Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försöksverksamheten på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1936-05-28 · 86 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 81 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1936:83, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försöksverksamheten på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
1
Nr 83.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försöksverksamheten
på jordbrukets område m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 26, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
varda riksdagen förelagd, till Byggnadsarbeten för lantbruksförsöksverksamheten
m. m. för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 400,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 6 mars 1936 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 167, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
1) besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta förslag skall anordnas försöksverksamhet
på jordbrukets, husdjursskötsel^ och trädgårdsodlingens områden;
2) för budgetåret 1936/1937 under nionde huvudtiteln anvisa
a) till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet
ett reservationsanslag av 300,000 kronor;
b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbete
m. m. för försöksverksamhet ett reservationsanslag av 100,000 kronor;
3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen förordade grunder vidtaga förberedande åtgärder för tillsättande
av befattningar vid lantbrukshögskolan samt Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom utfärda de övergångsbestämmelser i
övrigt, vilka vid genomförande av den föreslagna organisationen må erfordras.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet, i den mån därför ej
nedan redogöres, till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Utskottet har i detta sammanhang till behandling förehaft följande i a nIedning
av propositionen väckta motioner, nämligen
l) I: 366 av herr Heiding m. fl. likalydande med lii 702 av herr Hedlund
i Häste m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att försöksverksamheten
på jordbruksområdet, med bibehållande av föreningsformen för verksamheten
på betes- och vall- samt mosskulturområdet, organiseras enligt dt
grunder, som i motionerna angivits;
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami Nr 83.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
2) 1:367 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med 11:701 av benandersson
i Dunker m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 167 föreslagna nämnden för försöksf
råg or får den i motionerna föreslagna sammansättningen och befogenheten;
att det i propositionen föreslagna jordbruksförsöksrådet utökas med 3 representanter
för de lokala försöksledarna, valda av ett årligen återkommande
möte med dessa försöksledare samt att ett principuttalande om hållande
av dylika möten göres;
att en kommitté för den lokala försöksverksamheten bildas med den uppgift
och sammansättning, som i motionerna föreslagits; samt
att tre ordinarie befattningar i lönegrad B 24 inrättas vid jordbruksinstitutionen,
av vilka två benämnas inspektörer för den lokala försöksverksamheten
och den tredje försöksmatematiker, medan de i propositionen föreslagna
tre förste assistenterna i 21 :a lönegraden för e. o. personal utgå;
3) I: 370 av herr Sandström m. fl. likalydande med II: 713 av herr Johansson
i Tväråselet m. fl., vari hemställts, att riksdagen, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 167 angående omorganisation av den svenska försöksverksamheten,
ville i fråga om försöksverksamheten i Norrbottens län besluta,
att denna allt fortfarande måtte omhänderhavas av kemisk-växtbiologiska anstalten
i Luleå, varvid givetvis förutsättes, att anstalten kan påräkna statsmakternas
starka ekonomiska stöd;
4) 1:373 av herr Anderson, Verner, likalydande med II: 727 av herr Pettersson
i Dahl m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av de
förslag, som framställts i proposition nr 167, måtte taga i övervägande huruvida
icke antalet ledamöter i de föreslagna försöksråden må kunna inskränkas
samtidigt som det praktiska lantbruket blir bättre företrätt inom försöksråden;
5)
1:374 av herr Björck, John, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta inrättande av försöksstationer för trädgårdsodling,
utöver den i departementschefens förslag avsedda platsen i Stockholmstrakten,
på de i utredningsmännens förslag angivna platserna och härför anvisa
de medel, som för ändamålet befunnits erforderliga i utredningsmännens
förslag,
att befattningarna som trädgårdsmästare vid samtliga fyra föreslagna försöksstationer
förenas med en årlig lön av minst 3,600 kronor för vardera,
att i stället för den av departementschefen föreslagna sekreterarbefattningen
vid försöksväsendet på trädgårdsodlingens område inrättas en fristående
befattning som föreståndare och chef för ifrågavarande försöksverksamhet,
allt i enlighet med det av centralanstalten för jordbruksförsök framställda
förslaget, ävensom att denna befattning placeras i lönegraden B 26 och förenas
med ett tilläggsarvode av 1,000 kronor för år,
att alla meddelanden angående försöksverksamheten sammanföras i en tidskrift
utkommande minst en gång i månaden, utgiven av ledningen för den
statliga försöksverksamheten, samt
.1ordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
3
att härför erforderligt belopp, förslagsvis 20,000 kronor, ställes till förfogande;
6)
II: 703 av herr Magnusson i Skövde, vari hemställts, att riksdagen måtte
bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter undersökning och prövning av lämpligheten
att till Rånna egendom förlägga en försöksstation för trädgårdsodling,
med Skaraborgs läns hushållningssällskap underhandla om och eventuellt
avsluta överenskommelse om förläggandet av en sådan försöksstation till
egendomen.
Härjämte har utskottet i enahanda sammanhang behandlat den v i d
riksdagens början i andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade
motionen, nr 610, av herr Gustafsson i Välsnäs, vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och förslag
till anläggande av fast försöksgård för fåraveln, helst i närheten av Ultuna
lantbrukshögskola.
I fråga örn de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Jämlikt Kungl. Maj:ts den 18 december 1931 givna bemyndigande tillkallades
för utredning angående en mer enhetlig organisation av försöksverksamheten
på växt- och trädgårdsodlingens område såsom utredningsmän (här
kallade 1931 års utredningsmän) föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt
professorn B. O. H. Witte, vice ordföranden i Skaraborgs läns hushållningssällskap,
godsägaren O. A. Carlander, Blombacka, avdelningsföreståndaren
vid Sveriges utsädesförening, fil. dr E. Å. Åkerman, Svalöv, och
t. f. föreståndaren vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
K. G. U. Sundelin, ävensom, i vad utredningen avsåg trädgårdsodlingen,
trädgårdsavdelningens föreståndare vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp, C. G. V. Dahl, varjämte åt Witte uppdrogs att såsom
ordförande leda utredningsmännens förhandlingar.
Utredningsmännen avgåvo den 16 december 1933 betänkande med utredning
och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på våxtoch
trädgårdsodlingens område (stat. off. utr. 1934:4).
Resultatet av utredningen framlägges under tre huvudavdelningar: Försöksverksamheten
på jordbruksområdet, försöksverksamheten på trädgårdsområdet
samt försöks- och forskningsverksamheten på växtpatologiens område.
I den förstnämnda huvudavdelningen föreslå utredningsmännen, att svenska
mosskulturföreningen, kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå samt svenska
betes- och vallföreningen, som jämte upplysnings- och konsultationsverksamhet
bedriva försöksverksamhet på växtodlingens område, inorganiseras i
den statliga försöksverksamheten, samt att denna handhaves av en till Ultuna
förlagd central anstalt, statens lantbruksförsöksanstalt, i vilken skulle inorganiseras
icke blott den försöksverksamhet, som bedrives för jordbruk och
husdjursskötsel, utan även mosskulturföreningens och betes- och vallföreningens
verksamhet. Till denna lantbruksförsöksanstalt bör enligt utrednings
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
männens mening anknytas ett system av fasta försöksgårdar, varjämte föreslås,
att i intimt samband med lantbruksförsöksanstalten och försöksgårdarna
den statsunderstödda lokala försöksverksamheten organiseras. För åvägabringande
av närmare samarbete mellan de personer, som företräda försöksverksamheten,
föreslås inrättande av lokala försöksnämnder och centrala
försöksråd. Högsta ledningen av den statliga försöksverksamheten såväl
på jordbruksområdet som på trädgårdsområdet avses skola utövas av en
särskild styrelse.
Beträffande lantbruksförsöksanstaltens inre organisation föreslå utredningsmännen,
att anstalten uppdelas på tre avdelningar, nämligen en administrations-
och upplysningsavdelning, en jordbruksavdelning samt en husdjursavdelning.
Föreståndaren för den förstnämnda avdelningen föreslås
skola fungera som hela anstaltens chef i överdirektörs löneställning. I fortsättningen
av betänkandet lämnas närmare förslag rörande organisationen
av statlig försöksverksamhet genom fasta försöksgårdar, fasta försöksstationer
och fasta försöksfält samt rörande organisationen av den lokala försöksverksamheten.
I den del av betänkandet, som rör försöksverksamheten på trädgårdsområdet,
framläggas förslag till inrättande vid Alnarp av en försöksanstalt, vilken
benämnes statens trädgårdsförsöksanstalt, till anordnande av fasta trädgårdsförsöksstationer
samt fasta försöksträdgårdar och lokala försök. Lokalt
samarbete föreslås anordnas genom inrättande av distriktsnämnder. För
planläggning av hela landets försöksverksamhet på nu ifrågavarande område
föreslås inrättande av ett trädgårdsförsöksråd. Härjämte förutsättes, att samarbete
organiseras med annan statlig försöksverksamhet. Utredningsmännen
hava slutligen förordat gemensam styrelse för statens lantbruksförsöksanstalt
och statens trädgårdsförsöksanstalt.
över utredningsmännens betänkande hava infordrade yttranden avgivits
av statskontoret, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, lantbruksakademien, styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, styrelsen för statens växtskyddsanstalt,
styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen för lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitutet vid Alnarp, styrelsen för svenska mosskulturföreningen,
styrelsen för svenska betes- och vallföreningen, styrelsen för kemisk-växtbiologiska
anstalten, Sveriges utsädesförening, W. Weibull aktiebolag, Sveriges
pomologiska förening, Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förbund
samt Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.
Jämlikt Kungl. Maj:ts den 25 januari 1935 givna bemyndigande har såsom
utredningsman tillkallats dåvarande statssekreteraren, numera landshövdingen
C. Mannerfelt (här benämnd 1935 års utredningsman) för att verkställa
fortsatt utredning om dels sambandet mellan lantbruksförsöksverksamheten
och lantbrukshögskolan, dels särskiljande av å ena sidan upplysnings- och
propagandaverksamheten samt å andra sidan den egentliga forsknings- och
försöksverksamheten på betes- och vallodlingens samt mossodlingens områden
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
5
ävensom föreningsväsendets bibehållande för sistnämnda slag av verksamhet,
dels ock anordnandet av husdjursförsöksverksamheten. Sedermera utsågos
följande sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar rörande
frågan om försöksverksamheten på husdjursområdet, nämligen professorn
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet E. H. Edin,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren E. A. Gustafson,
Vimmerby, föreståndaren för lantbruksskolan i Bollerup, direktören T. Å.
Hovgård, professorn vid lantbrukshögskolan K. I. Johansson samt disponenten
O. V. E. Risberg, Hasselfors. Vidare tillkallades den 29 april 1935 följande
sakkunniga för att med utredningsmannen överlägga i avseende å frågan
om upplysnings- och försöksverksamheten på betes- och vall- samt mossodlingsområdena,
nämligen dels förenämnda Gustafson och Risberg, dels
därjämte föreståndaren för svenska betes- och vallföreningen dr. phil. A. Elofson,
professorn vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
K. G. U. Sundelin samt föreståndaren för svenska mosskulturföreningen, fil.
lic. G. A. Rappe.
Utredningsmannen avlämnade härefter dels med skrivelse den 13 juni 1935
betänkande angående husdjursförsökverksamhetens organisation (stat. off.
uhr. 1935: 29), dels med skrivelse den 28 augusti 1935 promemoria angående
upplysnings- och försöksverksamheten på betes- och vall- samt mossodlingsområdena
ävensom angående den centrala organisationen av jordbruksförsöksverksamheten
i övrigt. Nämnda promemoria föreligger ej i officiellt tryck.
I betänkandet uppställas olika alternativ till husdjursförsöksverksamhetens
framtida organisation. Alternativen äro olika, allt efter som försöksverksamheten
tänkes — med egna befattningshavare och institutioner — i princip
åtskild från högskolan men samarbetande med denna i viss utsträckning, alternativ
I, eller försöksverksamheten och undervisningsverksamheten sammanföras
inom gemensamma institutioner, alternativ II, eller slutligen försöksverksamheten
anordnas helt fristående från undervisningen, alternativ
III. Vidare lämnas i betänkandet utredning angående årliga kostnader vid
genomförandet av olika alternativ samt vissa ungefärliga beräkningar å lokalbehov.
Efter framhållande av de skilda alternativens för- och nackdelar och
efter anmälan örn de olika meningar, som vid jämförelse mellan alternativen
framkommit under hållna överläggningar med de sakkunniga, hemställer utredningsmannen,
att åtgärder måtte vidtagas för omorganisationens genomförande
enligt alternativ I.
över betänkandet hava infordrade yttranden avgivits av statskontoret,
byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, lantbruksakademien, styrelsen för centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelsen för
veterinärhögskolan, hushållningssällskapens ombud, styrelsen för institutet
för husdjursförädling, svenska betes- och vallföreningen, Sveriges allmänna
lantbrukssällskap, avelsföreningen för svensk röd och vit boskap, avelsföreningen
för svensk låglandsboskap, avelsföreningen för röd, kullig svensk
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
lantras, avelsföreningen för fjällras, svenska svinavelsföreningen, svenska
fåravelsföreningen, Sveriges fjäderfäavelsförening och Sveriges kaninavelsföreningars
riksförbund.
I promemorian angående upplysnings- och försöksverksamheten på betes-
och vall- samt mossodlingsområdena ävensom angående den centrala
organisationen av jordbruksförsöksverksamheten i övrigt föreslås, att föreningarna
med uppgifter inom betes- och vall- samt mossodlingsområdena
kvarbliva med i stort sett samma uppgifter som för närvarande, men att de
beredas ökade anslag samt möjligheter att vid statliga försöksgårdar få försök
utförda. Vidare föreslås, att centralanstaltens jordbruksavdelning ombildas
till en institution för jordbruksförsök vid lantbrukshögskolan med uppgift
att handhava försöksverksamheten inom de områden, som ej företrädas
av föreningarna samt att utöva ledning av arbetet å de statliga försöksgårdarna
ävensom av hushållningssällskapens lokala försök. Utredningsmannen
förordar inrättande av ett jordbruksförsöksråd samt understryker önskvärdheten
därav, att system av fasta försöksgårdar snarast möjligt måtte
komma till stånd och den lokala försöksverksamheten i övrigt understödjas
på i huvudsak det sätt, som föreslagits av de år 1931 tillkallade utredningsmännen.
I anledning av promemorian hava infordrade yttranden avgivits av statskontoret,
lantbruksstyrelsen, allmänna civilförvaltningens lönenämnd, lantbruksakademien,
styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
styrelsen för lantbrukshögskolan, hushållningssällskapens ombud,
styrelsen för svenska mosskulturföreningen, styrelsen för svenska betesoch
vallföreningen, styrelsen för kemisk-växtbiologiska anstalten samt Sveriges
allmänna lantbrukssällskap. Härjämte har W. Weibull aktiebolag och
Weibullsholms växtförädlingsanstalt avgivit ett yttrande i anledning av promemorian
samt Västerbottens läns hushållningssällskap inkommit med en
skrivelse i fråga, som beröres i promemorian.
Utskottet lämnar härefter en redogörelse för innebörden av Kungl.
Maj:ts förslag och motionärernas framställningar under
följande huvudavdelningar:
1. Behovet av förbättrad organisation av försöksverksamheten.
2. Försöksverksamhetens allmänna planläggning.
3. Den centrala statliga försöksverksamheten.
4. Försöksgårdar, försöksstationer och lokala fältförsök.
5. Befattningshavare och administration.
6. Lokaler och utrustning.
7. Årliga driftkostnader för den statliga försöksverksamheten (utom
löner).
8. Arliga understöd till de av omorganisationen berörda icke statliga försöksorganen.
9. övergången till den föreslagna organisationen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
7
1. Behovet av förbättrad organisation av försöksverksamheten.
a. Försöksverksamheten på växtodlingens område.
Ledningen av den statliga försöksverksamheten för växtodling utövas av
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, närmast genom
dess jordbruksavdelning. Centralanstalten, som upprättades 1907, bestod då
av fem avdelningar, representerande jordbruk, husdjursskötsel, lantbrukskemi,
lantbruksbotanik och lantbruksentomologi. År 1912 tillkom ytterligare
en avdelning för lantbruksbakteriologi. I samband med Kungl. Maj:ts och
riksdagens beslut år 1931 om inrättande vid Ultuna av en lantbrukshögskola
har centralanstaltens organisation förändrats på det sätt, att dess avdelningar
för lantbrukskemi, lantbruksbotanik och lantbruksbakteriologi inordnats i
lantbrukshögskolan, den botaniska avdelningen dock med undantag för dess
växtpatologiska sektion. Denna jämte den entomologiska avdelningen har
enligt berörda beslut sammanförts till en särskild organisation, statens växtskyddsanstalt,
förlagd till Experimentalfältet, under egen styrelse och med
självständig förvaltning även i övrigt. Beslutet avser vidare särskiljande från
avdelningen för husdjursskötsel av dennas underavdelning för mejeriförsök
och sistnämnda försöksavdelnings samordnande med den högre mejeriundervisningen
vid Alnarp. Återstoden av centralanstalten i den form densamma
ägde vid tiden för 1931 års beslut eller sålunda anstaltens jordbruksavdelning
och dess avdelning för husdjursskötsel med förut angivet undantag skall
enligt beslutet förläggas till Ultuna. Härvid torde närmast hava avsetts, att
dessa avdelningar såsom ingående i en särskild anstalt skulle sidoordnas med
den till samma plats förlagda lantbrukshögskolan.
Beträffande verkställigheten av beslutade anordningar må erinras, att utbrytningen
av vissa delar av centralanstalten för bildande av statens växtskyddsanstalt
blivit genomförd. Vidare har numera med lantbrukshögskolan
helt införlivats centralanstaltens avdelning för bakteriologi. Den beslutade
överflyttningen av viss del av botaniska avdelningen har i avvaktan på uppförandet
vid Ultuna av institutionsbyggnad för växtfysiologi ej ännu kunnat
ske, ehuru undervisningen i hithörande ämne vid högskolan likväl bedrives
i avsedd utsträckning. Likaså har den kemiska avdelningen ännu ej i sin
helhet flyttats från Experimentalfältet. Den del därav, som erfordras för
tillhandahållande av analyser för de vid Experimentalfältet fortfarande befintliga
jordbruks- och husdjursavdelningarnas verksamhet, har ej heller lokalt
kunnat lösas från sambandet med de avdelningar, vilkas behov den sålunda
tillgodoser. Från avdelningen för husdjursskötsel har ännu ej avskilts den
för förläggning till Alnarp beslutade underavdelningen för mejeriförsök. De
lokaler, som möjliggöra försöksavdelningens emottagande vid Alnarp, äro
emellertid under byggnad.
Enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut åren 1928 och 1930 hava upprättats
två försöksgårdar, Lanna Borregården i Saleby socken av Skaraborgs
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
län samt Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län, vilka direkt inordnats
i anstaltens verksamhet.
I den av Kungl. Maj:t den 20 juni 1935 fastställda avlöningsstaten för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet beräknas avlöningar
till följande ordinarie befattningar vid jordbruksavdelningen, nämligen 1 avdelningsföreståndare
(lönegrad B 30), 1 Överassistent (B 26) och 1 vaktmästare
(B 7). De i staten härför upptagna lönebeloppen uppgå till sammanlagt
(11,520 + 9,690 + 3,429=) 24,639 kronor. För närvarande är överassistentbefattningen
vakant och uppehälles på förordnande.
Av vid centralanstalten anställda 6 assistenter med av Kungl. Maj :t bestämt
arvode är en placerad på jordbruksavdelningen, med ett årsarvode av 6,300
kronor.
Ur den i centralanstaltens lönestat ingående anslagsposten till övriga ickeordinarie
befattningshavare avlönas vid jordbruksavdelningen 2 extra assistenter
och ett laboratoriebiträde. En assistent åtnjuter ett årsarvode av 4,320
kronor, en assistent har arvodet 2,700 kronor och laboratoriebiträdet 1,500
kronor. Det i staten för berörda assistenter och biträden beräknade lönebeloppet
utgör alltså sammanlagt 8,520 kronor.
Ur tillgängliga donationsmedel skall enligt särskild av Kungl. Majit fastställd
inkomst- och utgiftsstat 8,400 kronor utgå till avlöningar av assistenter,
3,600 kronor till avlöning av skrivbiträde och kassörska samt 7,700 kronor
till avlöning av tillfällig hjälp för olika arbeten med de lokala gödslingsförsöken.
De i centralanstaltens stater ingående totala lönebeloppen för befattningshavare
å jordbruksavdelningen uppgå alltså till (24,639 + 6,300 + 8,520 +
19,700 =) 59,159 kronor.
För budgetåret 1935/1936 utgår ur anslaget till omkostnader för centralanstalten
samt ur särskilda uppbördsmedel ett belopp av sammanlagt 35,400
kronor till omkostnader vid centralanstaltens jordbruksavdelning, vilket belopp
enligt av Kungl. Majit den 20 juni 1935 fastställd omkostnadsstat skall
disponeras på i huvudsak följande sätt:
a) expenser:
vid institutionens båda underavdelningar .... kronor 5,750
vid den fasta försöksstationen å Experimentalfältet
.............................. * 1,300 kronor 7,050
b) förbrukningsmaterial vid den fasta försöksstationen å
Experimentalfältet.................................. » 1,500
c) försökskostnader vid densamma...................... » 3,850
d) hästars underhåll och rekrytering vid densamma........ » 1,500
e) arbetskostnader vid densamma........................ » 7,500
f) utgifter vid övriga fasta försöksstationer................ » 2.500
g) försökskostnader vid lokala fältförsök (9,500 å underavdelningen
för växtodling, 2,000 å underavdelningen för
för jordens bearbetning etc.).......................... » 11,500
Summa kronor 35.400.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
9
Ur anslagsposten till försökskoslnader vid lokala fältförsök utgår ersättning
till försöksvärdar för lokala sortförsök, vilken upptager största delen av
denna utgiftspost.
Av en å centralanstaltens omkostnadsstat under rubriken allmänna utgifter
upptagen anslagspost till reseersättningar avse 4,000 kronor tjänstemän vid
jordbruksavdelningen, varjämte en under samma rubrik upptagen anslagspost
för publikationstryck till belopp av omkring 2,500 kronor torde kunna
beräknas hänföra sig till denna avdelnings publikationer, utom årsredogörelsen
för gödslingsförsöken.
Av förenämnda donationsmedel utgå 11,200 kronor till omkostnader vid
jordbruksavdelningen, varav 3,000 kronor till resekostnader för assistenternas
besök vid lokala gödslingsförsök och 5,500 kronor till tryckande av årsberättelse
över dessa.
Jordbruksavdelningens sammanlagda omkostnader uppgå alltså till cirka
(35,400 + 6,500 + 11,200 =) 53,100 kronor, varav emellertid omkring 12,000
kronor äro att hänföra till kostnader för lokala fältförsök.
Av de för nuvarande budgetår fastställda staterna för de under centralanstaltens
förvaltning stående fasta försöksgårdarna inhämtas beträffande
Lanna försöksgård att i avlöningar utgå 21,750 kronor, därav till föreståndaren
arvode å 6,300 kronor och till assistent 5,000 kronor jämte dyrtidstillägg
samt i avlöningar till jordbrukspersonal m. m. 9,350 kronor. Omkostnaderna
äro upptagna till 11,150 kronor. Då gårdens inkomster av växtodling
och kreaturskötsel jämte hyresintäkter beräknats till 10,900 kronor
uppstår ett driftsunderskott att täckas av statsmedel av 22,000 kronor.
För Offers försöksgård hava avlöningarna upptagits till 23,900
kronor, därav 6,756 kronor i arvode till föreståndaren och 5,000 kronor till
assistenten jämte dyrtidstillägg. Till jordbrukspersonal m. m. beräknas 11,100
kronor. Omkostnaderna angivas ävenledes till 11,100 kronor. Försöksgårdens
inkomster av växtodling och kreatursskötsel jämte hyresavkastningen uppgår
till 11,000 kronor. Driftsunderskottet har sålunda beräknats till 24,000 kronor,
för vars gäldande anslag anvisats å riksstaten.
Lantbrukshögskolan har till uppgift att genom vetenskaplig forskning
främja lantbrukets utveckling samt att meddela på vetenskaplig grund vilande
undervisning i för lantbruket viktiga ämnen. Till högskolan hör Ultuna
lantegendom. Den forskningsverksamhet vid högskolan, som närmast
sammanhänger med centralanstaltens försöksverksamhet, bedrives vid institutionerna
för agronomisk hydroteknik, för allmän jordbrukslära och för
växtodlingslära. Åtskilliga av de i undervisningen ingående övningarna förutsätta
fältförsök.
Med understöd av statsmedel bedrives vidare försöksverksamhet på växtodlingens
område av svenska mosskulturföreningen, svenska betes- och vallföreningen
samt kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå.
Svenska mosskulturföreningen bildades år 1886. Den har till ändamål att
verka för rationell mosskultur och dess utveckling inom landet, samt att för
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
eningen i måll av arbetskraft och tillgångar skall söka nå detta mål genom
att a) såväl vid sin huvudanstalt som på sina försöksgårdar utföra noggrant
kontrollerade försök rörande torvmarkers uppodling och växtodlingen å desamma,
b) å sina laboratorier eller genom sina tjänstemän upptaga de vetenskapliga
undersökningar, som kunna bidraga till en vidgad kännedom örn
torvmarkerna och deras utnyttjande, c) utgiva en tidskrift, som behandlar
mosskultur och i samband därmed stående frågor, d) förmedelst föredrag,
broschyrer, möten för överläggningar, demonstrationsfält och på andra lämpliga
sätt sprida kunskap om bästa sätten för torv- eller myrmarkers tillgodogörande
för olika ändamål samt e) tillhandagå torvmarksägare med råd och
upplysningar rörande deras torvmarkers utnyttjande och skötsel. Föreningens
styrelse består av sju för tre år utsedda ledamöter, för vilka finnas
sex suppleanter. Av dessa utser Kungl. Maj:t ordföranden samt därutöver
tre ledamöter ävensom tre suppleanter.
I föreningens ägo finnas: 1) Huvudanstalten i Jönköping med institutionsbyggnad;
2) Försöksgården Flahult, 17 km. från Jönköping; 3) Försöksgården
Gisselås, 9 mil norr om Östersund; 4) Gården Sörby, 55 km. söder om
Umeå.
För budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 har riksdagen till understöd åt
föreningen anvisat anslag om respektive 110,000 kronor och 111,500 kronor.
Medlemsantalet i föreningen utgjorde den 30 juni 1934 757, därav 48 utländska.
Svenska betes- och vallföreningen bildades år 1916. Enligt föreningens stadgar
har densamma till ändamål att verka för erhållandet av högre avkastning
av våra betesmarker och ängsmarker genom införande av bättre metoder för
deras skötsel och nyttjande, att arbeta för att skogsmark allt mindre skall
behöva tagas i anspråk för betesändamål, att söka klarlägga hithörande frågor
och praktiskt tillgodogöra sig på området erhållna rön och erfarenheter, att
härom sprida upplysning till landets jordbrukare samt att överhuvud taget
verka för en mera rationell odling och skötsel av all slags fodervall. Beträffande
styrelsens sammansättning gälla motsvarande bestämmelser som nyss
angivits för svenska mosskulturföreningen.
Föreningen äger en institutionsbyggnad vid Ultuna och i anslutning till
denna en vegetationsgård samt har vidare tillgång till försöksjord på Ultuna
egendom.
För budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 har riksdagen till understöd åt
föreningen anvisat anslag om respektive 89,400 kronor och 90,300 kronor.
Medlemsantalet i föreningen utgjorde vid 1935 års ingång 1,150, därav 27
utländska.
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå bildades genom beslut av Norrbottens
läns hushållningssällskap och landsting år 1892, under förutsättning
att statsbidrag lämnades för anstalten. Sådant har sedermera beviljats från
och med år 1895. Lantbruksstyrelsen, som av Kungl. Majit bemyndigats
meddela närmare föreskrifter rörande anstaltens styrelse och verksamhet,
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 83•
11
utfärdade den 24 januari 1895 reglemente för anstalten. Enligt detta skall
anstalten hava till ändamål dels att såsom kemisk station främja utvecklingen
av jordbruk och näringar genom meddelande av upplysningar och råd
samt medelst undersökning av handelsvaror och andra ämnen, vilka för dessa
hanteringar äro av betydelse, dels att såsom praktisk försöksanstalt genom odling
och förädling av sädesslag och foderväxter söka utröna vilka av dessa
som äro för övre Norrland mest passande samt, i den mån befintliga tillgångar
sådant medgiva, låta verkställa försök med artificiella gödslingsämnen
för utrönande vilka slag av dylika ämnen bäst lämpa sig för övre Norrland,
särskilt för Norrbottens läns moss- och myrmarker, dels ock såsom vetenskaplig
växtbiologisk anstalt undersöka växternas liv och livsyttringar med
hänsyn lill de inom nämnda landsdel förhandenvarande livsbetingelserna.
Anstalten står under uppsikt av en styrelse bestående av minst tre ledamöter,
vilka utses för den tid och i den ordning, som bestämmes av Norrbottens
läns landsting och hushållningssällskap. Enligt reglementet åligger det landstinget
och hushållningssällskapet att bekosta och underhålla dels erforderliga
laboratorier, nämligen ett kemiskt och ett botaniskt med utrustning dels
ock för anstaltens verksamhet erforderligt försöksfält.
Anstaltens laboratorium och övriga lokaler äro inrymda i hushållningssällskapets
fastighet i Luleå. Anstaltens fasta försöksverksamhet är förlagd
till Sunderbyns försöksgård i Nederluleå socken och Alträsks försöksgård i
Överluleå socken, till de fasta försöksstationerna vid Gran i Piteå socken och
Matarengi i Övetorneå socken samt i mindre omfattning till Hagalunds försöksfält
vid Luleå.
Anstalten har beviljats bidrag av statsmedel för verksamheten under vartdera
av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 med 36,500 kronor.
Departementschefen har i denna del anfört följande:
»Det torde vara ställt utom varje tvivel, att ett välordnat försöksväsen är
av den allra största betydelse för jordbruksnäringen. Det är därför av vikt.
att verksamheten så organiseras och bedrives, att bästa möjliga resultat vinnes
inom den kostnadsram, som kan tillmätas för ändamålet, samt att detta
resultat på ändamålsenligt sätt bringas till intresserades kännedom för omsättning
i den praktiska jordbruksdriften. Vad i nu förevarande sammanhang
närmast angår försöksverksamheten på växtodlingens område, torde,
enligt vad av den lämnade redogörelsen framgår, denna verksamhet, sådan
den för närvarande utövas i vårt land, lida av en viss brist på enhetlighet
och planmässighet. En rationalisering synes vara av behovet. Ehuru frågan
örn omorganisation av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
var föremål för behandling vid 1931 års riksdag i samband med
den högre lantbruksundervisningens ordnande, var det naturligt, att i det
sammanhanget intresset för försöksverksamheten fick träda tillbaka för undervisningsfrågorna.
Den förflyttning, som därvid i princip beslöts av centralanstaltens
försöksavdelningar för jordbruk och husdjursskötsel till Ultuna,
har ännu ej blivit genomförd. I stort sett torde detta dröjsmål emelle!-
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
tid hava varit till övervägande fördel. De utredningar, som under tiden
hunnit slutföras, hava på ett otvetydigt sätt visat behovet av en allsidig belysning
av de med försöksverksamheten i landet sammanhängande frågorna,
innan kostnader nedläggas för ordnande av viss del av verksamheten. Men
om sålunda det uppskov, som uppstått med anordnandet vid Ultuna av centralanstaltens
nyssnämnda båda försöksavdelningar, varit till nytta för vinnande
av klarare insikt i avseende å försöksväsendets planläggning, har i
avvaktan på utredningens resultat och de beslut, som på grundval av utredningen
må komma att fattas av statsmakterna, en viss stagnation av försöksverksamheten
icke kunnat undvikas, helt naturligt föranledd av den före
omdaningen försiktiga medelstilldelningen och nödvändigheten för de av
den väntade omorganisationen berörda institutionerna att sparsamt igångsätta
initiativ, som kräva bättre resurser än de förefintliga. Då möjligheter
nu föreligga att överblicka spörsmålet i hela dess vidd, synes tidpunkten
inne att söka vinna en lösning, som mera bestående tillgodoser de krav, vilka
skäligen här kunna uppställas. Vid den omorganisation, som sålunda nu
torde böra övervägas, måste givetvis frågan om växtodlingsförsökens lämpligaste
ordnande bliva föremål för ingående prövning.»
b. Försöksverksamheten på husdjursskötselns område.
