Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rösträtt vid val av vägstämmoombud. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels motionen nr 33 i andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg m. fl., dels motionen nr 396 i andra kammaren av herr Andersson i Höör m. fl., dels ock motionen nr 395 i andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.

1936-03-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående rösträtt vid val av vägstämmoombud. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels motionen nr 33 i andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg m. fl., dels motionen nr 396 i andra kammaren av herr Andersson i Höör m. fl., dels ock motionen nr 395 i andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1936 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående rösträtt vid val av vägstämmoombud.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

motionen nr 33 i andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg m. fl., dels

motionen nr 396 i andra kammaren av herr Andersson i Höör m. fl., dels

ock motionen nr 395 i andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.

I motionen 11:33 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i lagen örn

vägdistrikt sådan ändring vidtages,

att paragraf 7 erhåller följande ändrade lydelse:

För utövande av vägdistrikts--------— ---sammanträda

å vägstämma.

Ombuden jämte suppleanter för dem väljas å kommunalstämma eller, i

kommun där kommunalfullmäktige finnas, av dessa. Valet förrättas under

tiden från och med den 1 september till och med den 15-november;

att paragraferna 9 och 10 utgå ur lagen;

att paragraf 11 betecknas som 9 §;

att paragraf 12 betecknas som 10 § och erhåller följande lydelse:

Valbar till ombud eller suppleant är en var inom vägdistriktet boende

man eller kvinna, som är röstberättigad i någon till vägdistriktet hörande

kommuns gemensamma angelägenheter.

Ombud eller suppleant kan ej —- — —------------

tjänstgjort som ombud;

att paragraferna 13, 14, 15 och 16 betecknas som 11 §, 12 §, 13 §

och 14 §;

att paragraf 17 betecknas som 15 § och erhåller följande ändrade lydelse:

Ombud för kommun, som utsett allenast ett ombud, röstar å vägstämma

för kommunens hela rösttal enligt den under nästföregående året upprättade

röstlängden för kommunalval och kommunala beslut. Det rösttal, som

tillkommer ombud för annan kommun, bestämmes sålunda, att kommunens

hela rösttal delas med siffran för antalet av kommunen utsedda ombud.

Vad som icke uppgår till hel röst bortfaller;

att beträffande övriga paragrafer i lagen sådan omnumrering sker, som

bgtingas av ovanstående ändringsförslag.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

5

I motionen II: 396 hemslälles, dels »att riksdagen måtte besluta antaga

följande ändringar i lagen örn vägdistrikt av den 7 juni 1934.

Lag

om vägdistrikt.

Om vägstämma.

7 §•

För utövande av — —---— i vägstämma.

Ombuden jämte suppleanter för dem väljas å kommunalstämma, eller, i

kommun där kommunalfullmäktige finnas, av dessa. Valet förrättas--

den 15 november.

9 §. Bortgår.

10 §. Bortgår.

12 §.

Valbar till ombud och suppleant är en var inom vägdistriktet boende man

eller kvinna, som är röstberättigad i någon till vägdistriktet hörande kommuns

gemensamma angelägenheter.

Ombud eller suppleant kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

—---såsom ombud.

17 §•

Ombud för kommun, som utsett allenast ett ombud, röstar å vägstämma

för kommunens hela rösttal, enligt den under nästföregående året upprättade

röstlängden för kommunalval och kommunala beslut. Det rösttal, som tillkommer

ombud för annan kommun, bestämmes sålunda, att kommunens

hela rösttal delas med siffran för antalet av kommunen utsedda ombud. Vad

som icke uppgår till hel röst bortfaller.

dels ock att vederbörande utskott måtte företaga de ändringar i övrigt i

sagda lag, som betingades av de sålunda föreslagna ändringarna.

I motionen 11:395 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn utarbetande och framläggande av förslag till

sådan ändring i lagen örn vägdistrikt, att val av vägstämmoombud företages

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

enligt de grunder och på sätt Kungl. Maj:t föreslog i den vid 1934 års riksdag

i ämnet avlåtna propositionen».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framförda förslagen får

utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

I den av Kungl. Majit till 1934 års riksdag avlåtna propositionen (nr 21) med

förslag till lag om allmänna vägar m. m. föreslogs, att vägdistrikts beslutanderätt

skulle utövas av ombud, vilka skulle väljas å kommunalstämma eller, i

kommun där kommunalfullmäktige funnes, av dessa. Enligt propositionen

skulle sålunda de vanliga kommunala rösträttsgrunderna komma att gälla.

Vid propositionens behandling i riksdagen gjordes emellertid sådan ändring av

det i propositionen framlagda förslaget, att rösträtt å kommunalstämma för

val av ombud tillkommer en var i kommunens gemensamma angelägenheter

röstberättigad man eller kvinna, som jämlikt näst föregående årets taxeringslängder

är skyldig att erlägga vägskatt till distriktet. Varje röstberättigad

äger en röst. Rösträtt får icke utövas av den, vilken häftar för skatt, som

nyss nämnts och som förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren.

De sålunda antagna rösträttsbestämmelserna inflöto i lagen den

7 juni 1934 örn vägdistiikt, vilken i sin helhet träder i kraft den 1 januari

1937. Val av ombud med tillämpning av lagens rösträttsbestämmelser hava

dock jämlikt övergångsbestämmelserna företagits under hösten 1935.

Motionärerna avse att ernå sådan ändring av lagen om vägdistiikt, att

de av Kungl. Majit i 1934 års proposition föreslagna grunderna för rösträtt

vid val av vägstämmoombud bliva gällande. Då dessa grunder ej vunno

riksdagens bifall och några skäl, som nu kunna föranleda ett ändrat ståndpunktstagande,

enligt utskottets mening icke hava anförts, får utskottet —

som i särskilt utlåtande kommer att behandla frågan om sådan ändring i

lagen, att arrendatorer, vilka eljes icke skulle vara röstberättigade vid val

av vägstämmoombud, må erhålla rösträtt — hemställa,

att

1) motionen lii 33,

2) motionen lii 396 oell

3) motionen lii 395

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 mars 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

7

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar Gottfrid Karlsson, Bergman, Sandegård,

David Pettersson, Källman, Carl Lindmark*, Rydberg*, Hagström, Anders Andersson,

Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Fast, Olsson i Mora, Elvald Lindmark,

Lundqvist, Nordström i Torsby, Johnsson i Norrahammar, Ossbahr* samt Nilsson

i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, Anders Andersson,

Andersson i Igelboda, Fast, Nordström i Torsby, Johnsson i Norrahammar

och Nilsson i Göteborg, som ansett att utskottets utlåtande bort hava följande

lydelse:

»I den av Kungl. Majit till 1934 års--— under hösten 1935.

Motionärerna avse att ernå sådan ändring av lagen om vägdistrikt, att de

av Kungl. Majit i 1934 års proposition föreslagna grunderna för rösträtt vid

val av vägstämmoombud bliva gällande. De skäl motionärerna anfört för

sitt yrkande i detta hänseende finner utskottet bärande. Som i ovannämnda

proposition framhållits och av reservanterna i särskilda utskottet vid 1934

års riksdag ytterligare underströks, stå de genomförda rösträttsbestämmelsema

föga i överensstämmelse med vad som gäller vid val av övriga kommunala

representationer och knappast heller med en demokratisk ordning.

Erfarenheterna från de föregående höst förrättade valen av vägstämmoombud

ha också visat, att stora grupper oförvitliga medborgare genom rösträttsbestämmelserna

blivit utestängda från medinflytande över vägärenden.

Särskilt uppseende har det väckt, att ett stort antal av landets arrendatorer

genom de beslutade rösträttsbestämmelserna blivit berövade sin rösträtt,

ehuru de haft att erlägga skatt för sina arrendegårdar. Rörande denna sak

ha flera motioner väckts, vilka av utskottet behandlas i särskilt utlåtande.

Men det är icke allenast arrendatorerna som drabbats av denna orättfärdiga

rösträttsbestämmelse. Många mindre inkomsttagare, såsom lantarbetare,

hantverkare m. fl., komma ej upp till en sådan inkomst, att de bli

påförda vägskatt och därmed röstberättigade vid vägombudsval. Samma förhållande

gäller även flertalet gifta kvinnor som sakna egen inkomst.

Under tider av arbetslöshet och ekonomiskt betryck händer det även ofta,

att många medborgare, ehuru skötsamma och plikttrogna, icke i rätt tid

kunna fullgöra sin skattebetalning och därigenom berövas sin rösträtt.

Detta kan drabba såväl löntagare som jordbrukare och verkar i hög grad

kränkande för den allmänna rättskänslan.

Erfarenheten från de val av vägstämmoombud, som förrättats, visar

även, att den genomförda valordningen varit svårhanterlig särskilt i de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

större kommunerna. Hade valet där kunnat förrättas av fullmäktige skulle

denna omständliga valprocedur kunnat undvikas och dryga kostnader kunnat

besparas.

Enligt vårt förmenande kommo även, genom den beslutade valordningen,

vägombudsvalen att få en politisk prägel, som ej skulle lia blivit fallet

därest valen i de större kommunerna förrättats av fullmäktige. Då hade

säkerligen träffats överenskommelser varigenom de för uppdraget mest

kvalificerade blivit valda med bortseende från partiåskådning.

Utskottet har övervägt framläggande av lagförslag i anslutning till motionerna

11:33 och 11:396, men då de i nämnda motioner framlagda lagförslagen

kräva komplettering med vissa övergångsbestämmelser och vid

det förhållandet, att nya val av vägstämmoombud skola förrättas först 1939

har utskottet stannat för att föreslå en skrivelse till Kungl. Majit i motionernas

syfte, och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av föreliggande motioner

II: 33, II: 395 och II: 396, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om förslag till sådan ändring i lagen om vägdistrikt,

att val av vägstämmoombud skall förrättas enligt de grunder

och på sätt Kungl. Majit föreslog i den till 1934 års

riksdag i ämnet avlåtna propositionen.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.