåge skäl ej föreligga för vidtagande, tills vidare,

från styrelsens sida av ytterligare åtgärder för anläggning av en träkolsbriketteringsfabrik,

varjämte styrelsen ifrågasatte huruvida ej återstoden,

41,405 kronor 23 öre, av omförmälda belopp å 50,000 kronor fortfarande

finge stå till styrelsens förfogande.

Kungl. Maj:t fann, i anledning av vad domänstyrelsen sålunda anfört, gott

den 12 april 1935 förordna, att med vidtagande av ytterligare åtgärder från

styrelsens sida för uppförande och drivande av en anläggning för tillverkning

av träkolsbriketter i fabriksmässig drift skulle tillsvidare anstå.

Sedan domänstyrelsen den 9 maj 1935 till Kungl. Majit överlämnat vissa

handlingar och prov berörande de av styrelsen vidtagna åtgärderna, föreskrev

Kungl. Majit den 23 maj 1935, att dessa handlingar m. m. skulle överlämnas

till ingenjörsvetenskapsakademien för den åtgärd, vartill akademien

kunde finna dem föranleda.

Såsom understöd enligt förutnämnda kungörelse (nr 456/1933) beviljade

Kungl. Majit den 24 november 1933 åt fabrikören Tor Brunberg lån till ett

belopp av 48,666 kronor för anläggning av en fabrik av betong i Tving,

Blekinge län, i och för tillverkning av träkolsbriketter. — Brunberg har meddelat,

att brikettverket, vilket mötts av en del motigheter, beräknas vara färdigt

att tagas i bruk under april eller maj 1936.

Yttranden över motionen.

Domänstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.

»Vid det förhållande att spörsmål av skilda slag — bland annat de maskinella

anordningarna vid en anläggning för tillverkning av barrträkolsbriketter

— alltjämt ej torde vara lösta kan styrelsen ej finna lämpligt, att en

sådan anläggning anordnas genom statligt organ.

Framhållas må att ingeniören Ernst Nordström, vilken i motionen angives

såsom deltagande i uppfinningen av N. A-metoden, av styrelsen under längre

tid — vid skilda tiilfällen under inemot ett och ett halvt år — anlitades för

den i utlåtandet den 18 mars 1935 omförmälda, projekterade anläggningen

vid Grankullaviken å Öland utan att sådana resultat därvid kunde ernås, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

3

förutsättningar skapades för ekonomiskt försvarbart uppförande och drift

av denna anläggning.

Huruvida N. A-metoden fyller sådana anspråk tilltror sig styrelsen ej att

bedöma. Skulle metoden, såsom i motionen göres gällande, verkligen motsvara

sådana anspråk, föreställer sig styrelsen, att enskilt kapital utan större

svårighet skulle kunna uppbringas för dess exploatering.

Styrelsen, som anser att åtgärder ej böra underlåtas för bringande till

möjligast goda lösning av spörsmålet angående tillverkning i Norrland av

barrträkolsbriketter, ifrågasätter, om ej detta lämpligen bör ske närmast på

det sätt, att enskild företagare, som därom kan komma att göra ansökning,

må — efter tillstyrkan av ingenjörsvetenskapsakademien eller på grund av

andra skäl, som därför kunna tala — för ändamålet tilldelas anslag eller lån

på fördelaktiga villkor. Styrelsen har ej något för sin del att erinra emot,

att för sådant ändamål anlitas den ännu ej förbrukade delen av ovannämnda

anslag av 50,000 kronor.»

Ingenjörsvetenskapsakademien har avgivit följande yttrande.

»Träkolsbriketter skulle tänkas få användning dels såsom bränsle för uppvärmningsändamål

i mindre hushållseldstäder såsom kaminer och kakelugnsinsatser,

dels såsom bränsle i gasgeneratorer för drift av motordrivna

fordon. I de nämnda hushållseldstäderna användes i främsta rummet antracit,

men även koks. Rörande dessa bränslen sammanställas här nedan en

del karakteristiska data.

Antracit

Köks

Träkolsbri-

ketter

Volymvikt . .

