Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37

1936-05-20 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:37, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1936 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av § 86 regeringsformen, § 38 riksdagsordningen samt

§§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen ävensom i ämnet

väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 13 mars

1936 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 140,

däri Kungl. Maj :t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt

nedan intagna förslag till ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38 riksdagsordningen

samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för propositionen, får utskottet

hänvisa till det vid densamma fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden den 6 mars 1936.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft de i

anledning av propositionen väckta likalydande motionerna nr 371 i första

kammaren av herr Fredrik Ström m. fl. och nr 719 i andra kammaren av

herr Ossbahr m. fl., vari hemställes, att riksdagen antingen ville vidtaga i

motionerna närmare angivna ändringar i propositionens förslag eller, därest

detta icke nu läte sig göra, i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte till kommande riksdag framlägga förslag av dylikt innehåll.

Beträffande motiveringen för motionerna får utskotttet hänvisa till desamma.

Historik. I§86 regeringsformen, där tryckfriheten definieras och fastslås,

upptages också det sedan lagens tillkomst väsentligen orubbade stadgandet,

att, med vissa undantag, alla handlingar och protokoll i vad mål som

helst ovillkorligen må genom trycket kunna utgivas. I anslutning härtill

utvecklas i § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen reglerna örn allmänna handlingars

offentlighet. I första hand karakteriseras där närmare de handlingar

vilka det skall vara envar tillåtet att i allmänt tryck utgiva. Vidare föreskrives,

för att effektuera tryckningsrätten, en rätt för den enskilde att av

vederbörande tjänsteman utbekomma alla dylika handlingar. Från regeln

örn rätt att trycka och utbekomma allmänna handlingar gällde redan från

början vissa i sistnämnda lagrum uppräknade undantag. Först 1897 infördes

i tryckfrihetsförordningen ett nytt undantag, nämligen till skydd för försvarshemligheter.

Sedermera har under 1900-talet efter hand införts nya undanBihang

till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 37.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

tag från offentlighetsprincipen, huvudsakligen för att skydda enskildas personliga

och ekonomiska förhållanden från att blottställas vid statens ingripande

på de sociala och ekonomiska områdena eller för att skydda statens

intresse vid ekonomiska mellanhavanden med enskilda.

En allmän revision av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet

har sedan länge varit ifrågasatt. Reformkraven hava föranletts av

den oklarhet och inkonsekvens, som i flera hänseenden ansetts vidlåda bestämmelserna.

Bland annat har ovisshet rått i frågan huruvida tryckfrihetsförordningens

bestämmelser avsåge icke blott statliga utan även kommunala

handlingar. Vidare hava sekretessbestämmelserna befunnits heterogena och

ofullständiga.

År 1912 framlade tillsatta kommitterade förslag till helt ny tryckfrihetslag,

avsedd att ersätta tryckfrihetsförordningen. I 2 kap. av förslaget

behandlades allmänna handlingars offentlighet. Kommunala handlingar samt

allmänna av Konungen stadfästade inrättningars och stiftelsers handlingar

skulle enligt förslaget i princip bliva offentliga på samma sätt som statliga

myndigheters handlingar. Åtskilliga nya undantag från offentlighetsprincipen

uppställdes utöver de då i tryckfrihetsförordningen inskrivna. Vissa av dessa

sekretessbestämmelser hava legat till grund för senare genomförda ändringar

i tryckfrihetsförordningen.

Riksdagen anhöll år 1921 i skrivelse (nr 315) till Kungl. Maj:t om föranstaltande

genom Kungl. Maj:ts försorg om en snar revision av tryckfrihetsförordningens

sekretessbestämmelser i enlighet med vissa i skrivelsen angivna

riktlinjer. Härefter tillkallades år 1924 sakkunnig att inom justitiedepartementet

verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om ändrade bestämmelser

rörande allmänna handlingars offentlighet. Sedermera anhöll riksdagen

år 1925 i skrivelse (nr 312) om utredning och förslag till bl. a. sådana

ändringar i tryckfrihetsförordningen, varigenom, med erforderliga undantag,

kommunala handlingars offentlighet bleve tydligt lagfäst samt om övervägande,

i vad mån publicitet borde tilläggas vissa allmänna inrättningars och

stiftelsers handlingar. Denna skrivelse överlämnades till den sakkunnige

att tagas under övervägande vid utredningsarbetet. Den sakkunnige avgav

år 1927 utredning med förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna

handlingars offentlighet (statens off. utredningar 1927:2). Förslaget innebar

en både ur materiell och formell synpunkt genomgripande omdaning av

gällande bestämmelser på området. Ämnet föreslogs skola regleras inom

ramen av tryckfrihetsförordningens § 2. Liksom i 1912 års förslag upptogos

uttryckliga stadganden därom, att kommunala handlingar i princip skulle

vara offentliga. Beträffande vissa privata rättssubjekt skulle Kungl. Maj:t

äga förordna om offentlighetsregelns tillämpning. De i förslaget uppställda

undantagen från offentlighetsregeln gingo i vissa hänseenden längre än som

avsetts i 1912 års förslag. Beträffande en detaljfråga lades förslaget till grund

för proposition till 1932 års riksdag.

Sedermera uppdrogs år 1933 åt tre sakkunniga att inom justitiedepartementet

biträda vid fortsatt utredning av frågan om allmänna handlingars

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

3

offentlighet. De sakkunniga avgåvo år 1935 förslag till författningsändringar

i ämnet jämte motiv till desamma (statens off. utredningar 1935:5). Förslaget

bygger på 1927 års utredning. Liksom i 1912 och 1927 års förslag

upptogos även här föreskrifter örn kommunala handlingars principiella likställighet

med statliga. Däremot föreslogos inga regler rörande enskilda rättssubjekts

handlingar. Med avseende å undantagen från offentlighetsregeln

föreslogo de sakkunniga, att dessa undantag skulle utbrytas till en särskild

lag utan grundlags karaktär; i tryckfrihetsförordningen skulle enligt förslaget

allenast mera allmänt angivas de förutsättningar under vilka inskränkning

i offentlighetsprincipen finge stadgas i den särskilda lagen. Det framlagda

förslaget till denna lag innebar en genomgripande revision av sekretessreglerna,

vilkas omfattning ej oväsentligt utökades i förhållande till gällande rätt.

Slutligen föreslogo de sakkunniga införandet av ett administrativt besvärsinstitut

i fall då handlings utlämnande vägrats.

Propositionen. Sakkunnigförslaget av år 1935 har lagts till grund

för den föreliggande propositionen. Denna innefattar endast förslag

till grundlagsändringar att nu antagas såsom vilande; förslag till sekretesslag

framlägges ej till antagande men är jämte motiv fogat som bilaga till propositionen.

I grundlagsförslaget fastliålles vid den gällande principen om

allmänna handlingars offentlighet. Allmänna handlingar karakteriseras såsom

sådana, vilka inkommit till eller upprättats hos stats- eller kommunalmyndighet.

Bestämmelsen att handlingarna skola röra allmänna ärenden

har såsom överflödig eller vilseledande icke ansetts böra upptagas. Gällande

tryckfrihetsförordnings uppräkning av de myndigheter vilkas handlingar

skola vara offentliga har i propositionen ersatts med begreppen stats- och

kommunalmyndigheter, varjämte en särskild definition på dessa givits. Propositionen

bygger alltså på uppfattningen, att offentlighetsregeln för kommunala

handlingar i princip bör upprätthållas i samma utsträckning som

för statliga. Departementschefen framhåller emellertid att det föreligger ett

vidsträckt behov av sekretess för kommunala handlingar, ej minst rörande

kommunernas ekonomiska förhållanden. Detta sekretessbehov synes emellertid

departementschefen liksom andra sådana böra tillgodoses genom specificerade

undantag från offentlighetsregeln, vilka i stort sett borde kunna

göras gemensamma för statliga och kommunala handlingar.

Sekretessreglerna föreslås utbrutna till särskild av Konung och riksdag gemensamt

stiftad lag. I tryckfrihetsförordningen skall enligt förslaget upptagas

bestämmelse därom att i rätten att utbekomma allmänna handlingar

skola allenast gälla de inskränkningar vilka påkallas av vissa mera allmänt

angivna intressen; och skola i den särskilda lagen noga angivas de fall, då

handlingar enligt de i tryckfrihetsförordningen stadgade grunderna skola

hemlighållas. Den särskilda lagen är avsedd att upptaga förbud endast mot

handlingars utlämnande från statligt eller kommunalt organ, ej förbud mot

deras utgivande i tryck, vilket skall givas i själva tryckfrihetsförordningen.

