Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22

1936-03-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:22, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

9

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1936 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående beredande av ökade möjligheter för arrendatorer

att erhålla rösträtt vid val av vägstämmoombud.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

de likalydande motionerna nr 11 i första kammaren av herr von Fl eland och

nr 32 i andra kammaren av herr Olsson i Närlinge m. fl., dels ock de likalydande

motionerna nr 12 i första kammaren av herr Bagge m. fl. och nr 19

i andra kammaren av herr Skoglund m. fl.

I motionerna I: 11 och 11:32 hemställes, »att riksdagen för sin del måtte

besluta sådan ändring av 1934 års lag örn vägdistrikt, att arrendator, som

erlägger vägskatt för arrenderad fastighet, erhåller rösträtt för fastigheten

vid val av ombud till vägstämma».

I motionerna I: 12 och II: 19 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning

om sådan ändring av den i 9 § första stycket gällande lag om vägdistrikt

upptagna kvalifikationsbestämmelsen, att på sätt i motionerna utvecklats

arrendator, som är skyldig svara för vägskatt, må erhålla rösträtt vid val

av ombud till vägstämma, samt för riksdagen framlägga förslag härom».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt lagen den 7 juni 1934 örn vägdistrikt tillkommer rösträtt vid val

av ombud till vägstämma en var i kommunens gemensamma angelägenheter

röstberättigad man eller kvinna, som jämlikt näst föregående årets taxeringslängder

är skyldig att erlägga vägskatt till distriktet. Varje röstberättigad

äger en röst. Rösträtt må dock icke utövas av den, vilken häftar för

skatt, som nyss nämnts och som förfallit till betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren. Skyldighet att utgöra vägskatt åligger en var, sorn

jämlikt senast fastställda taxeringslängder är inom vägdistriktet skattskyldig

till allmän kommunalskatt (fastighetsskatt eller kommunal inkomstskatt),

dock med undantag för fysisk person, vilken för kommunal inkomstskatt i

hemortskommunen påförts mindre än tre skattekronor. Skattskyldig till fas
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 22.

tighetsskatt är enligt kommunalskattelagen, bortsett från viss övergångsbestämmelse,

i regel jordägaren. Även örn fastigheten är utarrenderad, har ägaren

att i förhållande till det allmänna ansvara för skattens utgörande. Vägskatteskyldig

för utarrenderad fastighet är i följd härav likaledes jordägaren.

Enligt lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom är emellertid

arrendatorn gentemot jordägaren pliktig ansvara för å fastigheten belöpande

vägskatt, såvitt ej annat avtalats. Undantag härifrån gäller dock för

arrendeavtal, beträffande vilka lagen den 25 juni 1909 örn arrende av viss

jord å landet i Norrland och vissa delar av Svealand äger tillämpning. Arrendator,

som i nämnda lag sägs, må nämligen ej förpliktas att utgiva å den

arrenderade fastigheten belöpande vägskatt.

Nu anförda stadganden leda till att arrendator, vilken enligt nyttjanderättslagen

utgör vägskatt för fastigheten, likväl icke uppfyller villkoret om vägskatteskyldighet

för erhållande av rösträtt. Detta villkor uppfylles först,

örn arrendatorn i anledning av honom för kommunal inkomstskatt påförda

skattekronor är pliktig utgöra vägskatt.

Liknande förhållande rådde även enligt lagen den 23 oktober 1891 örn

väghållningsbesvärets utgörande på landet, vilket år 1926 föranledde skrivelse

(nr 262) från riksdagen. Häri framhölls, att det onekligen vore mindre

tillfredsställande, alt arrendator, som svarade för vägunderhåll, icke ägde rösträtt

å vägstämma. I anledning härav föreslog Kungl. Majit i proposition (nr

244) till 1927 års riksdag sådant tillägg till 52 § i sagda lag, att örn rösträtten

för jordbruksfastighet av ägaren skriftligen överlåtits å arrendatorn

för hela arrendetiden eller viss del därav, ej understigande ett år, arrendatorn

ägde utöva rösträtten så länge överlåtelsen gällde och även ägde få

anteckning därom verkställd i vägfvrktalslängden. Propositionen vann riksdagens

bifall och lagändringen trädde i kraft den 1 januari 1928. Någon

motsvarighet till denna bestämmelse inflöt emellertid icke i 1934 års lag

örn vägdistrikt.

Det kan ej anses tillfredsställande, att arrendator, som erlägger vägskatt

för den arrenderade fastigheten, icke alltid erhåller rösträtt vid val av ombud

till vägstämma, därest han uppfyller eljest gällande villkor för sådan

rösträtt. Att arrendator även under nu angivna förutsättningar kan komma

att sakna rösträtt, har sin grund däri, att hans förpliktelse att utgöra vägskatt

för fastigheten endast är av civilrätlslig natur. Spörsmålet, på vilket

sätt mera tillfredsställande förhållanden i förevarande hänseende må kunna

ernås, är ingalunda lättlöst och lärer knappast, med hänsyn till 1934 års

genomgripande omläggning av rösträttsbestämmelserna, kunna sökas efter

samma linje som år 1927. Enligt utskottets mening bör en ingående utredning

av denna fråga komma till stånd. Med hänsyn härtill anser sig utskottet

böra förorda framställning till Kungl. Majit örn utredning i ämnet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

11

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen, i anledning av de föreliggande motionerna

I: 11 och II: 32 samt I: 12 och II: 19, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla örn utredning, huruvida och i vad mån

arrendator civilrättsligt åvilande skyldighet att svara för vägskatt,

som utgår för arrenderad fastighet, bör medföra samma

verkningar i rösträttshänseende vid val av ombud till

vägstämma, som skyldighet enligt lagen örn vägdistrikt att

utgöra sådan skatt.

Stockholm den 6 mars 193(5.

På konstitutionsutskottets vägnar:

fy y ,. i . j •1: ■ ■.. '' • , i''.* • yv.-y • ,Vf •

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar Gottfrid Karlsson, Bergman, Sandegård,

David Pettersson, Källman, Carl Lindmark*, Rydberg*, Hagström, Anders Andersson,

Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Fast, Olsson i Mora, Ewald Lindmark,

Lundqvist, Nordström i Torsby, Johnsson i Norrahammar, Ossbahr* samt Nilsson i

Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Andersson i Igelboda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:95 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beredande av ökade möjligheter för arrendatorer att erhålla rösträtt vid val av vägstämmoombud. s. 2 i texten