. . kg pr lil

80

50

35

Värmevärde . ,

. . kcal pr kg

7,800

6,300

7,600

»

. . Mcal pr lil

625

315

265

Det är ju tänkbart, att träkolsbriketter skulle kunna konkurrera med koks

i fall då det gäller lokal förbrukning i den omedelbara närheten till produktionsorter

i de inre delarna av landet, där koksen, men ej briketterna, belastas

med fraktkostnader, men det saknas tillsvidare exakta siffror att bygga

kalkylen på. För övrigt är att beakta att det icke endast är prisfrågan, som

är avgörande för konsumenten utan även andra omständigheter. Sålunda

finner man, att antraciten trots sitt högre pris ofta föredrages framför koksen

av den anledningen, att koksen, såsom framgår av det ovan anförda värmeinnehållet

pr hl., kräver tätare påfyllningar.

När riksdagen på sin tid beviljade medel till tre försöksfabriker, av vilka

en skulle anläggas av Domänstyrelsen, så räknade man framförallt med en

betydande avsättning för bildrift. Den då rådande entusiasmen för gasbilar

gick emellertid hastigt över, sammanhängande med en del tekniska brister i

systemet. Gasdriftens utveckling har sedan dess kommit in på sundare banor,

men det synes likväl ganska osäkert, huruvida briketterna skola komma

att spela någon mer betydande roll i sammanhanget, alldenstund kostnadsbesparingen

med obriketterat träkol blir så mycket större, att den som vill

övergå till gasbildrift säkerligen föredrager att taga steget fullt ut och köra

direkt på kol. Någon anledning att forcera brikettförsöken finnes alltså ej

ens på detta område, där avsättningsmöjligheterna eljest te sig relativt gynnsammare

än i fråga örn användningen av briketter för uppvärmning.

Akademien har i olika sammanhang framhållit, att man bör avvakta resultaten

från Tvingfabriken, innan ytterligare försöksverksamhet sättes i

scen. Man kommer nämligen då alt hava betydligt säkrare underlag för bedömandet

av nya projekt, såväl ur teknisk som ur ekonomisk synpunkt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

En mycket viktig detalj i brikettillverkningen är torkningsproceduren. Örn

dennas lämpliga utformning vet man ännu ingenting bestämt. Det kan förtjäna

nämnas, att i alla hittills framkomna förslag förutsatts en torkanläggning

utförd av den firma, som nu håller på med att utarbeta torken i Tving.

Det förefaller då olämpligt att upprepa samma experiment samtidigt på flera

platser. Av meddelande från A.-B. Tvingbriketten framgår, att anläggningen

därstädes, vilken mötts av en del motigheter, nu är i det närmaste färdig

att tågås i bruk. Även örn denna anläggning närmast är avsedd för framställning

av briketter av bokved, torde det icke möta några svårigheter att

därstädes utföra försök med barrträkolbrikettering.

Enligt akademiens mening torde det under förhandenvarande omständigheter

vara klokt att avvakta erfarenheterna från den första brikettfabriken,

innan vidare åtgärder vidtagas i saken.»

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har bland annat anfört.

»Efter vad till centralrådet upplysts, är den nämnda anläggningen i Blekinge

nu i det närmaste färdigställd och beräknas den bliva igångsatt under

våren. Däremot synes, som i motionen framhållits, domänstyrelsen ännu

icke ha gått i författning om någon brikettanläggnings uppförande.

Då företaget i Blekinge torde komma att inriktas på tillverkning av lövträkolsbriketter

med användning av ett speciellt, jämförelsevis dyrbart bindemedel,

lärer ifrågavarande spörsmål icke bliva i sin helhet utrett enbart

genom driften vid denna fabrik. För att en allsidig belysning av frågan må

kunna erhållas torde därför vara erforderligt, att ytterligare försök med brikettillverkning

i fabriksmässig skala komma till stånd.

Ehuru centralrådet för sin del hyser den uppfattningen, att under nuvarande

förhållanden en brikettillverkning knappast kan bliva räntabel, kunna

dock vissa skäl anses tala för, att undersökningen av frågan fullföljes.

Ur skogspolitisk synpunkt är nämligen ett understödjande av de strävanden,

som avse utfinnandet av nya användningsområden för det klenare och

i kvalitativt hänseende mindervärdiga virket, starkt av behovet påkallat.

