Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående den industriella rationaliseringens och koncentrationens inverkan på den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter.

1936-05-15 · 33 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1936:76, Utlåtande i anledning av väckt motion angående den industriella rationaliseringens och koncentrationens inverkan på den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående den industriella

rationaliseringens och koncentrationens inverkan på

den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 108, av herr Olsson i Närlinge m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit fortast möjligt ville låta

verkställa en undersökning i syfte att få utrönt:

1) i vilken utsträckning de senare årens industriella rationalisering och koncentration

medfört sådan förändring för den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter,

att allvarlig fara därigenom uppstått för dess framtida

existens;

2) vilka åtgärder från statsmakternas sida kunna anses påkallade för beredande

av en tryggad utkomst för jordbrukarna i de gamla bruksbygderna,

samt att de föreslag, vartill undersökningen kan föranleda, föreläggas riksdagen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttranden över motionen

från länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län, statens egnahemsstyrelse

samt, i vad avser kulturtekniska spörsmål, lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen

i Stockholms län har vid sitt yttrande fogat utlåtanden från hushållningssällskapets

egnahemsnämnd och jordbrukskommissionen i länet. Länsstyrelsen

i Uppsala län har överlämnat dels vissa uppgifter från Gimo—Österby Bruks

aktiebolag, Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag och Dannemora Gruvintressenter,

dels ock utlåtanden från skogsvårdsstyrelsen i länet och hushållningssällskapets

egnahemsnämnd. Egnahemsstyrelsen har bifogat utlåtanden

från egnahemsnämnderna i Stockholms, Uppsala, Värmlands, örebro,

Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.

Chefen för jordbruksdepartementet har jämlikt Kungl. Majits bemyndigande

den 30 december 1935 tillkallat sju utredningsmän att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande egnahemsverksamheten och andra med statens

verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande frågor (1936 års egnahemsutredning).

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 76.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

I direktiven för 1 936 års egnahems utredning har departementschefen

berört skrivelse den 20 december 1935 från Riksförbundet

Landsbygdens Folk, däri förbundet hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa en undersökning i syfte att få utrönt, vilka åtgärder från

statsmakternas sida som kunde anses påkallade för beredande av tryggad utkomst

för jordbrukarna i de gamla bruksbygderna, samt framlägga förslag till

de åtgärder, vartill undersökningen kunde föranleda. I motiveringen till

denna hemställan har anförts, jämte annat, att rationaliseringen av järnbruksdriften

på ett kännbart sätt drabbat den befolkning, som helt eller delvis

varit beroende av bruksrörelsen för sin utkomst. Sagda rörelse hade givit arbete

och förtjänster åt den jordbrukande befolkningen runt om i bygden.

Detta förhållande hade satt sin prägel på densamma. Ofta hade förtjänsterna

genom körslor för brukens räkning blivit det väsentliga och jordbruket kommit

i efterhand. Ett utmärkande drag i de gamla bruksbygderna vore därför

det stora antalet ofullständiga jordbruk. Till följd av de ändrade förhållandena

vore det nödvändigt, att detta antal minskades. Alla jordbruk, som nu

kunde kallas ofullständiga, borde örn möjligt få tillgång till jord i erforderlig

utsträckning. Frågan om jordanskaffning borde sålunda bliva föremål för

undersökning.

Departementschefen har vidare i berörda direktiv anfört bland annat följande.

Vid den genomgång av gällande bestämmelser rörande ifrågavarande olika

former av statens sociala jordverksamhet, som torde äga rum, borde vad i direktiven

sagts angående vikten av att ofullständiga jordbruk måtte kunna utökas

till full bärighet särskilt beaktas ej blott ur de tidigare berörda synpunkterna

örn jordanskaffning och jordförmedling utan även med hänsyn till angelägenheten

av att vederbörande jordbrukare måtte kunna erhålla den ekonomiska

hjälp, som för ändamålet kunde vara behövlig. Möjlighet förelåge

för närvarande att erhålla egnahemslån för inköp av tilläggsjord. Vid utredningen

borde tagas under övervägande, huruvida vad härutinnan gäller vore

till fyllest för ifrågavarande syfte eller örn ändringar i eller tillägg till nuvarande

bestämmelser på området kunde vara erforderliga. Den av riksförbundet

landsbygdens folk berörda frågan om jordanskaffning i syfte att komplettera

ofullständiga jordbruk i de gamla bruksbygderna borde härvid bland

annat uppmärksammas. Tillika borde övervägas, om icke det allmänna å

detta liksom övriga områden för statens understödjande verksamhet för jordanskaffning

med socialt syfte behövde hava till sitt förfogande en rätt till

expropriation av erforderlig mark. Visserligen torde i allmänhet jord kunna

erhållas genom frivilliga avtal. Men erfarenheten torde visa, att understundom

ett önskvärt resultat icke stöde att vinna utan stöd av expropriationslag.

En dylik lagstiftning borde helt naturligt utformas under hänsynstagande

även till jordägarens berättigade intressen.

Länsstyrelsen i Uppsala län har avgivit följande utredning och yttrande.

(De av länsstyrelsen åberopade bilagorna återfinnas avtryckta i slutet av detta utlåtande.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

3

I anledning av remissen har Kungl. Maj:ts befallningshavande från GimoÖsterby

Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag infordrat

uppgifter såvitt angår Uppsala län i de hänseenden, som angivas å

närslutna bilaga A. Från Dannemora gruvförvaltning hava i tillämpliga delar

enahanda uppgifter infordrats. 1 anledning härav hava från bolagen och

gruvförvaltningen inkommit bifogade yttranden, bilagorna B, C och D. De i

Gimo-österby Bruks Aktiebolags yttrande åberopade bilagorna 2 och 3 innefattande

förteckningar över till enskilda försålda fastigheter under åren 1921

—1935 äro av så vidlyftig beskaffenhet att Kungl. Maj:ts befallningshavande

icke funnit anledning bifoga dem vid förevarande utlåtande.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har vidare från skogsvårdsstyrelsen i

länet med överlämnande av de från nyssnämnda bolag och gruvintressenter

inkomna handlingarna anhållit om skovsvårdsstyrelsens yttrande angående

motionen, särskilt i vad den avser möjligheten att genom borttagande av de,

gamla bruken tillhöriga dämningsrätter vinna produktiv mark till ökning av

enskilda jordägares odlingsbara jord samt angående frågan huruvida vid

försäljning av inägojord från bruksegendomarna stödskogstilldelningen varit

otillräcklig, bilaga E. Därjämte har Kungl. Maj:ts befallningshavande införskaffat

ett från hushållningssällskapets egnahemsnämnd till statens egnahemsstyrelse

avgivet yttrande i anledning av motionen, vilket jämväl bifogas,

bilaga F.

För egen del får Kungl. Maj :ts befallningshavande anföra följande.

Den föreliggande motionen berör flera för Upplands gamla bruksbygder

betydelsefulla ekonomiska och sociala problem. Såsom framgår av den infordrade

utredningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett sig böra

försöka giva en såvitt omständigheterna medgivit mera fullständig belysning

av frågorna, även om behandlingen i vissa avseenden gått utanför de ämnen,

som omedelbart upptagas i motionen. Särskilt må framhållas, att bruksdriftens

nedläggning eller inskränkning inverkat icke allenast på jordbrukarna

utan framför allt på lönarbetarnas inkomster och anställning.

För att erhålla bättre översikt tillåter sig Kungl. Maj:ts befallningshavande

behandla de olika frågorna i följande punkter.

1) Grundläggande för bolagens inflytande på den ekonomiska utvecklingen

i bruksbygderna torde vara deras innehav av fastigheter och

industriella anläggningar. Kungl. Maj.ts befallningshavande har

därför upprättat en jämförande statistik, såvitt angår de två inom denna del

av länet dominerande bolagen, Gimo-österby och Stora Kopparbergs Bergslag

för åren 1913, 1920, 1928 och 1935, bilagor G, H, I, K, L, M, N, O.

Med dessa från de officiella taxeringslängderna hämtade uppgifter böra

sammanställas de från bolagen lämnade uppgifterna, bilaga B, punkt 1 och

bilaga C, punkt 1. Det torde vid jämförelsen böra ihågkommas, att delar

av Gimo-Österby fastighetsinnehav före 1920 tillhörde Leufsta fideikommissegendom

samt alt delar av Bergslagets fastighetsinnehav tidigare tillhört

Strömsbergs egendom i familjen Wachtmeisters ägo ävensom Söderfors Bruk.

Av de åberopade handlingarna framgår, att skogsvärdet för de båda bolagen

avsevärt nedgått från 1928 lill 1935. En huvudanledning härtill är den

stora stormfällningen i december 1931, vilken av länets skogsvårdsstyrelse i

dess årsberättelse betecknades såsom en katastrof. Det bör redan här framhållas,

att en sådan av naturen framkallad tvångsrealisation av skogsbeståndet

måste för avsevärd tid framåt föranleda inskränkning i avverkningarna

på bolagens skogar oberoende av marknadsläget.

Nyssnämnda handlingar visa också, att de Gimo-österby bolag tillhöriga

fastigheterna avsevärt nedgå It till antalet. Den specificerade, här icke bilo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

gade, redogörelsen från sistnämnda bolag för dess försäljningar till enskilda

köpare, visar att bolaget under åren 1921 till och med 1935 till enskilda försålt

icke mindre än 593 fastigheter, därav under åren 1921 till och med 1931

399 fastigheter samt under vart och ett av åren 1932 till 1935 följande antal:

1932 .................. 8 fastigheter; 1934 ................ 27 fastigheter;

1933 .................. 21 » 1935 ................ 138 »

Stegringen av antalet försålda fastigheter under senaste år har tydligt berott

på jordbrukets ekonomiska återhämtning och den i följd därav växande

benägenheten för fastighetsinköp. Såvitt Kungl. Maj:ts befallningshavande

kunnat inhämta har till övervägande del försäljningen skett till förutvarande

arrendatorer.

Beträffande beskaffenhet av de försålda fastigheterna hänvisas till nästa

punkt.

2) Förekomsten av ofullständiga jordbruk i bruksbygderna.

Det är uppenbart, att om man jämför de odlade arealerna per brukningsdel

i skogssocknarna med motsvarande mått på Upplandsslätten, de förra i

allmänhet understiga de senare. Det bör också bemärkas, att vad särskilt

angår Hållnäs socken en del av de så kallade jordbrukslägenheten^ rätteligen

äro bostadslägenheter för fiskare eller arbetarsmåbruk. Även egentliga

jordbruk förekomma dock, vilka för att bereda sin ägare och hans familj

full försörjning skulle behöva ökas. Något allmänt omdöme beträffande

förekomsten av dylika jordbruk i jämförelse med motsvarande förhållande i

andra delar av landet anser sig Kungl. Maj:ts befallningshavande icke kunna

uttala. Det förefaller dock sannolikt, att de ifrågavarande delarna av Uppland

i detta avseende ej intaga någon undantagsställning.

Det har ett särskilt intresse att utröna beskaffenheten av de jordbruksfastigheter,

som från bolagen sålts till enskilda köpare. Det största antalet

dylika försäljningar har såsom framgår av bilagorna B och C skett från GimoÖsterby

Aktiebolag. Från de av bolaget lämnade specificerade uppgifterna

har skogsvårdsstyrelsen gjort vissa sammandrag i sitt yttrande bilaga E. Den

granskning Kungl. Maj:ts befallningshavande för egen del gjort av de av GimoÖsterby

Aktiebolag lämnade uppgifterna, vilka innefatta specifikation på

arealen i åker, äng, impediment, skogsmark och virkestillgång, ger enligt

Kungl. Maj:ts befallningshavandes uppfattning vid handen att arealerna •—

bortsett från smålägenheterna upp till 5 hektar — snarare varit rikligt än

knappt tilltagna, ehuru givetvis undantagsfall förekomma. Även beträffande

skogsmarken förekommer att denna i några särskilda fall varit otillräcklig,

men såsom allmänt omdöme måste sägas, att arealen förefaller tillräcklig.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har sig också bekant, att arrendatorerna

i vissa fall önskat hålla skogsarealen nere för att undvika skuldsättning

vid inköpet och att i andra fall köparna omedelbart efter köpet kunnat verkställa

avverkning och likväl ha skog till husbehov.

3) Möjligheten att öka den odlingsbara jorden genom

torrläggning, särskilt genom borttagande av de gamla bruken tillhöriga

dämningsrätter.

I motionen uppgives, att genom Forsmarksåns uppdämning cirka 70,000

hektar odlingsbara områden, det mesta prima jord, skulle ligga under vatten.