Där förbud gäller mot utlämnande av allmän handling, skall densamma nårn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

ligen enligt ett föreslaget stadgande i tryckfrihetsförordningen ej heller få

utgivas i tryck.

I fråga om formerna för handlingars utlämnande ansluter sig propositionen

med vissa jämkningar till gällande rätt. Framställning örn handlings

utbekommande skall enligt förslaget i allmänhet prövas av den myndighet

hos vilken handlingen finnes. Härutöver upptages i propositionen förslag

örn införande av en administrativ besvärsrätt vid vägran att utlämna handling.

Kommunala organ skall dessutom äga klaga över Konungens befallningshavandes

eller magistrats beslut att bifalla talan mot det kommunala

organets beslut att vägra handlings utlämnande.

Något förslag rörande privata rättssubjekts handlingar framlägges ej. Frågan

härom bör enligt departementschefen regleras utom grundlagen.

Utskottet. Utskottet vill liksom departementschefen ansluta sig till

den uppfattning som legat till grund för de företagna utredningarna i ämnet,

att regeln om allmänna handlingars offentlighet är en hörnsten i vår tryckfrihetsrätt.

Såsom departementschefen framhållit torde denna regel vara en

icke oväsentlig garanti närmast för administrationens oväld men även för den

medborgerliga friheten och samhällslivets lugna utveckling överhuvud. Propositionen

syftar ej heller att göra någon ändring i principen om allmänna

handlingars offentlighet, vilken princip, enligt vad i propositionen uttalats,

bör bestämt upprätthållas. Propositionens syfte kan sägas vara att anpassa

tillämpningen av denna princip efter nutida förhållanden.

Det framlagda reformförslaget är resultatet av ett långvarigt och vidlyftigt

utredningsarbete som verkställts på riksdagens begäran. Såsom förut omtalats

begärde nämligen riksdagen redan år 1921, att Kungl. Maj:t skulle föranstalta

örn en revision av de bestämmelser rörande undantag från offentlighetsregeln,

vilka upptagas i tryckfrihetsförordningen; och år 1925 begärde

riksdagen förslag om sådana ändringar i denna grundlag, varigenom bland

annat kommunala handlingars offentlighet, med erforderliga undantag, skulle

tydligt lagfästas.

Sedan utredning i anledning av dessa riksdagens skrivelser verkställts genom

en tillkallad sakkunnig (professor Nils Herlitz) har det av honom år

1927 framlagda förslaget överarbetats av år 1933 tillkallade sakkunniga (Herlitz,

talmannen Aug. Sävström och fil. dr Sigurd Hansson). Deras år 1935

framlagda förslag — som varit föremål för yttrande från ett synnerligen stort

antal myndigheter och korporationer samt därvid med få undantag helt eller

i det väsentliga tillstyrkts — har lagts till grund för propositionen, där de

sakkunnigas förslag till grundlagstext upptagits med mindre, oftast av yttrandena

över förslaget föranledda jämkningar.

Det måste enligt utskottets mening hälsas med tillfredsställelse att den föreliggande

reformfrågan nu synes mogen för en lösning. Det framlagda förslaget

överensstämmer väsentligen med de riktlinjer som riksdagen i sina

nämnda skrivelser angivit.

Förslaget innebär sålunda främst att kommunala handlingars offentlighet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

5

blir uttryckligen fastställd. Såsom antytts är det föremål för delade meningar

huruvida och i vad mån dylika handlingar äro underkastade tryckfrihetsförordningens

bestämmelser. Domstolarnas rättstillämpning har icke

lämnat säger vägledning och i lagstiftningen har man undvikit att taga ståndpunkt

till frågan. Den rådande osäkerheten på detta område återspeglas i

växlande praxis inom kommunerna. Det synes angeläget att denna osäkerhet

häves.

En reform på området torde såsom i propositionen föreslagits böra genomföras

så att kommunala handlingar i princip jämställas med statliga. Därigenom

skulle, som riksdagen framhöll år 1925, de vid tryckfrihetsförordningens

tillkomst omfattade grundtankarna komma att tillämpas på nu rådande

förhållanden. Departementschefen erinrar därom, att de samhälleliga

uppgifterna numera åvila kommunerna i en utsträckning som gör de enskilda

medborgarna beroende av den kommunala förvaltningen i icke mindre

grad än av den statliga, och att de skäl som ligga till grund för offentlighetsprincipen

på det statliga området därför synas numera i lika mån vara giltiga

beträffande det kommunala. Utskottet kan ansluta sig härtill.

I de över 1935 års förslag avgivna yttrandena har från ett par håll ifrågasatts,

att kommunala handlingar rörande kommunernas ekonomiska förvaltning

i en eller annan form skulle generellt undantagas från offentligheten.

Stadsfullmäktige i Stockholm hava föreslagit en dylik anordning, i det de anse

att i tryckfrihetsförordningen borde införas en bestämmelse av innebörd, att i

de kommunala nämndernas ekonomiska förvaltningsärenden liksom i beredningsärenden,

kommunen skulle kunna vägra utlämnande av handling, där

detta betingades av kommunens ekonomiska intresse eller vore påkallat till

skydd för enskildas förhållanden, såsom exempelvis i kommunens enskilda

disciplinära ärenden; obefogad sekretess skulle motverkas därigenom att giltigheten

av de skäl som läge till grund för vägran kunde prövas i den administrativa

besvärsväg, vilken i 1935 års betänkande liksom nu i propositionen

föreslagits. Det förslag som sålunda av Stockholms stadsfullmäktige

framförts har upptagits i de föreliggande motionerna. Utskottet delar emellertid

den uppfattning som ligger till grund för propositionen, att en ordning

varigenom kommunernas handlingar i ekonomiska ärenden generellt undantoges

från offentligheten vore principiellt och praktiskt oriktig. Medborgarna

hava icke minst på detta område ett berättigat intresse av att äga i möjligaste

mån fri tillgång till kommunernas handlingar. Allmänhetens kontroll

torde här vara av icke ringa värde och det synes i längden endast vara till

gagn för den kommunala förvaltningen att underkastas offentlighetens ljus.

Ä andra sidan förefinnes otvivelaktigt ett stort behov av sekretess för vissa

kommunala handlingar på det ekonomiska området, men detta behov, som

synes fullkomligt motsvara behovet av sekretess för statliga handlingar på

samma område, synes på sätt i propositionen föreslagits böra tillgodoses genom

specificerade undantag från offentlighetsregeln, vilka emellertid torde

böra göras ganska omfattande.

Det må anmärkas att den i propositionen föreslagna karakteristiken av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

allmänna handlingar i sak väsentligen innebär den skillnaden i förhållande

till gällande rätt, att alla kommunala handlingar otvetydigt komma att falla

in under begreppet. Detta har ernåtts dels genom att uttryckligen nämna

kommunalmyndighets handlingar och närmare definiera vad med komrhunalmyndighet

i detta sammanhang skall förstås, dels ock genom att borttaga

den i gällande rätt upptagna bestämningen att handlingarna skola röra

allmänna ärenden — angelägenheter i kommunernas ekonomiska förvaltning

skulle nämligen, enligt en i doktrinen framkommen uppfattning, icke vara

att anse som allmänna ärenden.

Jämte fastställandet av kommunala handlingars offentlighet i princip

har propositionen till huvudändamål att reglera bestämmelserna om undantag

från offentligheten vad angår såväl statliga som kommunala handlingar.

Av de nu gällande undantagen kvarstår en grupp väsentligen oförändrad

sedan tryckfrihetsförordningens tillkomst. Denna grupp, vilken omfattar

bland annat undantagen angående statsrådsprotokoll, ministeriella

handlingar och kyrkoböcker men därjämte en del undantag som icke längre

hava praktisk betydelse, kan betecknas som föråldrad och därför i behov av

revidering. En andra grupp av undantagsbestämmelser har tillkommit under

de senaste 40 åren. Dessa undantag avse skydd för försvarshemligheter

samt för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden ävensom för statens

intresse vid ekonomiska mellanhavanden med enskilda. Då sistnämnda

undantag emellertid tillkommit vid skilda tidpunkter utan enhetlig plan,

ofta i direkt samband med särskilda lagstiftningsåtgärder på de sociala och

ekonomiska områdena, har uppstått en bristande överensstämmelse mellan

dessa regler inbördes. Framför allt bör emellertid härvid framhållas att med

avseende å många slag av allmänna handlingar undantag från offentlighetsprincipen

icke alls gjorts ehuru lika starka skäl synas tala därför som beträffande

andra slag av handlingar för vilka sekretess stadgats, överhuvud måste

statens och kommunernas alltmera vidgade verksamhet, som trängt in på

områden vilka förut varit förbehållna de enskilda, föranleda betydligt flera

undantag från offentlighetsregeln än tidigare. En allmän revision av sekretessreglerna

är sålunda synnerligen av behovet påkallad.