På motsvarande sätt, som angivits vid redogörelsen för den nuvarande
anordningen av växtodlingsförsöken, utövas ledningen av den statliga verksamheten
för husdjursförsök av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
närmast genom anstaltens husdjursavdelning. Om centralanstaltens
organisation och allmänna uppgifter samt dess förändring i samband
med 1931 års beslut angående den högre lantbruksundervisningen m. m.
har upplysning lämnats i nämnda redogörelse. Här må emellertid anmärkas,
att enligt gällande instruktion för centralanstalten dess avdelning för husdjursskötsel
har till uppgift att verkställa undersökningar och utredningar
rörande husdjurens avel, utfodring och vård. Avdelningen har under sin hittillsvarande
verksamhet upptagit till behandling en mängd olika problem
inom husdjursskötselns område, därvid huvuddelen avsett utfodringsfrågor.
Närmare redogörelse för avdelningens nuvarande uppgifter, såsom konserveringsförsök,
betesförsök, svinstamkontroll, hönsförsök, försök med kaniner
och undersökningar angående sambandet mellan utfodring och vissa kvalitetsegenskaper
hos smör, lämnas i 1935 års utredningsmans tryckta betänkande.
I avlöningsstaten för centralanstalten beräknas avlöningar till följande ordinarie
befattningar vid avdelningen för husdjursskötsel, nämligen 1 avdelningsföreståndare
(lönegrad B 30), 1 laborator (B 26) och en vaktmästare
(B 7). De i staten härför upptagna beloppen uppgå till sammanlagt (11,520
+ 9,690 + 3,429 = ) 24,639 kronor. Av centralanstaltens assistenter med av
riksdagen bestämt årsarvode äro 2 placerade på husdjursavdelningen. Årsarvodet
är 6,300 kronor, vartill för den ene kommer ett personligt arvodes
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
13
tillägg av 276 kronor för år. För ifrågavarande båda assistenter beräknas i
staten alltså tillhopa 12,876 kronor. Å arvodena utgår dyrtidstillägg.
Av i centralanstaltens stat ingående anslagspost till övrig icke-ordinarie
personal avlönas tre vid husdjursavdelningen anställda extra assistenter.
Dessa åtnjuta vardera arvoden av 4,320 kronor, vartill kommer dyrtidstillägg.
Det i staten för dessa tre assistenter beräknade beloppet utgör alltså 12,960
kronor.
De totala lönebeloppen för befattningshavare å husdjursavdelningen utgöra
således (24,639 + 12,876 + 12,960 =) 50,475 kronor.
Beträffande omkostnaderna för husdjursavdelningen finnas för dessas täckande
enligt staten för innevarande budgetår tillgängliga 18,600 kronor.
Härvid må märkas, att inkomster av avdelningens ladugård vid Experimentalfältet
i staten beräknats till 4,000 kronor, och att sålunda nettoutgifterna
enligt omkostnadsstaten för husdjursavdelningens del stanna vid 14,600 kronor.
För den forsknings- och undervisningsverksamhet, som utövas vid lantbrukshögskolan,
finnas å husdjurslinjen tre institutioner, var och en med en
professor som föreståndare, nämligen för husdjurens anatomi och fysiologi,
för husdjurens avels- och raslära samt för husdjurens utfodring och skötsel.
Föreståndaren för institutionen för husdjurens anatomi biträdes av en amanuens
och ett laboratoriebiträde, föreståndaren för institutionen för avelsoch
raslära av en amanuens samt föreståndaren för utfodringsinstitutionen
av en assistent. I planen för lantbrukshögskolans verksamhet ingår att särskilt
å institutionerna för husdjurens avels- och raslära samt för husdjurens
utfodring och skötsel försök skola utföras. För ifrågavarande försöksverksamhet
har i viss utsträckning nötkreatursbesättningen vid den till högskoland
hörande Ultuna egendom tagits i anspråk.
Bland de försöksanstalter, som arbeta på husdjursområdet, tillkom 1928
genom donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en ny, nämligen institutet
för husdjursförädling. Donationen utgjordes av 500,000 kronor för
engångskostnader och 130,000 kronor i årsanslag till driftkostnader.
Slutligen må nämnas, dels att svenska fjäderfäavelsföreningen vid Nykvarn
i Södermanland bedriver avkastningskontroll (värpningskontroll) beträffande
höns, dels att svinstamkontroll genom vissa skånska slakteriers m. fl. försorg
äger rum i Skåne.
Departementschefen har i denna del anfört följande:
»Jag har tidigare uttalat min anslutning till uppfattningen att en omorganisation
av vårt lands försöksväsen i dess helhet är påkallad. Då den av staten
bedrivna försöksverksamheten omfattar även försök med husdjur, följer sålunda
redan härav, att jämväl denna gren av verksamheten hör ur de synpunkter,
varom nu är fråga, upptagas till behandling. Det nära samband,
som råder mellan försöksverksamheten på växtodlingens och på husdjurs
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
skötselns områden, synes för övrigt medföra, att den ena avdelningens organisationsspörsmål
icke kan lämpligen lösas utan sammanhang med den
andras.»
c. Försöksverksamheten på trädgårdsodlingens område.
Sedan ett antal år bedrives vid Alnarps trädgårdar försök med renodling
och förädling samt fröodling av köksväxter. Å riksstaten för innevarande
budgetår är uppfört ett förslagsanslag av 18,000 kronor för detta ändamål.
Beloppet disponeras av styrelsen för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp enligt av Kungl. Majit för försöksverksamheten fastställd
stat. Däri ingående belopp för avlöningar hava fastställts av riksdagen. I
staten äro avlöningarna upptagna till 23,940 kronor. För omkostnader äro
beräknade 11,100 kronor. Då särskilda uppbördsmedel för försäljning av
köksväxter och jordbruksprodukter m. m. upptagits till 17,040 kronor återstår
den nettoutgift 18,000 kronor, vilken täckes av statsanslaget.
Vidare utgår till Sveriges pomologiska förening sedan en
följd av år anslag. För budgetåret 1934/1935 utgjorde anslaget 10,000 kronor.
Därjämte har ett av riksdagen till befrämjande av avsättningen av svensk
frukt anvisat särskilt reservationsanslag av Kungl. Majit ställts till föreningens
förfogande. Detta anslag uppgick för budgetåret 1934/1935 till 4,000 kronor.
Vid 1935 års riksdag hava båda anslagen enligt de nya grunderna för riksstatens
uppställning sammanförts till ett anslag, benämnt »Bidrag till Sveriges
pomologiska förening». Det nya anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 14,000 kronor.
Utöver nämnda anslag har staten för närvarande ej utgifter för den egentliga
försöksverksamheten på trädgårdsodlingens område.
Departementschefen har i denna del anfört följande:
»Någon försöksverksamhet på trädgårdsodlingens område bedrives, såsom
framgår av det anförda, icke för närvarande i större omfattning i vårt land.
Trädgårdsförsöken stå ej heller i sådant nära samband med växtodlingens
och husdjursskötselns försöksväsen, att en omorganisation av detta sistnämnda
måste föra med sig, att jämväl trädgårdsförsöksverksamheten blir
föremål för översyn. Ehuru tveksamhet kan råda huru härutinnan lämpligen
bör förfaras, har jag emellertid funnit mig böra förorda, att, då nu försöksverksamheten
för den egentliga jordbruksnäringen i hela dess vidd kommer
under behandling, även frågan om trädgårdsförsöksverksamhetens framtida
ordnande upptages till prövning. Såsom av utredningsmännen framhållits,
har under de senare decennierna produktionen inom landet av frukt, bär,
köksväxter och andra trädgårdsprodukter tagit en avsevärt större omfattning
än tidigare. Denna ökade produktion har likväl ej kunnat hålla jämna
steg med den alltjämt ökade konsumtionen av sådana varor. Även om alltjämt
en stor del av vårt behov av frukt och grönsaker m. m. till följd av
rådande odlingsförhållanden måste importeras, torde en rationellare bedri
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
15
ven inhemsk trädgårdsodling med därav följande såväl kvantitativt som kvalitativt
förbättrad avkastning kunna medföra betydande fördelar för landet.
Härför torde emellertid krävas vidgade kunskaper hos trädgårdsodlare om
odlingens förutsättningar och behov. För undervisningen i trädgårdsskötsel
är sörjt genom Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt genom
statsunderstödda lägre trädgårdsskolor. I motsats till vad som gäller
inom den egentliga jordbruksnäringen, förefinnes däremot ej jämte undervisningsverksamheten
någon statlig anstalt inom trädgårdsodlingens område,
som har till huvudsaklig uppgift att bedriva försöksverksamhet för metodiskt
lösande av praktiska odlingsuppgifter. Med hänsyn till trädgårdsodlingens
stora och växande betydelse synes det vara av vikt, att även denna odlingsgren
beredes stödet av en genom statlig anstalt bedriven försöksverksamhet.»
2. Försöksverksamhetens allmänna planläggning.
a. Växtodlingen.
1931 års utredningsmän hava velat hävda, att den bästa organisationen
av landets försöksväsende uppnåddes genom inrättande av en väl utrustad
central statlig försöksanstalt, statens lantbruksförsö
k sanstal t. I denna skulle inorganiseras icke blott den verksamhet,
som den nuvarande centralanstaltens avdelning för jordbruk och husdjursskötsel
bedreve, utan även mosskulturföreningens och betes- och vallföreningens
verksamhet. Vidare har föreslagits, att till försöksanstalten skulle anknytas
ett system av fasta försöksgårdar, varjämte i intimt samband
med försöksanstalten och försöksgårdarna den statsunderstödda
lokala fältförsöksverksamheten borde organiseras. I
försöksgårdssystemet borde enligt utredningsmännens mening ingå kemiskväxtbiologiska
anstalten i Luleå tillhörande försöksgårdar..
Statens lantbruksförsöksanstalt, som borde förläggas till Ultuna, skulle omfatta
tre avdelningar, en för jordbruksförsök, en för husdjursförsök samt en
för administration och upplysningar.
1935 års utredningsman har uttalat, att vissa sakliga förbättringar i landets
jordbruksförsöksverksamhet syntes vara av behovet påkallade. Det väsentliga
torde vara: 1) Anordnandet av nya försöksgårdar och utvidgning över
huvud taget av systemet med fasta försöksplatser i landets olika delar samt
möjligheter för olika centrala försöksorgan att utnyttja dessa. 2) Beredandet
av ökade möjligheter för den nuvarande centralanstaltens jordbruksavdelning
att handhava sina arbetsuppgifter. 3) Åstadkommande av intimare samarbete
mellan olika organ för försöksverksamheten på jordbruksområdet. Det har
synts utredningsmannen, att dessa förbättringar kunde införas utan större
organisalionsändringar. Från denna utgångspunkt hava vissa åtgärder föreslagits.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr So
-
Utredningsmannen har sålunda framlagt förslag angående försöksuppgifternas
fördelning mellan de olika försöksorganen och därvid
anfört följande.
Centralanstaltens nuvarande jordbruksavdelning borde ombildas till en
särskild jordbruksförsöksinstitution, vilken borde ansvara för de försöksuppgifter
inom jordbruksområdet, som ej enligt vad i det följande angåves skulle
åvila föreningarna. Svenska betes- och vallföreningen syntes böra hava ansvaret
för undersökningar rörande foderproduktionen på vallar och betesmarker,
med huvudvikten lagd vid undersökningar på fastmarksjord. Svenska
mosskulturföreningen borde svara för undersökningar rörande organogena
jordar, med huvudvikten lagd på sådana undersökningar, som berörde nyodlingsverksamheten
å dylika jordar.
Ifråga om tillämpningen av den föreslagna regeln rörande uppdelningen
finge följande anföras. Jordbruksförsöksinstitutionens viktigaste uppgifter
torde bliva att å fastmarksåker utföra försök rörande jordbearbetning, dräneringsförsök,
försök rörande gödslingens och kalkningens inflytande på
jordbruksdriftens ekonomi, sortförsök, ogräsbekämpningsförsök och växtodlingsförsök
i allmänhet. På fastmark borde den ensam ansvara för alla försök
med andra växtslag än beles- och vallväxter. Den befriades från försök på permanenta
vallar och beten, d. v. s. på sådan jord, som i regel ej lades under
plogen. Dessa uppgifter övertoges av betes- och vall föreningen och mosskulturföreningen,
som dock vid planläggningen borde anlita jordbruksförsöksinstitutionens
sakkunskap. I de fall, där betande djur användes för bestämning
av avkastningen, borde planerna uppgöras i samråd med försöksmännen
på husdjursområdet. — När det gällde upptagande av försöksserier på
i växtföljder ingående vallar, cirkulationsvallar, borde den initiativtagande
försöksinstitutionen (jordbruksförsöksinstitutionen, betes- och vallföreningen
eller mosskulturföreningen) inleda samarbete för planläggningen av försöken
med den eller de andra försöksinstitutioner, för vilkas arbete försöksserien
hade särskild betydelse. — Mosskulturföreningen svarade för försök, som avsåge
nyodlingsåtgärder på organogen jord, såsom stubbrytning, röjning, torrläggning,
jordföx-bättring etc., varvid emellertid andra institutioners sakkunskap
i jordbearbetningsfrågor borde anlitas. Alla övriga försök på organogena
jordar med andra än betes- och vallväxter planlades av mosskulturföreningen
och jordbruksförsöksinstitutionen gemensamt. Ledningen för dessa
försök borde i första hand tillkomma mosskulturföreningen, jordbruksförsöksinstitutionen
dock obetaget att genomföra sådana försöksserier på organogen
jord, som hade betydelse för dess verksamhet. Jämförelser mellan
olika gödselmedel borde i princip utföras av jordbruksförsöksinstitutionen.
— Mosskulturföreningen och betes- och vallföreningen borde gemensamt
planlägga försöken med betes- och vallväxter på organogena jordar.
Bestämmelserna finge ej tolkas så, att ett visst försöksorgan ej skulle få
utföra sådana för dess uppgift viktiga försök, som samtidigt berörde en annan
institutions arbetsområde.
Påpekas borde, att förenämnda riktlinjer avsåge försöksarbetet, samt att
det givetvis borde vara de båda föreningarna obetaget att bedriva sin upplysnings-
och konsultationsverksamhet på det sätt, som erfordrades för att
de skulle fylla sina stadgeenliga uppgifter eller som eljest kunde anses påkallat.
I detta sammanhang ville utredningsmannen uttala den mening, att skäl
talade för att mosskulturföreningens sakkunskap toges i anspråk då det gällde
att avgöra, örn organogena jordar medelst statsunderstöd skulle torrläggas
till åker eller bete.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
17
Ledningen av hushållningssällskapens lokala fältförsök borde odelad kvarstå
hos jordbruksförsöksinstitutionen, som vid uppgörande av standardplanerna
och utförande av analyser för dessa försök emellertid borde utnyttja
föreningarnas sakkunskap.
Försöksgårdarna Flahult och Lilla Sunnersta samt Gisselås borde kvarstanna
hos mosskulturföreningen. De av betes- och vallföreningen nu bedrivna
fasta kultiveringsförsöken liksom kontrollverksamheten vid kontrollgårdarna
Blombacka och Boda borde kvarbliva hos föreningen.
Departementschefen har i denna del huvudsakligen anfört följande.
»De förslag, vilka framlagts av 1931 års utredningsmän, bottna i en strävan
att åstadkomma större samverkan mellan de arbetskrafter och rationellare
användning av de medel, vilka ställas i försöksverksamhetens tjänst. Tillika
torde hava eftersträvats att icke hindra den utveckling av verksamheten, som
kan erfordras med hänsyn till skilda orters och olika verksamhetsgrenars
särskilda behov. Mot de riktlinjer, vilka sålunda torde hava varit vägledande
för utredningsmännen, synes icke finnas anledning till erinran.
Såsom framgår av redogörelsen hava utredningsmännen bland annat undersökt,
i vad mån större planmässighet skulle kunna vinnas dels genom
sammanförande till en organisation av de båda var för sig verksamma statsunderstödda
föreningarna, svenska betes- och vallföreningen samt svenska
mosskulturföreningen, dels genom samlande i en statlig anstalt av centralanstaltens
för försöksväsendet på jordbruksområdet jordbruksavdelning, statens
växtskyddsanstalt, nyssnämnda två föreningar, viss del av kemisk-växtbiologiska
anstaltens i Luleå verksamhet samt den med statsmedel understödda
Sveriges utsädesförening.
Vad angår frågan örn sammanförande till en enda organisation av svenska
mosskulturföreningen samt svenska betes- och vallföreningen skulle, då beträffande
försöksverksamheten på odlade marker, vare sig dessa bestå av
mossjord eller annan jord, försöksverksamhetens metodik är i stor utsträckning
gemensam, en viss rationalisering genom en dylik åtgärd måhända
kunna åstadkommas. Vid såväl 1931 som 1935 års utredning har emellertid
resultatet av en sådan samorganisation ansetts jämförelsevis obetydligt.
Det är även min uppfattning, att ej mycket därigenom skulle stå alt vinna.
För mig framstår som den avgörande frågan huruvida, då nu omorganisation
av försöksverksamheten på växtodlingens område avses, den försöksverksamhet,
som hittills bedrivits av föreningarna, skall fortfarande med understöd
av statsmedel handhavas av dem, eller huruvida verksamheten bör
införlivas med den rent statliga försöksverksamheten.
Vid bedömande av denna fråga må erinras, att bidrag av staten för föreningarnas
verksamhet från början utgått med blygsamma belopp. Under
årens gång har föreningarnas verksamhet utvidgats och statsbidragen stigit
till avsevärda summor. De utgå under innevarande budgetår med 110,000
kronor lill svenska mosskulturföreningen och med 89,400 kronor lill svenska
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 saini Nr 83. Z
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
betes- och vallföreningen. —--Betydligt stegrade anspråk på understöd
av staten kunna förväntas från föreningarnas sida, därest de skola bibehållas
vid sina försöksuppgifter.
Det av 1935 års utredningsman framlagda förslaget örn föreningsformens
bibehållande torde förutsätta, att föreningarna i fråga örn arbetsuppgifterna
beredes en med statlig verksamhet på växtodlingens område sidoordnad ställning.
Förslaget innebär, att betes- och vallföreningen skulle ansvara för undersökningar
rörande foderproduktionen på vallar och betesmarker med huvudvikten
lagd vid undersökningar på fastmarksjord samt mosskulturföreningen
för undersökningar rörande organogena jordar med huvudvikten
lagd vid sådana undersökningar, som berörde nyodlingsverksamheten å dylika
jordar, under det att den statliga försöksverksamheten skulle tilldelas
övriga försöksuppgifter inom jordbruksområdet. Ett avsteg från principen
om uppdelning av arbetsuppgifterna ligger emellertid redan i utredningsmannens
uttalande, att bestämmelser örn arbetsfördelning ej finge tolkas så, att
ett visst försöksorgan icke skulle få utföra sådana till dess uppgift hörande
viktiga försök, som samtidigt berörde en annan institutions arbetsområde.
Min uppfattning är också, att angivna förslag skulle vara svårt att genomföra.
Särskilt torde det för den statliga försöksverksamheten på jordbruksområdet,
där i övrigt växtodlings- och jordbearbetningsfrågor undersökas, i
längden befinnas orimligt att förbigå de viktiga betes- och mossodlingsspörsmålen.
Men jämväl föreningarna, som skulle syssla med specialuppgifter,
torde erfara ett oavvisligt behov att genom forsknings- och försöksverksamhet
orientera sig inom de allmänna discipliner, i vilka deras verksamhetsområden
ingå. Härtill kommer, att ett sammanförande av tillgångar i personal
och utrustning inom en redan för försöksverksamhetens allmänna uppgifter
erforderlig institution torde medföra viss kostnadsbesparing för statsverket.
Nämnas må ytterligare, att den enhetliga ledning och allmänna överblick över
försöksverksamhetens behov, som ett sammanförande av verksamheten organisatoriskt
sett skulle medföra, ej torde ersättas av föreslaget samarbete mellan
statsinstitutionen och föreningarna, vilka senare helt visst skulle komma att
på olika sätt söka hävda sin fria ställning.
Det viktigaste skälet för förslaget om föreningsformens bibehållande torde
hava bestått däri, att denna arbetsform ansetts lämna utrymme för en bredare
kontakt med det praktiska jordbrukets målsmän och därmed befordra
effektiviteten av upplysningsarbetet på föreningarnas verksamhetsområden.
Ehuru denna kontakt omedelbart torde förefinnas väsentligen mellan försöks-
och upplysningsverksamhetens ledning, å ena sidan, samt å andra sidan,
de till föreningarna anslutna medlemmarna, utgörande omkring 760 inom
mosskulturföreningen samt omkring 1,150 inom betes- och vallföreningen,
skall betydelsen av utredningsmannens berörda skäl icke underskattas. Ett
större antal utövare av jordbruksnäringen torde emellertid särskilt betes- och
vallföreningen hava nått indirekt genom de utbildningskurser, som genom
föreningens medverkan hållits för konsulenter och vandringsrättare i hushållningssällskap
m. fl. Dessutom torde även den direkta påverkan hava sträckt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
19
sig långt utöver medlemmarnas krets genom spridandet av populära skrifter,
anordnandet av föredrag, mossdagar o. s. v.
Då slutlig ställning tages till frågan örn föreningarnas bibehållande i deras
nuvarande gestaltning, torde böra ihågkommas att, enligt statsmakternas beslut
år 1931, vid Ultuna anordnats en lantbrukshögskola med framstående
forskare och lärarkrafter på olika områden av lantbruksvetenskapen och försedd
med modern instrumentell utrustning. Såsom jag förut erinrat, skola
enligt samtidigt fattat beslut till samma plats överflyttas de till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet hörande jordbruks- och husdjursavdelningarna.
Det är min avsikt att i det följande föreslå utbyggnad
av nämnda avdelningar i samband med ifrågavarande förflyttning. Genom
dessa anordningar beräknas vid Ultuna uppstå en koncentration av krafter
för forskning och försöksverksamhet, varav viktiga bidrag böra kunna
förväntas till lösande även av spörsmål, som äro av omedelbar betydelse
för produktionen. Man torde ej få bortse från detta nya läge
vid avgörandet av frågan huruvida de försöksuppgifter, som hittills
vårdats av föreningarna, fortfarande skola med bidrag av statsmedel omhänderhavas
av dem. Den statliga försöksverksamhet, som förlägges till
Ultuna, synes vara väl ägnad att i sig upptaga sagda uppgifter. Givetvis bör
härvid tillses, att statsanstaltcn genom utrustning med erforderliga arbetskrafter
och andra resurser göres beredd för ändamålet. Örn denna anordning,
vilken sålunda av mig nu förordas, blir genomförd, torde därav följa,
att jämväl de till föreningarna anslutna försöksgårdarna böra överföras till
den statliga försöksverksamheten, i den mån överenskommelse därom kan
träffas med föreningarna. Däremot ifrågasättes icke nu förvärvande för statens
räkning av föreningarnas institutionslokaler.
Vad angår de statsunderstödda kurser i beteskultur och ängsskötsel, som
under svenska betes- och vallföreningens medverkan hållits för konsulenter
vid hushållningssällskapen, lärare vid lantbruksskolor m. fl., synes dylik
verksamhet böra i framtiden omhändertagas av lantbrukshögskolan.
1931 års utredningsmän förorda, att jämväl föreningarnas upplysningsoch
konsulterande verksamhet skulle undandragas statsunderstöd. I stället
skulle den allmänna upplysningsverksamheten och till viss del även den rent
konsulterande verksamheten omhändertagas av ett särskilt upplysningsorgan
inom den statliga försöksverksamheten, varjämte förutsattes, att den konsulterande
verksamheten i avsevärd utsträckning överlätes på hushållningssällskapen
i landet. Ett belastande av hushållningssällskapen med den angivna
uppgiften har från olika håll framkallat betänkligheter och föranlett krav på
förstärkta arbetskrafter inom dessa organisationer, därest utredningsmännens
förslag genomfördes. Vidare har i åtskilliga yttranden framhållits, att även
om föreningarnas verksamhet i huvudsak överfördes till statligt organ, föreningarna
likväl borde erhålla statsanslag för bedrivande av viss upplysningsverksamhet
och för vidmakthållande bland jordbrukarna av intresset
för de uppgifter, vilkas främjande varit föreningarnas ändamål.
Den nyss återgivna uppfattningen, att föreningsformen medgåve en bre
-
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr Bå
-
dare kontakt med jordbrukets praktiska utövare, torde äga giltighet väsentligen
i avseende å upplysnings- och propagandaverksamheten. Jag delar
den meningen, att upplysning och propaganda med större framgång kan
spridas genom jordbrukarsammanslutningar än genom en statsanstalt. Nu
hava föreningarna förmenat, att vidmakthållandet av en sådan verksamhet
förutsatte stödet av en genom föreningarna själva bedriven försöksverksamhet.
En dylik åsikt har framförts jämväl av 1935 års utredningsman
samt funnit uttryck i vissa av de avgivna yttrandena. Ehuru det
ej må bestridas, att möjligheten till egen försöksverksamhet kan verka
stimulerande på upplysnings- och propagandaverksamheten, torde det emellertid
vara överdrift att påstå, att berörda verksamhetsformer med varandra
äga ett oupplösligt sammanhang. De, vilka driva upplysnings- och propagandaverksamhet,
böra naturligtvis sättas i tillfälle att kontinuerligt få del
av vunna försöksresultaten ävensom att på nära håll följa försöksverksamheten.
Härför fordras emellertid ej att de själva utöva sådan verksamhet.
Det torde här få erinras, att även nu verksamheten inom föreningarna är genom
befattningshavarnas olika arbetsuppgifter i väsentlig grad uppdelad i
försöksverksamhet samt upplysnings- och propagandaverksamhet. Då jag
tillstyrker, att föreningarna alltjämt må erhålla anslag för den del av deras
nuvarande verksamhet, som avser upplysning och propaganda, utgår jag
alltså från, att föreningarnas personal, särskilt kulturingenjörer och konsulenter,
genom egen observation av den statliga försöksverksamhetens förlopp
och genom informationer av denna verksamhets fackliga ledning i full
utsträckning erhålla det material för sin uppgift, som skäligen må kunna
ifrågakomma. Det bör ihågkommas, att den statliga försöksverksamheten
härvid äger samma intresse som föreningarna, nämligen att, sedan sådana
resultat av försöksverksamhet vunnits, att dessa kunna anses utgöra en säker
ledning för de enskilda jordbrukarna vid utövningen av deras näring, resultaten
snabbt föras ut till därav intresserades kännedom.
Ehuru föreningarna sålunda förutsättas icke skola vidare driva försöksverksamhet,
utan på angivet sätt beredas tillgång till den statliga verksamhetens
försöksanordningar, torde de däremot ej böra sakna möjlighet till
upprätthållande av demonstrationsfält i erforderlig omfattning. De böi''a
även erhålla medel för utförande av analyser för den konsulterande verksamheten,
m. m. För demonstrationsändamål torde jämväl de statliga försöksgårdarna
och försöksfälten böra i viss utsträckning kunna upplåtas till
föreningarnas disposition. Föreningarnas allmänna upplysningsverksamhet
bör förutom genom demonstrationer fullgöras genom föredrag, publikationsverksamhet
i sådan press, som läses av befolkningslager, vilkas upplysande
verksamheten åsyftar, och dylikt. Föreningarna torde även böra beredas tillfälle
att utgiva en tidskrift för sina medlemmar.
I den statliga försöksverksamhetens uppgift torde också böra ingå skyldighet
att verka för bekantgörande bland allmänheten av erhållna rön. För
denna gren av verksamheten torde i tillämpliga delar kunna gälla vad nyss
anförts rörande föreningarnas motsvarande uppgift. Då upplysningsverk
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
21
samheten torde böra utövas genom den fackliga försöksledningen med dess
bundenhet till arbetet vid de centrala försöksanordningarna, torde det bliva
naturligt, att verksamheten närmast kommer att vända sig till konsulenter
och lärare och blott mera indirekt till den breda allmänheten. Det kan givetvis
förväntas, att föreningarna jämte hushållningssällskapen bliva i stånd att
inom sina områden bedriva upplysningsverksamhet på sådant plan, att den
statliga försöksledningens direkta upplysningsverksamhet allenast i ringa omfattning
behöver tagas i anspråk.
Av 1931 års utredningsmän har föreslagits, att kemisk-växtbiologiska anstalten
i Luleå skulle på sådant sätt inordnas i statens försöksverksamhet,
att dess försöksgårdar inginge i den statliga organisationen, varest anstalten
skulle bibehållas vid sin centrala verksamhet. Med hänsyn till nämnda anstalts
lokalbetonade karaktär anser även jag, att anstaltens centrala verksamhet
bör jämväl i fortsättningen upprätthållas på ungefär samma sätt som
hittills. Men därjämte torde med hänsyn till effektiviteten av anstaltens
verksamhet på ifrågavarande område anstalten böra genom statsunderstöd
beredas möjlighet att behålla dess ursprungliga, genom donation tillkomna
fasta försöksgård Sunderbyn. Däremot bör förutsättas, att den under nämnda
försöksgård lydande Alträsks substation, vars inrättande till största delen
bekostats av statsmedel och vars drift helt och hållet bestrides av statsanslag,
helt underordnas den statliga försöksverksamheten. Genom en dylik anordning
torde i möjligaste grad på en gång tillgodoses såväl förefintliga ortläga
försöksintressen som behovet av införlivande med den statliga verksamheten
av en för övre Norrland viktig försöksgårdstyp.
Därest ledningen av försöksverksamheten, på sätt här föreslagits, tillägges
en statlig organisation, är det uppenbart, att denna har att planlägga försöksverksamheten
och svara för uppgjorda planers utförande. Intet hinder torde
likväl böra möta för institutioner av olika slag, vilkas intressen äro inriktade
på jordbruksnäringen, att hos den statliga försöksorganisationen väcka förslag
om utförande av försök, som anses vara av vikt för produktionen på
jordbrukets område. Även om ett sålunda väckt förslag skulle av försöksorganisationen
anses vara av avsevärd betydelse och böra komma till utförande,
torde, med hänsyn till redan planlagda försök inom gränserna för
försöksorganisationens medelstillgång, svårigheter emellertid kunna yppa sig
att få det föreslagna försöket genomfört. Det är därför min mening, att
ett särskilt belopp årligen bör ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för möjliggörande
i viss utsträckning genom försöksorganisationen av sådana föreslagna
försök, som ansetts äga stor betydelse för produktionen, men som ej
kunna komma till utförande inom ramen för de planlagda försöken. Det
torde kunna förväntas, att särskilt sammanslutningar bland jordbrukare och
icke minst statsunderstödda sådana begagna sig av den möjlighet, som härigenom
skulle beredas, att få frågor, som uppstå under verksamhetens utövning,
prövade genom metodiska försök. Genom denna anordning böra mosskulturföreningen
och betes- och vallföreningen i viss utsträckning kunna till
-
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
godose de behov av ledning för upplysningsverksamheten, som hittills skett
genom de egna försöken.
Beträffande 1931 års utredningsmäns förslag angående utbyggnad av försöksgårdssystemet
må erinras, att de fasta försöksgårdar, som nu tillhöra
staten, tillkommit först under senare åren. Det är uppenbart, att erfarenheten
av deras verksamhet ännu ej kan vara synnerligen stor. Ett statligt
försöksgårdssystem torde därför böra utbyggas successivt och med stor försiktighet.
Vad angår försöksverksamheten vid lantbruksskolor och lantmannaskolor
synes densamma böra stimuleras liksom också den i samverkan
med hushållningssällskap bedrivna lokala försöksverksamheten. Åtgärder
böra vidtagas för effektivisering under den statliga försöksverksamhetens
ledning av försök för fastställande under skilda jordmåns- och klimatförhållanden
av odlingsvärdet av de sorter och stammar, som tillföras landets
växtodling. Jag återkommer.tili dessa spörsmål i det följande.»
I motionerna I: 366 och II: 702 har yrkats, dels att svenska mosskulturföreningen
bibehåller sina försöksgårdar Flahult och Gisselås, dels att svenska
mosskulturföreningen samt svenska betes- och vallföreningen fortsätta sin
försöksverksamhet under statens ledning, och dels att dessa båda föreningar
sammanslås.
