Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m.

1936-03-24 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:30, Utlåtande i anledning av väckt motion angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1936 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 456, av herr Leffler, hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till förändringar i regeringsformen § 72

och därtill hörande författningar, åsyftande dels en förstärkning av fullmäktige

i riksbanken genom representation för näringslivet i huvudsak efter de

riktlinjer, som uppdragits av 1917 års bankkommitté och förordats av arbetslöshetsulredningen,

dels att möjliggöra, att till förste deputerad må kunna

utses person även utom bankofullmäktige, samt att riksdagen måtte vidtaga

sådan ändring i § 16 mom. 1 andra stycket i reglementet för Sveriges riksbank,

att fullmäktige skola vara berättigade att utse de två andre deputerade

inom eller utom sig».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges i riksbanken yttrande

över ifrågavarande motion. Yttrandet är såsom bilaga fogat till detta utlåtande.

Enligt grundlagen förbliver riksbanken under riksdagens garanti samt

förvaltas av därtill förordnade fullmäktige efter av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag. Fullmäktige för riksbanken kunna icke i och för

sin befattning emottaga befallningar utan av riksdagen allena och enligt

dess instruktioner, ej heller ställas till redo och ansvar utan efter riksdagens

beslut. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från

sin befattning. Fullmäktige för riksbanken skola vara sju av vilka Konungen

för tre år i sänder förordnar en jämte suppleant, och de sex övriga jämte tre

suppleanter väljas av lagtima riksdagen för tiden från valet till dess sådant

val under tredje året därefter försiggått genom fyrtioåtta valmän, av vilka

vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Den av Konungen förordnade

ordinarie ledamoten är fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan

befattning inom riksbankens styrelse; vice ordförande välja fullmäktige

själva bland sig. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef

för riksbanken samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med

fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe. Enligt

riksdagens i bankoreglementet meddelade föreskrifter skola fullmäktige därjämte

inom sig utse två andre deputerade. Fullmäktige äga uppdraga åt

en direktion bestående av riksbankschefen, vice riksbankschefen samt de

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 30—31.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

o

två andre deputerade att i överensstämmelse med den instruktion, som av

fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige bestämd fördelning

av göromålen mellan direktionens ledamöter föredraga ärenden inför fullmäktige,

tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen

inom banken, verkställa köp och försäljning av utländska valutor,

pröva vissa utlåningsärenden samt handhava den löpande förvaltningen i

övrigt. Fullmäktige äga vidare uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige

fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden; delegationen

skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre

fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig, dock

att i delegationen alltid skall finnas en fullmäktig, som ej tillhör den nyss

omförmälda direktionen.

De former, i vilka ledningen för Sveriges riksbank tillsättes och kontrolleras,

hava framvuxit ur historiskt givna förhållanden, som knappast haft sin

motsvarighet i något annat land. Det mest utmärkande särdraget i den

svenska organisationsformen är riksbankens karaktär av ett riksdagens eget

verk. Denna riksbankens ställning har, såsom erfarenheten givit vid handen,

icke gjort den mindre ägnad att motstå allvarliga påfrestningar än motsvarande

institutioner i andra länder. Riksbankens ställning såsom ett riksdagens

eget verk utgör en i största möjliga mån betryggande garanti för att

den fritt får utöva sina funktioner, och att obehöriga inflytelser så långt

möjligt hållas borta. Riksbankschefens och övriga fullmäktiges, med undanlag

för ordföranden, tillsättande indirekt eller direkt av riksdagen utgör en

garanti härför. Riksbankens organisation bör därför enligt utskottets bestämda

mening allt framgent byggas på dessa grunder, varigenom bankens

styrelse förhindras bliva en ekonomisk intresserepresentation. Ej heller

Kungl. Maj :ts inflytande över eller inom riksbanken bör få gå utöver de

för närvarande, i detta hänseende uppdragna gränserna.

Med de begränsningar och förbehåll, som följa av vad utskottet salunda

uttalat, finner utskottet i anledning av vad från bankofullmäktiges sida anförts,

att vid en allsidig och förutsättningslös utredning angående riksbanksledningens

organisation skulle kunna tänkas framkomma förslag, ägnade

att skapa bättre arbetsformer än de nuvarande. Denna utredning bör icke

begränsas enbart till organisatoriska spörsmål av grundlags natur utan även

omfatta frågan om förändringar, som kunna genomföras enbart genom

ändringar i bankoreglementet.

På grund av vad .sålunda anförts anser sig utskottet kunna tillstyrka,

att riksdagen i anledning av förevarande motion och med

hänsyn till vad bankofullmäktige anfört ville i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla örn en allsidig och med ovan gjorda

förbehåll förutsättningslös utredning av frågan om riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

3

banksledningens organisation samt om framläggande för

riksdagen av de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 24 mars 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman*,

Oscar Gottfrid Karlsson, Stendahl, Bergman, Sandegård, Carl Lindmark, Fredrik

Ström, Rahmn, Borg, Persson i Trången*, Andersson i Igelboda, Fast, Olsson i

Mora, Vougt, Lundqvist*, Ossbahr samt Nilsson i Karlstad.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar Fredrik Ström, Andersson i Igelboda och Vougt, som anfört:

»Enligt vårt förmenande ha ej tillräckligt starka skäl förebragts för att

nu upptaga frågan angående omorganisation av riksbankens ledning till utredning.

De av motionären anförda motiven för en sådan utredning ha ock av

utskottet underkänts, men utskottet har underlåtit att självt anföra några

andra skäl, som bättre än motionärens kunnat motivera en skrivelse till

Kungl. Maj:t i ämnet. Enligt vårt förmenande är det en god regel att ej

skriva till Kungl. Majit och begära utredning och förslag i andra fall, än

där uppenbart otillfredsställande förhållanden kunna påvisas eller syftet

med utredningen kan klart angivas. Om detta gäller i allmänhet, gäller det

i ännu högre grad, då utredningen avser ett riksdagens eget verk.

Det torde även kunna ifrågasättas, huruvida ej, därest en omorganisation

av riksbanken är erforderlig, riksbanksfullmäktige själva kunna föranstalta

örn utredning därom. Då emellertid något behov av en sådan utredning

ej kunnat påvisas, få vi hemställa örn avslag å utskottets hemställan och

den i ämnet väckta motionen.»;

2) av herr Sandegård, som yrkat avslag såväl å motionen II: 456 som

å utskottets skrivelseförslag.

Bilaga.

Till Riksdagens Konstitutionsutskott.

I skrivelse den 4 innevarande februari har konstitutionsutskottet anhållit,

alt fullmäktige i riksbanken behagade snarast möjligt avgiva yttrande över

en inom riksdagens andra kammare av herr Leffler väckt, vid skrivelsen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

fogad motion nr 456 angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken

m. m., och få fullmäktige i anledning härav anföra följande.

Fullmäktige anse sig till en början böra erinra, att den här ifrågavarande

motionen delvis berör samma ämne som vissa vid 1932 års riksdag väckta,

till konstitutionsutskottet jämväl hänvisade motioner. Dessa motioner avsågo

nämligen bland annat dels ändrad ordning och uppställande av särskilda

kvalifikationsgrunder för val av fullmäktige, dels utökning av fullmäktiges

antal, dels ock ändrad ordning för utseende av riksbankens verkställande

ledning.

På begäran av utskottet avgåvo fullmäktige den 31 mars nämnda år yttrande

över motionerna och anförde därvid, bland annat, att de problem, som

i motionerna framförts, vore av den stora betydelse, att fullmäktige ville

tillstyrka, att desamma ånyo upptoges till en allsidig utredning. Fullmäktige

framhöllo vidare, utan att taga definitiv ståndpunkt till de framkomna förslagen,

vissa allmänna synpunkter, som borde beaktas vid en blivande utredning,

bland annat, att i fråga örn sättet för utseende av riksbankens

styrelse en sådan ordning borde införas, som vore ägnad att förläna bankstyrelsen

största möjliga sakkunskap och auktoritet. Varje förslag, som

avsåge att bereda riksbankens ledning ökad tillgång på ekonomiskt erfarna

personer, väl förtrogna med näringslivets förhållanden och med ekonomiska

frågor i allmänhet, borde tagas under omprövning. Därvid borde man dock,

enligt fullmäktiges mening, undvika en anordning, varigenom riksbankens

styrelse bleve en ekonomisk intresserepresentation. Även vore en jämförelsevis

läng mandattid en viktig förutsättning för att fullmäktige skulle kunna

hävda sin obundenhet gentemot olika särintressen ävensom för bevarande

av kontinuiteten inom fullmäktige.

Fullmäktige framhöllo emellertid vidare, att enligt fullmäktiges mening

utsikterna för en god lösning av de uppställda problemen syntes bliva större,

om utredningen finge anstå, till dess de dåvarande exceptionella förhållandena

förbättrats.

Sådant läget nu är, vilja fullmäktige tillstyrka, att en allsidig utredning

i motionens syfte verkställes. Fullmäktige anse sig dock lika litet nu som

vid förenämnda tillfälle böra taga någon definitiv ståndpunkt till de olika

förslag, som framställts.

Vad slutligen angår motionärens hemställan, såvitt avser sådan ändring

av bankoreglementet, »att fullmäktige skulle vara berättigade att utse de

två andre deputerade inom eller utom sig» anse fullmäktige att jämväl

beträffande detta spörsmål grundlagsändringar kunna befinnas erforderliga,

då enligt fullmäktiges mening icke blott frågan om valet av andre deputerade

utan även deras åligganden samt deras ställning inom direktionen

och inom fullmäktige bör prövas i samband med den här ovan förordade

allsidiga utredningen rörande organisationen av riksbankens ledning.

Protokollsutdrag, utvisande vid ärendets behandling inom fullmäktige uttalad

avvikande mening, bifogas.

Stockholm den 20 februari 1936.

Å fullmäktiges vägnar:

ADOLF af JOCHNICK.

Carl Törnebladh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

o

Utdrag av protokoll hos lullmäktige

i riksbanken den 20

februari 1936.

Närvarande:

fullmäktige

ordföranden herr af Jochnick

vice

Rooth

»

Amnér

»

Larsson

»

Björnsson

»

Stendahl

»

Nilsson

ävensom

»

Wilhelmsson

§ 5. I skrivelse den 4 innevarande februari hade konstitutionsutskottet

anhållit om fullmäktiges yttrande över en inom andra kammaren av herr

Leffler väckt, vid skrivelsen fogad motion nr 456 angående en förstärkning

av fullmäktige i riksbanken m. m.

Riksbankschefen Rooth föredrog upprättat förslag till yttrande i ärendet

av den lydelse härvid fogade bilaga utvisade.

Efter överläggning i ärendet yrkade föredraganden, att fullmäktige måtte

i skrivelse enligt registraturet till konstitutionsutskottet avgiva yttrande enligt

berörda förslag.

Deputeraden Larsson anförde, alt han för sin del icke kunde ansluta sig

till det av föredraganden framställda förslaget utan yrkade bifall till ett

av honom nu uppläst förslag till yttrande i ärendet, som med uteslutande

av den i övrigt likalydande ingressen var av den lydelse, vid protokollet

fogad bilaga utvisade.1

Ordföranden herr af Jochnick och herr Björnsson förenade sig med

föredraganden, varemot herrar Amnér, Stendahl och Nilsson instämde med

herr Larsson.

Vice riksbankschefen Wilhelmsson förklarade, att han anslöte sig till

föredragandens förslag.

Fullmäktige hade alltså beslutit i överensstämmelse med det av herr Larsson

framställda yrkandet; och skulle skrivelse enligt registraturet avlåtas

till konstitutionsutskottet.

Mot beslutet anmälde ordföranden herr af Jochnick samt herrar Rooth

och Björnsson reservation under hänvisning till innehållet i det av herr

Rooth framställda förslaget till yttrande.

Ur protokollet:

Gustav Lindqvist.

1 Bilagan här utesluten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Bilaga till fullmäktiges i riksbanken protokoll den 20. 2. 1936.

Till Riksdagens Konstitutionsutskott.

I skrivelse den 4 innevarande februari har konstitutionsutskottet anhållit,

att fullmäktige i riksbanken behagade snarast möjligt avgiva yttrande

över en inom riksdagens andra kammare av herr Leffler väckt, vid skrivelsen

fogad motion nr 456 angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken

m. m., och få fullmäktige i anledning härav anföra följande.

Fullmäktige anse sig till en början böra erinra, att den här ifrågavarande

motionen delvis berör samma ämne som vissa vid 1932 års riksdag väckta,

till konstitutionsutskottet jämväl hänvisade motioner. Dessa motioner avsågo

nämligen bland annat dels ändrad ordning och uppställande av särskilda

kvalifikationsgrunder för val av fullmäktige, dels utökning av fullmäktiges

antal, dels ock ändrad ordning för utseende av riksbankens verkställande

ledning.

På begäran av utskottet avgåvo fullmäktige den 31 mars nämnda år yttrande

över motionerna och anförde därvid, bland annat, att de problem,

som i motionerna framförts, vore av den stora betydelse, att fullmäktige

ville tillstyrka, att desamma ånyo upptoges till en allsidig utredning. Fullmäktige

framhöllo vidare, utan alt taga definitiv ståndpunkt till de framkomna

förslagen, vissa allmänna synpunkter, som borde beaktas vid en

blivande utredning, bland annat, att i fråga örn sättet för utseende av

riksbankens styrelse en sådan ordning borde införas, som vore ägnad att

förläna bankstyrelsen största möjliga sakkunskap och auktoritet. Varje förslag,

som avsåge att bereda riksbankens ledning ökad tillgång på ekonomiskt

erfarna personer, väl förtrogna med näringslivets förhållanden och

med ekonomiska frågor i allmänhet, borde tagas under omprövning. Därvid

borde man dock, enligt fullmäktiges mening, undvika en anordning,

varigenom riksbankens styrelse bleve en ekonomisk intresserepresentation.

Även vore en jämförelsevis lång mandattid en viktig förutsättning för att

fullmäktige skulle kunna hävda sin obundenhet gentemot olika särintressen

ävensom för bevarande av kontinuiteten inom fullmäktige.

Fullmäktige framhöllo emellertid vidare, att enligt fullmäktiges mening

utsikterna för en god lösning av de uppställda problemen syntes bliva större,

om utredningen finge anstå, till dess de dåvarande exceptionella förhållandena

förbättrats och på grund av vunna erfarenheter en bättre överblick

kunnat erhållas över behovet av förändringar i riksbankens organisation.

Sådant läget nu är, vilja fullmäktige emellertid icke avstyrka, att en

förutsättningslös utredning verkställes i enlighet med motionärens hemställan.

Genom den begärda utredningen vill motionären bland annat vinna en

förstärkning av fullmäktige. Utredningen torde sannolikt utmynna i förslag

till vissa grundlagsändringar. Dessa kunna dock icke slutligen genomföras

förr än efter år 1940 förrättade nya val till andra kammaren. Det av motionären

angivna önskemålet synes emellertid i viss mån kunna redan i år

uppnås genom ett bifall till den av motionären föreslagna ändringen av

bankoreglementet om utseende av de två andre deputerade.

I skrivelse till 1933 års bankoutskott angående ändring av vissa riksbanken

berörande författningar framhöllo fullmäktige, att de två andre

deputerade i likhet med vice riksbankschefen borde få utses inom eller utom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

7

fullmäktige. En sådan anordning skulle erbjuda ökade garantier för att

tillförsäkra ledningen av riksbankens förvaltning den tekniska och ekonomiska

sakkunskap, varav riksbanken hade behov.

Bankoutskottet yttrade i anledning av fullmäktiges förslag, att utskottet

visserligen icke underskattade betydelsen av de skäl, som majoriteten bland

fullmäktige anfört till stöd för ifrågavarande förslag, men att utskottet för

sin del funne lämpligt, att man, innan frågan örn en ändring i förevarande

hänseende upptoges till avgörande, avvaktade någon tids erfarenhet örn

verkningarna av den omläggning i riksbanksledningens organisation, som

inrättandet av befattningen såsom vice riksbankschef innebure.

Även i skrivelse till 1934 års bankoutskott örn revision av bankoreglementet

framhöll fullmäktiges majoritet från föregående år såsom sin åsikt,

alt genom det förslag, som då framlagts, skulle skapas ramen för en principiellt

lämpligare organisation än den nuvarande. Med hänsyn till bankoutskottets

ståndpunkt år 1933 och att därefter endast ett år förflutit, hade

samma majoritet emellertid icke velat år 1934 förnya sitt förslag i ämnet.

önskemålet om en ändring av bankoreglementet därhän, att fullmäktige

skulle äga utse de båda andre deputerade även utom sin krets, har sålunda

upprepade gånger av fullmäktige framförts. Beträffande motiveringen för

förslaget bedja fullmäktige få hänvisa till ovannämnda skrivelse till 1933

års bankoutskott, vilken närslutes i utdrag.1 I detta sammanhang vilja fullmäktige

endast tillägga, att ett system med andre deputerade, som icke äro

fullmäktige, innebure en förstärkning av fullmäktigekorporationen. Riksdagen

kunde då utse fullmäktige utan hänsyn till vederbörandes speciella

lämplighet för andre deputeradpost. Vidare komme en andre deputerad, som

icke vore fullmäktig, ändock att närvara vid fullmäktiges sammanträden

och att där vara föredragande inom sitt arbetsområde.

Åberopande vad sålunda anförts och i anslutning till den ståndpunkt, fullmäktige

tidigare intagit, få fullmäktige tillstyrka, att en sådan ändring

genomföres i bankoreglementet, att fullmäktige må äga att utse de båda

andre deputerade inom eller utom sin krets.

1 Skrivelsen här utesluten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:140 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående en förstärkning av fullmäktige i riksbanken m. m. a1 i texten