Vid en dylik revision torde, såsom i propositionen föreslagits, den närmare

specificeringen av undantagen från offentlighetsgrundsatsen böra utbrytas

till en särskild lag utan grundlags karaktär. De härför anförda skälen synas

tungt vägande. Det vore oformligt att belasta grundlagen med den

mängd detaljföreskrifter som sekretesskatalogen måste innehålla. Vidare

torde man med den utveckling av statens och kommunernas verksamhet som

nutilldags äger rum få förutsätta en fortgående utbyggnad av sekretessreglerna

som skulle föranleda täta grundlagsändringar om dessa regler fortfarande

skulle innefattas i tryckfrihetsförordningen. Framför allt skulle ett

bibehållande av grundlagsformen vara olämpligt ur den synpunkten att nya

sekretessregler ej sällan behöva införas utan uppskov. I flera fall har inträffat,

att ett sekretesskydd som allmänt erkänts motiverat i anledning av

ny lagstiftning på det sociala eller ekonomiska området icke kunnat beredas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

7

samtidigt med lagstiftningens genomförande. Emellanåt tiar detta medfört

att sekretess upprätthållits vid sidan av grundlagen. Det har även inträffat

att man uppskjutit en reforms genomförande i avbidan på ikraftträdande av

grundlagsändring, varigenom ett av reformen föranlett sekretessbehov tillgodosetts.

Den föreslagna utbrytningen synes ej heller vara ägnad att ingiva några

konstitutionella betänkligheter. Enligt propositionen skola i tryckfrihetsförordningen

utsättas de allmänna principerna för sekretessens omfattning: i

offentligheten skola gälla de inskränkningar som påkallas av hänsyn till rikets

säkerhet eller dess förhållande till främmande makt, eller för brotts förekommande

och beivrande, eller till behörigt skydd för statens och menigheters

intresse i deras ekonomiska mellanhavanden med varandra och med

enskilda, eller av hänsyn till privatlivets helgd eller enskildas behöriga ekonomiska

intresse, eller av andra lika viktiga skäl. I den särskilda av Konungen

och riksdagen samfällt stiftade sekretesslagen skola noga angivas de fall,

då allmänna handlingar enligt de i tryckfrihetsförordningen bestämda grunderna

skola hemlighållas. Alla sekretessbestämmelser skola alltså sammanhållas

i den särskilda lagen, vilken skall höra till konstitutionsutskottets verksamhetsområde.

Vid nämnda förhållanden torde garanti finnas för att inskränkningar

i offentligheten icke komma att företagas utan sorgfällig prövning

av deras behövlighet och överensstämmelse med de principer som ligga

till grund för sekretesslagen. Det bör för övrigt såsom departementschefen

framhållit icke förbises, att om än principen om allmänna handlingars offentlighet

är en synnerligen viktig beståndsdel av tryckfriheten, mångå andra

lika viktiga medborgerliga rättigheter finnas, beträffande vilka grundlagsbestämmelserna,

i den mån sådana över huvud förekomma, kunna i allmän

lag modifieras till sin faktiska räckvidd.

Uti de i anledning av propositionen väckta motionerna har, i överensstämmelse

med stadsfullmäktiges i Stockholm yttrande över 1935 års betänkande,

framhållits, att sekretessens reglering i särskild lag i realiteten innebure att

offentlighetsgrundsatsen upphörde att vara grundlagsfäst, samt i samband

därmed föreslagits, att den i motionerna förordade regleringen av frågan örn

kommunala handlingars offentlighet och sekretess i ekonomiska förvaltningsärenden

och beredningsärenden skulle intagas i grundlagen. Utskottet kan,

såsom av det ovan sagda framgår, icke biträda ett dylikt förslag och finner

detsamma så mycket mindre värt beaktande som det icke synes vara föranlett

av omsorg örn offentlighetsprincipens upprätthållande utan snarare av

önskan att bereda grundlagsskydd för sekretessen på det kommunala området.

Departementschefen finner det av sakkunniga år 1935 framlagda förslaget

till sekretesslag hava på ett i huvudsak lyckligt sätt löst frågan om sekretessens

avvägning på olika områden. Förslaget har inom justitiedepartementet

överarbetats med siirskild hänsyn lill vad i yttrandena över detsamma framkommit,

och det sålunda färdigställda departementsförslaget, till vars detaljer

departementschefen icke tagit slutlig ståndpunkt, har jämte motiv,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

enligt vad förut nämnts, fogats såsom bilaga till propositionen. Utskottet

har tagit del av departementsförslaget men har icke ansett sig nu böra taga

ställning till dess särskilda bestämmelser. Därest grundlagsändringsförslag

i ämnet nu antages såsom vilande, lärer proposition med förslag till sekretesslag

vara att förvänta till nästa års riksdag, då grundlagsändringsförslaget

skall definitivt prövas.

Departementsförslaget till sekretesslag innebär en systematisering av de gällande

sekretessreglerna samt införande av ett icke obetydligt antal nya sådana.

De flesta av dessa äga emellertid direkt samband med den utvidgning

som under senare tid ägt rum i fråga om statens sociala och ekonomiska

verksamhet och strida därför icke mot de principer som hittills gällt för

gränsdragningen mellan offentligt och hemligt. De nya undantagen innebära

sålunda i huvudsak endast en tillämpning av tryckfrihetsförordningens principiella

ståndpunkt på nu rådande förhållanden. De föreslagna sekretessreglernas

konstruktion överensstämmer med vad som redan förekommer i

tryckfrihetsförordningen. I regel föreslås direkta förbud mot utlämnande av

vissa slag av handlingar, oftast dock med möjlighet att utlämna under vissa

villkor.

Bland statliga handlingar, vilka nu icke alls åtnjuta sekretesskydd men genom

departementsförslaget skulle erhålla sådant, må — i syfte att giva en

föreställning om sekretesslagens innebörd och angelägenheten av att nu genomföra

de föreslagna grundlagsändringarna — anmärkas följande beträffande

vilka behovet synes särskilt framträdande: handlingar rörande den allmänna

ekonomiska försvarsberedskapen, polishandlingar, domstolsprotokoll

i sådana mål rörande sedlighetssårande förbrytelser, utpressning eller omyndigförklaring

vilka handlagts inom stängda dörrar, militärt straffregister,

fångvårdshandlingar rörande enskilda, handlingar vid statens sinnessjukhus

eller i interneringsärenden rörande sinnessjukas förhållanden, handlingar

rörande statlig utredning, kontroll eller stödverksamhet med avseende å näringslivet

såvitt de röra enskilda företags eller sammanslutningars affärselev

driftförhållanden, statens kommunikationsverks handlingar angående

enskildas anlitande av samfärdsmedlet och tullverkets handlingar rörande

varor som vid verket behandlas. De nu uppräknade handlingarna falla såsom

statliga otvetydigt under offentlighetsregeln. f den mån sådana handlingar

icke desto mindre för närvarande i något fall hemlighållas sker det

i strid mot grundlagen. Det har framhållits, att den nuvarande bristen på

sekretessbestämmelser lett till ett visst åsidosättande eller kringgående av

grundlagens föreskrifter, vilket måste verka menligt för dess helgd. Utskottet

vill instämma häri.

Vidare må anmärkas att sekretessmöjligheten vid statens affärstransaktioner

enligt departementsförslaget skulle åtskilligt utvidgas. Att ett verkligt

behov av en viss utvidgning i detta hänseende föreligger synes otvivelaktigt.