Motionerna I: 370 och II: 713 avse dels att kemisk-växtbiologiska anstalten
i Luleå bibehåller Alträsks försöksgård i sin ägo, dels ock att anstalten fortsätter
sin lokala försöksverksamhet.
b. Husdjur sskötseln.
1935 års utredningsman har förutsatt, att husdjursförsöksverksamheten —
i enlighet med 1931 års riksdagsbeslut — förlädes till Ultuna eller i dess
omedelbara närhet. Den centrala försöksverksamheten borde emellertid enligt
utredningsmannens mening kompletteras med vissa försök i Sydsverige,
vilka borde förläggas till Alnarpsinstitutet. En filialstation för liusdjursförsök
borde ordnas vid Alnarps egendom.
Utredningsmannen har framhållit, att erforderliga försöksdjur kunde utgöras
antingen av sådana, som vore i statens ägo och funnes till omedelbar,
fri och bestående disposition, eller också av djur inom besättningar, tillhöriga
enskilda jordbrukare, med vilka försöksorganet träffat uppgörelse om
försöks utförande. I sådant hänseende vore med enskildas besättningar jämförbara
besättningar å sådana statens gårdar, som hade anslagits för vissa
särskilda ändamål, såsom exempelvis Svartsjö.
Verksamhetens uppgifter torde enligt utredningsmannens mening i allmänhet
få anses bestå i utredning av frågor rörande husdjurens avel samt deras
utfodring och vård.
Svinstamkontrollen borde inorganiseras i försöksverksamheten.
Härjämte torde böra upptagas utfodrings- och uppfödningsförsök med sådana
smådjur som kaniner och s. k. pälsdjur.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
23
Sveriges rävuppfödares riksförbund, förening u. p. a., har i en den 27
september 1935 till jordbruksdepartementet inkommen skrift hemställt om
åtgärder för anläggande av en försöksgård för rävuppfödning.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»I överensstämmelse med vad jag uttalat beträffande försöksverksamheten
på växtodlingens område, torde ej heller i fråga om husdjursförsöken anledning
finnas att frångå den uppfattning, vartill statsmakterna kommo i samband
med beslutet om den högre lantbruksundervisningens omorganisation,
eller att den centrala statliga försöksverksamheten bör förläggas till Ultuna.
Likaledes biträder jag utredningsmannens mening att en fast försöksverksamhet
på husdjursområdet bör under ledning av den centrala försöksorganisationen
vid Ultuna i viss utsträckning komma till stånd även vid Alnarp.
Såsom tillgångar för husdjursförsöken torde till en del jämväl kunna tjäna
de huvudsakligen för växtodlingsförsök inrättade statliga försöksgårdarna.
Men erforderligt torde vara att även efter utbyggandet av de fasta försöksresurser,
till vilka jag i en annan avdelning torde få återkomma, försök
utföras å djurbesättningar tillhörande enskilda personer i olika delar av
landet. , .
I fråga om den statliga husdjursförsöksverksamhetens uppgifter anser jag
mig i stort sett kunna biträda utredningsmannens förslag. Verksamheten bör
sålunda huvudsakligen avse utfodringsspörsmål, medan däremot avelsproblem,
med vilka institutet för husdjursförädling är sysselsatt, samt avkastningskontroll
beträffande höns, som med stöd av statsbidrag utövas av
Sveriges fjäderfäavelsförening, i huvudsak icke böra omfattas av verksamheten.
Ett avsteg från uppfattningen att husdjursförsöken böra hava utfodringsfrågor
till föremål innebär utredningsmannens förslag om svinstamkontrollens
inorganiserande i försöksverksamheten. Ehuru nämnda kontroll, avseende
undersökningar å avkomman efter avelssvin för utrönande av olika
avelsbesättningars och avelsdjurs värde, under ett antal år handhafts av
centralanstaltens husdjursavdelning, vars verksamhet i huvudsak torde fortsättas
vid Ultuna, är jag tveksam, huruvida den föreslagna anordningen
kan anses i längden rationell. I avvaktan på närmare undersökning örn
lämpligaste sättet för svinstamkontrollens utövande torde denna kontrollverksamhet
icke böra upptagas bland husdjursförsökens bestående uppgifter,
utan torde, såsom hittills, tillsvidare särskilt anslag böra utgå för
berörda ändamål.
Då fråga särskilt väckts .örn försöksverksamhet på fårskötselns område,
torde det få framhållas, att denna försöksverksamhet i enlighet med det anförda
ligger inom den statliga försöksverksamhetens sfär huvudsakligen såvitt
försöken avse utfodringsfrågor och därmed sammanhängande produktionsekonomiska
spörsmål. Dessa böra följaktligen vinna beaktande vid
planläggningen av husdjursförsöken inom ramen av de medel, som för berörda
försök anvisas.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
Det sist sagda torde även gälla beträffande den av Sveriges rävuppfödares
riksförbund gjorda framställningen om anordnande av försök vid Ultuna
med rävar. Dylika försök torde vara av vikt särskilt med hänsyn därtill, att
den för ett stort antal medborgare betydelsefulla näringsgren, som rävuppfödningen
utgör, har allenast en kortvarig utveckling bakom sig, och att
följaktligen endast en förhållandevis liten erfarenhet föreligger som stöd för
verksamheten. Hinder torde sålunda ej böra möta, att jämväl försök med
nu ifrågavarande slag av djur upptagas å den statliga husdjursförsöksverksamhetens
program. Även kaniner och andra s. k. pälsdjur än rävar torde,
såsom 1935 års utredningsman föreslagit, kunna omfattas av verksamheten.
Beträffande möjligheter för intresserade jordbrukare eller jordbrukssammanslutningar
att kunna påkalla försök rörande aktuella problem hänvisas
till vad jag därom yttrat i samband med jordbruksförsöken.»
I motionen II: 610 har hemställts om utredning för anläggande av en fast
försöksgård för fåraveln, helst i närheten av Ultuna lantbrukshögskola.
c. Trädgårdsodlingen.
1931 års utredningsmän hava framhållit, att, i motsats till vad som gällde
beträffande växtodlingsförsöken, möjligheterna att få till stånd en enhetlig
organisation vore i hög grad förenklade därav, att endast två slag av mera
permanent försöksverksamhet på ifrågavarande område förefunnes, nämligen
köksväxtförsöken vid Alnarps trädgårdar och Sveriges pomologiska
förenings fruktodlingsförsök, ävenledes i stort sett förlagda till samma plats.
Utredningsmännen hava därför ansett det ej kunna bliva fråga om annat
än att på grundval av den redan igångsatta verksamheten bygga upp den
organisation, som enligt utredningsmännens mening borde omfatta all försöksverksamhet
på trädgårdsområdet.
Utredningsmännen hava förordat, att i första hand behovet av försök på
fruktodlingens och köksväxtodlingens områden tillgodosåges, men de hava
tillika framhållit att även odlingen av prydnadsväxter hade en utomordentligt
stor betydelse inom den svenska hortikulturen, och att dylik odling alltför
väl behövde stödet av en ordnad försöksverksamhet. Med hänsyn till de
stora kostnader, som skulle vara förenade med upprättande av en fullt modern
avdelning för den försöksverksamhet, som i sagda avseende kunde krävas,
har något förslag härutinnan likväl ej framlagts. Utredningsmännen
hava i stället uttalat, att trädgårdsodlarnas intressen i delta avseende skulle
i viss mån kunna främjas med jämförelsevis enkla åtgärder. Sålunda skulle
en del smärre försök kunna utföras vid Alnarpsinstitutets trädgårdsavdelning,
och bland dessa försök finge i främsta rummet nämnas prövning av
nyare arter och sorter av prydnadsväxter under glas. Likaså skulle man
kunna pröva prydnadsbuskar och vissa träd samt en hel del ett- och fleråriga
prydnadsväxter på kalljord.
Såsom förläggningsort för försöksverksamheten på trädgårdsområdet har
föreslagits Alnarp.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
25
Härjämte borde upprättas tre fasta trädgårdsförsöksstationer, nämligen en
i Stockholmstrakten, en i närheten av Göteborg och en tredje i Sundsvallstrakten.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»I likhet med utredningsmännen anser även jag, att all statlig försöksverksamhet
på trädgårdsodlingens område bör ledas genom en till Alnarp förlagd
central organisation. I denna verksamhet torde de trädgårdsförsök,
som hittills med särskilt statsbidrag utförts vid Alnarp, böra uppgå. Mot
försöksverksamhetens föreslagna uppgifter har jag i princip icke något att
erinra. Dock torde böra framhållas, att på samma sätt som den nu med
statsunderstöd bedrivna försöksverksamheten vid Alnarps trädgårdar jämväl
avser förädling av köksväxter, så synes dylik förädlingsverksamhet böra företagas
även efter genomförandet av den föreslagna organisationen på området,
i den mån så kan ske inom ramen för de för trädgårdsförsöksverksamheten
anvisade medlen. Under samma förutsättning synes även odlingen av prydnadsväxter
böra beredas stöd av försöksverksamheten.
Efter inrättandet av den statliga organisationen på trädgårdsodlingens område
bör — i anslutning till den ståndpunkt, jag intagit beträffande svenska
betes- och vall- samt svenska mosskulturföreningarna — Sveriges pomologiska
förening, som nu utför försöksverksamhet med bidrag av statsmedel,
ej vidare erhålla dylikt understöd för försöksändamål. Föreningen torde
däremot alltjämt böra få åtnjuta statsbidrag till sin allmänna upplysningsverksamhet.
Jag återkommer till frågan härom i en senare avdelning.»
3. Den centrala statliga försöksverksamheten.
a. Jordbruks- och husdjursförsökens allmänna organisation.
1931 års utredningsmän lia föreslagit upprättandet av en statens lantbruksförsöksanstalt
under ledning av en särskild styrelse. Anstalten skulle
omfatta tre avdelningar, en jordbruksavdelning, en husdjursavdelning samt
en administrations- och upplysningsavdelning. I spetsen för varje avdelning
borde stå en föreståndare. Såsom chef för anstalten skulle fungera föreståndaren
för administrations- och upplysningsavdelningen, vilken borde hava
överdirektörs tjänsteställning.
1935 års utredningsman har framlagt tre alternativa förslag till den statliga
försöksverksamhetens för husdjursförsök anordnande. Alternativ I har
betecknats såsom åtskild men samarbetande försöks- och undervisningsverksamhet,
alternativ II såsom samorganiserad försöks- och. undervisningsverksamhet
samt alternativ III såsom fristående försöksverksamhet.
Enligt alternativ 1 skulle lantbruksliögskolaus nuvarande tre husdjursinstitutioner
bibehållas i huvudsak vid nuvarande organisation och nuvarande
arbetsuppgifter. Särskilt skulle praktiskt taget all undervisning
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
knytas till dem. Inom lantbrukshögskolan och alltså under dess styrelse
men med relativt fri ställning skulle upprättas en ny (fjärde) husdjursinstitution
benämnd institutionen för husdjursförsök vid
lantbrukshögskolan. Denna skulle hava att svara för hithörande
försöksverksamhet och skulle för detta ändamål disponera över huvuddelen
av de tillgängliga försöksresurserna, men skulle i det närmaste vara fri från
undervisningsskyldighet. Det förutsattes dock, att de ledande befattningshavarna
å försöksinstitutionen skulle giva en kortare föreläsningsserie, en var
cirka 10 timmar årligen, angående försöken samt demonstrera dessa för
lantbrukshögskolans elever. Noggrant borde sörjas för ett gott samarbete
mellan å ena sidan försöksinstitutionen och å andra sidan de mera undervisningsmässigt
betonade husdjursinstitutionerna vid högskolan. De senare borde
få tillfälle att även bedriva viss försöksverksamhet.
Försöksinstitutionen borde vara skyldig att mottaga och, i samarbete med
vederbörande professorer i undervisningsämnena, i försöksverksamhet handleda
licentiatstuderande. Ett försöksråd och högskolans styrelse borde giva
sådana anvisningar angående försöksresursernas användande, att berättigade
intressen bleve tillgodosedda och slitningar mellan olika institutioner om möjligt
förebyggdes. Vidare borde försöksinstitutionen arbeta oberoende av
högskolans lärarråd liksom nu vore fallet med den under högskolans styrelse
lydande Ultuna egendom och lantbruksskola.
I fråga om jordbruksförsöken har utredningsmannen ej framlagt olika alternativ,
utan allenast föreslagit en organisation motsvarande den enligt alternativ
I beträffande husdjursförsöken angivna. Några jämförelser i avseende
å kostnader vid olika organisationsformer föreligga därför ej här.
De sammanlagda årskostnaderna för genomförande av husdjursförsök
enligt alternativ I lia beräknats till 220,000 kronor och enligt alternativ
II till 212,000 kronor.
Engångskostnaderna för genomförande av alternativ I hava av
utredningsmännen beräknats till 800,000 kronor eller i händelse av vissa ifrågasatta
förbättringar vid utförandet av föreslagna nybyggnader till 835,000
kronor. Vid alternativ II har beräknats en minskning i dessa kostnader
med sammanlagt 28,000 kronor.
Lantbrukshögskolans styrelse har i yttrande över 1935 års utredningsmans
förslag i huvudsak anslutit sig till alternativ I samt därvid anfört bland annat
följande.
Även enligt alternativ I förutsattes, att de ledande befattningshavarna vid
den föreslagna försöksinstitutionen, nämligen institutionsföreståndaren och
de två laboratorerna handhade undervisningsuppgifter. Dessa inskränkte sig
emellertid till föreläsningsserier å c:a 10 timmar årligen angående försöken
jämte demonstrationer. Den undervisning, som sålunda föresloges att påläggas
dessa befattningshavare, vore ej av den omfattning, att deras huvudsakliga
verksamhet därigenom förrycktes. Ej heller kunde den enligt detta
alternativ erforderliga skyldigheten för ifrågavarande befattningshavare att
i samarbete med vederbörande professorer i undervisningsämnena handleda
licentiatstuderande inverka väsentligt hindrande på försöksverksamheten.
Då behov uppstode för sådana studerande att följa försök, som ej bedreves
vid undervisningsinstitutionerna, stöde det klart för styrelsen, att de studerande
borde beredas tillfälle att utföra dessa försök å vederbörande försöks
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
27
avdelning. Styrelsen ansåge sig helt kunna räkna med densamma underställda
befattningshavares lojalitet för en fruktbar samverkan mellan undervisningens
och försöksverksamhetens målsmän till fromma för här avsedda
studerandes vetenskapliga forskning. Ett motsatt förhållande skulle leda till
den dubbeluppsättning av försöksanordningar, som styrelsen ansåge böra
undvikas.
Departementschefen har i denna del huvudsakligen anfört följande.
»Den anknytning till lantbrukshögskolan, som skulle följa enligt 1931 års
riksdagsbeslut örn försöksverksamhetens på jordbruks - och husdjursområdena
förläggning till Ultuna, avsågs ej skola bliva av allenast lokal natur. Jämväl
i organisatoriskt hänseende åsyftades ett sammanförande av lantbrukshögskolan
och försöksorganisationen, i det bådas verksamhet, som till stor del
förutsatte gemensamma resurser, skulle sortera under samma styrelse. Det
förslag örn särskild styrelse för försöksorganisationen, vilket framlagts av
1931 års utredningsmän, innebär därför ett väsentligt avsteg från förutsättningarna
vid 1931 års riksdag. Den enligt nämnda förslag uppkomna klyftan
mellan lantbrukshögskolan och försöksverksamheten markeras än mer
genom anordnandet av försöksverksamhetens organisation i övrigt som en
sluten administrativ enhet. Denna organisationsform förutsätter helt naturligt
i princip egna tillgångar, även där ett gemensamt begagnande av sådana
till undvikande av kostsamma dubbeluppsättningar synes ligga närmast till
hands. Såsom framgår av återgivna yttranden över förslaget har detta också,
i vad däri förordats skilda styrelser för lantbrukshögskolan och försöksorganisationen,
allmänt mött invändningar, varjämte i flertalet av yttrandena
givits uttryck åt uppfattningen, att en närmare anknytning även i övrigt
mellan högskolan och försöksverksamheten borde komma till stånd.
Sistnämnda uppfattning delas av mig, och detta ej blott därför, att
gemensam ledning och i avsevärd utsträckning gemensamma materiella resurser
för båda ifrågavarande verksamhetsgrenar utan tvivel möjliggöra de
lägsta driftkostnaderna. Jag anser tillika, och framfört allt, att undervisningsverksamheten
och i samband därmed bedriven forskning på lanthushållningens
område samt den på samma område inriktade försöksverksamheten
genom ett närmare sammanförande erhålla bättre förutsättningar att
tillfredsställande fylla sina uppgifter. Det har i åtskilliga av de avgivna
yttrandena särskilt framhållits nyttan ur högskolans och undervisningens
synpunkt av det krafttillskott ett tillförande till högskolan av den praktiska
försöksverksamheten skulle utgöra. Av vad jag redan anfört torde framgå,
att jag tillfullo biträder en sådan mening. Även lantbruksliögskolans verksamhet
torde böra väsentligen vara inriktad på praktiska mål. För dessas
uppnående erfordras emellertid ingående studium av teoretiska discipliner,
vilka bilda grundlag för lösande av praktiska uppgifter. Men är det riktigt,
att teoretisk och praktisk verksamhet komplettera varandra på undervisningens
och den i samband därmed stående forskningens område, bör motsvarande
gälla beträffande den vid högskolan bedrivna forskningen, å ena si
-
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
dan, och den på mera omedelbart praktiska uppgifter inriktade försöksverksamheten,
å den andra. Det torde härvid böra ihågkommas, att centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, vars uppgift angivits vara
att genom försök och utredningar lösa praktiska spörsmål, före lantbrukshögskolans
tillkomst i sig inneslöt avdelningar för teoretisk verksamhet inom
kemiens, botanikens och bakteriologiens områden. Dessa avdelningar hava
alltså inrättats emedan de ansetts behövliga för försöksverksamheten. Med
denna erfarenhet för ögonen torde det vara befogat påstå, att liksom en anknytning
till lantbrukshögskolan av försöksverksamheten på lantbruksområdet
skulle i hög grad gagna högskolans verksamhet, på samma sätt skulle
försöksverksamheten vinna i effektivitet genom en sådan anordning.
Då jag alltså förordar en närmare samverkan mellan lantbrukshögskolan
och försöksverksamheten, måste frågan örn sättet härför övervägas. Härvid
må erinras örn de alternativa förslag, som framställts av 1935 års utredningsman
i betänkandet angående husdjursförsöksverksamheten. Jag torde
därvid få bortse från hans såsom alternativ III betecknade linje, vilken i
princip innebär ett förslag, som jag enligt det anförda funnit oantagbart.
Vid en jämförelse ur kostnadssynpunkt mellan alternativ I och II visar
det sig, att de beräknade såväl engångskostnaderna som sammanlagda årskostnaderna
skulle vid genomförande av alternativ II ställa sig något lägre
än vid en lösning enligt alternativ I. I själva verket äro skillnadsbeloppen
så små, att de vid ett ställningstagande till förslagen knappast kunna anses
giva utslag till förmån för det ena eller det andra alternativet. Härtill kommer
att en dylik jämförelse på grundval av det föreliggande utredningsmaterialet
är möjlig allenast i avseende å organisationen av husdjursförsöksverksamheten,
då alternativa förslag ej utförts beträffande jordbruksförsöksverksamheten.
Det torde emellertid vara befogat utgå från, att en organisation av sistnämnda
försöksverksamhet enligt alternativ II ej heller skulle medföra väsentliga
olikheter ur kostnadssynpunkt i jämförelse med alternativ I.
Med hänsyn till det anförda torde frågan örn det inbördes företrädet mellan
alternativen I och II få bedömas huvudsakligen ur synpunkten av alternativens
praktiska lämplighet. Det torde härvid kunna sägas, att den samverkan
mellan högskolan och försöksverksamheten, jag nyss förordat, skulle
mest fullständigt uppnås enligt alternativ II. Men enligt min mening, vilken
jag delar med de flesta av dem, som yttrat sig över de gjorda utredningarna,
skulle detta alternativ föra för långt och innebära stora risker för både undervisning
och försöksverksamhet genom splittring av de ledande befattningshavarnas
uppgifter. Berörda olägenheter skulle undvikas genom tilllämpning
av alternativ I, utan att därför det mera väsentliga av de fördelar,
alternativ II vill vinna, torde behöva gå förlorat.
På grund av vad nu anförts tillstyrker jag — i huvudsaklig överensstämmelse
med alternativ I av 1935 års utredningsmans förslag — att såsom centralorgan
för försöksverksamheten inrättas vid lantbrukshögskolan två särskilda
institutioner, underställda högskolans styrelse men med avgränsade
uppgifter, den ena för jordbruksförsök, den andra för husdjursförsök. Den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
29
från högskolans övriga institutioner avvikande ställning dessa institutioner
komme att intaga, torde föranleda, att deras utgifter och inkomster böra
regleras i specialstater ungefär på motsvarande sätt, som nu sker beträffande
de till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet hörande
avdelningarna. Något hinder torde ej heller böra möta, att försöksinstitutionernas
särställning utåt markeras genom särskilda från undervisningsväsendets
terminologi avvikande beteckningar, exempelvis »anstalten för
jordbruksförsök» och »anstalten för husdjursförsök». —- — •—-
I anslutning till vad lantbrukshögskolans styrelse framhållit torde hinder
ej möta, att försöksinstitutionernas ledande befattningshavare under ett
mindre antal timmar årligen vid högskolan föreläsa rörande försöken och
i samband därmed utföra lämpliga demonstrationer av desamma, under förutsättning
att deras egentliga uppgift därigenom ej åsidosättes. Likaledes
synes det naturligt, att lantbrukshögskolans studerande, som bereda sig för
agronomi licentiatexamen, erhålla tillfälle att å försöksavdelningarna under
behörig ledning utföra egna studieuppgifter.
Genom försöksinstitutionernas inlemmande i lantbrukshögskolans organisation
behöva frågor ej uppkomma örn särskild chef för dessa institutioner.
Liksom cheferna för högskolans undervisningsinstitutioner stå under
gemensam ledning av högskolans rektor, blir detta fallet jämväl med cheferna
för försöksinstitutionerna. Ej heller torde behov uppstå av särskild
administrations- och upplysningsavdelning för försöksverksamheten, då genom
en samverkan mellan högskolans centrala ledning och fackavdelningarna,
såsom i ett senare sammanhang skall närmare angivas, de uppgifter
torde kunna i erforderlig utsträckning bestridas, vilka avsetts skola åvila
sådan avdelning.
Vissa nu omnämnda för båda försöksinstitutionerna gemensamma behov,
såsom av driftslaboratorium, bibliotek och kameral förvaltning, torde tillgodoses
i gemenskap med lantbrukshögskolan. Det torde vara naturligt, att
för tryggande av den föreslagna samorganisationen förstärkta resurser tillföras
högskolan.
Anförda synpunkter på försöksverksamhetens allmänna organisation avse
allenast att angiva de yttre linjerna för densamma samt att utgöra en grund
för bestämmande av organisationens behov av arbetskrafter, lokaler och
andra resurser. Åt Kungl. Majit torde böra överlämnas att i samverkan med
lantbrukshögskolans ledning utfärda närmare bestämmelser örn försöksverksamhetens
anordning inom ramen av den utav statsmakterna fastställda
huvudplanen.»
b. Huvudlinjer för organisation av institutionen för jordbruksförsök.
1931 års utredningsmän ha beträffande den föreslagna jordbruksavdelningen
vid lantbruksförsöksanstalten förutsatt, att denna skulle i huvudsak
arbeta med samma uppgifter, som förut tillkommit centralanstaltens jordbruksavdelning.
Utredningsmännen lia vidare föreslagit inrättande av fyra
underavdelningar vid jordbruksavdelningen, nämligen en för kulturteknik
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
och mosskultur, en för gödsling och kalkning, en för allmän växtodling och
ogräsbekämpning samt en för betes- och vallodling.
1935 års utredningsman, som förordat svenska mosskulturföreningens
samt svenska betes- och vallföreningens bibehållande vid sin nuvarande
verksamhet, har, efter förutskickande att den av honom föreslagna jordbruksinstitutionen
borde ledas av en befattningshavare i professors ställning
med två förste försöksledare såsom hans närmaste män, beträffande institutionens
organisation anfört i huvudsak följande.
Det förutsattes, att de tre förnämsta befattningarna (tjänsterna såsom föreståndare
och förste försöksledare) komme att innehavas av framstående försöksmän
med olika specialkunskaper. Sålunda torde en böra vara specialist
inom försöksområdet beträffande jordbearbetning och ogräsbekämpning, en
i gödsling och kalkning samt den tredje inom området för växtodling i allmänhet.
— Utredningen hade ansett sig ej böra föreslå en bestämd uppdelning
av institutionen i underavdelningar. De olika arbetsområdena grepe
in i varandra, och huvudvikten i arbetet måste läggas än på det ena och än
på det andra specialområdet. En viss frihet i organisationen vore därför att
föredraga. Detta vore även påkallat med hänsyn därtill, att ett flertal försök
torde komma att utföras såsom kombinerade försök sålunda, att två
eller flera faktorer samtidigt varierades, t. ex. kombinerade sort- och gödslingsförsök.
— Givetvis borde föreståndaren vara chef för institutionen samt
för de statliga försöksgårdarna, men det förutsattes, att han i avseende å
fackarbetet läte de två första försöksledarna intaga en ganska självständig
ställning.
Departementschefen har i denna del bland annat anfört följande.
»De försöksuppgifter, som skola åvila institutionen för jordbruksförsök,
synas i huvudsak böra överensstämma med dem, som 1931 års utredningsmän
ansett böra tillkomma jordbruksavdelningen i den av dem föreslagna
statens lantbruksförsöksanstalt. Då, såsom även utredningsmännen framhållit,
de olika grenarna av ifrågavarande försöksverksamhet alltid i viss
mån sträcka sig ut över sina egentliga områden, torde det enligt min mening
vara lämpligast att ej avgränsa olika slag av jordbruksförsök inom underavdelningar,
på sätt utredningsmännen föreslagit. De arbetskrafter, som
ställas till förfogande å försöksinstitutionen, böra med större frihet kunna
användas för olika försöksuppgifter allt efter behov och personliga förutsättningar.
Det är uppenbart, att avdelningens ledande befattningshavare
skola utses med hänsyn till deras skicklighet att handhava vissa bestämda
huvuduppgifter inom institutionen, men organisationen bör ej utgöra hinder
för en rationell användning av arbetskrafter, som till äventyrs äro skickade
att lösa uppgifter inom skilda specialområden.
Då förslag i vissa av de avgivna yttrandena framställts, att försöksuppgifter
inom hydroteknikens område borde avskiljas från försöksinstitutionen
och tilläggas lantbrukshögskolans hydrotekniska institution, må erinras,
att, enligt vad jag förut anfört, försöksinstitutionernas arbetsuppgifter principiellt
ej torde böra överföras till undervisningsinstitutionerna. I enlighet
härmed torde ock den försöksverksamhet på hydroteknikens område, som
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
31
ej kan anses utgöra sådan forskning, som förutsättes för högskoleundervisningens
behöriga utövande, böra stå under ledning av försöksinstitutionen.
Det må emellertid understrykas, att den föreslagna organisationen av försöksverksamheten
överhuvud taget förutsätter ett nära samarbete mellan
försöksverksamhetens och den högre lantbruksundervisningens målsmän.
--------------- ---- - - - - -»
c. Huvudlinjer för organisation av institutionen för husdjursförsök.
1935 års utredningsman har föreslagit, att den statliga verksamheten för
husdjursförsök huvudsakligen borde omfatta husdjurens utfodring och skötsel,
samt att samtliga de djurslag, som hava direkt betydelse för jordbruket,
främst nötkreatur, svin och höns, men även får, getter, hästar, andra fjäderfän
än höns samt slutligen kaniner och pälsdjur borde vara föremål för iakttagelser
inom försöksverksamheten. Hithörande uppgifter skulle alltså med
tillämpning i huvudsak av omförmälda alternativ I åvila institutionen för
husdjursförsök vid lantbrukshögskolan. Vidare må erinras, att, enligt samma
alternativ, lantbrukshögskolans nuvarande tre husdjursinstitutioner skulle
bibehållas vid hittillsvarande organisation och arbetsuppgifter men beredas
vissa resurser för utförande av självständiga försök, huvudsakligen med fjäderfä,
kaniner och andra smådjur, men ock under vissa förutsättningar med
större djur.
Enligt alternativ I har föreslagits att institutionen för husdjursförsök vid
lantbrukshögskolan skulle förestås av en professor, vilken närmast skulle
svara för en av institutionens fackavdelningar, exempelvis den som sysslade
med försök rörande nötkreatur och andra idisslare samt hästar, och dit huvuddelen
av institutionens betesförsök — även sådana med kaniner — jämväl
borde förläggas. Vidare borde till försöksinstitutionen knytas ytterligare
två särskilt kvalificerade försöksmän, varav den ene borde förestå institutionens
avdelning för svin och den andre, såsom specialist å höns, dess fjäderfäavdelning.
Dessa båda avdelningsföreståndare — som visserligen skulle
underställas professorn, men dock borde inom sina fackområden få intaga
en ganska fri och självansvarig ställning — borde hava laborators ställning.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Institutionen för husdjursförsök torde helt naturligt böra organiseras enligt
samma grunder som institutionen för jordbruksförsök. Sålunda bör försöksverksamheten
ej såsom 1935 års utredningsman föreslagit uppdelas på
olika avdelningar. I stället böra av skäl, som jag angivit beträffande jordbruksförsöksinstitutionens
organisation, även till nu ifrågavarande institution
knytas arbetskrafter, vilka äro särskilt skickade för olika erforderliga
specialuppgifter, men vilka därjämte allt efter behov och personliga förutsättningar
kunna tagas i anspråk för andra uppgifter inom institutionens
verksamhetsområde. Såsom utredningsmannen föreslagit böra främst ifrågakomma
specialister för försök med nötkreatur, höns och svin, men även den
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
försöksverksamhet, som avser får, getter, hästar, andra fjäderfän än höns
samt kaniner och pälsdjur, bör vid valet av arbetskrafter ägnas tillbörlig
uppmärksamhet. Det uttalande jag i samband med frågan om organisationen
av institutionen för jordbruksförsök gjort rörande förhållandet mellan försöksverksamhetens
och den högre lantbruksundervisningens målsmän äger
giltighet även i avseende å institutionen för husdjursförsök.»
d. Trädgårdsförsökens allmänna organisation.
1931 års utredningsmän ha förordat inrättande av en till Alnarp förlagd
statens trädgårdsförsöksanstalt. Denna har ansetts böra organiseras på tre
avdelningar, nämligen en administrations- och upplysningsavdelning, en fruktodlingsavdelning
samt en köksväxtavdelning.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Av huvudsakligen samma skäl, som legat till grund för mitt förslag, att
jordbruks- och husdjursförsöken skola inordnas såsom särskilda institutioner
i lantbrukshögskolan och därigenom sortera under lantbrukshögskolans
styrelse, förordar jag, att de med förläggning till Alnarp föreslagna trädgårdsförsöken
böra inorganiseras i Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
och sålunda underställas detta instituts styrelse. Med hänsyn
till vid nämnda institut för närvarande rådande förhållanden finner jag
lämpligast, att, tillsvidare, trädgårdsförsöken läggas under institutets trädgårdsavdelning.
Härav följer, att tillsvidare trädgårdsavdelningens föreståndare,
såsom även utredningsmännen med deras organisationsplan föreslagit,
blir chef för försöksverksamheten. Särskild avdelning för administration och
upplysning anser jag icke böra ifrågakomma. Den kamerala verksamhet, som
enligt uredningsmännens förslag skulle åvila denna avdelning, torde böra
fullgöras av institutets kamrerare. Likaledes torde för försöksverksamheten
knappast böra beräknas större biblioteksresurser, än att dessa kunna handhavas
i gemenskap med institutets bibliotek. Publikationsverksamheten bör
besörjas huvudsakligen genom de ledande fackliga befattningshavarna. Å
dessa torde jämväl tillsynen av såväl centrala som lokala försöksanordningar
böra vila. För administrationen bör likväl i någon utsträckning särskild arbetskraft
beräknas.
Någon organisatorisk uppdelning av trädgårdsförsöken på fackliga underavdelningar
lärer lika litet erfordras som beträffande jordbruks- och husdjursförsöken.
Däremot böra försökens ledare vara specialister särskilt i
avseende å vart och ett av de två huvudområden, försöken omfatta, nämligen
fruktodlingen och köksväxtodlingen.
