Utlåtande i anledning av väckt motion angående den industriella rationaliseringens och koncentrationens inverkan på den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter.
1936-05-15 · 33 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1936:76, Utlåtande i anledning av väckt motion angående den industriella rationaliseringens och koncentrationens inverkan på den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
1
Nr 76.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående den industriella
rationaliseringens och koncentrationens inverkan på
den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 108, av herr Olsson i Närlinge m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit fortast möjligt ville låta
verkställa en undersökning i syfte att få utrönt:
1) i vilken utsträckning de senare årens industriella rationalisering och koncentration
medfört sådan förändring för den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter,
att allvarlig fara därigenom uppstått för dess framtida
existens;
2) vilka åtgärder från statsmakternas sida kunna anses påkallade för beredande
av en tryggad utkomst för jordbrukarna i de gamla bruksbygderna,
samt att de föreslag, vartill undersökningen kan föranleda, föreläggas riksdagen.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttranden över motionen
från länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län, statens egnahemsstyrelse
samt, i vad avser kulturtekniska spörsmål, lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen
i Stockholms län har vid sitt yttrande fogat utlåtanden från hushållningssällskapets
egnahemsnämnd och jordbrukskommissionen i länet. Länsstyrelsen
i Uppsala län har överlämnat dels vissa uppgifter från Gimo—Österby Bruks
aktiebolag, Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag och Dannemora Gruvintressenter,
dels ock utlåtanden från skogsvårdsstyrelsen i länet och hushållningssällskapets
egnahemsnämnd. Egnahemsstyrelsen har bifogat utlåtanden
från egnahemsnämnderna i Stockholms, Uppsala, Värmlands, örebro,
Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.
Chefen för jordbruksdepartementet har jämlikt Kungl. Majits bemyndigande
den 30 december 1935 tillkallat sju utredningsmän att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande egnahemsverksamheten och andra med statens
verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande frågor (1936 års egnahemsutredning).
Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 76.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
I direktiven för 1 936 års egnahems utredning har departementschefen
berört skrivelse den 20 december 1935 från Riksförbundet
Landsbygdens Folk, däri förbundet hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t
ville låta verkställa en undersökning i syfte att få utrönt, vilka åtgärder från
statsmakternas sida som kunde anses påkallade för beredande av tryggad utkomst
för jordbrukarna i de gamla bruksbygderna, samt framlägga förslag till
de åtgärder, vartill undersökningen kunde föranleda. I motiveringen till
denna hemställan har anförts, jämte annat, att rationaliseringen av järnbruksdriften
på ett kännbart sätt drabbat den befolkning, som helt eller delvis
varit beroende av bruksrörelsen för sin utkomst. Sagda rörelse hade givit arbete
och förtjänster åt den jordbrukande befolkningen runt om i bygden.
Detta förhållande hade satt sin prägel på densamma. Ofta hade förtjänsterna
genom körslor för brukens räkning blivit det väsentliga och jordbruket kommit
i efterhand. Ett utmärkande drag i de gamla bruksbygderna vore därför
det stora antalet ofullständiga jordbruk. Till följd av de ändrade förhållandena
vore det nödvändigt, att detta antal minskades. Alla jordbruk, som nu
kunde kallas ofullständiga, borde örn möjligt få tillgång till jord i erforderlig
utsträckning. Frågan om jordanskaffning borde sålunda bliva föremål för
undersökning.
Departementschefen har vidare i berörda direktiv anfört bland annat följande.
Vid den genomgång av gällande bestämmelser rörande ifrågavarande olika
former av statens sociala jordverksamhet, som torde äga rum, borde vad i direktiven
sagts angående vikten av att ofullständiga jordbruk måtte kunna utökas
till full bärighet särskilt beaktas ej blott ur de tidigare berörda synpunkterna
örn jordanskaffning och jordförmedling utan även med hänsyn till angelägenheten
av att vederbörande jordbrukare måtte kunna erhålla den ekonomiska
hjälp, som för ändamålet kunde vara behövlig. Möjlighet förelåge
för närvarande att erhålla egnahemslån för inköp av tilläggsjord. Vid utredningen
borde tagas under övervägande, huruvida vad härutinnan gäller vore
till fyllest för ifrågavarande syfte eller örn ändringar i eller tillägg till nuvarande
bestämmelser på området kunde vara erforderliga. Den av riksförbundet
landsbygdens folk berörda frågan om jordanskaffning i syfte att komplettera
ofullständiga jordbruk i de gamla bruksbygderna borde härvid bland
annat uppmärksammas. Tillika borde övervägas, om icke det allmänna å
detta liksom övriga områden för statens understödjande verksamhet för jordanskaffning
med socialt syfte behövde hava till sitt förfogande en rätt till
expropriation av erforderlig mark. Visserligen torde i allmänhet jord kunna
erhållas genom frivilliga avtal. Men erfarenheten torde visa, att understundom
ett önskvärt resultat icke stöde att vinna utan stöd av expropriationslag.
En dylik lagstiftning borde helt naturligt utformas under hänsynstagande
även till jordägarens berättigade intressen.
Länsstyrelsen i Uppsala län har avgivit följande utredning och yttrande.
(De av länsstyrelsen åberopade bilagorna återfinnas avtryckta i slutet av detta utlåtande.)
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
3
I anledning av remissen har Kungl. Maj:ts befallningshavande från GimoÖsterby
Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag infordrat
uppgifter såvitt angår Uppsala län i de hänseenden, som angivas å
närslutna bilaga A. Från Dannemora gruvförvaltning hava i tillämpliga delar
enahanda uppgifter infordrats. 1 anledning härav hava från bolagen och
gruvförvaltningen inkommit bifogade yttranden, bilagorna B, C och D. De i
Gimo-österby Bruks Aktiebolags yttrande åberopade bilagorna 2 och 3 innefattande
förteckningar över till enskilda försålda fastigheter under åren 1921
—1935 äro av så vidlyftig beskaffenhet att Kungl. Maj:ts befallningshavande
icke funnit anledning bifoga dem vid förevarande utlåtande.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har vidare från skogsvårdsstyrelsen i
länet med överlämnande av de från nyssnämnda bolag och gruvintressenter
inkomna handlingarna anhållit om skovsvårdsstyrelsens yttrande angående
motionen, särskilt i vad den avser möjligheten att genom borttagande av de,
gamla bruken tillhöriga dämningsrätter vinna produktiv mark till ökning av
enskilda jordägares odlingsbara jord samt angående frågan huruvida vid
försäljning av inägojord från bruksegendomarna stödskogstilldelningen varit
otillräcklig, bilaga E. Därjämte har Kungl. Maj:ts befallningshavande införskaffat
ett från hushållningssällskapets egnahemsnämnd till statens egnahemsstyrelse
avgivet yttrande i anledning av motionen, vilket jämväl bifogas,
bilaga F.
För egen del får Kungl. Maj :ts befallningshavande anföra följande.
Den föreliggande motionen berör flera för Upplands gamla bruksbygder
betydelsefulla ekonomiska och sociala problem. Såsom framgår av den infordrade
utredningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett sig böra
försöka giva en såvitt omständigheterna medgivit mera fullständig belysning
av frågorna, även om behandlingen i vissa avseenden gått utanför de ämnen,
som omedelbart upptagas i motionen. Särskilt må framhållas, att bruksdriftens
nedläggning eller inskränkning inverkat icke allenast på jordbrukarna
utan framför allt på lönarbetarnas inkomster och anställning.
För att erhålla bättre översikt tillåter sig Kungl. Maj:ts befallningshavande
behandla de olika frågorna i följande punkter.
1) Grundläggande för bolagens inflytande på den ekonomiska utvecklingen
i bruksbygderna torde vara deras innehav av fastigheter och
industriella anläggningar. Kungl. Maj.ts befallningshavande har
därför upprättat en jämförande statistik, såvitt angår de två inom denna del
av länet dominerande bolagen, Gimo-österby och Stora Kopparbergs Bergslag
för åren 1913, 1920, 1928 och 1935, bilagor G, H, I, K, L, M, N, O.
Med dessa från de officiella taxeringslängderna hämtade uppgifter böra
sammanställas de från bolagen lämnade uppgifterna, bilaga B, punkt 1 och
bilaga C, punkt 1. Det torde vid jämförelsen böra ihågkommas, att delar
av Gimo-Österby fastighetsinnehav före 1920 tillhörde Leufsta fideikommissegendom
samt alt delar av Bergslagets fastighetsinnehav tidigare tillhört
Strömsbergs egendom i familjen Wachtmeisters ägo ävensom Söderfors Bruk.
Av de åberopade handlingarna framgår, att skogsvärdet för de båda bolagen
avsevärt nedgått från 1928 lill 1935. En huvudanledning härtill är den
stora stormfällningen i december 1931, vilken av länets skogsvårdsstyrelse i
dess årsberättelse betecknades såsom en katastrof. Det bör redan här framhållas,
att en sådan av naturen framkallad tvångsrealisation av skogsbeståndet
måste för avsevärd tid framåt föranleda inskränkning i avverkningarna
på bolagens skogar oberoende av marknadsläget.
Nyssnämnda handlingar visa också, att de Gimo-österby bolag tillhöriga
fastigheterna avsevärt nedgå It till antalet. Den specificerade, här icke bilo
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
gade, redogörelsen från sistnämnda bolag för dess försäljningar till enskilda
köpare, visar att bolaget under åren 1921 till och med 1935 till enskilda försålt
icke mindre än 593 fastigheter, därav under åren 1921 till och med 1931
399 fastigheter samt under vart och ett av åren 1932 till 1935 följande antal:
1932 .................. 8 fastigheter; 1934 ................ 27 fastigheter;
1933 .................. 21 » 1935 ................ 138 »
Stegringen av antalet försålda fastigheter under senaste år har tydligt berott
på jordbrukets ekonomiska återhämtning och den i följd därav växande
benägenheten för fastighetsinköp. Såvitt Kungl. Maj:ts befallningshavande
kunnat inhämta har till övervägande del försäljningen skett till förutvarande
arrendatorer.
Beträffande beskaffenhet av de försålda fastigheterna hänvisas till nästa
punkt.
2) Förekomsten av ofullständiga jordbruk i bruksbygderna.
Det är uppenbart, att om man jämför de odlade arealerna per brukningsdel
i skogssocknarna med motsvarande mått på Upplandsslätten, de förra i
allmänhet understiga de senare. Det bör också bemärkas, att vad särskilt
angår Hållnäs socken en del av de så kallade jordbrukslägenheten^ rätteligen
äro bostadslägenheter för fiskare eller arbetarsmåbruk. Även egentliga
jordbruk förekomma dock, vilka för att bereda sin ägare och hans familj
full försörjning skulle behöva ökas. Något allmänt omdöme beträffande
förekomsten av dylika jordbruk i jämförelse med motsvarande förhållande i
andra delar av landet anser sig Kungl. Maj:ts befallningshavande icke kunna
uttala. Det förefaller dock sannolikt, att de ifrågavarande delarna av Uppland
i detta avseende ej intaga någon undantagsställning.
Det har ett särskilt intresse att utröna beskaffenheten av de jordbruksfastigheter,
som från bolagen sålts till enskilda köpare. Det största antalet
dylika försäljningar har såsom framgår av bilagorna B och C skett från GimoÖsterby
Aktiebolag. Från de av bolaget lämnade specificerade uppgifterna
har skogsvårdsstyrelsen gjort vissa sammandrag i sitt yttrande bilaga E. Den
granskning Kungl. Maj:ts befallningshavande för egen del gjort av de av GimoÖsterby
Aktiebolag lämnade uppgifterna, vilka innefatta specifikation på
arealen i åker, äng, impediment, skogsmark och virkestillgång, ger enligt
Kungl. Maj:ts befallningshavandes uppfattning vid handen att arealerna •—
bortsett från smålägenheterna upp till 5 hektar — snarare varit rikligt än
knappt tilltagna, ehuru givetvis undantagsfall förekomma. Även beträffande
skogsmarken förekommer att denna i några särskilda fall varit otillräcklig,
men såsom allmänt omdöme måste sägas, att arealen förefaller tillräcklig.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har sig också bekant, att arrendatorerna
i vissa fall önskat hålla skogsarealen nere för att undvika skuldsättning
vid inköpet och att i andra fall köparna omedelbart efter köpet kunnat verkställa
avverkning och likväl ha skog till husbehov.
3) Möjligheten att öka den odlingsbara jorden genom
torrläggning, särskilt genom borttagande av de gamla bruken tillhöriga
dämningsrätter.
I motionen uppgives, att genom Forsmarksåns uppdämning cirka 70,000
hektar odlingsbara områden, det mesta prima jord, skulle ligga under vatten.
