Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vidtagande av vissa fruktoch trädgårdsodlingen berörande åtgärder.

1936-05-28 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1936:84, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vidtagande av vissa fruktoch trädgårdsodlingen berörande åtgärder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84-

1

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1936 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vidtagande av

vissa frukt- och trädgårdsodlingen berörande åtgärder.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 377, av herr Magnusson i Skövde har hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsam

utredning och förslag om åtgärder åsyftande:

att bestämmelser utfärdas varigenom dels förhindras att importerade trädgårdsprodukter,

särskilt växter, försäljas å auktion, dels ock att trädgårdsprodukter,

särskilt växter för utplantering i det fria, icke få kringföras till

salu annat än av odlaren eller hans befullmäktigade ombud;

att utredning verkställes dels om bildandet av försäljningsorganisationer

bland fruktodlare samt om dessa organisationers stödjande eventuellt genom

bidrag av statsmedel, dels om lämpliga typer av fruktpacknings- och lagerlokaler

samt kylhus samt om lämpligt stöd genom statsmedel för deras uppförande;
att

utredning verkställes angående behovet av ökad utbildning och ökat

antal av trädskötare och av instruktörer för fruktodling och för fruktens tillvaratagande

och försäljning;

att utredning verkställes örn säsongskydd för svensk frukt samt för övriga

för konsumtion avsedda svenska trädgårdsprodukter;

att vid utredningen även övervägas lämpliga organisationer för handhavandet

av erforderliga stödåtgärder; och

att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast framlägger de förslag, vartill utredningen

föranleder.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionen

från lantbruksstyrelsen, som anfört följande:

Motionen utmynnar i en framställning, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsam utredning och förslag till åtgärder i

olika avseenden, som sammanfattats i fem huvudpunkter, vilka lantbruksstyrelsen

nu upptager till behandling var för sig i den ordning de uppförts i

motionens slutkläm.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 10 sami. Nr 84—85.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

IJordbruksutskottets utlåtande Nr S4-

1. Utredning angående utfärdande av bestämmelser

till förhindrande dels att importerade trädgårdsprodukter,

särskilt växter, försäljas på auktion, dels att

trädgårdsprodukter, särskilt växter för utplantering i

det fria, kringföras till salu annat än av odlaren eller

hans befullmäktigade ombud.

Vad angår första delen av denna punkt vill lantbruksstyrelsen framhålla,

att styrelsen på grund av framställning från vissa trädgårdsodlarorganisationer

samt enskilda odlare hade anledning att den 1 december 1933 till chefen

för kungl, jordbruksdepartementet yttra sig angående åtgärder till förhindrande

av utländska trädskolealsters försäljning å auktion m. m. Därvid framhöll

lantbruksstyrelsen, som då i ärendet infordrat yttrande från chefen för

statens växtskyddsanstalt, att det för åtskilliga år sedan, särskilt under de

första åren av världskriget, var så vanligt att försäljning av trädskolealster

ägde rum å auktion, att lantbruksstyrelsen på grund av framställning om förbud

häremot i utlåtande den 7 april 1917 tillstyrkte utfärdande av dylikt förbud.

Emellertid blevo sådana auktioner efter hand mindre vanliga, ehuru

förbud icke infördes. När lantbruksstyrelsen sedermera på grund av särskilda

remisser den 26 februari 1923 avgav utlåtande angående anordnande av

växtpatologisk inspektion och upplysningsverksamhet och därvid även hade

anledning uttala sig om begärt förbud mot försäljning av trädskolealster å

salutorg, genom gårdfarihandel eller å offentlig auktion, fann styrelsen, att

sådan begäran icke borde föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, enär dylikt

försäljningsförfarande då blott sällan förekomme.