I likhet med vad jag angivit i samband med förslaget till allmän organisation
av jordbruks- och husdjursförsöken torde det få förutsättas, att närmare
föreskrifter örn trädgårdsförsökens anordning lämnas av Kungl. Maj:t inom
ramen av den huvudplan, som fastställes av statsmakterna.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
33
4. Försöksgårdar, försöksstationer och lokala försök.
a. Jordbruksområdet.
1931 års utredningsmän ha föreslagit, att landets försöksgårdsfråga ordnades,
dels genom att ett mindre antal nya försöksgårdar inrättades, dels genom
att de statsunderstödda föreningarnas försöksgårdar inordnades i systemet,
dels genom att detta i mån av behov kompletterades genom anordnande
av fasta försöksfält i första hand på därtill lämpliga lantmanna- och lantbruksskolor
(s. k. fasta försöksstationer).
Landet borde för detta ändamål indelas i följande sju försöksdistrikt.
1. Södra försöksdistriktet: Malmöhus, Kristianstads, Hallands och Blekinge
län;
2. Sydöstra försöksdistriktet: Kronobergs, Jönköpings, Kalmar, Östergötlands
och Gotlands län;
3. Sydvästra försöksdistriktet: Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs och
Bohus län;
4. Målar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt: örebro, Södermanlands
Stockholms, Uppsala och Västmanlands län;
5. Berg slag sområdets försöksdistrikt: Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län;
6. Nedre Norrlands försöksdistrikt: Västernorrlands och Jämtlands län;
samt
7. övre Norrlands försöksdistrikt: Västerbottens och Norrbottens län.
Såsom ett synnerligen starkt skäl för denna distriktsindelning talade bland
annat den omständigheten, att indelnigen i huvudsak överensstämde såväl
med de s. k. lantbruksmötesdistrikten som med distrikten för Sveriges utsädesförenings
filialorganisation.
Utredningsmännen ha vidare föreslagit följande försöksgårdssystem.
Södra försöksdistriktet.
1. Råby försöksgård, Malmöhus län, moränlera;
2. Åsums försöksgård, Kristianstads län, sandjord.
Sydöstra försöksdistriktet.
3. Flahults försöksgård, Jönköpings län, torv- och sandjord;
4. Köpetorps försöksgård, Östergötlands län, mullrik, styv lera (dungjord);
5.
Roma försöksgård, Gotlands län, kalkrik moränlera och torvjord.
Sydvästra försöksdistriktet.
6. Lanna försöksgård, Skaraborgs län, mullhaltig mellanlera.
Målar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt.
7. Ultuna försöksgård, Uppsala län, styv lera, lättlera och svämlera; denna
försöksgård skall jämväl utgöra en husdjursförsöksgård.
Berg slag sområdets försöksdistrikt.
8. Uddeholms försöksgård, Värmlands län, sand och molera;
9. Kungsgårdens försöksgård, Gävleborgs län, lerjord.
Nedre Norrlands försöksdistrikt.
10. Offers försöksgård, Västernorrlands län, mjällera;
11. Gisselås försöksgård, Jämtlands län, torvjord.
Övre Norrlands försöksdistrikt.
12. Brattby försöksgård, Västerbottens län, mullrik finmo och mjäla;
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 83-
3
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
13. Sunderbyns försöksgård med Alträsk, Norrbottens län, sand- och
mulljord samt torvjord.
Utredningsmännen hava härjämte framställt följande förslag om komplettering
av de fasta försöksgårdarnas verksamhet inom de olika distrikten.
1. Södra försöksdistriktet.
a) Försöksstationer.
Vilans lantmannaskola (Malmöhus län), Fridhems lantmannaskola, Svalöv
(Malmöhus län), Bollerups lantbruksskola (Kristianstads län), Önnestads
lantmannaskola (Kristianstads län), Osby lantmannaskola (Kristianstads
län), Katrinebergs lantmannaskola (Hallands län) samt Bräkne-Hoby lantmannaskola
(Blekinge län).
b) Försöksfält.
Vid Norra Vram (Malmöhus län) å styv lera, i mellersta Halland och i
västra Blekinge å sandjord.
2. Sydöstra försöksdistriktet.
a) Försöksstationer.
Grimslövs lantmannaskola (Kronobergs län), St. Segerstads lantmannaskola
(Jönköpings län), Högsby lantmannaskola (Kalmar län), Bjärka-Säby
lantbruksskola (Östergötlands län), Lunnevads lantmannaskola (Östergötlands
län) samt Hemse lantmannaskola (Gotlands län).
b) Försöksfält.
Vid Mörbylånga å Öland, å Vadstenaslätten å moränlera, å Vikbolandet å
styv lera samt vid Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län.
3. Sydvästra försöksdistriktet.
Försöksstationer.
Klagstorps lantbruksskola (Skaraborgs län), Fristads lantmannaskola
(Älvsborgs län), Sätila lantmannaskola (Älvsborgs län) samt Dingle lantmannaskola
(Göteborgs och Bohus län).
4. Målar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt.
Försöksstationer.
Fellingsbro lantmannaskola (Örebro län), Kävesta lantmannaskola (örebro
län), Ulvhälls lantbruksskola (Södermanlands län), Berga lantbruksskola
(Stockholms län), Tomta lantbruksskola (Västmanlands län) samt Sala
lantmannaskola (Västmanlands län).
5. Bergslagsområdets försöksdistrikt.
Försöksstationer.
Varpnäs lantbruksskola (Värmlands län), Västra Värmlands lant- och
skogsmannaskola, Kyrkerud (Värmlands län), Vassbo lantbruksskola (Kopparbergs
län) samt Mora lantmannaskola (Kopparbergs län).
6. Nedre Norrlands försöksdistrikt.
a) Försöksstationer.
Hussborgs lantmannaskola (Västernorrlands län), Nordviks lantbruksskola
(Västernorrlands län), Själevads lantmannaskola (Västernorrlands län) samt
Torsta lantmannaskola (Jämtlands län).
b) Försöksfält.
Vid Medstugan (Jämtlands län).
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
35
7. Övre Norrlands lörsöksdistrikt.
Degerfors lantmannaskola (Västerbottens län), Umeå lantbruksskola (Västerbottens
län), Grans lantmannaskola (Norrbottens län) samt Matarengi
lantmannaskola (Norrbottens län).
Till försöksstationer borde utses 30 skolor. På varje skola skulle
i medeltal utläggas sex försök. Örn det räknades med 150 kronor såsom skälig
ersättning för varje försök, skulle den årliga kostnaden härför uppgå till
30,000 kronor.
De årliga kostnaderna för upprätthållande av det föreslagna för
-
söksgårdssystemet skulle utgöra
för avlöningar åt befattningshavare .................... kronor 114,426
» täckande av driftsunderskott o. d................... » 117,000
» befattningshavarnas resor ........................ » 9,000
Summa kronor 240,426.
Beträffande olika lokala försök betona utredningsmännen vikten
av att gödslingsförsök dels utföras i större utsträckning och dels
erhålla en jämnare fördelning över hela landet, än vad hittills varit fallet.
Då man ej kunde förständiga hushållningssällskapen att inom ramen av sina
dittillsvarande anslag bekosta ett större antal lokala gödslingsförsök, hade
utredningsmännen tänkt sig, att varje sällskap skulle för varje försök erhålla
en ersättning av förslagsvis 20 kronor, dock med den begränsning att inom
varje hushållningssällskaps område statsbidrag endast lämnades för ett visst
maximiantal försök. Hushållningssällskapen skulle alltså komma att själva
la bidraga med minst halva kostnaden för den lokala gödslingsförsöksverksamheten.
Utredningsmännen hava beräknat antalet gödslingsförsök, för
vilka ersättning borde utgå, till 3,755 eller i runt tal ett försök per 1,000 hektar
åkerjord. Till utbetalande av ersättning för dessa försök skulle erfordras ett
statsanslag av c:a 75,000 kronor.
I samband därmed föreslå utredningsmännen, att försöksverksamheten
1''rigöres från beroendet av enskilda konstgödselfirmor, som ställt konstgödsel
till förfogande.
I avseende åde lokala sortförsöken hava utredningsmännen velat
understryka betydelsen därav, att en fullt tillfredsställande organisation
gåves åt den försöksverksamhet, som skulle hava till ändamål att under
.skilda jordmåns- och klimatförhållanden fastställa odlingsvärdet av de sorter
och stammar, som tillfördes landets växtodling. De framhålla vidare,
att det från jordbrukets synpunkter vore ett önskemål, att icke någon sort
eller stam finge utföras i marknaden, förr än dess odlingsvärde blivit fastställt
genom officiella försök, samt att växtförädlarna finge anses hava berättigade
anspråk på, att deras förädlingsprodukter bleve underkastade en
allsidig och tillförlitlig bedömning.
Utredningsmännen hava slutligen framställt följande förslag till sortförsöksverksamhetens
organisation.
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
I fråga örn försöken med strå- och trindsäd skulle förekomma två olika
storleksklasser, större och mindre försök. De förra skulle omfatta ett större
antal sorter och jämväl sådana, som visserligen vore avsedda att utföras i
praktiken, niell ännu ej blivit saluförda; den, som önskade få en sort av sistnämnda
kategori prövad, borde dock framlägga försöksresultat, som visade
att sorten inom distriktet i fråga torde kunna få viss betydelse, ty utan en
dylik inskränkning skulle försöken komma att bliva alltför omfattande, och
växtförädlarna skulle kunna tänkas komma att använda dessa försök i och
för urval bland ett flertal närstående linjer, en sak, som vore förädlarens
egen uppgift att ombesörja.
De större sortförsöken skulle förläggas till fasta försöksgårdar och fasta
försöksstationer, där de kunde göras till föremål för fortlöpande iakttagelser
under hela vegetationsperioden. Innan samtliga försöksgårdar blivit inrättade,
torde dock för nämnda ändamål ett eller annat fast försöksfält få anskaffas.
De mindre sortförsöken skulle däremot endast omfatta ett mycket begränsat
antal av de för vederbörande område viktigaste sorterna, förslagsvis
htigst 5; i dessa försök skulle en nyutkommen lovande sort prövas i jämförelse
med en eller ett par av de förutvarande bästa. De mindre sortförsöken
skulle förläggas till lämpliga gårdar och där göras stationära för minst 3 år
i följd. För dessa sistnämnda försök skulle vederbörande försöksvärd liksom
för närvarande åtnjuta ersättning, som förslagsvis kunde sättas till 30
kronor. Antalet dylika försök torde för landet i dess helhet böra uppgå till
c:a 400, vartill alltså skulle åtgå ett statsanslag av 12,000 kronor.
Beträffande lokala ogräsförsök hava utredningsmännen erinrat,
att för anordnande av sådana försök redan tidigare utgått statsanslag å
4,000 kronor. Med vitsordande av den stora betydelsen av dessa försök hava
utredningsmännen föreslagit, att anslag å nämnda belopp ställdes till den
centrala försöksorganisationens förfogande för angivet ändamål.
Departementschefen har i denna del huvudsakligen anfört följande.
»Behovet av försöksgårdar på olika platser för utförande av sådana efter
särskilda ortsförhållanden avpassade försök, på vilka fordringarna i avseende
å försöksmetodernas tillförlitlighet måste ställas särskilt höga och vilka
därför böra i detalj övervakas av sakkunnig personal, har länge varit erkänt.
Såsom framgår av det föregående hava under åren 1928 och 1930 upprättats
två försöksgårder, Lanna Borregården i Skaraborgs län och Offers
gård i Västernorrlands län, vilka inordnats i den av centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet utövade försöksverksamheten. Jag har
förut i samband med fråga om statens övertagande av försöksverksamhet,
som nu bedrives av vissa statsunderstödda organisationer, föreslagit införlivande
med statens försöksverksamhet av de svenska mosskulturföreningen
tillhörande försöksgårdarna, nämligen Flahult i Jönköpings län och Gisselås
i Jämtlands län, samt av den till kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
hörande Alträsks försöksgård. Såsom jag anfört förutsätter ett övertagande
av dessa tre gårdar avtal därom med deras nuvarande ägare. För åvägabringande
av förslag till sådana avtal torde åtgärder böra vidtagas av lantbrukshögskolans
ledning. Innan dylika förslag föreligga, lära särskilda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
37
kostnader för försöksgårdarnas förvärvande ej böra beräknas. Jämväl
frågan om anvisande av medel till vissa byggnader samt till maskinell utrustning
och inköp av nötkreatur vid Alträsks försöksgård torde böra upptagas
först i samband med eventuellt avtal örn försöksgårdens förvärvande
av staten.
Om ifrågasatta avtal komma till stånd, skulle fem redan färdiga försöksgårdar
komma att ingå i den statliga försöksverksamheten samt underställas
lantbrukshögskolan och dess institution för jordbruksförsök. Det synes
härutöver nödvändigt, att försöksverksamhet i motsvarande omfattning, som
förekommer vid en försöksgård, bedrives å jordbruksförsöksinstitutionens
förläggningsplats Ultuna. I denna del överensstämmer min mening med utredningsmännens.
Dessa, som förutsatt en från lantbrukshögskolan skild försöksorganisation,
hava emellertid ansett, att de fasta fältanordningarna vid Ultuna
lämpligast skulle åstadkommas genom en från Ultuna avskild försöksgård.
Då enligt den plan, jag förordat, jordbruksförsöken skola handhavas av den
i lantbrukshögskolan ingående institutionen för jordbruksförsök, blir därav
en följd, att den högskolan tillhörande Ultuna egendom kan med dess resurser
ställas direkt till försöksverksamhetens förfogande, utan att någon del av
egendomens areal för beständigt avskiljes till försöksgård. Det torde böra
ankomma på försöksverksamhetens och egendomsdriftens ledning att efter
viss plan bestämma fältförsökens förläggning å egendomen. Därvid torde
böra iakttagas, att olika jordtyper beräknas för försöken efter dessas behov
och efter möjligheterna att vid egendomen tillgodose behoven. Jag finner
det å andra sidan självfallet, att egendomen ej bör onödigtvis splittras i ett
stort antal försöksplatser; ett gott driftsresultat av egendomen torde nämligen
böra eftersträvas, så långt det kan ske utan undanskjutande av försöksverksamhetens
berättigade intressen. Den areal av egendomen, som med den
föreslagna anordningen erfordras för försöken, torde betydligt understiga
försöksgårdarnas för ett normalt skiftesbruk avpassade arealer.
Det torde få förutsättas, att egendomens förvaltning tillhandahåller arbetskraft
och redskap för försöksarealens iordningställande och sådan rent driftmässig
skötsel, som må kunna ifrågakomma. De skördeprodukter, som återstå,
sedan nödiga prov uttagits för försökens tolkning, böra givetvis tillföras
egendomen. Av bokföringsskäl torde därutöver egendomsförvaltningen böra
tillgodoföras viss ersättning i penningar, så beräknad alt denna jämte skördeprodukternas
värde täcker egendomsförvaltningens kostnad för dess medverkan
vid försöken. För fältförsökens speciella skötsel bör beräknas särskild
arbetskraft och inventarieutrustning. Vissa lokalbehov måste jämväl
tillgodoses. Jag torde i senare avdelningar få lämna förslag om medelsanvisning
för nu angivna kostnadsbehov.
Ehuru efter avtal örn förvärvande av försöksgårdarna Flahult, Gisselås och
Alträsk antalet försöksgårdar inom landet ej skulle ökas i vidare mån än
genom tillkomsten av den med försöksgård jämställda försöksarealen vid
Ultuna, måste de sålunda föreslagna försöksanordningarna anses medföra en
betydande utbyggnad av den statliga försöksgårdsverksamheten. Jag har
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
förut, med hänvisning till den korta erfarenhet, som hittills föreligger i avseende
å handhavandet av statliga försöksgårdar, anfört, att en utbyggnad
av försöksgårdssystemet bör ske successivt och med stor försiktighet. Enligt
min mening böra nu ej inrättas försöksgårdar utöver de av mig här föreslagna.
Det torde sedermera få ankomma på lantbrukshögskolans styrelse
att efter noggrann prövning av behovet av försöksgårdssystemets utvidgning
efter hand framställa förslag därom.
Mot den av utredningsmännen gjorda beräkningen av kostnader för försök
vid de såsom fasta försöksstationer föreslagna lantmanna- och lantbruksskolorna
har jag icke något att erinra liksom ej heller mot det antal försök,
som ansetts böra i medeltal ifrågakomma vid varje försöksstation. Emellertid
torde, såsom framgår av utredningen och vissa däröver avgivna yttranden,
det knappast kunna antagas, att för närvarande så många skolor, som av utredningsmännen
angivits, eller trettio, äro lämpade för handhavande av försöksverksamhet
i den omfattning, de beräknade kostnaderna förutsätta. I
likhet med vad jag anfört beträffande inrättande av försöksgårdar, torde
jämväl anordnandet av föreslagen försöksverksamhet vid lantmanna- och
lantbruksskolor böra ske successivt och efter noggrann prövning i varje fall
av betingelserna för en resultatrik försöksverksamhet. Jag föreslår därför,
att medel enligt de av utredningsmännen angivna grunderna anvisas för försöksverksamhet
vid omkring femton skolor. Härför skulle erfordras ett till
15,000 kronor avrundat belopp.
Då det av utredningsmännen tänkta systemet av försöksgårdar och försöksstationer
ej tillstyrkes erhålla av dem beräknad omfattning, torde det
böra anstå tillsvidare med indelning av riket i försöksdistrikt.
I likhet med utredningsmännen anser jag, att den av staten kontrollerade
försöksverksamheten bör frigöras från det beroende av enskilda konstgödselfirmor,
som uppstått därigenom, att vissa sådana firmor ställt konstgödselmedel
till kostnadsfri disposition för försök av olika slag. Det torde böra
ankomma på statsmakterna att genom erforderlig medelsanvisning möjliggöra
av gåvomedel obunden valfrihet vid försökens planläggning för olika
ändamål och för olika orter.
Till den lokala försöksverksamheten hava i betänkandet hänförts dels lokala
gödslingsförsök, vilka hittills utan särskilt anslag av statsmedel ombesörjts
av hushållningssällskapen under medverkan av centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, dels lokala sortförsök, för vilka å
centralanstaltens stat äro anvisade 9,500 kronor, dels slutligen lokala ogräsförsök,
för vilka tidigare varit å riksstaten uppfört ett reservationsanslag, beräknat
efter ett årligt medelsbehov av 4,000 kronor, under det att för närvarande
förutsättes, att erforderlig medelsanvisning kan utgå ur anslaget till befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Enligt min mening hava de lokala försöken visat sig äga ej blott stor betydelse
för de enskilda försöksvärdarna och därigenom indirekt för utbredande
av kännedom om metoderna för vinnande av högre avkastning av den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
39
brukade jorden, utan även värde såsom material för mera allmängiltiga slutsatser
om olika sätt för produktionens höjande inom skilda jordbruksområden.
Det torde därför få anses vara ett viktigt jordbruksintresse, att ifrågavarande
försöksverksamhet erhåller ett effektivt stöd. Ehuru, vad angår
gödslings- och sortförsök, från åtskilliga håll invänts, att de av utredningsmännen
föreslagna statsbidragen per försök blivit för lågt beräknade, torde
med hänsyn till det intresse de olika försöksvärdarna måste anses äga av
försöken och dessa värdars otvivelaktigt förefintliga villighet att själva vidkännas
uppoffringar för försökens möjliggörande, de föreslagna statsbidragen,
20 kronor för gödslingsförsök och 30 kronor för sortförsök, i genomsnitt
icke få anses för små. Då emellertid försökskostnaderna, enligt vad
yttrandena giva vid handen, variera avsevärt för olika delar av landet samt
härtill kommer, att utredningsmännen i sitt förslag ej torde hava räknat
med den merutgift, som uppstår därigenom, att kostnadsfritt tillhandahållande
av konstgödsel bortfaller, torde nu ej böra fixeras bestämda statsbidrag
per försök. I stället lärer kunna överlämnas åt Kungl. Majit att efter utredning
meddela närmare bestämmelser om statsbidragens storlek inom bestämd
kostnadsram dels för lokala gödslingsförsök, dels för lokala sortförsök. Då
särskilda statsbidrag för gödslingsförsöken ej tidigare utgått, torde en avsevärd
lättnad i hushållningssällskapens utgiftsbörda för ifrågavarande försök
erhållas, därest till förfogande för denna försöksverksamhet ställes ett
årsanslag av 50,000 kronor. Jag anser mig böra förorda en sålunda begränsad
medelsanvisning för ändamålet. Beträffande sortförsöken biträder jag
utredningsmännens förslag örn en årlig anslagsanvisning av 12,000 kronor.
För ogräsförsök torde det av utredningsmännen förordade årsanslaget av
4,000 kronor få anses skäligt.
Vad angår den av utredningsmännen i samband med de lokala sortförsoken
berörda sortprövningen är det uppenbart, att landets jordbruksnäring
har ett starkt behov av, att de för skilda odlingsområden värdefullaste sorterna
och stammarna komma i allmänt bruk inom samma områden. Särskilt genom
den planlagda utvidgningen av de fasta försöksanordningarna torde en
effektivare sortprövning än den hittills verkställda kunna möjliggöras. Denna
prövning ingår helt naturligt i den verksamhet, som ledes av statens centrala
försöksorganisation. Beträffande sortprövningsverksamheten torde liksom
i fråga örn all annan här avsedd försöksverksamhet gälla, att verksamhetens
planläggning och kontroll bör äga rum enligt närmare bestämmelser,
som det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa i samverkan med
sagda organisations ledning.»
b. Trädgårdsområdet.
1931 års utredningsmän lia förmenat, att i första hand fasta försöksanordningar
å trädgårdsområdet borde förläggas till Alnarp. För detta ändamål
borde utmätas vissa arealer vid Alnarp.
Tillsvidare borde därjämte för trädgårdsförsöken inrättas tre fasta
f ö r s ö k s s t a t i o n e r, en för Stockholmstrakten, en för Göteborgstrakten
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
och en för Norrland. Utredningsmännen framhålla, att de vid val av platser
för försöksstationer sökt finna i statens ägo befintliga smärre egendomar,
då därigenom betydande kontanta utlägg kunde undvikas. Till försöksstation
för Göteborgstrakten föreslås kronoegendomen Lilla Ryr i Lycke socken
och för Norrland den staten tillhöriga gården vid Söråkers trädgårdsskola.
Såsom försöksstation för Stockholmstrakten borde förvärvas den Stockholms
stad tillhöriga egendomen Nibbla i Ekerö socken.
Beträffande lönekostnaderna för de föreslagna försöksstationerna
Nibbla och Lilla Ryr hava utredningsmännen uppgjort följande sammanställning.
Nibbla försöksstation (ortsgrupp C):
1 försöksledare (B 24) ..........
1 trädgårdsmästare (arvode) ......
1 assistent (arvode) ..............
Lilla Ryrs försöksstation (ortsgrupp B):
1 försöksledare (B 24) ............
1 trädgårdsmästare (arvode) ......
1 assistent (arvode) ..............
Utredningsmännen anföra vidare, att för försöksstationen vid Söråker
avlöning at personal icke ansetts böra beräknas, då avlöningskostnaderna
tänktes ingå i ett belopp, för vilket Söråkers trädgårdsskola enligt avtal med
skolans styrelse åtoge sig att sköta igångsatta försök.
\idkommande omkostnaderna ha utredningsmännen beräknat de
årliga utgifterna för vardera av gårdarna Nibbla och Lilla Ryr till 11,800
kronor samt för Söråker till 7,000 kronor.
Årliga utgifterna för de föreslagna tre försöksgårdarna hava alltså beräknas
utgöra:
till löner åt befattningshavare vid Nibbla och Lilla Ryr .... kronor 28,200
» omkostnader (11,800 + 11,800 + 7,000 =) .......... » 30,600
Summa kronor 58,800.
Engångskostnaderna ha beräknats sålunda:
Nibbla Lilla Ryr
kronor kronor
Byggnadskostnader ................................. 22,000 52,000
Ersättning till arrendator ............................ . 5 000
Inre inventarier ..................................!3,500 3^500
Yttre, levande och döda inventarier .................. 11,000 9 000
Motorspruta . ...................................... 1,200 1,200
200 drivbänksfönster ............................... 3,000 3 000
Fruktträd och bärbuskar ............................ 1,500 L500
Sfän§sel ............................ 1,500 1,500
Summa kronor 43,700 77,700.
kronor 7,620
» 3,000
_* 3,600 kronor 14,220
kronor 7,380
» 3,000
_* 3>600 »_13,980
Summa kronor 28,200.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
41
Engångskostnaderna för inrättande av Söråkers försöksstation hava förslagsvis
upptagits till 10,000 kronor.
I fråga om lokala försök framhålla utredningsmännen, att sådana
jämförelsevis lätt kunde organiseras vid skolor och andra statsunderstödda
eller statliga institutioner av olika slag.
Utredningsmännen hava vidare anfört, att enklare försök borde kunna förläggas
till folkhögskolor, lantmannaskolor, seminarier och i vissa fall även
privata trädgårdar, där personal funnes, som efter försöksanstaltens anvisning
kunde sköta försöken. Härvid har förutsatts, att försöksvärden icke
samtidigt finge utföra försök för enskild persons eller firmas räkning, samt
att uppgifter om försöksresultat m. m. ställdes till direkt förfogande för försöksanstalten.
Utredningsmännen föreslå, att ersättning för dylika försök
lämnas efter viss av trädgårdsförsöksanstalten uppgjord, för olika landsdelar
anpassad taxa, samt att för ändamålet beräknas anslag med 4,000 kronor om
året.
För vinnande av lokalt samarbete mellan trädgårdsodlarna hava
utredningsmännen föreslagit indelning av landet i försöksdistrikt, till antalet
fyra, nämligen:
t. Södra trädgårdsförsöksdistriktet omfattande Malmöhus, Kristianstads,
Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län samt Kalmar läns södra del;
2. östra trädgårdsförsöksdistriktet omfattande Kalmar läns norra del samt
Östergötlands, Gotlands, Södermanlands, Stockholms, Uppsala och
Västmanlands län;
3. Västra trädgårdsförsöksdistriktet omfattande Hallands, Älvsborgs, Ska
raborgs,
Värmlands, Örebro och Kopparbergs län; samt
4. Norra trädgårdsförsöksdistriktet omfattande hela Norrland.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Då en central organisation för försöksverksamhet på trädgårdsområdet av
mig förordats med förläggning till Alnarp, torde det utan vidare vara klart,
att denna organisation bör hava tillgång till fasta försöksanordningar på
fältet vid själva förläggningsplatsen. I anledning av utredningsmännens förslag
om utmätande av vissa arealer för ändamålet å Alnarp med underlydande
gårdar anser jag mig här allenast böra uttala, att det torde ankomma
på försöksverksamhetens ledning att efter närmare prövning av betingelserna
för olika försök och med hänsyn till egendomens användning för
skilda ändamål i detalj lämna föreskrifter om försökens utläggande, därvid
försöksledningens befogenheter dock givetvis begränsas av den medelstilldelning
för olika ändamål, som bestämmes av statsmakterna.
Vad i övrigt angår frågan om fast försöksverksamhet i olika delar av
landet ävensom annan lokal sådan verksamhet för kompletterande av den
centralt bedrivna försöksverksamheten har inom trädgårdsområdet hittills
allenast i ringa omfattning stadigvarande försök med understöd av statsmedel
bedrivits på vissa platser. Vid en del trädgårdsskolor och skolor för
lantbruksundervisning m. fl. hava trädgårdsförsök tillika utförts utan att
särskilda medel varit anvisade av staten för ändamålet. Då emellertid nu
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
frågan om försöksverksamhetens framtida ordnande är föremål för prövning
och en central organisation för denna verksamhet föreslagits, torde
ställning även böra tagas till utredningsmännens förslag om fasta trädgårdsförsöksstationer,
fasta försöksträdgårdar och lokala trädgårdsförsök.
Beträffande först försöksstationer och försöksträdgårdar inom olika odlingsområden
finner jag nyttan därav oomtvistlig, därest försöken bedrivas
på rationellt sätt. Men vad jag framhållit rörande nödvändigheten att framgå
med försiktighet vid inorganiserande i försöksväsendet av fasta försöksanordningar
inom jordbruksområdet torde äga skärpt giltighet beträffande
trädgårdsförsöken, i fråga örn vilka det förslag, som nu framlägges, åsyftar
en nydaning. Förutom de fasta försöksanordningar, som enligt vad jag anfört
torde böra komma till stånd å Alnarp, anser jag därför, att tillsvidare
bör anordnas allenast en försöksstation på trädgårdsområdet. Det synes
mig vara angelägnast, att denna förlägges till Mälardalen. Jag biträder utredningsmännens
förslag om åtgärder i syfte att förvärva den Stockholms stad
tillhöriga egendomen Nibbla i Ekerö socken eller annan i samma trakt belägen
med den nämnda i avseende å storlek och lämplighet i huvudsak jämställd
egendom. Det torde få ankomma på försöksverksamhetens ledning
att inkomma med närmare förslag i berörda hänseende. I avvaktan därpå
torde ej för närvarande böra beräknas medel för förvärvande av försöksstation.
Då de av utredningsmännen avsedda fasta försöksanordningarna ej av
mig tillstyrkas erhålla av utredningsmännen beräknad omfattning, torde det,
i överensstämmelse med den ståndpunkt som intagits beträffande jordbruksförsöken,
böra anstå tillsvidare med indelning av riket i trädgårdsförsöksdistrikt.
Utredningsmännens förslag om anvisande av 4,000 kronor örn året för
lokala trädgårdsförsök vill jag biträda.»
Motionen 1: 374 innebär, att försöksstationer för trädgårdsodling inrättas
i enlighet med 1931 års utredningsmäns förslag eller alltså, utöver Kungl.
Maj:ts förslag, en å kronoegendomen Lilla Ryr i Lycke socken och en vid
Söråkers trädgårdsskola.
I motionen II: 703 har yrkats, att undersökning verkställes om lämpligheten
att till Rånna egendom i Skaraborgs län förlägga en försöksstation för
trädgårdsodling.
5. Befattningshavare och administration.
a. Personalbehov för jordbruksförsöken.
1931 års utredningsmän ha beträffande lantbruksförsöksanstaltens jordbruksavdelning
föreslagit, att de ordinarie befattningshavarna å avdelningen
skulle utgöras av 1 föreståndare (B 30), 3 förste försöksledare (B 28), 2
andre försöksledare (B 24), av vilka en för lokala gödslingsförsök och en
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
43
för ogräsbekämpning, 4 förste assistenter (B 21) och 1 kontorsbiträde (B 24).
Lönebeloppen för nu nämnda befattningshavare hava angivits till sammanlagt
86,796 kronor och beräknats för dyrortsgrupp D enligt näst högsta löneklassen
i respektive lönegrader. Såsom befattningshavare inom den av utredningsmännen
föreslagna förut omförmälda administrations- och upplysningsavdelningen
har, bland andra, beräknats en försöksmatematiker (B 26)
samt för den avsedda lantbruksförsöksanstalten gemensamma vaktmästare.
Utredningsmännen hava vidare anfört, att behov därutöver förelåge av dels
året om anställda extra assistenter, dels mera tillfällig arbetskraft.
För den av utredningsmännen till förläggning vid Ultuna föreslagna försöksgården
hava de beräknat behov av en inspektor med årsarvode av 3,600
kronor. Kostnader för annan personal å försöksgården hava ansetts böra
ingå bland omkostnaderna.
1935 års utredningsman, vilken, på sätt förut nämnts, förutsatt, att den
av svenska mosskulturföreningen och svenska betes- och vallföreningen bedrivna
försöksverksamheten skulle bibehållas hos dessa föreningar, har med
hänvisning härtill anfört, att personalbehovet för den av honom föreslagna
institutionen för jordbruksförsök bleve mindre än det av 1931 års utredningsmän
ifrågasatta, samt uttalat, att enligt hans mening följande ordinarie
befattningshavare borde finnas anställda vid institutionen, nämligen 1 föreståndare
(B 30) i professors ställning, 2 förste försöksledare (B 26), 1 andre
försöksledare (B 24), 4 assistenter (B 21), 1 kassör (B 11), 1 förste expeditionsvakt
(B 7) samt 3 skriv- och räknebiträden (B 4). Utredningsmannen
har anfört, att den härför erforderliga anslagssumman utgjorde i runt tal
80,000 kronor.