Vad i dylikt syfte kan göras skapar arbetstillfällen och blir sålunda av särskild

betydelse under tider med omfattande arbetslöshet. Vad speciellt angår

träkolsbrikettillverkningen torde denna visserligen aldrig kunna nå sådant

omfång, att den i sagda avseende blir av mera väsentlig betydelse. Ett

klarläggande av briketteringsfrågan kan emellertid även anses vara av visst

värde ur försvarsberedskapssynpunkt. Vid uppkommande svårigheter för

landets tillgodoseende med flytande och fasta kolbränslen kunna förefintliga

möjligheter att uppta brikettillverkning bliva av vikt, då briketterna

med stor fördel böra kunna användas som bränsle för motordrift eller som

ersättning för koks, antracit o. dyl. Centralrådet vill erinra örn att i vissa

länder såsom Tyskland, Frankrike och Italien intresset för gasgeneratordrift

av motorfordon för närvarande och väl närmast av försvarsberedskapsskäl

är större än någonsin.

Då, som ovan framhållits, domänstyrelsen ännu icke lärer ha planerat

uppförandet av någon briketteringsanläggning, synes lämpligt, att, innan så

sker, resultaten av tillverkningen i Blekinge, vilka inom kort torde kunna

föreligga, först avvaktas. Beroende på hur dessa utfalla och hur utvecklingen

i övrigt gestaltar sig, synes det böra tillkomma domänstyrelsen att

avgöra, när och på vilket sätt ytterligare försök böra verkställas.

Under åberopande av det anförda får centralrådet hemställa, att motionen

ifråga icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 72.

5

Utskottet vill erinra om att 1933 års riksdag anvisat ett reservationsanslag

av 150,000 kronor för anläggning av fabriker för brikettering av träkol. Av

detta anslag hava 50,000 kronor ställts till domänstyrelsens förfogande för

uppförande och drivande av en anläggning för tillverkning av träkolsbriketter

i fabriksmässig drift. Återstoden har avsetts till understöd i form av lån

och bidrag åt enskild företagsamhet för ändamålet, därom bestämmelser

meddelats i kungörelsen den 30 juni 1933, nr 456.

Sedan domänstyrelsen för en planerad brikettanläggning vid Grankullaviken

på Öland verkställt förberedande arbeten, vilka dragit en kostnad av

8,594 kronor 77 öre, har styrelsen funnit ekonomiskt försvarbara förutsättningar

saknas för fullbordande av en sådan anläggning. På styrelsens hemställan

har Kungl. Majit den 12 april 1935 förordnat, att med ytterligare åtgärder

från styrelsens sida skall tillsvidare anstå.

Med stöd av lån till ett belopp av 48,666 kronor ur omförmälda anslag

har vidare en enskild brikettfabrik anlagts i Tving, Blekinge. Denna fabrik

beräknas på grund av inträffade motigheter vara färdig att tagas i bruk

först under våren 1936.

De i ärendet hörda myndigheterna framhålla, att vissa betydelsefulla

spörsmål av teknisk och ekonomisk art, förknippade med fabriksmässig brikettillverkning,

ännu icke torde vara tillfredsställande lösta. Liksom dessa

myndigheter finner utskottet det lämpligt att framgå med försiktighet i avvaktan

på erfarenheterna från Tvingfabriken och utvecklingen i övrigt på

förevarande område. Vid sagda fabrik kunna ju försök utföras med brikettillverkning

icke blott av lövträ, som fabriken torde vara i första hand

avsedd för, utan även av barrträ. Utfallet härav synes böra beaktas med avseende

på igångsättandet av en försöksanläggning för barrträkolsbriketter i

Norrland, såsom motionären föreslagit. Det torde sålunda icke vara tillrådligt,

att riksdagen för närvarande tager närmare ställning till detta förslag.

Framhållas må i detta sammanhang, att återstående medel av omförmälda

anslag torde jämlikt gällande bestämmelser angående äldre reservationsanslag

(kungörelsen den 14 juni 1928 nr 209) vara disponibla även under nästkommande

budgetår. Enskilda företagare kunna följaktligen hos Kungl.

Maj:t söka understöd för ändamålet enligt förutnämnda kungörelse nr

456/1933. Kungl. Maj:t får därvid tillfälle alt pröva frågan örn stöd åt ytterligare

försöksverksamhet på området.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 487 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 maj 1936.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. .1. JOHANSSON.

Utskottet.

härvarande: se utlåtande nr 71.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.