Uppgiften innebär en synnerlig stark överdrift. Hela Hållnäs socken har en

areal av icke fullt 23,000 hektar. Enligt den av Skogsvårdsstyrelsen verkställda

utredningen uppgå de områden, vilka kunna tänkas bliva förbättrade

genom sänkning av Forsmarksån till inom Uppsala län 9,730 hektar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

5

och inom Stockholms län 3,745 hektar eller sammanlagt omkring 13,500

hektar. En stor del av dessa områden torde icke vara användbara för jordbruk,

men däremot kunna bli skogsmark med god produktion. Vissa områden,

särskilt de, som bero av Kussilån med bivattendrag, hava undergått

vatten reglering under förra århundradet, men enligt vad Kungl. Maj:ts befallningshavande

inhämtat torde ytterligare torrläggning kunna medföra god

effekt både genom utvinning av nya marker och genom förbättring av jordbruksjord,

som för närvarande är försumpad. Något säkert underlag för ett

omdöme i denna viktiga fråga synes icke kunna vinnas utan närmare undersökning,

vilken jämväl bör avse de bolagen tillkommande dämningsrätterna.

Att döma av Gimo-Österby Aktiebolags yttrande synes detta bolag

antaga, att en viss vinst av mark för skogsbörd skulle kunna åstadkommas

genom torrläggning. Vad Strömmaråns och Tämnaråns vattendrag beträffar

beröra även dessa försumpade marker. De torrläggningsföretag, som här

kunna ifrågakomma, torde dock icke påkalla särskilda åtgärder från statsmakternas

sida.

4) Befolkningens inkomst genom avverkning.

På sätt förut anförts har möjligheten att verkställa avverkningar å bolagens

skogsmarker i avsevärd grad förskjutits genom stormfällningarna. Särskilt

gäller detta Gimo-Österby bolags skogar. Någon möjlighet att till

jordbrukarnas fördel öka avverkningarna utöver vad skogstillgången medgiver

kan uppenbarligen icke åstadkommas såvitt skogsbruket skall drivas

med uthållighet. Beträffande kvantiteterna avverkat virke under olika år

hänvisas till bilaga B, punkt 3 och bilaga C, punkt 3. Arbetslönerna och antalet

skogsarbetare framgå av bilaga B, punkt 6 och 7 samt bilaga C, punkt 6

och 7.

5) Den industriella produktionen.

Avverkningarnas omfattning och befolkningens förtjänster genom skogsarbete

och dylikt beror uppenbarligen icke endast på råvarutillgången utan

också på den industriella produktionen. Förhållandet framgår av bilagorna

B, punkt 4 och 5 samt C, punkt 4 och 5.

Bortser man från de toppsiffror, som framkallats av stormfällningarnas

tvångsrealisation, synes produktionen ha följt konjunkturen på exportmarknaden.

Något annat kan väl knappast tänkas, då bolagens tillverkningar äro

utpräglade exportartiklar.

6) Rationaliseringen.

I motionen har endast berörts frågan örn den industriella rationaliseringens

verkningar för den jordbrukande delen av befolkningen. Såsom ovan

antytts är det emellertid uppenbart, att verkningarna av rationaliseringen

framför allt drabbat industriarbetarna. Förhållandet belyses av bolagens

uppgifter bilaga B, punkt 4, 6, 7 och 8 samt bilaga C, punkt 4, 5, 6, 7 och 8.

De siffermässiga uppgifterna må kompletteras med erinran att Leufsta,

Strömsbergs, Tobo, Ullfors’ och Karlholms järnverk nedlagts sedan världskriget.

I själva verket innebär nedläggandet en för bruksbygderna synnerligen

allvarlig företeelse. En arbetarstam, vars nedärvda yrkesskicklighet

berättigat den till benämningen arbetararistokrati, har genom bruksdriftens

nedläggande ställts utan tillgång till arbete inom sitt gamla yrke. Man måste

skänka den största respekt åt uthålligheten och den obrutna energi, varmed

de flesta av de gamla järnbruksarbetarna sökt draga sig fram under dessa

svåra år. Och man må med iver hoppas på möjligheten att de kvarvarande

järnverken skola kunna hållas vid liv och till äventyrs bliva delaktiga av en

ny utveckling.

Vad sågverksdriften angår torde de starka svängningarna i denna produk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Ni 76.

tion huvudsakligen hava berott på stormfällningarna, vilka nödvändiggjort

omedelbar förädling av övernormala kvantiteter och därefter föranlett minskning

av produktionen. Därjämte har säkerligen minskning av arbetarantalet

till en viss grad framkallats av nya maskinella anordningar.

Beträffande produktionen av trämassa gäller örn stormfällningarnas inverkan

detsamma som nyss sagts angående sågtimret. Inskränkningen av

arbetarantalet vid Skutskär torde även delvis sammanhänga med maskinella

förbättringar.

Till belysning av de ekonomiska och sociala verkningarna för de berörda

områdena hänvisar Kungl. Maj :ts befallningshavande till bifogade bilagor P,

R, S, T, U, vilka innehålla uppgifter rörande kommunernas finanser, samt

fattigvårdsunderstödet och arbetslösheten inom de berörda kommunerna.

7) Motionens utredningsyrkanden.

I motionen påkallas utredning angående verkningarna av den industriella

rationaliseringen och koncentrationen för jordbrukarnas förvärvsmöjligheter

samt angående de åtgärder från statsmakternas sida, som kunna anses påkallade

för att trygga jordbrukarnas utkomst i de gamla bruksbygderna.

Frågan örn rationaliseringens och koncentrationens verkningar i Upplands

bruksbygder är endast en del av det stora problemet om rationaliseringen

överhuvudtaget, som i någon mån berörts i utredningen angående folkförsörjning

och arbetsfred samt i arbetslöshetsutredningen. Såvitt angår den

uppländska industrien torde det för att klargöra begreppen kunna fastställas,

att rationaliseringens syfte från företagarnas sida varit att anpassa produktionen

av vissa exportartiklar efter läget på exportmarknaden samt att

de härför använda medlen varit dels nedläggande av vissa föråldrade eller

överflödiga verk och dels utbyte inom de kvarstående verken av mänsklig

arbetskraft mot maskinella anordningar.

Det definitiva nedläggandet har säkerligen vållat företagarna mycket betydande

kapitalförluster. Ehuru några siffror icke kunna angivas, lär man

vara berättigad att antaga att förlusterna varit av sådan storleksordning, att

åtgärderna icke vidtagits utan ekonomiskt nödtvång. Liknande förhållande

råder beträffande bolagens råvarukapital, särskilt skogstillgångarna. Kan

den naturliga tillväxten icke utnyttjas för produktion på grund av ett ogynnsamt

marknadsläge eller måste under ett sådant läge onormalt stora kvantiteter

avverkas och försäljas såsom skett efter stormfällningarna medför

detta betydande förluster. De i och för sig för befolkningen olycksdigra nedläggandena

av industriella verk inom järnindustrien och svängningarna av

trävaruindustriens produktion ha således framkallats av helt och hållet ekonomiska

orsaker.

Därest nedläggandet skulle fortsättas, komme detta att medföra katastrofala

verkningar för vissa befolkningsgrupper, dock mindre för jordbrukarna

än för industriarbetarna och deras kommuner. Om exempelvis Karlbohm

sågverk och Gimo sågverk skulle definitivt inställa driften betyder

detta permanent arbetslöshet för åtminstone 500 stadigvarande arbetare, av

vilka en stor del skaffat sig egna bostäder. Västlands och Skäfthammars

kommuner skulle därigenom utsättas för en minskning av skattekraft och

en utgiftsbelastning av den svåraste beskaffenhet. Lagstiftning eller andra

statliga åtgärder, som på sitt sätt kunna synas gagna befolkningen, måste

bedömas även ur den synpunkten, att de icke få försvaga industriernas förmåga

att reda sig i framtiden, eljest kunna åtgärderna i längden göra mera

skada än gagn.

Vid de fortfarande drivna industriella verken torde ökningen av den maskinella

utrustningen samt inskränkningen av den mänskliga arbetskraften

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

7

i förbilligande syfte hava skett i viss utsträckning såsom angivits i det föregående.

För närvarande ser det ut, som om en viss grad av permanent arbetslöshet

framkallats härigenom, en arbetslöshet, som dels gått ut över äldre

arbetare och dels inneburit att de uppväxande kullarna från bygdens industrioch

jordbrukarbefolkning icke vunnit anställning i industrien. Huruvida

cn förändring härutinnan kan ske genom en produktionsökning, lär bero på

det framtida marknadsläget för exportprodukterna ifråga. Det är möjligt,

att arbetslönernas oböjlighet bidragit till rationaliseringen och därmed sammanhängande

arbetslöshet. I vilken omfattning så är förhållandet, kan icke

bedömas. (Jämför arbetslöshetsutredningen II Bil. 3.)

För den jordbrukande befolkningen har arbetet med huggning och körning

betytt mycket, såsom framgår av siffrorna på de tillfälliga arbetarna hos

bolagen. Genom ökad användning av biltransport har en rationalisering inträtt,

som minskat de vid hästkörningen och flottningen förut använda arbetskrafterna.

Även denna ändring har tydligen berott på rent ekonomiska skäl.

De utredningar beträffande rationaliseringens och koncentrationens verkningar,

som hittills skett i annat sammanhang, lia icke såvitt Kungl. Maj:ts

befallningshavande har sig bekant kunnat visa på någon möjlighet att fastlåsa

behovet av arbetskraft över ett visst minimum. Det förefaller tyvärr ej

heller sannolikt att något skulle vara att vinna genom en specialutredning av

rationaliseringsfrågorna för Uppland, hur lockande än en sådan utredning

kan synas för myndigheter och enskilda, som med ständiga bekymmer se på

dessa bygders ekonomiska framtid.

Däremot anser Kungl. Maj:ts befallningshavande sannolikt, såsom här ovan

under punkt 3 framhållits, att möjlighet finnes att genom torrläggning åstadkomma

nya odlingsmarker och förbättra försumpade områden. För småbrukarna

skulle en sådan torrläggning kunna medföra ökad avkastning av

jordbruket och höjda värden på fastigheterna. Enligt vad Kungl. Maj:ts befallningshavande

trott sig kunna inhämta finnes också ett verkligt intresse

för uppodling bland denna trakts befolkning på sätt också skogsvårdsstyrelsen

anfört. Den utredning det här gäller är av rent teknisk beskaffenhet och

bör avse eventuellt borttagande av dämningsrätter. På grund av markens

planläge måste utredningen sannolikt omfatta såväl till odling som till skogsbol

duglig mark. Närmast torde böra ifrågakomma utredning angående

Kussilån med bivattendrag och Forsmarksån. För en sådan utredning är

det enligt Kungl. Maj :ts befallningshavandes uppfattning i hög grad önskvärt

att medel ställas till förfogande. Jordbrukarnas förmåga att själva bekosta

förrättningarna torde vara otillräcklig. Med avseende å Kussilån med bivatten

lärer dessutom föreligga hinder mot statsbidrag i vanlig ordning i den

omständigheten att bidrag utgått till tidigare sänkningsföretag.

Länsstyrelsen i Stockholms län har anfört bland annat.

Någon särskild undersökning i övrigt av de förhållanden, som i motionen

beröras, har länsstyrelsen icke ansett sig hava anledning eller möjlighet att

vidtaga, särskilt med hänsyn därtill, att de konkreta uppgifter, som i motionen

meddelas, uteslutande hänföra sig till områden i Uppsala län, närmast

Hållnäs socken. Länsstyrelsen har emellertid på begäran erhållit kännedom

örn det utlåtande, som länsstyrelsen i Uppsala län avgivit i anledning av förevarande

motion, och enär förhållandena inom de båda länen i förevarande

avseende äro i stort sett likartade, anser sig länsstyrelsen kunna beträffande

sin allmänna uppfattning av motionen i huvudsak ansluta sig till vad som

anförts i nämnda utlåtande av länsstyrelsen i Uppsala län.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

Jordbrukskommissionen i Stockholms stad och län har sig icke bekant något

liknande förhållande som det i motionen relaterade, men synes kommissionen

ingen invändning kunna göras mot den av motionärerna begärda

förutsättningslösa utredningen.

Lantbruksstyrelsen har, i vad motionen avser kulturtekniska spörsmål, anfört.

I den mån kulturtekniska åtgärder av i motionen antydd extraordinär art

finnas böra tillgripas i syfte att avvärja av motionärerna befarade risker för

den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter och framtida existens,

torde det, såsom tidigare skett i vissa liknande fall, icke vara uteslutet att av

riksdagen utverka de medel, som må vara behövliga för verkställande av erforderliga

undersökningar och utredningar i fråga örn sådana åtgärder.

Vad beträffar motionärernas förslag om en undersökning rörande verkningarna

i allmänhet för jordbrukets utövare av de senare årens industriella

rationalisering har lantbruksstyrelsen intet att erinra mot att en sådan undersökning

må komma till stånd.

Egnahemsstyrelsen har anfört följande.

Styrelsen har i ärendet hört egnahemsnämnderna i Stockholms, Uppsala,

Värmlands, örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. Det

huvudsakliga innehållet av från dessa nämnder inkomna yttranden har sammanfattats

i nedanstående P. M. Av sagda P. M. torde framgå, att nämnderna

i stort sett vitsorda de av motionärerna påtalade förhållanden i fråga om

svårigheterna för innehavare av ofullständiga jordbruk att förskaffa sig utkomstmöjligheter

vid sidan av jordbruket. Å andra sidan synes framgå,

att åsyftade befolkningsgrupper på flera håll anpassat sig efter de efter industrialismens

genombrott ändrade förhållandena samt därjämte erhållit

lättnader i förvärvsbekymren genom utförande av statsunderstödda företag

såsom nyodling, betesförbättring och stenröjning.