För icke-ordinarie befattningshavare, vilka till stor del ansetts bliva sysselsatta
med de lokala försöken, har av utredningsmannen beräknats ett belopp
av 15,000 kronor.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Varken 1931 års utredningsmäns eller 1935 års utredningsmans plan motsvarar
fullt i organisatoriskt avseende den institution för jordbruksförsök,
vilken jag i det föregående föreslagit. 1931 års utredningsmäns förslag förutsätter
en i särskild lantbruksförsöksanstalt ingående jordbruksavdelning,
vilken i sin tur uppdelats på tre olika underavdelningar med avgränsade uppgifter,
varje underavdelning med sin föreståndare, under det att jag
räknat med allenast en föreståndare, nämligen för institutionen i dess
helhet. Vidare skulle enligt nämnda utredningsmäns förslag inrättas
en med fackavdelningarna sidoställd administrations- och upplysningsavdelning,
däri vissa för lantbruksförsöksanstalten och sålunda även för dess fackavdelningar
gemensamma befattningshavare tänkas ingå. Detta förslag har
jag ej biträtt. Enligt 1935 års utredningsmans förslag hava inom försöksinstitutionen
arbetskrafter ej beräknats för den av vissa föreningar bedrivna
försöksverksamheten, enär denna enligt hans mening fortfarande borde åvila
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
föreningarna. Det av mig förordade förslaget förutsätter åter, att föreningarnas
försöksuppgifter handhavas av den statliga försöksverksamhetens organ.
I följd av dessa skiljaktigheter i fråga om planläggning och
organisation av försöksverksamheten torde de olika utredningsmännens beräkningar
icke utan vidare kunna läggas till grund vid bestämmandet av personalbehovet
för den av mig föreslagna institutionen för jordbruksförsök.
Vid den prövning av nämnda behov, som måste ske med hänsyn till institutionens
uppgifter enligt de huvudlinjer, jag förut angivit, torde det stå
klart, att institutionens föreståndare skall innehava lika hög kompetens inom
sitt område och följaktligen samma ställning som lantbrukshögskolans
nuvarande professorer. Han bör alltså hänföras till lönegraden B 30. Då
Ultuna tillhör ortsgrupp F, beräknas föreståndarens lön, efter minskning
nied fastställt pensionsavdrag, till 11,280 kronor, vilket belopp här avrundas
till 11,300 kronor. Till institutionen torde böra överflyttas såsom dess förste
föreståndare den nuvarande föreståndaren för jordbruksavdelningen vid
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, vilken där innehar
motsvarande ställning som den nyss angivna. 1931 års utredningsmän
hava föreslagit, att föreståndarna för omnämnda 3 underavdelningar av
jordbruksavdelningen skulle hänföras till lönegraden B 28 och benämnas
förste försöksledare. Å andra sidan har 1935 års utredningsman med sin
uppfattning om jordbruksförsöksinstitutionens uppgifter föreslagit inrättande
där av allenast 2 befattningar som förste försöksledare. Dessa hava i
hans förslag placerats i lönegraden B 26. Efter min mening torde erforderlig
specialisering för jordbruksförsöksinstitutionens uppgifter enligt det av
mig förordade förslaget kunna vinnas genom anställande vid densamma av,
förutom föreståndaren, 3 befattningshavare med kompetens jämförlig med
laborators vid lantbrukshögskolan. Dessa böra, i likhet med vad nu gäbelbeträffande
nämnde laborator samt Överassistent vid centralanstaltens jordbruksavdelning
och i enlighet med 1935 års utredningsmans förslag, hänföras
till lönegraden B 26 för ordinarie befattningshavare. De torde lämpligen
kunna benämnas statsagronomer. Enligt den för Ultuna gällande ortsgruppen
och efter minskning med pensionsavdrag beräknas avlöningen för varje
befattning till 9,450 kronor och summan av avlöningarna för de tre föreslagna
statsagronombefattningarna till 28,350 kronor. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser om de uppgifter, som skola
åvila innehavare av olika statsagronombefattningar samt örn formen för deras
anställande m. m.
I 1931 års utredningsmäns betänkande har räknats med 2 andre försöksledare,
och 1935 års utredningsman har upptagit 1 andre försöksledare å jordbruksavdelningen
respektive jordbruksförsöksinstitutionen. Enligt båda förslagen
skola dessa tjänstemän placeras i lönegraden B 24. 1935 års utredningsman
har angivit, att andre försöksledaren borde handhava arbetena
med de lokala gödslingsförsöken. Då jag delar statskontorets och lönenämndens
mening om behovet att iakttaga stor försiktighet vid nyinrättandet av
ordinarie tjänster, kan jag icke för närvarande tillstyrka inrättande av före
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 82■
45
slagna befattningar. Den av 1935 års utredningsman angivna uppgiften bör
kunna under föreståndarens överinseende handhavas av en förste assistent
i 21 :a lönegraden för extra ordinarie befattningshavai-e. Nämnda uppgift har
på motsvarande sätt under en följd av år handhafts vid centralanstaltens
jordbruksavdelning av en assistent mot ett arvode av 6,300 kronor. Denne
assistent torde böra beredas tillfälle att överflyttas till jordbruksförsöksinstitutionen.
Med hänsyn till bland annat längden av den nuvarande befattningshavarens
tjänstetid torde han få omedelbart placeras i högsta löneklassen
av förevarande lönegrad. Utöver grundavlöningen, 5,298 kronor, torde
alltså böra beräknas avlöningsförhöjning med visst belopp, förslagsvis 1,500
kronor.
Av såväl 1931 års utredningsmän som 1935 års utredningsman har föreslagits
anvisande av medel för 4 ordinarie assistentbefattningar i lönegraden
B 21. Enligt 1935 års utredningsmans förslag skulle en av dessa assistenter
syssla huvudsakligen med försöksmatematiska frågor. De övriga tre assistenterna
hava ansetts böra biträda med andra förekommande försöksarbeten
å institutionen. Det torde i detta sammanhang böra erinras, att 1931
års utredningsmän föreslagit inrättande av en ordinarie befattning i lönegraden
B 26 för en försöksmatematiker. Liksom jag ej ansett mig kunna
förorda inrättande av ordinarie befattning för den tjänsteman, som föreslagits
att handhava de lokala gödslingsförsöken, kan jag ej heller förorda ordinarie
anställning av annan assistent vid jordbruksförsöksinstitutionen. Enligt
min mening bör jämväl den förste assistent, som torde erfordras för biträde
vid försöksmatematiska uppgifter, hänföras till 21 :a lönegraden för
extra ordinarie befattningshavare. I samma lönegrad bör placeras sådan
förste assistent, som torde hava att under föreståndarens överinseende svara
för bland annat lokala sort- och ogräsförsök. För avlönande av tre förste
assistenter skulle sålunda, förutom det för avlöningsförhöjning åt en assistent
förslagsvis angivna beloppet 1,500 kronor, beräknas 15,894 kronor, vilket belopp
här avrundas till 15,900 kronor.
Med hänsyn, bland annat, till den utvidgning i jordbruksförsöksinstitutionens
verksamhet, som i jämförelse med 1935 års utredningsmans förslag av
mig förordats, torde det bliva nödigt att anvisa ett avsevärt belopp till avlöning
åt andra assistenter än de förut nämnda förste assistenterna. Jag tillstyrker,
att medel beräknas för 7 assistenter med en genomsnittlig avlöning
av 3,600 kronor. Sammanlagt skulle sålunda för dessa assistenters avlöning
krävas ett belopp av 25,200 kronor om året.
Härutöver torde erfordras för tillfälliga biträden, huvudsakligen vid bearbetning
av lokala försök, ett årsbelopp av 20,000 kronor.
Någon kassör, såsom av 1935 års utredningsman föreslagits, torde ej erfordras,
då egen kassarörelse för jordbruksförsöksinstitutionen ej förutsattes.
Däremot lärer den vidlyftiga korrespondens, som försöksarbetet å denna institution
otvivelaktigt medför, böra så långt som möjligt besörjas av lägre
kvalificerad personal än den, som erfordras för själva försöksarbetet och
försökens tolkning. För sådan korrespondens lärer i allmänhet ej kunna
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
beräknas att skriv- och kontorsbiträden kunna användas. Jag vill därför
föreslå, att med samma lönegrad som den föreslagna kassörsbefattningen
(B 11) inrättas en ordinarie kansliskrivarbefattning. Årsavlöningen för innehavare
av sådan befattning beräknas, under förutsättning att befattningshavaren
är kvinna, till 3,876 kronor, vilket belopp här avrundas till 3,900
kronor.
Mot 1935 års utredningsmans beräkning av 3 ordinarie skriv- och räknebiträden
i lönegraden B 4 har jag icke något annat att invända, än att dessa
befattningshavare böra, såsom lönenämnden påpekat, benämnas kontorsbiträden.
För var och en av dessa torde beräknas avlöning efter 2,685 kronor
om året eller sålunda ett sammanlagt belopp av 8,055 kronor, vilket kan avrundas
nedåt till 8,050 kronor.
Å centralanstaltens jordbruksavdelning finnes för närvarande anställd en
vaktmästare i lönegraden B 7. Motsvarande befattning, till vilken den nuvarande
vaktmästaren vid avdelningen torde böra överföras, bör avses jämväl
för jordbruksinstitutionen. Årsavlöningen beräknas till 3,303 kronor eller
i runt tal 3,300 kronor.
Jag har tidigare förordat, att areal av Ultuna egendom ställes till förfogande
för jordbruksförsöksinstitutionens försöksverksamhet, och därvid förutsatt,
att egendomens förvaltning tillhandahåller, bland annat, arbetskraft
för försöksarealens iordningställande och sådan rent driftmässig skötsel, som
må kunna ifrågakomma. För fältförsökens speciella skötsel bör däremot beräknas
särskild arbetskraft vid jordbruksförsöksinstitutionen. Jag föreslår,
att för den närmaste ledningen av arbetet med fältförsöken enligt givna anvisningar
inrättas en befattning som fältassistent nied årsarvode av 3,600
kronor. Härutöver torde för specialarbeten å fältet böra beräknas anslag
för tillfälliga arbetskrafter med förslagsvis 6,000 kronor om året.
En sammanfattning av vad jag nu anfört utvisar, att enligt mitt förslag
årsavlöningarna vid jordbruksförsöksinstitutionen böra beräknas för ordinarie
befattningshavare till (11,300 + 28,350 + 3,900 + 8,050 +
+ 3,300 =) 54,900 kronor, för extra ordinarie befattningshavare
till (15,900 + 1,500 =) 17,400 kronor, för assistenter till
(25,200 + 3,600 =) 28,800 samt för tillfälliga arbetskrafter till
(20,000 + 6,000 =) 26,000 kronor eller tillhopa sålunda till (54,900 +
+ 17,400 + 28,800 + 26,000 =) 127,100 kronor.»
I motionerna 1:366 och 11:702 har framhållits, att Kungl. Maj:ts förslag
till personalstat innebär en minskning av totala antalet tjänstemän å jordbruksförsöksområdet.
Motionerna I: 367 och II: 701 innebära, att i stället för av departementschefen
föreslagna tre förste assistenter i 21 lönegraden för extra ordinarie
befattningshavare skulle anställas en försöksmatematiker i lönegraden B 24
samt två inspektörer för den lokala försöksverksamheten likaledes i lönegraden
B 24.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
47
b. Personalbehov för husdjursförsöken.
1935 års utredningsman har uppgjort följande sammanställning av personalbehovet
vid den enligt alternativ I föreslagna institutionen vid lantbrukshögskolan
för husdjursförsök, därvid han anmärkt, att han bortsåge
från de egentliga djurskötarna, vilkas avlöning ansetts böra hänföras till
driftkostnaderna.
Lönegrad Lönebelopp
Ordinarie befattningar:
1 föreståndare (professorn i husdjursförsök).... B 30 10,980
2 laboratorer............................... B 26 18,120
4 förste assistenter .......................... B 21 27,072
1 förste vaktmästare ........................ B 7 2,940
2 räkne- och skrivbiträden.................... B 4 4,968 64,080
Icke-ordinarie befattningar:
10 extra försöksassistenter, arvoden tillhopa............ 36,000
Tilläggsarvode för försöksledaren vid Alnarp............ 500
Extra arbetskraft och biträden........................ 12,420 48.920
Summa kronor 113,000.
Utredningsmannen har anfört att nämnda lönebelopp i jämförelse med
nuvarande lönekostnader för centralanstaltens husdjursavdelning innebure en
ökning med (113,000 — 70,000 =) 43,000 kronor.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»I den avdelning, där försöksverksamhetens allmänna planläggning behandlats,
har jag anfört, att i avvaktan på närmare undersökning om lämpligaste
sättet för svinstamkontrollens utövande denna kontrollverksamhet icke, såsom
föreslagits av 1935 års utredningsman, syntes böra upptagas bland husdjursförsökens
bestående uppgifter, utan att, såsom hittills, tillsvidare särskilt anslag
borde utgå för berörda ändamål. Med hänsyn härtill torde i detta sammanhang
ej behöva beräknas avlöningsmedel för 1 förste assistent och 2
assistenter, som av utredningsmannen föreslagits såsom biträden vid nämnda
kontroll.
Beträffande övriga föreslagna befattningshavare biträder jag utredningsmannens
förslag örn anställande för husdjursförsöksinstitutionen på ordinarie
stat av en föreståndare i professors ställning med placering i
lönegraden B 30 och av 2 befattningshavare i lönegraden B 26. Av
dessa bör nuvarande föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet överföras till husdjursförsöksinstitutionen
såsom denna institutions föreståndare. De med placering
i lönegraden B 26 föreslagna befattningshavarna torde i likhet med vad
jag föreslagit beträffande motsvarande befattningshavare vid jordbruksförsöksinstitulionen
lämpligen böra benämnas statsagronomer. I avseende å
närmare bestämmelser örn dessa statsagronomers arbetsuppgifter och örn
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
formen för deras anställande torde jämväl böra gälla vad jag förut anfört
rörande motsvarande befattningshavare vid institutionen för jordbruksförsök.
För nu ifrågavarande tre befattningshavare torde beräknas i årsavlöningar
(11,280 + 9,450 + 9,450 =) 30,180 kronor, vilket belopp torde avrundas
till 30,200 kronor.
Av de utav utredningsmannen föreslagna förste assistenterna bör, såsom
jag nyss anfört, den för ledning av svinstamkontrollen avsedda ej här tagas
i beräkning. Enligt min mening bör antalet av de föreslagna förste assistenterna
kunna utan större olägenhet minskas med ytterligare en. Jag föreslår
alltså, att för husdjursförsöksinstitutionen beräknas 2 förste assistenter.
De böra, såsom föreslagits beträffande motsvarande befattningshavare vid institutionen
för jordbruksförsök, placeras i 21 :a lönegraden för extra ordinarie
befattningshavare. Vid centralanstaltens avdelning för husdjursförsök nu
anställda 2 assistenter med årsarvoden av 6,576 kronor, respektive 6,300 kronor
böra beredas tillfälle att överföras till husdjursförsöksinstitutionen. Om
så sker, bör, i likhet med vad jag föreslagit beträffande en assistent vid centralanstaltens
jordbruksavdelning, för var och en av dem beräknas avlöningsförhöjning
efter förslagsvis 1,500 kronor örn året. Då avlöning, sedan
pensionsavdrag frånräknats, för extra ordinarie tjänsteman i 21 :a lönegraden
med den för Ultuna gällande ortsgrupperingen utgör 5,298 kronor, skulle de
sammanlagda avlöningsbeloppen för nämnda förste assistenter uppgå till
(5,298 + 5,298 + 1,500 + 1,500 =) 13,596 kronor, eller i runt tal 13,600
kronor.
Det av utredningsmannen föreslagna antalet assistenter med genomsnittliga
arvoden av 3,600 kronor torde, på sätt nämnts, böra minskas från 10
till 8 genom borträknande från försöksinstitutionens personal av de assistenter,
som närmast avsetts skola handhava den lokala verksamheten med
svinstamkontrollen. Det kunde ifrågasättas, om ej sagda antal skulle utan
men för försöksverksamheten kunna än ytterligare nedbringas. Att jag ej
anser mig böra föreslå detta sammanhänger med den ståndpunkt, jag intagit
i fråga om statens övertagande av förut berörda föreningars försöksuppgifter.
Då de försök, vilka nu bedrivas av svenska betes- och vallföreningen,
beröra ej blott jordbruksområdet utan även husdjursområdet, torde
nämligen vid den statliga försöksinstitution, som av mig förordats —
utöver vad utredningsmannen enligt sitt förslag räknat med — erfordras
biträden jämväl för sådana husdjursförsök, som äga samband med försöksverksamheten
på betes- och vallområdet. Jag tillstyrker alltså, att vid husdjursförsöksinstitutionen
må anställas 8 assistenter med årsarvode av i genomsnitt
3,600 kronor. I enlighet härmed torde sålunda böra för dessa
assistenter vid institutionen beräknas 28,800 kronor.
För tillfälliga arbetskrafter, särskilt vid olika gårdar i landet, där försök
anordnas, torde böra beräknas ett årligt belopp av 10,000 kronor.
Förutom facklig personal erfordras även vaktmästare vid försöksinstitutionen
samt kontorsbiträden. I anslutning till utredningsmannens förslag
torde böra anställas en ordinarie vaktmästare i samma lönegrad som den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
49
för vaktmästaren vid institutionen för jordbruksförsök föreslagna eller B 7,
och 2 kontorsbiträden i lönegraden B 4. För avlöning till dessa erfordras, för
vaktmästaren 3,303 kronor och för var och en av kontorsbiträdena 2,685 kronor
eller sålunda för samtliga nu nämnda tre befattningshavare (3,303 +
2,685 + 2,685 =) 8,673 kronor, vilket belopp avrundas till 8,700 kronor.
Utredningsmannen har föreslagit, att den vid Alnarps lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitut anställde ämnesläraren i husdjurslära m. m. borde ansvara
för ledningen av husdjursförsöken vid Alnarp och för därmed förenat
arbete erhålla en särskild ersättning av 500 kronor om året. Den försöksledning,
som av utredningsmannen angivits, torde kunna inskränka sig till
en allmän tillsyn därå att från försöksinstitutionen till Alnarp avdelad personal
fullgör sitt uppdrag enligt given instruktion. Ämneslärarens befattning
med försöken borde sålunda ej bliva över hövan betungande för denne
befattningshavare. Emellertid lärer formen för ett eventuellt samarbete mellan
försöksinstitutionen och lärare vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
ej nu behöva prövas. För den särskilda avlöning, som möjligen
kan komma att erfordras för ifrågakommen verksamhet vid Alnarp, torde
emellertid här kunna beräknas angivet belopp 500 kronor.
En sammanfattning av de avlöningsbelopp, som sålunda skulle erfordras
för husdjursförsöksinstitutionen, utvisar, att härför torde beräknas för
ordinarie befattningshavare (30,200 + 8,700 =) 38,900 kronor,
för extra ordinarie befattningshavare 13,600 kronor, för assistenter
28,800 kronor, för ämnesläraren vid Alnarp 500 kronor
och för tillfälliga arbetskrafter 10,000 kronor eller tillhopa
91,800 kronor.»
c. Personalbehov för administrationen och vissa institutioner vid lantbruks
högskolan.
Departementschefen har i denna del huvudsakligen anfört följande.
»Det behov av arbetskrafter för försöksverksamhetens administration m. m.,
vilket 1931 års utredningsmän velat tillgodose genom inrättande av en särskild
administrations- och upplysningsavdelning, har givetvis ej helt kunnat
undanskjutas i och med det av mig förordade förslaget örn försöksverksamhetens
inorganiserande i lantbrukshögskolan. Såsom'' jag tidigare anfört
måste det anses naturligt, att förstärkta arbetskrafter på vissa områden tillföras
högskolan. Då rektor enligt förslaget skulle komma att utöva det administrativa
chefskapet för såväl undervisningsverksamheten som försöksverksamheten
vid högskolan, lärer arbetsbördan å rektorsexpeditionen växa
i så hög grad, att rektor bör erhålla stödet av en ordinarie sekreterare. Denne
torde böra enligt närmare instruktion, som bör fastställas av lantbrukshögskolans
styrelse, bereda och befordra till expeditionen ärenden, som avgöras
av rektor, styrelsen eller annat organ för undervisning eller för försöksverksamhet
vid högskolan. Han bör föra protokollet vid sammanträden
med styrelsen, lärarrådet och vederbörande försöksorganisationcr inom liög
Bihang
lill riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 83. 4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
skolan samt i den utsträckning, hans övriga göromål det medgiver, deltaga
i utskotts- och kommittéarbeten. Sekreteraren torde böra, därest Kungl.
Majit ej för särskilt fall medgiver undantag, hava fullgjort de kunskapsprov,
som författningarna föreskriva om dem, som må nyttjas i domarvärv. Jag
föreslår, att han placeras i lönegraden B 26. Lönen för sekreteraren beräknas
alltså till 9,450 kronor. Vid befattningens tillsättande indrages naturligtvis
den nu befintliga extra befattningen såsom sekreterare hos styrelsen
och lärarrådet, för vilken utgår arvode med 1,800 kronor om året.
Försöksinstitutionens införlivande med lantbrukshögskolan torde komma
att i hög grad öka kamrerarens vid högskolan ansvar och arbetsbörda ej
blott genom hans uppgift att handhava medelsredovisningen för själva försöksinstitutionerna,
utan även genom hans motsvarande åliggande beträffande
de till jordbruksförsöksverksamheten anknutna försöksgårdarna, vilkas
bokföring torde böra centraliseras till högskolan och dess kamrerarkontor.
Den nuvarande kamreraren avlönas medelst arvode å 6,000 kronor
om året. Jag föreslår nu, att vid högskolan inrättas en kamrerartjänst i lönegraden
B 22, för vilken alltså kan beräknas ett avlöningsbelopp av 7,656
kronor. Det torde jämväl vara erforderligt att för kamrerarkontoret anställa
ett kontorsbiträde i lönegraden B 4. För detta biträde torde beräknas 2,685
kronor.
1931 års utredningsmän hava framhållit som en av de viktigaste uppgifterna
för den föreslagna administrations- och upplysningsavdelningen att
utöva tillsyn och driftkontroll över försöksgårdarna. I åtskilliga av de avgivna
yttrandena har framförts behovet av en högt kvalificerad befattningshavare,
i allmänhet i lönegraden B 30, för handhavande, bland annat, av
denna verksamhet. Med det av mig tillsvidare förutsatta relativt ringa antalet
försöksgårdar torde den tillsyn, varom här är fråga, kunna utövas av
Ultuna egendoms förvaltare, därest denne erhåller nödigt arbetsbiträde. För
detta ändamål föreslår jag, att medel anvisas för anställande av en assistent
med agronomutbildning. Därjämte torde denna assistent böra vara byggnadskunnig.
Han bör nämligen biträda jämväl vid tillsynen av lantbrukshögskolans
byggnader. För assistenten bör beräknas ett arvode av 4,800 kronor
örn året. Befattningen torde icke böra tillsättas förr än försöksgårdar
förvärvats i ungefär den av mig förutsatta omfattningen.
Lantbrukshögskolans bibliotek har allt sedan högskolans tillkomst befunnit
sig i stark utveckling. Biblioteket har fått mottaga flera betydande bokdonationer,
vartill kommer att Uppsala universitets bibliotek hos högskolan
deponerat i stort sett all sin utländska jordbrukslitteratur. Genom högskolans
egen vetenskapliga publikationsverksamhet har den erhållit möjlighet
till byten av litteratur med jordbruksvetenskapliga institutioner i olika delar
av världen. Ytterligare sådana möjligheter torde tillkomma efter en förläggning
såsom jag förordat till högskolan av försöksinstitutionerna. Den biblioteksverksamhet,
varom här är fråga, kräver ett avsevärt arbete av en högt
kvalificerad yrkesman, och det torde vara klart, att med det ursprungligen
obetydliga bibliotekets utveckling till ett centralt riksbibliotek för jordbruks
-
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
51
litteratur det nu utgående anslaget till bibliotekspersonal av 2,500 kronor
icke är tillräckligt, och att, efter försöksinstitutionernas införlivande nied högskolan,
ej heller den av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag (nionde huvudtiteln, punkt 27) föreslagna höjningen av
detta anslag till 4,500 kronor kan förslå för ändamålet. Den publikationsverksamhet,
som förutsättes från nämnda försöksinstitutioners sida, bör
givetvis närmast utövas av därtill skickade försöksmän. Det bör emellertid
ihågkommas, att sagda verksamhet icke bör vara avsedd allenast för vetenskapsmän
utan att försöksverksamhetens rön tillika böra i lättillgänglig
form tillhandahållas praktikens män inom lanthushållningen. För dessa
båda ändamål torde i allmänhet icke samma uttrycksmedel kunna komma
tili användning. Det torde ankomma på försöksverksamhetens ledning att
härför finna de lämpligaste formerna. Lantbrukshögskolans bibliotekarie,
som enligt det anförda torde böra förmedla utbytet av litteratur mellan högskolan
med dess institutioner, å ena sidan, samt andra in- och utländska
institutioner för forsknings- och försöksverksamhet, å den andra sidan, bör
jämväl ägna ett energiskt arbete åt den publikationsverksamhet, som avser
på försöksverksamhet grundade upplysningar åt jordbrukets praktiska utövare.
Materialet till denna verksamhet måste tillhandahållas av fackmännen,
men på bibliotekarien bör ankomma att i samarbete med dem verka
för effektivt offentliggörande i tryck av betydelsefullare försöksresultat och
för tryckalsters ändamålsenliga spridning bland därav intresserade. Det torde
icke kunna påräknas, att en för dessa uppgifter skickad bibliotekarie skall
kunna erhållas, med mindre befattningshavaren beredes en efter arbetets art
och betydelse anpassad löneställning. Jag tillstyrker, att bibliotekarietjänsten
uppföres å ordinarie stat i lönegraden B 24. Härför torde böra beräknas ett
årligt belopp av 8,541 kronor. För erforderliga biblioteksbiträden bör det
i årets statsverksproposition föreslagna beloppet 4,500 kronor bibehållas. Då
den i första hand för rektorsexpeditionen avsedde vaktmästaren i lönegraden
B 7 vid lantbrukshögskolan, vilken, enligt vad jag inhämtat, för närvarande
är verksam även såsom bokbindare vid biblioteket, torde kunna tillsvidare
fylla samma uppgifter som hittills, är jag ej benägen att nu föreslå inrättande
av särskild vaktmästarbefattning för biblioteket.
I likhet med 1935 års utredningsman anser jag, att den för försöksinstitutionerna
erforderliga kemiska analysverksamheten bör fullgöras vid lantbrukshögskolans
kemiska laboratorium. Detta förslag överensstämmer även
med de grunder för anordningen av denna verksamhet, som innefattas i statsmakternas
beslut år 1931 örn den högre lantbruksundervisningens ordnande
m. m. Såsom tidigare anförts har den del av lantbrukskemiska avdelningen
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, som erfordras
för utförande av analyser åt de vid centralanstalten kvarvarande försöksavdelningarna,
fått kvarstanna vid centralanstalten i avvaktan på försöksavdelningarnas
förflyttning. Vid centralanstaltens analyslaboratorium äro för
närvarande sysselsatta 3 assistenter och 1 vaktmästare samt tillfälliga biträden.
Kostnaderna för dessa befattningshavare hava för sistförflutna budget
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
året beräknats till i runt tal 20,000 kronor. Lantbrukshögskolans styrelse har
gång efter annan påpekat behovet för undervisningsinstitutionerna av tillgång
till personal för utförande av driftsanalyser för dessa institutioners forskningsarbete.
Då nu en avsevärt utvidgad försöksverksamhet torde påfordra
förstärkta arbetskrafter för analysverksamhet, synes i samband därmed undervisningsinstitutionernas
behov ävenledes kunna i någon mån tillgodoses.
Då det torde få förutsättas, att ifrågavarande laboratorieverksamhet ställes
under ledning av kemiska institutionens chef och direkt tillsyn av denna institutions
laborator, och då särskild vaktmästare utöver den vid kemiska institutionen
anställde ej torde böra ifrågakomma, lärer behovet av arbetskrafter
för analysverksamheten bliva tillräckligt beaktat genom anställande av 1 ordinarie
förste kemist i lönegraden B 24, för vilken alltså beräknas årsavlöning
med ett belopp av 8,541 kronor, 1 förste assistent i 21 :a lönegraden
för extra ordinarie befattningshavare, beträffande vilken årsavlöningen beräknas
till 5,298 kronor, 1 assistent med arvode av 4,800 kronor samt 1 assistent
med arvode av 3,600 kronor. För tillfälliga arbetsbiträden torde beräknas
förslagsvis 5,000 kronor.
En sammanfattning av de avlöningsbelopp, jag föreslagit för rektorsexpeditionen,
biblioteket och kemiska institutionen vid lantbrukshögskolan utvisar
följande beräknade årliga avlöningsbehov, nämligen för ordinarie
befattningshavare (9,450 + 7,656 + 2,685 + 8,541 + 8,541 =) 36,873
kronor, vilket belopp här avrundas till 36,900 kronor, för extra ordinarie
befattningshavare 5,298 kronor, som avrundas till 5,300 kronor,
för assistenter (4,800 + 4,800 + 3,600 =) 13,200 kronor samt för extra
och tillfälliga biträden (4,500 + 5,000 =) 9,500 kronor eller tillhopa
sålunda (36,900 + 5,300 + 13,200 + 9,500 =) 64,900 kronor. Såsom förut
framhållits inbesparas, å andra sidan, belopp motsvarande arvoden till nuvarande
kamrerare och sekreterare vid lantbrukshögskolan, utgörande (6,000
+ 1,800 =) 7,800 kronor, varjämte erinras, att de angivna lönekostnaderna
inkludera avlöningar motsvarande de till assistenter och tillfälliga biträden
vid centralanstaltens driftslaboratorium utgående avlöningarna samt nuvarande
kostnader för lantbrukshögskolans bibliotekspersonal.»
I motionerna I: 366 och II: 702 har föreslagits, att vid lantbrukshögskolans
kemiska laboratorium anställas — utöver den av departementschefen angivna
personalen — en ordinarie förste kemist i lönegraden B 24 och en förste
assistent i 21 :a lönegraden för extra ordinarie befattningshavare.
d. Personalbehov för trädgårdsförsöken.
1931 års utredningsmän, som enligt vad förut omförmälts förordat inrättande
av en särskild trädgårdsförsöksanstalt, indelad på tre avdelningar,
nämligen en administrations- och upplysningsavdelning, en fruktodlingsavdelning
och en köksväxtavdelning, hava föreslagit som chef för anstalten och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
53
tillika för administrations- och upplysningsavdelningen föreståndaren för
trädgårdsavdelningen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
och som föreståndare för var och en av de fackliga avdelningarna en försöksledare.
Som arvode åt anstaltens samt administrations- och upplysningsavdelningens
chef har föreslagits ett belopp av 2,000 kronor.
Såsom biträden å administrations- och upplysningsavdelningen hava av
utredningsmännen beräknats dels en sekreterare (B 24), vilken förutom att,
såsom förut nämnts, tjänstgöra såsom chefens ställföreträdare, borde, bland
annat, redigera anstaltens publikationer, anordna utställningar och bedriva
upplysningsverksamhet, dels en kansliskrivare (B 11), tillika bokförare och
registrator, dels ett kontorsbiträde (B 4). Sammanlagda avlöningsbeloppen
för dessa befattningshavare angivas i betänkandet till 14,774 kronor om året.
Föreståndarna för fackavdelningarna hava föreslagits till placering i lönegraden
B 26 för ordinarie befattningshavare. Såsom biträde har för varje
avdelning beräknats en ordinarie förste assistent i lönegraden B 21. Avlöningskostnaderna
för var och en av dessa två fackavdelningar hava i betänkandet
angivits till 14,442 kronor.
Såsom extra personal har å trädgårdsförsöksanstaltens omkostnadsstat beräknats
en trädgårdsmästare, en assistent och ett skrivbiträde för varje avdelning.
För dessa befattningshavares avlöning har angivits ett sammanlagt
specificerat belopp av 16,000 kronor.
Vad angår de föreslagna försöksstationerna för fruktodlingsförsök må här
erinras, att utredningsmännen såsom personal vid försöksstationerna Nibbla
och Lilla Byr beräknat 1 föreståndare (B 24), 1 trädgårdsmästare med arvode
av 3,000 kronor samt en assistent med arvode av 3,600 kronor.