Uppgiften innebär en synnerlig stark överdrift. Hela Hållnäs socken har en
areal av icke fullt 23,000 hektar. Enligt den av Skogsvårdsstyrelsen verkställda
utredningen uppgå de områden, vilka kunna tänkas bliva förbättrade
genom sänkning av Forsmarksån till inom Uppsala län 9,730 hektar
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
5
och inom Stockholms län 3,745 hektar eller sammanlagt omkring 13,500
hektar. En stor del av dessa områden torde icke vara användbara för jordbruk,
men däremot kunna bli skogsmark med god produktion. Vissa områden,
särskilt de, som bero av Kussilån med bivattendrag, hava undergått
vatten reglering under förra århundradet, men enligt vad Kungl. Maj:ts befallningshavande
inhämtat torde ytterligare torrläggning kunna medföra god
effekt både genom utvinning av nya marker och genom förbättring av jordbruksjord,
som för närvarande är försumpad. Något säkert underlag för ett
omdöme i denna viktiga fråga synes icke kunna vinnas utan närmare undersökning,
vilken jämväl bör avse de bolagen tillkommande dämningsrätterna.
Att döma av Gimo-Österby Aktiebolags yttrande synes detta bolag
antaga, att en viss vinst av mark för skogsbörd skulle kunna åstadkommas
genom torrläggning. Vad Strömmaråns och Tämnaråns vattendrag beträffar
beröra även dessa försumpade marker. De torrläggningsföretag, som här
kunna ifrågakomma, torde dock icke påkalla särskilda åtgärder från statsmakternas
sida.
4) Befolkningens inkomst genom avverkning.
På sätt förut anförts har möjligheten att verkställa avverkningar å bolagens
skogsmarker i avsevärd grad förskjutits genom stormfällningarna. Särskilt
gäller detta Gimo-Österby bolags skogar. Någon möjlighet att till
jordbrukarnas fördel öka avverkningarna utöver vad skogstillgången medgiver
kan uppenbarligen icke åstadkommas såvitt skogsbruket skall drivas
med uthållighet. Beträffande kvantiteterna avverkat virke under olika år
hänvisas till bilaga B, punkt 3 och bilaga C, punkt 3. Arbetslönerna och antalet
skogsarbetare framgå av bilaga B, punkt 6 och 7 samt bilaga C, punkt 6
och 7.
5) Den industriella produktionen.
Avverkningarnas omfattning och befolkningens förtjänster genom skogsarbete
och dylikt beror uppenbarligen icke endast på råvarutillgången utan
också på den industriella produktionen. Förhållandet framgår av bilagorna
B, punkt 4 och 5 samt C, punkt 4 och 5.
Bortser man från de toppsiffror, som framkallats av stormfällningarnas
tvångsrealisation, synes produktionen ha följt konjunkturen på exportmarknaden.
Något annat kan väl knappast tänkas, då bolagens tillverkningar äro
utpräglade exportartiklar.
6) Rationaliseringen.
I motionen har endast berörts frågan örn den industriella rationaliseringens
verkningar för den jordbrukande delen av befolkningen. Såsom ovan
antytts är det emellertid uppenbart, att verkningarna av rationaliseringen
framför allt drabbat industriarbetarna. Förhållandet belyses av bolagens
uppgifter bilaga B, punkt 4, 6, 7 och 8 samt bilaga C, punkt 4, 5, 6, 7 och 8.
De siffermässiga uppgifterna må kompletteras med erinran att Leufsta,
Strömsbergs, Tobo, Ullfors’ och Karlholms järnverk nedlagts sedan världskriget.
I själva verket innebär nedläggandet en för bruksbygderna synnerligen
allvarlig företeelse. En arbetarstam, vars nedärvda yrkesskicklighet
berättigat den till benämningen arbetararistokrati, har genom bruksdriftens
nedläggande ställts utan tillgång till arbete inom sitt gamla yrke. Man måste
skänka den största respekt åt uthålligheten och den obrutna energi, varmed
de flesta av de gamla järnbruksarbetarna sökt draga sig fram under dessa
svåra år. Och man må med iver hoppas på möjligheten att de kvarvarande
järnverken skola kunna hållas vid liv och till äventyrs bliva delaktiga av en
ny utveckling.
Vad sågverksdriften angår torde de starka svängningarna i denna produk
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande Ni 76.
tion huvudsakligen hava berott på stormfällningarna, vilka nödvändiggjort
omedelbar förädling av övernormala kvantiteter och därefter föranlett minskning
av produktionen. Därjämte har säkerligen minskning av arbetarantalet
till en viss grad framkallats av nya maskinella anordningar.
Beträffande produktionen av trämassa gäller örn stormfällningarnas inverkan
detsamma som nyss sagts angående sågtimret. Inskränkningen av
arbetarantalet vid Skutskär torde även delvis sammanhänga med maskinella
förbättringar.
Till belysning av de ekonomiska och sociala verkningarna för de berörda
områdena hänvisar Kungl. Maj :ts befallningshavande till bifogade bilagor P,
R, S, T, U, vilka innehålla uppgifter rörande kommunernas finanser, samt
fattigvårdsunderstödet och arbetslösheten inom de berörda kommunerna.
7) Motionens utredningsyrkanden.
I motionen påkallas utredning angående verkningarna av den industriella
rationaliseringen och koncentrationen för jordbrukarnas förvärvsmöjligheter
samt angående de åtgärder från statsmakternas sida, som kunna anses påkallade
för att trygga jordbrukarnas utkomst i de gamla bruksbygderna.
Frågan örn rationaliseringens och koncentrationens verkningar i Upplands
bruksbygder är endast en del av det stora problemet om rationaliseringen
överhuvudtaget, som i någon mån berörts i utredningen angående folkförsörjning
och arbetsfred samt i arbetslöshetsutredningen. Såvitt angår den
uppländska industrien torde det för att klargöra begreppen kunna fastställas,
att rationaliseringens syfte från företagarnas sida varit att anpassa produktionen
av vissa exportartiklar efter läget på exportmarknaden samt att
de härför använda medlen varit dels nedläggande av vissa föråldrade eller
överflödiga verk och dels utbyte inom de kvarstående verken av mänsklig
arbetskraft mot maskinella anordningar.
Det definitiva nedläggandet har säkerligen vållat företagarna mycket betydande
kapitalförluster. Ehuru några siffror icke kunna angivas, lär man
vara berättigad att antaga att förlusterna varit av sådan storleksordning, att
åtgärderna icke vidtagits utan ekonomiskt nödtvång. Liknande förhållande
råder beträffande bolagens råvarukapital, särskilt skogstillgångarna. Kan
den naturliga tillväxten icke utnyttjas för produktion på grund av ett ogynnsamt
marknadsläge eller måste under ett sådant läge onormalt stora kvantiteter
avverkas och försäljas såsom skett efter stormfällningarna medför
detta betydande förluster. De i och för sig för befolkningen olycksdigra nedläggandena
av industriella verk inom järnindustrien och svängningarna av
trävaruindustriens produktion ha således framkallats av helt och hållet ekonomiska
orsaker.
Därest nedläggandet skulle fortsättas, komme detta att medföra katastrofala
verkningar för vissa befolkningsgrupper, dock mindre för jordbrukarna
än för industriarbetarna och deras kommuner. Om exempelvis Karlbohm
sågverk och Gimo sågverk skulle definitivt inställa driften betyder
detta permanent arbetslöshet för åtminstone 500 stadigvarande arbetare, av
vilka en stor del skaffat sig egna bostäder. Västlands och Skäfthammars
kommuner skulle därigenom utsättas för en minskning av skattekraft och
en utgiftsbelastning av den svåraste beskaffenhet. Lagstiftning eller andra
statliga åtgärder, som på sitt sätt kunna synas gagna befolkningen, måste
bedömas även ur den synpunkten, att de icke få försvaga industriernas förmåga
att reda sig i framtiden, eljest kunna åtgärderna i längden göra mera
skada än gagn.
Vid de fortfarande drivna industriella verken torde ökningen av den maskinella
utrustningen samt inskränkningen av den mänskliga arbetskraften
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
7
i förbilligande syfte hava skett i viss utsträckning såsom angivits i det föregående.
För närvarande ser det ut, som om en viss grad av permanent arbetslöshet
framkallats härigenom, en arbetslöshet, som dels gått ut över äldre
arbetare och dels inneburit att de uppväxande kullarna från bygdens industrioch
jordbrukarbefolkning icke vunnit anställning i industrien. Huruvida
cn förändring härutinnan kan ske genom en produktionsökning, lär bero på
det framtida marknadsläget för exportprodukterna ifråga. Det är möjligt,
att arbetslönernas oböjlighet bidragit till rationaliseringen och därmed sammanhängande
arbetslöshet. I vilken omfattning så är förhållandet, kan icke
bedömas. (Jämför arbetslöshetsutredningen II Bil. 3.)
För den jordbrukande befolkningen har arbetet med huggning och körning
betytt mycket, såsom framgår av siffrorna på de tillfälliga arbetarna hos
bolagen. Genom ökad användning av biltransport har en rationalisering inträtt,
som minskat de vid hästkörningen och flottningen förut använda arbetskrafterna.
Även denna ändring har tydligen berott på rent ekonomiska skäl.
De utredningar beträffande rationaliseringens och koncentrationens verkningar,
som hittills skett i annat sammanhang, lia icke såvitt Kungl. Maj:ts
befallningshavande har sig bekant kunnat visa på någon möjlighet att fastlåsa
behovet av arbetskraft över ett visst minimum. Det förefaller tyvärr ej
heller sannolikt att något skulle vara att vinna genom en specialutredning av
rationaliseringsfrågorna för Uppland, hur lockande än en sådan utredning
kan synas för myndigheter och enskilda, som med ständiga bekymmer se på
dessa bygders ekonomiska framtid.
Däremot anser Kungl. Maj:ts befallningshavande sannolikt, såsom här ovan
under punkt 3 framhållits, att möjlighet finnes att genom torrläggning åstadkomma
nya odlingsmarker och förbättra försumpade områden. För småbrukarna
skulle en sådan torrläggning kunna medföra ökad avkastning av
jordbruket och höjda värden på fastigheterna. Enligt vad Kungl. Maj:ts befallningshavande
trott sig kunna inhämta finnes också ett verkligt intresse
för uppodling bland denna trakts befolkning på sätt också skogsvårdsstyrelsen
anfört. Den utredning det här gäller är av rent teknisk beskaffenhet och
bör avse eventuellt borttagande av dämningsrätter. På grund av markens
planläge måste utredningen sannolikt omfatta såväl till odling som till skogsbol
duglig mark. Närmast torde böra ifrågakomma utredning angående
Kussilån med bivattendrag och Forsmarksån. För en sådan utredning är
det enligt Kungl. Maj :ts befallningshavandes uppfattning i hög grad önskvärt
att medel ställas till förfogande. Jordbrukarnas förmåga att själva bekosta
förrättningarna torde vara otillräcklig. Med avseende å Kussilån med bivatten
lärer dessutom föreligga hinder mot statsbidrag i vanlig ordning i den
omständigheten att bidrag utgått till tidigare sänkningsföretag.
Länsstyrelsen i Stockholms län har anfört bland annat.
Någon särskild undersökning i övrigt av de förhållanden, som i motionen
beröras, har länsstyrelsen icke ansett sig hava anledning eller möjlighet att
vidtaga, särskilt med hänsyn därtill, att de konkreta uppgifter, som i motionen
meddelas, uteslutande hänföra sig till områden i Uppsala län, närmast
Hållnäs socken. Länsstyrelsen har emellertid på begäran erhållit kännedom
örn det utlåtande, som länsstyrelsen i Uppsala län avgivit i anledning av förevarande
motion, och enär förhållandena inom de båda länen i förevarande
avseende äro i stort sett likartade, anser sig länsstyrelsen kunna beträffande
sin allmänna uppfattning av motionen i huvudsak ansluta sig till vad som
anförts i nämnda utlåtande av länsstyrelsen i Uppsala län.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
Jordbrukskommissionen i Stockholms stad och län har sig icke bekant något
liknande förhållande som det i motionen relaterade, men synes kommissionen
ingen invändning kunna göras mot den av motionärerna begärda
förutsättningslösa utredningen.
Lantbruksstyrelsen har, i vad motionen avser kulturtekniska spörsmål, anfört.
I den mån kulturtekniska åtgärder av i motionen antydd extraordinär art
finnas böra tillgripas i syfte att avvärja av motionärerna befarade risker för
den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter och framtida existens,
torde det, såsom tidigare skett i vissa liknande fall, icke vara uteslutet att av
riksdagen utverka de medel, som må vara behövliga för verkställande av erforderliga
undersökningar och utredningar i fråga örn sådana åtgärder.
Vad beträffar motionärernas förslag om en undersökning rörande verkningarna
i allmänhet för jordbrukets utövare av de senare årens industriella
rationalisering har lantbruksstyrelsen intet att erinra mot att en sådan undersökning
må komma till stånd.
Egnahemsstyrelsen har anfört följande.
Styrelsen har i ärendet hört egnahemsnämnderna i Stockholms, Uppsala,
Värmlands, örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. Det
huvudsakliga innehållet av från dessa nämnder inkomna yttranden har sammanfattats
i nedanstående P. M. Av sagda P. M. torde framgå, att nämnderna
i stort sett vitsorda de av motionärerna påtalade förhållanden i fråga om
svårigheterna för innehavare av ofullständiga jordbruk att förskaffa sig utkomstmöjligheter
vid sidan av jordbruket. Å andra sidan synes framgå,
att åsyftade befolkningsgrupper på flera håll anpassat sig efter de efter industrialismens
genombrott ändrade förhållandena samt därjämte erhållit
lättnader i förvärvsbekymren genom utförande av statsunderstödda företag
såsom nyodling, betesförbättring och stenröjning.