Av vikt synes ock vara att i viss utsträckning öka sekretesskyddet för

enskildas ekonomiska förhållanden i taxerings- och andra beskattningsåren
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

9

den. Enligt departementsförslaget skola alla uppgifter till ledning för taxering

eller eljest för beräknande av skatt eller allmän avgift erhålla skydd, beträffande

allmänna taxeringen sålunda ej blott som nu självdeklarationer och bankuppgifter

rörande ränta och innestående medel utan även uppgifter örn utdelning

från bolag, arbetsgivares uppgifter örn utbetalt lön m. m. Genom utbrytningen

till särskild lag finnes även möjlighet att, örn så skulle befinnas

önskvärt, utan grundlagsändring besluta skydd för taxeringsresultaten, helt

eller endast delvis, t. ex. såvitt angår förmögenhetens storlek.

Dessutom beredes enligt sekretesslagförslaget ett vidsträckt skydd för kommunala

handlingar. Dessa ha måhända hittills oftast undandragits offentligheten

i den mån vederbörande funnit lämpligt, vilket faktiskt möjliggjorts

på grund av osäkerheten om och i vad mån handlingarna fallit under tryckfrihetsförordningens

föreskrifter. Genom den ifrågavarande reformen skulle

emellertid sekretessen uttryckligen regleras för de fall då behov därav verkligen

föreligger. Sekretessbehovet tillgodoses enligt förslaget såväl vad angår

kommunernas ekonomiska angelägenheter som beträffande enskildas personliga

förhållanden i sociala ärenden, d. v. s. sådana rörande sjukvård, fattigvård,

barnavård etc.

Det i propositionen föreslagna administrativa besvärsinstitutet finner utskottet

vara ändamålsenligt. För närvarande torde icke finnas annan möjlighet

att erhålla rättelse, då handlings utlämnande vägrats, än att beivra

detta som tjänstefel eller möjligen att i process mot vederbörande yrka

åläggande att utgiva handlingen. Det är emellertid, såsom departementschefen

betonat, besvärande för allmänheten att icke i annan ordning kunna

erhålla rättelse, och det är obilligt mot ämbets- och tjänstemän att frågan

örn riktigheten av deras åtgärder ovillkorligen skall taga formen av en

straffrättslig talan. Den allmänna tillfredsställelsen med vilken förslaget

om en administrativ besvärsrätt mottagits av de i ärendet hörda myndigheterna

och korporationerna bär också vittne om att densamma skulle fylla

ett redan känt behov. Det kan i detta sammanhang förtjäna understrykas,

att införande av den föreslagna besvärsrätten icke utesluter ansvarstalan mot

tjänsteman, som obehörigen vägrat utlämna handling, därest denna vägran

anses vara av beskaffenhet att förtjäna straff. Vad angår utformningen

av besvärsinstitutet må framhållas, att i den mån talan fullföljes från underordnade

administrativa myndigheter hos Konungen i statsdepartementen, besvär

skola avgöras av regeringsrätten.

Utskottet har intet att invända mot att frågan örn offentlighet för vissa

privata rättssubjekts handlingar icke upptagits i nu förevarande sammanhang.

Såsom departementschefen framhållit kan en tillfredsställande lösning

härav säkerligen icke vinnas genom allmänna bestämmelser. I detta ämne

kunna utom grundlagens ram meddelas föreskrifter av det innehåll och i den

form som motsvarar behovet i varje särskilt fall. Utskottet finner det emellertid

av vikt att, på sätt departementschefen uttalat, behovet av bestämmelser

rörande stiftelsers och andra privata rättssubjekts handlingar vid förekommande

tillfällen uppmärksammas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

Vid den närmare granskningen av det i propositionen framlagda grundlagsändringsförslaget

har utskottet endast funnit anledning till ett par detaljerinringar.

Det har synts riktigast att konstitutionsutskottet erhåller självständig initiativrätt

i fråga om sekretesslagen, då denna skall innefatta ett ämne som

utbrutits ur grundlagen. Bestämmelser örn utskottets befattning med sekretesslagen

hava därför införts i 1 mom. av § 38 riksdagsordningen i stället

för i 2 mom.

Beträffande tryckfrihetsförordningen § 2 hava i 1 mom. vidtagits ett

par redaktionella jämkningar i förtydligande syfte. Vid angivande i 2 mom.

av de omständigheter som skola medföra sekretess hava de i propositionen

föreslagna orden »eller av andra lika viktiga skäl» synts böra utgå, då de

icke lära vara behövliga med hänsyn till omfattningen av de i övrigt härutinnan

föreslagna grundlagsbestämmelserna. I 3 mom. har den föreslagna

föreskriften att handling skall utlämnas genast eller så snart det kan

ske utan åsidosättande av andra lika viktiga tjänsteåligganden ändrats därhän

att utlämnande skall ske genast eller så snart det kan ske. Den i propositionen

upptagna formuleringen skulle möjligen kunna misstolkas så att

utlämnande obehörigen fördröjdes. Vad angår besvärsrätten har en ändring

vidtagits i 5 mom. andra stycket. Enligt propositionen skall, då Konungens

befallningshavande eller magistrat bifallit talan mot kommunalmyndighets

beslut att vägra handlings utlämnande, kommunalmyndigheten äga anföra

besvär däröver. Det har synts lämpligt, att när i detta undantagsfall

klagan tillätes över ett beslut som innebär föreskrift att handling skall utlämnas,

även den vilkens personliga eller ekonomiska förhållanden i handlingen

avses tillerkännes rätt att klaga inom den tid som står kommunalmyndigheten

till buds.

I § 4 mom. 3 tryckfrihetsförordningen upptages i utskottets förslag en

redaktionell ändring som föranledes av de i propositionen föreslagna grundlagsändringarna.

Anledning till att någon ändring i nämnda lagrum icke

föreslagits i den förevarande propositionen är den, att i propositionen nr

235 till årets riksdag rörande tryckfrihetsprocessen m. m. upptages en ändrad

lydelse av detsamma. Skulle sistberörda proposition såvitt den avser ifrågavarande

lagrum antagas, bör utskottets förevarande förslag med avseende

ä detta lagrum, § 4 mom. 3 tryckfrihetsförordningen, förkastas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen i anledning av förevarande kungl, proposition

måtte såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

11

Förslag

till

1) ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38 riksdagsordningen samt

§§ 1 oell 2 tryckfrihetsförordningen.

(Kungl. Maj-.ts förslag.1) (Utskottets förslag.2)

Regeringsformen.

§ 86.

Med tryckfrihet förstås varje svensk mans rättighet att, utan några av den

offentliga makten i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast

inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat

fall kunna därför straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig lag, given

att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. Alla allmänna

handlingar må ovillkorligen genom trycket kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförordningen

annorlunda stadgas.

Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan örn ersättnings utgående

för riksdagsmannauppdragets

fullgörande, stadgan örn val av talmän

och vice talmän i riksdagens

kamrar, stadgan om val till riksdagens

utskott ävensom de reglementariska

föreskrifter, vilka riksdagen jämligt

§ 78 äger fastställa, samt att hos

riksdagen föreslå de ändringar däruti,

dem utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande över de

från kamrarna till utskottet hänvisade

gi undtags- och vallagsfrågor samt

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar, lagen

om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar, vallagen,

stadgan om ersättnings utgående

för riksdagsmannauppdragets fullgörande,

stadgan om val av talmän

och vice talmän i riksdagens kamrar,

stadgan om val till riksdagens utskott

ävensom de reglementariska föreskrifter,

vilka riksdagen jämlikt § 78 äger

fastställa, samt att hos riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller nyttiga

och möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från kam
-

1 Kungl. Majit Ilar icke föreslagit ändrad lydelse av riksdagsordningen § 88 mom. 1

förevarande spalt upptagna lydelsen av detta lagrum är den gällande.

2 Utskottet har icke föreslagit ändrad lydelse av riksdagsordningen § 88 mom. Lien

förevarande spalt upptagna lydelsen av detta lagrum är den gällande.

Den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

frågor rörande omförmälda stadgar

och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som antingen

angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

örn statsrådets ansvarighet, om

statsdepartementen, om kommandomål,

om förvärvande och förlust av

medborgarrätt, om rikets vapen och

flagga, om inskränkningar i rätten att

från myndighet utbekomma allmänna

handlingar, örn allmänt kyrkomöte

och om allmän folkomröstning i

ämnen, som ej tillhöra annat utskotts

behandling, eller ock röra överenskommelser

med främmande makter i

sådana ämnen.