Vad som tidigare gav särskild anledning till begäran om förbud mot försäljning

av trädskolealster å auktion var, att utländska fruktträd av för vårt

land olämpliga sorter på detta sätt utbjödos i handeln till en i fruktodling

oerfaren allmänhet. Sedan genom riksdagens beslut år 1927 tullen å importerade

fruktträd höjts från 7 till 60 öre per kilogram, torde emellertid fruktträd

blott i enstaka fall hava försålts på auktion. Den av växtskyddsanstalten

1933 verkställda utredningen tog närmast sikte på importerade rosplantor.

Beträffande dessa framhölls, att endast en ringa del torde försäljas å

auktion, något som då bestyrkte lantbruksstvrelsens uppfattning örn växtauktionernas

jämförelsevis ringa betydelse. Enligt beslut den 21 december

1933 föranledde förstnämnda framställning icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan 1933 hava förhållandena i sist berörda avseende icke nämnvärt ändrats.

Då det städse ansetts att växtauktioner hade särskilt stor omfattning i

Stockholm, har lantbruksstyrelsen inhämtat uppgift härom från Stockholms

stads auktionsverk, som enligt verkställd undersökning meddelat, att den totala

försäljningssumman vid under de senaste fem åren i Stockholm hållna

växtauktioner utgjorde 4,520 kronor år 1931. 7,184 kronor år 1932, 5,033

kronor år 1933 och 6,943 kronor år 1934. Ar 1935 såldes inga växter på

auktion i Stockholm.

Beträffande ifrågasatt utredning rörande s. k. kringföringshandel med

trädgårdsväxter må framhållas, att frågan härom torde böra bedömas i samband

med all annan kringföringshandel och sålunda icke isolerad för sig.

Med anledning av den petition, som Sveriges köpmannaförbund den 21

december 1934 avlämnade till Kungl. Maj:t angående åtgärder för att få den

okontrollerade kringföringshandeln i görligaste mån underkastad de lagar

och förordningar, vilka gälla för den fasta handeln, avgåvo Sveriges handelsträdgårdsmästarförbund,

Sveriges pomologiska förening, föreningen Sveriges

trädgårdskonsulenter, svenska trädskoleägareföreningen, Sveriges konditionerande

trädgårdsmästares förbund, Stockholms läns och stads träd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84-

3

gårdsråd, Sveriges fröhandlarförening samt riksförbundet svensk frukt den

10 januari 1935 en gemensam framställning till Kungl. Majit med anhållan

att även av en var av nämnda specialorganisationer framförda önskemål och

synpunkter måtte vinna beaktande vid avgörande av det av köpmannaförbundet

föranledda ärendet. Så vitt Lantbruksstyrelsen har sig bekant, har

denna framställning icke varit föremål för Kungl. Maj:ts slutliga prövning.

Visserligen torde på av motionären anförda skäl det vara mindre lämpligt

att trädgårdsprodukter kringföras till avsalu av andra än odlaren själv

eller av honom befullmäktiga! ombud. Emellertid torde det vara svårt att

förhindra, att ett ombud för t. ex. viss plantskola även är ombud för andra

plantskolor och för växtimportörer, till vilka torde få räknas även åtskilliga

av landets mest kända plantskolor. Då även begreppet kringföringshandel

är mycket tänjbart, är det enligt styrelsens mening förenat med stora svårigheter

att avgöra var gränsen skulle gå mellan kontrollerad och okontrollerad

kringföringshandel eller mellan stationär handel och kringföringshandel

överhuvud taget. Om sålunda, för att taga ett konkret exempel, plantskola

vill själv eller genom å försäljningsorten icke bosatt ombud försälja

visst växtparti och för ändamålet för några dagar eller en eller annan vecka

förhyres en tillfälligt ledig källarlokal i exempelvis Stockholm, därifrån

växterna utförsäljas till allmänheten, lärer icke skäligen kunna påstås annat

än det här rör sig örn kringförings- eller ambulerande handel, alldenstund

försäljningsverksamheten icke är stationär. Det har under de sista

åren blivit vanligt i Stockholm, att vissa plantskolor ordna försäljning även

på detta sätt.

Om vidare en försäljare uppköper en billast med frukt eller grönsaker

i södra Sverige eller en odlare själv per bil fraktar sina produkter för försäljning

å platsen till detaljhandeln t. ex. Sundsvall eller en fruktuppköpare

i södra Sverige lastar en järnvägsvagn med frukt för försäljning direkt från

järnvägsvagn till detaljhandeln inom norrländsk avsättningsort — ofta förekommande

försäljningsformer — måste detta betecknas som partikringföringshandel,

mot vilken den stationära detaljhandeln i allmänhet icke torde

reagera, då den själv genom köp uppmuntrar sådan verksamhet.

Dessa förhållanden synes lantbruksstyrelsen blotta brister inom såväl

odlarnas som de stationära köpmännens handelsorganisation, varför det i

första hand torde böra ankomma på dem själva att söka avhjälpa rådande

missförhållanden, även örn styrelsen är övertygad örn att vissa ändrade bestämmelser

i nu gällande näringsfrihetsförordning skulle kunna verksamt

främja olika sammanslutningars strävanden för avsättning inom den reguljära

parti- och detaljhandeln av ifrågavarande produkter. Sålunda torde

exempelvis de svenska plantskolorna, vilkas antal torde uppgå till något

mer än ett hundratal, genom sin egen organisation i främsta rummet böra

vidtaga åtgärder mot kringföringshandel av plantskolealster och vad angår

de till Sveriges köpmannaförbund anslutna detaljhandlarna torde dessa böra

avstå från köp av produkter utav ambulerande partiförsäljare. Härigenom

skulle detaljhandlarna icke blott främja sina egna intressen utan även stödja

redan befintliga odlareorganisationer — enkannerligen sådana odlarna

berörande försäljningsorganisationer, vilkas ändamål är att söka verksamt

främja produktförsäljning genom den reguljära handeln —- i deras strävanden,

något som är särskilt betydelsefullt, då det för dessa organisationer

icke är möjligt att utan allvarlig medverkan från den reguljära handelns

sida kunna genomföra en prisstabilisering på sorterade oell packade kvalitetsprodukter.

Då, såsom ovan anförts, växtauktioner icke få anses vara av den betydelse

motionären möjligen tänkt sig, och då vidare frågan örn all kring
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84-

föringshandel torde böra ses i ett sammanhang samt 1935 års riksdag —■

efter att frågan om kringföringshandel varit föremål för behandling vid 1932,

1933 och 1934 års riksdagar -—- avslog i ärendet då framförda motioner

bland annat på grund av den av vederbörande lagutskott framhållna omständigheten,

att det vore praktiskt taget uteslutet att skilja mellan inköpta

eller i kommission lämnade produkter å ena samt försäljarens egna produkter

å andra sidan, finner lantbruksstyrelsen skäl nu icke föreligga för

speciell utredning i de avseenden, som framgå av i punkt 1 omförmälda del

av motionen.

2. Utredning dels örn bildande t av försäljningsorganisationer

bland fruktodlare samt örn dessa organisationers

stödjande eventuellt genom bidrag av statsmedel,

dels örn lämpliga typer av fruktpacknings- och lagerlokaler

och kylhus samt om lämpligt stöd genom statsmedel

för der as uppförande.

Av lantbruksstyrelsen i utlåtande den 6 december 1935 till Kungl. Majit

framlagda utredning med förslag i fråga om tillgodogörande av svenska

frukter och bär framgår, att i augusti 1934 på initiativ av Sveriges pomologiska

föreningen bildades riksförbundet svensk frukt, försäljningsförening

u. p. a., vars uppgift är att sammansluta landets fruktodlare i syfte att omhändertaga

försäljningen av deras produkter över hela landet samt att i

övrigt verka för att genom centraliserade inköp av förnödenheter för odlingen

söka skaffa odlarna så fördelaktiga inköpspriser som möjligt, föranstalta

om inköp av emballage m. m.

Genom Kungl. Majlis beslut den 14 september 1934 beviljades riksförbundet

statsbidrag med 2,000 kronor till bestridande av förbundets organisationskostnader.

Organisationsarbetet går ut på att inom varje län bilda ekonomiska föreningar,

vilka kallas fruktcentraler, för vilka riksförbundet utgör topporganisation.

Varje fruktcentral, vars verksamhetsområde i regel sammanfaller

med vederbörande hushållningssällskaps område, upprättar erforderligt antal

packerier för insamling, sortering och packning av produkter för distribution.

Under 1935 voro 17 sådana fruktcentraler med därtill hörande 32

packerier i verksamhet. Under organisation äro för närvarande fruktcentraler

för Östergötlands län samt Stockholms stad och län. Enligt vad lantbruksstyrelsen

under hand inhämtat, pågår vidare för närvarande samarbete

mellan riksförbundet och intressenter inom Skaraborgs län i syfte att

före innevarande års skördeperiod få till stånd en motsvarande ekonomisk

organisation även inom Skaraborgs län, vilket område skulle utgöra den

sista länken i förbundets yttre organisationskedja i vad rör södra och mellersta

Sveriges produktionsdistrikt.

Efter omfattande utredning har under hösten 1935 avtal träffats mellan

svenska lantmännens riksförbund och riksförbundet svensk frukt om att i

samverkan med, å ena sidan, statens centrala frökontrollanstalt och, å andra

sidan, Sveriges förenade utsädesodlare, söka ordna handeln även med välsorterad

och i standardemballage förpackad matpotatis. Då verksamheten

vid fruktcentraler och därtill hörande packerier i huvudsak är inskränkt till

höstmånaderna, medan huvudarbetet för insamling och distribution av matpotatis

tager sin egentliga början i mitten på oktober och pågår hela vintern

till frampå sommaren, har det ansetts ändamålsenligt, att samma lokaler och

samma personal i största möjliga utsträckning användas för såväl frukt som

matpotatis.

Då ifrågavarande organisationsarbete pågått mer än ett år och riksförbundet

redan under sitt första egentliga verksamhetsår distribuerat cirka 1.8

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr S4-

5

miljoner kilogram frukt och därjämte från och med 1 februari 1936 upptagit

en betydande distribution av s. k. kontrollpotatis samt ordinär matpotatis

utan att härför erfordrats bidrag (rörelsekapital) av allmänna medel

till länsorganisationernas verksamhet, torde, till skillnad mot vad motionären

möjligen tänkt sig, ej heller framdeles erfordras bidrag av statsmedel för

ändamålet.

Motionären ifrågasätter vidare utredning örn typer för fruktlagerlokaler

m. m. och stöd av statsmedel för deras uppförande. Härom får lantbruksstyrelsen

anföra följande.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934 anvisades till lantbruksstyrelsen

förfogande ett belopp av intill 2,000 kronor att av styrelsen, efter

samråd med styrelsen för Sveriges pomologiska förening, användas såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för utarbetande av förebildliga typritningar

till fruktförvaringslokaler samt för utgivande av en handledning

rörande lagring och behandling av frukt. Arbetet härmed har pågått sedan

hösten 1934 och resultatet beräknas kunna publiceras under innevarande

vår.

Vad angår statsmedel till uppförande av fruktpackerier och lagerlokaler

må anföras, att enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 24 maj 1934 (nr 196) angående

allmänna villkor och bestämmelser för lån från statens fruktodlingslånefond,

1 §, lån må utlämnas såväl för uppförande och iordningställande

av förvaringslokaler för inom landet odlad frukt som för utförande av anordning

för kylning av sådan frukt. Bristen på lämpliga typritningar har

emellertid gjort att lånefonden icke kunnat tagas i anspråk för dessa ändamål.

Såsom av det ovan. anförda framgår, torde denna brist bliva avhjälpt

inom den närmaste tiden.

Då för närvarande fullt tillräckliga åtgärder redan vidtagits beträffande

vad i motionen åsyftas under punkt 2, finner lantbruksstyrelsen även i denna

del anledning saknas till utredning.

3. Utredning angående behovet av ökad utbildning

och ökat antal av trädskötare samt av instruktörer beträffande

fruktodling och fruktens tillvaratagande

och försäljning.

Till kurser i trädgårdsskötsel, nämligen dels utbildningskurser för trädskötare

och dels trädgårdskurs i Norrland för småbrukare m. fl., hava från

och med 1920 anvisats medel, till att börja med i form av extra reservationsanslag

å 21,700 kronor, varav 19,000 kronor beräknades för trädskötarkurserna

och 2,700 kronor för den årliga trädgårdskursen i Norrland.

I skrivelse den 14 augusti 1930 hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor. Denna framställning

byggde, såvitt angick förenämnda trädskötarkurser, delvis på ett av

de sakkunniga för ordnande av den lägre lantbruksundervisningen avgivet

förslag örn anvisande av ett till 35,000 kronor förhöjt anslag för möjliggörande

av (iliad utbildning av trädskötare inom södra och mellersta Sveriges

egentliga fruktodlingsdistrikt. Då den föreslagna höjningen endast berörde

en begränsad del av landet, fann lantbruksstyrelsen densamma väl hög. Örn

emellertid — såsom lantbruksstyrelsen fann behövligt — liknande kurser

skulle kunna anordnas inom de övriga, till ytinnehållet väsentligt större delarna

av landet, vore å andra sidan de sakkunnigas anslagsberäkning enligt

lantbruksstyrelsens mening för snävt tillmätt.

Statens årliga kostnader för kurser i trädgårdsskötsel beräknades i detta

sammanhang av lantbruksstyrelsen sålunda:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84-

1) trädgårdsskötarkurser för hela landet ................ kronor 39,000

2) trädgårdskurs i Norrland för småbrukare m. fl....... » 2,700

3) ambulerande trädgårdskurser i Norrland ............ » 4,800

Summa kronor 46,500.

Härtill skulle läggas ett belopp av 1,500 kronor, som av Kungl. Majit under

senare år årligen beviljas för anordnande av en trädgårdskurs för kvinnor

i Önnestad, eller sammanlagt 48,000 kronor, vilket belopp avrundades

nedåt till 45,000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 anvisade riksdagen oförändrat anslagsbelopp av

21,700 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1931 förnyade Lantbruksstyrelsen sin den 14

augusti 1930 gjorda framställning och hemställde, att om förslag till ordnande

av den lägre lantbruksundervisningen i dess helhet eller delvis förelädes

1932 års riksdag, Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

45,000 kronor.

För ändamålet anvisade riksdagen för sistnämnda budgetår ett till 30,000

kronor höjt anslag. Ökningen, 8,300 kronor, avsågs såsom understöd för

anordnande, särskilt i Norrland, av trädgårdsskötarkurser och ambulerande

trädgårdskurser. Härefter ter sig anslagsäskande och anvisande av anslag

sålunda:

Kronor

Lantbruksstyrelsen föreslog ................

Kungl. Majit äskade och riksdagen anvisade

Lantbruksstyrelsen föreslog ................

Kungl. Majit äskade och riksdagen anvisade

Lantbruksstyrelsen föreslog ................

Kungl. Majit äskade ......................

Riksdagen anvisade........................

Lantbruksstyrelsen föreslog, Kungl. Majit äskade

och riksdagen anvisade..............

för budgetåret 1933/1934

» » 1933/1934

»> » 1934/1935

» » 1934/1935

» » 1935/1936

» » 1935/1936

» » 1935/1936

» » 1936/1937

30.000

26.000

30.000

26.000

30.000

26.000

30,000

30,000.

Av de under de sistnämnda budgetåren anvisade anslagen är ett belopp

av 10,000 kronor avsett för trädgårdskurser i Norrland, nämligen 2,500 kronor

för en kurs för småbrukare m. fl. vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker

och 7,500 kronor för utbildningskurser för trädgårdsskötare i norra

Sverige och ambulerande kurser i Norrland.

Vad angår utbildningskurser för trädskötare i södra och mellersta Sverige

har antalet kursdeltagare under de sista åren, trots det begränsade anslaget

för ändamålet, kunnat ökas något dels på grund av att Lantbruksstyrelsen

medgivits rätt — första gången genom Kungl. Majits beslut den 19 maj 1933

— att, därest besparing uppstått å för kurser i Norrland anvisade belopp örn

tillhopa högst 10,000 kronor, använda dylik besparing till anordnande under

vederbörande verksamhetsår av ytterligare utbildningskurser för trädskötare

i södra och mellersta Sverige, dels på grund av Kungl. Majits beslut

den 16 augusti 1935, varigenom utgående dagtraktamentsersättning till i kurserna

deltagande trädskötare sänkts från 4 till 3 kronor.

Frekvensen vid de under de senaste fem åren i södra och mellersta Sverige

anordnade trädskötarkurserna framgår av följande sammanställning:

s. 7 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 84-

7

År

1932

1933

1934

1935

1936

Antal av

hushållningssällskap

till

kurser anmälda

trädskötare

. .. 165

.. 215

. .. 247

.. 296

. . . 288

Antal till

Sammanlagd

kurser an-

kostnad för

tagna

kurserna,

trädskötare

kronor

lil

22,116

98

18,798

104

21 069

93

17,770

136

21,548

Kostnaderna för 1935 och 1936 äro endast beräknade. 1935 års kurser

avslutas först med år 1936 anordnade repetitionskurser.

Av sammanställningen framgår, att under angivna fem år endast ungefär

45 procent av till utbildningskurserna anmälda trädskötare kunnat beredas

plats. I verkligheten torde därför ett anslagsbehov av lågt räknat 40,000

kronor föreligga allenast för utbildningskurser för trädskötare.

Vid bedömande av denna anslagsfråga bör emellertid hänsyn tagas icke

allenast till behovet inom olika hushållningssällskaps områden av trädskötare

utan även till möjligheterna för kursers anordnande, därvid särskilt

kommer i betraktande tillgången på fullt lämpliga platser för kursers förläggning

samt tillgången inom vederbörande fruktodlingsdistrikt av väl kvalificerade

kursledare. Med ett tänkt årsanslag för ändamålet av 40,000 kronor

skulle i runt tal 260 trädskötare årligen kunna utbildas. Då emellertid

även en väl kvalificerad kursledare eller kursinstruktör icke lämpligen kan

på samma gång handleda mer än högst 10 elever i det praktiska arbetet —

8 elever per instruktör har visat sig vara lämpligt avvägt antal —- skulle för

angivet maximiantal elever erfordras sammanlagt minst 26 instruktörer, varav

hälften kursledare, inom södra och mellersta Sveriges hushållningssällskaps

distrikt. Enligt Lantbruksstyrelsens mening skulle ett så högt anslag

för närvarande icke kunna i sin helhet med fördel utnyttjas, främst med

hänsyn till viss brist bland trädgårdskonsulenterna av fullt kvalificerade undervisare.

Frågan om väl kvalificerade och skäligt avlönade trädgårdskonsulenter

får nämligen ses i visst samband med trädskötarutbildningen.

Emellertid håller Lantbruksstyrelsen före att ett, lågt räknat, med 10,000

kronor förhöjt statsanslag till bidrag till utbildningskurser för trädskötare i

södra och mellersta Sverige icke blott är erforderligt utan även under nuvarande

förhållanden skulle på ändamålsenligt sätt kunna utnyttjas.

Lantbruksstyrelsen har sålunda i vad rör den av motionären berörda frågan

om trädskötare länge insett behovet av ökade möjligheter till utbildning

av sådana.

Motionären har vidare berört frågan örn behovet och utbildning av instruktörer

beträffande fruktodling och fruktens tillvaratagande och försäljning.

Det framgår icke tydligt vad motionären därmed åsyftar. Åsyftas

därmed behovet av verkligt kunniga fruktodlare, får Lantbruksstyrelsen

vitsorda ett sådant behov. I samma mån som fruktodlingen inom vissa för

sådan odling gynnsamma områden särskilt i södra Sverige börjat undantränga

de mera extensiva vanliga jordbrukskulturerna hava nämligen allt

större krav börjat ställas på jordbrukaren-fruktodlarens kunnighet och duglighet.

Behovet av utbildningsmöjligheter för fruktodlare har också redan

insetls, och år 1934 framlades, enligt vad Lantbruksstyrelsen har sig bekant,

förslag till upprättande av en fruktodlarskola i samband med till en

stiftelse framlagd utredning med förslag till upprättande av viss institution

på fruktodlingens område. Då detta förslag fortfarande är föremål för ve
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

derbörandes prövning, synes utgången härav böra avvaktas, innan något i

denna detalj från statsmakternas sida åtgöres. Under år 1935 har emellertid

inom en av Skånes största fruktodlingsegendomar inrättats en fruktodlingsskola,

vars verksamhetsresultat jämväl torde böra avvaktas.

Det är alldeles givet, att kunnig personal erfordras även för fruktens tillvaratagande

och försäljning. För tillgodoseende av sådant behov tilldelade

Kungl. Maj:t genom beslut den 9 augusti 1935 riksförbundet svensk frukt

ett statsbidrag av 1,000 kronor för anordnande i Kristianstad under tiden

15—17 augusti 1935 av en kurs för föreståndare för fruktcentraler och fruktpackerier

samt medlemmarna i riksförbundets styrelse m. fl. rörande fruktodlingens

rationalisering och frukthandelns organisation m. m. Om instruktionskurser

eller liknande åtgärder för ifrågavarande ändamål ytterligare erfordras

och riksförbundet svensk frukt eller den med denna försäljningsorganisation

samarbetande Sveriges pomologiska förening icke äga tillräckliga

medel härför, torde emellertid Kungl. Majit äga möjlighet att av tillgängliga

medel anvisa bidrag i varje särskilt fall.

Då Lantbruksstyrelsen i fortsättningen kommer att följa även i denna

punkt av motionen framställda spörsmål, synes ingen annan utredning än

den här förebragta för närvarande behöva komma till stånd.

4. Utredning om säsongskydd för svensk frukt samt

för övriga för konsumtion avsedda svenska trädgård sprodukter.

I yttrande till Riksdagens bevillningsutskott den 19 februari 1936 angående

ökat tullskydd för vissa frukter, köksväxter och blommor samt importreglering

av sådana, vilket yttrande avgivits i anledning av tvenne i huvudsak

likalydande motioner, nämligen dels I: 104 av herr Elof Andersson m. fl.,

dels II: 254 av herr Pehrsson i Bramstorp m. fl., har Lantbruksstyrelsen på

anförda skäl förordat i motionerna föreslagna säsongtullar framför importreglering.

Styrelsen har därvid framhållit, bland annat, att en importreglering

toge hänsyn allenast till behovskvantiteten och icke till produkternas

av klimatiska förhållanden beroende kvalitet. En importreglering kunde med

andra ord icke i erforderlig utsträckning främja produktionens kvalitetsstandardisering,

som för framgången i all växtodling måste börja redan vid

produktionens planläggning. Tullar, måhända särskilt säsongtullar, syntes

däremot på angivna grunder vara ägnade att åstadkomma planmässighet i

produktionen, det viktigaste villkoret för produktionens rationalisering och

förbilligande.

Då lantbruksstyrelsens ovan nämnda till bevillningsutskottet överlämnade

utredning är jämförelsevis uttömmande, synes för närvarande behov ej

föreligga utav av motionären i denna del åsyftad ytterligare utredning.

5. Med hänsyn till vad ovan under de fyra föregående punkterna anförts,

föreligger enligt Lantbruksstyrelsens mening ej för närvarande behov av

under femte huvudpunkten ifrågasatt övervägande rörande

åstadkommande av särskilda organisationer för

handhavandet av eventuella stödåtgärder.

På grund av vad sålunda anförts finner Lantbruksstyrelsen anledning för

närvarande saknas till av motionären ifrågasatt utredning. Vad Lantbruksstyrelsen

under punkt 3 framhållit ifråga om behovet av förhöjt statsanslag

till bidrag till utbildningskurser för trädskötare i södra och mellersta Sverige

torde emellertid böra vinna beaktande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84-

9

Liksom motionären finner utskottet det angeläget, att trädgårdsnäringens

berättigade intressen tillgodoses i görligaste mån, även genom medverkan

från det allmännas sida. Den av lantbruksstyrelsen förebragta utredningen

vittnar också om att statsmakterna lämnat sitt stöd i skilda former. Beträffande

de ytterligare stödåtgärder, som kunna ifrågasättas, har motionären

anfört synpunkter, som förtjäna beaktande, ehuru utskottet, såsom av det

följande torde framgå, det oaktat i likhet med lantbruksstyrelsen icke finner

anledning att tillstyrka den omfattande utredning i ämnet, om vars föranstaltande

motionären hemställt.

Vad först angår förbud mot växtauktioner och kringföringshandel vill

utskottet erinra, att dylika auktioner numera synas hava blott jämförelsevis

ringa betydelse. Emellertid vill utskottet framhålla, att olägenheter äro förknippade

med växtauktioner även såtillvida att köparna sakna möjlighet att

kontrollera, varifrån saluförda plantor härstamma, och därigenom också

äro ur stånd att välja plantor, som passa för vederbör andes behov. Frågan

örn kringföringshandel i allmänhet behandlades av riksdagen senast år 1935

utan att föranleda någon åtgärd. Detta riksdagens ställningstagande torde

få anses inbegripa jämväl kringföringshandeln med trädgårdsprodukter.

För bildande av försäljningsorganisationer samt anordnande av fruktpackerier,

lagerlokaler och kylhus hava statsbidrag utgått och lånemedel

kunna erhållas från statens år 1934 inrättade fruktodlingslånefond. Liksom

lantbruksstyrelsen finner utskottet ytterligare åtgärder i förevarande avseenden

icke påkallade.

Möjligheterna att bereda den inhemska fruktodlingen skydd genom säsongtullar

hava på grund av två inom riksdagen väckta motioner, nämligen

I: 104 och II: 254 om ökat tullskydd för vissa frukter och köksväxter samt

om importreglering för sådana artiklar, varit föremål för övervägande inom

bevillningsutskottet, som tillstyrkt vissa åtgärder örn ökat tullskydd (utlåtande

nr 38). Med hänsyn härtill torde det icke vara anledning för jordbruksutskottet

att nu ingå på denna fråga.

Motionärens önskemål slutligen med avseende på utbildning av trädgårdsskötare

och fruktodlingsinstruktörer hava sedan länge uppmärksammats av

lantbruksstyrelsen, som under en följd av år i sina petita framhållit behovet

av förhöjt anslag för bidrag till kurser för trädskötare i södra och mellersta

Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang uttala, att dylika kurser skulle

bliva till ökat gagn, därest utbildade trädskötare allmänt anlitades av fruktodlarna.

Måhända skulle så bliva fallet, om viss taxa funnes fastställd för

bestämmande av ersättning åt trädskötare. Enligt vad lantbruksstyrelsen

anfört, torde Kungl. Maj:t äga möjlighet att av tillgängligt anslag anvisa

medel för bidrag till instruktionskurser. Ej heller i denna del synes sålunda

påkallas särskild utredning i motionens syfte.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84-

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 377 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 maj 1936.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

frän första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Tjällgren, von Stockenström,

Bengtsson och Jacob Hansson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Gustafson

i Vimmerby, Olsson i Rödningsberg, Carlström, Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön

och Hagman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.