Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 26

1936-03-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:26, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 26

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 26.

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1936 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om skärpning av utskyldsstrecket såsom villkor för

kommunal rösträtt m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

motionen nr 287 i andra kammaren av herr Bengtsson i Kullen, dels ock de

likalydande motionerna nr 171 i första kammaren av herr Bagge m. fl. och

nr 519 i andra kammaren av herr Lundqvist m. fl., i vad sistnämnda motioner

avse annat än skärpning av utskyldsstrecket som villkor för valbarhet

till kommunala förtroendeuppdrag.

I motionen II: 287 hemställes, »att riksdagen för sin del, efter av vederbörande

utskott närmare utformat förslag, måtte besluta dels sådan ändring

av 11 § i 1930 års lag om kommunalstyrelse på landet, att rättighet att deltaga

i kommunalstämmas överläggningar och beslut icke må utövas av den.

som häftar för utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning under

något av de tre sistförflutna kalenderåren, dels också motsvarande ändring

i övriga kommunalförfattningar».

I motionerna I: 171 och II: 519 hemställes, i vad de nu göras till föremål

för behandling, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en

samtidig utredning dels angående skärpning av skattestrecket för kommunal

rösträtt, varvid dock undantag från skattevillkoren borde göras för vissa

oförskyllt skatteförsumliga,---dels angående förlust av rösträtt och

valbarhet i fall av flagrant falskdeklaration, samt att Kungl. Maj:t måtte

för riksdagen skyndsammast framlägga de förslag, vartill utredningen kan

giva anledning».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Gällande bestämmelser angående utskyldsstrecket såsom rösträttsvillkor

vid de kommunala valen härleda sig från 1918 års urtima riksdag och innebära,

att kommunal rösträtt ej kan utövas av den. som i avseende å honom

påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning under de tre

sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för flera än två av dessa.

Frågan om skärpning av denna regel har efter år 1918 vid upprepade tillfällen

i anledning av väckta motioner varit föremål för riksdagens bedömande.

Riksdagen har härvid alltid avvisat förslagen i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 26.

3

I motionen II: 287 föreslås en sådan skärpning av det kommunala utskyldsstrecket,

att fullgjord skattebetalning till kommunen under de tre

sistförflutna kalenderåren göres till undantagslöst villkor för utövandet; av

kommunal rösträtt. Införandet av en dylik bestämmelse skulle emellertid

innebära ett väsentligt avsteg från en av de grundvalar, på vilka författningsreformen

från åren 1918—1921 vilar, nämligen från principen örn allmän

rösträtt oberoende av ekonomiska kvalifikationer. Oförvållad oförmåga

att fullgöra skattskyldighet bör ej medföra förlust av den kommunala rösträtten.

I motionerna I: 171 och 11:519 göres visserligen icke kravet på fullgjord

skattebetalning till kommunen till undantagslöst villkor för utövandet av

kommunal rösträtt. Men de vägar, som av motionärerna anvisats för ett särskiljande

av de fall, då bristande vilja, och de fall, då oförvållad oförmåga

varit anledningen till försummelse i frågan om skattebetalning, äro enligt

utskottets mening icke mera framkomliga än de utvägar, som vid tidigare

tillfällen prövats och befunnits oframkomliga. En uppdelning på antytt

sätt av dem, som icke betalat sin skatt, torde såsom en år 1918 verkställd,

ingående utredning i ämnet giver vid handen, vara praktiskt ogenomförbar.

Utskottet kan därför icke tillstyrka .skärpningen av utskyldsstrecket såsom

rösträttsvillkor.

1 motionerna I: 171 och II: 519 föreslås vidare, bl. a., att den som genom

lagakraftvunnen dom fällts för falskdeklaration skall diskvalificeras från

rätten att rösta vid efterföljande kommunala val m. m. Utan att ingå på

frågan örn det rättmätiga i en dylik bestämmelse vill utskottet erinra, alt rösträttens

begränsning i samband med straffdom redan är i lagen reglerad

genom hänvisningen till påföljdsföreskrifterna i 2 kap. 19 § strafflagen. Örn

nu skulle särskilt stadgas röstbegränsning i följd av fällande dom för falskdeklaration,

skulle detta innebära, att påföljdsbegreppet enligt 2 kap. 19 §

strafflagen utvidgades utan ändring av strafflag eller att två påföljdsbegrepp

infördes, det ena .straffrättsligt med viss tidsbegränsning, det andra

kommunalrättsligt utan sådan begränsning. Utskottet finner frågan örn

dylik påföljd till straffdom för falskdeklaration väsentligen vara en straffrättslig

fråga, som faller utanför konstitutionsutskottets behörighet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som kommer att avgiva

särskilt utlåtande över motionerna I: 171 och II: 519, i vad de icke nu gjorts

till föremål för behandling, hemställa,

1) att motionen 11:287 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

2) att motionerna 1:171 och 11:519. i vad de avse annat

än skärpning av utskyldsstrecket som villkor för valbar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 26.

het till kommunala förtroendeuppdrag, icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar Gottfrid Karlsson, Bergman, Sandegård.

David Pettersson, Källman*, Carl Lindmark*, Rydberg*, Hagström, Anders Andersson*,

Pehrsson i Göteborg, Persson i Trången, Andersson i Igelboda*, Fast, Olsson i

Mora, Vougt, Ewald Lindmark, Lundqvist, Nordström i Torsby samt Nilsson i Göteborg.

_

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) a) av herrar Reuterskiöld, David Pettersson, Carl Lindmark, Rydberg,

Hagström, Pehrsson i Göteborg, Persson i Trången, Ewald Lindmark och

Lundqvist, som ansett dels att utskottets motivering fr. o. m. orden »I motionerna

I: 171 och 11:519 göres» t. o. m. orden »såsom rösträttsvillkor» bör

utgå och ersättas av följande:

»Beträffande motionerna 1:171 och 11:519 i vad de avse skärpning av

utskyldsstrecket såsom rösträttsviilkor får utskottet erinra att, då frågan örn

fullgjord skattebetalning under tre år som rösträttsvillkor 1918 behandlades,

spörsmålet örn undantag för dem, som ville, men ej kunde betala, utretts av

en kommitté, vilken uppvisade att ett särskiljande av denna kategori av s. k.

ofrivilliga skatteskolkare knappast kunde med full objektivitet och bevarad

opartiskhet ske i samband med röstlängdens upprättande och justering. Även

om denna utredning må anses fortfarande äga full beviskraft, kan densamma

dock icke gälla för det fall, att prövningen äger rum alldeles oberoende

av röstlängdens uppgörande och oberoende av frågan örn rösträtt eller

icke rösträtt. Redan enligt nu gällande kommunallagar torde ett efterskänkande

av påförda utskylder i ömmande fall i regel ske under senare delen av året

alltså långt före granskningen och justeringen av röstlängden i juni och

juli följande år. Det synes därför möjligt att i anslutning härtill låta prövningen

av oförvållat häftande ske även i större omfattning, om så skulle

påkallas. En utredning rörande härför erforderliga ändringar i gällande

lagtexter torde knappast kräva någon längre tid, men kan icke av utskottet

under sittande riksdag verkställas. Utskottet anser att, med denna begränsning,

det föreslagna rösträttsvillkoret är väl grundat, alldeles oavsett frågan

om effektivisering av indrivningsförfarandet, då ett rösträttsvillkor om fullgjord

skatteplikt icke har till syfte att underlätta eller påskynda indrivningen»,

dels ock alt utskottets kläm under punkten 2 bör erhålla följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 26.

5

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit begära

utredning angående införande av fullgjord betalning under

tre år av påförd skatt till kommunen såsom kommunalt rösträttsvillkor

under förutsättning att samtidigt införas bestämmelser

varigenom de, som oförvållat häfta för skatten, må

erhålla befrielse eller uppskov, med den verkan att häftandet

upphör, och att prövningen härav icke sker i samband

med prövningen av rösträtt och röstlängd.»

b) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, som därjämte gjort

följande uttalande:

»Då borgerlig enighet ej kunnat uppnås vare sig i fråga örn tre års fullgjord

skattebetalning som villkor, med vissa begränsningar, för kommunal

rösträtt eller i fråga örn gemensam rösträttsålder av 23 år vid alla val, hava

förutsättningar saknats för yrkande om utredning av båda dessa frågor i ett

sammanhang. Under sådana förhållanden hava vi desto hellre i nu föreliggande

fråga medverkat till närmast förestående reservation, som densamma

i allt väsentligt överensstämmer med de yrkanden, vilka tidigare framförts

i motioner från bondeförbundets sida utan att då vinna något stöd.»

2) av herrar David Pettersson, Carl Lindmark, Rydberg, Hagström, Pehrsson

i Göteborg, Ewald Lindmark och Lundqvist beträffande motionen II: 287.

3) av herr Lundqvist, som utöver vad som anförts i de under 1) och 2)

av honom biträdda reservationer anfört följande:

»Då frågorna om fullgjord skatteplikt och örn ärligen fullgjord deklarationsplikt

såsom villkor för kommunal rösträtt och valbarhet bägge hänföra

sig till vad man brukar kalla ordentlighetsstreck, i det att bägge beröra

uppfyllandet av laga skattskyldighet, finnes enligt min mening emellan dem

det organiska samband, som gör det från enhetssynpunkt ändamålsenligt,

att de behandlas i ett sammanhang. Fastän frågan om förlust av viss tids

rösträtt och valbarhet såsom påföljd vid flagrant falskdeklaralion även måste

regleras av strafflagen — något som motionärerna ej haft anledning att

särskilt beröra —, tilldrager den sig dock större principiellt intresse från

kommunalrättslig än straffrättslig synpunkt, vadan det synes, som örn konstitutionsutskottet

såsom beredningsorgan i förstnämnda frågor ej bort vara

förhindrat till ett principuttalande i sak, detta så mycket mindre, som här

blott begärts en skrivelse angående utredning av ordentliglictsstrecket i olika

hänseenden. Denna utredning skulle enligt min uppfattning bliva ofullständig,

om däri ej även inbegripas de flagranta fall av illojalitet mot kommunernas

skatteintressen, varom här kan vara fråga. De rent straffrättsliga

spörsmålen kunna tids nog efter verkställd utredning behandlas av riksdagen

i vederbörlig ordning. Då konstitutionsutskottets majoritet emellertid ansett

utskottet icke behörigt i vad motionerna nr 1:171 och 11:519 röra falskdeklaralion,

vill jag i sakens läge och med hänvisning till denna deklaration

avstå från att nu framställa något yrkande i förevarande ämne.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.