För egen del vill egnahemsstyrelsen vitsorda nämndernas uppgifter om

viss svårighet för innehavarna av de talrikt förekommande ofullständiga

jordbruken att erhålla extra arbetstillfällen.

Styrelsen erinrar om, att sociala jordutredningen i ett till jordbruksdepartementet

den 19 december 1935 inkommet betänkande avgivit förslag till åtgärder

för att bereda ökade möjligheter för den mindre bemedlade befolkningen

på landsbygden att förena småbruk med hemindustri, hantverk, hemslöjd,

pälsdjursuppfödning m. m. Ifrågavarande förslag torde hava tillkommit

i tanke på, bland annat, innehavares av ofullständiga jordbruk svårigheter

att erhålla biförtjänster.

Vidare tillåter styrelsen sig framhålla, att de av chefen för jordbruksdepartementet

tillkallade sakkunniga för utredning av med egnahemsverksamheten

sammanhängande frågor (1936 års egnahemsutredning) enligt givna direktiv

torde till behandling upptaga jämväl frågan om komplettering av ofullständiga

jordbruk.

Då utredning av förevarande spörsmål i hela dess vidd måhända kan giva

uppslag till åtgärder av beskaffenhet att trygga utkomsten för jordbrukarna

i de gamla bruksbygderna, anser egnahemsstyrelsen sig böra tillstyrka, att

den föreslagna utredningen kommer till stånd.

Egnahemsstyrelsens omförmälda P. M. innehåller följande sammanfattning

av egnahemsnämndernas utlåtanden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

9

Stockholms län: I länets nordligaste delar har av ålder en stor del av

befolkningen haft sin utkomst helt eller delvis av där befintliga industrier.

Arbetstillfällena hava betydligt minskats dels genom rationalisering och dels

genom inskränkning av driften. Behovet av stödskog för avstyckningar från

bruksegendomar har beaktats i de fall, där egnahemslån sökts.

Nämnden har ej erinran mot utredningen, men betvivlar att densamma

kan komma att lända till avsett gagn.

Uppsala län: Att ett utmärkande drag i de gamla bruksbygderna är den

stora förekomsten av ofullständiga jordbruk, är riktigt endast i den mån

bruksbygd sammanfaller med skogsbygd.

Det kan konstateras, att de sinade extraförtjänsterna framkallat sökande

efter andra inkomster. Det är just till nu ifrågavarande trakter som de flesta

av statens genom hushållningssällskapet förmedlade nyodlings-, stenröjningsoch

betesförbättringsbidrag utgått. Givetvis vore i strävan efter utökade arealer

förmånligt, om genom torrläggning av sänka marker småbrukarna kunde

erhålla jordbruk av sådan vidd, att de i möjligaste mån bleve oberoende av

extraförtjänster. I vad mån de i motionen omnämnda sumpmarkerna kunna

kultiveras med ekonomisk fördel undandrager sig egnahemsnämndens bedömande.

Åtgärder i motionens syfte tillstyrkas, om det kan anses, att en sund utveckling

av ifrågavarande befolknings utkomstmöjligheter kan åstadkommas.

Värmlands län: De senare årens industriella rationalisering och koncentration

har icke inom länet medfört några egentliga förändringar i den jordbrukande

befolkningens förvärvsmöjligheter. Befolkningen har sökt anpassa sig

efter de förändrade förhållandena. Egnahemsnämndens lånepolitik har i

stor utsträckning inverkat reglerande på såväl köpeskillingarna för försålda

fastigheter som fastigheternas arrendering och komplettering med olika markslag.

Med hjälp av statsbidrag pågår för närvarande i rätt stor omfattning

dels utökning av jordarealen genom nyodling och dels täckdikning och avdikning

av vattensjuk mark, vilka åtgärder bidraga till att göra redan befintliga

jordbruk mera bärkraftiga.

Undersökning av förhållandena torde kunna giva ytterligare uppslag till

ökade försörjningsmöjligheter för innehavare av ofullständiga jordbruk.

Örebro län: Inom länets skilda, relativt karga bergslagsbygder är det av särskild

betydelse, att jordbruken tilldelas tillräckligt med skog. Detta torde icke

hittills i tillbörlig grad beaktats, då avstyckningar verkställts från enskilda

egendomar eller från kronoparken eller vid försäljningar i övrigt. En undersökning

av dessa liksom av andra i motionen påtalade förhållanden synes

nämnden vara motiverad för att få fram skärpta bestämmelser eller för att

vid tillämpning av gällande lag jordbrukets driftsynpunkt måtte mera beaktas.

Västmanlands län: Jordstyckning i den omfattning och med det resultat,

som i motionen omtalas, har icke ägt rum i länet. Beträffande det gamla arrendesystemet

vid bruk inom länet kan framhållas, att arrendatorerna i allmänhet

åtnjöto goda villkor. De erhöllo sålunda hjälp med uppsättning av

inventarier, åtnjöto ett lågt arrende, voro befriade från fastighetsskatt och

hade rätt goda förtjänster med kolning och timmerkörning. Tillfälle till kolning

och körning ges nog ännu men i betydligt mindre mån.

Kopparbergs län: Av nedlagd bruksrörelse eller industriell koncentration

förorsakade svårigheter för det mindre jordbruket föreligga icke inom detta

område på sätt och i den omfattning, sorn i motionen påvisas med exempel

från andra håll. Delta utesluter emellertid icke, att försörjningssvårigheter

för vissa jordbruksgrupper göra sig gällande även inom länet. Med undantag

för de södra länsdelarna och Västcrbergslagcn upptages nämligen huvud
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76-

parten av länets åkerjord av ofullständiga jordbruk, vilkas innehavare för sin

utkomst äro beroende av förvärvsmöjligheter vid sidan av jordbruket. De

förvärvsmöjligheter, som därvid erbjudit sig, hava under senare tid härflutit

av skogsbruket. Minskning av skogsbrukets arbetsbehov har emellertid inträffat

och ytterligare reducering är att motse.

De problem, som på grund av det anförda kunna bliva aktuella inom länet,

synas emellertid vara så artskilda från de i motionen berörda förhållandena,

att en utredning om deras lösning knappast kan eller bör inrymmas i den utredning,

som motionärerna påkalla.

Gävleborgs län: Av större betydelse för jordbruksbefolkningens försörjningsmöjligheter

än den till industriplatserna lokaliserade rationaliseringen

och koncentrationen torde de förändrade drivningsmetoderna vara. Över

nästan hela länet klagas över svårigheterna att erhålla de förr så pålitliga körförtjänsterna.

Under de allra senaste åren har emellertid tillkomsten av ett

avsevärt antal lätt transportabla cirkelsågar motverkat de för länets småbrukare

tråkiga följderna av drivningsteknikens rationalisering, uenom skogsvägarnas

utbyggande för biltrafik med hjälp av statsmedel på avsevärda arealer

har möjliggjorts beståndsvårdande huggningar, vilka utan dessa vägar

icke varit ekonomiskt genomförbara. Även härigenom hava arbetstillfällen

skapats.

Utskottet. 1936 års egnahemsutredning för verkställande av utredning och avgivande

av förslag rörande egnahemsverksamheten och andra med statens verksamhet

på det sociala jordområdet sammanhängande frågor har i uppdrag

bland annat att uppmärksamma frågan om jordanskaffning i syfte att förstärka

s. k. ofullständiga jordbruk i de gamla bruksbygderna. Motionens

syfte och yrkande torde sålunda delvis komma att klarläggas och prövas

genom redan pågående utredning.

Härjämte hava motionärerna upptagit frågan om torrläggning av mark

och avveckling i samband därmed av dämningsrätter, varigenom ny odlingsjord

skulle kunna utvinnas och valtendränkta odlingsområden bringas

under kultur. Huruvida den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter

kunna förbättras genom ifrågasatta torrläggningsföretag beror av en

mångfald omständigheter, som utskottet icke kan närmare bedöma i frågans

nuvarande läge. Kulturtekniska, ekonomiska, juridiska och jämväl estetiska

spörsmål tarva lösning, innan ifrågavarande vattenregleringar kunna

igångsättas. Dessa vattenregleringar te sig emellertid nu så komplicerade

och ekonomiskt ovissa, att det icke torde kunna förväntas, att markägarna

själva skola taga initiativ till eller bekosta erforderliga förberedande undersökningar.

Den mark, varom fråga är, lärer för övrigt till större delen icke

befinna sig i deras ägo, som hava direkt intresse av att undersökningarna

komma till stånd. Då utskottet finner motionärernas synpunkter förtjänta

av att bliva grundligt prövade, anser sig utskottet böra ej minst på grund

av sociala skäl tillstyrka, att staten ombesörjer undersökning och utredning

i denna del.

Beträffande motionärernas förslag örn utredning i övrigt angående den

industriella rationaliseringens och koncentrationens inverkan på den jordbrukande

befolkningens förvärvsmöjligheter får utskottet erinra om att so
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

11

dala jordutredningen i ett den 19 december 1935 avgivet betänkande föreslagit

åtgärder för att bereda ökade möjligheter för den mindre bemedlade

befolkningen på landsbygden att förena småbruk med hemindustri, hantverk,

hemslöjd, pälsdjursuppfödning m.- m. Detta förslag torde, såsom

egnahemsstyrelsen påpekat, hava tillkommit med tanke på, bland annat, innehavares

av ofullständiga jordbruk svårigheter att erhålla biförtjänster.

Egnahemsstyrelsen har tillika anfört, att ifrågavarande befolkningsgrupper

på flera håll anpassat sig efter de av industrialismens genombrott ändrade

förhållandena samt erhållit vissa lättnader i förvärvsbekymren genom åtskilliga

redan beslutade åtgärder på det mindre jordbrukets område. Vad

beträffar Uppsala län, där påtalade förhållanden synas vara särskilt framträdande,

har länsstyrelsen anfört, att sannolikt intet skulle vara att vinna

genom specialutredning i förevarande hänseenden. Detsamma torde vara

fallet med avseende på andra bruksbygder. Utskottet anser sig fördenskull

icke böra tillstyrka motionärernas begäran om utredning vidare än som nyss

skett.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen i anledning av motionen II: 108 må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta

verkställa utredning i anslutning till vad utskottet anfört av

frågan örn torrläggning av mark och avveckling i samband

därmed av dämningsrätter i de gamla bruksbygderna samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda; samt

2) att motionen i övrigt må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 15 maj 1936.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 75.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

(Bilagor till länsstyrelsens i Uppsala län yttrande sid. 2 //.)

Bil. A.

F rågeformulär.

1) Areal av bolagets

a) inägojord........................ 1913, 1920, 1935

b) skogsmark....................... » » »

2) Förteckning över av bolaget till enskilda köpare försålda fastigheter

under tiden 1920—1935 med angivande för varje fastighet av köpeskillingen

samt ungefärlig areal inägojord och skogsmark.

3) Avverkningar å bolagets domäner inom Uppsala län under åren 1920,

1925, 1930, 1931, 1932, 1933, 1934, 1935, angivna i virkeskvantiteter. Det

vore önskvärt, om en fördelning kunde verkställas på de särskilda kommunerna

eller eljest på särskilda avverkningstrakter.

4) Tillverkningsvärde på bolagets produkter 1913, 1920, 1930, 1935 vid

industrierna inom länet, fördelade på huvudslagen av produkter.

5) Marknadspris på samma produkter för samma år, som angivas i 4).

6) Arbetslöner för samma år, örn möjligt fördelade på följande arbetarkategorier:

industriarbetare, hos bolaget fast anställda skogsarbetare och tillfälliga

arbetare i skogs- eller flottningsarbete. Arbetslönerna böra om möjligt

angivas dels i summa för varje industri, dels i medellöner per dag eller

år för några huvudslag av arbetare.

7) Arbetarantal vid bolagets industrier, i fast skogsbruk och såsom tillfälliga

skogs- och flottningsarbetare under samma år.

8) Bolagets egen uppfattning angående orsakerna till vidtagna rationaliseringsåtgärder.

9) Uppgift angående bolaget tillhöriga dämningsrätter, vilka kunna ifrågasättas

till upphörande vid torrläggningsföretag.

Bil. B.

Till Kungl. Maj.ts Befallningshavande i Uppsala län.

Bolaget har genom K. B:s skrivelse den 27 fehr. 1936 blivit anmodat att

för sin verksamhet inom Uppsala län lämna vissa uppgifter, med anledning

av yttrande som Kungl. Maj:t anbefallt K. B. avgiva i anledning av i riksdagens

andra kammaren väckt motion nr 108 av herr C. G. Olsson i Närlinge

m. fl.

I anledning därav har bolaget såvitt möjligt sökt anskaffa de uppgifter

som begärts men måste med beklagande konstatera, att vissa uppgifter icke

under den tid som stått till buds kunnat åstadkommas, vilket förhållande

i stor utsträckning är beroende på svårigheten att ur de olika källorna få

fram de nödiga siffrorna. Utredningen har blivit försvårad genom att bolagets

verksamhetsområde under den ifrågavarande tidsperioden genom kö
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

13

pen av Österby och Leufsta Bruk åren 1916 och 1917 och sedermera järnindustriens

utarrendera från och med år 1927 icke äger tillgång till erforderligt

likformigt material.

Härnedan lämnas nu de svar på de uppställda frågorna som kunnat åstadkommas:
Fråga

1: Totala arealerna av all den mark i Uppsala län, som bolaget nu

innehar eller skulle innehaft, örn ovannämnda köp verkställts före 1913

och med hänsyn tagen till verkställda fastighetsförsäljningar, utgöres av:

1913 1920 1935

Aker och tomt........................ 9,460.24 9,247.07 3,794.74

Äng.................................. 3,947.37 3,753.65 2,698.76

Avr. jord.............................. 66,172.53 65,651.42 59,623.81

Impediment........................... 764.78 758.35 615.41

Summa har 80,344.92 79,410.49 66,732.72

Fråga 2: I tvenne koncept, det ena avseende tiden 1921—1929, det andra

1930—1935, har gjorts en sammanställning över fastighetsförsäljningarna i

Uppsala län. Då koncepten äro de enda exemplar, som bolaget innehaver,

vöre det önskvärt, om de kunde återställas. (Se länsstyrelsens yttrande punkt

1) sid. 3.)

Fråga 3: Avverkningarna på bolagets domäner hava på önskat sätt sammanställts

sockenvis, se bilaga. Ifrågavarande siffror ha tagits ur skogsaccisdeklarationerna,

men hava kubikmassorna av icke accispliktigt virke

schematiskt tillagts. Vidare bör erinras att avverkning av kolved var ganska

avsevärd år 1933, men har den först under de närmast följande åren redovisats,

då kolen tillverkats och levererats. 1933 års avverkningssiffra är således

något för låg och 1934 och 1935 års siffror något för höga, om uppställningen

skall läggas till grund för att bedöma tillgången av skogsarbete.

Fråga 4: Det efterfrågade tillverkningsvärdet av bolagets produkter hava

vi ersatt med försäljningsvärdet i överensstämmelse med den officiella statistiken.

Det bokförda tillverkningsvärdet kan ju variera avsevärt beroende

på huru gemensamma omkostnader fördelats, resp. huru avskrivningar och

räntor inlagts i detta värde. Försäljningsvärdet är däremot icke i samma

mån utsatt för på subjektiva bedömningar beroende olikheter såsom kan vara

fallet beträffande tillverkningsvärdet.

1913 1920 1930 1935

Sågverksindustrien................... 1,987 5,787 4,105 1,991

Tegelbruk........................... — 51 51 103

Torvströfabrikation................... — — 45 37

1,987 5,838 4,201 2,131

Järnindustrien....................... 3,139 6,417 — —

Summa i 1,000 kr. 5,126 12,255 4,201 2,131

I ovanstående siffror för år 1913 äro inbegripna de vid Gimo-, Österby- och

Leufstaverken bedrivna industrierna.

Fråga 5: Försäljningspriserna netto fob hava utgjort:

Tackjärn

kr./ton......

1913

... . 100: —

1920

300: —

1930

1935

Wallonstångjärn

» ......

.... 313: —

940: —

—

—

Räckt stål

» ......

. . . . 765: —

2,500: —

—

—

Virke, sågat

kr./stds.....

. ... 168: —

451: —

203: —

145: —

Tegel per 1,000 st.

. . . . —

—

78: —

62: —

Torvströ per bni. .

---- —

—

1: 45

1: 15

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

Fråga 6: Utbetalda arbetslöner hava utgjort:

1913 1920 1930 1935

Skogsbruket......................... 574 2,712 1,273 865

Sågverksindustrien................... 226 1,043 1,038 635

Tegelbruk........................... — 95 39 35

Torvströfabrikation................... — — 21 16

800 3,850 2,371 1,551

Järnindustrien....................... 413 1,933 — —

Summa i 1,000 kr. 1,213 5,783 — —

Arbetslön per arbetare och år reducerat till helårsarbetare, kronor:

1913 1920 1930 1935

Skogsbruket......................... — — 1,265 1,280

Sågverksindustrien................... — — 2,267 2,312

Tegelbruk.......................... — — 1,846 1,750

Torvströ............................ — — 1,563 1,552

Beträffande skogsarbetarna bör anmärkas att ovanstående förtjänstsiffror

äro låga till följd av att de under sommaren till största delen äro utan arbete

men i stället då bruka sina boställen.

I ovanstående uppställning för utbetalade arbetslöner ingå för år 1913

samtliga de verk, som angivits under Fråga 4.

Fråga 7: Arbetarantal, reducerat till helårsarbetare.

Skogsbruket............

Sågverksindustrien......

Tegelbruk..............

Torvströfabrikation......

1913

1920

942

291

11

1930

1,005

482

21

13

1935

675

279

20

10

Järnindustrien..........

—

1,244

766

1,521

984

Summa —•

2,010

—

—

Fråga 8: Rationaliseringsåtgärderna, d. v. s. industriens ökade utrustning

med maskiner för att ersätta mänsklig arbetskraft, ha fortgått så småningom

år från år för att på senare åren hastigare göra sig märkbara. För

skogsbrukets och sågverksindustriens del har dock inom bolagets verksamhetsområde

icke skett några starkt genomgripande förändringar under de

senaste 15 årén. Skillnaden i arbetarantalet beror således i stor utsträckning

på produktionens olika omfattning.

Fråga 9: Av bolaget tillhöriga dämningsrätter är det egentligen endast dämningsrätterna

vid Leufsta och Åkerby, som nu kunna ifrågasättas att upphöra

till följd av industriens nedläggande. Huruvida därigenom skapas i större

utsträckning arbetskrävande företag torde i frågans nuvarande läge vara

ovisst. I nämnda fall torde dock avsevärda arealer till skogsbörd tjänlig

mark kunna vinnas.

Gimo den 28 mars 1936.

Gimo-österby bruks aktiebolag.

K. N. Nilsson-Hiort.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

15

Gimo-österby bruks årsavverkning I fms inom Uppsala län år:

(Bilaga, åberopad under fråga 3 i förestående skrivelse.)

Socken

1920

1925

1930

1931

1932

1933

1934

1935

Alunda............

4,364

6,657

7,798

8,134

22,987

5,882

8,550

9,707

Dannemora........

7,870

16,781

13,512

16,013

32,604

7,573

101917

10,591

Ekeby.............

11,770

10,648

14,517

17,056

29,802

18,361

23,995

17,292

Film..............

13,988

30,774

22,415

23,841

67,759

24,487

23,121

I9j627

Hållnäs ...........

35,688

34,021

32,980

23,429

80,622

14,472

21,325

19;970

Morkarla..........

8,211

23,746

20,463

25,005

65,481

25,253

25,865

20,873

Rasbokil ..........

229

—

—

_

_

_

'' 58

Skäfthammar......

4,842

11,134

15,820

14,683

39,150

20,726

16,185

14,278

Stavby............

171

220

72

7

1,140

382

229

748

Tegelsmora.........

8,561

12,710

15,768

20,647

41,022

10,884

17,036

19,313

Tensta ............

4,088

12,334

17,119

15,984

31,283

7,486

32,208

14,145

Tierp..............

34

204

203

1,206

981

226

1,336

''430

Tuna..............

—

—

—

_

42

_

Vendel ............

6,624

9,609

13,937

11,979

20,588

1,430

5,756

7,995

Viksta ............

423

846

lil

5,538

2,013

228

1,028

851

Västland ..........

21,904

10,717

12,103

16,055

26,877

2,421

10,818

11,986

Älvkarleby ........

15,167

10,591

8,313

12,475

17.034

4,882

9,861

7,833

Österlövsta ........

43,201

38,258

41,522

49,840

118,611

37,753

34’538

35A39

Summa

187,135

229,250

236,653

261,892

597,996

182,446

242,826

211,078

Skogsbokföringen 24/3 1936.

Axel Bergman.

Bil. C.

Till Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskansliet.

Uppsala.

Till svar å länsstyrelsens skrivelse av den 27 februari 1936 få vi härmed

lämna följande uppgifter i anslutning till de i skrivelsen framställda frågorna.

1. Areal.

Med inberäknande av bolaget under ifrågavarande tidsperiod med äganderätt

tillförda fastigheter, som därförinnan tillhört Söderfors Bruks Aktiebolag

resp. förutvarande ägarna av Strömsbergs Bruk, omfattade vid utgången

av nedannämnda tre år bolaget tillhörig inägojord och skogsmark

följande arealer:

Inägojord Skogsmark

År 1913................................. 12,521 hektar 43,911 hektar

» !920................................. 12,649 » 44,067 »

» 1935................................. 12,349 » 43,930 »

2. Försålda fastigheter.

Under tiden 1920—1935 har av bolaget till 202 enskilda köpare mot en

sammanlagd köpeskilling av kr. 527,107:— försålts tillhopa 333 hektar inägojord

och 191 hektar skogsmark.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

3. Avverkning å egna skogar i fm3.

19131

1920

1930

1935

Björklinge......................

. . . . -

1,530

2,359

2,016

Skuttunge......................

.... —

335

464

727

Söderfors.......................

. . . . 17,822

8,735

15,627

18,032

Tierp..........................

.... 12,379

26,894

32,782

26,143

Tolfta..........................

. . . . -

18,485

18,189

13,547

Vendel........................

. . . . -

3,465

8,335

5,003

Viksta.......................

—

126

289

349

Västland.......................

—

11,431

16,974

11,024

Älvkarleby (inkl. Skutskär)......

.... 32,069

17,112

27,519

28,326

Österlövsta....................

. . .. —

2,874

3,807

2,701

Summa fm3 62,270 90,987 126,345 107,868

2. Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala.

1913

1920

1930

1935

4 och 5. Försäljningsvärde.

Söderfors..................

2,682,152

7,903,438

2,496,025

2,289,098

Älvkarleö.................

492,051

634,825

309,892

358,505

Strömsberg och Ullfors.....

—

778,526

71,797

65,048

Lenaberg..................

—

238,520

105,462

113,638

Skutskär..................

9,510,073

28,124,008

14,838,613

11,586,697

Kronor

12,684,276

37,679,317

17,821,789

14,412,986

6. Utbetalda arbetslöner.

Industriarbetare............

2,671,552

8,228,307

4,826,063

3,061,187

Skogsarbetare, fasta........

143,102

302,454

210,071

81,784

» tillfälliga. . . .

—

673,741

484,562

398,917

Kronor

2,814,654

9,204,502

5,520,696

3,541,888

7. Antal arbetare.

Industriarbetare............

2,022

2,617

1,936

1,393

Skogsarbetare, fasta........

349

179

193

117

» tillfälliga....

-—

875

1,362

1,043

St.

2,371

3,671

3,491

2,553

8. Orsaker till rationaliseringsåtgärder.

Nedläggande av föråldrade företag.

9. Dämningsrätter.

I saknad av kännedom om de torrläggningsföretag, vilka kunna förutsättas

under beräknelig tid komma till utförande, ävensom desammas omfattning,

är bolaget icke i stånd att bedöma, huruvida och i vad mån blivande

torrläggningsföretag kunna komma att påverka bolaget tillhöriga dämningsrätter,

och kan följaktligen någon uppgift i förevarande avseende icke av

bolaget lämnas.

Falun den 7 april 1936.

Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag.

E. Lundqvist.

1 Exkl. Strömsberg, Ullfors och Lenaberg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

17

Bil. D.

Till Kungl. Maj:ts Befallningshavande i Uppsala län. Landskansliet.

Till svar å de i Eder skrivelse den 27 februari 1936 framställda frågorna

få Dannemora Gruvintressenter härmed vördsamt lämna följande uppgifter.

1) och 2). Den vid Dannemora gruvor producerade malmen har av gruvförvaltningen

utdelats till gruvintressenterna efter deras resp. andelar i gruvorna

och har sedan gammalt i regel förbrukats vid deras järnbruk. Försäljning

i nämnvärd omfattning av malmerna har därför först på allra senaste

tid ägt rum. Gruvintressenterna hava tillhandahållit erforderligt förlag

för anläggningarna och driften. Några jämförbara tillverknings- eller

marknadspris kunna därför ej uppgivas. Till någon ledning kan emellertid

meddelas, att värdet av Dannemora gruvors malmprodukter åren 1913, 1920

och 1935 uppskattas till resp. 440,000, 880,000 och 350,000 kronor. År 1930

var malmbrytningen inställd. Malmprodukternas relativa värden beräknas

sagda år till resp. 10: —, 19: — och 9: — kronor per ton. — Värdet av sågverkets

produkter kan ej angivas.

5) Den åren 1914 och 1915 verkställda elektrifieringen torde ej behöva särskilt

motiveras. — Ett anrikningsverk för tillgodogörande av den sämre malmen

togs i bruk år 1919, men har ej varit i gång sedan år 1928, emedan

det visat sig olämpligt för sitt ändamål. — örners skrädhus ombyggdes år

1921 till sovringsverk, vilket år 1935 undergick en omfattande modernisering,

varigenom det ersätter anrikningsverket och en mera ekonomisk drift

ernås. — Det gamla sågverket ombyggdes åren 1920—1921 och försågs med

modernare maskiner för att driften skulle kunna utvidgas och göras mera

ekonomisk.

6) Dannemora gruvor innehar inga dämningsrätter.

Dannemora den 26 mars 1936

För Dannemora Gruvintressenter.

Reinhold Wahlström.

Bil. E.

Till Konungens Befallningshavande i Uppsala län.

På grund av remiss den 8 april 1936 får skogsvårdsstyrelsen vördsamt avgiva

yttrande över motion nr 108 i andra kammaren rörande bland annat

åtgärder för beredande av tryggad utkomst för jordbrukare i gamla bruksbygder.

I motionen framliålles huru utkomstmöjligheterna för befolkningen i de

delar av landet, där den gamla bruksrörelsen upphört, blivit i avsevärd grad

försvårade. Helt visst har genom nedläggandet av ett flertal bruk i norra

Uppland utkomstmöjligheterna försämrats i hög grad för en stor del av befolkningen

därstädes. Såsom huvudnäringar kvarstå där nu endast jordliihang

lill riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 76. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

bruk och skogsbruk, och då skogsbruket särskilt i Hållnäs och Öster-Lövsta

socknar lidit ett betydligt avbräck genom den stora stormfällningen 1931, då

för många huvuddelen av de för avverkning mogna skogarna blevo raserade,

äro inkomsterna av skogsbruket för de av stormen drabbade högst väsentligt

reducerade. Om något kunde göras för att förbättra förhållandena för

befolkningen i dessa trakter av Uppland, skulle det tvivelsutan vara synnerligen

påkallat. Det torde dock vara synnerligen svårt att utfinna några åtgärder,

som på ett varaktigt sätt kunde lämna befolkningen erforderlig

hjälp.

Motionärerna åsyfta att dels genom extraordinära åtgärder bereda större

möjligheter att åstadkomma torrläggning av försumpade marker, dels att

på ett eller annat sätt reglera tilldelningen av för jordbruk behövlig stödskog

vid de försäljningar av jordbruk med skog, som sker från skogsbolagen.

Beträffande de motiv och de uppgifter, som i motionen lämnas, har

skogsvårdsstyrelsen låtit verkställa några undersökningar, vilkas resultat

härmed framläggas.

Motionärerna påpeka, hur inom Kussilåns och Böleåns vattenområden

samt vid Årböle mossar ett större antal jordbruk skulle få sin ägor förbättrade,

om vattenreglering skulle ske. De båda åarna ha för mycket länge

sedan blivit föremål för reglering, men denna är ofullständig, och vattendragen

tarva en ganska avsevärd fördjupning, för att de en gång förbättrade

markerna skulle kunna erhålla full båtnad. Som motionärerna påpeka,

blir denna båtnad då ej så stor, att statsbidrag till torrläggningen kan

författningsenligt förväntas. Inom dessa bygder finnes emellertid ett osedvanligt

stort odlings- och dikningsintresse, och förhållandevis storartade avdikningar

och uppodlingar ha under årens lopp skett i denna ganska karga

trakt. Helt visst bottnar detta odlarintresse i en ovanligt stark hemkänsla,

som är värd att på allt sätt uppmuntras och understödjas. Helt nyligen har

ett större dikningsföretag i mellersta delen av Hållnäs socken slutförts, nämligen

fördjupningen av Sladaån, och markägarna lia ej varit sena att utnyttja

denna öppnade möjlighet att från sumpmarkerna erövra ny mark för

odling, och även har genom skogsvårdsstyrelsens medverkan ett större antal

smärre skogsutdikningar kommit till utförande i sammanhang härmed.

Skulle därför genom särskilda åtgärder vattenreglering kunna ske av Kussilån

och Böleån, skulle helt visst även de därigenom öppnade möjligheterna

för befolkningen inom dessa åars vattenområden väl tillvaratagas.

Skogsvårdsstyrelsen vill dock anmärka, att det i dessa fall ej gäller några

mera avsevärda arealer. Böleåns hela vattenområde utgör 7,600 hektar,

varav 1,500 hektar kunna tänkas beröras av en utdikning, och Kussilåns

vattenområde utgör 900 hektar, varav 150 hektar kunna tänkas beröras av

en utdikning. Årböle mossar, som försumpas av Forsmarksån, skulle kunna

torrläggas endast genom en reglering av denna, vilket ju skulle vara ett

synnerligen stort företag. Den areal mark inom Hållnäs socken, som beröres

av Forsmarksån, uppgår till något över 500 hektar.

I motionen framdrages frågan om de gamla brukens dämningsrätter och

de försumpningar, som av dessa äro en följd. På grund av den flacka terrängen

i dessa trakter blir det stora områden som vattendränkas genom uppdämningarna

vid de gamla bruken, och i särskilt hög grad är detta fallet vid

dammarna i Forsmarksån. Det rör sig dock icke tillnärmelsevis om en yta

av den storlek, som i motionen uppgives. En approximativ undersökning

om ytvidden av den mark, som på ett eller annat sätt beröres av Forsmarksåns

vatten, har givit följande resultat.

Arealen åker, äng, kärr, mossar, försumpad skogsmark, vilka områden på

något sätt kunde tänkas bli förbättrade genom en effektiv sänkning av Fors
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

19

marksåns vatten, uppgår till följande arealer inom de olika socknarna, nämligen

:

1. Forsmarksåns vattenområde nedanför Lövsta Bruk.

Hållnäs socken.....................

510

har

Öster-Lövsta » .....................

2,450

»

Films » .....................

70

»

3,030

har

Till fullständigande av uppgifterna meddelas

även

arealerna inom Stock-

holms län.

Forsmarks socken.....................

1,120

har

Valö » .....................

2,500

»

Börstils » .....................

125

»

3,745

har

2. Forsmarksån ovanför Lövsta bruk.

Öster-Lövsta socken....................

2,500

har

Tegelsmora » ....................

1,700

»

Films » ....................

2,500

»

6,700

har

Av dessa arealer utgöres en del av marker, som redan förut äro tillräckligt

torrlagda, men den ojämförligt största delen, särskilt av områdena ovanför

Lövsta Bruk, äro i hög grad beroende av uppdämningen därstädes.

Stora delar av de områden, som genom en torrläggning skulle vinnas, utgöras

visserligen av ganska oförmultnad torvmosse, men stora delar äro även

synnerligen godartade, och vare sig markerna efter en avdikning skulle komma

att utnyttjas såsom åker eller skogsmark, skulle synnerligen stora värden

stå att vinna åt kulturen.

Beträffande äganderätten till de härmed åsyftade markerna tillhöra de

till övervägande del Gimo-Österby Bruks Aktiebolag, Dannemora Gruvintressenter

och Forsmarks Bruks ägare. Andra, enskilda smärre jordägare äro

jämförelsevis litet representerade, varför, om markerna skulle kunna komma

till användning i det syfte motionärerna avse, en uppdelning och försäljning

i smärre perceller blir erforderlig.

Ett annat vattendrag, där dämning förekommer, är Strömarån. Dennas

vattenområde ovanför dammen vid Åkerby utgör omkring 12,000 hektar.

Däri ingår då sjön Strömaren, och till denna avrinnande marker. Inom

vattenområdet torde högst 1,800 hektar i en eller annan mån vara beroende

av uppdämningen.

Uppdämning förekommer även inom Tämnarån. Förhållandena äro här

något olika de i föregående områden angivna. De marker, som på något

sätt beröras, äro mest belägna inom Sandby by, som till huvudsakligaste delen

sedan gammalt tillhört självägande jordbrukare. Skogsmarkerna hava

inom detta område erforderlig lutning för att utdikning skall kunna ske, och

ett flertal företag av större och mindre omfattning hava under de senaste

åren utförts nied understöd såväl av anslag, som förmedlats genom skogsvårdsstyrelsen,

som genom kommunala bidrag.

Motionärerna lia uttalat sig örn de försäljningar av jordbruk, som skett

från skogsbolagen och därvid påpekat de sociala olägenheter, som kunna

uppstå genom att erforderlig skog ej tilldelas dessa jordbruk. Skogsvårdsstyrelsen

har vid flera tillfällen uttalat som sin mening, att vid bildande av

jordbruk i dessa trakter det är högligen önskvärt att tillräcklig skogstilldelning

sker till dessa. Styrelsen har också ständigt haft sin uppmärksamhet

riktad på dessa jordförsäljningar och även vid några tillfällen gjort erinringar

i syfte att åstadkomma en lämplig tilldelning, där för liten sådan varit

föreslagen. Frågan är emellertid av ganska invecklad natur. Köparna

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

av jordegendomar av detta slag äro i regel ganska kapitalsvaga och önska

själva ej binda något större kapital i en näring, som först i en framtid kan

lämna avkastning. En större skogstilldelning måste ovillkorligen höja köpeskillingen,

och köparna äro i regel ej benägna att skogstilldelningen på denna

grund blir stor. I detta sammanhang torde också böra påpekas, att för

att nedbringa köpeskillingen säljaren i regel söker utvinna så mycket av

den växande skogen, som lämpligen kan ske, och i de fall då någon mera

betydande ståndskog kommit att tillfalla de sålda jordbruken, lia, knappast

utan undanlag, de nya ägarna företagit avverkningar i så stor utsträckning,

som skogsvårdslagen överhuvud taget kan medgiva.

Hur önskvärt det således än är att skogstilldelningen till dessa jordbruk

blir riklig, kan man ej förbise den olägenhet, som ligger i att köpeskillingen

därigenom blir högre och för en kapitalsvag köpare svårare att anskaffa.

Med hänsyn till detta samt till jordfördelningen i övriga delar av länet torde

en areal skogsmark lika stor med arealen åker vara den som man kan uppställa

såsom regel för skogstilldelningen.

Styrelsen har med ledning av de remissen åtföljande handlingarna från

Gimo-Österby Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag

gjort en utredning om hur skogstilldelningen varit på dessa bolags försäljningar.

Styrelsen har därvid lämnat ur räkningen alla de smärre fastigheter,

som mera kunna betraktas såsom bostadslägenheter, och som därför

ej böra tagas med i beräkningen, då det gäller verkligt skogsbruk i samband

med jordbruksdrift. Styrelsen har därför som gräns för undersökningen

satt fastigheter med 5 hektar åker och tomt och alltså endast i beräkningen

medtagit fastigheter med större areal åker och tomt än den angivna.

Beträffande då Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag ha försäljningarna

under tiden 1920—1935 omfattat 202 fastigheter, sammanlagt innehållande

524 hektar, således endast 2.6 hektar per fastighet, varför dessa försäljningar

torde vara utan intresse i detta sammanhang.

Beträffande åter Gimo-Österby Bruks Aktiebolag ha försäljningarna varit

av större intresse, och styrelsen får lämna följande uppgifter rörande bolagets

försäljningar av fastigheter med mer än 5 hektar åker under tiden 1921

—1935, fördelat på skilda socknar:

Socken

Antal un- dersökta

Medelareal

åker o. tomt

Medelareal avrös- ningsjord (exkl.

Avrösnings- jord i % av

fastigheter

pr fastighet

impediment) pr

fastigh. har

åker o. av- rösningsjord

tavby, Tensta,

Viksta.

5

31.5

20.8

40

Alunda........

29

27.1

22.5

45

Morkarla......

27

12.4

9.0

42

Ekeby.........

8

12.6

14.6

54

Skäfthammar..

3

26.1

15.5

37

Film...........

21

22.9

22.5

50

Dannemora....

23

14.5

20.6

59

Tegelsmora....

27

13.5

14.5

52

Öster-Lövsta____

52

16.2

14.7

47

Hållnäs........

53

9.1

18.6

67

Vendel.........

23

23.6

20.7

46

Västland.......

15

11.0

9.8

47

Älvkarleby.....

12

9.5

15.7

62

Summa

298

16.1

17.0

51

Av denna tabell framgår således, att i jordbruksbygderna håller sig skogstilldelningen

något under hälften av de två nämnda ägoslagen, då däremot

i skogsbygderna skogstilldelningen överstiger den odlade jordens areal och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

21

utgör exempelvis i Hållnäs 67 °/o, i Älvkarleby 62 %>. I Öster-Lövsta, som

dock är en skogssocken, synes skogstilldelningen vara förhållandevis låg,

vilket dock torde kunna förklaras av, att en stor del av de försålda hemmanen

ligger i en trakt av socknen, som är förhållandevis skogfattig (Skärplinge).

För bolagets hela fastighetsförsäljning av detta slag uppgår skogstilldelningen

till obetydligt mer än arealen odlad jord, varför någon anmärkning

emot det system för skogstilldelning, som av bolaget tillämpats, knappast

med fog torde kunna framställas. Även i avseende på storleken i övrigt

av dessa fastigheter synas de motsvaras av sedvanliga förhållanden inom

respektive orter. Av förestående tabell kan inhämtas den genomsnittliga

arealen åker och tomt för varje fastighet liksom medelarealen avrösningsjord.

Den fråga, som motionärerna i främsta rummet upptagit, om den förändring

i näringsförhållandena, som uppkommit genom järnindustriens koncentration,

har under långa tider varit föremål för dryftande och ingående

undersökningar bland intresserade. Någon lösning av frågan synes dock ej

ännu skymta, och det torde väl finnas små förhoppningar att genom en ny

utredning komma till något resultat i en fråga, som så länge varit föremål

för allmänt begrundande.

Beträffande den framkastade tanken om revision av gällande bestämmelser

beträffande skogstilldelning vid försäljning av fastigheter utöver det,

som för närvarande är föremål för statsmakternas prövning, torde väl heller

knappast vara att förorda. Däremot synes det skogsvårdsstyrelsen vara

av stor betydelse ali få utrett frågan om de gamla brukens dämningsrätter

och möjligheten att få dessa avlösta, enär, som styrelsen påpekat, synnerligen

stora marker skulle kunna vinnas åt odlingen genom en reglering av

de uppdämda vattendragen.

Remisshandlingarna återgå härjämte.

Uppsala den 9 april 1936.

A Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar:

H. von Essen.

R. Lubeck.

Bil. F.

Till Statens Egnahemsstyrelse.

Genom skrivelse den 25 februari 1936 har Statens Egnahemsstyrelse anmodat

Uppsala läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd att avgiva yttrande

över motion nr II: 108 angående den industriella rationaliseringens

inverkan på den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter, och får

nämnden i ärendet anföra följande.

Motionärerna framhålla bl. a. att förtjänsterna genom körslor för brukens

räkning ofta blivit det fundamentala, och att jordbruket kommit att sättas

i efterhand. Så lia förhållandena otvivelaktigt vid liden för industrialismens

genombrott varit. Men under tidernas lopp har en anpassning mot förbättrad

jordbruksdrift ägt rum, och för närvarande torde jordbruket icke längre

kunna betraktas som styvbarnet. Att som ett utmärkande drag i de gamla

bruksbygderna skulle vara den stora förekomsten av ofullständiga jordbruk

är sant endast i den mån som bruksbygd sammanfaller med skogsbygd, ty

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

även utan bruksrörelse gynna de naturliga jordbruksförhållandena i skogstrakter

uppkomsten av småbruk liksom de öppna slätterna gett upphov till

större jordbruksbildningar.

Motionärerna anföra som exempel förhållandena i Hållnäs socken i norra

Uppland. Utan att kunna i alla delar kontrollera det i motionen anförda

statistiska siffermaterialet, vill nämnden instämma i att småbruket därstädes

dominerar och att dessa småbrukare av ålder varit vana att få och

kunna räkna med extra arbetsförtjänster i skogarna. Dessa extra inkomster

ha under senare år, utom i den mån som bruksdriftens omläggning inverkat,

minskats på grund av två tillkommande omständigheter. Så inträffade den

15—16 december 1931 en stormfällning, som av länets skogsvårdsstyrelse

i sin berättelse 1932 har betecknats som »en katastrof av större omfattning

än svensk skog varit utsatt för under skogshistorisk tid». Detta har inverkat

menligt på förtjänsterna de allra sista åren, då skogsavverkningarna därigenom

betydligt reducerats. Den andra omständigheten, som allra sista åren

bidragit till minskade körförtjänster, är lastautomobilernas ökade användning

för virkestransporter.

Rörande motionärernas gjorda uttalande om tillståndets förvärrande

genom ökad skuldsättning för inköp av sina förut arrenderade hemmansdelar,

må ej förbises att denna skuldsättning motsvaras av gårdarnas värden

och att tillgångarna ökats i ungefär samma tempo som skuldsättningen. Nu

utgående räntor och amorteringar på dessa lån ha ersatt tidigare arrenden,

vilka dock oftast reglerats genom utförda körslor och andra arbeten.

Det kan konstateras att de sinande extraförtjänsterna framkallat ett sökande

av andra inkomster. Bland annat är det just till dessa trakter, som

de flesta av statens genom hushållningssällskapet förmedlade nyodlings-,

stenröjnings- och betesförbättringsbidrag gått. Givetvis vore i denna strävan

efter utökade arealer förmånligt, om genom torrläggning av sänka marker

dessa småbrukare kunde erhålla jordbruk av sådan vidd, att de i möjligaste

mån bleve oberoende av extra förtjänster för sin utkomst.

I angivna trakter finnas alltjämt försumpningsområden. I vad mån dessa

med ekonomisk fördel i ett eller annat hänseende kunna kultiveras för skogsbol,

bete eller uppodling till åker, undandrager sig egnahemsnämndens

säkra bedömande. Dock torde motionärernas uppfattning, att kostnaden för

dessa markers torrläggning blir för stor i förhållande till båtnaden för att

statsbidrag författningsenligt skall kunna erhållas, vara riktig.

I motionen har även berörts brukens dämningsrätt. Då dessa fördämningar

äro av avgörande betydelse för vattenavrinningen, har Uppsala läns

hushållningssällskaps egnahemsnämnd intet att invända mot en undersökning.

Som slutord får egnahemsnämnden uttala, att, om ett bifall till den hemställan,

som motionärerna framfört, kan bidraga till att befrämja en sund utveckling

av denna befolknings utkomstmöjligheter, vill egnahemsnämnden

för sin del tillstyrka åtgärder i motionens syfte.

Uppsala den 14 mars 1936.

Uppsala läns hushållningssällskap.

Dess egnahemsnämnd.

H. Nystedt,

Jourhavande.

H. Lundevall,

Sekreterare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

23

Bil. G.

Tablå över taxeringsvärdena å Gimo-österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län

år 1913.

Jordbruksfastighet ;

Annan fastighet

Antal

Därav

utar-

rende-

rade

Bolaget

Hela kom- munen

Bolaget

Hela kom- munen

fastig-

heter

Rasbokil, (Aktiebolaget Österby Bruk).

2,500

935,100

1/470

_

_

_

1

_

v., t /baron de Geer, Leufsta.....\

1 s ’ /Aktiebolaget Österby Bruk../

16,000/

41,000/

1,139,800

1/20

—

—

—

{ 5

—

Lena, > > » ...

1,600

847,700

1/53

—

—

—

2

—

Tensta, > > >

530,000

1,750,700

1/3

—

—

—

16

—

Stavby, > > »

52,800

832,600

1/16

—

—

—

3

—

Tuna, > > » ...

—

—

—

2,900

50,200

1/15

1

—

Ekeby, (Gimo Bruks Aktiebolag)..

454,800

1,267,800

1/3

3,600

37,600

1/10

11

—

Skäfthammar, > » >

510,500

583,900

9/10

1,016,100

1,086,300

1/1

10

—

.. , /Aktiebolaget Österby Bruk . .1

Alunda, /Gimo Bruks Aktieböiag.....(

479,200/

37,100/

2,650,000

1/5

7,400/

22,700/

394,300

1/13

( 39

i 6

_

Morkarla, (Aktiebolaget Österby Bruk)

724,800

1,058,500

2/3

21,800

87,300

1/4

25

—

Dannemora, > > »

397,500

724,600

4/7

37,900

496,600

1/13

28

—

Film, > » >

818,600

948,400

8/9

602,800

959,000

2/3

19

—

Tegelsmora, {baro; de Geer; Leufst^ }

81,400/

576,200/

1,353,800

1/2

149,50o}

603,100

1/4

{ 40

_

Ö. Lövsta, • > »

893,900

2,278,800

2/5

''329,900

562,200

3/5

55

—

Hållnäs, > > >

588,500

1,220,300

1/2

5,000

198,200

1/40

45

Vendel, | Aktiebolaget Österby Bruk }

319,800/

267,000/

2,678,700

1/5

10,700/

/

334,100

1/30

1 21

l 15

Tierp, (baron de Geer, Leufsta) ..

84,000

6,024,100

1/75

—

—

—

5

—

Västland, > > »

370,900

1,935,600

1,5

229,600

471,900

1/2

25

—

Älvkarleby, » > >

422,300

1,970,300

1/5

—

—

—

18

—

Summa

7,170,400

—

—

2,439,900

—

398

Huvudsumma 9,610,300 kr.

1 Taxeringsvärde för Leufsta herrgård synes ej ingå; i 1920 års längd upptaget till 163,900 kr.

Bil. H.

Tablå över taxeringsvärdena å Gimo-Österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län

år 1920.

Jordbruksfastighet

Annan fastighet

Antal

fastig-

heter

Därav

utar-

rende-

rade

Bolaget

Hela kom- munen

Bolaget

deist kom- munen

Rasbokil.............................

3,000

1,287,300

1/430

_

_

1

_

Viksta...............................

112,000

1,910,000

1/17

—

—

—

6

—

Lena.................................

2,700

1,332,300

1/500

—

—

—

2

—

Tensta...............................

665,700

2,507,100

2/9

15,000

416,100

—

19

—

Stavby...............................

71,300

1,290,000

1/18

—

—

—

3

—

Tuna ................................

4.500

1.489,300

1/330

—

—

—

1

—

Ekeby ...............................

64l,60n

1,816,700

1/3

11,000

80,400

1/7

19

—

Skäfthammar ........................

1,076,300

1,184,400

10/11

3,600,800

3,777,500

36/37

13

—

Alunda...............................

807,900

3,894,600

2/9

39,000

503,500

1/13

55

22

Morkarla.............................

1,086,400

1,590,000

. 2/3

21,800

114,700

2/11

25

—

Dannemora ..........................

633,000

1,064,900

3/5

90,400

1,237,500

1/14

30

—

Film ................................

1,155.900

1,621,400

11/16

2,47!*,200

3,235,600

3/4

29

6

Tegelsmora...........................

994,700

2,096,600

1/2

248,900

1,277,900

1/5

60

—

Öster-Lövsta..........................

1,819,000

3,842,900

9/19

316,300

878,800

3/8

102

69

Hållnäs..............................

1,206,700

2,308,600

1/2

8,000

401,700

1/50

105

63

Vendel...............................

907,200

4,165,300

9/40

—

—

40

—

Tierp ................................

127,300

7,704,400

1/60

_

—

8

—

Västland.............................

600,2(X

3,229,600

1/5

262,000

697,100

2/5

23

—

Älvkarleby...........................

| 417,200

2,137,200

2/9

—

—

—

18

—

Summa

12,332,600

—

—

7,092,400

—

-

559

Huvudsumma för bolaget 19,425,000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

rf>-

Bil. I.

Tablå över taxeringsvärdena å Glmo-österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län år 1928.

Jordbruksvärde

Skogsvärde

Summa jordbruksfastighet

Annan fastighet

Antal

Därav

ut-

arren-

derade

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

ko - munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

fastig-

heter

Rasbokil........

2,000

1,247,000

1/620

1,000

941,300

1/940

3,000

2,188,300

1/730

1

Viksta .........

40,800

1,634,000

1/40

23,000

528,600

1/23

63,800

2,162,600

1/34

—

—

—

4

2

Tensta..........

482,400

2,317,800

1/5

671,200

986,100

22/3

1,153,600

3,303,900

1/3

—

—

—

34

24

Stavby.........

57,100

1,527,600

1/27

21,500

485,800

1/23

78,600

2,013,400

1/26

—

—

—

5

2

Tuna...........

700

1,762,300

1/2500

4,400

231,100

1/55

5,100

1,993,400

1/400

—

—

—

1

—

Ekeby..........

424,600

1,438,500

2/7

472,800

695,100

2/3

897,400

2,133,600

2/5

—

—

—

27

16

Skäfthammar ...

561,200

662,700

5/6

509,100

526,000

25/26

1,070,300

1,188,700

10/11

3,245,700

3,829,400

16/9

45

23

Alunda ........

498,000

4.177,200

1/8

326,900

1,168,900

3/11

824,900

5,346,100

2/13

12,000

923.100

1/77

36

18

Morkarla ......

551,800

1,114,700

1/2

839,800

989,600

8/9

1,391,600

2,104,300

2/3

—

—

—

40

29

Dannemora ____

522,100

1,076,300

1/2

460,400

712,700

4/7

982,500

1,789,000

1/2

34,000

1,437,200

1/42

40

28

Film ..........

903,900

1,508,400

3/5

1,021,200

1,185,000

10/11

1,925,100

2,693,400

3/4

4,375,000

5,808,900

4/5

63

45

Tegelsmora.....

625,900

1,850,900

1/3

558,800

961,400

5/9

1,184,700

2,812,300

3/7

522,500

2,196,000

1/4

44

36

Öster-Lövsta ....

890,400

3,716,400

1/4

931,900

1,880,000

1/2

1822,300

5,596,400

1/3

292,500

993,700

3/10

102

65

Hållnäs ........

871,300

2,072,300

2/5

1,015,600

1,494,300

5/7

1,886,900

3,566,600

1/2

11,500

396,600

1/35

125

93

Vendel ........

674,900

4,259,500

1/6

426,300

1,191,500

1/3

1,101,200

5,451,000

1/5

—

—

—

38

23

Tierp ..........

125,800

3,303,600

1/66

32,300

2,624,100

1/82

158,100

10,927,700

1/69

—

—

—

5

3

Västland........

368,000

2,936,400

1/8

461,100

1,622,600

2/7

829,100

4,559,000

2/11

580,600

1,134,500

1/2

31

21

Älvkarleby......

260,500

2,478,100

1/10

410,800

2,490.000

1/6

671,300

4,968,100

2/15

30,200

30,708,500

1/1000

60

57

Summa

7,861,400

8,188,100

16,049,500

9,104,000

701

485

Huvudsumma för bolaget: 25,153,500 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. N.

Tablå över taxeringsvärdena å Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län år 1928.

Skuttunge........

Björklinge ......

Viksta ..........

Lena............

Dannemora......

Öster-Lövsta ____

Vendel..........

Tierp............

Tierps köping ____

Söderfors........

Tolfta ..........

Västland ........

Älvkarleby ......

Jordbruksvärde

Skogsvärde

Summa jordbruksfastighet

Annan fastighet

Antal

fastig-

heter

Därav

utarren-

derade

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

38,500

63,400

10,700

11,100

127,000

337,100

3,137,400

586,300

1,362,500

647,700

1,150,700

2,182,600

2.269.400

1,634,000

1,181,900

3.716.400

4,259,500

8.303.600

586,900

1.984.600

2.936.400

2,478,100

1/55

1/35

1/160

1/100

1/30

1/13

2/5

1/1

7/10

2/9

5/11

36,300

125,000

14,600

2,200

112.300

264,500

1.595.000

903,900

934.300

689,100

1.509.000

783.900

863,500

528,600

536,100

1,880,000

1,191,500

2,624,100

903.900

1,154,300

1,622,600

2,490,000

1/20

1/7

1/38

1/265

1/17

1/4

3/5

1/1

3/4

2/5

6/10

74,800

188,400

25.300

13.300

239,300

601,600

4,732,400

1,490,200

2.296.800

1.336.800

2,659,700

2,966,500

3.132.900

2,162,600

1.718.000

5,596,400

5.451.000

10,927,700

1,490,800

3.138.900

4.559.000

4,968,100

1/40

1/17

1/85

1/130

1/23

1/9

2/5

1/1

2/3

2/7

7/12

161,500

3,300

16,800

650,600

45,000

4,528,300

169,000

27,800

6,819,700

749,000

1,437,200

993,700

2,107,900

3,601,600

17,615,200

538,900

1,134,500

30,708,500

1/5

1/48

1/60

2/7

1/80

1/4

1/3

1/40

2/9

3

6

2

4

1

11

20

136

3

39

57

30

165

2

5

1

2

10

19

116

28

48

26

143

Summa

7,472,400

6,186,200

13,658,600

12,422,000

477

400

Huvudsumma: 26,080,600 kr.

to

oi

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76•

Bil. L.

Tablå över taxeringsvärdena & Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter inom

Uppsala län år 1913.

Jordbruksfastighet

Annan fastighet

Antal

fastig-

heter

Bolaget

Hela kom- munen

Bolaget

Hela kom- munen

) 27,600

1,060,800

1/40

4

) 94,600

1,772,600

1/20

—

—

—

2

) 15,000

1,139,800

1/75

—

—

—

1

—

—

—

18,0001

( 2

. 154,100

884,700

—

-

305,000

1/3

1

—

—

—

100,000)

1 1

—

2,200

496,600

1/225

1

. 121,500

2,278,800

1/20

18,800

562,200

1/30

5

. 301,500

2,678,700

1/9

—

—

—

26

) 1,829,3001

353,0001

1129

\ 744.500 >

6,024,100

3/7

6,500 \

2,020,700

1/6

/ 34

| 17,600)

- J

l 3

. 582,900

582,900

1/1

1,575,600

2,820,500

1/2

27

2,8001

) 712,400/

1,105,900

2/3

314,300

432,600

3/4

{ 73

) 452,200

1,935,600

1/4

13,700

471,900

1/30

51

) 25,9001

9001

( 7

. 872,700 >

1,970,300

1/2

554,900 >

7,727,500

1/2

i 84

3 148,7001

3,523,000)

| 20

6,003,300

—

—

6,480,900

—

—

472

Björklinge ( » » >

Viksta ( , > > >

(Söderfors Bruks Aktiebolag)..........

Lena (Aktiebolaget Mälarprovinsernas Bank).

(G. J. E. Källberg i Stockholm).......

Dannemora (Aktiebolaget Forsmarks Bruk) .

berg) .

Vendel (§

Tierp (

Söderfors (Söderfors Bruk)..............

boaeriors (Söderfors Bruk)..............

Tolfta (grevarna Wachtmeister, Ströms!

Västland ( > > >

Älvkarleby ( > > >

(Söderfors Bruk) ............

Stora Kopparbergs Bergslags

Huvudsumma 12,484,200 kr.

1 4 fastigheter sammantaxerade; därav en numera tillhörig Stora Kopparbergs Bergslags A/B.

Bil. M.

Tablå över taxeringsvärdena å Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter inom

Uppsala län år 1920.

Jordbruksfastighet

Annan fastighet

Antal

fastig-

heter

Bolaget

Hela kom- munen

Bolaget

Hela kom- munen

Skuttunge (grevarna Wachtmeister, Strömsberg)

81,200

2,797,100

1/35

_

_

_

1

Björklinge ( > » > )

165,000

2,619,100

1/16

—

—

—

2

Viksta ( > > > )

22,500

1,910,000

1/85

—

—

—

1

Lena Stora Kopparbergs Bergslags A/B......

18,000

1,332,300

1/75

180,000

1,098,300

1/6

3

Dannemora (Söderfors Bruks Aktiebolag)____

—

—

—

4,700

1,237,500

1/275

1

Öster Lövsta St. Kopparbergs Bergs! A/B ...

245,400

3,842,900

1/15

20,000

878,800

1/40

5

Vendel (grevarna Wachtmeister, Strömsberg)..

494,200

4,165,300

1/8

—

—

—

29

Tiero ^ * * ’ ) • •

1 Stora Kopparbergs Bergslags A/B......

2,300,5001

1,119,100/

7,704,400

3/7

540,4001

13,500/

1,701,000

1/3

1126

\ 38

Tierps köping (grevarna Wachtmeister, Ströms-

berg)....................................

3,000

220,400

1/70

22,000

2,154,200

1/100

2

Söderfors Stora Kopparbergs Bergslags A/B ..

840,800

841,300

1/1

4,155,600

11,303,500

1/3

28

Tolfta (grevama Wachtmeister, Strömsberg)..

Stora Kopparbergs Bergslags A/B ____

1,643,6001

4,000/

2,248,400

3/4

419,000^

670,700

3/5

/ 80

\ 1

Västland (grevarna Wachtmeister, Strömsberg)

906,600

3,229,600

2/7

15,500

697,100

1/45

47

Älvkarleby Stora Kopparbergs Bergslags A/B

1,198,100

2,137,200

4/7

4,373,300

8,782,900

1/2

125

Summa

9,042,000

—

—

9,744,000

—

—

489

Huvudsumma 18,786,000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. K.

Tablå över taxeringsvärdena å Gimo-österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län år 1935.

Jordbruksvärde

Skogsvärde

Summa jordbruksfastighet

Annan fastighet

Antal

Därav

ut-

arren-

derade

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

fastig-

heter

Rasbokil .......

2,400

1,121,200

1/500

700

433,400

1/600

3,100

1,554,600

1/518

_

_

_

1

i

Viksta .........

7,000

1,547,700

1/220

23,900

506,900

1/20

30,900

2,054,600

1/66

—

—

—

1

i

Tensta..........

482,900

2,213,300

1/4

430,900

685,400

4/7

913,800

2,898,700

1/3

—

—

—

22

21

Stavby.........

51,200

1,457,000

1/30

10,500

294,900

1/30

61,700

1,751,900

1/29

—

—

—

3

1

Tuna ..........

600

1,783,200

1/3000

3,300

163,600

1/50

3,900

1,946,800

1/650

—

—

—

1

—

Ekeby..........

289,500

1,400,700

1/5

244,600

371,100

2/3

534,100

1,771,800

1/3

—

—

—

19

16

Skäfthammar ...

426,000

582,100

4/5

246,900

261,100

12/13

672,900

843,200

3/4

2,636,900

3,453,000

13/17

21

14

1 Alunda ........

370.000

3,924,100

1/10

190,500

714,300

2/7

560,500

4,638,400

1/8

—

—

—

21

18

Morkarla.......

299,200

995,100

3/10

375,500

530,000

5/7

674,700

1,525,100

3/7

—

—

—

19

17

Dannemora.....

451,300

991,600

9/20

220,700

327,400

11/16

672,000

1,319,000

1/2

30,000

1,220,400

1/40

22

21

Film...........

768,600

1,379,200

7/13

437,000

566,600

4/5

1,205,600

1,945,800

2/3

3,663,500

4,910,800

3/4

47

44

Tegelsmora......

398,200

1,745,900

4/17

285,300

582,900

1/2

683,500

2,328,800

2/7

302,000

2,413,900

1/8

20

11

Öster-Lövsta____

763,200

3,579,800

1/5

580,100

1,246,900

1/2

1,343,300

4,826,700

2/7

229,200

1,112,900

1/5

39

29

Hållnäs ........

452.200 2.115,900

1/5

527,500

923,900

5/9

979,700

3,039,800

7/22

18,700

559,600

1/30

59

58

Vendel.........

494,200

4,226,500

1/8

216,600

753,900

7/25

710,800

4,980,400

1/7

—

—

—

23

23

Tierp...........

82,300

8,321,800

1/100

25,500

2,028,500

1/80

107,800

10,350,300

1/95

—

—

—

7

4

Västland........

232,900

2,822,300

1/14

257,300

1,019,800

1/4

490,200

3,842,100

1/8

542,300

1,259,200

3/7

17

15

Älvkarleby :____

131,800

2,313,000

2/20

224,200

1,926,100

1/8

356,000

4,239,100

1/12

13,300

40,139,400

1/3000

33

33

Summa

5,703,500

4,301,000

10,004,500

7,435,900

375

327

Huvudsumma för bolaget: 17,440,400 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

00

Bil. 0.

Tablå över taxeringsvärdena å Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter Inom Uppsala lån &r 1935.

Jordbruksvärde

Skogsvärde

Summa jordbruksfastighet

Annan fastighet

Antal

fastig-

heter

Därav

utarren-

derade

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Bolaget

Hela

kom-

munen

Skuttunge ......

33,700

2,060,200

1/60

27,000

537,900

1/20

60,700

2,598,100

1/43

2,000

252,700

1/25

4

3

Björklinge ......

54,600

2,189,800

1/40

99,000

804,300

1/8

153,600

2,994,100

1/20

—

—

—

7

6

Viksta ..........

7,500

1,547,700

1/200

11,900

506,900

1/40

19,400

2,054,600

1/108

—

—

—

2

1

Lena............

10,900

1,160,700

1/100

1,400

390,900

1/300

12,300

1,551,600

1/130

97,700

708,200

1/7

3

1

Dannemora......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,400

11,220,400

1/600

1

—

Öster-Lövsta ....

118,200

3,579,800

1/30

71,700

1,246,900

1/20

189,900

4,826,700

1/25

14,400

1,112.900

1/80

10

8

Vendel ..........

326,500

4,226,500

1/13

144,200

753,900

1/5

470,700

4,‘180,400

1/10

—

—

—

20

20

Tierp............

2,999,700

8,321,800

1/3

1,235,100

2,028,500

3/5

4,234,800

10,350,300

2/5

631,lOCi

2,470,900

1/4

136

126

Tierps köping____

—

—

—

—

—

—

—

—

45,000

4,296,100

1/100

3

—

Söderfors........

525,100

530,400

52/53

611,800

624,500

61/62

1,136,900

1,154,900

l/l

4,383,100

14,855,800

1/3

65

53

Tolfta ..........

1,020,500

1,659,200

5/8

558,200

724,000

5/7

1,578,700

2,383,200

2/3

424,400

831,900

1/2

68

63

Västland ........

570,000

2,822,300

1/5

395,500

1,019,800

2/5

965,500

3,842,100

1/4

30,100

1,259,200

1/40

31

30

Älvkarleby ......

1,056,000

2,313,000

5/11

1,318,300

1,926,100

7/10

2,374,300

4,239,100

4/7

8,651,000

40,139,400

1/5

175

160

Summa

6,722,700

4,474,100

11,196,800

13,981,200

525

471

1 Frälseränta.

Huvudsumma för bolaget: 25,178,000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76-

29

Bil. P.

Tablå över antalet skattekronor (bevillningskronor) och utdebiteringen åren 1913,

1920, 1928, 1935 i de kommuner inom Uppsala län, där Gimo-österby Bruks Aktiebolag

och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner eller industrier.

19 13

19 2 0

1 9

2 8

19 3 5

Bevilln-

kronor

Ut-

debit.

Bevilln.-

kronor

Ut-

debit.

