Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om den internationella rättsordningen och den glömda grundsats örn nationaliteternas sjålvbestämningsrätt i alla världsdelar m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 1—3 och 230—231 av herr Lindhagen.

1936-02-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om den internationella rättsordningen och den glömda grundsats örn nationaliteternas sjålvbestämningsrätt i alla världsdelar m. m. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 1—3 och 230—231 av herr Lindhagen.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1936 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om den internationella rättsordningen och den glömda

grundsats örn nationaliteternas sjålvbestämningsrätt i

alla världsdelar m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de

inom första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 1—3

och 230—231 av herr Lindhagen.

I motionen I: 1 hemställes, »att Kungl. Maj:t täcktes — i anslutning till

nordiska interparlamentariska förbundets beslut 1920 och svenska riksdagens

beslut 1921 — verka för att genom överenskommelse grundsatsen örn

nationaliteternas sjålvbestämningsrätt i alla världsdelar börjar officiellt

diskuteras och slutligen upptages i Folkförbundets akt och praktik».

I motionen 1:2 hemställes, »att Kungl. Majit:

a) ville — till språkförbistringens bemästrande och med anslutning till

fjorton staters motion 1920 i Folkförbundet samt Förbundets generalsekretariats

och engelska vetenskapssamfundets förord — verka för att genom

överenskommelse angelägenheten av ett neutralt, logiskt byggt och för den

stora allmänheten överkomligt världsspråk vid sidan av nationalspråken

börjar officiellt diskuteras och slutligen upptagas i Förbundets akt och praktik;
b)

måtte överlägga med Nordens stater, däri inberäknat Estland, Lettland

och Litauen, rörande överenskommelse att i Nordens skolor undervisa i det

spridda världsspråket esperanto, vilket förordats som världsspråk bl. a. av

förenämnda motionärer i Folkförbundet, Folkförbundets generalsekretariat

och engelska Vetenskapssamfundet.»

I motionen I: 230 hemställes, att riksdagen ville beakta den i den förevarande

motionen upptagna motivering till motionen nr 2 om språkförbistringen

och världsproblemets språkfråga eller språkgemenskap för nationaliteterna.

I motionen I: 231 hemställes, »att riksdagen måtte hos Kungl. Majit påkalla

samråd och överenskommelser mellan de tre skandinaviska staterna

a) om vårdande av deras språkgemenskap i den mån — utan åsidosättande

av grundvalarna för skilda enhetliga riksspråk — oväsentliga skiljaktigheter

kunna avlägsnas och gemensamma framsteg vinnas;

b) örn ett gemensamt tilltalsord, som — med uppgivande i Sverige av Nireformen

— ansluter sig till det norska och danska tilltalsordet ’De’ samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

3

återupplivar för allt vidare kretsar det i rikenas landsbygder sedan gammalt

och i städerna ''efter bortläggande av titlarna’ begagnade tilltalsordet ''Du'';

c) om gemensamt initiativ till internationell överenskommelse, att s. k.

främmande ord, särskilt av latinsk och grekisk stam, ingå i nationalspråken

såsom en gemensam arvedel;

d) om gemensamt initiativ till internationell överenskommelse, att geografiska

namn inom ett land bli normgivande även för andra språks återgivande

av namnen;

e) örn gemensamt initiativ till internationell överenskommelse om lösande

till sist av världsproblemets språkfråga i sin helhet.»

I motionen I: 3 hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Majit hemställa

om underhandlingar och överenskommelser med nordens stater om ett gemensamt

framträdande i folkförbundet och annorstädes för en ny utrikespolitik,

på sätt i motionen närmare utvecklats — dock utan att därmed

avsäga oss goda förbindelser även med stormakter eller den konjunkturpolitik,

som betingas av dagslägena.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Då i motionerna efter utskottets mening icke givits något hållbart uppslag,

vartill skäligen kunna anknytas praktiskt politiska åtgärder, hemställer utskottet,

att

1) motionen I: 1,

2) motionerna I: 2 och 230,

3) motionen I: 231 och

4) motionen I: 3

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockhohn den 14 februari 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar Gottfrid Karlsson, Stendahl, Bergman, Sandegård,

David Pettersson, Källman, Nils Andersson, Carlström*, Borg, Persson

i Trången, Andersson i Igelboda, Lindskog*, Fast, Vougt, Andersson i Malmö*,

Nordström i Torsby*, Näslund och Ossbahr*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.