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet har i yttrande
över utredningsmännens förslag förordat, att den för administrations- och
upplysningsavdelningen upptagna sekreterarbefattningen omändras till befattning
som avdelningsföreståndare, medan en särskild chefsbefattning inrättas.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Behovet av arbetskrafter vid den av mig förordade avdelningen för trädgårdsförsök
torde i icke ringa mån vara beroende av omfattningen av de
fasta anordningar i olika delar av landet, som beräknas för ifrågavarande försök.
Då enligt vad jag föreslagit denna form av försöksverksamhet allenast
med största försiktighet torde böra tillsvidare begagnas, lärer därav följa,
att åtskilligt av utredningsmännen förutsatt arbete för planläggning och ledning
av sådana försök inbesparas.
Liksom utredningsmännen finner jag det nödigt, att för anstalten beräknas
arvode till en chef. Jag biträder ock deras förslag, att såsom chef för
verksamheten tillsvidare fungerar föreståndaren för trädgårdsavdelningen
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. I enlighet med vad
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
allmänna civilförvaltningens lönenämnd uttalat finner jag dock det föreslagna
arvodet väl högt. Jag förslår, att detsamma bestämmes till 1,000
kronor örn året. Då trädgårdsavdelningens nuvarande föreståndare, vilken
är född år 1875, inom några få år inträder i pensionsåldern, torde frågan
örn chefskapet för verksamheten och i samband därmed stående organisationsförhållanden
böra ånyo prövas. Det torde därvid böra övervägas, huruvida
befattningen som trädgårdsavdelningens föreståndare även i fortsättningen
bör vara knuten till försöksverksamheten eller huruvida denna verksamhet
bör erhålla föreståndare som helt ägnar sin arbetskraft däråt. Såsom
biträden åt försöksavdelningens chef torde få anställas en förste assistent
i 21 :a lönegraden för extra ordinarie befattningshavare samt ett ordinarie
kontorsbiträde i lönegraden B 4. På den föreslagna förste assistenten
torde böra ankomma att utföra erforderliga sekreter ar göromål. Till avlöningar
torde alltså böra beräknas för förste assistenten 4,554 kronor och för
kontorsbiträdet 2,277 kronor.
Beträffande de med placering i lönegraden B 26 föreslagna försöksledarna
torde man kunna hysa tvekan huruvida personer med kompetens för så
hög lönegradsplaeering för närvarande stå till förfogande för ifrågavarande
befattningar. Då jag det oaktat tillstyrker inrättandet av de föreslagna befattningarna
i nämnda lönegrad, sker det i förhoppning att även örn befattningarna
ej genast må kunna besättas, likväl framstående försöksmän nied
intresse för denna verksamhetsgren inom ej allt för lång tid må kunna påräknas
därför. Av organisatoriska skäl anser jag emellertid att befattningarna
böra uppföras å extra stat. I likhet med motsvarande befattningshavare
vid lantbrukshögskolans försöksinstitutioner torde de nu ifrågakomna
böra benämnas statsagronomer. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att även beträffande dessa befattningshavare meddela närmare bestämmelser
om deras uppgifter samt om formen för deras anställande. För statsagronomerna
beräknas här avlöningar med (8,037 + 8,037 =) 16,074 kronor.
Utredningsmännen ifrågasätta tillsvidare anställande av allenast en förste
assistent för den fackliga verksamheten, huvudsakligen för biträde vid köksväxtförsöken.
Jag har icke något att erinra mot, att en sådan befattningshavare
avses för berörda ändamål, men föreslår, att denne i likhet med övriga
ifrågakomna förste assistenter placeras i 21 :a lönegraden för extra ordinarie
befattningshavare, för vilket ändamål alltså bör beräknas ett belopp av
4,554 kronor.
I övrigt torde för försöksavdelningen böra beräknas följande extra befattningshavare,
nämligen 2 trädgårdsmästare, 1 assistent och ett skrivbiträde.
Då utredningsmännen för extra personal allenast föreslagit anvisande å omkostnadsstat
av visst ej närmare specificerat belopp, men enligt nu tillämpade
bestämmelser avlöningar icke till någon del må beräknas under omkostnader,
torde styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, under
vilken trädgårdsavdelningen föreslagits skola sortera, böra i samband med
kommande anslagsäskanden lämna närmare förslag om avlöningar åt ifråga
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
55
varande befattningshavare. Här torde dock för sådant ändamål böra beräknas
ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor.
Sammanfattningsvis skulle sålunda för trädgårdsavdelningens befattningshavare
erfordras för chefsarvode 1,000 kronor, för ordinarie befattningshavare
2,277 kronor, vilket belopp avrundas till 2,300 kronor,
för befattningshavare å extra stat i runt tal 16,000 kronor, för extra
ordinarie befattningshavare (4,554 + 4,554 =) i runt tal 9,100
kronor samt för e x t ra personal 10,000 kronor, eller tillhopa sålunda
(1,000 + 2,300 + 16,000 + 9,100 + 10,000 =) 38,400 kronor.»
I motionen 1:374 har hemställts, att en fristående befattning som föreståndare
och chef för trädgårdsförsöksverksamheten inrättas i enlighet med det
av centralanstalten framlagda förslaget, samt att trädgårdsmästarnas avlöningar
fastställas till 3,600 kronor.
e. Beredande organ samt styrelse för jordbruks- och husdjursförsöken.
1931 års utredningsmän lia föreslagit inrättande av lokala försöksnämnder
för jordbruksförsöken samt centrala försöksråd, ett för jordbruksförsöken
och ett för husdjursförsöken.
De lokala försöksnämnderna hava ansetts böra, var och en
med verksamhet inom ett av de föreslagna distrikten för jordbruksförsök,
bestå av försöksgårdsföreståndare, ledare av lokala fältförsök, ledare av lantmanna-
och lantbruksskolornas fasta försöksstationer, föreståndare för Sveriges
utsädesförenings filialstationer samt representant för vart och ett av de
till distriktet hörande hushållningssällskapen. Utredningsmännen hava föreslagit,
att sådan försöksnämnd skulle äga att utse ombud för bevakande av
distriktets intressen i det centrala försöksrådet för jordbruksförsök. För
åstadkommande av förbindelse mellan de olika försöksdistrikten och för
främjande av planmässigheten i försöksarbetet har vidare föreslagits att en
representant för lantbruksförsöksanstalten om möjligt borde närvara vid
försöksnämndernas sammanträden.
De centrala försöksråden hava särskilt angivits böra verka för
främjandet av det fackliga samarbetet mellan lantbruksförsöksanstalten, dess
försöksgårdar och de lokala försöksnämnderna samt för upprätthållande av
kontakt med andra i försöksverksamheten intresserade institutioner. Om
rådens avsedda sammansättning anföra utredningsmännen följande.
I jordbruks försöksrådet borde, förutom lantbruksförsöksanstaltens avdelningsföreståndare,
försöksledare och vissa dess andra tjänstemän, ingå
professorerna i växtodlingslära, jordbrukslära och kulturteknik vid lantbrukshögskolan,
föreståndarna för statens försöksgårdar, chefen för den av
utredningsmännen föreslagna statens trädgårdsförsöksanstalt samt en representant
för var och en av de lokala försöksnämnderna, för lantbruksstyrelsen,
lantbruksakademien, statens centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt,
Sveriges utsädesförening, Sveriges geologiska undersökning, statens
maskin- och redskapsprovningsanstalter samt jordbrukstekniska föreningen.
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
I husdjursförsöksrådet borde, förutom lantbruksförsöksanstaltens nyss omnämnda
tjänstemän, ingå professorerna i utfodringslära, avelslära och fysiologi
vid lantbrukshögskolan, föreståndaren för mejeriförsöken och statskonsulenterna
samt en representant för var och en av landets olika avelsföreningar,
för lantbruksstyrelsen, lantbruksakademien, jordbrukstekniska föreningen
och institutet för husdjursförädling.
1935 års utredningsman har föreslagit, att husdjursförsöksrådet vid alternativ
I bör bestå av de tre avdelningsföreståndarna å institutionen för husdjurförsök,
vidare de båda professorerna i avels- och raslära samt i utfodringslära,
förvaltaren av Ultuna egendom samt tre av Kungl. Majit utsedda
representanter för den praktiska husdjursskötseln.
Beträffande jordbruksförsöksrådets sammansättning har utredningsmannen
föreslagit följande.
Tre ledamöter borde företräda det praktiska jordbruket, därav en (rådets
ordförande) borde vara ledamot av lantbrukshögskolans styrelse utsedd av
Kungl. Majit. Även de övriga två ledamöterna borde utses av Kungl. Majit.
I rådet borde vidare sitta: föreståndaren för jordbruksförsöksinstitutionen,
föreståndaren för betes- och vallföreningen, föreståndaren för mosskulturföreningen,
två av föreståndarna för de fasta försöksgårdarna (inkallade i
tur och ordning för två år i sänder) samt en av lantbrukshögskolans professorer
i allmän jordbrukslära och i växtodlingslära (utsedd av lärarrådet).
Ytterligare torde, för att tillföra försöksrådet förstärkt representation för
forskningsarbetet på växtodlingens områden, böra i försöksrådet inträda föreståndaren
för Sveriges utsädesförening. Försöksrådet skulle alltså bestå av
tio ledamöter. Det förutsattes — såsom redan antytts — att rådet kunde, för
särskilda frågors behandling, i lämplig ordning tillkalla experter, exempelvis
representanter för växtskyddsanstalten och kemisk-växtbiologiska anstalten
i Luleå samt i vissa fall centrala frökontrollanstalten och Sveriges geologiska
undersökning.
Utredningsmannen har i sitt betänkande föreslagit, att i lantbrukshögskolans
stadgar intagna bestämmelser därom, att föreståndaren för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet skall vara självskriven ledamot
av lantbrukshögskolans styrelse samt att en styrelseledamot
skall representera den utanför högskolan och centralanstalten stående
försöksverksamheten borde utgå. I stället har utredningsmannen föreslagit
sådana regler för styrelsens sammansättning, att förstärkt representation
för det praktiska jordbruket erhölles. Kravet därå har av utredningsmannen
ansetts erhålla ökad styrka, därest försöksverksamheten knötes till
lantbrukshögskolan.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Då det av 1931 års utredningsmän väckta förslaget örn landets indelning
i försöksdistrikt, på skäl jag förut angivit, ansetts icke böra tillsvidare komma
i betraktande, torde därav följa, att de till den föreslagna distriktsorganisationen
enligt utredningsmännens plan knutna lokala försöksnämnderna
ej heller nu inrättas.
De centrala försöksråden torde däremot böra komma till stånd och vara
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
57
verksamma för utarbetande av definitiva förslag till årsplaner för försöksverksamheten.
Fastställandet av försöksplaner bör ske av lantbrukshögskolans
styrelse. Såväl 1931 års utredningsmän som 1935 års utredningsman
hava förutsatt särskilda försöksråd för jordbruksförsöken och för husdjursförsöken.
I vissa av de avgivna yttrandena däremot hava framställts förslag
örn gemensamt försöksråd. Ehuru även jag anser, att försökens planläggning
bör ske med nödig hänsyn till båda slagen av försöksverksamhet, i
den mån försöksområdena beröra varandra, torde ett sådant ändamål kunna
uppnås även med särskilda på lämpligt sätt sammansatta försöksråd. Med
hänsyn till den särskilda sakkunskap, som bör vara företrädd i de olika fallen,
förordar jag därför inrättande av dels ett försöksråd för jordbruksförsök,
dels ett för husdjursförsök.
I jordbruksförsöksrådet torde böra ingå såsom självskrivna ledamöter
lantbrukshögskolans rektor, som är föredragande ledamot av högskolans
styrelse, föreståndarna för de båda försöksinstitutionerna vid högskolan, de
tre vid institutionen för jordbruksförsök verksamma statsagronomerna, lantbrukshögskolans
professorer i ämnena allmän jordbrukslära, växtodlingslära
och agronomisk hydroteknik samt Ultuna egendoms förvaltare. Vidare
torde böra av Kungl. Majit utses tre ledamöter, därav två företrädande det
praktiska jordbruket och en växtförädlingsverksamheten. Lantbrukshögskolans
styrelse torde böra utse en ledamot av styrelsen att, förutom rektor,
vara ledamot av försöksrådet. En representant för något av ämnena systematisk
botanik och ärftlighetslära, växtfysiologi och marklära bör ytterligare
utses av lantbrukshögskolans lärarråd. För vinnande av nödig
kontinuitet i jordbruksförsöksrådets arbete torde lantbrukshögskolans rektor
böra vara rådets ordförande. I den mån särskilda sakkunniga erfordras
på någon punkt vid försöksplanernas beredande, torde det böra ankomma
på lantbrukshögskolans styrelse att, efter framställning av en försöksnämnd,
vars inrättande jag ämnar föreslå, inkalla sådana. Härigenom
torde exempelvis försöksgårdsföreståndare på given anledning kunna anmodas
tillstädeskomma vid försöksrådssammanträden. Enligt mitt förslag
skulle sålunda försöksrådet, frånsett eventuellt adjungerade sakkunniga,
bestå av sammanlagt femton ledamöter. Då rådet, på sätt framhållits i yttrandena,
kan beräknas sammanträda å Ultuna allenast vid ett tillfälle årligen
samt det övervägande antalet av de föreslagna ledamöterna därav har
sin verksamhet på sammanträdesorten, torde för ledamöternas resor uppkommande
kostnader, vilka böra ersättas efter samma grunder, som gälla
för styrelseledamöternas resor, icke bliva särskilt betungande för statsverket.
Husdjursförsöksrådet torde böra bestå av lantbrukshögskolans rektor såsom
ordförande samt därutöver såsom självskrivna ledamöter, den av lantbrukshögskolans
styrelse valda ledamoten av jordbruksförsöksrådet, de båda
försöksinstitutionernas föreståndare, de två vid husdjursförsöksinstitutionen
verksamma statsagronomerna ävensom lantbrukshögskolans professorer
i ämnena husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
samt husdjurens anatomi och fysiologi ävensom Ultuna egendoms förvaltare.
Vidare torde böra av Kungl. Maj:t utses tre ledamöter av försöksrådet,
därav två såsom representanter för det praktiska jordbruket samt en
för förädlingsverksamheten på husdjursområdet. Även husdjursförsöksrådet
bör beredas tillgång till särskilda sakkunniga i mån av behov. Om ledamöternas
resekostnader torde gälla vad jag i motsvarande avseende anfört
rörande jordbruksförsöksrådet.
Vad angår lantbrukshögskolans styrelse består denna enligt gällande bestämmelser
av sju ledamöter. Av dessa utser Kungl. Majit ordförande och
ytterligare tre ledamöter. Bland dessa böra finnas representanter för Uppsala
universitet, för den försöksverksamhet på jordbruksområdet, som bedrives
utanför högskolan och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
samt för det praktiska jordbruket. Självskrivna ledamöter
äro högskolans rektor, chefen för lantbruksstyrelsen och förutsatt föreståndare
för nämnda centralanstalt. Då den vid centralanstalten bedrivna försöksverksamheten
i och med genomförandet av förslaget om denna verksamhets
inordnande i lantbrukshögskolan kommer att upphöra, bör därav
följa att, såsom 1935 års utredningsman påpekat, representant för nämnda
anstalt icke vidare beräknas i högskolestyrelsen. Ej heller lärer i fortsättningen
principiellt kunna anses föreligga behov av särskild representant
för försöksverksamhet utanför högskolan. Därest högskolestyrelsen bibehålies
vid nuvarande numerär, skulle sålunda kunna tänkas antingen att
förstärkning ägde rum av representationen av verksamhetsområden, som
redan äro företrädda inom styrelsen, eller ock att nya verksamhetsområden
bleve representerade. Jag förordar, att högskolestyrelsen bibehålies vid
nuvarande numerär, och att det överlämnas åt Kungl. Majit att med hänsyn
till framträdande intressen utse representanter även för andra verksamhetsgrenar
än universitetsundervisningen och jordbruket.
Såsom jag anfört torde försöksrådens egentliga verksamhet böra bestå i
uppgörandet av förslag till försöksplaner. Dessas beredande torde i första
hand böra ankomma på försöksinstitutionernas föreståndare. För vinnande
av allsidigare belysning vid denna beredning samt för handläggande av
försöksfrågor av löpande natur, beredning av anslagsäskanden för försöksverksamheten
och dylikt torde emellertid vid högskolan böra förefinnas en
nämnd för försöksfrågor. I denna för försöksverksamheten gemensamma
nämnd, vars ordförande bör vara lantbrukshögskolans rektor, torde därutöver
böra såsom ledamöter ingå den av lantbrukshögskolans styrelse utsedde
ledamoten av försöksråden, försöksinstitutionernas föreståndare, föreståndarna
för lantbrukshögskolans institutioner för allmän jordbrukslära,
för växtodlingslära samt för husdjurens utfodring och skötsel ävensom
Ultuna egendoms förvaltare. Försöksinstitutionernas föreståndare böra ingå
såsom ledamöter av lärarrådet. Detta bör handlägga även sådana personalfrågor,
som beröra försöksinstitutionerna.»
Motionerna I: 366 och II: 702 innebära, att i jordbruksförsöksrådet skulle
insättas tre ledamöter såsom representanter för den sammanslagna före
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83■
59
ningen för betes-, vall- och mosskultur, samt att den praktiska försöksverksamheten
skulle bli bättre företrädd såväl i försöksråden som i försöksnämnden
än som avses med Kungl. Maj:ts förslag.
I motionerna I: 367 och II: 701 har föreslagits:
1) särskild kommitté för den lokala försöksverksamheten
med följande sammansättning: Föreståndaren för jordbruksförsöksinstitutionen,
samma institutions statsagronomer, två inspektörer för den lokala
försöksverksamheten, försöksmatematikern, föreståndarna för lantbrukshögskolans
institutioner för allmän jordbrukslära och växtodlingslära samt tre
representanter för de lokala försöksledarna;
2) följande sammansättning av försöksnäranden: Lantbrukshög
skolans
rektor, föreståndarna för de båda försöksinstitutionerna, de vid försöksinstitutionerna
anställda statsagronomerna, föreståndarna för högskolans
institutioner för allmän jordbrukslära, växtodlingslära och husdjurens skötsel
och utfodring samt dessutom en representant i jordbruksförsöksrådet, som
styrelsen utser;
3) att försöksnämnden jämväl handlägger sådana ärenden såsom personalärenden,
vilka för lantbrukshögskolans övriga institutioner handläggas av
lärarrådet;
4) att jordbruksförsöksrådet utökas med tre representanter
från de lokala försöksledarna.
Motionerna 1: 373 och II: 727 innebära, att antalet ledamöter i försöksråden
borde inskränkas, samt att det praktiska lantbruket bleve bättre företrätt
i försöksråden.
f. Beredande organ samt styrelse för trädgårdsförsöken.
1931 års utredningsmän ha föreslagit, att inom vart av landets fyra trädgårdsdistrikt
inrättas en lokal trädgårdsförsöksnämnd, samt att det därjämte
inrättas ett centralt trädgårdsförsöksråd.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»I anslutning till den ståndpunkt jag intagit beträffande jordbruks- och
husdjursförsöken kan jag, då, på sätt förut angivits, jag icke ansett mig kunna
biträda den av 1931 års utredningsmän föreslagna indelningen av landet i
trädgårdsförsöksdistrikt, ej heller förorda inrättandet av lokala trädgårdsdr - söksnämnder, vilka förutsätta en sådan distriktsindelning.
Liksom för försöksverksamheten på jordbrukets och husdjursskötselns
områden är det min uppfattning, att ett försöksråd för trädgårdsförsöksverksamheten
har en nyttig uppgift att fylla. Jag förordar därför inrättandet av
ett sådant försöksråd med i huvudsak de uppgifter, som angivits av utredningsmännen.
I försöksrådet torde böra såsom självskrivna ledamöter ingå
rektor för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut såsom försöksrådets
ordförande, den av mig föreslagna försöksavdelningens föreståndare
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
samt vidare de vid försöksavdelningen verksamma två statsagronomerna.
Ytterligare tre ledamöter i trädgårdsförsöksrådet torde böra utses av Kungl.
Maj:t. Dessa torde böra företräda olika intressen inom trädgårdsodlingen
och växtförädlingen. Någon särskild försöksnämnd i likhet med den för
jordbruks- och husdjursförsöken föreslagna synes ej erforderlig med hänsyn
till den för trädgårdsförsöken avsedda organisationen.
På styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut torde det,
enligt angiven planläggning av trädgårdsförsöksverksamheten, böra ankomma
att fastställa försöksplaner och även i övrigt utöva beslutande myndighet
inom nämnda verksamhetsområde. På grund av de nya uppgifter, som tillföras
institutets styrelse, torde det bliva nödvändigt att utöka där förefintlig
sakkunskap inom trädgårdsodlingen. Institutsstyrelsen består för närvarande
av fem utav Kungl. Majit utsedda ledamöter. Därjämte äro föreståndarna
för institutets undervisningsavdelningar självskrivna ledamöter av styrelsen
vid behandling av ärenden, som beröra respektive föreståndares avdelningar.
Enligt min mening bör antalet av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter av
institutets styrelse ökas till sex för beredande av möjlighet att tillgodose de
ytterligare anspråk på styrelsens sakkunskap inom trädgårdsodlingens område,
som den föreslagna anordningen lärer ställa.»
6. Lokaler och utrustning.
a. Institutionerna för jordbruksförsök och för husdjursförsök.
1931 års utredningsmän ha ansett engångskostnaderna för lantbruksförsöksanstaltens
inrättande på Ultuna kunna beräknas till följande belopp.
Institutionsbyggnaden..................................... kronor 653,500
Yttre ledningar, planering m. m............................ » 16,500
Vegetationsgård med lysimeteranläggning.................... » 32,000
Bostadsbyggnad för vaktmästare........................... » 25,000
Inventarier............................................... » 50,000
Summa kronor 777,000.
1935 års utredningsman har uppskattat engångskostnaderna vid tillämpning
av alternativ I rörande husdjursförsöken till följande belopp.
Ny- och ombyggnadsarbeten:
1. Institutionsbyggnad vid Ultuna med diverse anläggningar
och planeringar.................................. kronor
2. Bostadshus vid Ultuna, Bäcklösa och Kungsängen för 5 för
söksassistenter
(varje lägenhet örn 3 rum och kök) samt
4 förmän eller vaktmästare (varje lägenhet om 2 rum och
kök)............................................. »
3. Ny ladugård vid Kungsängen (under Ultuna) ......... »
4. Svinhus vid Bäcklösa (under Ultuna)................. »
5. Försöksanläggning för höns vid Bäcklösa (under Ultuna) »
6. Kaninhus vid Ultuna ............................... »
250,000
92.000
182,000
65.000
74.000
5,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
61
7. Omändring i ungdjursladugården vid Ultuna........... kronor 15,000
8. Omändring av ladugården vid Alnarp ................ » 6,000
9. För brunnar, planering, elektrifiering m. fl. behov vid
ovannämnda stallar............................... » 25,000
Anskaffning av inventarier m. m.:
10. Inventarier m. m. till institutionsbyggnaden vid Ultuna » 30,000
11. Inköp av svin...................................... » 5,000
12. Inköp av fjäderfän................................. » 3,000
13. Diverse döda inventarier för nötkreaturs- och svinförsöken » 16,000
14. Döda inventarier för hönseriet vid Bäcklösa........... » 19,000
15. Rörelsekapital för hönseriet.......................... » 5,000
16. Oförutsedda behov i samband med anskaffandet av före
stående
försöksresurser............................ » 8,000
Summa kronor 800,000.
Sedermera har inom jordbruksdepartementet verkställts utredning av arkitekten
G. Holmdahl. De beräknade kostnaderna för av honom angivna byggnader
uppgå till
1.
2.
3.
4.
5.
6.
8.
Byggnaden för försöksinstitutionerna:
Enligt alternativ I...................................
t> » II......................kronor 421,000
V egetationshallen;
a) för 5,000 vegetationskärl............. » 86,000
b) » 2,500 » ..........................
Lada med loge........................................
Byggnader vid Ultuna för 1 försöksassistent, 1 fältassistent
samt arbetspersonal ävensom utvändiga för byggnaderna
gemensamma ledningar (25,000 -f- 30,700 + 5,400 =)....
Byggnad för försöksinstitutionernas vaktmästare..........
Omläggning av utvändig huvudavloppsledning från förutvarande
elevbyggnaden till Fyrisån....................
Byggnad vid Kungsängen för 1 försöksassistent..........
Byggnad vid Bäcklösa för 2 försöksassistenter samt arbetspersonal
............................................
kronor 423,000
71.000
24.000
» 61,100
» 37,000
» 5,000
» 29,300
» 40,100
Summa kronor 690,500.
För fast och lös inredning av byggnaden för försöksinstitutionerna har
beräknats en kostnad av 50,000 kronor.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Det torde vara uppenbart, att det förslag till försöksverksamhetens rationella
organiserande, som av mig i det föregående tillstyrkts, förutsätter avsevärt
ökade byggnadskostnader, jämförda med dem, som beräknats för försöksverksamhet
i propositionen till 1931 års riksdag angående den högre lantbruksundervisningens
ordnande m. m. Denna kostnadsökning hänför sig
ej blott till byggnader för det egentliga försöksarbetet utan även till bostadsbyggnader
för personal, som på grund av tjänstgöringens art måste bo på
platsen. Till denna personal höra vissa assistenter samt arbetspersonal för
husdjursförsöken, fältassistent och viss arbetspersonal för jordbrukförsöken
samt försöksinstitutionernas vaktmästare. Beträffande de genom departe
-
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
mentets direkta försorg utarbetade byggnadsförslagen och kostnadsberäkningarna
må anföras följande.
Institutionsbyggnaden är tämligen noga avpassad efter de uppgifter, som
av mig föreslagits skola åvila institutionerna och efter den för dessa nu beräknade
personalen. Den föreslagna ramen medgiver sålunda icke någon
avsevärd utökning av denna personal, i den mån densamma är bunden vid
institutionsarbete. Å andra sidan torde förslaget få anses så väl tillgodose
förefintliga behov av institutionspersonal och resurser för dennas utnyttjande,
att befogade anspråk på personalökning eller dylikt, som icke må kunna
fyllas inom den föreslagna byggnadens omfång, kunna anses relativt avlägsna.
Jag anser mig icke böra framställa erinran mot byggnadsplanen eller
kostnadsberäkningen och förordar sålunda, i det jag ansluter mig till det såsom
alternativ I betecknade förslaget, att för byggnadsarbeten vid institutionsbyggnaden
avses ett belopp av 423,000 kronor, samt att till fast och lös
inredning för byggnaden beräknas 50,000 kronor. Ehuru kostnadsberäkningen
för byggnaden i enlighet med nämnda alternativ I uppgjorts med hänsyn
till viss tänkt byggnadsplats vid Ultuna, torde det likväl få ankomma på
Kungl. Majit att i samband med byggnadens utförande, inom tillmätt kostnadsram,
definitivt bestämma byggnadsplatsen.
Mot förslaget örn uppförande av en lada med loge för försöksarealen för
jordbruksförsök vid Ultuna till en beräknad kostnad av 24,000 kronor har
jag icke något att erinra.
Kostnaden för den i 1931 års utredningsmäns betänkande föreslagna vegetationsgården
jämte lysimeteranläggning har av utredningsmännen uppskattats
till 32,000 kronor. Vid den inom departementet föranstaltade utredningen
har anordnande av vegetationsgård utan lysimeteranläggning kostnadsberäknats
till 86,000 kronor. Denna anordning lärer vara tillräcklig för
omkring 5,000 vegetationskärl. Vid en anläggning för halva detta kärlantal har
beräknats en kostnad av 71,000 kronor. I dessa belopp äro inräknade kostnader
för erforderliga vagnar för kärlens uppställning, men ej kostnader för
anskaffning av kärl. Det är min uppfattning, att försöken genom vegetationskärl
böra ägnas tillbörlig uppmärksamhet. Emellertid torde för närvarande
behovet av sådana försök kunna tillgodoses med den mindre av de
ifrågasatta anläggningarna. Även med en anläggning av denna storlek synes
jämväl lantbrukshögskolans undervisningsinstitutioner beredas tillfredsställande
utrymme för sina kärlförsök. Frågan om anordnande vid Ultuna av
lysimeteranläggning torde icke nu behöva aktualiseras. Jag föreslår alitsa, att
för anläggning av vegetationsgård beräknas ett belopp av 71.000 kronor.
Bostäderna för försöksassistenterna vid husdjursförsöken äro avsedda för
tre gifta befattningshavare och en ogift. Härvid hava beräknats för de gifta
befattningshavarna lägenheter om tre rum och kök och för en ogift assistent
ett större enkelrum, under det att bostad för gift fältassistent upptagits till två
rum och kök. Det är att märka, att assistenterna för husdjursförsök enligt planen
för deras verksamhet behöva tillgång till arbetsplats i de egna bostadslägenheterna
för antecknings- och rapportarbeten, medan så icke behöver vara
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
63
fallet beträffande fältassistenten, vars verksamhet väsentligen avser arbetsledning.
För försöksinstitutionernas vaktmästare hava såsom förut anförts beräknats
två bostadslägenheter om två rum och kök i en för dem gemensam byggnad.
Kostnaderna för ifrågasatta byggnader åt assistenter och vaktmästare
enligt de inom departementet gjorda beräkningarna förefalla onekligen höga
med tanke på dessa byggnaders små bostadsinnehåll. I betraktande av de anspråk
på bostadsstandard, som numera i allmänhet ställas även på bostäder
för lägre befattningshavare i statens tjänst, torde kostnaderna dock ej kunna
avsevärt nedskäras. En besparing av omkring 10,000 kronor torde emellertid
kunna uppnås genom sammanförande i en byggnad av det i förslaget med förläggning
vid Ultuna angivna bostadshuset för fältassistent och arbets- eller
elevpersonal samt bostadshuset för försöksassistent. Med upptagande av kostnaderna
för denna byggnad till 50,000 kronor får jag alltså föreslå, att till
byggnader för assistenter jämte viss arbetspersonal samt för försöksinstitutionernas
vaktmästare beräknas (50,000 + 29,300 + 40,100 -j- 37,000 +
5,000 =) 161,400 kronor.
Såsom 1935 års utredningsman anmärkt torde för arbetsförman i hönseriet
vid Bäcklösa kunna avses där befintligt bostadshus. Åt en ogift svinskötare
vid Bäcklösa kan enligt arkitekten Holmdahls förslag bostad beredas
i ett av enkelrummen för arbetspersonal i den planerade nya byggnaden.
Då särskild försöksassistent enligt det föregående ej beräknas för institutionen
för husdjurens utfodring och skötsel vid lantbrukshögskolan, förfaller
1935 års utredningsmans förslag om anordnande av bostad för sådan assistent.
Ej heller lära bostäder för ladugårdsförmän vid Ultuna och Kungsängen
behöva beräknas i detta sammanhang, då enligt vad jag föreslagit de
arbetsuppgifter, som avsetts skola påvila dessa förmän, böra fullgöras genom
egendomsförvaltningens driftspersonal. Utredningsmannens förslag om eventuellt
uppförande av bostad för försöksassistent vid Norra Åsums kronoegendom
torde jämväl förfalla, då frågan om denna egendoms användning såsom
försöksgård enligt vad jag anfört icke nu synes böra prövas.
Jag förordar vidare, att medel beräknas enligt förslag i 1935 års utredningsmans
betänkande för ny ladugård vid Kungsängen, svinhus vid Bäcklösa,
försöksanläggning för höns vid Bäcklösa, kaninhus vid Ultuna, omändring
av ungdjursladugårdcn vid Ultuna, omändring av ladugården vid
Alnarp samt för behov av brunnar, planering, elektrifiering m. m. vid olika
stallar med sammanlagt 372,000 kronor. Jag förutsätter, att för belopp,
som må anvisas till uppförande av byggnader vid Ultunakomplexet, anordningar
kunna vidtagas jämväl för den försöksverksamhet avseende rävar
och andra pälsdjur, som enligt vad jag förordat torde kunna omfattas av
husdjursförsöksverksamheten.
För anskaffande av inventarier till den föreslagna försöksgården vid Ultuna
har av 1931 års utredningsmän beräknats ett belopp av 15,000 kronor.
Då däri torde ingå anslag dels för levande inventarier, dels för viss materiel,
som torde kunna tillhandahållas av Ultuna egendoms förvaltning, finner jag
ett belopp för utrustning vid jordbruksinstitutionens fältförsök å Ultuna av
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
10.000 kronor böra räcka för komplettering av den vid Experimentalfältet
förefintliga materielen för sådana försök.
