Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om undrade bestämmelser rörande mandattiden för riksdagens andra kammare.

1936-03-03 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om undrade bestämmelser rörande mandattiden för riksdagens andra kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1936 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om undrade bestämmelser rörande mandattiden för riksdagens

andra kammare.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 172

i första kammaren av herr Bagge m. fl. samt nr 514 i andra kammaren

av herrar Anderson i Norrköping och Björck i Kristianstad hemställes,

»att riksdagen för sin del ville såsom vilande grundlagsändring besluta att

de nu gällande stadgandena örn fast mandattid för andra kammaren nied

ordinarie nyval i september måtte upphävas och ersättas nied ett stadgande

örn rörliga mandatperioder samt

att riksdagen i anslutning därtill ville besluta följande ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen:

Regeringsformen.

§ 109.

Lagtima .................................................. början

Urtima................................................... infaller

Har riksdagen för det nya statsregleringsårets inträdande icke fullständigt

utgiftsstaten reglerat eller ny bevillning sig åtagit, gälla dock de beslut i avseende

på det nya statsregleringsårets riksstat, som redan fattats, såvitt en

ny riksdag vid den slutgiltiga fastställelsen av riksstaten icke annorlunda beslutar.

I övriga delar äger intill den slutgiltiga fastställelsen av den nya riksstaten

den förra riksstaten tillämpning, dock att Konungen under denna tid

ej äger utanordna anslag eller upptaga bevillningar, som uttryckligen skolat

upphöra med det gamla statsregleringsåret.

Riksdagsordningen.

§ 13.

Andra.............. fyra år. Utgår perioden före juni månads början,

medan lagtima riksdag är samlad, skall den förlängas till dess den lagtima

riksdagen avslutats, dock ej längre än att det nya valet äger rum senast

den 30 juni.

''Räknade ............................................ skatt’ utgår.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 18—19. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes efter folkmängden vid början av året före valet

e n riksdagsman ........folkmängd.

2 För .............................................. riksdagsmän.

3. Därest ................................................ stadgat.

4. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes vid varje nytt års början av Konungen.

§ 17.

1. Ordinarie val av riksdagsmän i andra kammaren förrättas med det i

§ 13 nämnda undantaget tidigast på den fyrtiofemte och senast på trettiofemte

dagen före periodens utgång.

2. I fall av upplösning av kammaren räknas den nya perioden från och

med den dag, då valet äger rum, eller, örn valet pågår flera dagar, från och

med den sista av dessa.

3. Avgår .................................................. tiden >>

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 172.

Enligt §§ 6 och 13 riksdagsordningen väljas ledamöterna av riksdagens

första och andra kammare för en tid av åtta respektive fyra år, räknade

från och med januari månads början året näst efter det, under vilket valet

skett. Valet gäller således alla under denna mandattid — i utländsk rätt otta

betecknad som legislaturperiod — inträffande riksdagar. Konungen äger

emellertid upplösa kamrarna genom förordnande om nya val till den ena eller

båda av dem. Då sådant förordnande givits utslocknar riksdagsmandatet

omedelbart och nyval sker för den tid, som återstår av perioden.

Förslag örn ändring av denna bestämmelse, att mandatperioden löper oberoende

av under densamma förekommande val efter kammarupplösning,

hava väckts 1930 och 1934. Vid båda dessa tillfällen har utskottet avstyrkt

och riksdagen avslagit de framförda förslagen.

I sitt utlåtande vid 1930 års riksdag (nr 20) anförde utskottet bland annat,

att de erfarenheter, som gjorts av den föreslagna anordningen i främmande

länder, icke talade för dess införande i Sverige; i flera stater, där ny

legislaturperiod började löpa efter upplösningsval, hade blivit regel, att de

folkvalda kamrarna upplöstes före den ordinarie valperiodens utgång. Den

utsträckta användning av upplösningsinstitutet, som kunde väntas bliva en

följd av den påyrkade reformen, vore över huvud icke värd att eftersträva.

Utskottet framhöll vidare, att partistriderna vid nyval efter upplösning i

regel koncentrerades kring viss eller vissa speciella frågor, och att dessa

val därför icke med säkerhet kunde giva så allsidiga uttryck för den allmänna

opinionen som i ordinarie ordning företagna val. Härtill kom slut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

3

ligen påpekandet att den i vårt land genomförda, enligt utskottets mening

förmånliga ordningen, enligt vilken landstingsmannaval och vissa andra

kommunala val skola hållas omväxlande med andrakammarval vart fjärde

år, genom den föreslagna reformen skulle rubbas.

Det motionsvis framförda förslaget 1934 avsåg att nyval till andra kammaren

efter upplösning under sista året av mandatperioden icke skulle gälla

endast till årets slut utan till slutet av nästa fyraårsperiod. Utskottet framhöll

att jämväl detta förslag drabbades i viss omfattning av samma invändningar

som riktats mot 1930 års förslag i ämnet. Vidare anförde utskottet,

att efter budgetårets omläggning en upplösning av en sittande lagtima riksdag

i .samband med förordnande av nya val svårligen läte sig göra före budgetens

slutbehandling i riksdagen, då det egentliga riksdagsarbetet emellertid

till väsentliga delar redan vore slutfört. Att underlätta upplösningsinstitutets

begagnande under den korta mellantid som återstode till de ordinarie kammarvalen

i september månad ansåg utskottet icke tillrådligt.

Sedermera har efter Kungl. Majrts förordnande utredning beträffande,

bland annat, denna fråga verkställts av sakkunnig, docenten, numera professoren,

Herbert Tingsten, som den 1 juni 1935 avgivit betänkande (Statens

offentliga utredningar 1935:21). Den sakkunnige har därvid avstyrkt införande

av nya bestämmelser i angivet hänseende.

De skäl, som sålunda förut anförts mot införande av rörliga mandatperioder,

gälla även det i nu förevarande motioner framförda förslaget. Motionärerna

hava bland annat föreslagit ändring i § 109 regeringsformen

avseende att, vid kammarupplösning under lagtima riksdag före riksstatens

fastställande, av riksdagen fattade beslut i avseende å den nya riksstaten

skulle bliva gällande. Då riksdagen härvid väl kunnat besluta utgifter, men

täckning för desamma icke plägar anvisas förrän i samband med riksstatens

fastställande, skulle en dylik bestämmelse helt förrycka statsregleringen

och knappast kunna komma att tillämpas. Utskottet kan för övrigt

härutinnan hänvisa till den år 1919 tillsatta budgetårskommitténs utredning

beträffande detta spörsmål. Ifrågavarande kommitté anförde sålunda

beträffande den av kommittén föreslagna och sedermera antagna lydelsen

av § 109 regeringsformen, bland annat: »Vad åter angår den reella innebörden

av stadgandets föreskrift, att den gamla statsregleringen och bevillningen

skola fortfara, intill dess ny statsreglering och bevillning antagits,

har kommittén även haft under omprövning tanken att ersätta detta stadgande

med ett annat, som skulle avse, att de av riksdagen redan före budgetårets

ingång fattade besluten skola träda i tillämpning, medan i (ivrigt den

gamla riksstaten skulle gälla. Härav skulle emellertid följa, att äldre och

nyare beslut örn statsreglering och bevillning, tillkomna under olika förutsättningar

och avseende olika tider, samtidigt skulle tillämpas vid sidan av

varandra. Enligt kommitténs uppfattning skulle detta emellertid dels givetvis

förrycka statsregleringens enhet, dels lätt giva anledning till osäkerhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

i förvaltningen. Ur redovisningssynpunkt är det tvivelsutan ock avsevärt

fördelaktigare, att den gamla riksstaten nied dess titlar följas, intill dess den

nya riksstaten blivit fastställd.»

Nu gällande bestämmelse i berörda § 109 regeringsformen infördes år

1921, och några nya skäl för det framförda förslaget i denna del, som sålunda

förut varit under övervägande och förkastats, hava icke av motionärerna

åberopats. Utskottet kan ej heller finna att några bärande skäl tala för

den av motionärerna föreslagna ändringen i §§ 13 och 17 riksdagsordningen,

varigenom även dagen för ordinarie nyval helt skulle bliva beroende av tillfälligheter.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg*, Sandegård, Källman, Carl

Lindmark*, Rydberg, John Björck, Hagström, Nils Andersson, Carlström, Borg,

Pehrsson i Göteborg, Persson i Trången, Olsson i Mora*, Vougt, Ewald Lindmark,

Björck i Kristianstad*, Svensson i Landskrona samt Nilsson i Göteborg.

*} Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar Sandegård och Vougt;

2) av herrar Hagström, Carlström och Elvald Lindmark;

3) av herrar Pehrsson i Göteborg och Björck i Kristianstad, som inom utskottet

yrkat bifall i princip till motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.