För egen del vill egnahemsstyrelsen vitsorda nämndernas uppgifter om
viss svårighet för innehavarna av de talrikt förekommande ofullständiga
jordbruken att erhålla extra arbetstillfällen.
Styrelsen erinrar om, att sociala jordutredningen i ett till jordbruksdepartementet
den 19 december 1935 inkommet betänkande avgivit förslag till åtgärder
för att bereda ökade möjligheter för den mindre bemedlade befolkningen
på landsbygden att förena småbruk med hemindustri, hantverk, hemslöjd,
pälsdjursuppfödning m. m. Ifrågavarande förslag torde hava tillkommit
i tanke på, bland annat, innehavares av ofullständiga jordbruk svårigheter
att erhålla biförtjänster.
Vidare tillåter styrelsen sig framhålla, att de av chefen för jordbruksdepartementet
tillkallade sakkunniga för utredning av med egnahemsverksamheten
sammanhängande frågor (1936 års egnahemsutredning) enligt givna direktiv
torde till behandling upptaga jämväl frågan om komplettering av ofullständiga
jordbruk.
Då utredning av förevarande spörsmål i hela dess vidd måhända kan giva
uppslag till åtgärder av beskaffenhet att trygga utkomsten för jordbrukarna
i de gamla bruksbygderna, anser egnahemsstyrelsen sig böra tillstyrka, att
den föreslagna utredningen kommer till stånd.
Egnahemsstyrelsens omförmälda P. M. innehåller följande sammanfattning
av egnahemsnämndernas utlåtanden.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
9
Stockholms län: I länets nordligaste delar har av ålder en stor del av
befolkningen haft sin utkomst helt eller delvis av där befintliga industrier.
Arbetstillfällena hava betydligt minskats dels genom rationalisering och dels
genom inskränkning av driften. Behovet av stödskog för avstyckningar från
bruksegendomar har beaktats i de fall, där egnahemslån sökts.
Nämnden har ej erinran mot utredningen, men betvivlar att densamma
kan komma att lända till avsett gagn.
Uppsala län: Att ett utmärkande drag i de gamla bruksbygderna är den
stora förekomsten av ofullständiga jordbruk, är riktigt endast i den mån
bruksbygd sammanfaller med skogsbygd.
Det kan konstateras, att de sinade extraförtjänsterna framkallat sökande
efter andra inkomster. Det är just till nu ifrågavarande trakter som de flesta
av statens genom hushållningssällskapet förmedlade nyodlings-, stenröjningsoch
betesförbättringsbidrag utgått. Givetvis vore i strävan efter utökade arealer
förmånligt, om genom torrläggning av sänka marker småbrukarna kunde
erhålla jordbruk av sådan vidd, att de i möjligaste mån bleve oberoende av
extraförtjänster. I vad mån de i motionen omnämnda sumpmarkerna kunna
kultiveras med ekonomisk fördel undandrager sig egnahemsnämndens bedömande.
Åtgärder i motionens syfte tillstyrkas, om det kan anses, att en sund utveckling
av ifrågavarande befolknings utkomstmöjligheter kan åstadkommas.
Värmlands län: De senare årens industriella rationalisering och koncentration
har icke inom länet medfört några egentliga förändringar i den jordbrukande
befolkningens förvärvsmöjligheter. Befolkningen har sökt anpassa sig
efter de förändrade förhållandena. Egnahemsnämndens lånepolitik har i
stor utsträckning inverkat reglerande på såväl köpeskillingarna för försålda
fastigheter som fastigheternas arrendering och komplettering med olika markslag.
Med hjälp av statsbidrag pågår för närvarande i rätt stor omfattning
dels utökning av jordarealen genom nyodling och dels täckdikning och avdikning
av vattensjuk mark, vilka åtgärder bidraga till att göra redan befintliga
jordbruk mera bärkraftiga.
Undersökning av förhållandena torde kunna giva ytterligare uppslag till
ökade försörjningsmöjligheter för innehavare av ofullständiga jordbruk.
Örebro län: Inom länets skilda, relativt karga bergslagsbygder är det av särskild
betydelse, att jordbruken tilldelas tillräckligt med skog. Detta torde icke
hittills i tillbörlig grad beaktats, då avstyckningar verkställts från enskilda
egendomar eller från kronoparken eller vid försäljningar i övrigt. En undersökning
av dessa liksom av andra i motionen påtalade förhållanden synes
nämnden vara motiverad för att få fram skärpta bestämmelser eller för att
vid tillämpning av gällande lag jordbrukets driftsynpunkt måtte mera beaktas.
Västmanlands län: Jordstyckning i den omfattning och med det resultat,
som i motionen omtalas, har icke ägt rum i länet. Beträffande det gamla arrendesystemet
vid bruk inom länet kan framhållas, att arrendatorerna i allmänhet
åtnjöto goda villkor. De erhöllo sålunda hjälp med uppsättning av
inventarier, åtnjöto ett lågt arrende, voro befriade från fastighetsskatt och
hade rätt goda förtjänster med kolning och timmerkörning. Tillfälle till kolning
och körning ges nog ännu men i betydligt mindre mån.
Kopparbergs län: Av nedlagd bruksrörelse eller industriell koncentration
förorsakade svårigheter för det mindre jordbruket föreligga icke inom detta
område på sätt och i den omfattning, sorn i motionen påvisas med exempel
från andra håll. Delta utesluter emellertid icke, att försörjningssvårigheter
för vissa jordbruksgrupper göra sig gällande även inom länet. Med undantag
för de södra länsdelarna och Västcrbergslagcn upptages nämligen huvud
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76-
parten av länets åkerjord av ofullständiga jordbruk, vilkas innehavare för sin
utkomst äro beroende av förvärvsmöjligheter vid sidan av jordbruket. De
förvärvsmöjligheter, som därvid erbjudit sig, hava under senare tid härflutit
av skogsbruket. Minskning av skogsbrukets arbetsbehov har emellertid inträffat
och ytterligare reducering är att motse.
De problem, som på grund av det anförda kunna bliva aktuella inom länet,
synas emellertid vara så artskilda från de i motionen berörda förhållandena,
att en utredning om deras lösning knappast kan eller bör inrymmas i den utredning,
som motionärerna påkalla.
Gävleborgs län: Av större betydelse för jordbruksbefolkningens försörjningsmöjligheter
än den till industriplatserna lokaliserade rationaliseringen
och koncentrationen torde de förändrade drivningsmetoderna vara. Över
nästan hela länet klagas över svårigheterna att erhålla de förr så pålitliga körförtjänsterna.
Under de allra senaste åren har emellertid tillkomsten av ett
avsevärt antal lätt transportabla cirkelsågar motverkat de för länets småbrukare
tråkiga följderna av drivningsteknikens rationalisering, uenom skogsvägarnas
utbyggande för biltrafik med hjälp av statsmedel på avsevärda arealer
har möjliggjorts beståndsvårdande huggningar, vilka utan dessa vägar
icke varit ekonomiskt genomförbara. Även härigenom hava arbetstillfällen
skapats.
Utskottet. 1936 års egnahemsutredning för verkställande av utredning och avgivande
av förslag rörande egnahemsverksamheten och andra med statens verksamhet
på det sociala jordområdet sammanhängande frågor har i uppdrag
bland annat att uppmärksamma frågan om jordanskaffning i syfte att förstärka
s. k. ofullständiga jordbruk i de gamla bruksbygderna. Motionens
syfte och yrkande torde sålunda delvis komma att klarläggas och prövas
genom redan pågående utredning.
Härjämte hava motionärerna upptagit frågan om torrläggning av mark
och avveckling i samband därmed av dämningsrätter, varigenom ny odlingsjord
skulle kunna utvinnas och valtendränkta odlingsområden bringas
under kultur. Huruvida den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter
kunna förbättras genom ifrågasatta torrläggningsföretag beror av en
mångfald omständigheter, som utskottet icke kan närmare bedöma i frågans
nuvarande läge. Kulturtekniska, ekonomiska, juridiska och jämväl estetiska
spörsmål tarva lösning, innan ifrågavarande vattenregleringar kunna
igångsättas. Dessa vattenregleringar te sig emellertid nu så komplicerade
och ekonomiskt ovissa, att det icke torde kunna förväntas, att markägarna
själva skola taga initiativ till eller bekosta erforderliga förberedande undersökningar.
Den mark, varom fråga är, lärer för övrigt till större delen icke
befinna sig i deras ägo, som hava direkt intresse av att undersökningarna
komma till stånd. Då utskottet finner motionärernas synpunkter förtjänta
av att bliva grundligt prövade, anser sig utskottet böra ej minst på grund
av sociala skäl tillstyrka, att staten ombesörjer undersökning och utredning
i denna del.
Beträffande motionärernas förslag örn utredning i övrigt angående den
industriella rationaliseringens och koncentrationens inverkan på den jordbrukande
befolkningens förvärvsmöjligheter får utskottet erinra om att so
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
11
dala jordutredningen i ett den 19 december 1935 avgivet betänkande föreslagit
åtgärder för att bereda ökade möjligheter för den mindre bemedlade
befolkningen på landsbygden att förena småbruk med hemindustri, hantverk,
hemslöjd, pälsdjursuppfödning m.- m. Detta förslag torde, såsom
egnahemsstyrelsen påpekat, hava tillkommit med tanke på, bland annat, innehavares
av ofullständiga jordbruk svårigheter att erhålla biförtjänster.
Egnahemsstyrelsen har tillika anfört, att ifrågavarande befolkningsgrupper
på flera håll anpassat sig efter de av industrialismens genombrott ändrade
förhållandena samt erhållit vissa lättnader i förvärvsbekymren genom åtskilliga
redan beslutade åtgärder på det mindre jordbrukets område. Vad
beträffar Uppsala län, där påtalade förhållanden synas vara särskilt framträdande,
har länsstyrelsen anfört, att sannolikt intet skulle vara att vinna
genom specialutredning i förevarande hänseenden. Detsamma torde vara
fallet med avseende på andra bruksbygder. Utskottet anser sig fördenskull
icke böra tillstyrka motionärernas begäran om utredning vidare än som nyss
skett.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen i anledning av motionen II: 108 må i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta
verkställa utredning i anslutning till vad utskottet anfört av
frågan örn torrläggning av mark och avveckling i samband
därmed av dämningsrätter i de gamla bruksbygderna samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda; samt
2) att motionen i övrigt må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 15 maj 1936.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 75.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
(Bilagor till länsstyrelsens i Uppsala län yttrande sid. 2 //.)
Bil. A.
F rågeformulär.
1) Areal av bolagets
a) inägojord........................ 1913, 1920, 1935
b) skogsmark....................... » » »
2) Förteckning över av bolaget till enskilda köpare försålda fastigheter
under tiden 1920—1935 med angivande för varje fastighet av köpeskillingen
samt ungefärlig areal inägojord och skogsmark.
3) Avverkningar å bolagets domäner inom Uppsala län under åren 1920,
1925, 1930, 1931, 1932, 1933, 1934, 1935, angivna i virkeskvantiteter. Det
vore önskvärt, om en fördelning kunde verkställas på de särskilda kommunerna
eller eljest på särskilda avverkningstrakter.
4) Tillverkningsvärde på bolagets produkter 1913, 1920, 1930, 1935 vid
industrierna inom länet, fördelade på huvudslagen av produkter.
5) Marknadspris på samma produkter för samma år, som angivas i 4).
6) Arbetslöner för samma år, örn möjligt fördelade på följande arbetarkategorier:
industriarbetare, hos bolaget fast anställda skogsarbetare och tillfälliga
arbetare i skogs- eller flottningsarbete. Arbetslönerna böra om möjligt
angivas dels i summa för varje industri, dels i medellöner per dag eller
år för några huvudslag av arbetare.
7) Arbetarantal vid bolagets industrier, i fast skogsbruk och såsom tillfälliga
skogs- och flottningsarbetare under samma år.
8) Bolagets egen uppfattning angående orsakerna till vidtagna rationaliseringsåtgärder.
9) Uppgift angående bolaget tillhöriga dämningsrätter, vilka kunna ifrågasättas
till upphörande vid torrläggningsföretag.
Bil. B.
Till Kungl. Maj.ts Befallningshavande i Uppsala län.
Bolaget har genom K. B:s skrivelse den 27 fehr. 1936 blivit anmodat att
för sin verksamhet inom Uppsala län lämna vissa uppgifter, med anledning
av yttrande som Kungl. Maj:t anbefallt K. B. avgiva i anledning av i riksdagens
andra kammaren väckt motion nr 108 av herr C. G. Olsson i Närlinge
m. fl.
I anledning därav har bolaget såvitt möjligt sökt anskaffa de uppgifter
som begärts men måste med beklagande konstatera, att vissa uppgifter icke
under den tid som stått till buds kunnat åstadkommas, vilket förhållande
i stor utsträckning är beroende på svårigheten att ur de olika källorna få
fram de nödiga siffrorna. Utredningen har blivit försvårad genom att bolagets
verksamhetsområde under den ifrågavarande tidsperioden genom kö
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
13
pen av Österby och Leufsta Bruk åren 1916 och 1917 och sedermera järnindustriens
utarrendera från och med år 1927 icke äger tillgång till erforderligt
likformigt material.
Härnedan lämnas nu de svar på de uppställda frågorna som kunnat åstadkommas:
Fråga
1: Totala arealerna av all den mark i Uppsala län, som bolaget nu
innehar eller skulle innehaft, örn ovannämnda köp verkställts före 1913
och med hänsyn tagen till verkställda fastighetsförsäljningar, utgöres av:
1913 1920 1935
Aker och tomt........................ 9,460.24 9,247.07 3,794.74
Äng.................................. 3,947.37 3,753.65 2,698.76
Avr. jord.............................. 66,172.53 65,651.42 59,623.81
Impediment........................... 764.78 758.35 615.41
Summa har 80,344.92 79,410.49 66,732.72
Fråga 2: I tvenne koncept, det ena avseende tiden 1921—1929, det andra
1930—1935, har gjorts en sammanställning över fastighetsförsäljningarna i
Uppsala län. Då koncepten äro de enda exemplar, som bolaget innehaver,
vöre det önskvärt, om de kunde återställas. (Se länsstyrelsens yttrande punkt
1) sid. 3.)
Fråga 3: Avverkningarna på bolagets domäner hava på önskat sätt sammanställts
sockenvis, se bilaga. Ifrågavarande siffror ha tagits ur skogsaccisdeklarationerna,
men hava kubikmassorna av icke accispliktigt virke
schematiskt tillagts. Vidare bör erinras att avverkning av kolved var ganska
avsevärd år 1933, men har den först under de närmast följande åren redovisats,
då kolen tillverkats och levererats. 1933 års avverkningssiffra är således
något för låg och 1934 och 1935 års siffror något för höga, om uppställningen
skall läggas till grund för att bedöma tillgången av skogsarbete.
Fråga 4: Det efterfrågade tillverkningsvärdet av bolagets produkter hava
vi ersatt med försäljningsvärdet i överensstämmelse med den officiella statistiken.
Det bokförda tillverkningsvärdet kan ju variera avsevärt beroende
på huru gemensamma omkostnader fördelats, resp. huru avskrivningar och
räntor inlagts i detta värde. Försäljningsvärdet är däremot icke i samma
mån utsatt för på subjektiva bedömningar beroende olikheter såsom kan vara
fallet beträffande tillverkningsvärdet.
1913 1920 1930 1935
Sågverksindustrien................... 1,987 5,787 4,105 1,991
Tegelbruk........................... — 51 51 103
Torvströfabrikation................... — — 45 37
1,987 5,838 4,201 2,131
Järnindustrien....................... 3,139 6,417 — —
Summa i 1,000 kr. 5,126 12,255 4,201 2,131
I ovanstående siffror för år 1913 äro inbegripna de vid Gimo-, Österby- och
Leufstaverken bedrivna industrierna.
Fråga 5: Försäljningspriserna netto fob hava utgjort:
Tackjärn
kr./ton......
1913
... . 100: —
1920
300: —
1930
1935
Wallonstångjärn
» ......
.... 313: —
940: —
—
—
Räckt stål
» ......
. . . . 765: —
2,500: —
—
—
Virke, sågat
kr./stds.....
. ... 168: —
451: —
203: —
145: —
Tegel per 1,000 st.
. . . . —
—
78: —
62: —
Torvströ per bni. .
---- —
—
1: 45
1: 15
14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
Fråga 6: Utbetalda arbetslöner hava utgjort:
1913 1920 1930 1935
Skogsbruket......................... 574 2,712 1,273 865
Sågverksindustrien................... 226 1,043 1,038 635
Tegelbruk........................... — 95 39 35
Torvströfabrikation................... — — 21 16
800 3,850 2,371 1,551
Järnindustrien....................... 413 1,933 — —
Summa i 1,000 kr. 1,213 5,783 — —
Arbetslön per arbetare och år reducerat till helårsarbetare, kronor:
1913 1920 1930 1935
Skogsbruket......................... — — 1,265 1,280
Sågverksindustrien................... — — 2,267 2,312
Tegelbruk.......................... — — 1,846 1,750
Torvströ............................ — — 1,563 1,552
Beträffande skogsarbetarna bör anmärkas att ovanstående förtjänstsiffror
äro låga till följd av att de under sommaren till största delen äro utan arbete
men i stället då bruka sina boställen.
I ovanstående uppställning för utbetalade arbetslöner ingå för år 1913
samtliga de verk, som angivits under Fråga 4.
Fråga 7: Arbetarantal, reducerat till helårsarbetare.
Skogsbruket............
Sågverksindustrien......
Tegelbruk..............
Torvströfabrikation......
1913
1920
942
291
11
1930
1,005
482
21
13
1935
675
279
20
10
Järnindustrien..........
—
1,244
766
1,521
984
Summa —•
2,010
—
—
Fråga 8: Rationaliseringsåtgärderna, d. v. s. industriens ökade utrustning
med maskiner för att ersätta mänsklig arbetskraft, ha fortgått så småningom
år från år för att på senare åren hastigare göra sig märkbara. För
skogsbrukets och sågverksindustriens del har dock inom bolagets verksamhetsområde
icke skett några starkt genomgripande förändringar under de
senaste 15 årén. Skillnaden i arbetarantalet beror således i stor utsträckning
på produktionens olika omfattning.
Fråga 9: Av bolaget tillhöriga dämningsrätter är det egentligen endast dämningsrätterna
vid Leufsta och Åkerby, som nu kunna ifrågasättas att upphöra
till följd av industriens nedläggande. Huruvida därigenom skapas i större
utsträckning arbetskrävande företag torde i frågans nuvarande läge vara
ovisst. I nämnda fall torde dock avsevärda arealer till skogsbörd tjänlig
mark kunna vinnas.
Gimo den 28 mars 1936.
Gimo-österby bruks aktiebolag.
K. N. Nilsson-Hiort.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
15
Gimo-österby bruks årsavverkning I fms inom Uppsala län år:
(Bilaga, åberopad under fråga 3 i förestående skrivelse.)
Socken
1920
1925
1930
1931
1932
1933
1934
1935
Alunda............
4,364
6,657
7,798
8,134
22,987
5,882
8,550
9,707
Dannemora........
7,870
16,781
13,512
16,013
32,604
7,573
101917
10,591
Ekeby.............
11,770
10,648
14,517
17,056
29,802
18,361
23,995
17,292
Film..............
13,988
30,774
22,415
23,841
67,759
24,487
23,121
I9j627
Hållnäs ...........
35,688
34,021
32,980
23,429
80,622
14,472
21,325
19;970
Morkarla..........
8,211
23,746
20,463
25,005
65,481
25,253
25,865
20,873
Rasbokil ..........
229
—
—
_
_
_
'' 58
Skäfthammar......
4,842
11,134
15,820
14,683
39,150
20,726
16,185
14,278
Stavby............
171
220
72
7
1,140
382
229
748
Tegelsmora.........
8,561
12,710
15,768
20,647
41,022
10,884
17,036
19,313
Tensta ............
4,088
12,334
17,119
15,984
31,283
7,486
32,208
14,145
Tierp..............
34
204
203
1,206
981
226
1,336
''430
Tuna..............
—
—
—
_
42
_
Vendel ............
6,624
9,609
13,937
11,979
20,588
1,430
5,756
7,995
Viksta ............
423
846
lil
5,538
2,013
228
1,028
851
Västland ..........
21,904
10,717
12,103
16,055
26,877
2,421
10,818
11,986
Älvkarleby ........
15,167
10,591
8,313
12,475
17.034
4,882
9,861
7,833
Österlövsta ........
43,201
38,258
41,522
49,840
118,611
37,753
34’538
35A39
Summa
187,135
229,250
236,653
261,892
597,996
182,446
242,826
211,078
Skogsbokföringen 24/3 1936.
Axel Bergman.
Bil. C.
Till Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskansliet.
Uppsala.
Till svar å länsstyrelsens skrivelse av den 27 februari 1936 få vi härmed
lämna följande uppgifter i anslutning till de i skrivelsen framställda frågorna.
1. Areal.
Med inberäknande av bolaget under ifrågavarande tidsperiod med äganderätt
tillförda fastigheter, som därförinnan tillhört Söderfors Bruks Aktiebolag
resp. förutvarande ägarna av Strömsbergs Bruk, omfattade vid utgången
av nedannämnda tre år bolaget tillhörig inägojord och skogsmark
följande arealer:
Inägojord Skogsmark
År 1913................................. 12,521 hektar 43,911 hektar
» !920................................. 12,649 » 44,067 »
» 1935................................. 12,349 » 43,930 »
2. Försålda fastigheter.
Under tiden 1920—1935 har av bolaget till 202 enskilda köpare mot en
sammanlagd köpeskilling av kr. 527,107:— försålts tillhopa 333 hektar inägojord
och 191 hektar skogsmark.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
3. Avverkning å egna skogar i fm3.
19131
1920
1930
1935
Björklinge......................
. . . . -
1,530
2,359
2,016
Skuttunge......................
.... —
335
464
727
Söderfors.......................
. . . . 17,822
8,735
15,627
18,032
Tierp..........................
.... 12,379
26,894
32,782
26,143
Tolfta..........................
. . . . -
18,485
18,189
13,547
Vendel........................
. . . . -
3,465
8,335
5,003
Viksta.......................
—
126
289
349
Västland.......................
—
11,431
16,974
11,024
Älvkarleby (inkl. Skutskär)......
.... 32,069
17,112
27,519
28,326
Österlövsta....................
. . .. —
2,874
3,807
2,701
Summa fm3 62,270 90,987 126,345 107,868
2. Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala.
1913
1920
1930
1935
4 och 5. Försäljningsvärde.
Söderfors..................
2,682,152
7,903,438
2,496,025
2,289,098
Älvkarleö.................
492,051
634,825
309,892
358,505
Strömsberg och Ullfors.....
—
778,526
71,797
65,048
Lenaberg..................
—
238,520
105,462
113,638
Skutskär..................
9,510,073
28,124,008
14,838,613
11,586,697
Kronor
12,684,276
37,679,317
17,821,789
14,412,986
6. Utbetalda arbetslöner.
Industriarbetare............
2,671,552
8,228,307
4,826,063
3,061,187
Skogsarbetare, fasta........
143,102
302,454
210,071
81,784
» tillfälliga. . . .
—
673,741
484,562
398,917
Kronor
2,814,654
9,204,502
5,520,696
3,541,888
7. Antal arbetare.
Industriarbetare............
2,022
2,617
1,936
1,393
Skogsarbetare, fasta........
349
179
193
117
» tillfälliga....
-—
875
1,362
1,043
St.
2,371
3,671
3,491
2,553
8. Orsaker till rationaliseringsåtgärder.
Nedläggande av föråldrade företag.
9. Dämningsrätter.
I saknad av kännedom om de torrläggningsföretag, vilka kunna förutsättas
under beräknelig tid komma till utförande, ävensom desammas omfattning,
är bolaget icke i stånd att bedöma, huruvida och i vad mån blivande
torrläggningsföretag kunna komma att påverka bolaget tillhöriga dämningsrätter,
och kan följaktligen någon uppgift i förevarande avseende icke av
bolaget lämnas.
Falun den 7 april 1936.
Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag.
E. Lundqvist.
1 Exkl. Strömsberg, Ullfors och Lenaberg.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
17
Bil. D.
Till Kungl. Maj:ts Befallningshavande i Uppsala län. Landskansliet.
Till svar å de i Eder skrivelse den 27 februari 1936 framställda frågorna
få Dannemora Gruvintressenter härmed vördsamt lämna följande uppgifter.
1) och 2). Den vid Dannemora gruvor producerade malmen har av gruvförvaltningen
utdelats till gruvintressenterna efter deras resp. andelar i gruvorna
och har sedan gammalt i regel förbrukats vid deras järnbruk. Försäljning
i nämnvärd omfattning av malmerna har därför först på allra senaste
tid ägt rum. Gruvintressenterna hava tillhandahållit erforderligt förlag
för anläggningarna och driften. Några jämförbara tillverknings- eller
marknadspris kunna därför ej uppgivas. Till någon ledning kan emellertid
meddelas, att värdet av Dannemora gruvors malmprodukter åren 1913, 1920
och 1935 uppskattas till resp. 440,000, 880,000 och 350,000 kronor. År 1930
var malmbrytningen inställd. Malmprodukternas relativa värden beräknas
sagda år till resp. 10: —, 19: — och 9: — kronor per ton. — Värdet av sågverkets
produkter kan ej angivas.
5) Den åren 1914 och 1915 verkställda elektrifieringen torde ej behöva särskilt
motiveras. — Ett anrikningsverk för tillgodogörande av den sämre malmen
togs i bruk år 1919, men har ej varit i gång sedan år 1928, emedan
det visat sig olämpligt för sitt ändamål. — örners skrädhus ombyggdes år
1921 till sovringsverk, vilket år 1935 undergick en omfattande modernisering,
varigenom det ersätter anrikningsverket och en mera ekonomisk drift
ernås. — Det gamla sågverket ombyggdes åren 1920—1921 och försågs med
modernare maskiner för att driften skulle kunna utvidgas och göras mera
ekonomisk.