I 1935 års utredningsmans betänkande angående husdjursförsöksverksamhetens
organisation har för anskaffning av inventarier m. m. föreslagits anvisande
av ett belopp av 86,000 kronor. Sedan ett däri ingående belopp av
30.000 kronor för inventarier till institutionsbyggnaden vid Ultuna fråndraga,
återstår en av mig i det föregående ej beräknad inventariekostnad av
56.000 kronor. Då i detta belopp torde ingå kostnader för inredning av försöksstallar,
lärer anmärkning mot beräkningen ej böra framställas. Jag föreslår
alltså, att för angivna ändamål avses 56,000 kronor.
Det torde ej vara uteslutet, att komplettering erfordras för institutionen för
jordbruksförsök av den utrustning, som till institutionen må överföras från
Experimentalfältet. Då särskild utredning härom ej nu föreligger, lärer det
få bero på prövning av senare framställning, huruvida särskilda medel för
utrustning vid institutionen böra anvisas utöver förut omförmälda belopp för
inredning av institutionslokalerna samt materiel för fältförsöken vid Ultuna.
Sammanfattningsvis torde sålunda för närvarande böra för byggnader samt
inventarier och utrustning vid den statliga försöksverksamheten på jordbruks-
och husdjursområdet beräknas följande engångskostnader, nämligen
för byggnader (423,000 + 24,000 + 71,000 + 161,400 + 372,000 =)
1,051,400 kronor, samt
för inventarier och utrustning (50,000 + 10,000 -j- 56,000 =) 116,000
kronor.
De resurser, som i enlighet med vad här föreslagits må ställas till förfogande
för försöksverksamheten, avse givetvis i första hand försöksinstitutionernas
behov. Det torde emellertid böra understrykas, att det ligger i den
föreslagna organisationens natur, att resurserna efter prövning av försöksverksamhetens
och högskoleundervisningens ledning kunna användas jämväl
för sådan forsknings- och försöksverksamhet, som är en nödvändig förutsättning
för berörda undervisning.
Det må slutligen framhållas, att här ifrågakomna förslag till byggnadsarbeten
allenast äro att betrakta som preliminära, och att vid deras slutliga
utformande jämkningar kunna komma att visa sig erforderliga.»
b. Centrala administrationen, bibliotek m. m.
Inom jordbruksdepartementet har arkitekten G. Holmdahl verkställt utredning
rörande ändringar i lantbrukshögskolans administrationsbyggnad, för
nybyggnad av bibliotek samt alternativt för omändring till bibliotek av befintlig
byggnad ävensom för nybyggnad av två bostadshus för vaktmästare
och viss därmed jämställd personal vid lantbrukshögskolan. Skisserna och
kostnadsberäkningarna hava granskats av byggnadsstyrelsen och därvid lämnats
utan erinran. För skisserna och kostnadsberäkningarna må här lämnas
följande redogörelse.
Föreslagna ändringsarbeten i administrationsbyggnaden beröra denna bygg
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
65
nåås bottenvåning, vilken såsom förut angivits nu upptages av lantbrukshögskolans
bibliotek. Våningen föreslås skola omändras till en sammanträdessal
med vidliggande mindre rum, kapprum och toaletter samt 3 tjänsterum
och 2 reservrum. Kostnaderna för ändringsarbetena hava beräknats till
8,500 kronor samt kostnader för inventarier till 1,500 kronor.
För biblioteksbyggnad föreligga två alternativa förslag. Enligt båda tänkes
byggnaden förläggas till platsen för nuvarande personalbyggnad. Det
ena alternativet, betecknat såsom alternativ I, förutsätter rivning av personalbyggnaden;
alternativ II avser ombyggnad av densamma. Här må lämnas
en närmare beskrivning allenast av byggnadsplanen vid alternativ I. Enligt
detta uppföres byggnaden av sten under plåttak samt erhåller rektangulär
planform med måtten 12 meter X 27 meter. Byggnaden är planerad för 3
våningar jämte källarvåning. Våningshöjderna från golv till tak äro i källarvåningen
2.1 meter, i bottenvåningen 3.0 meter och i de övre våningarna
2.1 meter. Våningarna avskiljas sinsemellan brandsäkert från varandra.
Kommunikationen mellan våningarna förmedlas från källaren till översta
våningen genom dels en trappa av sten, dels en spiraltrappa av järn samt en
mindre bokhiss. Byggnaden avses erhålla en centralt belägen huvudentré
tillgänglig medelst en tvåarmad yttertrappa av granit.
Källaren innehåller enligt planen rum för uppackning och emballage samt
för bokmagasin med 1,000 längdmeter bokhyllor, delvis avsedda för bibliotekets
dubblettförråd.
Bottenvåningen innehåller ett större läsrum med 19 studieplatser ävensom
lidskriftshyllor. Läsrummet står i öppen förbindelse med ett expeditionsrum
med disk och bokhiss. Våningen innehåller i övrigt ett bokmagasin för 600
längdmeter bokhyllor, 1 rum för bibliotekarie, kapprum och toaletter.
Våningen 1 trappa upp innehåller ett rum för bokbinderi samt tre större
bokmagasin för sammanlagt 1,100 längdmeter bokhyllor. En våning 2 trappor
upp avses kunna bereda plats för 1,200 längdmeter bokhyllor.
Samtliga bokhyllor tänkas utföras av järnplåt.
Biblioteksbyggnaden uppvärmes enligt planen från högskolans stora värmecentral.
Biblioteksbyggnad, uppförd enligt alternativ I, har kostnadsberäknats till
176,000 kronor utan inredning. För fast och lös inredning har beräknats ett
belopp av 21,000 kronor.
För 8 bostäder för vaktmästare och därmed likställd personal äro planerade
två byggnader, var och en innehållande 4 lägenheter med en golvareal
per lägenhet av 60 m2. Byggnaderna äro avsedda att uppföras av trä på
grundmurar och källarmurar av betong. De uppvärmas från en värmecentral
gemensam för dem och de för vaktmästarna vid försöksinstitutionerna
avsedda bostäderna. Ifrågavarande två byggnader hava kostnadsberäknats
till sammanlagt 135,000 kronor.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Försöksinstitutionernas införlivande med lantbrukshögskolan förutsätter,
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 83.
5
66
Jordbruksutskottets utlåtande Xr 83-
såsom jag i det föregående anfört, ökade arbetskrafter för högskolans centrala
förvaltning. För följande föreslagna nya befattningshavare, nämligen
sekreterare, kontorsbiträde och assistent vid tillsyn av byggnader och försöksgårdar
måste lokaler beräknas. Jag står ej heller främmande för det
utvidgade lärarrådets behov av större sammanträdeslokal än den nu förefintliga.
Ehuru administrationsbyggnaden med nuvarande användning av
byggnadens lokaler ej innehåller några reservutrymmen för personal och givetvis
ännu mindre kan tillgodose ett behov av större sammanträdesrum,
skulle jag likväl tveka att föreslå nybyggnad allenast för lösande av härigenom
uppkomna lokalfrågor. Emellertid synes det mig nödvändigt, att prövning
företages av högskolans behov av utvidgat bibliotek i samband med överförandet
dit av de bokförråd, som nu finnas vid centralanstaltens jordbruksoch
husdjursavdelningar samt avdelningen för växtfysiologi. Jag torde härvid
få erinra, att i den år 1929 avlämnade utredningen beträffande centralanstaltens
och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning, vilken
utredning omförmälts i propositionen nr 143 tili 1931 års riksdag, föreslagits
uppförande av en särskild biblioteksbyggnad vid Ultuna. Utredningsmännens
förslag blev emellertid då ej förordat i propositionen och föranledde ej
heller särskilt uttalande av riksdagen. Med hänsyn till den snabba utvecklingen
av lantbrukshögskolans bibliotek synes frågan om uppförande av särskild
byggnad för biblioteket icke längre kunna undanskjutas. De lokaler,
som vid högskolans tillkomst avsetts för bibliotek, lära även med anlitande
av nödfallsutrymmen allenast en kort tid framåt kunna tillgodose det växande
behovet. Då den för bibliotek föreslagna platsen torde vara synnerligen
lämplig för detta ändamål, uppkommer fråga om där befintlig personalbyggnad
i nuvarande skick må kunna anses äga det värde, att biblioteket med
hänsyn därtill hellre borde förläggas till annan plats. Personalbyggnaden,
som tidigare använts till mejeri, är gammal och saknar alla nutida anordningar
för de där boendes bekvämlighet. Den är nödtorftigt inredd för tillgodoseende
av de mest trängande bostadsbehoven vid lantbrukshögskolans
inrättande, men för dess definitiva iordningställande anvisade medel, 29,000
kronor, hava, såsom förut anförts, icke ännu tagits i anspråk. Byggnaden
torde i befintligt skick vara av ringa värde och ej böra i och för sig hindra
byggnadsplatsens användning för bibliotek.
Genom personalbostadens rivning eller ombyggnad till bibliotek, bortfallande
av två vaktmästarbostäder i institutionsbyggnaden för lantbruksekonomi,
allmän jordbrukslära m. m. samt ökningen av vaktmästarnas antal i
samband med överförandet till lantbrukshögskolan av centralanstaltens avdelning
för växtfysiologi och det kemiska driftslaboratoriet torde erfordras
bostäder för sammanlagt åtta vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Sedan jag sålunda redogjort för de olika lokalbehoven för befattningshavare
vid högskolans centrala förvaltning, för högskolans bibliotek samt för
viss vaktmästar- och med denna jämförlig personal, torde jag få behandla
behoven i ett sammanhang, enär lokalfrågorna synas mig bero av varandra.
J ordbruksut skottets utlåtande Nr 83-
67
Den centrala frågan torde här anknyta sig till behovet av nytt bibliotek. Enligt
min mening bör detta behov tillgodoses i enlighet med det såsom alternativ
I betecknade förslaget, men minskat med den i förslaget ingående översta
våningen. För uppförande av biblioteksbyggnad i enlighet därmed torde
alltså böra beräknas 142,000 kronor utan inredning samt därutöver för fast
och lös inredning av byggnaden 15,000 kronor.
Genom bibliotekets överflyttande från administrationsbyggnaden till särskild
byggnad frigöras lokaler i administrationsbyggnadens bottenvåning för
större sammanträdesrum samt för tjänsterum åt nytillkommande befattningshavare.
Jag förordar, att för erforderliga ombyggnadsarbeten enligt förslaget
beräknas 8,500 kronor och för inventarier 1,500 kronor.
För bostäder åt 5 vaktmästare, 1 snickare, 1 trädgårdsmästare och 1 kusk
torde på föreslaget sätt böra uppföras två bostadshus, vartdera innehållande
fyra lägenheter om två rum och kök. Det torde givetvis kunna diskuteras,
huruvida för ifrågakomna icke-ordinarie befattningshavare böra beräknas
bostäder av den standard, som här, i likhet med tidigare beträffande försöksinstitutionernas
vaktmästare, förutsatts. Enligt min mening torde det
emellertid vara olämpligt, även med hänsyn till eventuella framtida behov,
att i de föreslagna byggnaderna införa en eller ett par lägenheter om ett rum
och kök. Jag förordar sålunda, att berörda två bostadshus för vaktmästare
och annan personal vid lantbrukshögskolan i huvudsak uppföras enligt förslaget
och att därför beräknas 135,000 kronor.
De olika förslag jag nu framfört, avseende byggnadsarbeten jämte inredning
och inventarier för lantbrukshögskolans centrala administration, bibliotek
samt bostäder för vaktmästare och viss annan personal vid högskolan, skulle
sammanlagt erfordra en medelsanvisning av för byggnadsarbeten (142,000 +
8,500 + 135,000 —) 285,500 kronor samt för inredning och inventarier (15,000
+ 1,500=) 16,500 kronor.
Liksom vid beräkningen av kostnaden för försöksinstitutionernas lokalbehov
torde jag även bär få framhålla, att ifrågavarande förslag till byggnadsarbeten
allenast äro att betrakta såsom preliminära och att det sålunda
förutsättes, att jämkningar i förslagen kunna komma att visa sig erforderliga
vid deras slutliga utformande.»
c. Trädgårdsförsöksavdelningen.
1931 års utredningsmän ha beräknat engångskostnaderna för trädgårdsförsöksanstalten
till följande belopp.
Institutionsbyggnad för administrations- och fruktodlings
-
avdelningarna ..................................... kronor 82,700
Materialbod ..... » 6,800
Bostad för trädgårdsmästare........................... » 14,000
Växthus ............................................ » 28,600
Reparation av byggnader på Mellangård.................. » 5,000
Reparation av byggnader på Östergård.................. » 4,000
Elektrifiering av Mellangård och Östergård.............. » 12,000
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
Inhägnad av fruktodlingsavdelningens försöksfält ........ kronor 9,000
Inköp av träd och buskar; planering och anläggning av vägar
m. m........................................... » 10,000
Inköp av inventarier och redskap........................ » 25.000
Summa kronor 197,100.
Byggnadsstyrelsen har i anledning av utredningen anfört, att förslagen till
byggnader vid trädgårdsförsöksanstalten utgjordes av preliminära skisser,
som erfordrade vidare utarbetande för att kunna slutgiltigt bedömas. Beträffande
de angivna kostnaderna för institutionsbyggnad, trädgårdsmästarbostad
och växthus hava dessa ansetts för lågt beräknade och böra höjas för institutionsbyggnaden
till 98,000 kronor, för trädgårdsmästarbostad till 18,000 kronor
och för växthus till 38,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har härvid förutsatt,
att byggnaderna höllos inom de i respektive byggnadsprogram angivna
omfattningar, och att någon mera omfattande kylanläggning än vad ritningarna
utvisade ej ifrågakomme vid institutionsbvggnaden.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Mot utredningsmännens förslag angående uppförande och reparationer av
byggnader, elektrifieringsarbeten, inhägnader samt plantering och planering
har jag i huvudsak icke något att erinra. I anledning av byggnadsstyrelsens
erinringar rörande byggnadskostnaderna torde få framhållas, att beträffande
den föreslagna institutionsbyggnaden för administrations- och fruktodlingsavdelningarna
av mig beräknats fåtaligare personal än den av utredningsmännen
ifrågasatta och att den minskning av byggnadens storlek, som därav
må föranledas, torde motivera ett bibehållande av utredningsmännens kostnadsberäkning.
Det är likaledes min åsikt, att nöjaktiga växthus må kunna
uppföras för det av utredningsmännen beräknade kostnadsbeloppet. Beträffande
kostnaden för trädgårdsmästarbostad finner jag liksom byggnadsstyrelsen
utredningsmännens beräkning därav för låg. Jag anser mig därför
böra förorda, att för trädgårdsmästarbostad beräknas ett från 14,000 kronor
till 18,000 kronor höjt belopp.
Jag biträder utredningsmännens förslag örn anvisande av 25,000 kronor för
inköp av inventarier och redskap för trädgårdsförsöksavdelningen.
Sammanfattningsvis torde sålunda böra för trädgårdsavdelningen beräknas
för byggnadsarbeten, elektriska anläggningar samt plantering och planering
176,100 kronor samt för inventarier och redskap 25,000 kronor.
Även i detta sammanhang torde jag få framhålla, att förslagen till byggnadsarbeten
böra betraktas som preliminära och att jämkningar i förslagen
kunna komma att visa sig erforderliga vid deras slutliga utformande.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
69
7. Årliga driftkostnader för den statliga försöksverksamheten
(utom löner).
a. Jordbruks- och husdjursförsöken.
1931 års utredningsmän ha uppgjort följande förslag till omkostnadsstat
för den av dem avsedda statens lantbruksförsöksanstalt.
Allmänna omkostnader:
Arvoden till assistenter och annan extra personal .. kronor 55,000
Tjänsteresor...................................... » 24,000
Resor för styrelse, försöksråd och distriktsnämnder.. » 7,000
Tryckning av meddelanden, flygblad m. m......... » 20,000
Expenser:
Bränsle, elektrisk kraft, gas, vatten,
renhållning och städning ........ kronor 14,000
Inköp och underhåll av möbler, skriv
och
räknemaskiner m. m......... » 4,000
Skrivmaterial, papper, blanketter .. » 5,000
Telefon och telegram.............. » 4,000
Bokinköp, inbindning av böcker o. d. » 3,000 » 30,000 136 000
Administrations- och upplysningsavdelningen:
Diverse material för bokföring, registrering, ar
o. d....................................
Fotografier, ljusbilder o. d..................
Anskaffande och komplettering av utställnings
Diverse omkostnader.......................
J ordbruksavd eln ingen:
Frökontrollanalyser, cereala undersökningar m. m.
Diverse förbrukningsartiklar (påsar m. m.)........
Diverse omkostnader (frakter o. d.)..............
Husdjursavdelningen:
Diverse omkostnader (frakter 0. d.)
Kemiska laboratoriet:
Förbrukningsartiklar (kemikalier, gls
Underhåll och inköp av apparater .
Diverse omkostnader..............
g
. kronor
»
il »
»
500
1,200
1,000
300
3,000
. kronor
3,500
»
3,000
»
2,500
»
3,000
12,000
. kronor
1,000
t>
2,500
3,500
. kronor
10,000
»
2,500
Ö
500
13,000
Summa kronor 167,500.
Beträffande posten »Tryckning av meddelanden, flygblad m. m.» ha utredningsmännen
anfört följande.
För tryckning av meddelanden, flygblad och dylikt uppfört belopp av
20,000 kronor torde, om dessa publikationer utgåves såsom en tidskrift, vissa
inkomster i form av prenumerationsavgifter kunna påräknas, förslagsvis 2,500
kronor av 500 prenumeranter å 5 kronor. Mosskulturföreningen och betesoch
vallföreningen uppbure för närvarande i medlemsavgifter c:a 8,700 kro
-
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
nor, och det torde kunna förväntas, att om dessa föreningars tidskrifter upphörde,
en del av desammas förutvarande medlemmar önskade prenumerera
på den nya tidskriften. Meddelanden från centralanstaltens jordbruks- och
husdjursavdelningar, den förstnämnda avdelningens berättelse över lokala
gödslingsförsök, mosskulturföreningens tidskrift samt betes- och vallföreningens
årsskrift syntes kräva en sammanlagd årlig kostnad av minst 27,000
kronor.
1935 års utredningsman har beräknat de egentliga omkostnaderna för husdjursförsöken
med tillämpning av alternativ I enligt följande uppställning.
Expenser:
Bränsle, lyse, renhållning, städning m. m..........
Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. d..........
Telegram, telefon och annonsering.................
Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner
m. fl. inventarier........................
Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. f]
ändamål.......................................
De båda insti-
tutionerna för
Institu-
avels- och ras-
tionen för
lära och för ut-
husdjurs-
fodringslära
försök
tillhopa
kronor
kronor
—
4,000
700
1,300
400
1,100
500
1,300
’! 400
600
■ 2,050
8,300
Svinstamkontrollen (de centrala omkostnaderna härför
äro intagna bland expenser) sammanlagt 20,000
kronor, varav 10,000 kronor beräknas bliva täckta av
deltagareavgifter efter förslagsvis 9 ä 10 kronor per
gris (c:a 1,200 grisar).............................. — 10,000
Förbrukningsartiklar................................. 800 1,500
Resor för befattningshavarna......................... 800 2,200
Tryckningskostnader................................. — 2,500
Försökskostnader:
Ersättning åt Ultuna egendom..................... 1,000 10,000
Tillskott till hönseriet vid Ultuna.................. 1,000 2,500
Ersättning åt Alnarps egendom .................... —- 3,000
Övriga försökskostnader (vid andra egendomar m. m.) . 500 4,000
Oförutsedda utgifter................................. 1,900 3,000
Summa kronor 8,000 47,000
55TÖÖÖ
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Såsom anförts av såväl 1931 års utredningsmän som 1935 års utredningsman
möta svårigheter att beräkna åtskilliga av de poster, som böra ingå i
en omkostnadsstat för försöksverksamheten. Den ledning för sådana beräkningar
rörande försöksverksamheten på jordbruksområdet, vilken torde innehållas
i 1931 års utredningsmäns betänkande och 1935 års utredningsmans
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
71
promemoria, minskas till sitt värde därav, att vid ett genomförande av den
organisationsplan, jag förordat, förutsättningarna för omkostnadsberäkningarna
äro helt andra än enligt nämnda utredningsmäns även sinsemellan olika
förslag. Beträffande förslaget till omkostnadsstat för husdjursförsöken
enligt 1935 års utredningsmans betänkande är detta visserligen mera vägledande.
Det torde emellertid få gälla om såväl jordbruksförsöken som husdjursförsöken,
att det knappast låter sig göra att nu taga någon bestämd
ståndpunkt till beräknandet av ifrågavarande omkostnader. Ej heller torde
detta vara i stort sett nödvändigt för närvarande, utan lärer därmed lämpligen
kunna anstå till dess anslag för ändamålen behöva äskas av riksdagen.
Till vissa frågor torde dock ställning böra tagas redan i detta sammanhang.
Härvid torde först få beröras det av 1931 års utredningsmän uppgjorda
förslaget till omkostnadsstat. Min mening överensstämmer med nämnda utredningsmäns
därutinnan, att driften av försöksverksamheten i dess nu föreslagna
organisationsform bör i sin helhet bekostas av statsmedel. Då distriktsnämnder
ej förutsättas skola tillsvidare inrättas, behöva medel för
resor av ledamöter i sådana nämnder ej beräknas. Befattningshavarnas resekostnader,
vilka av utredningsmännen beräknats även för sådan upplysnings-
och konsulterande verksamhet, som bedrives av svenska mosskulturföreningen
samt av svenska betes- och vallföreningen, och vilka jämväl torde
hava avsett tillsyn av försöksgårdar och andra fasta försöksanordningar i
en avsevärt större utsträckning än som kan ifrågakomma enligt det förslag,
jag framställt, lära ej kunna i blivande omkostnadsstat upptagas i den storleksordning,
som av utredningsmännen ifrågasatts. Detsamma torde i stort
sett gälla örn beräknade kostnader för publikationsverksamhet.
Beträffande 1935 års utredningsmans förslag till omkostnadsstat erinras,
att jag i det föregående förutsatt, att svinstamkontrollen ej beräknas tillhöra
de bestående uppgifterna för husdjursförsöksinstitutionen, och att sålunda
omkostnader därför ej böra beräknas för institutionen liksom givetvis ej
heller utjämnande inkomster genom de av utredningsmannen föreslagna deltagaravgifterna.
Därest min uppfattning att försöksinstitutionerna ej böra
indelas i underavdelningar godkännes, torde utredningsmannens förslag om
anslagsfördelning inom olika avdelningar av en och samma institution förfalla.
Slutligen må nämnas, att jämväl andra kostnader än de av utredningsmännen
berörda synas kunna ifrågakomma. Erinras må i detta sammanhang
att, på sätt framgår av årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln,
punkt 16, styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
gjort framställning örn medelsanvisning för anordnande av fortbildningskurser
för medhjälpare vid den lokala försöksverksamheten. För tillgodoseende
av särskilda behov, som i dylikt eller annat hänseende kunna finnas
föreligga, torde det, sedan försöksverksamheten på jordbruksområdet, såsom
jag föreslagit, övertagits av försöksinstitution vid lantbrukshögskolan,
få ankomma på högskolans styrelse att i vederbörlig ordning göra framställning.
»
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
I motionen I: 374 har yrkats, att 20,000 kronor skulle — i överensstämmelse
med 1931 års utredningsmäns förslag — anvisas till publikation av försök i
en gemensam tidskrift.
b. Trädgårdsförsöken.
1931 års utredningsmän ha avgivit följande förslag till omkostnadsstat för
den föreslagna trädgårdsförsöksanstalten.
Allmänna omkostnader:
Arvoden till assistenter, trädgårdsmästare och
skrivbiträden.............................
Tjänsteresor................................
Resor för försöksrådet......................
Tryckning av meddelanden, flygblad o. d.....
Underhåll av byggnader, bänkgård, stängsel o. d.
Underhåll och nyanskaffning av yttre inventarier
Skatter o. d................................
kronor 16,000
» 4,000
» 1,000
» 3,800
» 2,000
» 1,500
* 1,400
Expenser:
Bränsle, elektrisk kraft, städning kronor 3,000
Inköp och underhåll av möbler
skriv- och räknemaskiner o. d. » 1,000
Skrivmaterialer, papper, blanketter
o. d......................... » 1,000
Telefon, telegram och annonser.. » 800
Inköp och inbindning av böcker,
tidskrifter o. d............... » 2,000 kronor 7>800
Administrations- och upplgsningsavdelningen:
Utställningsmaterial........................ kronor 1,000
Fotografier, ljusbilder o. d................... » 500
Diverse omkostnader........................ » 500
Fruktodlingsavdelningen:
Diverse arbetskostnader..................... kronor 3,200
Förbrukningsartiklar........................ » 1,500
Gödselmedel............................... » 2,000
Inköp av plantskolealster.................... » 800
Diverse omkostnader........................ » 500
Köksväxtavdelningen:
Diverse arbetskostnader (inkl. dragare)....... kronor 12,000
Förbrukningsartiklar........................ » 2,700
Gödselmedel (inkl. naturlig gödsel............ » 4,500
Inköp av frö............................... » 600
Diverse omkostnader.......•.............. » 700
kronor 37,500
» 2,000
8,000
» 20,500
Försök med prydnadsväxter
....... » 2,000
Summa kronor 70,000.
Departementschefen har framhållit, att vad han anfört rörande driftskostnaderna
för jordbruks- och husdjursförsöken torde i tillämpliga delar få
anses äga giltighet även beträffande trädgårdsförsöken.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
73
8. Årliga understöd till de av omorganisationen berörda icke
statliga försöksorganen.
Departementschefen har i fråga om årliga understöd till de av omorganisationen
berörda icke statliga försöksorganen anfört följande.
»Jag har i det föregående principiellt uttalat mig för att den av svenska
mosskulturföreningen och svenska betes- och vallföreningen bedrivna försöksverksamheten
borde överflyttas till statens försöksorgan, samt att för
föreningarna borde beräknas anslag för den del av deras nuvarande verksamhet,
som avsåge upplysning och propaganda. Därvid har jag utgått
från att föreningarnas personal, särskilt kulturingenjörer och konsulenter,
genom egen observation av den statliga försöksverksamhetens förlopp och
genom informationer av denna verksamhets fackliga ledning i full utsträckning
erhölle det material för sin uppgift, som skäligen må kunna ifrågakomma,
samt att för demonstrationsändamål jämväl de statliga försöksgårdarna
och försöksfälten i viss utsträckning ställdes till föreningarnas
disposition. Jag har vidare förutsatt, att föreningarna skulle begagna sig
av den möjlighet att få under deras verksamhet uppkomna frågor prövade
genom sådana å statlig institution utförda försök, för vilkas utförande jag
ansett särskilda medel böra utgå.
För beräknande av anslag till föreningarna med deras på angivet sätt begränsade
uppgifter är det nödvändigt att klargöra för vilka särskilda ändamål
medel erfordras och i vilken utsträckning det må kunna beräknas, att
medelsbehovet täckes annorledes än genom statsanslag. De schematiska
uppställningar över föreningarnas utgifter och inkomster, som förut återgivits,
lämna helt naturligt ej fullständig ledning vid beräknandet av nämnda
behov. Föreningarnas personalbehov minskar givetvis avsevärt vid den
inskränkning i deras verksamhet jag förutsatt. Likväl torde vardera föreningens
lönekostnader kunna beräknas till drygt 30,000 kronor.
För kulturingenjörers och beteskonsulenters resor åtgå avsevärda belopp.
Vidare böra kostnader beräknas för beteskurser och mosskurser, för ett
antal demonstrationsfält, för kemiska eller botaniska analyser, för publikationsverksamhet,
administration m. m. Dessa omkostnader torde kunna
uppskattas till 20,000 å 25,000 kronor.
Å andra sidan lära föreningarna även efter genomförandet av den ifrågasatta
organisationsförändringen kunna påräkna inkomster i form av medlemsavgifter,
ersättning i viss utsträckning för förrättningar m. m. Inkomsterna
torde, lågt räknat, kunna uppskattas till omkring 5,000 kronor för
varje förening. Enligt min mening torde föreningarna kunna driva den
av mig avsedda verksamheten, örn ett årsanslag av 50,000 kronor ställes till
förfogande av statsmedel för var och en av föreningarna. Jag förordar alltså,
att angivna belopp må utgå till föreningarna, sedan staten övertagit
deras försöksverksamhet och, beträffande svenska mosskulturföreningen, de
till föreningen hörande försöksgårdarna Flahult och Gisselås. Då effek
-
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr Så
-
ten av föreningarnas verksamhet torde avsevärt ökas, därest de ombildades
till en enda förening för upplysning och propagandaverksamhet inom
mosskulturens samt betes- och vallkulturens områden, vilken förening därvid
skulle komma att äga tillgång till ett statsbidrag å 100,000 kronor för
det gemensamma ändamålet, vore det ett önskemål, att en sådan sammanslagning
av föreningarna komme till stånd. Det torde emellertid få bero
på föreningarna själva att härutinnan fritt besluta.
Då jag förutsatt, att den till kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå hörande
försöksgården Alträsk övertages av den statliga försöksorganisationen,
torde därefter för nämnda anstalt böra beräknas statsanslag allenast
för anstalten jämte dess huvudförsöksgård Sunderbyn.
Beträffande Sveriges pomologiska förening inhämtas av dess räkenskaper,
att ett belopp av 6,000 kronor använts till försöksverksamhet. Då det
till föreningen utgående anslaget i dess helhet utgör 14,000 kronor, föreslår
jag, att efter omorganisationens genomförande föreningens anslag av statsmedel
minskas till 8,000 kronor.»
I motionerna I: 366 och II: 702 lia yrkats, dels att anslagen till svenska
mosskulturföreningen samt svenska betes- och vallföreningen måtte bestämmas
med hänsyn till att föreningarna skulle utöva jämväl försöksverksamhet,
dels ock att 75,000 kronor anvisades till ombyggnad jämte inredning av
svenska betes- och vallföreningens nuvarande institution på Ultuna.
9. Övergången till den föreslagna organisationen.
Departementschefen har beträffande övergången till den föreslagna organisationen
anfört följande.
»Såsom jag förut erinrat har i avvaktan på resultatet av verkställd utredning
rörande försöksväsendets planläggning och de beslut, som på grundval av
utredningen må kunna fattas av statsmakterna, en viss stagnation av försöksverksamheten
icke kunnat undvikas. Det torde därför vara av vikt, att övergången
till föreslagen ny organisation av verksamheten icke förlänges mera,
än omständigheterna oundgängligen kräva. För överförandet från centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet till Ultuna och införlivandet
i de föreslagna försöksinstitutionerna vid lantbrukshögskolan av centralanstaltens
ifrågavarande verksamhet samt den av svenska mosskulturföreningen
och svenska betes- och vallföreningen idkade försöksverksamheten
erfordras givetvis i första hand, att lokaler för försöksinstitutionernas verksamhet
blivit uppförda. Därest beslut örn uppförande av föreslagna byggnader
kommer till stånd under innevarande år, torde desamma kunna beräknas
vara färdiga till den 1 januari 1939. Vid denna tidpunkt torde alltså böra
beräknas, att lantbrukshögskolan övertager ledningen av den statliga
försöksverksamheten på jordbrukets och husdjursskötselns område. Centralanstaltens
motsvarande verksamhet torde därvid upphöra. Statsanslag till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr So
-
ls
svenska mosskulturföreningen och svenska betes- och vallföreningen torde
från nämnda tidpunkt beräknas allenast med föreslagna belopp för understödjande
av föreningarnas upplysnings- och propagandaverksamhet. För
kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå torde från samma tidpunkt anslag
icke böra avses för driften av Alträsks försöksgård. Nya befattningar vid
lantbrukshögskolan böra beräknas från samma tidpunkt.
Jag har i det föregående anfört, att föreståndarna för jordbruksavdelningen
och husdjursavdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
torde i samma ställning som den de innehava vid centralanstalten
överflyttas till befattningar som föreståndare för jordbruksförsöksinstitutionen
respektive husdjursförsöksinstitutionen vid lantbrukshögskolan.
Vid institutionerna skola enligt förslaget anställas ett antal statsagronomer
såsom specialister inom olika fack av försöksverksamheten. Tillika har jag
framhållit, att det torde ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser
om statsagronomernas uppgifter samt om formen för deras anställande
m. m. Dylika bestämmelser för dessa liksom för andra föreslagna
nya befattningshavare vid lantbrukshögskolan torde lämnas i samband med
de förändringar i lantbrukshögskolans av Kungl. Majit fastställda stadgar,
som ett genomförande av den föreslagna organisationen lärer nödvändiggöra.
Ledningen av byggnadsverksamheten för försöksinstitutionerna torde ankomma
på lantbrukshögskolans styrelse i samråd med byggnadsstyrelsen och
efter närmare anvisningar av Kungl. Majit. Under arbetets gång lärer det
vara erforderligt, att föreståndarna för centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar
biträda vid planläggning m. m. av byggnader och andra
försöksanordningar. För de resor de av sådan anledning behöva företaga
torde ersättning böra utgå av lantbrukshögskolans anslag för reseersättningar.
I samband härmed torde böra anmärkas, att försök, exempelvis med
ungdjursuppfödning, torde böra redan innan nya byggnader för försöksverksamheten
blivit färdigställda få komma till stånd vid Ultuna egendom i
den utsträckning lantbrukshögskolans styrelse kan finna skälig.
Framställda förslag rörande medelsanvisning för lokala gödslingsförsök,
sortförsök och ogräsförsök samt för försöksverksamhet vid lantbruks- och
lantmannaskolor synas böra träda i tillämpning redan innan lantbrukshögskolan
övertagit ledningen av försöksverksamheten. Enligt min åsikt böra
anslag för berörda ändamål upptagas redan i riksstaten för budgetåret 1937/
1938.
Även beträffande trädgårdsförsöken torde det vara av vikt, att åtgärder
vidtagas för ett relativt snabbt genomförande av förslagen. Då för verksamheten
föreslagna byggnader och andra anordningar äro av avsevärt mindre
omfattning än de för jordbruks- och husdjursförsöken erforderliga, torde
försöksavdelningen lämpligen böra beräknas träda i verksamhet den 1 januari
1938, från vilken tidpunkt föreslagna befattningar för verksamheten torde
böra beräknas. Dock torde föreståndare för försöken med hänsyn lill behovet
av dessas planläggning böra förordnas redan från och med den 1 juli
1937.
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
Förutsatt minskning i statsbidraget till Sveriges pomologiska förening torde
böra räknas från och med den 1 januari 1938.
Det torde här få erinras, att ett genomförande av föreslagen organisation
av försöksverksamheten på trädgårdsområdet nödvändiggör förändringar
i de för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut gällande, av Kungl.
Maj:t fastställda stadgarna.
Liksom i avseende å lokala försök på jordbruksområdet förutsätter jag, att
föreslaget belopp för lokala trädgårdsförsök upptages i riksstaten för budgetåret
1937/1938.
I fråga om planen för trädgårdsförsöksorganisationens genomförande hyser
jag samma uppfattning som utredningsmännen, att i första hand anläggning
av fruktträdgård vid Alnarp bör komma till stånd. Vidare bör institutionsbyggnad
för bland annat fruktodlingsförsök utan dröjsmål uppföras.
Byggnader för köksväxtodlingen torde såsom utredningsmännen föreslagit
böra först därefter uppföras eller iståndsättas. Ledningen av byggnadsverksamheten
för försöken torde ankomma på styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut i samråd med byggnadsstyrelsen enligt närmare
anvisningar av Kungl. Maj:t.
Kostnaderna för byggnader avseende jordbruks- och husdjursförsöken
samt lantbrukshögskolans centrala administration, bibliotek m. m. hava beräknats
till (1,051,400 + 285,500 =) 1,336,900 kronor. Motsvarande kostnader
för inventarier och utrustning hava beräknats utgöra (116,000 +
16,500 =) 132,500 kronor.
Kostnaderna avseende trädgårdsförsöksverksamheten hava beräknats för
byggnadsarbeten till 176,100 kronor samt för inventarier och redskap till
25,000 kronor.
Kostnaderna synas lämpligen kunna fördelas på de tre närmaste budgetåren
med följande belopp:
Budgetår
1936/1937
1937/1938
1938/1939
Summa
kronor
300.000
100.000
600,000
76,100
436,900
1,336,900
176,100
75.000
25.000
57,500
132,500
25,000
400,000
776,100
494,400
1,670,500
Byggnader och fasta anläggningar:
Försöksinstitutionema vid lantbruksbögskolan
m. m...................
Trädgårdsavdelningen............
Inredning och inventarier:
Försöksinstitutionema vid lantbrukshögskolan
m. m.......................
Trädgårdsavdelningen................
Den sålunda gjorda fördelningen måste emellertid betraktas såsom blott
preliminär. Det torde under arbetenas fortgång kunna visa sig att förändringar
i denna plan bliva behövliga. För budgetåret 1936/1937 förordar
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
77
jag enligt planen en medelsanvisning av 300,000 kronor såsom engångskostnader
avseende försöksinstitutionerna vid lantbrukshögskolan m. m.
samt 100,000 kronor för trädgårdsförsöksavdelningen vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut eller tillhopa för berörda ändamål
400,000 kronor. Anslagen böra hava reservationsanslags natur.
Slutligen torde få lämnas följande jämförande sammanställning av årliga
avlöningsbelopp i avrundade tal för den genom statliga institutioner bedrivna
försöksverksamheten m. m. dels enligt nuvarande anordning, dels enligt
förslaget.
Jordbruks- och husdjursförsök m. m.
Jordbruksförsöken ....................
Husdj ursförsöken......................
Kemiska analyslaboratoriet............
Administration och bibliotek..........
Nuvarande
anordning
kronor
• 59,200
. 50,500
20,000
10,300
Förslaget
kronor
127,100
91,800
27,300
37,600
Summa kronor
140,000
283,800.
Erinras må att i de under »nuvarande anordning» angivna beloppen ej
ingå dels för jordbruksförsöken och husdjursförsöken avlöningar för rättare
och ladugårdsföreståndare, enär nämnda avlöningar beräknats utgå
av vissa i vederbörande omkostnadsstater upptagna poster, dels ock för administration
och bibliotek rektorsarvode och avlöning åt kanslibiträde å
rektorsexpeditionen.
Trädgårdsförsök.
Nuvarande
anordning
kronor
Förslaget
kronor
12,500
38,400.
Här torde få anmärkas, att det under »nuvarande anordning» angivna
beloppet utgör för avlöningar beräknad del av det statsanslag, som utgår
till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut för försöksverksamhet
med köksväxter vid Alnarps trädgårdar, vilket anslag i sin helhet utgör
18.000 kronor.
En sammanfattande jämförelse mellan avlöningskostnaderna för den genom
statliga institutioner bedrivna försöksverksamheten m. m. enligt nuvarande
anordning och enligt förslaget utvisar, att förslaget skulle medföra
en höjning av avlöningskostnaderna för jordbruks- och husdjursförsök
m. m. av i runt tal 144,000 kronor och för trädgårdsförsök av i runt tal
26.000 kronor eller av tillhopa 170,000 kronor.
Någon beräkning av omkostnader för de föreslagna försöksinstitutionerna
hava av skäl som av mig tidigare berörts ej nu ansetts böra ske. Man
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
lärer kunna antaga, att sagda kostnader, därest det föreliggande förslaget
bifalles, stiga i ungefär samma proportion som avlöningskostnaderna.
Beträffande de statliga försöksgårdarna har enligt förslaget ej ifrågasatts
någon ändring i avseende å löner eller omkostnader.
Kostnaderna för lokala försök torde framgå av följande jämförelse:
Nuvarande
anordning
kronor
Förslaget
kronor
Lokala gödslingsförsök genom hushållningssällskapen ...... — 50,000
> sortförsök.......................................... 9,500 12,000
» ogräsförsök ........................................ — 4,000
* trädgårdsförsök .................................... — 4,000
Summa kronor 9,500 70,000.
Kostnaderna för de lokala försöken skulle alltså enligt förslaget ökas med
60,500 kronor. Härvid är emellertid att märka, dels att kostnader för lokala
gödslingsförsök enligt nuvarande anordning med ett mindre belopp bestridas
av medel för fältförsöksverksamheten vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, frånsett de avsevärda lönekostnaderna för
försökens bearbetning, dels att för närvarande förutsättes, att för ogräsförsök
medel kunna utgå ur anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar.
Beträffande de av förslaget berörda icke statliga organ, som bedrivit
försöksverksamhet på jordbrukets och trädgårdsodlingens områden, hava
svårigheter mött att framräkna var för sig belopp, som avsett försöksverksamhet
i egentlig mening samt upplysnings- och propagandaverksamhet.
Den sammanställning, som i det följande lämnas, avser därför allenast en
jämförelse av anslagen i deras helhet enligt nuvarande anordning och enligt
förslaget.
Nuvarande
anordning
kronor
Förslaget
kronor
Svenska mosskulturföreningen............
110,000
50,000
Svenska betes- och vallföreningen........
89,400
50,000
Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå ..
36,500
27,800
Sveriges pomologiska förening............
14,000
8,000
Summa kronor
249,900
135,800.
De totala anslagen till nu angivna organisationer skulle enligt denna jämförelse,
örn förslaget genomföres, minska med i runt tal 114,000 kronor. I
jämförelsen har emellertid ej tagits hänsyn till statens eventuella kostnader
för drivande av svenska mosskulturföreningens försöksgårdar Flahult och
Gisselås samt kemisk-växtbiologiska anstaltens i Luleå försöksgård Alträsk,
vilka försöksgårdar visserligen förutsättas skola ingå i ett blivande statligt
system av försöksgårdar, men beträffande vilka erfordras särskilda avtal
för deras förvärvande. Antager man med ledning av kostnaderna för de
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
79
staten nu tillhöriga försöksgårdarna Lanna Borregård och Offers gård, att
kostnaderna för de nytillkommande gårdarna komma att uppgå till i Tunt
tal 60,000 kronor, skulle besparingen å anslagen för nyssnämnda organisationer
nedgå till (114,000 — 60,000 —) 54,000 kronor.»
Utskottets utlåtande.
Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning, att behov av
förbättrad organisation av försöksverksamheten på växtodlingens, husdjursskötselns
och trädgårdsodlingens områden föreligga. Särskilt torde försöksverksamheten
på växtodlingens område, sådan densamma för närvarande
utövas i vårt land, lida av en viss brist på enhetlighet och planmässighet.
En rationalisering torde därför vara av behovet. Det nära samband, som
råder mellan försöksverksamheten på växtodlingens och på husdjursskötselns
områden, lärer medföra, att den ena avdelningens organisationsspörsmål
icke lämpligen kunna lösas utan sammanhang med den andras.
Vad då först angår den allmänna planläggningen av försöksverksamheten
å växtodlingens område innebär ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag, att hela
den försöksverksamhet som nu bedrives av svenska mosskulturföreningen
samt svenska betes- och vallföreningen lägges under den statliga försöksanstaltens
omedelbara ledning. Svenska mosskulturföreningens försöksgårdar
vid Flahult och Gisselås skulle även övergå i statens ägo och underställas
sistnämnda anstalt. De båda föreningarna, eventuellt sammanslagna till
en, fortbestå och utöva sin upplysnings- och konsulterande verksamhet samt
åtnjuta härför visst statsunderstöd. Majoriteten i föreningarnas eller den
sammanslagna föreningens styrelse skulle tillsättas av Kungl. Majit.
I motionerna 1:366 och 11:702 förordas åter föreningarnas sammanslagning
och fortbestånd efter nuvarande plan och omfattning, alltså även med
bibehållen försöksverksamhet.
I likhet med departementschefen finner utskottet, att föreningarna fortfarande
böra bestå såsom av staten understödda institutioner. Deras sammanslagning
till en, varför deras styrelser redan uttalat sig, synes utskottet
välbetänkt icke minst på grund av att deras verksamhetsfält till stora delar
sammanfalla samt en rationalisering av organisationen och driften därigenom
bör kunna ernås. Denna sammanslagning synes alltså snarast böra
genomföras. Förutom mera praktiskt inriktad forskning inom föreningarnas
arbetsområde samt den betydande upplysnings- och konsulterande verksamhet,
som de utövat, har i anslutning härtill en ganska omfattande försöksverksamhet
bedrivits. Utskottet anser i likhet med motionärerna, att föreningarnas
möjlighet att själva utöva försöksverksamhet är av väsentlig betydelse
för förtroendet till och framgången av deras konsulterande och upplysande
verksamhet. Givet är, att dessa försök skola ligga inom ramen av
föreningarnas arbetsområde samt vara av betydelse för deras upplysningsoch
konsulterande verksamhet.
80
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
Om utskottet alltså anser, att föreningarna fortfarande böra få utföra
försök inom nu angiven ram, synas dock anordningar böra vidtagas så att
föreningarnas försök planläggas på ett för samarbetet mellan föreningarna
och de statliga försöksanstalterna lämpligt sätt. I detta syfte bör föreningarnas
försöksplan, efter samråd mellan ifrågavarande institutioners ledare,
underställas jordbruksförsöksrådet, inom vilket en representant för föreningarna
böra äga säte och stämma, för att slutligt fastställas av högskolans
styrelse.
Utskottet delar departementschefens mening, att försöksgårdarna Flahult
och Gisselås böra överföras i statens ägo och underställas den statliga försöksanstaltens
omedelbara förvaltning, varvid emellertid förutsättes, att föreningarna
efter överenskommelse med försöksanstalten även i fortsättningen
få dit förlägga försök.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att kemisk-väx tbiologiska
anstalten i Luleå bör fortbestå samt att försöksgården Alträsk övergår
till staten och ställes under den statliga försöksanstaltens ledning. Även i
detta fall förutsättes, liksom med avseende å försöksgårdarna Flahult och
Gisselås, att anstalten i Luleå efter överenskommelse med försöksanstalten
även i fortsättningen beredes tillfälle att till Alträsk förlägga vissa försök.
Ett realiserande av de synpunkter utskottet nu givit uttryck åt angående
svenska mosskulturföreningens och svenska betes- och vallföreningens fortsatta
verksamhet, särskilt med avseende på försöksverksamheten, kan ej
undgå att medföra en del förändringar i fråga örn å ena sidan föreningarnas,
å andra sidan den statliga försöksanstaltens personalbehov. I ej mindre
grad kommer ifrågavarande institutioners behov av statsanslag att därav
påverkas. Utskottet förutsätter därför, att under året dessa förhållanden göras
till föremål för utredning och omprövning från Kungl. Maj:ts sida så
att frågan i denna del ånyo kan föreläggas 1937 års riksdag.
Vidkommande den allmänna planläggningen av försöksverksamheten på
husdjursskötselns område har utskottet icke något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag.
I motionen II: 610 har begärts utredning rörande lämpligheten att inrätta
en fast försöksgård för fåravel. Härvid vill utskottet erinra om departementschefens
uttalande därom, att försöksverksamheten på fårskötselns område
ligger inom den statliga försöksverksamhetens sfär huvudsakligen såvitt
försöken avse utfodringsfrågor och därmed sammanhängande produktionsekonomiska
spörsmål, samt att dessa följaktligen borde vinna beaktande vid
planläggningen av husdjursförsöken. Den verksamhet, som motionären åsyftar,
torde kunna utföras vid Ultuna egendom. Erfarenheterna där synas
kunna bli grundläggande för de åtgärder, som vidare böra företagas å detta
område. Utskottet anser sig med hänsyn härtill icke böra förorda särskild
åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen II: 610.
Jämväl Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den allmänna planläggningen av
försöksverksamheten på trädgårdsodlingens område biträdes av utskottet.
Vad härefter angår den centrala statliga försöksverksamhetens närmare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
81
organisation tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att såsom centralorgan
för försöksverksamheten på växtodlingens och husdjursförsökens områden
vid lantbrukshögskolan inrättas två särskilda institutioner, underställda
högskolans styrelse men med avgränsade uppgifter, den ena för jordbruksförsök
och den andra för husdjursförsök. Dessa institutioner, som föreslagits
skola benämnas exempelvis »anstalten för jordbruksförsök» och »anstalten
för husdjursförsök», torde böra stå under gemensam ledning av högskolans
styrelse. Jämväl Kungl. Maj:ts förslag, att trädgårdsförsöken skola inorganiseras
i Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt underställas
detta instituts styrelse, biträdes av utskottet.
I fråga om försöksgårdar, försöksstationer och lokala försök har departementschefen
framhållit, att det vore nödvändigt att framgå med försiktighet
vid inorganiserandet av fasta försöksanordningar inom jordbruksområdet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i överensstämmelse därmed att å jordbruksförsökens
och husdjursförsökens områden bibehålla de försöksgårdar, som
nu drivas antingen av staten eller den enskilda försöksverksamheten. Ett
bifall till framställningen i denna del skulle således icke giva en definitiv
lösning av landets behov av försöksgårdar. Självfallet bör ytterligare utveckling
å området inom snar framtid komma till stånd. I första hand synes
därvid behov föreligga för en försöksgård, som förfogar över sandjord,
exempelvis belägen i Kristianstads län.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till lokala gödslingsoch
sortförsök vill utskottet allenast understryka särskilt gödslingsförsökens
stora betydelse för att upprätthålla önskvärd kontakt mellan försöksverksamheten
och det praktiska jordbruket. Denna verksamhet är således enligt
utskottets uppfattning väl förtjänt av uppmuntran från statens sida.
Huruvida de av departementschefen för ändamålen angivna årliga anslagen
— 50,000 kronor för gödslingsförsök och 12,000 kronor för sortförsök —- äro
riktigt beräknade, torde för närvarande svårligen kunna bedömas. Framställningen
i denna del föranleder emellertid icke nu någon erinran från utskottets
sida.
Vidkommande trädgårdsförsöken innebär Kungl. Maj:ts förslag, att det,
förutom de fasta försöksanordningar, som skulle komma till stånd vid Alnarp,
allenast borde anordnas en försöksstation på trädgårdsområdet, förlagd
till Mälardalen. I motionen 1:374 förordas emellertid, i överensstämmelse
med förslag avgivna av 1931 års utredningsmän, att utöver de av Kungl.
Maj:t föreslagna försöksstationerna inrättas ytterligare två stationer, nämligen
en förlagd till kronoegendomen Lilla Ryr i Lycke socken och en till Söråkers
trädgårdsskola. Härjämte har i motionen II: 703 förordats, att undersökning
verkställes om lämpligheten att såsom försöksgård förvärva Rånna
egendom i Skaraborgs län, vilken för sådant ändamål donerats till Skaraborgs
läns hushållningssällskap. Vad då först angår motionen 11:703 vill
utskottet, enär det kan anses önskvärt att för västra delarna av landet få
tillgång till en försöksgård å trädgårdsområdet, tillstyrka, att Rånna egendoms
lämplighet för ändamålet göres till föremål för utredning genom Kungl.
Iiihang till riksdagens protokoll 1036. 10 sami. Nr 83. 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
Maj:ts försorg samt att de åtgärder, som betingas av utredningen, vidtagas.
Förvärvas Rånna egendom såsom försöksgård, torde ytterligare behov av
sådan gård för västra Sverige icke föreligga. Det önskemål, som föranlett
yrkandet i motionen 1:374 beträffande kronoegendomen Lilla Ryr, synes
vid sådant förhållande komma att bliva tillgodosett. I fråga om hemställan
i sistnämnda motion beträffande en försöksgård vid Söråkers trädgårdsskola
vill utskottet ansluta sig till motionärens uppfattning att behov torde
föreligga för en försöksgård å trädgårdsområdet, förlagd till Norrland. Inrättande
av försöksverksamhet vid Söråkers trädgårdsskola lärer icke behöva
medföra mera avsevärda utgifter för statsverket. Utskottet — som
icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del — förväntar
därför, att Kungl. Majit vid försöksverksamhetens fortsatta organiserande ägnar
sistberörda spörsmål erforderlig uppmärksamhet.
Beträffande personalbehovet för jordbruksförsöken har utskottet i huvudsak
icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag. Såsom utskottet redan
framhållit torde emellertid ett bifall till vad utskottet tillstyrkt därom, att
vissa försök å växtodlingens område skola utövas av svenska mosskulturföreningen
samt svenska betes- och vallföreningen, komma att medföra en del
förändringar ifråga om föreningarnas personalbehov. En omprövning av behovet
av personal för den statliga försöksanstalten bör med anledning härav även
ske. Utskottet har därför förklarat sig förutsätta, att dessa förhållanden under
året göras till föremål för utredning och omprövning från Kungl. Maj:ts
sida. I samband därmed torde jämväl böra övervägas dels de erinringar,
som framförts i motionerna 1:366 och II: 702 gentemot antalet befattningshavare
å jordbruksförsöksområdet enligt Kungl. Maj:ts framställning, dels
ock yrkandena i motionerna 1:367 och 11:702 att anställa i stället för tre
första assistenter i 21 lönegraden för extra ordinarie befattningshavare två
inspektörer för den lokala försöksverksamheten och en försöksmatematiker,
alla i lönegraden B 24.
Utskottet har icke något att erinra gentemot Kungl. Maj:ts framställning
i fråga om personalbehov för husdjursförsöken.
Vad härefter angår personalbehov för administrationen och vissa institutioner
vid lantbrukshögskolan har i motionerna I: 366 och II: 702 yrkats, att
vid kemiska driftslaboratoriet borde, utöver vad Kungl. Majit föreslagit, anställas
en kemist och en förste assistent. I likhet med vad motionärerna framhållit
synes betydelsen av att analysarbetet vid laboratoriet icke kommer att
försenas till följd av personalbrist böra understrykas. Då utskottet emellertid
icke anser sig nu kunna bedöma det kommande personalbehovet vid laboratoriet,
vill utskottet, som i princip biträder Kungl. Maj:ts organisationsförslag,
endast uttala det önskemålet, att Kungl. Maj:t vid frågans fortsatta
behandling ägnar detta spörsmål ytterligare överväganden.
Vidkommande personalbehovet för trädgårdsförsöken innebär Kungl.
Maj:ts framställning, att såsom chef för avdelningen för trädgårdsförsök tills
vidare fungerar föreståndaren för trädgårdsavdelningen vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut. Sedan trädgårdsavdelningens nuvarande
föreståndare, vilken är född år 1875, inom några få år inträtt i pen
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
83
sionsåldern, skulle övervägas, huruvida befattningen såsom trädgårdsavdelningens
föreståndare även i fortsättningen borde vara knuten till försöksverksamheten
eller huruvida denna verksamhet borde erhålla föreståndare,
som helt ägnade sin arbetskraft däråt. Däremot har i motionen
I: 374 yrkats att, då det omfattande organisatoriska arbete och den upplysningsverksamhet,
som bomme att åvila chefen för trädgårdsförsöksverksamheten,
lämpligen icke kunde förenas med föreståndarbefattningen vid trädgårdsavdelningen,
den befattning, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
handlägga sekreterargöromål vid försöksavdelningen, omändrades till en fristående
befattning som föreståndare och chef för ifrågavarande försöksverksamhet.
Innan någon erfarenhet av trädgårdsförsöksverksamhet föreligger,
torde ställning till detta organisationsspörsmål svårligen kunna tagas. Utskottet
har därför intet att erinra mot att chefskapet för trädgårdsförsöksavdelningen
tillsvidare ordnas provisoriskt.
Vad angår yrkandet i motionen I: 374, att trädgårdsmästarnas vid försöksgårdarna
årslöner skulle bestämmas till 3,600 kronor, vill utskottet erinra,
att Kungl. Maj:ts förslag icke torde innefatta ståndpunktstagande till dessa
befattningshavares avlöning. Departementschefen har nämligen framhållit,
att styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut borde i
samband med kommande anslagsäskanden lämna närmare förslag örn avlöningar
åt befattningshavarna. Vi sådant förhållande anser sig utskottet ej
böra för närvarande göra något uttalande rörande dessa avlöningar.
I likhet med Kungl. Majit tillstyrker utskottet inrättandet av tre försöksråd
— ett för jordbruksförsök, ett för husdjursförsök och ett för trädgårdsförsök
— samt en särskild försöksnämnd för jordbruks- och husdjursförsök.
Beträffande försöksrådens sammansättning lia önskemål framställts, dels
i motionerna I: 366 och II: 702, att i jordbruksförsöksrådet insättas ytterligare
tre ledamöter såsom representanter för den sammanslagna föreningen
för betes-, vall- och mosskultur, samt att den praktiska försöksverksamheten
bleve bättre representerad, dels i motionerna I: 367 och II: 701, att i jordbruksförsöksrådet
insättas tre representanter för de lokala försöksledarna,
och dels i motionerna I: 373 och II: 727, att antalet ledamöter i försöksråden
inskränkes samtidigt som det praktiska lantbruket bleve bättre företrätt
inom försöksråden.
Den uppfattning, som kommit till uttryck i motionerna I: 373 och II: 727r
synes böra beaktas. Mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del torde nämligen
enligt utskottets uppfattning kunna anmärkas att försöksråden blivit väl
stora —- jordbruksförsöksrådet skulle bestå av 15 och husdjursförsöksrådet
av 13 ledamöter. Därjämte synas högskolans lärare och anstalternas tjänstemän
med den av Kungl. Majit föreslagna sammansättningen av försöksråden
komma att bliva alltför starkt företrädda. Det praktiska jordbruket,
till vars tjänst hela försöksverksamheten dock närmast hör stå, blir däremot
— såsom framhållits i motionerna I: 366 och II: 702 samt I: 373 och II: 727
— endast i mindre omfattning företrätt. Jordbruksförsöksrådets sammansättning
torde därjämte böra anpassas efter de uppgifter, detsamma enligt
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
utskottets uppfattning skall handhava. I likhet med vad som anförts i motionerna
I: 366 och II: 702 böra således svenska mosskulturföreningen samt
svenska betes- och vallföreningen vara representerade såväl i jordbruks- som
husdjursförsöksrådet. Med hänsyn till önskvärdheten att i möjligaste mån
inskränka antalet ledamöter i försöksråden torde det emellertid vara tillräckligt
med en representant för dessa föreningar. I händelse föreningarna
sammanslås, torde den gemensamma föreståndaren böra vara självskriven.
Ytterligare synes böra övervägas att i försöksråden insätta representanter
för jordbruks- och husdjurskonsulenterna. Att såsom i motionerna I: 367
och II: 701 föreslagits i jordbruksförsöksrådet såsom ständiga ledamöter insätta
tre representanter för de lokala försöksledarna, kan utskottet däremot
icke förorda.
I fråga om försöksnämnden har yrkats, dels i motionerna I: 366 och II: 702,
att den praktiska försöksverksamheten bleve bättre företrädd i nämnden,
dels ock i motionerna I: 367 och II: 701, att nämnden får viss i motionerna
angiven sammansättning, samt att densamma skall handlägga personalfrågor,
som beröra försöksinstitutionerna.
Vad då först angår försöksnämndens sammansättning torde böra beaktas
att dess arbetsuppgifter närmast komma att bestå utav handläggande av försöksfrågor
av löpande natur, beredning av anslagsäskanden för försöksverksamheten
samt jämte försöksinstitutionernas föreståndare beredande av försöksplaner.
Nödig hänsyn till dessa förhållanden synes därför böra tagas
vid bestämmande av nämndens sammansättning. Det måste emellertid därvid
tillses, att nämndens ledamöter lätt kunna sammankallas till sammanträden.
Därjämte torde svenska mosskulturföreningen samt svenska betes- och
vallföreningen böra vara representerade i nämnden.
Beträffande yrkandet i motionerna I: 367 och II: 701, att försöksnämnden
skulle handlägga personalfrågor, som beröra försöksinstitutionerna, vill
utskottet erinra, att Kungl. Maj:t förutsatt, att dessa frågor skola handläggas
av lärarrådet vid lantbrukshögskolan. Enligt det framlagda organisationsförslaget
avses att ställa den statliga försöksverksamheten under lantbrukshögskolans
styrelse. Det torde vara mindre ändamålsenligt, att personalfrågor
vid en och samma statliga organisation avgöras av olika institutioner.
Då försöksinstitutionernas föreståndare skola ingå såsom ledamöter
av lärarrådet, synes därför enligt utskottets uppfattning intet vara att erinra
gentemot att detta handlägger jämväl sådana personalfrågor, som beröra
försöksinstitutionerna.
I motionerna 1:367 och 11:701 har vidare yrkats, att en särskild kommitté
för den lokala jordbruksförsöksverksamheten skulle tillsättas. Denna
kommitté skulle motsvara den nu verkande kommittén för hushållningssällskapens
lokala jordbruksförsök, vilken hittills sammanträtt två gånger örn
året för fastställande av de olika försöksplanerna, därav en gång i samband
med allmänt möte med de lokala försöksledarna. Särskilt mötena med de
lokala försöksledarna torde vara av stort värde. Utskottet vill därför till
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83-
85
styrka, att dessa möten fortsätta i samma omfattning som förut. För ernående
av största möjliga enhetlighet i organisationen av nyssnämnda försök
torde emellertid böra övervägas, huruvida icke den allmänna planläggningen
av dessa lämpligen kunde övertagas av det föreslagna jordbruksförsöksrådet.
Vid handläggning av dessa frågor synes försöksrådet böra förstärkas
med representanter från det lokala försöksarbetet. Därigenom skulle försöksrådet
jämväl erhålla ytterligare kontakt med hushållningssällskapens
försöksverksamhet, som säkerligen skulle vara till stort gagn jämväl för
den statliga verksamheten å området.
Kungl. Maj:ts förslag rörande lokaler och inventarier för försöksverksamheten
har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Beträffande de årliga driftskostnaderna för den statliga försöksverksamheten,
som i huvudsak kan biträdas av utskottet, torde Kungl. Maj :t i samband
med den överarbetning av förslaget rörande personalstaten för jordbruksförsöken,
utskottet förut antytt, vidtaga erforderliga jämkningar. Att
såsom i motionen I: 374 yrkats anvisa 20,000 kronor till publikation av alla
försöksresultat i en tidskrift torde icke böra tillstyrkas. Enligt utskottets
uppfattning synes det mera ändamålsenligt att i lättillgänglig och överskådlig
form publicera olika försöksresultat i sådana organ, som nå de inom varje
område speciellt intresserade.
I fråga örn årliga understöd till de av organisationen berörda icke statliga
försöksorganen vill utskottet erinra om den försöksverksamhet, som enligt
vad utskottet förut tillstyrkt skulle komma att utövas av svenska mosskulturföreningen
samt svenska betes- och vallföreningen. Utskottet har jämväl
förklarat sig förutsätta, att Kungl. Majit kommer att verkställa utredning
bland annat rörande föreningarnas anslagsbehov samt underställa resultaten
av denna utredning 1937 års riksdag. Slutlig ställning till föreningarnas
anslagsbehov — däri inbegripet behov av medel för byggnadsarbeten — torde
därför ej böra tagas, förrän resultaten av denna utredning föreligga. Utskottet
vill emellertid framhålla, att föreningarnas verksamhet är av sådan
vikt och betydelse, att de böra erhålla det statliga stöd, som för bedrivande
av deras av utskottet angivna arbetsuppgifter är av behovet påkallat. Beträffande
årliga anslag till kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå och Sveriges
pomologiska förening har utskottet icke något att erinra mot Kungl.
Majits förslag.
Vad slutligen angår övergången till den föreslagna organisationen har utskottet
icke någon annan erinran att framställa mot Kungl. Majits förslag
än som följer av det förut anförda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) i anledning av Kungl. Majits förslag samt i ämnet
väckta motioner besluta, att i överensstämmelse med av utskottet
i huvudsak tillstyrkta förslag skall anordnas försöks
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 83.
7
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.
verksamhet på jordbrukets, husdjursskötsel^ och trädgårdsodlingens
områden;
2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret
1936/1937 under nionde huvudtiteln anvisa
a) till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för
försöksverksamhet ett reservationsanslag av 300,000 kronor,
b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut:
Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 100,000 kronor;
3) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga Kungl.
Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordade grunder vidtaga förberedande åtgärder
för tillsättande av befattningar vid lantbrukshögskolan
samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut ävensom
utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt, vilka vid genomförande
av den föreslagna organisationen må erfordras;
4) besluta att följande motioner, nämligen 1:366 och
11:702, 1:367 och 11:701, 1:370 och 11:713, 1:373 och
11:727, 1:374, 11:610 samt 11:703, må, i den mån de icke
kunna anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört
och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 28 maj 1936.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Tjällgren, von Stockenström,
Bengtsson, Jacob Hansson, Sanne och Smedh samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Gustafson i
Vimmerby, Olsson i Rödningsberg, Carlström, Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön
och Hagman.
367272. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:320 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försöksverksamheten på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten