Utlåtande i anledning av väckta motioner om undrade bestämmelser rörande mandattiden för riksdagens andra kammare.
1936-03-03 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1936:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om undrade bestämmelser rörande mandattiden för riksdagens andra kammare.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
1
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1936 kl. 11 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om undrade bestämmelser rörande mandattiden för riksdagens
andra kammare.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 172
i första kammaren av herr Bagge m. fl. samt nr 514 i andra kammaren
av herrar Anderson i Norrköping och Björck i Kristianstad hemställes,
»att riksdagen för sin del ville såsom vilande grundlagsändring besluta att
de nu gällande stadgandena örn fast mandattid för andra kammaren nied
ordinarie nyval i september måtte upphävas och ersättas nied ett stadgande
örn rörliga mandatperioder samt
att riksdagen i anslutning därtill ville besluta följande ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen:
Regeringsformen.
§ 109.
Lagtima .................................................. början
Urtima................................................... infaller
Har riksdagen för det nya statsregleringsårets inträdande icke fullständigt
utgiftsstaten reglerat eller ny bevillning sig åtagit, gälla dock de beslut i avseende
på det nya statsregleringsårets riksstat, som redan fattats, såvitt en
ny riksdag vid den slutgiltiga fastställelsen av riksstaten icke annorlunda beslutar.
I övriga delar äger intill den slutgiltiga fastställelsen av den nya riksstaten
den förra riksstaten tillämpning, dock att Konungen under denna tid
ej äger utanordna anslag eller upptaga bevillningar, som uttryckligen skolat
upphöra med det gamla statsregleringsåret.
Riksdagsordningen.
§ 13.
Andra.............. fyra år. Utgår perioden före juni månads början,
medan lagtima riksdag är samlad, skall den förlängas till dess den lagtima
riksdagen avslutats, dock ej längre än att det nya valet äger rum senast
den 30 juni.
''Räknade ............................................ skatt’ utgår.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 18—19. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
§ 15.
1. I varje valkrets väljes efter folkmängden vid början av året före valet
e n riksdagsman ........folkmängd.
2 För .............................................. riksdagsmän.
3. Därest ................................................ stadgat.
4. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes vid varje nytt års början av Konungen.
§ 17.
1. Ordinarie val av riksdagsmän i andra kammaren förrättas med det i
§ 13 nämnda undantaget tidigast på den fyrtiofemte och senast på trettiofemte
dagen före periodens utgång.
2. I fall av upplösning av kammaren räknas den nya perioden från och
med den dag, då valet äger rum, eller, örn valet pågår flera dagar, från och
med den sista av dessa.
3. Avgår .................................................. tiden >>
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 172.
Enligt §§ 6 och 13 riksdagsordningen väljas ledamöterna av riksdagens
första och andra kammare för en tid av åtta respektive fyra år, räknade
från och med januari månads början året näst efter det, under vilket valet
skett. Valet gäller således alla under denna mandattid — i utländsk rätt otta
betecknad som legislaturperiod — inträffande riksdagar. Konungen äger
emellertid upplösa kamrarna genom förordnande om nya val till den ena eller
båda av dem. Då sådant förordnande givits utslocknar riksdagsmandatet
omedelbart och nyval sker för den tid, som återstår av perioden.
Förslag örn ändring av denna bestämmelse, att mandatperioden löper oberoende
av under densamma förekommande val efter kammarupplösning,
hava väckts 1930 och 1934. Vid båda dessa tillfällen har utskottet avstyrkt
och riksdagen avslagit de framförda förslagen.
I sitt utlåtande vid 1930 års riksdag (nr 20) anförde utskottet bland annat,
att de erfarenheter, som gjorts av den föreslagna anordningen i främmande
länder, icke talade för dess införande i Sverige; i flera stater, där ny
legislaturperiod började löpa efter upplösningsval, hade blivit regel, att de
folkvalda kamrarna upplöstes före den ordinarie valperiodens utgång. Den
utsträckta användning av upplösningsinstitutet, som kunde väntas bliva en
följd av den påyrkade reformen, vore över huvud icke värd att eftersträva.
Utskottet framhöll vidare, att partistriderna vid nyval efter upplösning i
regel koncentrerades kring viss eller vissa speciella frågor, och att dessa
val därför icke med säkerhet kunde giva så allsidiga uttryck för den allmänna
opinionen som i ordinarie ordning företagna val. Härtill kom slut
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
3
ligen påpekandet att den i vårt land genomförda, enligt utskottets mening
förmånliga ordningen, enligt vilken landstingsmannaval och vissa andra
kommunala val skola hållas omväxlande med andrakammarval vart fjärde
år, genom den föreslagna reformen skulle rubbas.
Det motionsvis framförda förslaget 1934 avsåg att nyval till andra kammaren
efter upplösning under sista året av mandatperioden icke skulle gälla
endast till årets slut utan till slutet av nästa fyraårsperiod. Utskottet framhöll
att jämväl detta förslag drabbades i viss omfattning av samma invändningar
som riktats mot 1930 års förslag i ämnet. Vidare anförde utskottet,
att efter budgetårets omläggning en upplösning av en sittande lagtima riksdag
i .samband med förordnande av nya val svårligen läte sig göra före budgetens
slutbehandling i riksdagen, då det egentliga riksdagsarbetet emellertid
till väsentliga delar redan vore slutfört. Att underlätta upplösningsinstitutets
begagnande under den korta mellantid som återstode till de ordinarie kammarvalen
i september månad ansåg utskottet icke tillrådligt.
Sedermera har efter Kungl. Majrts förordnande utredning beträffande,
bland annat, denna fråga verkställts av sakkunnig, docenten, numera professoren,
Herbert Tingsten, som den 1 juni 1935 avgivit betänkande (Statens
offentliga utredningar 1935:21). Den sakkunnige har därvid avstyrkt införande
av nya bestämmelser i angivet hänseende.
De skäl, som sålunda förut anförts mot införande av rörliga mandatperioder,
gälla även det i nu förevarande motioner framförda förslaget. Motionärerna
hava bland annat föreslagit ändring i § 109 regeringsformen
avseende att, vid kammarupplösning under lagtima riksdag före riksstatens
fastställande, av riksdagen fattade beslut i avseende å den nya riksstaten
skulle bliva gällande. Då riksdagen härvid väl kunnat besluta utgifter, men
täckning för desamma icke plägar anvisas förrän i samband med riksstatens
fastställande, skulle en dylik bestämmelse helt förrycka statsregleringen
och knappast kunna komma att tillämpas. Utskottet kan för övrigt
härutinnan hänvisa till den år 1919 tillsatta budgetårskommitténs utredning
beträffande detta spörsmål. Ifrågavarande kommitté anförde sålunda
beträffande den av kommittén föreslagna och sedermera antagna lydelsen
av § 109 regeringsformen, bland annat: »Vad åter angår den reella innebörden
av stadgandets föreskrift, att den gamla statsregleringen och bevillningen
skola fortfara, intill dess ny statsreglering och bevillning antagits,
har kommittén även haft under omprövning tanken att ersätta detta stadgande
med ett annat, som skulle avse, att de av riksdagen redan före budgetårets
ingång fattade besluten skola träda i tillämpning, medan i (ivrigt den
gamla riksstaten skulle gälla. Härav skulle emellertid följa, att äldre och
nyare beslut örn statsreglering och bevillning, tillkomna under olika förutsättningar
och avseende olika tider, samtidigt skulle tillämpas vid sidan av
varandra. Enligt kommitténs uppfattning skulle detta emellertid dels givetvis
förrycka statsregleringens enhet, dels lätt giva anledning till osäkerhet
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
i förvaltningen. Ur redovisningssynpunkt är det tvivelsutan ock avsevärt
fördelaktigare, att den gamla riksstaten nied dess titlar följas, intill dess den
nya riksstaten blivit fastställd.»
Nu gällande bestämmelse i berörda § 109 regeringsformen infördes år
1921, och några nya skäl för det framförda förslaget i denna del, som sålunda
förut varit under övervägande och förkastats, hava icke av motionärerna
åberopats. Utskottet kan ej heller finna att några bärande skäl tala för
den av motionärerna föreslagna ändringen i §§ 13 och 17 riksdagsordningen,
varigenom även dagen för ordinarie nyval helt skulle bliva beroende av tillfälligheter.
På grund av det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 mars 1936.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg*, Sandegård, Källman, Carl
Lindmark*, Rydberg, John Björck, Hagström, Nils Andersson, Carlström, Borg,
Pehrsson i Göteborg, Persson i Trången, Olsson i Mora*, Vougt, Ewald Lindmark,
Björck i Kristianstad*, Svensson i Landskrona samt Nilsson i Göteborg.
*} Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herrar Sandegård och Vougt;
2) av herrar Hagström, Carlström och Elvald Lindmark;
3) av herrar Pehrsson i Göteborg och Björck i Kristianstad, som inom utskottet
yrkat bifall i princip till motionerna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.