(Utskottets förslag.)

rama till utskottet hänvisade frågor

rörande grundlagarna samt ovan omförmälda

lagar, stadgar och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

antingen angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

örn statsrådets ansvarighet, om

statsdepartementen, om kommandomål,

om förvärvande och förlust av

medborgarrätt, om rikets vapen och

flagga, om allmänt kyrkomöte och om

allmän folkomröstning i ämnen, som

ej tillhöra annat utskotts behandling,

eller ock röra överenskommelser med

främmande makter i sådana ämnen.

Tryckfrihetsförordningen.

§ I
13:o.

I överensstämmelse med här ovan för en allmän och lagbunden tryckfrihet

lagda grunder skall det, under villkor av helgd för andras äganderätt

och med iakttagande av vad eljest i denna lag finnes stadgat, stå var och en

svensk medborgare fritt att genom tryck allmängöra skrifter av vad form,

vidd eller beskaffenhet som helst och däri över allt vad som är eller kan bliva

föremål för mänsklig kunskap sina tankar kungöra; skolande för varje ämne

skrivarten av författarens eget val bero. Följaktligen skall ej något, som

över i denna lag tillåtliga ämnen i tryck anmärkes, påminnes eller eljest

gransknings- eller reflexionsvis i dagsljuset framlägges, kunna, under förevändning

att innebära tadel eller klander, såsom straffbart anses, såvida

skrivsättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker, om ansvar varför

i denna lag stadgat är.

§2.

l:o. I följd av vad i 1 § stadgas skall det vara en var svensk medborgare

tillåtet att, med undantag som i 6 mom. sägs, i tryck utgiva alla till stats
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

13

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

eller kommunalmyndighet inkomna och därifrån utfärdade handlingar, hos

sådan myndighet förda dunder, journaler, register och andra dylika förteckningar,

därstädes hållna justerade protokoll, så ock alla andra där upprättade

handlingar, såvitt de hänföra sig till mål eller ärenden som av myndigheten

slutbehandlats.

Med statsmyndighet förstås i denna

paragraf statsdepartementen och kommandoexpeditionerna,

riksdagen och

allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,

utskott, nämnder, deputerade och

revisorer, domstolar och ämbetsverk

samt övriga till statens förvaltning

hörande myndigheter och inrättningar,

nämnder, kommissioner och

kommittéer. Med kommunalmyndighet

förstås alla till kommunal styrelse

eller förvaltning hörande stämmor

och representationer, myndigheter,

styrelser, nämnder, kommissioner, revisorer,

utskott och kommittéer jämte

underlydande verk och inrättningar.

2:o. Envar svensk medborgare

skall i den ordning nedan sägs äga

fri tillgång till alla i 1 mom. omförmälda

allmänna handlingar, som hos

stats- eller kommunalmyndighet förvaras.

I den sålunda stadgade rätten

skola allenast gälla de inskränkningar

vilka påkallas av hänsyn till rikets

säkerhet eller dess förhållande till

främmande makt, eller för brotts förekommande

eller beivrande, eller till

behörigt skydd för statens eller menigheters

intresse i deras ekonomiska

mellanhavanden med varandra och

med enskilda, eller av hänsyn till privatlivets

helgd eller enskildas behöriga

ekonomiska intresse, eller av

andra lika viktiga skäl; och skola i

särskild, av Konungen och riksdagen

Med statsmyndighet förstås i denna

paragraf statsdepartementen och kommandoexpeditionerna,

riksdagen och

allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,

utskott, nämnder, deputerade och

revisorer, domstolar och ämbetsverk

samt övriga till statens förvaltning hörande

myndigheter och inrättningar,

nämnder, kommissioner och kommittéer.

Med kommunalmyndighet förstås i

denna paragraf alla till kommunal

styrelse eller förvaltning hörande

stämmor och representationer, myndigheter,

styrelser, kollegier, nämnder,

råd, kommissioner, revisorer, utskott

och kommittéer jämte underlydande

verk och inrättningar.

2:o. Envar svensk medborgare

skall i den ordning nedan sägs äga fri

tillgång till alla i 1 mom. omförmälda

allmänna handlingar, som hos statseller

kommunalmyndighet förvaras. I

den sålunda stadgade rätten skola allenast

gälla de inskränkningar vilka

påkallas av hänsyn till rikets säkerhet

eller dess förhållande till främmande

makt, eller för brotts förekommande

eller beivrande, eller till behörigt

skydd för statens eller menigheters

intresse i deras ekonomiska mellanhavanden

med varandra och med

enskilda, eller av hänsyn till privatlivets

helgd eller enskildas behöriga

ekonomiska intresse; och skola i särskild,

av Konungen och riksdagen

samfällt stiftad lag noga angivas de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fall, då allmänna handlingar enligt

nämnda grunder skola hemlighållas.

3:o. Allmän handling, som ej efter

vad i 2 mom. sägs skall hållas hemlig,

varde, när det äskas, hos stats- eller

kommunalmyndighet genast eller

så snart det kan ske utlämnad för läsning

och avskrivning på stället utan

avgift eller i bestyrkt avskrift mot vederbörlig

avgift. Skyldighet att tillhandahålla

handling på stället föreligger

dock ej, örn betydande hinder därför

möter; och skall skyldighet att i

avskrift utlämna hos kommunalmyndighet

förvarad handling, som kan

tillhandahållas på stället, gälla endast

i den utsträckning, varom i kommunallagarna

eller eljest särskilt stadgas.

samfällt stiftad lag noga angivas de

fall, då allmänna handlingar enligt

nämnda grunder skola hemlighållas.

3:o. Allmän handling, som ej efter

vad i 2 mom. sägs skall hållas hemlig,

varde, när det äskas, hos stats- eller

kommunalmyndighet genast eller så

snart det kan ske utan åsidosättande

av andra lika viktiga tjänsteåligganden

utlämnad för läsning och avskrivning

på stället utan avgift eller i bestyrkt

avskrift mot vederbörlig avgift.

Skyldighet att tillhandahålla

handling på stället föreligger dock ej,

örn betydande hinder därför möter;

och skall skyldighet att i avskrift utlämna

hos kommunalmyndighet förvarad

handling, som kan tillhandahållas

på stället, gälla endast i den utsträckning,

varom i kommunallagarna

eller eljest särskilt stadgas.

Handling, som till viss del är hemlig, skall utan hinder därav tillhandahållas

på stället, därest det kan ske på sådant sätt att vad i den del beröres

icke uppenbaras. Dylik handling må i avskrift utlämnas med uteslutande

av den del som skall hållas hemlig.

4:o. Framställning om allmän handlings utbekommande prövas, med undantag

som nedan i detta moment sägs, av den myndighet hos vilken handlingen

finnes.

Är vården örn handlingen på grund av särskild föreskrift, innehavande

tjänst eller givet uppdrag anförtrodd viss befattningshavare, åligge utlämnandet

närmast denne efter egen prövning, men har han att ställa sig myndighetens

föreskrifter beträffande handlings utlämnande eller hemlighållande

till efterrättelse samt att, då anledning till tvekan finnes och omgång ej

föranledes, hänskjuta fråga om utlämnande till myndighetens avgörande.

Vägrar befattningshavare att utlämna handling, skall, där sökanden det

begär, frågan hänskjutas till myndigheten.

Där det finnes av särskilda förhållanden påkallat till beredande av trygghet

mot obehörigt utlämnande, åge Konungen beträffande särskilda slag av

handlingar, som avses i den i 2 mom. omförmälda lag, förordna att handlingarna

i viss ordning skola förses med anteckning örn att de äro hemliga.

Fråga huruvida handling, å vilken anteckning sålunda skett, likväl lagligen

bör utlämnas må prövas allenast av den eller de myndigheter Konungen bestämt;

och skall framställning hos annan myndighet att utbekomma sadan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

15

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

handling ofördröjligen, där sökanden det äskar, hänskjutas till myndighet

som äger pröva frågan.

5:o. Menar någon att myndighet olagligen vägrat honom tillgång till

allmän handling, äger han söka rättelse i den ordning som gäller för vinnande

av ändring i beslut eller åtgärder av myndigheten i det mål eller ärende

till vilket handlingen hör. Hänför sig icke handlingen till mål eller ärende,

däri beslut av myndigheten kan överklagas, skall rättelse sökas i den ordning

som i allmänhet må gälla för vinnande av ändring i myndighetens beslut

eller åtgärder. Kan talan om utlämnande icke enligt nu givna regler

fullföljas, skola besvär anföras hos Konungen i vederbörande statsdepartement,

såvitt fråga är om statsmyndighet, och hos Konungens befallningshavande,

såvitt fråga är om kommunalmyndighet, över departementschefs

vägran att utlämna handling må dock icke klagas, örn vinnande av rättelse

1 dylikt beslut av myndighet som tillhör eller lyder under riksdagen gäde vad

riksdagen bestämmer.

Har Konungens befallningshavande Har Konungens befallningshavande

eller magistrat bifallit talan mot kom- eller magistrat bifallit talan mot kommunalmyndighets

beslut att vägra munalmyndighets beslut att vägra

handlings utlämnande, åge sistnämn- handlings utlämnande, må besvär darda

myndighet däröver anföra besvär, över anföras av kommunalmyndigheten

så ock, inom samma tid som står

nämnda myndighet till buds, av den

vilkens personliga eller ekonomiska

förhållanden i handlingen avses.

Besvär, som i följd av ovan givna stadganden hos Konungen fullföljas i

statsdepartementen, skola i regeringsrätten föredragas och avgöras.

Mål och ärenden som i detta moment avses skola alltid skyndsamt behandlas.

6:o. Handling, som i följd av stadgande i den i 2 mom. omförmälda

lagen eller i följd av någon enligt samma lag meddelad föreskrift ej må till

envar utlämnas, må ej heller i tryck utgivas.

7:o. Vad i denna paragraf stadgas om allmänna handlingar har ej avseende

å exemplar av tryckt skrift som avlämnats enligt 1 § 11 mom. eller 4 §

2 mom.

Nämnda stadganden avse ej heller enskilda skrifter som överlämnats

till allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till myndighet uteslutande för

förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål. Sådan enskild skrift

må ej utlämnas eller i tryck utgivas i strid mot villkor som vid överlämnandet

blivit fastställda. Konungen äger dock förordna, i vad mån förbud varom

nu sagts må upphöra att gälla i fråga örn skrift, som i mera än sjuttio år

varit överlämnad i allmän vård.

8:o. Enskilda anteckningar och berättelser av diplomatiska personer angående

rikets förhållande till främmande makter må ej, innan femtio år för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

flutit från den tid de avse, utan Konungens tillstånd i tryck utgivas eller, då

de överlämnats i myndighets vård, därifrån utlämnas.

9:o. Enskilt brev, som ej till något rättegångsmål nödvändigt hörer, må

ej utan deras tillstånd, som det angår eller tillhör, i tryck utgivas.

10 :o. Bryter någon mot föreskrifterna i denna paragraf, straffes, där

gärningen är att anse som brott i ämbete eller tjänst eller eljest är i allmän

eller särskild lag belagd med straff, enligt vad i sådan lag är stadgat. I

andra fall vare straffet böter från och med fem till och med ettusen riksdaler;

dock att, där handlings utlämnande från myndighet kan förskylla fängelse

enligt den i 2 mom. omförmälda lag, även dess utgivande i tryck må beläggas

med dylikt straff.

Skrift, som i tryck utgivits i strid mot denna paragraf, må kunna konfiskeras.

11 :o. Rätt att i tryck utgiva handling, varom i denna paragraf sägs, medför

ej befrielse från ansvar för missbruk av tryckfriheten, som skriftens utgivande

jämlikt 3 § kan innefatta.

2) ändrad lydelse av § 4 tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse. Kungl. Maid har (Utskottets förslag.)

ej föreslagit ändring i detta lagrum.)

§ 4. § 4.

3:o. I alla de fall, där åtal, enligt 3:o. I alla de fall, där åtal enligt

2 § 4 mom. samt 3 §, genom allmän 2 § eller 3 § genom allmän ----

—--åtgärd överlämna. åtgärd överlämna.

B) att de i ämnet väckta motionerna måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A) hemställt.

Stockholm den 20 maj 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Stendahl*,

Bergman*, Sandegård, Källman, Carl Lindmark*, Rydberg*, Nils Andersson,

Pehrsson i Göteborg*, Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Lindskog*,

Fast*, Olsson i Mora, Nordström i Torsby*, Björck i Kristianstad och Johnsson

i Nordhammar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

17

Reservationer:

1) av herr Sandegård, som yrkat, att § 2 morn. 3 första stycket tryckfrihetsförordningen

skulle erhålla följande lydelse:

3:o. Allmän handling, som ej efter vad i 2 mom. sägs skall hållas hemlig,

varde, när det äskas, hos stats- eller kommunalmyndighet genast och

utan tidsutdräkt utlämnad för läsning och avskrivning på stället utan avgift

eller i bestyrkt avskrift mot vederbörlig avgift. Skyldighet att tillhandahålla

handling på stället föreligger dock ej, om betydande hinder därför möter;

och skall skyldighet att i avskrift utlämna hos kommunalmyndighet förvarad

handling, som kan tillhandahallas pa stället, gälla endast i den utsträckning,

varom i kommunallagarna eller eljest särskilt stadgas.

2) av herrar Reuterskiöld, Stendahl, Bergman, Rydberg, Pehrsson i Göteborg,

Persson i Trången och Olsson i Mora, som ansett, att utskottets yttrande

bort hava följande lydelse:

»Utskottet har vid granskningen av Kungl. Maj:ts proposition nr 140 ang.

ändrade bestämmelser beträffande offentliga handlingar funnit, att propositionen,

oaktat den innehåller förslag örn utbrytning av sekretessbestämmelserna

i allmänhet ur grundlagen, likväl endast avser att riksdagen nu skulle

besluta i fråga örn nya grundlagstexter, men icke i fråga om den särskilda

lag, som skall komplettera grundlagen. Propositionen åtföljes visserligen

av en bilaga innehallande ett dylikt förslag, men detta är varken granskat

av statsrådet eller av Kungl. Maj:t godkänt såsom förslag. Utskottet saknar

därför anledning att ingå i närmare prövning av detsamma, men har vid

ärendets behandling icke kunnat undgå att finna detsamma vara i vissa

punkter betänkligt både ur innehållets synpunkt och ur teknisk formuleringssynpunkt.

Ännu mera betänkligt har det synts utskottet vara att nu

förorda en grundlagstext, vars avfattning mäste i högsta grad sammanhänga

med och bero av den särskilda lagen. Det har också vid granskningen visat

sig, att avfattningen särskilt av tryckfrihetsförordningens föreslagna § 2

morn. 2 antingen måste bliva mycket allmänt formulerad för att kunna täcka

den särskilda lagens alla möjliga fall, vilket skulle betyda att ingen säker

grundlagsgaranti mot godtycklig sekretess komme till stånd, eller också erhålla

en lydelse, som omfattade den särskilda lagens alla olika fall men intet

annat, och detta åter är ej möjligt utan att samtidigt avgöra vad den särskilda

lagen skall stadga. Otvivelaktigt kunna partiellt analoga fall förekomma,

då ett förslag till särskild lag icke nödvändigtvis behöver åtfölja

en grundlagsproposition, nämligen örn den särskilda lagen innehåller bestämmelser,

som icke äro på samma sätt beroende av grundlagstexten och vilkas

granskning beror av annat utskott. Men då i rut föreliggande fall sambandet

är väsentligt och utskottet självt har att pröva även förslag till särskild lag

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 5 sami. Nr 37. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

och då denna på det närmaste sammanhänger med grundlagstexten, måste

utskottet avstyrka att en grundlagstext nu antages som vilande, vilken möjligen

och sannolikt skulle behöva få en annan lydelse i samband med granskningen

av förslag till särskild lag.

Även oavsett denna invändning mot grundlagsförslaget är utskottet icke

övertygat, att de mål propositionen avser att tillgodose icke skulle kunna

vinnas utan en så omfattande omstöpning av nu gällande rätt, som förslaget

innebär. Ej heller kan utskottet finna, att ett uppskov med regleringen av

de frågor, förslaget avser att lösa, skulle medföra några vådor eller större

olägenheter. Beträffande frågan om kommunala handlingar är denna redan

nu i princip besvarad genom grundlagen på det sätt, att alla »allmänna

ärenden rörande handlingar» böra anses som offentliga, oavsett hos vilka

institutioner eller myndigheter de finnas och följaktligen också när de hava

tillika kommunal natur, även om grundlagen icke skapat några effektiva

medel för att säkerställa offentligheten, något som med de mycket tänjbara

uttrycken i propositionen knappast heller kan sägas ha skett genom denna.

A andra sidan ger just denna omständighet en faktisk garanti för att i sådana

»allmänna ärenden», där sekretess av hänsyn till rent personliga eller privatekonomiska

förhållanden kan anses önskvärd, denna sekretess kan bevaras:

de kommunala befattningshavare, örn vilka här kan vara fråga, falla icke

under justitieombudsmannens åtalsrätt. Utskottet anser ingalunda att en

fastare ordning ej är önskvärd, men utskottet anser behovet icke vara så

trängande, att ej ett modifierat förslag kan och bör avvaktas. Att med de

värdefulla förarbeten som föreligga ett sådant förslags utarbetande icke bör

eller behöver föranleda någon längre tidsutdräkt, synes utskottet vara klart.

Med hänsyn härtill hemställer i anledning av motionerna I: 371 och II: 719

utskottet,

att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition

nr 140, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyat

övervägande av frågan och framläggande för riksdagen i ett

sammanhang av förslag till såväl nödiga grundlagsändringar

som till särskild ur grundlagen utbruten lag rörande vissa

allmänna handlingar.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

19

Särskilt yttrande

av herr Reuterskiöld, som till ovan intagna reservation, vilken han i allo

biträtt, ansett sig böra för sin del därutöver anföra:

»Den kungliga propositionen bryter fullständigt med nu gällande rätt i

fråga om offentliga handlingar. Dess syfte är, enligt utskottet (sid. 4), att

''anpassa’ offentlighetsprincipen ''efter nutida förhållanden’, vilket i sak innebär

att utvidga sekretessreglerna i samband med en rent formell och betydelselös

utvidgning av offentlighetsprincipen i vissa fall — med många undantag.

Gällande rätt anser som offentlig varje handling, vars innehåll

hänför sig till ''allmänna ärenden’; propositionen slungar detta begrepp och

anser som allmän varje handling, som, oavsett sitt innehåll, inkommer till

eller uppsättes hos någon s. k. myndighet. Gällande rätt har därför, då det

gäller sekretessundantag, allenast att befatta sig med sådana handlingar,

vilka angå ''allmänna ärenden’, men tillika äro av den natur, att deras hemlighållande

motiveras av något vare sig allmänt eller enskilt intresse, som

vid lagstiftningen befunnits överväga det allmänna och medborgerliga offentlighetsintresset;

propositionen måste utöka sekretesskatalogen med alla

sådana handlingar, som icke hänföra sig till ''allmänna ärenden’, men ingå

till eller upprättas hos myndighet — att sådana finnas både hos statliga

myndigheter och än mera hos offentliga korporationer och kommunala organ,

kan av ingen bestridas med ens sken av fog. Någon ändring av själva begreppet

offentlig handling har emellertid riksdagen aldrig begärt men väl

en utveckling av gällande offentlighetsprincip i olika avseenden: propositionen

ger något helt annat och borde därför mera väcka förstämning än

tillfredsställelse. Att ''angelägenheter i kommunernas ekonomiska förvaltning’

skulle, enligt en i doktrinen framkommen uppfattning, icke vara att

anse som allmänna ärenden’ (utskottet sid. 6), är icke alldeles riktigt. Dels

är den ''uppfattning’, varom här talas, intet annat än innehållet i kommunallagen

själv och dess bestämmelser, såsom varje offentligträttsligt skolad

jurist bör veta, dels måste alla sådana ''angelägenheter i kommunernas ekonomiska

förvaltning'', som sammanhänga med kommunernas självbeskattningsmakt,

anses som ''allmänna ärenden’. Att begreppet ''allmänna ärenden

rörande handlingar’ skulle vara ''överflödigt eller vilseledande’ (utskottet

sid. 3), är lika felaktigt, även örn personer kunna finnas, som icke förmått

för sig klargöra begreppets innebörd.

Betänkligare än denna olika utgångspunkt för nu gällande rätt och för

propositionen är det förhållandet, att nu gällande rätt i lagen bestämmer

vilka handlingar, som skola — eller i vissa fall må —- hemlighållas, medan

propositionen i stor utsträckning låter detta bero av myndighets prövning

in casu med tillämpande av ytterst vaga och kautschukartade anvisningar.

Nu gällande rätt medger inga undantag för konkreta intressen, som in casu

visas äga visst berättigande — det är den danska envåldstidens princip, som

ännu gäller i Danmark — utan låter lagen in abstracto avgöra, örn ett un
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

dantag skall medgivas, varvid det bakom liggande intresset icke blir annat

eller mera än ett möjligt motiv för lagstiftaren. Härav följer den praktiskt

betydelsefulla skillnaden, att enligt gällande rätt den ämbets- eller tjänsteman,

som har handling i sin vård, ensam och på eget ansvar i varje särskilt

fall skall konstatera, om enligt lagen denna handling är underlagd sekretess

eller ej, utan rätt att hänskjuta frågan till överordnad och utan rätt för den

enskilde att i administrativ besvärsväg få frågan prövad: grundlagen tillåter

nu ingen sådan prövning i administrativ väg, utan stadgar straffansvar folden

ämbets- eller tjänsteman, som gör ett felaktigt konstaterande — här

åligger kontrollen J. O. i första hand och det ligger ingen som helst obillighet

häri mot befattningshavarna, då lagen, som nu, är klar och tydlig.

Enligt propositionen åter införes ett divisionsansvar, som fritager ämbetseller

tjänstemannen från konstateringsskyldigheten på egen hand, och inför

ett administrativt prövningsförfarande, som måste bli diskretionärt — något

som gällande rätt på det kraftigaste avvisar. Att detta prövningsförfarande

i sista hand anknytes till regeringsrätten, är knappast någon fördel, då

prövningen icke kan i första hand bli en rätts- utan blott en lämplighetseller

skälighetsprövning, vilken eljest brukar ligga till sist hos Kungl. Majit

i statsrådet med konstitutionsutskottets dechargeprövning som yttersta garanti.

Det föreslagna förfarandet medför tidsutdräkt och dessutom ofta

kollision med de vanliga domstolarna, då J. O. behåller sin åtalsrätt och

åtalsplikt. Att de hörda myndigheterna förordat anordningen, är ganska

självklart ur deras synpunkt, men borde för utskottet vara en erinran örn

nödvändigheten att icke låta dessa synpunkter bliva utslagsgivande: det

tillhör utskottet att här anlägga allmänhetens synpunkter, vilka ingalunda

på det nu föreslagna sättet behörigen beaktas — tvärtom.

Propositionen avser att likställa kommunala handlingar med andra allmänna

handlingar. Detta har emellertid redan nu gällande rätt gjort, så

vitt handlingen hänför sig till Allmänna ärenden’, då grundlagen icke gjort

något som helst undantag för kommunala handlingar av detta slag. Det

är felaktigt, att, som utskottet gör (sid. 5), förklara domstolarnas rättstilllämpning

icke hava lämnat säker vägledning: förhållandet är alldeles motsatt,

örn man känner skillnaden mellan självförvaltning och egenförvaltning.

Lika felaktigt är, att inte heller lagstiftningen tagit ståndpunkt: kommunallagarna

innehålla tvärtom direkta föreskrifter örn de kommunala representationernas

handlingars offentlighet. Att likväl ej sällan kommunala

handlingar, som äga karaktär av offentliga, hemlighållits, beror icke

eller i allt fall icke väsentligt av nuvarande grundlagstiftning och dess begrepp

offentlig handling, utan av det rent faktiska förhållandet, att de befattningshavare,

som vårda handlingar av detta slag, icke kunnat ställas

till ansvar för eventuell utlämningsvägran. I detta stycke gör varken propositionen

eller utskottet någon ändring, utan härför krävas säkerligen ytterligare

föreskrifter dels örn Konungens befallningshavandes rätt att giva

förelägganden till kommunerna vid vite, dels om vidgad åtalsrätt. Nu

gällande rätt avser däremot icke sådana kommunala handlingar, som hava

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

21

ett innehåll av annan art och böra anses som enskilda: kommunerna hava

faktiskt, vare sig propositionen erkänner detta eller ej, vilket beror av

vederbörandes kunskap om dessa offentligrättsliga förhållanden, två slag av

förvaltning, nämligen självförvaltning av uppgifter å statens vägnar och ekonomisk

förvaltning av egna affärer, oberoende av självbeskattningen. Vill

man göra handlingar, som avse denna senare förvaltningsgren, offentliga,

möter detta naturligen icke något hinder för lagstiftaren, men väl måste det

anses felaktigt att beträffande dem fastställa en offentlighetsprincip, som

sedan måste åtföljas av en hel undantagskatolog, som gör principen verkningslös.