6) Dannemora gruvor innehar inga dämningsrätter.
Dannemora den 26 mars 1936
För Dannemora Gruvintressenter.
Reinhold Wahlström.
Bil. E.
Till Konungens Befallningshavande i Uppsala län.
På grund av remiss den 8 april 1936 får skogsvårdsstyrelsen vördsamt avgiva
yttrande över motion nr 108 i andra kammaren rörande bland annat
åtgärder för beredande av tryggad utkomst för jordbrukare i gamla bruksbygder.
I motionen framliålles huru utkomstmöjligheterna för befolkningen i de
delar av landet, där den gamla bruksrörelsen upphört, blivit i avsevärd grad
försvårade. Helt visst har genom nedläggandet av ett flertal bruk i norra
Uppland utkomstmöjligheterna försämrats i hög grad för en stor del av befolkningen
därstädes. Såsom huvudnäringar kvarstå där nu endast jordliihang
lill riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 76. 2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
bruk och skogsbruk, och då skogsbruket särskilt i Hållnäs och Öster-Lövsta
socknar lidit ett betydligt avbräck genom den stora stormfällningen 1931, då
för många huvuddelen av de för avverkning mogna skogarna blevo raserade,
äro inkomsterna av skogsbruket för de av stormen drabbade högst väsentligt
reducerade. Om något kunde göras för att förbättra förhållandena för
befolkningen i dessa trakter av Uppland, skulle det tvivelsutan vara synnerligen
påkallat. Det torde dock vara synnerligen svårt att utfinna några åtgärder,
som på ett varaktigt sätt kunde lämna befolkningen erforderlig
hjälp.
Motionärerna åsyfta att dels genom extraordinära åtgärder bereda större
möjligheter att åstadkomma torrläggning av försumpade marker, dels att
på ett eller annat sätt reglera tilldelningen av för jordbruk behövlig stödskog
vid de försäljningar av jordbruk med skog, som sker från skogsbolagen.
Beträffande de motiv och de uppgifter, som i motionen lämnas, har
skogsvårdsstyrelsen låtit verkställa några undersökningar, vilkas resultat
härmed framläggas.
Motionärerna påpeka, hur inom Kussilåns och Böleåns vattenområden
samt vid Årböle mossar ett större antal jordbruk skulle få sin ägor förbättrade,
om vattenreglering skulle ske. De båda åarna ha för mycket länge
sedan blivit föremål för reglering, men denna är ofullständig, och vattendragen
tarva en ganska avsevärd fördjupning, för att de en gång förbättrade
markerna skulle kunna erhålla full båtnad. Som motionärerna påpeka,
blir denna båtnad då ej så stor, att statsbidrag till torrläggningen kan
författningsenligt förväntas. Inom dessa bygder finnes emellertid ett osedvanligt
stort odlings- och dikningsintresse, och förhållandevis storartade avdikningar
och uppodlingar ha under årens lopp skett i denna ganska karga
trakt. Helt visst bottnar detta odlarintresse i en ovanligt stark hemkänsla,
som är värd att på allt sätt uppmuntras och understödjas. Helt nyligen har
ett större dikningsföretag i mellersta delen av Hållnäs socken slutförts, nämligen
fördjupningen av Sladaån, och markägarna lia ej varit sena att utnyttja
denna öppnade möjlighet att från sumpmarkerna erövra ny mark för
odling, och även har genom skogsvårdsstyrelsens medverkan ett större antal
smärre skogsutdikningar kommit till utförande i sammanhang härmed.
Skulle därför genom särskilda åtgärder vattenreglering kunna ske av Kussilån
och Böleån, skulle helt visst även de därigenom öppnade möjligheterna
för befolkningen inom dessa åars vattenområden väl tillvaratagas.
Skogsvårdsstyrelsen vill dock anmärka, att det i dessa fall ej gäller några
mera avsevärda arealer. Böleåns hela vattenområde utgör 7,600 hektar,
varav 1,500 hektar kunna tänkas beröras av en utdikning, och Kussilåns
vattenområde utgör 900 hektar, varav 150 hektar kunna tänkas beröras av
en utdikning. Årböle mossar, som försumpas av Forsmarksån, skulle kunna
torrläggas endast genom en reglering av denna, vilket ju skulle vara ett
synnerligen stort företag. Den areal mark inom Hållnäs socken, som beröres
av Forsmarksån, uppgår till något över 500 hektar.
I motionen framdrages frågan om de gamla brukens dämningsrätter och
de försumpningar, som av dessa äro en följd. På grund av den flacka terrängen
i dessa trakter blir det stora områden som vattendränkas genom uppdämningarna
vid de gamla bruken, och i särskilt hög grad är detta fallet vid
dammarna i Forsmarksån. Det rör sig dock icke tillnärmelsevis om en yta
av den storlek, som i motionen uppgives. En approximativ undersökning
om ytvidden av den mark, som på ett eller annat sätt beröres av Forsmarksåns
vatten, har givit följande resultat.
Arealen åker, äng, kärr, mossar, försumpad skogsmark, vilka områden på
något sätt kunde tänkas bli förbättrade genom en effektiv sänkning av Fors
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
19
marksåns vatten, uppgår till följande arealer inom de olika socknarna, nämligen
:
1. Forsmarksåns vattenområde nedanför Lövsta Bruk.
Hållnäs socken.....................
510
har
Öster-Lövsta » .....................
2,450
»
Films » .....................
70
»
3,030
har
Till fullständigande av uppgifterna meddelas
även
arealerna inom Stock-
holms län.
Forsmarks socken.....................
1,120
har
Valö » .....................
2,500
»
Börstils » .....................
125
»
3,745
har
2. Forsmarksån ovanför Lövsta bruk.
Öster-Lövsta socken....................
2,500
har
Tegelsmora » ....................
1,700
»
Films » ....................
2,500
»
6,700
har
Av dessa arealer utgöres en del av marker, som redan förut äro tillräckligt
torrlagda, men den ojämförligt största delen, särskilt av områdena ovanför
Lövsta Bruk, äro i hög grad beroende av uppdämningen därstädes.
Stora delar av de områden, som genom en torrläggning skulle vinnas, utgöras
visserligen av ganska oförmultnad torvmosse, men stora delar äro även
synnerligen godartade, och vare sig markerna efter en avdikning skulle komma
att utnyttjas såsom åker eller skogsmark, skulle synnerligen stora värden
stå att vinna åt kulturen.
Beträffande äganderätten till de härmed åsyftade markerna tillhöra de
till övervägande del Gimo-Österby Bruks Aktiebolag, Dannemora Gruvintressenter
och Forsmarks Bruks ägare. Andra, enskilda smärre jordägare äro
jämförelsevis litet representerade, varför, om markerna skulle kunna komma
till användning i det syfte motionärerna avse, en uppdelning och försäljning
i smärre perceller blir erforderlig.
Ett annat vattendrag, där dämning förekommer, är Strömarån. Dennas
vattenområde ovanför dammen vid Åkerby utgör omkring 12,000 hektar.
Däri ingår då sjön Strömaren, och till denna avrinnande marker. Inom
vattenområdet torde högst 1,800 hektar i en eller annan mån vara beroende
av uppdämningen.
Uppdämning förekommer även inom Tämnarån. Förhållandena äro här
något olika de i föregående områden angivna. De marker, som på något
sätt beröras, äro mest belägna inom Sandby by, som till huvudsakligaste delen
sedan gammalt tillhört självägande jordbrukare. Skogsmarkerna hava
inom detta område erforderlig lutning för att utdikning skall kunna ske, och
ett flertal företag av större och mindre omfattning hava under de senaste
åren utförts nied understöd såväl av anslag, som förmedlats genom skogsvårdsstyrelsen,
som genom kommunala bidrag.
Motionärerna lia uttalat sig örn de försäljningar av jordbruk, som skett
från skogsbolagen och därvid påpekat de sociala olägenheter, som kunna
uppstå genom att erforderlig skog ej tilldelas dessa jordbruk. Skogsvårdsstyrelsen
har vid flera tillfällen uttalat som sin mening, att vid bildande av
jordbruk i dessa trakter det är högligen önskvärt att tillräcklig skogstilldelning
sker till dessa. Styrelsen har också ständigt haft sin uppmärksamhet
riktad på dessa jordförsäljningar och även vid några tillfällen gjort erinringar
i syfte att åstadkomma en lämplig tilldelning, där för liten sådan varit
föreslagen. Frågan är emellertid av ganska invecklad natur. Köparna
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
av jordegendomar av detta slag äro i regel ganska kapitalsvaga och önska
själva ej binda något större kapital i en näring, som först i en framtid kan
lämna avkastning. En större skogstilldelning måste ovillkorligen höja köpeskillingen,
och köparna äro i regel ej benägna att skogstilldelningen på denna
grund blir stor. I detta sammanhang torde också böra påpekas, att för
att nedbringa köpeskillingen säljaren i regel söker utvinna så mycket av
den växande skogen, som lämpligen kan ske, och i de fall då någon mera
betydande ståndskog kommit att tillfalla de sålda jordbruken, lia, knappast
utan undanlag, de nya ägarna företagit avverkningar i så stor utsträckning,
som skogsvårdslagen överhuvud taget kan medgiva.
Hur önskvärt det således än är att skogstilldelningen till dessa jordbruk
blir riklig, kan man ej förbise den olägenhet, som ligger i att köpeskillingen
därigenom blir högre och för en kapitalsvag köpare svårare att anskaffa.
Med hänsyn till detta samt till jordfördelningen i övriga delar av länet torde
en areal skogsmark lika stor med arealen åker vara den som man kan uppställa
såsom regel för skogstilldelningen.
Styrelsen har med ledning av de remissen åtföljande handlingarna från
Gimo-Österby Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag
gjort en utredning om hur skogstilldelningen varit på dessa bolags försäljningar.
Styrelsen har därvid lämnat ur räkningen alla de smärre fastigheter,
som mera kunna betraktas såsom bostadslägenheter, och som därför
ej böra tagas med i beräkningen, då det gäller verkligt skogsbruk i samband
med jordbruksdrift. Styrelsen har därför som gräns för undersökningen
satt fastigheter med 5 hektar åker och tomt och alltså endast i beräkningen
medtagit fastigheter med större areal åker och tomt än den angivna.
Beträffande då Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag ha försäljningarna
under tiden 1920—1935 omfattat 202 fastigheter, sammanlagt innehållande
524 hektar, således endast 2.6 hektar per fastighet, varför dessa försäljningar
torde vara utan intresse i detta sammanhang.
Beträffande åter Gimo-Österby Bruks Aktiebolag ha försäljningarna varit
av större intresse, och styrelsen får lämna följande uppgifter rörande bolagets
försäljningar av fastigheter med mer än 5 hektar åker under tiden 1921
—1935, fördelat på skilda socknar:
Socken
Antal un- dersökta
Medelareal
åker o. tomt
Medelareal avrös- ningsjord (exkl.
Avrösnings- jord i % av
fastigheter
pr fastighet
impediment) pr
fastigh. har
åker o. av- rösningsjord
tavby, Tensta,
Viksta.
5
31.5
20.8
40
Alunda........
29
27.1
22.5
45
Morkarla......
27
12.4
9.0
42
Ekeby.........
8
12.6
14.6
54
Skäfthammar..
3
26.1
15.5
37
Film...........
21
22.9
22.5
50
Dannemora....
23
14.5
20.6
59
Tegelsmora....
27
13.5
14.5
52
Öster-Lövsta____
52
16.2
14.7
47
Hållnäs........
53
9.1
18.6
67
Vendel.........
23
23.6
20.7
46
Västland.......
15
11.0
9.8
47
Älvkarleby.....
12
9.5
15.7
62
Summa
298
16.1
17.0
51
Av denna tabell framgår således, att i jordbruksbygderna håller sig skogstilldelningen
något under hälften av de två nämnda ägoslagen, då däremot
i skogsbygderna skogstilldelningen överstiger den odlade jordens areal och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
21
utgör exempelvis i Hållnäs 67 °/o, i Älvkarleby 62 %>. I Öster-Lövsta, som
dock är en skogssocken, synes skogstilldelningen vara förhållandevis låg,
vilket dock torde kunna förklaras av, att en stor del av de försålda hemmanen
ligger i en trakt av socknen, som är förhållandevis skogfattig (Skärplinge).
För bolagets hela fastighetsförsäljning av detta slag uppgår skogstilldelningen
till obetydligt mer än arealen odlad jord, varför någon anmärkning
emot det system för skogstilldelning, som av bolaget tillämpats, knappast
med fog torde kunna framställas. Även i avseende på storleken i övrigt
av dessa fastigheter synas de motsvaras av sedvanliga förhållanden inom
respektive orter. Av förestående tabell kan inhämtas den genomsnittliga
arealen åker och tomt för varje fastighet liksom medelarealen avrösningsjord.
Den fråga, som motionärerna i främsta rummet upptagit, om den förändring
i näringsförhållandena, som uppkommit genom järnindustriens koncentration,
har under långa tider varit föremål för dryftande och ingående
undersökningar bland intresserade. Någon lösning av frågan synes dock ej
ännu skymta, och det torde väl finnas små förhoppningar att genom en ny
utredning komma till något resultat i en fråga, som så länge varit föremål
för allmänt begrundande.
Beträffande den framkastade tanken om revision av gällande bestämmelser
beträffande skogstilldelning vid försäljning av fastigheter utöver det,
som för närvarande är föremål för statsmakternas prövning, torde väl heller
knappast vara att förorda. Däremot synes det skogsvårdsstyrelsen vara
av stor betydelse ali få utrett frågan om de gamla brukens dämningsrätter
och möjligheten att få dessa avlösta, enär, som styrelsen påpekat, synnerligen
stora marker skulle kunna vinnas åt odlingen genom en reglering av
de uppdämda vattendragen.
Remisshandlingarna återgå härjämte.
Uppsala den 9 april 1936.
A Skogsvårdsstyrelsens i Uppsala län vägnar:
H. von Essen.
R. Lubeck.
Bil. F.
Till Statens Egnahemsstyrelse.
Genom skrivelse den 25 februari 1936 har Statens Egnahemsstyrelse anmodat
Uppsala läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd att avgiva yttrande
över motion nr II: 108 angående den industriella rationaliseringens
inverkan på den jordbrukande befolkningens förvärvsmöjligheter, och får
nämnden i ärendet anföra följande.
Motionärerna framhålla bl. a. att förtjänsterna genom körslor för brukens
räkning ofta blivit det fundamentala, och att jordbruket kommit att sättas
i efterhand. Så lia förhållandena otvivelaktigt vid liden för industrialismens
genombrott varit. Men under tidernas lopp har en anpassning mot förbättrad
jordbruksdrift ägt rum, och för närvarande torde jordbruket icke längre
kunna betraktas som styvbarnet. Att som ett utmärkande drag i de gamla
bruksbygderna skulle vara den stora förekomsten av ofullständiga jordbruk
är sant endast i den mån som bruksbygd sammanfaller med skogsbygd, ty
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
även utan bruksrörelse gynna de naturliga jordbruksförhållandena i skogstrakter
uppkomsten av småbruk liksom de öppna slätterna gett upphov till
större jordbruksbildningar.
Motionärerna anföra som exempel förhållandena i Hållnäs socken i norra
Uppland. Utan att kunna i alla delar kontrollera det i motionen anförda
statistiska siffermaterialet, vill nämnden instämma i att småbruket därstädes
dominerar och att dessa småbrukare av ålder varit vana att få och
kunna räkna med extra arbetsförtjänster i skogarna. Dessa extra inkomster
ha under senare år, utom i den mån som bruksdriftens omläggning inverkat,
minskats på grund av två tillkommande omständigheter. Så inträffade den
15—16 december 1931 en stormfällning, som av länets skogsvårdsstyrelse
i sin berättelse 1932 har betecknats som »en katastrof av större omfattning
än svensk skog varit utsatt för under skogshistorisk tid». Detta har inverkat
menligt på förtjänsterna de allra sista åren, då skogsavverkningarna därigenom
betydligt reducerats. Den andra omständigheten, som allra sista åren
bidragit till minskade körförtjänster, är lastautomobilernas ökade användning
för virkestransporter.
Rörande motionärernas gjorda uttalande om tillståndets förvärrande
genom ökad skuldsättning för inköp av sina förut arrenderade hemmansdelar,
må ej förbises att denna skuldsättning motsvaras av gårdarnas värden
och att tillgångarna ökats i ungefär samma tempo som skuldsättningen. Nu
utgående räntor och amorteringar på dessa lån ha ersatt tidigare arrenden,
vilka dock oftast reglerats genom utförda körslor och andra arbeten.
Det kan konstateras att de sinande extraförtjänsterna framkallat ett sökande
av andra inkomster. Bland annat är det just till dessa trakter, som
de flesta av statens genom hushållningssällskapet förmedlade nyodlings-,
stenröjnings- och betesförbättringsbidrag gått. Givetvis vore i denna strävan
efter utökade arealer förmånligt, om genom torrläggning av sänka marker
dessa småbrukare kunde erhålla jordbruk av sådan vidd, att de i möjligaste
mån bleve oberoende av extra förtjänster för sin utkomst.
I angivna trakter finnas alltjämt försumpningsområden. I vad mån dessa
med ekonomisk fördel i ett eller annat hänseende kunna kultiveras för skogsbol,
bete eller uppodling till åker, undandrager sig egnahemsnämndens
säkra bedömande. Dock torde motionärernas uppfattning, att kostnaden för
dessa markers torrläggning blir för stor i förhållande till båtnaden för att
statsbidrag författningsenligt skall kunna erhållas, vara riktig.
I motionen har även berörts brukens dämningsrätt. Då dessa fördämningar
äro av avgörande betydelse för vattenavrinningen, har Uppsala läns
hushållningssällskaps egnahemsnämnd intet att invända mot en undersökning.
Som slutord får egnahemsnämnden uttala, att, om ett bifall till den hemställan,
som motionärerna framfört, kan bidraga till att befrämja en sund utveckling
av denna befolknings utkomstmöjligheter, vill egnahemsnämnden
för sin del tillstyrka åtgärder i motionens syfte.
Uppsala den 14 mars 1936.
Uppsala läns hushållningssällskap.
Dess egnahemsnämnd.
H. Nystedt,
Jourhavande.
H. Lundevall,
Sekreterare.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
23
Bil. G.
Tablå över taxeringsvärdena å Gimo-österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län
år 1913.
Jordbruksfastighet ;
Annan fastighet
Antal
Därav
utar-
rende-
rade
Bolaget
Hela kom- munen
Bolaget
Hela kom- munen
fastig-
heter
Rasbokil, (Aktiebolaget Österby Bruk).
2,500
935,100
1/470
_
_
_
1
_
v., t /baron de Geer, Leufsta.....\
1 s ’ /Aktiebolaget Österby Bruk../
16,000/
41,000/
1,139,800
1/20
—
—
—
{ 5
—
Lena, > > » ...
1,600
847,700
1/53
—
—
—
2
—
Tensta, > > >
530,000
1,750,700
1/3
—
—
—
16
—
Stavby, > > »
52,800
832,600
1/16
—
—
—
3
—
Tuna, > > » ...
—
—
—
2,900
50,200
1/15
1
—
Ekeby, (Gimo Bruks Aktiebolag)..
454,800
1,267,800
1/3
3,600
37,600
1/10
11
—
Skäfthammar, > » >
510,500
583,900
9/10
1,016,100
1,086,300
1/1
10
—
.. , /Aktiebolaget Österby Bruk . .1
Alunda, /Gimo Bruks Aktieböiag.....(
479,200/
37,100/
2,650,000
1/5
7,400/
22,700/
394,300
1/13
( 39
i 6
_
Morkarla, (Aktiebolaget Österby Bruk)
724,800
1,058,500
2/3
21,800
87,300
1/4
25
—
Dannemora, > > »
397,500
724,600
4/7
37,900
496,600
1/13
28
—
Film, > » >
818,600
948,400
8/9
602,800
959,000
2/3
19
—
Tegelsmora, {baro; de Geer; Leufst^ }
81,400/
576,200/
1,353,800
1/2
149,50o}
603,100
1/4
{ 40
_
Ö. Lövsta, • > »
893,900
2,278,800
2/5
''329,900
562,200
3/5
55
—
Hållnäs, > > >
588,500
1,220,300
1/2
5,000
198,200
1/40
45
Vendel, | Aktiebolaget Österby Bruk }
319,800/
267,000/
2,678,700
1/5
10,700/
/
334,100
1/30
1 21
l 15
Tierp, (baron de Geer, Leufsta) ..
84,000
6,024,100
1/75
—
—
—
5
—
Västland, > > »
370,900
1,935,600
1,5
229,600
471,900
1/2
25
—
Älvkarleby, » > >
422,300
1,970,300
1/5
—
—
—
18
—
Summa
7,170,400
—
—
2,439,900
—
398
Huvudsumma 9,610,300 kr.
1 Taxeringsvärde för Leufsta herrgård synes ej ingå; i 1920 års längd upptaget till 163,900 kr.
Bil. H.
Tablå över taxeringsvärdena å Gimo-Österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län
år 1920.
Jordbruksfastighet
Annan fastighet
Antal
fastig-
heter
Därav
utar-
rende-
rade
Bolaget
Hela kom- munen
Bolaget
deist kom- munen
Rasbokil.............................
3,000
1,287,300
1/430
_
_
1
_
Viksta...............................
112,000
1,910,000
1/17
—
—
—
6
—
Lena.................................
2,700
1,332,300
1/500
—
—
—
2
—
Tensta...............................
665,700
2,507,100
2/9
15,000
416,100
—
19
—
Stavby...............................
71,300
1,290,000
1/18
—
—
—
3
—
Tuna ................................
4.500
1.489,300
1/330
—
—
—
1
—
Ekeby ...............................
64l,60n
1,816,700
1/3
11,000
80,400
1/7
19
—
Skäfthammar ........................
1,076,300
1,184,400
10/11
3,600,800
3,777,500
36/37
13
—
Alunda...............................
807,900
3,894,600
2/9
39,000
503,500
1/13
55
22
Morkarla.............................
1,086,400
1,590,000
. 2/3
21,800
114,700
2/11
25
—
Dannemora ..........................
633,000
1,064,900
3/5
90,400
1,237,500
1/14
30
—
Film ................................
1,155.900
1,621,400
11/16
2,47!*,200
3,235,600
3/4
29
6
Tegelsmora...........................
994,700
2,096,600
1/2
248,900
1,277,900
1/5
60
—
Öster-Lövsta..........................
1,819,000
3,842,900
9/19
316,300
878,800
3/8
102
69
Hållnäs..............................
1,206,700
2,308,600
1/2
8,000
401,700
1/50
105
63
Vendel...............................
907,200
4,165,300
9/40
—
—
40
—
Tierp ................................
127,300
7,704,400
1/60
_
—
8
—
Västland.............................
600,2(X
3,229,600
1/5
262,000
697,100
2/5
23
—
Älvkarleby...........................
| 417,200
2,137,200
2/9
—
—
—
18
—
Summa
12,332,600
—
—
7,092,400
—
-
559
Huvudsumma för bolaget 19,425,000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
to
rf>-
Bil. I.
Tablå över taxeringsvärdena å Glmo-österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län år 1928.
Jordbruksvärde
Skogsvärde
Summa jordbruksfastighet
Annan fastighet
Antal
Därav
ut-
arren-
derade
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
ko - munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
fastig-
heter
Rasbokil........
2,000
1,247,000
1/620
1,000
941,300
1/940
3,000
2,188,300
1/730
1
Viksta .........
40,800
1,634,000
1/40
23,000
528,600
1/23
63,800
2,162,600
1/34
—
—
—
4
2
Tensta..........
482,400
2,317,800
1/5
671,200
986,100
22/3
1,153,600
3,303,900
1/3
—
—
—
34
24
Stavby.........
57,100
1,527,600
1/27
21,500
485,800
1/23
78,600
2,013,400
1/26
—
—
—
5
2
Tuna...........
700
1,762,300
1/2500
4,400
231,100
1/55
5,100
1,993,400
1/400
—
—
—
1
—
Ekeby..........
424,600
1,438,500
2/7
472,800
695,100
2/3
897,400
2,133,600
2/5
—
—
—
27
16
Skäfthammar ...
561,200
662,700
5/6
509,100
526,000
25/26
1,070,300
1,188,700
10/11
3,245,700
3,829,400
16/9
45
23
Alunda ........
498,000
4.177,200
1/8
326,900
1,168,900
3/11
824,900
5,346,100
2/13
12,000
923.100
1/77
36
18
Morkarla ......
551,800
1,114,700
1/2
839,800
989,600
8/9
1,391,600
2,104,300
2/3
—
—
—
40
29
Dannemora ____
522,100
1,076,300
1/2
460,400
712,700
4/7
982,500
1,789,000
1/2
34,000
1,437,200
1/42
40
28
Film ..........
903,900
1,508,400
3/5
1,021,200
1,185,000
10/11
1,925,100
2,693,400
3/4
4,375,000
5,808,900
4/5
63
45
Tegelsmora.....
625,900
1,850,900
1/3
558,800
961,400
5/9
1,184,700
2,812,300
3/7
522,500
2,196,000
1/4
44
36
Öster-Lövsta ....
890,400
3,716,400
1/4
931,900
1,880,000
1/2
1822,300
5,596,400
1/3
292,500
993,700
3/10
102
65
Hållnäs ........
871,300
2,072,300
2/5
1,015,600
1,494,300
5/7
1,886,900
3,566,600
1/2
11,500
396,600
1/35
125
93
Vendel ........
674,900
4,259,500
1/6
426,300
1,191,500
1/3
1,101,200
5,451,000
1/5
—
—
—
38
23
Tierp ..........
125,800
3,303,600
1/66
32,300
2,624,100
1/82
158,100
10,927,700
1/69
—
—
—
5
3
Västland........
368,000
2,936,400
1/8
461,100
1,622,600
2/7
829,100
4,559,000
2/11
580,600
1,134,500
1/2
31
21
Älvkarleby......
260,500
2,478,100
1/10
410,800
2,490.000
1/6
671,300
4,968,100
2/15
30,200
30,708,500
1/1000
60
57
Summa
7,861,400
8,188,100
16,049,500
9,104,000
701
485
Huvudsumma för bolaget: 25,153,500 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76■
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. N.
Tablå över taxeringsvärdena å Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län år 1928.
Skuttunge........
Björklinge ......
Viksta ..........
Lena............
Dannemora......
Öster-Lövsta ____
Vendel..........
Tierp............
Tierps köping ____
Söderfors........
Tolfta ..........
Västland ........
Älvkarleby ......
Jordbruksvärde
Skogsvärde
Summa jordbruksfastighet
Annan fastighet
Antal
fastig-
heter
Därav
utarren-
derade
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
38,500
63,400
10,700
11,100
127,000
337,100
3,137,400
586,300
1,362,500
647,700
1,150,700
2,182,600
2.269.400
1,634,000
1,181,900
3.716.400
4,259,500
8.303.600
586,900
1.984.600
2.936.400
2,478,100
1/55
1/35
1/160
1/100
1/30
1/13
2/5
1/1
7/10
2/9
5/11
36,300
125,000
14,600
2,200
112.300
264,500
1.595.000
903,900
934.300
689,100
1.509.000
783.900
863,500
528,600
536,100
1,880,000
1,191,500
2,624,100
903.900
1,154,300
1,622,600
2,490,000
1/20
1/7
1/38
1/265
1/17
1/4
3/5
1/1
3/4
2/5
6/10
74,800
188,400
25.300
13.300
239,300
601,600
4,732,400
1,490,200
2.296.800
1.336.800
2,659,700
2,966,500
3.132.900
2,162,600
1.718.000
5,596,400
5.451.000
10,927,700
1,490,800
3.138.900
4.559.000
4,968,100
1/40
1/17
1/85
1/130
1/23
1/9
2/5
1/1
2/3
2/7
7/12
161,500
3,300
16,800
650,600
45,000
4,528,300
169,000
27,800
6,819,700
749,000
1,437,200
993,700
2,107,900
3,601,600
17,615,200
538,900
1,134,500
30,708,500
1/5
1/48
1/60
2/7
1/80
1/4
1/3
1/40
2/9
3
6
2
4
1
11
20
136
3
39
57
30
165
2
5
1
2
10
19
116
28
48
26
143
Summa
7,472,400
6,186,200
13,658,600
12,422,000
477
400
Huvudsumma: 26,080,600 kr.
to
oi
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76•
Bil. L.
Tablå över taxeringsvärdena & Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter inom
Uppsala län år 1913.
Jordbruksfastighet
Annan fastighet
Antal
fastig-
heter
Bolaget
Hela kom- munen
Bolaget
Hela kom- munen
) 27,600
1,060,800
1/40
4
) 94,600
1,772,600
1/20
—
—
—
2
) 15,000
1,139,800
1/75
—
—
—
1
—
—
—
18,0001
( 2
. 154,100
884,700
—
-
305,000
1/3
1
—
—
—
100,000)
1 1
—
2,200
496,600
1/225
1
. 121,500
2,278,800
1/20
18,800
562,200
1/30
5
. 301,500
2,678,700
1/9
—
—
—
26
) 1,829,3001
353,0001
1129
\ 744.500 >
6,024,100
3/7
6,500 \
2,020,700
1/6
/ 34
| 17,600)
- J
l 3
. 582,900
582,900
1/1
1,575,600
2,820,500
1/2
27
2,8001
) 712,400/
1,105,900
2/3
314,300
432,600
3/4
{ 73
) 452,200
1,935,600
1/4
13,700
471,900
1/30
51
) 25,9001
9001
( 7
. 872,700 >
1,970,300
1/2
554,900 >
7,727,500
1/2
i 84
3 148,7001
3,523,000)
| 20
6,003,300
—
—
6,480,900
—
—
472
Björklinge ( » » >
Viksta ( , > > >
(Söderfors Bruks Aktiebolag)..........
Lena (Aktiebolaget Mälarprovinsernas Bank).
(G. J. E. Källberg i Stockholm).......
Dannemora (Aktiebolaget Forsmarks Bruk) .
berg) .
Vendel (§
Tierp (
Söderfors (Söderfors Bruk)..............
boaeriors (Söderfors Bruk)..............
Tolfta (grevarna Wachtmeister, Ströms!
Västland ( > > >
Älvkarleby ( > > >
(Söderfors Bruk) ............
Stora Kopparbergs Bergslags
Huvudsumma 12,484,200 kr.
1 4 fastigheter sammantaxerade; därav en numera tillhörig Stora Kopparbergs Bergslags A/B.
Bil. M.
Tablå över taxeringsvärdena å Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter inom
Uppsala län år 1920.
Jordbruksfastighet
Annan fastighet
Antal
fastig-
heter
Bolaget
Hela kom- munen
Bolaget
Hela kom- munen
Skuttunge (grevarna Wachtmeister, Strömsberg)
81,200
2,797,100
1/35
_
_
_
1
Björklinge ( > » > )
165,000
2,619,100
1/16
—
—
—
2
Viksta ( > > > )
22,500
1,910,000
1/85
—
—
—
1
Lena Stora Kopparbergs Bergslags A/B......
18,000
1,332,300
1/75
180,000
1,098,300
1/6
3
Dannemora (Söderfors Bruks Aktiebolag)____
—
—
—
4,700
1,237,500
1/275
1
Öster Lövsta St. Kopparbergs Bergs! A/B ...
245,400
3,842,900
1/15
20,000
878,800
1/40
5
Vendel (grevarna Wachtmeister, Strömsberg)..
494,200
4,165,300
1/8
—
—
—
29
Tiero ^ * * ’ ) • •
1 Stora Kopparbergs Bergslags A/B......
2,300,5001
1,119,100/
7,704,400
3/7
540,4001
13,500/
1,701,000
1/3
1126
\ 38
Tierps köping (grevarna Wachtmeister, Ströms-
berg)....................................
3,000
220,400
1/70
22,000
2,154,200
1/100
2
Söderfors Stora Kopparbergs Bergslags A/B ..
840,800
841,300
1/1
4,155,600
11,303,500
1/3
28
Tolfta (grevama Wachtmeister, Strömsberg)..
Stora Kopparbergs Bergslags A/B ____
1,643,6001
4,000/
2,248,400
3/4
419,000^
670,700
3/5
/ 80
\ 1
Västland (grevarna Wachtmeister, Strömsberg)
906,600
3,229,600
2/7
15,500
697,100
1/45
47
Älvkarleby Stora Kopparbergs Bergslags A/B
1,198,100
2,137,200
4/7
4,373,300
8,782,900
1/2
125
Summa
9,042,000
—
—
9,744,000
—
—
489
Huvudsumma 18,786,000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. K.
Tablå över taxeringsvärdena å Gimo-österby Bruks Aktiebolags fastigheter inom Uppsala län år 1935.
Jordbruksvärde
Skogsvärde
Summa jordbruksfastighet
Annan fastighet
Antal
Därav
ut-
arren-
derade
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
fastig-
heter
Rasbokil .......
2,400
1,121,200
1/500
700
433,400
1/600
3,100
1,554,600
1/518
_
_
_
1
i
Viksta .........
7,000
1,547,700
1/220
23,900
506,900
1/20
30,900
2,054,600
1/66
—
—
—
1
i
Tensta..........
482,900
2,213,300
1/4
430,900
685,400
4/7
913,800
2,898,700
1/3
—
—
—
22
21
Stavby.........
51,200
1,457,000
1/30
10,500
294,900
1/30
61,700
1,751,900
1/29
—
—
—
3
1
Tuna ..........
600
1,783,200
1/3000
3,300
163,600
1/50
3,900
1,946,800
1/650
—
—
—
1
—
Ekeby..........
289,500
1,400,700
1/5
244,600
371,100
2/3
534,100
1,771,800
1/3
—
—
—
19
16
Skäfthammar ...
426,000
582,100
4/5
246,900
261,100
12/13
672,900
843,200
3/4
2,636,900
3,453,000
13/17
21
14
1 Alunda ........
370.000
3,924,100
1/10
190,500
714,300
2/7
560,500
4,638,400
1/8
—
—
—
21
18
Morkarla.......
299,200
995,100
3/10
375,500
530,000
5/7
674,700
1,525,100
3/7
—
—
—
19
17
Dannemora.....
451,300
991,600
9/20
220,700
327,400
11/16
672,000
1,319,000
1/2
30,000
1,220,400
1/40
22
21
Film...........
768,600
1,379,200
7/13
437,000
566,600
4/5
1,205,600
1,945,800
2/3
3,663,500
4,910,800
3/4
47
44
Tegelsmora......
398,200
1,745,900
4/17
285,300
582,900
1/2
683,500
2,328,800
2/7
302,000
2,413,900
1/8
20
11
Öster-Lövsta____
763,200
3,579,800
1/5
580,100
1,246,900
1/2
1,343,300
4,826,700
2/7
229,200
1,112,900
1/5
39
29
Hållnäs ........
452.200 2.115,900
1/5
527,500
923,900
5/9
979,700
3,039,800
7/22
18,700
559,600
1/30
59
58
Vendel.........
494,200
4,226,500
1/8
216,600
753,900
7/25
710,800
4,980,400
1/7
—
—
—
23
23
Tierp...........
82,300
8,321,800
1/100
25,500
2,028,500
1/80
107,800
10,350,300
1/95
—
—
—
7
4
Västland........
232,900
2,822,300
1/14
257,300
1,019,800
1/4
490,200
3,842,100
1/8
542,300
1,259,200
3/7
17
15
Älvkarleby :____
131,800
2,313,000
2/20
224,200
1,926,100
1/8
356,000
4,239,100
1/12
13,300
40,139,400
1/3000
33
33
Summa
5,703,500
4,301,000
10,004,500
7,435,900
375
327
Huvudsumma för bolaget: 17,440,400 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
opaginerad Kontrollera mot PDF
to
00
Bil. 0.
Tablå över taxeringsvärdena å Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags fastigheter Inom Uppsala lån &r 1935.
Jordbruksvärde
Skogsvärde
Summa jordbruksfastighet
Annan fastighet
Antal
fastig-
heter
Därav
utarren-
derade
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Bolaget
Hela
kom-
munen
Skuttunge ......
33,700
2,060,200
1/60
27,000
537,900
1/20
60,700
2,598,100
1/43
2,000
252,700
1/25
4
3
Björklinge ......
54,600
2,189,800
1/40
99,000
804,300
1/8
153,600
2,994,100
1/20
—
—
—
7
6
Viksta ..........
7,500
1,547,700
1/200
11,900
506,900
1/40
19,400
2,054,600
1/108
—
—
—
2
1
Lena............
10,900
1,160,700
1/100
1,400
390,900
1/300
12,300
1,551,600
1/130
97,700
708,200
1/7
3
1
Dannemora......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,400
11,220,400
1/600
1
—
Öster-Lövsta ....
118,200
3,579,800
1/30
71,700
1,246,900
1/20
189,900
4,826,700
1/25
14,400
1,112.900
1/80
10
8
Vendel ..........
326,500
4,226,500
1/13
144,200
753,900
1/5
470,700
4,‘180,400
1/10
—
—
—
20
20
Tierp............
2,999,700
8,321,800
1/3
1,235,100
2,028,500
3/5
4,234,800
10,350,300
2/5
631,lOCi
2,470,900
1/4
136
126
Tierps köping____
—
—
—
—
—
—
—
—
45,000
4,296,100
1/100
3
—
Söderfors........
525,100
530,400
52/53
611,800
624,500
61/62
1,136,900
1,154,900
l/l
4,383,100
14,855,800
1/3
65
53
Tolfta ..........
1,020,500
1,659,200
5/8
558,200
724,000
5/7
1,578,700
2,383,200
2/3
424,400
831,900
1/2
68
63
Västland ........
570,000
2,822,300
1/5
395,500
1,019,800
2/5
965,500
3,842,100
1/4
30,100
1,259,200
1/40
31
30
Älvkarleby ......
1,056,000
2,313,000
5/11
1,318,300
1,926,100
7/10
2,374,300
4,239,100
4/7
8,651,000
40,139,400
1/5
175
160
Summa
6,722,700
4,474,100
11,196,800
13,981,200
525
471
1 Frälseränta.
Huvudsumma för bolaget: 25,178,000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76-
29
Bil. P.
Tablå över antalet skattekronor (bevillningskronor) och utdebiteringen åren 1913,
1920, 1928, 1935 i de kommuner inom Uppsala län, där Gimo-österby Bruks Aktiebolag
och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner eller industrier.
19 13
19 2 0
1 9
2 8
19 3 5
Bevilln-
kronor
Ut-
debit.
Bevilln.-
kronor
Ut-
debit.
Bevilln.-
kronor
Ut-
debit.
Skatte-
kronor
Därav
för bolag
Ut-
debit.
Skuttunge.....
85.7
5:80
413.3
4: 95
320.7
7:50
2,764.9
51.9
9:35
Rasbokil.......
80.7
6: 52
259.9
8:30
232.4
7:90
2,702.3
1.4
8: 70
Björklinge.....
263.2
4: —
581.0
9:-
501.6
6:80
5,328.2
300.0
8:10
Viksta.........
109.9
7: 20
429.1
7:40
322.3
5:40
3,320.6
87.6
9: —
Tensta.........
191.8
4: 70
638.9
6: 70
527.6
7: —
3,996.1
501.8
11:70
Lena..........
171.5
5: —
725.9
7:20
422.9
6: 90
4,330.3
154.9
8:30
Stavby........
85.8
4: —
314.1
5:30
265.1
7: 70
2,769.9
228.8
6:35
Tuna..........
89.8
4: —
331.3
8: 46
251.0
10: 20
2,479.8
6.6
9: 90
Ekeby.........
106.7
3:11
367.9
6: —
241.7
9: 75
2,272.6
255.0
10:80
Skäfthammar ..
345.8
1: 65
1,601.6
2: 60
863.5
4: 20
9,557.8
1,996.2
4: 13
Alunda........
283.7
5:30
1,022.8
8: —
836.6
8: 10
8,031.4
364.3
6: —
Morkarla......
95.8
3: 03
343.6
4: 36
249.5
5:-
2,171.0
299.8
5: —
Dannemora ....
309.0
2:30
797.9
3:40
451.5
5:25
3,323.1
401.0
8:50
Film..........
696.2
1:50
2,149.2
3:40
1,380.2
5:-
12,932.4
2,699.1
6:50
Tegelsmora ....
318.7
3: 40
1,358.2
6:60
805.5
5:30
7,413.2
592.2
6:30
Öster-Lövsta ...
409.8
4:59
2,045.8
1 4: 98
1,729.7
4:80
12,734.9
1,057.6-
5:70
Hållnäs........
137.7
3:80
667.6
7: 20
558.2
9: -
4.274.5
446.4
11:80
Vendel ........
349.7
4:90
1,607.7
2 4: 70
1,094.5
4: 30
9,097.4
1,076.1
5:20
Tierp........\
f 2,914.5
7:80
1,659.0
7: 50
15,782.5
2,365.8
9:50
Tierps köping i
\ 1,792.3
9:50
938.0
6:90
11,276.5
967.7
8: —
Söderfors......
1,029-9
2: 70
4,644.4
3:20
4,184.6
4: 40
22,723.9
3,641.0
6:50
Tolfta.........
291.6
4:80
1,378.0
4:85
572.7
5: 30
4,582.2
999.5
-8: —
Västland.......
377.5
4: 40
1,668.5
7: 15
865.3
8:10
7,531.1
1,171.5
11:50
Älvkarleby.....
2,631.4
4: 74
9,644.4
6: 24
5,703.9
6:80
56,127.9
14,265.1
9:-
Summa
9,576.8
96: 74
37,697.9
147: 29
24,978.0
159:10 217,524.5
33,931.3 |
193: 83
1 För i mantal satt jord dessutom 0:35. — 2 För jordbruksfastighet dessutom 0:33.
30
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 76-
Bil. R.
Tablå över kommunala utdebiteringen (inklusive landstingsmedel och vägskatt)
åren 1913, 1920, 1928 och 1935 i de kommuner inom Uppsala län, där Gimo-Österby
Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner eller
industrier.
19 13
19 2 0
19 2 8
19 3 5
Skuttunge....................
7,466:29
32,204: 70
40,449:89
38,979: 52
Rasbokil.....................
5,434: 64
22,274:82
28,689:41
35,626:37
Björklinge....................
14,487: 46
64,096: 67
54,504: 30
64,018: 43
Viksta.......................
12,430: —
40,517:60
31,298: 33
42,944:03
Tensta.......................
9,631: 25
55,538: —
59,217:98
63,242:12
Lena........................
14,200: 74
52,669: 59
45,559: 36
52,847: —
Stavby......................
5,212: 20
25,447: 47
32,307:30
28,549:37
Tuna........................
4,402: 51
32,489: 03
33,936:14
32,255:22
Ekeby.......................
5,138: 94
31,749:07
34,432:81
33,471:10
Skäfthammar................
17,170: 09
98,356: 46
69,762: 03
76,829: 73
Alunda......................
21,015:37
110.560:10
105,165:29
79,659:11
Morkarla....................
4,560: 77
23,893: 57
23,695:95
19,425: 80
Dannemora..................
11,860:05
44,615:48
41,474:50
42,010:55
Film........................
21,252:09
15,951:93
119,718: 42
121.417: 21
137,581:32
Tegelsmora ..................
119,464:54
72,531:45
77,425: 65
Öster-Lövsta.................
31,518:10
147,751: 04
141,619:73
147,681:50
Hållnäs......................
1
63,566: 63
70,970:82
68,364: 91
Vendel ......................
25,211: 79
| 76,708:63
104,002:54
83,674:97
77,611- 28
Tierp........................
258,284: 98
184,793: 81
206,086:03
Tierps köping................
211,023:23
103,464: 68
132,910:10
Söderfors....................
46,236:10
249,392: 34
327,263:55
232,816:86
Tolfta.......................
16,261:11
95,607:28
48,930:15
56,133: 92
Västland.....................
21,255: 58
153,811: 60
97,880:73
118,397: 61
Älvkarleby..................
159,261:44
813,152: 54
562,922:58
749,429: 90
Summa
546,667:08
2,970,187: 70
2,415,462:97
2,614,297:43
Uppgift för 1913 har ejjkunnat inhämtas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76.
31
Bilaga S.
Tablå över kommunala utdebiteringen (exklusive landstingsmedel och vägskatt)
åren 1913, 1920, 1928 och 1935 i de kommuner inom Uppsala län, där Gimo-österby
Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner
eller industrier.
19 13
19 2 0
19 2 8
19 3 5
Skuttunge ....................
4,754: 43
19,143: 86
23,799:30
25,597:63
Rasbokil......................
4,091: 24
14,837: 35
19,085: 64
23,510: 54
Björklinge ....................
10,860:31
52,676:16
34,944: 69
43,677:41
Viksta........................
10,590: —
32,194:01
18,063- 90
30,322:94
Tensta........................
6,721:04
43,221: 25
36,978: 83
46,754:16
Lena ........................
11,226: 74
38,568:55
29,153: 21
35,940: 62
Stavby ......................
2,771: 03
17,275:60
20,883: 73
18,151:55
Tuna ........................
3,056: 85
24,025: 05
23,194: 85
23,052: 20
Ekeby........................
3,577:15
22,337: 95
23,764: 52
24,812:42
Skäfthammar ................
10,786: 48
58,139: 08
36,194: 23
40,639: 60
Alunda ......................
16,248: 79
84,625: 81
70,432: 55
49,302: 09
Morkarla ....................
3,109:44
15,136: 92
12,675:15
11,159: 95
Dannemora ..................
7,429: 28
27,487: 29
24,789:53
28,510: 59
Film ........................
10,988: 50
73,407: 23
71,931:22
85,319:03
Tegelsmora....................
11,696: 69
90,668: 81
43,329: 22
47,846:76
Öster-Lövsta..................
25,053:70
103,032:70
83,019: 24
96,030:05
Hållnäs ......................
1 6,188:13
48,893:63
50,946: 87
51,148:72
Vendel........................
15,837: 46
65,900: 34
49,849: 66
46,707: 21
Tierp ........................
199,221:25
124,298: 21
149,111: 17
Tierps köping ................
172,942: 46
72,431: —
92,099:71
Söderfors ....................
30,683:39
148,658:97
185,578: 97
147,705:35
Tolfta........................
13,123: 21
67,530: 32
31,071: 97
37,133: 25
Västland......................
17,276: 01
120,016:08
70,980:61
87,553:18
Älvkarleby....................
127,052: 75
604,848:86
389,803:29
507,298:24
Summa
354,751:46
2,144,789: 53
1,547,200:39 .
1,749,414:37
1 Avser år 1912; i beloppet ingår veterinäravgift, kronor 199:31.
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76-
Bil. T.
Tablå över antalet fattigvårdsunderstödda under åren 1913, 1920, 1928 och 1935 i de
kommuner inom Uppsala län, där Gimo-Österby Bruks Aktiebolag och Stora
Kopparbergs Bergslags Aktiebolag hava domäner eller industrier.
1 9 1
3
1
9 2 0
1
9 2 8
19 3 5
Var-
akt.
Tillf.
Sum-
ma
Var-
akt.
Tillf.
Sum-
ma
Var-
akt.
Tillf.
Sum-
ma
Var-
akt.
Tillf.
Sum-
ma
Skuttunge ...
19
19
14
1
15
44
32
76
17
14
31
Rasbokil.....
17
1
18
25
—
25
19
4
23
16
3
19
Björklinge ...
39
5
44
42
—
42
54
21
75
54
18
72
Viksta.......
33
_
33
25
—
25
38
8
46
31
15
46
Tensta.......
46
1
47
47
—
47
55
16
71
57
3
60
Lena........
25
5
30
23
7
30
21
6
27
21
10
31
Stavby......
12
_
12
13
—
13
13
3
16
17
13
30
Tuna........
13
1
14
10
—
10
29
—
29
29
11
40
Ekeby.......
12
2
14
10
—
10
49
—
49
10
6
16
Skäfthammar
13
_
13
16
—
16
63
—
63
28
26
54
Alunda......
58
3
61
56
—
56
71
4
75
80
12
92
Morkarla____
25
_
25
12
—
12
7
2
9
11
3
14
Dannemora ...
20
—
20
29
—
29
28
3
31
22
32
54
Film........
15
2
17
26
2
28
49
48
97
81
46
127
Tegelsmora ..
23
—
23
31
—
31
51
—
51
61
39
100
Öster-Lövsta .
59
—
59
49
30
79
63
15
78
118
69
187
Hållnäs .....
45
2
47
42
—
42
54
11
65
53
31
84
Vendel......
65
9
74
92
8
100
98
—
98
119
95
214
Tierp........
/167
164
12
176
252
210
462
199
289
488
Tierps köping
oy
A)b<
4
13
17
37
12
49
69
20
89
Söderfors ....
39
—
39
63
—
63
140
—
140
187
199
386
Tolfta.......
32
i
33
35
—
35
52
19
71
45
27
72
Västland.....
35
—
35
45
18
63
64
45
109
43
68
lil
Älvkarleby...
184
45
229
276
66
342
547
286
833
527
678
1,205
Summa
996
116
1,112
1,149
157
1,306
1,898
745
2,643
1,895
1,727
3,622
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 76.
Bil. U.
03
Tablå över antalet anmälda arbetslösa den 31 oktober och den 31 december 1921 samt den 30 juni och den 31 december
åren 1928—1935 inom de kommuner i Uppsala län, där Gimo-österby Bruks Aktiebolag och Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolag hava domäner eller industrier. (Uppgiften är inhämtad från Statens A. K.)
19 2 1
19 2 8
19 2 9
19 3 0
19 3 1
19 3 2
19 3 3
19 3 4
19 3 5
8I/io
81/u
8%
81/ia
8%
»Via
8%
81/l2
%
8 Via
80/6
8,/it
80/e
S1/l3
80/b
31/l9
80/e
81/ia
Skuttunge ....
_
_
29
2
8
1
Rasbokil......
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
Björklinge ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
17
_
11
_
5
Viksta........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
20
9
8
__
Tensta........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
4
23
9
5
14
3
Lena ........
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
7
21
Stavby ......
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
Tuna ........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
5
0
_
Ekeby........
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
13
Skäfthammar
24
75
32
42
Morkarla......
—
—
—
—
—
—
—
—
.-
_
_
_
_
11
7
13
Dannemora ...
15
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
Film ........
79
19
—
37
—
—
10
65
27
107
3
139
19
32
20
36
51
9
Tegelsmora....
66
32
—
—
—
—
—
—
—
_
_
52
42
49
37
14
21
9
Öster-Lövsta ..
—
106
—
—
—
—
—
—
37
—
_
45
_
82
72
56
48
21
Hållnäs ......
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
30
17
25
Vendel........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
37
12
37
10
12
Tierp ........
125
141
5L
33
27
9
—
—
—
49
67
lil
82
78
56
59
54
35
Tierps köping
22
33
29
41
15
17
16
18
Söderfors......
167
280
31
15
32
28
65
81
27
53
245
294
276
174
85
92
67
94
Tolfta........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
33
_
12
19
17
1
Västland......
19
16
—
—
—
—
—
14
20
—
64
77
79
82
57
128
115
87
Älvkarleby1 ..
270
302
101
58
59
82
39
201
262
383
514
646
771
738
678
305
255
225
Summa
773
938
183
143
118
119
114
361
373
592
920
1,494
1,362
1,434
1,085
810
740
612
1 Beträffande vissa år avse uppgifterna hela antalet arbetslösa.
to
CO
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 76■
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss reglering av handeln med färsk torsk jämte i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten