Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett utrikesutskott m. m.

1936-05-19 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett utrikesutskott m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

3

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1936 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

inrättande av ett utrikesutskott m. m.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 6, av herr Lindhagen, hemställes, »att riksdagen — till gagn för ett

demokratiskt statsskick även i handläggningen av utrikespolitiska ärenden

— ville, efter närmare formulerat förslag av konstitutionsutskottet, antaga

till vilande i grundlagsenlig ordning: 1) en revision, på sätt i motionen sägs,

av riksdagsordningens 56 § om omedelbar samverkan mellan regering och

riksdag i utrikesärenden; 2) — till efterföljd av övriga parlamentariskt

styrda länders exempel och regeringens, av en parlamentarisk kommitté och

konstitutionsutskottet stödda initiativ 1932 i sådant syfte — grundlagsstadganden

örn inrättandet av ett riksdagens utrikesutskott; 3) — till efterföljd

av parlamentarismens gamla program om den hemliga diplomatiens avskaffande

samt riksdagens hemställan 1921 om beskärning av sekretessen

bland annat i utrikesärenden — en ingående revision av grundlagens sekretess

över utrike sär endena.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Historik beträffande utrikesnämnd och utrikesutskott.

Med avseende å riksdagens befattning med utrikesärenden inneburo

1921 års grundlagsändringar en utveckling av det s. k. hemliga utskottet till

en fast institution genom dess ombildning till en utrikesnämnd för rådplägning,

även mellan riksdagarna, med Konungen om ärenden, som angå rikets

förhållande till främmande makter. Örn nämnden stadgas, att rådplägning

med densamma bör i alla utrikesärenden av större vikt äga rum

före avgörandet. Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje riksdag

och sedermera så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden

en framställning av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna

erhålla betydelse för riket. Nämndens 16 ledamöter väljas på sätt örn val

till utskott är stadgat och utöva sina befattningar till dess nya val förrättats

vid nästa riksdag. Nämndens ledamöter kunna förbindas till ovillkorlig

tystnadsplikt. De år 1921 genomförda ändringarna medförde vidare ett uttryckligt

stadgande örn att överenskommelse med främmande makt i fråga,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

som riksdagen enligt regeringsformen äger allena eller med Konungen avgöra,

skall framläggas för riksdagen till godkännande, dels ock en bestämmelse

om att överenskommelse, som, utan att angå fråga av nyssnämnd art,

är av större vikt, jämväl skall med visst undantag underställas riksdagens

godkännande. I samband härmed bestämdes, att frågor om överenskommelser

med främmande makter i ämnen, vilka ej tillhörde annat utskotts behandling,

skulle beredas av konstitutionsutskottet.

I motioner vid 1924 och 1929 års riksdagar ifrågasattes utrikesnämndens

ombildande till ett ständigt utskott. Dessa förslag avvisades dock av riksdagen.

Den år 1930 tillsatta parlamentariska kommittén (bestående av herrar

G. Bissmark, S. H. Kvarnzelius, C. A. Reuterskiöld, C. E. Svensson, V. Rydén

och efter hans frånfälle A. Anderson i Råstock samt A. I. Anderson i Norrköping,

J. A. Engberg, P. S. Hedlund och G. A. Mosesson) för reformering av

riksdagens arbetsformer föreslog i sitt år 1931 avgivna betänkande (statens

offentliga utredningar 1931: 26) inrättandet av ett ständigt utskott för beredning

av frågor, som röra överenskommelser med främmande makter och icke

skola av annat utskott behandlas ävensom för dechargefrågor i ulrikesärenden.

Kommittén motiverade sitt förslag med hänvisning till den särskilda

karaktären och vikten hos de utrikespolitiska frågorna. Inrättandet av ett

utrikesutskott ansåg kommittén icke böra medföra utrikesnämndens slopande.

Kommitténs förslag framlades på föredragning av dåvarande chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, i proposition, nr 105, för 1932

års riksdag. Konstitutionsutskottet (utlåtande nr 26) tillstyrkte med vissa

ändringar förslaget om inrättandet av ett utrikesutskott och föreslog, att

detta skulle bereda frågor, som röra överenskommelser med eller förhållandet

till främmande makter eller mellanfolkligt samarbete i övrigt och icke

skola av annat utskott behandlas eller som äro av övervägande utrikespolitisk

eller handelspolitisk innebörd. Däremot ansåg konstitutionsutskottet, att

dechargegranskningen av utrikesärenden borde kvarbliva hos konstitutionsutskottet.

Även konstitutionsutskottet fann, att inrättandet av ett utrikesutskott

icke behövde medföra utrikesnämndens slopande. — Riksdagen förkastade

emellertid såväl konstitutionsutskottets förslag som propositionen i

vad den avsett inrättandet av ett utrikesutskott.

Vid 1933 års riksdag väcktes ånyo förslag örn inrättandet av ett utrikesutskott

samt utrikesnämndens avskaffande. Konstitutionsutskottet avstyrkte

detta förslag under hänvisning till riksdagens så sent som år 1932

intagna ståndpunkt i fråga om behovet av ett utrikesutskott och av utrikesnämndens

fortbestånd. Förslaget förkastades också av riksdagen. Ett

liknande förslag vid 1934 års riksdag rönte samma behandling.

Utskottet. Insikten om de utrikespolitiska frågornas allt mer ökade

betydelse för vårt lands vidkommande har under senare år blivit allt all
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

5

männare. Utvecklingen inom den internationella politiken har till följd,

att riksdagen framdeles allt oftare torde komma att fa taga ställning till

betydelsefulla utrikespolitiska problem. Särskilt för riksdagens medansvar

i utrikespolitiken och för beredande av möjlighet för regeringen att komma

i bättre kontakt med riksdagen, har bristen på ett riksdagens eget organ för

utrikesfrågor varit hindersam. Utrikesnämnden, som icke äger avgiva redogörelser

till riksdagen utan allenast ger sina särskilda ledamöter uppgiften

att inför Konungen framlägga sin uppfattning av läget och av riksdagens

sannolika ställningstagande, är varken legalt eller faktiskt i stånd att lämna

riksdagen den vägledning, som eljes genom riksdagens utskott är möjligt

i andra frågor, vilka föreläggas riksdagen och givas i form av utskottsbetänkanden,

utarbetade efter ingående och grundlig utredning.

Utrikespolitiska och internationellt rättsliga riksdagsärenden beredas

för närvarande av konstitutionsutskottet i de fall, då ej annat utskott är

behörigt, men av bevillningsutskottet i handels- och tullärenden, av lagutskott

i ärenden, som avse straff-, process- och civillagstiftning samt

sociala arbetsfrågor, av statsutskottet i anslagsfrågor, och i rent politiska

frågor ej sällan av tillfälliga utskott. Intet av dessa utskott har dock utrikesärendenas

beredning såsom vare sig en normal uppgift eller än mindre

som en huvuduppgift. I all synnerhet har det för konstitutionsutskottet,

som beträffande dit hänvisade frågor nästan alltid behövt äga kännedom

om utrikesnämndens tidigare behandling av dessa, men aldrig kunnat

erhålla en fullständig sådan, varit ogörligt, att på samma sätt som eljest

är vanligt bereda dessa frågor.

Konstitutionsutskottet har därför funnit det angeläget att vid denna riksdag,

som är den sista i nu löpande fyraårsperiod för andra kammaren,

framlägga förslag om det flera gånger ifrågasatta utrikesutskottets inrättande

och därmed bereda riksdagen tillfälle att göra ett förslag härom vilande.

Utskottet har vid förslagets utarbetande beaktat tidigare gjorda invändningar

och föreslår sålunda varken någon total överflyttning till utrikesutskottet

av alla utrikesfrågor eller någon, i och för sig möjlig, men för

budgetarbetets enhetlighet betänklig utbrytning från statsutskottet av

tredje huvudtiteln, utan har begränsat sig till en överflyttning av konstitutionsutskottets

uppgifter i utrikesärenden till ett nytt utrikesutskott, vars

ledamöter samtidigt skola vara ledamöter i utrikesnämnden, som sålunda

skulle bibehållas orubbad. Det är utskottets övertygelse, att inrättandet

av ett dylikt utrikesutskott skall komma att öka intresset inom riksdagen

för utrikespolitiken och medföra, att riksdagen i helt annan utsträckning

än nu känner sig medansvarig för vårt lands utrikespolitik. Vid bedömandet

av behovet av ett utrikesutskott kommer det i första hand icke an på det

större eller mindre antal frågor, som kunna förväntas komma att behandlas

av utskottet, utan på frågornas beskaffenhet, säregna karaktär och sammanhang

med Sveriges politik i allmänhet. Det kan till och med anses

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

vara en fördel, om utrikesutskottets arbetsbörda ej skulle bliva allt för

omfattande med hänsyn till den sammansättning detta utskott bör äga.

Otvivelaktigt kan, om ett utrikesutskott inrättas efter dessa linjer, understundom

behov uppstå att i särskilda frågor bilda sammansatta utskott

mellan utrikesutskottet å ena, stats-, bevillnings- eller möjligen även lagutskott

å andra sidan. Några hinder härför finnas ej, och det torde utan

fara eller olägenhet kunna överlämnas åt praxis att avgöra, i vad mån

denna anordning skall komma till användning. I varje fall medför utrikesutskottets

inrättande på sätt nu föreslås, den fördelen, att övriga utskott,

som handlägga frågor berörande förhållandet till främmande makter, kunna

om de så behöva och önska, erhålla samarbete med ett riksdagens eget för

utrikesfrågor särskilt inrättat organ i lika besittning av kännedom örn utrikespolitiken

som den utrikesnämnden äger.

I överensstämmelse med vad 1932 års konstitutionsutskott uttalade angående

dechargefrågornas bibehållande hos detta utskott, anser utskottet

även nu, på då anförda skäl, riktigast att dessa icke överföras till utrikesutskottet.

Medlemmarna av utrikesutskottet böra, på synnerligen viktiga skäl, kunna

åläggas tystnadsplikt. Ett stadgande härom torde utgöra en förutsättning för

att utskottet skall kunna erhålla en uttömmande information i de frågor, som

handläggas av detsamma. Utrikesutskottet bör dessutom, under denna förutsättning,

hava tillgång till alla handlingar i de av Konungen för riksdagen

framlagda ärenden, som för beredning hänvisats till utskottet. I detta sammanhang

vill konstitutionsutskottet framhålla, att den sedvanerätt, som inom

konstitutionsutskottet utbildats i fråga om utskottets rätt att granska reservationer

i utrikesärenden, må antagas bli gällande även inom utrikesutskottet.

Det synes utskottet vara av särskild vikt, att ministern för utrikes ärendena

äger tillträde till utrikesutskottet för upplysningars meddelande. De frågor,

som ankomma på detta utskotts beredning, kunna nämligen vara av den

natur, att fullständiga upplysningar icke alltid lämpligen böra meddelas

skriftligen eller genom ämbets- eller tjänsteman utan endast personligen av

den statsrådsledamot, som närmast bär ansvaret för landets utrikespolitik.

Ett utrikesutskott skulle förfela sitt syfte, om icke ministern för utrikes ärendena

bereddes rätt att, när så funnes erforderligt, personligen meddela utskottet

upplysningar. Med hänsyn till utrikesutskottets särställning bland

riksdagsutskotten kan en dylik lösning icke på något sätt verka prejudicerande

på frågan om statsrådens tillträde till riksdagsutskott allra minst då

utrikesutskottet och utrikesnämnden, där ministern för utrikesärendena oftast

är föredragande, skola bestå av samma medlemmar.

De uppgifter utrikesnämnden skall fylla, försvinna ingalunda genom utrikesutskottets

inrättande, då Konungen icke kan överlägga med ett utskott, men

väl med utrikesnämnden. Genom nu förordade anordning bliva nämndens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

t

och utskottets ledamöter på samma gång rådgivare till Konungen och till riksdagen

utan enhetlighetens upphävande. Därjämte torde på denna väg vissa

önskvärda reformer i fråga örn nämndens arbetssätt möjliggöras genom praxis,

utan att någon grundlagsändring erfordras; utrikesutskottet torde nämligen

kunna t. ex. anordna utredningar, som för nämnden såsom sådan icke äro möjliga

att åstadkomma, liksom ock utrikesutskottets blivande praxis beträffande

tillhandahållande i god tid före sammanträde av erforderliga handlingar,

promemorior o. dyl. lärer komma att återverka på arbetet inom nämnden.

Konstitutionsutskottet vill slutligen framhålla, att, därest dess förslag örn

inrättande av ett utrikesutskott av riksdagen antages som vilande, det blir

nödvändigt att i samband med ärendets fortsatta behandling vid en kommande

riksdag upptaga vissa frågor om ändringar i reglementariska föreskrifter

för riksdagen och i kamrarnas ordningsstadgor, men utskottet har

icke ansett dessa följdfrågor äga den betydelse, att förslag därom borde

redan nu utarbetas.

Beträffande motionen 1:6 i de delar, som ej nu berörts, finner utskottet

att de icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen i anledning av motionen 1: 6 såsom vilande

för vidare grundlagsenlig behandling ville antaga följande
-

Förslag

till

1) ändrad lydelse av §§ 53 och 54 regeringsformen och §§ 33, 35—38, 44,

50, 75 och 78 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett statsutskott,

ett bevillningsutskott, ett bankoutskott,

två lagutskott samt ett jordbruksutskott

med den sammansättning

och de uppgifter, som i riksdagsordningen

bestämmas.

Å urtima —----------

---- förekommande ärenden.

(Föreslagen lydelse.)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två lagutskott

samt ett jordbruksutskott med

den sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Ä urtima---—-----

----förekommande ärenden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.)

§ 54.

Vid varje riksdag skola kamrarna

utse en nämnd av sexton ledamöter

att med Konungen rådpläga om ärenden,

som angå rikets förhållande till

främmande makter. Rådplägning

med denna utrikesnämnd bör i alla

utrikesärenden av större vikt äga

rum före avgörandet. Då ärende förekommer

till behandling, skola alla

tillgängbga handlingar och upplysningar

meddelas. De beslut Konungen

fattar i ärenden, som varit föremål

för rådplägning med nämnden,

varde delgivna dess ledamöter senast

vid nästa sammanträde.

Ministern för-------

---erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter---— —

— — tystnadspliktens iakttagande.

(Föreslagen lydelse.)

§ 54.

Ledamöterna av riksdagens i föregående

§ omförmälda utrikesutskott

vare ock ledamöter av en nämnd med

uppgift att med Konungen rådpläga

om ärenden, som angå rikets förhållande

till främmande makter. Rådplägning

med denna utrikesnämnd

bör i alla utrikesärenden av större

vikt äga rum före avgörandet. Då

ärende förekommer till behandling,

skola alla tillgängliga handlingar och

upplysningar meddelas. De beslut

Konungen fattar i ärenden, som varit

föremål för rådplägning med

nämnden, varde delgivna dess ledamöter

senast vid nästa sammanträde.

Ministern för---—--— —

---erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter---—

— — tystnadspliktens iakttagande.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart----—--—

----vice talman.

Närmare bestämmelser — — —

— — — beslutad stadga.

2. Innan val-------

---levnadsåren äldst.

3. Där talman------

--— vice talman.

4. Vid samtidigt-------

---förfallet upphört.

§ 35.

Vardera kammaren äger utse och

förordna sin sekreterare. Den betjäning,

som vardera kammaren i övrigt

för sig under riksdagen anser nödig,

tillsättes av talmannen och några

§ 33.

1. Så snart -------

--- — vice talman.

Närmare bestämmelser — — —

— — -— beslutad stadga.

2. Innan val —-----■ •— —

— —- — levnadsåren äldst.

3. Där talman---—---

--— vice talman.

4. Vid samtidigt------

---förfallet upphört.

5. Vardera kammaren äger utse

och förordna sin sekreterare. Den betjäning,

som vardera kammaren i

övrigt för sig under riksdagen anser

nödig, tillsättes av talmannen och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

9

(Nuvarande lydelse.)

utav kammaren därtill utsedda ledamöter,

efter samråd med sekreteraren.

§36.

1. Vill Konungen---— —

---omedelbart upplöst.

2. Då riksdag----— —

---vara avslutad.

Vill Konungen------

---omedelbart avslutad.

(Föreslagen lydelse.)

några utav kammaren därtill utsedda

ledamöter, efter samråd med sekreteraren.

§ 35.

1. Vill Konungen — —----

---omedelbart upplöst.

2. Då riksdag----— —

--— vara avslutad.

Vill Konungen------

—--omedelbart avslutad.

Ärendenas beredning.

§37.

1. Å varje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett

statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två lagutskott samt

ett jordbruksutskott. Dessa riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

konstitutionsutskottet av tjugu, statsutskottet

av tjugufyra, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet av

sexton, vartdera lagutskottet av sexton

samt jordbruksutskottet av sexton

ledamöter, vilka vardera kammaren

till halva antalet inom sig väljer;

ankommande på kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta

särskilt utskott för upptagande av

frågor, som tillhöra ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest utskott

anmäler behov av förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren äger ock

inom sig utse suppleanter att, när ut
-

§ 36.

1. Å varje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott,

två lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: utrikesutskottet av

sexton, konstitutionsutskottet av tjugu,

statsutskottet av tjugufyra, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet

av sexton, vartdera lagutskottet

av sexton samt jordbruksutskottet

av sexton ledamöter, vilka vardera

kammaren till halva antalet

inom sig väljer; ankommande på

kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara av

nöden, tillsätta särskilt utskott för

upptagande av frågor, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, så ock

att, därest annat utskott än utrikesutskottet

anmäler behov av förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren utser ock

inom sig suppleanter att, när ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.)

skottsledamöter avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda.

3. Därest i---— — — —

---kammaren tillsättas.

4. Å urtima---------

—- — förekommande ärenden.

5. Valen till-------

beslutad stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott eller

val till utskott deltaga.

Ej heller — --------

--i § 39 mom. 2 förmäles.

(Föreslagen lydelse.)

skottsledamöter avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda. Antalet suppleanter

i utrikesutskottet skall vara

åtta från vardera kammaren.

3. Därest i —-------

— --kammaren tillsättas.

4. Å urtima-------

--förekommande ärenden.

5. Valen till —-------

--beslutad stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott eller

val till utskott deltaga, dock att

beträffande utrikesutskottet gäller

vad i § 37 mom. 2 sägs.

Ej heller--------

— — i § 39 mom. 2 förmäles.

§ 37.

1. Utrikesutskottet skall meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

angå rikets förhållande till främmande

makter och ej tillhöra annat utskotts

behandling.

2. Då något av Konungen för

riksdagen framlagt ärende förekommer

till behandling i ''dskottet, skola

alla tillgängliga handlingar delgivas

utskottet.

Ministern för utrikes ärendena må

själv eller genom ämbets- eller tjänsteman

meddela utskottet muntliga

eller skriftliga upplysningar.

3. I den mån Konungen eller utskottet

med hänsyn till rikets säkerhet

eller andra av förhållandet till

främmande makt betingade, synnerligen

viktiga skäl finner upplysningar,

som meddelas i visst ämne,

böra hemliga hållas, vare utskottets

ledamöter till tystnadsplikt förbund
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

11

(Nuvarande lydelse.)

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

--------—--

— -—- och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

antingen angå stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

örn statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen, om kommandomål,

örn förvärvande och förlust

av medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga, örn allmänt kyrkomöte

och om allmän folkomröstning

i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts

behandling, eller ock röra

överenskommelser med främmande

makter i sådana ämnen.

3. Utskottet åligger — — — —

--regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — —

--vägrar proposition.

5. I den — •— -— — — — —

—- —- tystnadspliktens iakttagande.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kunna

till nämnda utskott hänvisas, ändå

att den enligt föreskrifterna i §§

38—43 skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

(Föreslagen lydelse.)

na. Ledamot, så ock suppleant, skall

första gången han är närvarande

vid sammanträde med utskottet avgiva

försäkran örn tystnadspliktens

iakttagande.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

--—------— —

-—- — och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen, om kommandomål,

örn förvärvande och förlust

av medborgarrätt, örn rikets vapen

och flagga, om allmänt kyrkomöte

och örn allmän folkomröstning

i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts

behandling.

3. Utskottet åligger — — — —- --regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — —

— —• vägrar proposition.

5. I den ----------

— — tystnadspliktens iakttagande.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kunna

lill nämnda utskott hänvisas, ändå

att den enligt föreskrifterna i §§

37—43 skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.)

§ 50.

Den i 54 $ regeringsformen omförmälda

utrikesnämnd skall bestå

av åtta ledamöter från vardera kammaren.

De skola inom sex dagar

efter riksdagens öppnande väljas på

sätt örn val till utskott är stadgat.

Sedan valet ägt rum, skall vardera

kammaren i samma ordning utse åtta

suppleanter. Ledamot utövar sin

befattning till dess nytt val förrättas

vid nästa riksdag, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan den

tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman,

tilländalupit, eller som utnämnes

till statsråd, ej vidare skall

anses tillhöra nämnden. Förordnar

Konungen örn nya val till båda kamrarna

eller den ena av dem, behålle

utan hinder därav nämndens ledamöter

sina befattningar.

Inträffar ledighet ------

--nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar---

--förordnar Konungen.

Skulle minst — — — — — —

---nämnden sammankallad.

Ledamot av —------—

— -— bestämda grunder.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,

och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande,

böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas

namn, som från oriktighet i anseende

till deras antal; dock skall i fråga örn

val till utskott gälla, vad uti den i

37 § 5 mom. omförmälda stadga

finnes föreskrivet. Mellan personer,

(Föreslagen lydelse.)

§ 50.

Val av ledamöter och suppleanter i

utrikesutskottet, varom stadgas i §

36, gäde ock som val av ledamöter

och suppleanter till den i § 54 regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd.

Ledamot av nämnden utövar

sin befattning till dess nytt val till

utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan

den tid, för vilken han blivit vald till

riksdagsman, tilländalupit, eller som

utnämnes till statsråd, ej vidare skall

anses tillhöra nämnden. Förordnar

Konungen örn nya val till båda kamrarna

eller den ena av dem, behålle

utan hinder därav nämndens ledamöter

sina befattningar.

Inträffar ledighet--— — —

— — nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar---

—- — förordnar Konungen.

Skulle minst — — — —--

--nämnden sammankallad.

Ledamot av-------—

-— — bestämda grunder.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,

och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande,

böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas

namn som från oriktighet i anseende

till deras antal; dock skall i fråga örn

val till utskott gälla, vad uti den i

36 § 5 mom. omförmälda stadga finnes

föreskrivet. Mellan personer, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

13

(Nuvarande lydelse.)

som vid val undfått lika antal röster,

skiljes genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna och utskotten

anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 37 § 5 mom.

omförmälda stadga, äger riksdagen

eller i ämne, som angår kammare

enskilt, denna kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som

mot grundlag eller annan gällande

lag strider.

(Föreslagen lydelse.)

vid val undfått lika antal röster, skiljes

genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna och utskotten

anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 36 § 5 mom.

omförmälda stadga, äger riksdagen

eller i ämne, som angår kammare

enskilt, denna kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som

mot grundlag eller annan gällande

lag strider.

2) ändrad lydelse av 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

§ 2.

4:o. I grund-------

— — som helst.

Vid föregående------

--ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen

i ministeriella ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll

och handlingar, eller riksståndens,

eller utrikesnämndens, eller

konstitutionsutskottets, rörande statsrådet

eller rörande upplysningar,

som prövats böra hemliga hållas,

eller banko- och riksgäldsverkens,

eller banko- och statsutskottens, eller

revisorers över banko- och riksgäldsverken,

rörande samma verks hemliga

ärenden, icke kunna före femtio

år efter protokollets eller handlingens

datum till tryckning fordras,

eller, utan vederbörandes tillstånd,

4 :o. I grund —------

--som helst.

Vid föregående----- ---

--- ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen

i ministeriella ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll

och handlingar, eller riksståndens,

eller utrikesnämndens, eller

konstitutionsutskottets, rörande statsrådet

eller utrikes- och konstitutionsutskottens

rörande upplysningar,

som prövats böra hemliga hållas,

eller banko- och riksgäldsverkens,

eller banko- och statsutskottens, eller

revisorers över banko- och riksgäldsverken,

rörande samma verks hemliga

ärenden, icke kunna före femtio

år efter protokollets eller handlingens

datum till tryckning fordras,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

utbekommas. Utgivas sådana — — eller, utan vederbörandes tillstånd, ut
---icke

uppenbara. bekommas. Utgivas sådana---

--— icke uppenbara.

B) att motionen I: 6, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Gustaf Adolf Björkman*, Stendahl*, Bergman,

Källman, Carl Lindmark, Fredrik Ström, Rydberg*, Nils Andersson, Anders

Andersson, Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Lindskog, Fast, Olsson i Mora,

Vougt, Björck i Kristianstad, Johnsson i Norrahammar och Ossbahr.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

15

Reservationer:

1) av herr Bergman, som anfört:

»Jag biträder i princip det av utskottet framlagda grundlagsändringsförslaget,

avseende inrättande av ett utrikesutskott. Dock anser jag mig böra

avvisa de bestämmelser i förslaget (med deras motsvarande motivering),

vilka innebära ett undantag från det grundlagsbud, som stadgar att statsråd

ej äga tillträde till riksdagens utskott. Alla erforderliga upplysningar torde

säkerligen kunna lämnas utrikesutskottet i samma ordning som praktiseras

beträffande andra utskott. Det må erinras, att ingen förändring i detta avseende

ifrågasattes i den kungl, propositionen om ett utrikesutskott år 1932.

Denna gång är det så mycket mindre av behovet påkallat som ju enligt det

nu föreliggande förslaget utrikesutskottets ledamöter skola vara identiskt

samma personer som utrikesnämndens och således i sin egenskap av ledamöter

i denna nämnd kunna komma i direkt förbindelse med ministern för utrikes

ärendena utan att man behöver stipulera något undantag från en i vår

författning strängt fasthållen grundsats, ett undantag, som dessutom sannolikt

snart skulle draga med sig ett allmänt upphävande av ifrågavarande

grundlagsbestämmelse. Jag hemställer därför,

att riksdagen ville bifalla utskottets under A) framlagda

förslag med den ändringen, att de tillagda orden i § 36 mom.

6 utgå och att § 37 mom. 2 stycke 2 likaledes utgår.»

2) av herrar Gustaf Adolf Björkman, Stendahl och Rydberg, vilka anfört:

»Vi hava icke kunnat biträda utskottets hemställan under punkt A) här

ovan utan ansett att utskottet, i likhet med vad vid 1933 och 1934 års riksdagar

varit fallet, bort hemställa örn avslag å förslaget om inrättande av

ett utrikesutskott. Väl finna vi att, särskilt med hänsyn till utvecklingen på

det internationella området, möjligheterna böra ökas för riksdagen att i allmänhet

ernå en bättre kontakt med utrikespolitiska frågor än hittills varit

fallet. Men vi finna att det i första hand bör undersökas, huruvida ej detta

syfte kan vinnas genom en reformering av utrikesnämndens arbetssätt och

anse att utredning och förslag härom bör ankomma på Kungl. Maj:ts prövning.

Med utgångspunkt från dessa synpunkter hemställa vi, att riksdagen måtte

avslå såväl motionen 1:6, i vad däri föreslås inrättande av ett riksdagens

utrikesutskott, som ock konstitutionsutskottets förslag till grundlagsändringar

i ämnet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.