Bevilln.-

kronor

Ut-

debit.

Skatte-

kronor

Därav

för bolag

Ut-

debit.

Skuttunge.....

85.7

5:80

413.3

4: 95

320.7

7:50

2,764.9

51.9

9:35

Rasbokil.......

80.7

6: 52

259.9

8:30

232.4

7:90

2,702.3

1.4

8: 70

Björklinge.....

263.2

4: —

581.0

9:-

501.6

6:80

5,328.2

300.0

8:10

Viksta.........

109.9

7: 20

429.1

7:40

322.3

5:40

3,320.6

87.6

9: —

Tensta.........

191.8

4: 70

638.9

6: 70

527.6

7: —

3,996.1

501.8

11:70

Lena..........

171.5

5: —

725.9

7:20

422.9

6: 90

4,330.3

154.9

8:30

Stavby........

85.8

4: —

314.1

5:30

265.1

7: 70

2,769.9

228.8

6:35

Tuna..........

89.8

4: —

331.3

8: 46

251.0

10: 20

2,479.8

6.6

9: 90

Ekeby.........

106.7

3:11

367.9

6: —

241.7

9: 75

2,272.6

255.0

10:80

Skäfthammar ..

345.8

1: 65

1,601.6

2: 60

863.5

4: 20

9,557.8

1,996.2

4: 13

Alunda........

283.7

5:30

1,022.8

8: —

836.6

8: 10

8,031.4

364.3

6: —

Morkarla......

95.8

3: 03

343.6

4: 36

249.5

5:-

2,171.0

299.8

5: —

Dannemora ....

309.0

2:30

797.9

3:40

451.5

5:25

3,323.1

401.0

8:50

Film..........

696.2

1:50

2,149.2

3:40

1,380.2

5:-

12,932.4

2,699.1

6:50

Tegelsmora ....

318.7

3: 40

1,358.2

6:60

805.5

5:30

7,413.2

592.2

6:30

Öster-Lövsta ...

409.8

4:59

2,045.8

1 4: 98

1,729.7

4:80

12,734.9

1,057.6-

5:70

Hållnäs........

137.7

3:80

667.6

7: 20

558.2

9: -

4.274.5

446.4

11:80

Vendel ........

349.7

4:90

1,607.7

2 4: 70

1,094.5

4: 30

9,097.4

1,076.1

5:20

Tierp........\

f 2,914.5

7:80

1,659.0

7: 50

15,782.5

2,365.8

9:50

Tierps köping i

\ 1,792.3

9:50

938.0

6:90

11,276.5

967.7

8: —

Söderfors......

1,029-9

2: 70

4,644.4

3:20

4,184.6

4: 40

22,723.9

3,641.0

6:50

Tolfta.........

291.6

4:80

1,378.0

4:85

572.7

5: 30

4,582.2

999.5

-8: —

Västland.......

377.5

4: 40

1,668.5

7: 15

865.3

8:10

7,531.1

1,171.5

11:50

Älvkarleby.....

2,631.4

4: 74

9,644.4

6: 24

5,703.9

6:80

56,127.9

14,265.1

9:-

Summa

9,576.8

96: 74

37,697.9

147: 29

24,978.0

159:10 217,524.5

33,931.3 |

193: 83

1 För i mantal satt jord dessutom 0:35. — 2 För jordbruksfastighet dessutom 0:33.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 76-

Bil. R.

Tablå över kommunala utdebiteringen (inklusive landstingsmedel och vägskatt)

åren 1913, 1920, 1928 och 1935 i de kommuner inom Uppsala län, där Gimo-Österby

Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner eller

industrier.

19 13

19 2 0

19 2 8

19 3 5

Skuttunge....................

7,466:29

32,204: 70

40,449:89

38,979: 52

Rasbokil.....................

5,434: 64

22,274:82

28,689:41

35,626:37

Björklinge....................

14,487: 46

64,096: 67

54,504: 30

64,018: 43

Viksta.......................

12,430: —

40,517:60

31,298: 33

42,944:03

Tensta.......................

9,631: 25

55,538: —

59,217:98

63,242:12

Lena........................

14,200: 74

52,669: 59

45,559: 36

52,847: —

Stavby......................

5,212: 20

25,447: 47

32,307:30

28,549:37

Tuna........................

4,402: 51

32,489: 03

33,936:14

32,255:22

Ekeby.......................

5,138: 94

31,749:07

34,432:81

33,471:10

Skäfthammar................

17,170: 09

98,356: 46

69,762: 03

76,829: 73

Alunda......................

21,015:37

110.560:10

105,165:29

79,659:11

Morkarla....................

4,560: 77

23,893: 57

23,695:95

19,425: 80

Dannemora..................

11,860:05

44,615:48

41,474:50

42,010:55

Film........................

21,252:09

15,951:93

119,718: 42

121.417: 21

137,581:32

Tegelsmora ..................

119,464:54

72,531:45

77,425: 65

Öster-Lövsta.................

31,518:10

147,751: 04

141,619:73

147,681:50

Hållnäs......................

1

63,566: 63

70,970:82

68,364: 91

Vendel ......................

25,211: 79

| 76,708:63

104,002:54

83,674:97

77,611- 28

Tierp........................

258,284: 98

184,793: 81

206,086:03

Tierps köping................

211,023:23

103,464: 68

132,910:10

Söderfors....................

46,236:10

249,392: 34

327,263:55

232,816:86

Tolfta.......................

16,261:11

95,607:28

48,930:15

56,133: 92

Västland.....................

21,255: 58

153,811: 60

97,880:73

118,397: 61

Älvkarleby..................

159,261:44

813,152: 54

562,922:58

749,429: 90

Summa

546,667:08

2,970,187: 70

2,415,462:97

2,614,297:43

Uppgift för 1913 har ejjkunnat inhämtas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.

31

Bilaga S.

Tablå över kommunala utdebiteringen (exklusive landstingsmedel och vägskatt)

åren 1913, 1920, 1928 och 1935 i de kommuner inom Uppsala län, där Gimo-österby

Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner

eller industrier.

19 13

19 2 0

19 2 8

19 3 5

Skuttunge ....................

4,754: 43

19,143: 86

23,799:30

25,597:63

Rasbokil......................

4,091: 24

14,837: 35

19,085: 64

23,510: 54

Björklinge ....................

10,860:31

52,676:16

34,944: 69

43,677:41

Viksta........................

10,590: —

32,194:01

18,063- 90

30,322:94

Tensta........................

6,721:04

43,221: 25

36,978: 83

46,754:16

Lena ........................

11,226: 74

38,568:55

29,153: 21

35,940: 62

Stavby ......................

2,771: 03

17,275:60

20,883: 73

18,151:55

Tuna ........................

3,056: 85

24,025: 05

23,194: 85

23,052: 20

Ekeby........................

3,577:15

22,337: 95

23,764: 52

24,812:42

Skäfthammar ................

10,786: 48

58,139: 08

36,194: 23

40,639: 60

Alunda ......................

16,248: 79

84,625: 81

70,432: 55

49,302: 09

Morkarla ....................

3,109:44

15,136: 92

12,675:15

11,159: 95

Dannemora ..................

7,429: 28

27,487: 29

24,789:53

28,510: 59

Film ........................

10,988: 50

73,407: 23

71,931:22

85,319:03

Tegelsmora....................

11,696: 69

90,668: 81

43,329: 22

47,846:76

Öster-Lövsta..................

25,053:70

103,032:70

83,019: 24

96,030:05

Hållnäs ......................

1 6,188:13

48,893:63

50,946: 87

51,148:72

Vendel........................

15,837: 46

65,900: 34

49,849: 66

46,707: 21

Tierp ........................

199,221:25

124,298: 21

149,111: 17

Tierps köping ................

172,942: 46

72,431: —

92,099:71

Söderfors ....................

30,683:39

148,658:97

185,578: 97

147,705:35

Tolfta........................

13,123: 21

67,530: 32

31,071: 97

37,133: 25

Västland......................

17,276: 01

120,016:08

70,980:61

87,553:18

Älvkarleby....................

127,052: 75

604,848:86

389,803:29

507,298:24

Summa

354,751:46

2,144,789: 53

1,547,200:39 .

1,749,414:37

1 Avser år 1912; i beloppet ingår veterinäravgift, kronor 199:31.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76-

Bil. T.

Tablå över antalet fattigvårdsunderstödda under åren 1913, 1920, 1928 och 1935 i de

kommuner inom Uppsala län, där Gimo-Österby Bruks Aktiebolag och Stora

Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner eller industrier.

1 9 1

3

1

9 2 0

1

9 2 8

19 3 5

Var-

akt.

Tillf.

Sum-

ma

Var-

akt.

Tillf.

Sum-

ma

Var-

akt.

Tillf.

Sum-

ma

Var-

akt.

Tillf.

Sum-

ma

Skuttunge ...

19

19

14

1

15

44

32

76

17

14

31

Rasbokil.....

17

1

18

25

—

25

19

4

23

16

3

19

Björklinge ...

39

5

44

42

—

42

54

21

75

54

18

72

Viksta.......

33

_

33

25

—

25

38

8

46

31

15

46

Tensta.......

46

1

47

47

—

47

55

16

71

57

3

60

Lena........

25

5

30

23

7

30

21

6

27

21

10

31

Stavby......

12

_

12

13

—

13

13

3

16

17

13

30

Tuna........

13

1

14

10

—

10

29

—

29

29

11

40

Ekeby.......

12

2

14

10

—

10

49

—

49

10

6

16

Skäfthammar

13

_

13

16

—

16

63

—

63

28

26

54

Alunda......

58

3

61

56

—

56

71

4

75

80

12

92

Morkarla____

25

_

25

12

—

12

7

2

9

11

3

14

Dannemora ...

20

—

20

29

—

29

28

3

31

22

32

54

Film........

15

2

17

26

2

28

49

48

97

81

46

127

Tegelsmora ..

23

—

23

31

—

31

51

—

51

61

39

100

Öster-Lövsta .

59

—

59

49

30

79

63

15

78

118

69

187

Hållnäs .....

45

2

47

42

—

42

54

11

65

53

31

84

Vendel......

65

9

74

92

8

100

98

—

98

119

95

214

Tierp........

/167

164

12

176

252

210

462

199

289

488

Tierps köping

oy

A)b<

4

13

17

37

12

49

69

20

89

Söderfors ....

39

—

39

63

—

63

140

—

140

187

199

386

Tolfta.......

32

i

33

35

—

35

52

19

71

45

27

72

Västland.....

35

—

35

45

18

63

64

45

109

43

68

lil

Älvkarleby...

184

45

229

276

66

342

547

286

833

527

678

1,205

Summa

996

116

1,112

1,149

157

1,306

1,898

745

2,643

1,895

1,727

3,622

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 76.

Bil. U.

03

Tablå över antalet anmälda arbetslösa den 31 oktober och den 31 december 1921 samt den 30 juni och den 31 december

åren 1928—1935 inom de kommuner i Uppsala län, där Gimo-österby Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags

Aktiebolag hava domäner eller industrier. (Uppgiften är inhämtad från Statens A. K.)

19 2 1

19 2 8

19 2 9

19 3 0

19 3 1

19 3 2

19 3 3

19 3 4

19 3 5

8I/io

81/u

8%

81/ia

8%

»Via

8%

81/l2

%

8 Via

80/6

8,/it

80/e

S1/l3

80/b

31/l9

80/e

81/ia

Skuttunge ....

_

_

29

2

8

1

Rasbokil......

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

Björklinge ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

17

_

11

_

5

Viksta........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8

20

9

8

__

Tensta........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

4

23

9

5

14

3

Lena ........

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

7

21

Stavby ......

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

_

Tuna ........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

5

0

_

Ekeby........

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

_

13

Skäfthammar

24

75

32

42

Morkarla......

—

—

—

—

—

—

—

—

.-

_

_

_

_

11

7

13

Dannemora ...

15

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

_

Film ........

79

19

—

37

—

—

10

65

27

107

3

139

19

32

20

36

51

9

Tegelsmora....

66

32

—

—

—

—

—

—

—

_

_

52

42

49

37

14

21

9

Öster-Lövsta ..

—

106

—

—

—

—

—

—

37

—

_

45

_

82

72

56

48

21

Hållnäs ......

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

30

17

25

Vendel........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

37

12

37

10

12

Tierp ........

125

141

5L

33

27

9

—

—

—

49

67

lil

82

78

56

59

54

35

Tierps köping

22

33

29

41

15

17

16

18

Söderfors......

167

280

31

15

32

28

65

81

27

53

245

294

276

174

85

92

67

94

Tolfta........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

60

33

_

12

19

17

1

Västland......

19

16

—

—

—

—

—

14

20

—

64

77

79

82

57

128

115

87

Älvkarleby1 ..

270

302

101

58

59

82

39

201

262

383

514

646

771

738

678

305

255

225

Summa

773

938

183

143

118

119

114

361

373

592

920

1,494

1,362

1,434

1,085

810

740

612

1 Beträffande vissa år avse uppgifterna hela antalet arbetslösa.

to

CO

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76■

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss reglering av handeln med färsk torsk jämte i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten