Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inrättande av en effektivare fiskeritillsgn.
1936-05-14 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1936:73, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inrättande av en effektivare fiskeritillsgn.
Dokumentets text
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.
Nr 73.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inrättande av
en effektivare fiskeritillsgn.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 166 av herr Sanne och herr Nilsson, Theodor, samt
II: 375 av herr Hansson i Hönö m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit täcktes
verkställa utredning angående inrättandet av en effektivare fiskeritillsyn med
beaktande av de förslag, som i motionerna framförts, och för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttranden över motionerna
från lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen
har vid sitt yttrande fogat utlåtande från fiskeriintendenten i
Västerhavets distrikt.
Lantbruksstgrelsens förslag i frågan. Lantbruksstyrelsen har den 24 februari
1934 avgivit framställning med förslag till åtgärder för åstadkommande
av en förstärkt fiskeritillsyn m. m. Under framhållande av
att nuvarande fiskeritillsyn vore bristfällig har styrelsen framlagt ett förslag
till ordnande av tillsynen över efterlevnaden av den allmänna fiskeristadgan
samt med stöd av densamma utfärdade lokala fiskeristadgar. Enligt förslaget
borde ledningen och det närmaste inseendet över denna tillsyn uppdragas
åt de hos hushållningssällskapen anställda fiskeritjänstemännen, vilka i egenskap
av länsfiskeritillsyningsmän även själva skulle deltaga i sagda tillsyn.
Därutöver har lantbruksstyrelsen föreslagit anställandet av ett mindre antal
särskilda länsfiskeritillsyningsmän. Under länsfiskeritillsynen skulle för vissa
områden anordnas tillsyn genom lokala tillsyningsmän, av vilka en del
borde anförtros allenast vissa smärre verksamhetsområden, medan andra åter
borde inom vidsträcktare områden utöva s. k. flygande tillsyn t. ex. rörande
kräftfisket och fisket av viktigare fiskslag. Lantbruksstyrelsen, som ansett,
att samtliga tillsyningsmän borde för sin tillsyningsverksamhet åtnjuta ersättning
av statsmedel, har beräknat, att för dylikt ändamål skulle erfordras i
runt tal 75,000 kronor, samt hemställt, att för budgetåret 1935/1936 måtte till
förstärkande av fisketillsynen anvisas ett särskilt anslag av 75,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.
7
I sin ifrågavarande framställning har lantbruksstyrelsen även föreslagit
vidtagande av vissa åtgärder, som kunde förväntas underlätta fiskeritillsyningsmännens
arbete. Sålunda har bland annat ifrågasatts skärpning av
bötesstraffen för förseelser mot gällande fiskeriförfattningar ävensom återinförande
i nämnda författningar av bestämmelser om rätt för åklagare till
andel i böter samt förverkad redskap och fångst.
över förslaget hava yttranden avgivits av statskontoret, domänstyrelsen,
länsstyrelserna, ett stort antal hushållningssällskap samt hushållningssällskapens
ombud. Förslaget har i yttrandena i allmänhet tillstyrkts eller lämnats
utan erinran. Statskontoret har ifrågasatt lämpligheten av att under
nuvarande statsekonomiska förhållanden genomföra detsamma.
Departementschefen har i 1935 års statsverksproposition (IX huvudtiteln
p. 132, Fiskets befrämjande i de särskilda orterna) anfört följande.
»Vidkommande styrelsens förslag till åtgärder för åstadkommande av en
förstärkt fiskeritillsyn torde visserligen beaktansvärda skäl kunna åberopas
rör anordnande av en effektivare tillsyn över gällande fiskeribestämmelsers
efterlevnad. Huruvida frågan bäst löses på den av styrelsen föreslagna
vägen synes dock tveksamt. På grund härav och då, såsom statskontoret
framhållit, statsfinansiella hänsyn tala mot förslagets genomförande anser
jag mig i varje fall icke kunna för närvarande tillstyrka bifall till detsamma.
»
1935 års riksdag biföll Kungl. Maj:ts av jordbruksutskottet tillstyrkta förslag
i överensstämelse med vad departementschefen anfört (r. skr. nr 9).
Lantbruksstyrelsen har med anledning av motionerna anfört, att ett realiserande
av de utav styrelsen tidigare framställda förslagen skulle tillgodose
fiskeritillsynen även på västkusten. Då emellertid det kunde tänkas, att en
fiskeritillsyn kunde inom olika områden anordnas på olika sätt, och då i allt
fall de utav styrelsen i ovanberörda framställning nämnda olägenheterna alltjämt
kvarstode, hade styrelsen för sin del icke något att erinra mot att förevarande
fråga gjordes till föremål för ytterligare utredning.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har yttrat följande.
»Den fiskeritillsyn, som avser att förhindra och beivra olovligt fiske i annans
vatten, och vilken det självfallet närmast ankommer på fiskerättsägaren
själv att ombestyra, synes icke åsyftas med motionerna, och dylik tillsyn
har för övrigt för detta länets vidkommande avsevärt minskat i betydelse
efter tillkomsten av 1928 års fiskerättslagstiftning.
Däremot är givetvis, såsom i motionerna framhålles, av betydande allmänt
intresse, att den tillsyn, som syftar till förhindrande och beivrande av överträdelser
av stadganden rörande fiskets vård och rätta bedrivande, får nödig
effektivitet.
Att den tillsyn av denna art, som nu förekommer, icke är tillfredsställande
torde vara ovedersägligt. Frågan blir emellertid icke endast, hur en effektiv
fiskeritillsyn skall kunna åstadkommas, utan också, hur detta skall kunna
ske för rimliga kostnader. I samma mån som fiskarena själva lära sig
inse behövligheten av att gällande föreskrifter åtlydas, underlättas uppenbarligen
frågans lösning, och den alltmera förekommande sammanslutnin
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.
gen av fiskare i organisationer, där fiskefrågorna ses mera i stort, måste
härvidlag äga stor betydelse. Mot bakgrunden av dessa förhållanden torde
tillsynen kunna med relativt enkla medel göras tillräckligt effektiv för att
svara mot det nödvändigaste behovet.
Hur detta bäst skall kunna ske, är länsstyrelsen icke beredd att nu närmare
uttala sig om. Den vunna erfarenheten från de försök, som gjorts med
patrullbåtar, ger dock anledning antaga, att frågan lämpligen kan lösas efter
de linjer, som i motionerna antytts. I alla händelser lärer ytterligare utredning,
icke minst rörande kostnaderna för en effektivare fiskeritillsyn och
rörande statens eventuella deltagande häri, vara nödvändig.
Med hänsyn härtill och under åberopande av fiskeriintendentens i Västerhavets
distrikt yttrande vill länsstyrelsen uttala sig för att sådan utredning, som
i motionerna föreslagits, får komma till stånd.»
Fiskeriintendenten i Västerhavets distrikt har anfört följande.
»Inom Göteborgs och Bohus län utövas för närvarande fiskeritillsyn dels
genom polispersonalen dels genom särskilda av länsstyrelsen förordnade
fiskeritillsyningsmän. Cirkulärskrivelser torde vid olika tillfällen hava utsänts
till landsfiskaler och fjärdingsman angående utövande av fiskeritillsyn,
men man torde knappast kunna räkna med att från dessas sida någon egentlig
fiskeritillsyn skall kunna medhinnas. Inom Göteborgs stad utövas fiskeritillsyn
regelbundet av polisen i fiskhamnen men därjämte då och då i stadens
fiskaffärer. Av de av länsstyrelsen förordnade fiskeritillsyningsmännen
ha två tillsyn över laxfisket i Göta och Nordre älvar. De avlönas av länets
hushållningssällskap. De övriga fiskeritillsyningsmännen utöva tillsyn över
saltsjöfisket och åtnjuta arvoden av länets havsfiskeförening. Med hänsyn
till fiskeritillsynen är länets saltsjöområde indelat i 15 distrikt med var sin
tillsyningsman. Därjämte äro 4 tillsyningsman förordnade utan särskilt
distrikt. Under några år var även i Göteborgs fiskhamn stationerad en särskild
fiskeritillsyningsman. Då havsfiskeföreningen för närvarande har under
övervägande frågan om omorganisation av fiskeritillsynen, äro för tillfället
3 av distriktstillsyningsmannabefattningarna ej besatta. Ursprungligen
voro i regel till fiskeritillsyningsmän förordnade kustuppsyningsman.
