Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22
1936-03-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1936:22, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
9
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1936 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående beredande av ökade möjligheter för arrendatorer
att erhålla rösträtt vid val av vägstämmoombud.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels
de likalydande motionerna nr 11 i första kammaren av herr von Fl eland och
nr 32 i andra kammaren av herr Olsson i Närlinge m. fl., dels ock de likalydande
motionerna nr 12 i första kammaren av herr Bagge m. fl. och nr 19
i andra kammaren av herr Skoglund m. fl.
I motionerna I: 11 och 11:32 hemställes, »att riksdagen för sin del måtte
besluta sådan ändring av 1934 års lag örn vägdistrikt, att arrendator, som
erlägger vägskatt för arrenderad fastighet, erhåller rösträtt för fastigheten
vid val av ombud till vägstämma».
I motionerna I: 12 och II: 19 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning
om sådan ändring av den i 9 § första stycket gällande lag om vägdistrikt
upptagna kvalifikationsbestämmelsen, att på sätt i motionerna utvecklats
arrendator, som är skyldig svara för vägskatt, må erhålla rösträtt vid val
av ombud till vägstämma, samt för riksdagen framlägga förslag härom».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt lagen den 7 juni 1934 örn vägdistrikt tillkommer rösträtt vid val
av ombud till vägstämma en var i kommunens gemensamma angelägenheter
röstberättigad man eller kvinna, som jämlikt näst föregående årets taxeringslängder
är skyldig att erlägga vägskatt till distriktet. Varje röstberättigad
äger en röst. Rösträtt må dock icke utövas av den, vilken häftar för
skatt, som nyss nämnts och som förfallit till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren. Skyldighet att utgöra vägskatt åligger en var, sorn
jämlikt senast fastställda taxeringslängder är inom vägdistriktet skattskyldig
till allmän kommunalskatt (fastighetsskatt eller kommunal inkomstskatt),
dock med undantag för fysisk person, vilken för kommunal inkomstskatt i
hemortskommunen påförts mindre än tre skattekronor. Skattskyldig till fas
-
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 22.
tighetsskatt är enligt kommunalskattelagen, bortsett från viss övergångsbestämmelse,
i regel jordägaren. Även örn fastigheten är utarrenderad, har ägaren
att i förhållande till det allmänna ansvara för skattens utgörande. Vägskatteskyldig
för utarrenderad fastighet är i följd härav likaledes jordägaren.
Enligt lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom är emellertid
arrendatorn gentemot jordägaren pliktig ansvara för å fastigheten belöpande
vägskatt, såvitt ej annat avtalats. Undantag härifrån gäller dock för
arrendeavtal, beträffande vilka lagen den 25 juni 1909 örn arrende av viss
jord å landet i Norrland och vissa delar av Svealand äger tillämpning. Arrendator,
som i nämnda lag sägs, må nämligen ej förpliktas att utgiva å den
arrenderade fastigheten belöpande vägskatt.
Nu anförda stadganden leda till att arrendator, vilken enligt nyttjanderättslagen
utgör vägskatt för fastigheten, likväl icke uppfyller villkoret om vägskatteskyldighet
för erhållande av rösträtt. Detta villkor uppfylles först,
örn arrendatorn i anledning av honom för kommunal inkomstskatt påförda
skattekronor är pliktig utgöra vägskatt.
Liknande förhållande rådde även enligt lagen den 23 oktober 1891 örn
väghållningsbesvärets utgörande på landet, vilket år 1926 föranledde skrivelse
(nr 262) från riksdagen. Häri framhölls, att det onekligen vore mindre
tillfredsställande, alt arrendator, som svarade för vägunderhåll, icke ägde rösträtt
å vägstämma. I anledning härav föreslog Kungl. Majit i proposition (nr
244) till 1927 års riksdag sådant tillägg till 52 § i sagda lag, att örn rösträtten
för jordbruksfastighet av ägaren skriftligen överlåtits å arrendatorn
för hela arrendetiden eller viss del därav, ej understigande ett år, arrendatorn
ägde utöva rösträtten så länge överlåtelsen gällde och även ägde få
anteckning därom verkställd i vägfvrktalslängden. Propositionen vann riksdagens
bifall och lagändringen trädde i kraft den 1 januari 1928. Någon
motsvarighet till denna bestämmelse inflöt emellertid icke i 1934 års lag
örn vägdistrikt.
Det kan ej anses tillfredsställande, att arrendator, som erlägger vägskatt
för den arrenderade fastigheten, icke alltid erhåller rösträtt vid val av ombud
till vägstämma, därest han uppfyller eljest gällande villkor för sådan
rösträtt. Att arrendator även under nu angivna förutsättningar kan komma
att sakna rösträtt, har sin grund däri, att hans förpliktelse att utgöra vägskatt
för fastigheten endast är av civilrätlslig natur. Spörsmålet, på vilket
sätt mera tillfredsställande förhållanden i förevarande hänseende må kunna
ernås, är ingalunda lättlöst och lärer knappast, med hänsyn till 1934 års
genomgripande omläggning av rösträttsbestämmelserna, kunna sökas efter
samma linje som år 1927. Enligt utskottets mening bör en ingående utredning
av denna fråga komma till stånd. Med hänsyn härtill anser sig utskottet
böra förorda framställning till Kungl. Majit örn utredning i ämnet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
11
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen, i anledning av de föreliggande motionerna
I: 11 och II: 32 samt I: 12 och II: 19, måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla örn utredning, huruvida och i vad mån
arrendator civilrättsligt åvilande skyldighet att svara för vägskatt,
som utgår för arrenderad fastighet, bör medföra samma
verkningar i rösträttshänseende vid val av ombud till
vägstämma, som skyldighet enligt lagen örn vägdistrikt att
utgöra sådan skatt.
Stockholm den 6 mars 193(5.
På konstitutionsutskottets vägnar:
fy y ,. i . j •1: ■ ■.. '' • , i''.* • yv.-y • ,Vf •
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar Gottfrid Karlsson, Bergman, Sandegård,
David Pettersson, Källman, Carl Lindmark*, Rydberg*, Hagström, Anders Andersson,
Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Fast, Olsson i Mora, Ewald Lindmark,
Lundqvist, Nordström i Torsby, Johnsson i Norrahammar, Ossbahr* samt Nilsson i
Göteborg.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Andersson i Igelboda.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:95 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beredande av ökade möjligheter för arrendatorer att erhålla rösträtt vid val av vägstämmoombud. s. 2 i texten