Utlåtande i anledning av väckt motion angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m.
1936-03-24 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1936:30, Utlåtande i anledning av väckt motion angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1936 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m.
I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 456, av herr Leffler, hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till förändringar i regeringsformen § 72
och därtill hörande författningar, åsyftande dels en förstärkning av fullmäktige
i riksbanken genom representation för näringslivet i huvudsak efter de
riktlinjer, som uppdragits av 1917 års bankkommitté och förordats av arbetslöshetsulredningen,
dels att möjliggöra, att till förste deputerad må kunna
utses person även utom bankofullmäktige, samt att riksdagen måtte vidtaga
sådan ändring i § 16 mom. 1 andra stycket i reglementet för Sveriges riksbank,
att fullmäktige skola vara berättigade att utse de två andre deputerade
inom eller utom sig».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges i riksbanken yttrande
över ifrågavarande motion. Yttrandet är såsom bilaga fogat till detta utlåtande.
Enligt grundlagen förbliver riksbanken under riksdagens garanti samt
förvaltas av därtill förordnade fullmäktige efter av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag. Fullmäktige för riksbanken kunna icke i och för
sin befattning emottaga befallningar utan av riksdagen allena och enligt
dess instruktioner, ej heller ställas till redo och ansvar utan efter riksdagens
beslut. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från
sin befattning. Fullmäktige för riksbanken skola vara sju av vilka Konungen
för tre år i sänder förordnar en jämte suppleant, och de sex övriga jämte tre
suppleanter väljas av lagtima riksdagen för tiden från valet till dess sådant
val under tredje året därefter försiggått genom fyrtioåtta valmän, av vilka
vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Den av Konungen förordnade
ordinarie ledamoten är fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan
befattning inom riksbankens styrelse; vice ordförande välja fullmäktige
själva bland sig. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef
för riksbanken samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med
fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe. Enligt
riksdagens i bankoreglementet meddelade föreskrifter skola fullmäktige därjämte
inom sig utse två andre deputerade. Fullmäktige äga uppdraga åt
en direktion bestående av riksbankschefen, vice riksbankschefen samt de
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 30—31.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
o
två andre deputerade att i överensstämmelse med den instruktion, som av
fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige bestämd fördelning
av göromålen mellan direktionens ledamöter föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen
inom banken, verkställa köp och försäljning av utländska valutor,
pröva vissa utlåningsärenden samt handhava den löpande förvaltningen i
övrigt. Fullmäktige äga vidare uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige
fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden; delegationen
skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre
fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig, dock
att i delegationen alltid skall finnas en fullmäktig, som ej tillhör den nyss
omförmälda direktionen.
De former, i vilka ledningen för Sveriges riksbank tillsättes och kontrolleras,
hava framvuxit ur historiskt givna förhållanden, som knappast haft sin
motsvarighet i något annat land. Det mest utmärkande särdraget i den
svenska organisationsformen är riksbankens karaktär av ett riksdagens eget
verk. Denna riksbankens ställning har, såsom erfarenheten givit vid handen,
icke gjort den mindre ägnad att motstå allvarliga påfrestningar än motsvarande
institutioner i andra länder. Riksbankens ställning såsom ett riksdagens
eget verk utgör en i största möjliga mån betryggande garanti för att
den fritt får utöva sina funktioner, och att obehöriga inflytelser så långt
möjligt hållas borta. Riksbankschefens och övriga fullmäktiges, med undanlag
för ordföranden, tillsättande indirekt eller direkt av riksdagen utgör en
garanti härför. Riksbankens organisation bör därför enligt utskottets bestämda
mening allt framgent byggas på dessa grunder, varigenom bankens
styrelse förhindras bliva en ekonomisk intresserepresentation. Ej heller
Kungl. Maj :ts inflytande över eller inom riksbanken bör få gå utöver de
för närvarande, i detta hänseende uppdragna gränserna.
Med de begränsningar och förbehåll, som följa av vad utskottet salunda
uttalat, finner utskottet i anledning av vad från bankofullmäktiges sida anförts,
att vid en allsidig och förutsättningslös utredning angående riksbanksledningens
organisation skulle kunna tänkas framkomma förslag, ägnade
att skapa bättre arbetsformer än de nuvarande. Denna utredning bör icke
begränsas enbart till organisatoriska spörsmål av grundlags natur utan även
omfatta frågan om förändringar, som kunna genomföras enbart genom
ändringar i bankoreglementet.
På grund av vad .sålunda anförts anser sig utskottet kunna tillstyrka,
att riksdagen i anledning av förevarande motion och med
hänsyn till vad bankofullmäktige anfört ville i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla örn en allsidig och med ovan gjorda
förbehåll förutsättningslös utredning av frågan om riks
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
3
banksledningens organisation samt om framläggande för
riksdagen av de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
Stockholm den 24 mars 1936.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman*,
Oscar Gottfrid Karlsson, Stendahl, Bergman, Sandegård, Carl Lindmark, Fredrik
Ström, Rahmn, Borg, Persson i Trången*, Andersson i Igelboda, Fast, Olsson i
Mora, Vougt, Lundqvist*, Ossbahr samt Nilsson i Karlstad.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herrar Fredrik Ström, Andersson i Igelboda och Vougt, som anfört:
»Enligt vårt förmenande ha ej tillräckligt starka skäl förebragts för att
nu upptaga frågan angående omorganisation av riksbankens ledning till utredning.
De av motionären anförda motiven för en sådan utredning ha ock av
utskottet underkänts, men utskottet har underlåtit att självt anföra några
andra skäl, som bättre än motionärens kunnat motivera en skrivelse till
Kungl. Maj:t i ämnet. Enligt vårt förmenande är det en god regel att ej
skriva till Kungl. Majit och begära utredning och förslag i andra fall, än
där uppenbart otillfredsställande förhållanden kunna påvisas eller syftet
med utredningen kan klart angivas. Om detta gäller i allmänhet, gäller det
i ännu högre grad, då utredningen avser ett riksdagens eget verk.
Det torde även kunna ifrågasättas, huruvida ej, därest en omorganisation
av riksbanken är erforderlig, riksbanksfullmäktige själva kunna föranstalta
örn utredning därom. Då emellertid något behov av en sådan utredning
ej kunnat påvisas, få vi hemställa örn avslag å utskottets hemställan och
den i ämnet väckta motionen.»;
2) av herr Sandegård, som yrkat avslag såväl å motionen II: 456 som
å utskottets skrivelseförslag.
Bilaga.
Till Riksdagens Konstitutionsutskott.
I skrivelse den 4 innevarande februari har konstitutionsutskottet anhållit,
alt fullmäktige i riksbanken behagade snarast möjligt avgiva yttrande över
en inom riksdagens andra kammare av herr Leffler väckt, vid skrivelsen
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
fogad motion nr 456 angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken
m. m., och få fullmäktige i anledning härav anföra följande.
Fullmäktige anse sig till en början böra erinra, att den här ifrågavarande
motionen delvis berör samma ämne som vissa vid 1932 års riksdag väckta,
till konstitutionsutskottet jämväl hänvisade motioner. Dessa motioner avsågo
nämligen bland annat dels ändrad ordning och uppställande av särskilda
kvalifikationsgrunder för val av fullmäktige, dels utökning av fullmäktiges
antal, dels ock ändrad ordning för utseende av riksbankens verkställande
ledning.
På begäran av utskottet avgåvo fullmäktige den 31 mars nämnda år yttrande
över motionerna och anförde därvid, bland annat, att de problem, som
i motionerna framförts, vore av den stora betydelse, att fullmäktige ville
tillstyrka, att desamma ånyo upptoges till en allsidig utredning. Fullmäktige
framhöllo vidare, utan att taga definitiv ståndpunkt till de framkomna förslagen,
vissa allmänna synpunkter, som borde beaktas vid en blivande utredning,
bland annat, att i fråga örn sättet för utseende av riksbankens
styrelse en sådan ordning borde införas, som vore ägnad att förläna bankstyrelsen
största möjliga sakkunskap och auktoritet. Varje förslag, som
avsåge att bereda riksbankens ledning ökad tillgång på ekonomiskt erfarna
personer, väl förtrogna med näringslivets förhållanden och med ekonomiska
frågor i allmänhet, borde tagas under omprövning. Därvid borde man dock,
enligt fullmäktiges mening, undvika en anordning, varigenom riksbankens
styrelse bleve en ekonomisk intresserepresentation. Även vore en jämförelsevis
läng mandattid en viktig förutsättning för att fullmäktige skulle kunna
hävda sin obundenhet gentemot olika särintressen ävensom för bevarande
av kontinuiteten inom fullmäktige.
Fullmäktige framhöllo emellertid vidare, att enligt fullmäktiges mening
utsikterna för en god lösning av de uppställda problemen syntes bliva större,
om utredningen finge anstå, till dess de dåvarande exceptionella förhållandena
förbättrats.
Sådant läget nu är, vilja fullmäktige tillstyrka, att en allsidig utredning
i motionens syfte verkställes. Fullmäktige anse sig dock lika litet nu som
vid förenämnda tillfälle böra taga någon definitiv ståndpunkt till de olika
förslag, som framställts.
Vad slutligen angår motionärens hemställan, såvitt avser sådan ändring
av bankoreglementet, »att fullmäktige skulle vara berättigade att utse de
två andre deputerade inom eller utom sig» anse fullmäktige att jämväl
beträffande detta spörsmål grundlagsändringar kunna befinnas erforderliga,
då enligt fullmäktiges mening icke blott frågan om valet av andre deputerade
utan även deras åligganden samt deras ställning inom direktionen
och inom fullmäktige bör prövas i samband med den här ovan förordade
allsidiga utredningen rörande organisationen av riksbankens ledning.
Protokollsutdrag, utvisande vid ärendets behandling inom fullmäktige uttalad
avvikande mening, bifogas.
Stockholm den 20 februari 1936.
Å fullmäktiges vägnar:
ADOLF af JOCHNICK.
Carl Törnebladh.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
o
Utdrag av protokoll hos lullmäktige
i riksbanken den 20
februari 1936.
Närvarande:
fullmäktige
ordföranden herr af Jochnick
vice
Rooth
»
Amnér
»
Larsson
»
Björnsson
»
Stendahl
»
Nilsson
ävensom
»
Wilhelmsson
§ 5. I skrivelse den 4 innevarande februari hade konstitutionsutskottet
anhållit om fullmäktiges yttrande över en inom andra kammaren av herr
Leffler väckt, vid skrivelsen fogad motion nr 456 angående en förstärkning
av fullmäktige i riksbanken m. m.
Riksbankschefen Rooth föredrog upprättat förslag till yttrande i ärendet
av den lydelse härvid fogade bilaga utvisade.
Efter överläggning i ärendet yrkade föredraganden, att fullmäktige måtte
i skrivelse enligt registraturet till konstitutionsutskottet avgiva yttrande enligt
berörda förslag.
Deputeraden Larsson anförde, alt han för sin del icke kunde ansluta sig
till det av föredraganden framställda förslaget utan yrkade bifall till ett
av honom nu uppläst förslag till yttrande i ärendet, som med uteslutande
av den i övrigt likalydande ingressen var av den lydelse, vid protokollet
fogad bilaga utvisade.1
Ordföranden herr af Jochnick och herr Björnsson förenade sig med
föredraganden, varemot herrar Amnér, Stendahl och Nilsson instämde med
herr Larsson.
Vice riksbankschefen Wilhelmsson förklarade, att han anslöte sig till
föredragandens förslag.
Fullmäktige hade alltså beslutit i överensstämmelse med det av herr Larsson
framställda yrkandet; och skulle skrivelse enligt registraturet avlåtas
till konstitutionsutskottet.
Mot beslutet anmälde ordföranden herr af Jochnick samt herrar Rooth
och Björnsson reservation under hänvisning till innehållet i det av herr
Rooth framställda förslaget till yttrande.
Ur protokollet:
Gustav Lindqvist.
1 Bilagan här utesluten.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
Bilaga till fullmäktiges i riksbanken protokoll den 20. 2. 1936.
Till Riksdagens Konstitutionsutskott.
I skrivelse den 4 innevarande februari har konstitutionsutskottet anhållit,
att fullmäktige i riksbanken behagade snarast möjligt avgiva yttrande
över en inom riksdagens andra kammare av herr Leffler väckt, vid skrivelsen
fogad motion nr 456 angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken
m. m., och få fullmäktige i anledning härav anföra följande.
Fullmäktige anse sig till en början böra erinra, att den här ifrågavarande
motionen delvis berör samma ämne som vissa vid 1932 års riksdag väckta,
till konstitutionsutskottet jämväl hänvisade motioner. Dessa motioner avsågo
nämligen bland annat dels ändrad ordning och uppställande av särskilda
kvalifikationsgrunder för val av fullmäktige, dels utökning av fullmäktiges
antal, dels ock ändrad ordning för utseende av riksbankens verkställande
ledning.
På begäran av utskottet avgåvo fullmäktige den 31 mars nämnda år yttrande
över motionerna och anförde därvid, bland annat, att de problem,
som i motionerna framförts, vore av den stora betydelse, att fullmäktige
ville tillstyrka, att desamma ånyo upptoges till en allsidig utredning. Fullmäktige
framhöllo vidare, utan alt taga definitiv ståndpunkt till de framkomna
förslagen, vissa allmänna synpunkter, som borde beaktas vid en
blivande utredning, bland annat, att i fråga örn sättet för utseende av
riksbankens styrelse en sådan ordning borde införas, som vore ägnad att
förläna bankstyrelsen största möjliga sakkunskap och auktoritet. Varje förslag,
som avsåge att bereda riksbankens ledning ökad tillgång på ekonomiskt
erfarna personer, väl förtrogna med näringslivets förhållanden och
med ekonomiska frågor i allmänhet, borde tagas under omprövning. Därvid
borde man dock, enligt fullmäktiges mening, undvika en anordning,
varigenom riksbankens styrelse bleve en ekonomisk intresserepresentation.
Även vore en jämförelsevis lång mandattid en viktig förutsättning för att
fullmäktige skulle kunna hävda sin obundenhet gentemot olika särintressen
ävensom för bevarande av kontinuiteten inom fullmäktige.
Fullmäktige framhöllo emellertid vidare, att enligt fullmäktiges mening
utsikterna för en god lösning av de uppställda problemen syntes bliva större,
om utredningen finge anstå, till dess de dåvarande exceptionella förhållandena
förbättrats och på grund av vunna erfarenheter en bättre överblick
kunnat erhållas över behovet av förändringar i riksbankens organisation.
Sådant läget nu är, vilja fullmäktige emellertid icke avstyrka, att en
förutsättningslös utredning verkställes i enlighet med motionärens hemställan.
Genom den begärda utredningen vill motionären bland annat vinna en
förstärkning av fullmäktige. Utredningen torde sannolikt utmynna i förslag
till vissa grundlagsändringar. Dessa kunna dock icke slutligen genomföras
förr än efter år 1940 förrättade nya val till andra kammaren. Det av motionären
angivna önskemålet synes emellertid i viss mån kunna redan i år
uppnås genom ett bifall till den av motionären föreslagna ändringen av
bankoreglementet om utseende av de två andre deputerade.
I skrivelse till 1933 års bankoutskott angående ändring av vissa riksbanken
berörande författningar framhöllo fullmäktige, att de två andre
deputerade i likhet med vice riksbankschefen borde få utses inom eller utom
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
7
fullmäktige. En sådan anordning skulle erbjuda ökade garantier för att
tillförsäkra ledningen av riksbankens förvaltning den tekniska och ekonomiska
sakkunskap, varav riksbanken hade behov.
Bankoutskottet yttrade i anledning av fullmäktiges förslag, att utskottet
visserligen icke underskattade betydelsen av de skäl, som majoriteten bland
fullmäktige anfört till stöd för ifrågavarande förslag, men att utskottet för
sin del funne lämpligt, att man, innan frågan örn en ändring i förevarande
hänseende upptoges till avgörande, avvaktade någon tids erfarenhet örn
verkningarna av den omläggning i riksbanksledningens organisation, som
inrättandet av befattningen såsom vice riksbankschef innebure.
Även i skrivelse till 1934 års bankoutskott örn revision av bankoreglementet
framhöll fullmäktiges majoritet från föregående år såsom sin åsikt,
alt genom det förslag, som då framlagts, skulle skapas ramen för en principiellt
lämpligare organisation än den nuvarande. Med hänsyn till bankoutskottets
ståndpunkt år 1933 och att därefter endast ett år förflutit, hade
samma majoritet emellertid icke velat år 1934 förnya sitt förslag i ämnet.
önskemålet om en ändring av bankoreglementet därhän, att fullmäktige
skulle äga utse de båda andre deputerade även utom sin krets, har sålunda
upprepade gånger av fullmäktige framförts. Beträffande motiveringen för
förslaget bedja fullmäktige få hänvisa till ovannämnda skrivelse till 1933
års bankoutskott, vilken närslutes i utdrag.1 I detta sammanhang vilja fullmäktige
endast tillägga, att ett system med andre deputerade, som icke äro
fullmäktige, innebure en förstärkning av fullmäktigekorporationen. Riksdagen
kunde då utse fullmäktige utan hänsyn till vederbörandes speciella
lämplighet för andre deputeradpost. Vidare komme en andre deputerad, som
icke vore fullmäktig, ändock att närvara vid fullmäktiges sammanträden
och att där vara föredragande inom sitt arbetsområde.
Åberopande vad sålunda anförts och i anslutning till den ståndpunkt, fullmäktige
tidigare intagit, få fullmäktige tillstyrka, att en sådan ändring
genomföres i bankoreglementet, att fullmäktige må äga att utse de båda
andre deputerade inom eller utom sin krets.
1 Skrivelsen här utesluten.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:140 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m. a1 i texten