Utskottet understryker självt (sid. 5, 6, 8) behovet av ''betydligt

flera undantag’ från offentlighetsregeln än tidigare. Och utskottet liksom

Kungl. Majit skapar en så gott som obegränsad möjlighet att genom vanlig

lag — utan ens lagrådets hörande — skapa nya och åter nya sekretessregler.

Tvärtom borde här lagen angiva de fall, då offentlighet skall råda.

Ändamålet kan vinnas på en mycket enkel väg, utan några som helst större

ändringar i nu gällande grundlagstext: som exempel bifogas ett kort utkast

till ändring i detta syfte av tryckfrihetsförordningens §2:4 (Bilaga), vilket

likväl ej kunnat reservationsvis framläggas, då motion saknas och reservant

ej har initiativrätt.

Vad slutligen angår den särskilda lagen, vilken hellre borde kallas ''lag

rörande vissa, allmänna ärenden rörande handlingar’ och icke, som i propositionen

skett, ''lag örn inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar’, är konstitutionellt ofrånkomligt, att denna lag bör hava sin

grund i en strikt avfattad allmän bestämmelse i grundlagen. Propositionen

synes erkänna detta, men har, lika litet som utskottsförslaget, vilket dock

uteslutit det mest tänjbara uttrycket ur grundlagstexten, lyckats i försöket,

utan måst använda svävande och mångtydiga uttryck. Bortsett härifrån

äro sådana uttryck även eljes talrika i förslaget.

Alldeles särskilt måste påtalas den valhänthet och tekniska oformlighet,

som i förslaget till tryckfrihetsförordning § 2: 2 föranlett införande av de

nyskapade och blott för den paragrafen gällande begreppen ''statsmyndighet’

och ''kommunalmyndighet’, vilka icke på något sätt motsvara de vanliga

förvaltningsrättsliga begreppen, i det att de skola omfatta även institutioner

och organ, som sakna ali verklig hnyndighetskaraktär’, men samtidigt

anges omfatta också de verkliga ''myndigheterna’. Det skulle föra för

långt att här uppräkna och redogöra för alla de beklagliga inadvertenser,

sorn förslaget ur förvaltningsrättslig såväl teoretisk som praktisk synpunkt

innehåller. Bland svävande och ovissa eller tänjbara uttryck må blott påpekas

såsom exempel: ’behörigt skydd’, ''behöriga ekonomiska intressen’,

’andra lika viktiga skäl'', ''betydande hinder’ i TFF § 2: 2, 3; eller: ’kan

medföra våda’, ''ärende —--slutförts’, ’skäligen kan befaras’, ''trygghet

kan anses vara för handen’, ’grundad anledning finnes att antaga’ i utkastet

lill ifrågasatt särskild lag §§ 3, 4, 5, 10, 13, 14, m. fl.

Propositionen inför även i lagstiftningen ett vid sidan av gällande rätt

uppkommet, konstitutionellt farligt, administrativt begrepp ’lxemligstämp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

ling’ vid sidan av det som gällande grundlag skapat. Enligt gällande grundlag

kunna vissa försvaret rörande handlingar av Konungen förklaras vara ''hemliga’;

när dessa sedan hemligstämplas, innebär detta att de eivo hemliga. Propositionen

ger Konungen rätt att beträffande vilka som helst i den särskilda

lagen omförmälda handlingar, om så ''finnes av särskilda förhållanden påkallat’

(!) förordna örn hemligstämpling med allenast den legala verkan, att

vederbörlig myndighet i varje särskilt fall skall pröva, örn utlämnande ändock

skall ske — längre har man knappast kunnat avlägsna sig från nu gällande

enkla, klara och stränga principer! Och säkert kommer den hemligstämplingen

att utan vidare bli gällande.

Att propositionen också bryter med gällande rätts regel, att utgivning av

offentlig handling icke medför författareansvar för handlingens innehåll, är

icke mindre anmärkningsvärt, men fullt i stil med förslaget som väl i orden

bekänner sig till offentlighetsprincipen, men i handling knäsätter — sekretess-

och intresseprövningsprinciperna. Genom detta förslags antagande raseras

grunden för vår gällande tryckfrihet.

Utskottet har dock icke ens nöjt sig med detta, utan uttalar (sid. 9), att

frågan om ''offentlighet för vissa privata rättssubjekts handlingar’ skulle

kunna lösas ''utom grundlagens ram’, vilket knappast kan innebära annat —

örn det innebär någonting alls — än att sådana korporativa enheter som akademier,

stiftelser och samfund eller koncessionerade bolag och dylikt skulle

kunna, utan stöd av grundlag, åläggas helt eller delvis att hålla sina handlingar

offentliga: i den mån dessa angå ''allmänna ärenden’ är detta möjligt

redan nu — grundlagen omtalar i sin uppräkning även korporationer, men

förslaget utesluter dem — men med den föreslagna ändringen av begreppet

offentlig handling blir det givetvis nödvändigt att rycka in dessa subjekt i

grundlagens katalog över ''statsmyndigheter'', som sakna myndighetskaraktär!

Någon speciallagstiftning på fri hand vore med grundlagen oförenlig

— fast utskottet funnit det vara ''av vikt’ att uppmärksamma behovet därav

i olika förekommande fall.

Att med de värdefulla förarbeten, som nu föreligga och vilkas största värde

består däri, att de klart visa, hur reformen icke bör göras, någon längre

ny utredning skulle erfordras, måste bestämt förnekas — det är en acceptabel

lagtext, som behöves.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

23

Bilaga till särskilt yttrande.

Utkast.

; V-. ■ ''

A. Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund av---alla, såväl rättegångar, som andra allmänna

ärenden rörande handlingar, protokoll och beslut---riksrätt---

utan åtskillnad på målens beskaffenhet av civila, kriminella, ekonomiska,

sociala, militära eller ecklesiastika; — — — till de delar därav som till

publika ämbetsmän och verks handläggning komma; sd ock alla landstings,

kommunal-, stads- och kyrkofullmäktiges, alla menighetsstämmors, kommunala

styrelsers, nämnders, kollegiers och övriga kommunala inrättningars

protokoll, betänkanden, framställningar, register, räkenskaper och övriga

handlingar i den mån de angå allmänna ärenden; och böra till den ändan

icke allenast---verk och ämbeten eller kommunala inrättningar, genast

och utan tidsutdräkt---ämne som helst. Allmänna ärenden åro

sådana mål och ärenden, vilka avse vidtagande, upprätthållande, ändring

eller upphävande av åtgärd eller beslut i allmänt eller medborgerligt intresse.

5:o. Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas,

riksdagens vederbörande utskotts och statsrevisorers rätt oförkränkt:

Att protokoll hållna hos Konungen i kommandomål eller---eller

riksdagens kamrars eller utrikesnämndens---uppenbara.

Att ej några förhållandena till främmande makt angående handlingar eller

---riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---hållas hemliga; dock att till varje lagtima

riksdags konstitutionsutskott skall överlämnas fullständig förteckning å de

under föregående år sålunda fattade beslut med angivande av dagen för beslutet.

Den som---konfiskeras.

Att handlingar, som angå brotts beivrande, eller statens, kommuners eller

menighets ekonomiska förhållande till varandra eller enskilda, eller enskildas

ekonomiska ställning, i den mån densamma ej ovillkorligt sammanhänger

med ansökan från vederbörande enskilde till myndighet, ämbets- eller tjänsteman,

eller rent personliga förhållanden, skola i den omfattning samt med

de villkor och begränsningar varom stadgas i särskild lag örn vissa allmänna

ärenden rörande handlingar, stiftad enligt RF § 87 av Konung och riksdag

gemensamt, hemliga hållas under den tid och vid det ansvar, som i sagda

lag bestämmas.

6:o. Att sådant, som rörer styggelser---(=21 stycket i n. v. § 2: 4)

---av själva huvudsaken.

7.o. I övrigt---(= sista stycket av n. v. § 2:4) ----stad
gat

är.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

B. Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska---rikets grundla
gar,

lagen om vissa allmänna ärenden rörande handlingar, vallagen, stadgan

---hänvisade frågor rörande grundlagarna och ovan omförmålda lagar,

stadgar och föreskrifter.

2. ------------------—---

C. Regeringsformen.

§ 86.

(ingen ändring).

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

362296

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.