Senare ha emellertid även fiskare erhållit dylikt förordnande, beroende antingen
på att vederbörande kustuppsyningsman ej velat åtaga sig uppdraget
eller på att i visst fall en fiskare ansetts lämpligare. För närvarande äro
av de tjänstgörande distriktsfiskeritillsyningsmännen 7 i tjänst varande eller
f. d. kustuppsyningsman samt 5 fiskare. Av tillsyningsmännen utan distrikt
är 1 i tjänst varande kustuppsyningsman. Bägge tillsyningsmännen över
laxfisket äro i tjänst varande kustuppsyningsman. Styrelsen för havsfiskeföreningen
har vid flera tillfällen haft uppe frågan om anordnande av en
effektivare fiskeritillsyn. Den nuvarande har ej ansetts vara tillräcklig. Tillsyningsmännen
hava i allmänhet ett arvode å 75 kr., ett par 100 kr. Det
torde vara uppenbart, att man ej kan begära, att en tillsyningsman för denna
ringa ersättning skall nedlägga något mera omfattande arbete eller på egen
bekostnad företaga patrullfärder för båt annat än mera tillfälligtvis, såvida
han ej samtidigt är kustuppsyningsman och såsom sådan har att patrullera.
Att lämna tillsyningsmännen erforderlig ersättning för en mera omfattande
patrullering, skulle medföra för havsfiskeföreningen betydande kostnader
och har därför ej ansetts kunna komma i fråga. Det har emellertid synts
styrelsen för havsfiskeföreningen som skulle fiskeritillsynen kunna skärpas,
örn kustbevakningspersonalen finge i uppdrag att utöva fiskeritillsyn vid sidan
av tulltjänsten, på liknande sätt som den genom generaltullstyrelsens
rundskrivelse den 31 juli 1931 anmodats att utöva tillsyn å jakten efter
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.
9
sjöfågel. Styrelsen för havsfiskeföreningen gjorde därför i december 1933
framställning härom. Generaltullstyrelsen har emellertid ställt sig avböjande
och synes utgå från att endast vissa kustuppsyningsman böra förordnas som
fiskeritillsyningsman och för detta uppdrag åtnjuta särskilt arvode. Den 22
maj 1934 hemställde styrelsen för havsfiskeföreningen om ett anslag ur
bensinskattemedel för anordnande försöksvis av fiskeritillsyn, särskilt beträffande
hummerfisket, med tvenne patrullbåtar. Sedan anslag för ändamålet
beviljats, anordnades patullering med tvenne båtar under viss tid år
1935. Tvenne fiskare voro för ändamålet av länsstyrelsen förordnade till
fiskeritillsyningsman med detta uppdrag. Resultatet visade, att olovligt fiske
i ej ringa utsträckning bedrives utan att förseelserna bli kända och beivrade.
Styrelsen för havsfiskeföreningen har därför planerat ett liknande försök
innevarande år, varefter frågan om fiskeritillsynens omorganisation kommer
att upptagas. Under överläggningar, som hållits angående fiskeritillsynens
ordnande, har framhållits, att ett mindre antal större fiskeritillsynsdistrikt
antagligen vore att föredraga framför flera mindre av den anledningen,
att en tillsyningsman med ett större distrikt bleve mera självständig
och oberoende av ortsbefolkningen. Det synes mig som vore det önskvärt
att i den mån medel därtill kunna erhållas fiskeritillsynen ordnades så,
att ett pär patrullbåtar vid lämpliga tillfällen företogo patrulleringsturer och
voro beredda att på anfordran ingripa men att dessutom en del stationära
tillsyningsman vore anställda på de viktigaste tillförselplatserna för fisk.
Inom övriga län inom distriktet är fiskeritillsynen ordnad så, att ett antal
distriktsfiskeritillsyningsmän äro förordnade av vederbörande länsstyrelse.
Flera av dem äro kustuppsyningsman. Denna tillsyn bekostas av vederbörande
hushållningssällskap. I Öresund är dessutom genom särskilt statsanslag
fiskeritillsyn anordnad för övervakande av vissa föreskrifter i konventionen
med Danmark angående fisket därstädes. Denna tillsyn utövas av
tvenne kustöveruppsyningsmän.
Man skulle gärna vilja hysa den förhoppningen, att fiskare så småningom
lärde sig inse önskvärdheten och nödvändigheten av att gällande föreskrifter
för fiskets bedrivande respekteras. Man torde ock kunna påräkna, att
ökad förståelse härför skall vinnas i samband med att fiskare mera allmänt
sammansluta sig i organisationer, för vilka det bör vara angeläget att bekämpa
olovligt och skadligt fiske. Ännu erfordras emellertid en sträng tillsyn för
att utfärdade bestämmelser till skydd för fisket och fiskbeståndet ej skola
bli utan verkan. Den tillsyn, som nu utövas, kan ej anses vara tillräcklig.
Med de anslag, som stå till förfogande, torde ej några mera avsevärda förbättringar
kunna vidtagas. Jag finner det därför önskvärt, att utredning
företages angående anordnande av en något så när tillfredsställande fiskeritillsyn
utan för stora kostnader.»
Gällande bestämmelser örn fiskeritillsyningsmån äro meddelade, dels i
fiskeristadgan den 17 oktober 1900, 18 och 27 §§, och dels i Kungl. Maj:ts
instruktion den 22 mars 1935 för fiskeritillsyningsmän. Enligt instruktionen
ankommer det på vederbörande länsstyrelse att meddela de närmare
föreskrifter, som finnas erforderliga rörande fiskeritillsyningsmans tjänsteutövning.
Utredningen i ärendet torde giva vid banden, att den nuvarande tillsynen
över gällande fiskeribestämmelsers efterlevnad icke är tillräckligt effektiv.
Huruvida och på vad sätt en förstärkning av fiskeritillsynen kan tänkas ge
Iiihang
till riksdagens protokoll 1936. 10 saini. Nr 72—73. 2
Utskottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73-
nomförd torde emellertid icke kunna bedömas utan en förutgående utredning
i saken.
Såsom chefen för jordbruksdepartementet anfört i 1935 års statsverksproposition
synes det tveksamt, huruvida lantbruksstyrelsens då framlagda förslag
till förstärkt fiskeritillsyn innebär den bästa lösningen av frågan. Särskilda
svårigheter torde möta att finna en sådan avvägning av tillsynens
organisation, att densamma får nödig effektivitet utan att draga alltför stora
kostnader. De av motionärerna anförda synpunkterna i ämnet torde förtjäna
beaktande. Statsmakternas vidgade åtgärder och ty åtföljande ökade
kostnader under de senare åren för fiskerinäringens främjande torde i viss
mån förutsätta skärpning av kravet på tryggat skydd av fiskbeståndet. Frågans
vikt — med hänsyn jämväl till tjuvfisket samt sport- och nöjesfisket
—- synes utskottet påkalla, att densamma ånyo underkastas en allsidig och
skyndsam undersökning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 166 och II: 375
må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville
låta verkställa utredning av frågan om åtgärder för åstadkommande
av förstärkt fiskeritillsyn samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 14 maj 1936.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Tjällgren, Jacob Hansson,
Sanne, Elof Andersson och Mannerskantz; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Gustafson i Vimmerby,
Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Hagman, Osberg och Persson i Grytterud.
Reservation
av herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Andersson i Löbbo och
Ericsson i Sörsjön, vilka -— under åberopande av statsmakternas ställningstagande
till förevarande organisationsspörsmål vid 1935 års riksdag — ansett,
att utskottet bort hemställa,
att motionerna I: 166 och II: 375 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
367007. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:287 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående inrättande av en effektivare fiskeritUlsyn. a1 i texten