Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

1936-05-29 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:38, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

1

Kr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1936 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition till riksdagen med förslag till lag om kommunal

fondbildning m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 13

mars 1936 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition,

nr 202, däri Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 6 mars 1936 föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade, här nedan intagna förslag till

1) lag om kommunal fondbildning;

2) lag angående användning i vissa fall av kommun eller annan samfällighet

tillhörig egendom;

3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

örn kommunalstyrelse på landet;

4) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad;

5) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse;

6) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

örn landsting;

7) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

örn kommunalstyrelse i Stockholm; samt

8) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm.

I samband med dessa förslag har utskottet till behandling förehaft i anledning

av propositionen väckta motioner.

I de likalydande motionerna nr 342 i första kammaren av herrar Erik Anderson

och Mannerskantz och nr 699 i andra kammaren av herrar förste vice

talmannen Magnusson och Aronson hemställes, att riksdagen vid behandlingen

av ifrågavarande proposition ville på sätt i motionen anförts och med däri

angivet undantag skärpa villkoren om två tredjedelars majoritet till att gälla

samtliga beslut angående avsättning av medel till eller ianspråktagande av

medel från såväl särskild fond som allmän fond, ävensom beslut örn stadga

för varje särskild fond. Tillika hemställa motionärerna, att konstitutionsutskottet

måtte utarbeta erforderliga tillägg till eller ändringar i lagtexten.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 38.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

I motionen nr 343 i första kammaren av herr Fredrik Ström m. fl. hemställes,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition

ville i kommunallagen intaga sådana, i motionen angivna ändringar, att kommunal

fondbildning i skatteutjämningssyfte medgives, men i övrigt avböja

den föreslagna regleringen av kommunal fondbildning eller under alla förhållanden

vidtaga erforderliga förenklingar och begränsningar i den föreslagna

regleringen.

I motionen nr 718 i andra kammaren av herr Ossbahr m. fl. hemställes,

att riksdagen ville besluta antingen att i kommunallagarna införa bestämmelser

om kommuns skyldighet att bevara kapitaltillgångar och kommuns rätt att

bilda skatteutjämningsfond av i huvudsak det innehåll i motionen angivits

eller, därest detta icke nu låter sig göra, att i skrivelse till Kungl. Majit

hemställa, att Kungl. Majit måtte till kommande riksdag framlägga förslag

av nämnda innehåll.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de av Kungl. Maj :t framlagda

lagförslagen, får utskottet, i den mån ej redogörelse därför lämnas här nedan,

hänvisa till propositionen jämte därvid fogat utdrag av protokoll över finansärenden.

Angående motiveringen för motionärernas hemställanden får

utskottet hänvisa till motionerna.

Gällande rätt. Nu gällande kommunallagar av den 6 juni 1930 innehålla

inga bestämmelser om rätt för kommuner att upplägga fonder. Bestämmelsen

i 5 § lagen om kommunalstyrelse på landet och motsvarande lagrum

i övriga kommunallagar, att för anskaffande av medel, som utöver vissa

angivna inkomster erfordras för bestridande av kommuns utgifter, kommunen

äger beskattningsrätt, har i praxis tillämpats så, att beskattning i regel icke

får ske för fondbildning i syfte att tagas i bruk för framtida utgifter. Stadgandet

i berörda lagrum att beskattning får ske för kommuns utgifter innebär

således att kommun vid uppgörande av den i lagen föreskrivna stat

för »nästföljande kalenderåret» endast får upptaga verkliga utgifter för detta

år och ej utgifter för kapitalökning eller utgifter för ett kommande budgetår

eller framtida behov. Åtskilliga möjligheter att upplägga fonder finnas emellertid

enligt nu gällande lagstiftning och rättstillämpning. Förutom den kommun

tillkommande rätt och i vissa fall även skyldighet till fondering av vissa

särskilda inkomster, såsom influtna medel vid upplåtelse av gravplats, skogsaccismedel,

hamnavgifter, ävensom nöjesskattemedel och hundskattemedel,

äger kommun att i vissa fall för ett bestämt förhandenvarande behov i

staten anslå medel, som helt eller delvis icke väntas komma att tagas i anspråk

under nästföljande året. På grund härav äger kommun avsätta medel exempelvis

till försäkringsfond, kassaförlagsfond m. m., då dylik fondbildning

är avsedd för visst angivet kommunalt ändamål, vilket åtminstone latent är

för handen under budgetåret. Har en kommun tillförsäkrat sina tjänstemän

egen pension eller deras efterlevande familjepension och avser kommunen att

själv direkt svara för pensionernas utgivande, kan kommunen sålunda göra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

3

därför erforderliga årliga avsättningar till fond. Däremot torde det icke vara

tillåtligt göra en engångsavsättning, då detta skulle medföra ett oskäligt betungande

av de för året skatteskyldiga. I överensstämmelse med dessa principer

kan kommun även å »nästföljande» årets stat uppföra anslag för visst

ändamål, vilka beräknas icke komma att helt förbrukas utan reserveras för

ändamålet till kommande budgetår (s. k. reservationsanslag).

I vad mån fondbildning är tillåten har varit föremål för regeringsrättens

avgöranden i en del, ehuru jämförelsevis fåtaliga, fall. Har kommun redan

fattat beslut om inköp av viss egendom eller upprättande av viss anstalt,

har fondbildning i vissa fall fått ske. Likaså föreligga utslag av regeringsrätten,

enligt vilka fondbildning medgivits för behov, som ansetts vara för

handen under det nästkommande budgetåret, ehuru beslut örn dess tillgodoseende

på bestämt sätt ännu ej fattats. (Jfr R. 1921 ref. 52, 1925 not. S

138, 1928 not. S ^24, 1929 not. E 219 samt 1920 ref. 32 och not. S 40.)

Allmän fondbildning utan närmare angivande av ändamålet medgives

icke, ej heller avsättning av medel under goda år i syfte att under dåliga år

undgå eller åtminstone minska en eljest nödvändig höjning av skatten (R.

1925 ref. 68).

Slutligen bör anmärkas, att en viss dold fondbildning emellanåt förekommer

inom kommun. Det inträffar sålunda emellanåt att anslag för speciella

ändamål tilltagas i överkant, att kommuns inkomster beräknas för lågt, att

skatterestantier beräknas onödigt högt eller att anslag för oförutsedda behov

sättes högre än vad i och för sig bort ske. Härigenom kunna uppkomma betydande

överskott. Då emellertid överskottet skall upptagas såsom inkomst

senast i budgeten för andra året därefter, blir dylik fondering till tiden begränsad.

Historik. I anledning av motion vid 1911 års riksdag anhöll riksdagen

i skrivelse, nr 74, örn utredning angående lämpligheten av att, utöver

vad som vid den tiden kunde anses medgivet, stadga rätt för kommun att

för vissa ändamål upplägga fonder samt, försåvitt utredningen därtill gåve

anledning, örn framläggande av de förslag till ändring av bestämmelserna i

gällande kommunalförordningar, som kunde påkallas. I anledning av denna

skrivelse tillkallade t. f. chefen för finansdepartementet, efter bemyndigande

av Kungl. Maj:t, år 1917 borgmästaren Gunnar Fant att verkställa

den begärda utredningen. Denne avlämnade år 1919 betänkande med förslag

till lagstiftning angående kommunal fondbildning. Betänkandet innehöll,

bland annat, utredning av frågan örn och i vad mån fondbildningsrätt

enligt då gällande lagstiftning kunde anses tillkomma kommunerna,

samt uppgifter örn fondbildning i kommunal praxis ävensom redogörelse för

frågans läge i vissa andra länder, så ock ett förslag till särskild lag örn kommunal

fondbildning, över förslaget avgåvos yttranden, men har förslaget

icke föranlett lagstiftningsåtgärd i ämnet.

Vid 1930 års riksdag framlades proposition, nr 99, med förslag lill lag örn

kommunalstyrelse på landet m. m. I detta lagförslag hade emellertid frågan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

• Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

om kommunal fondbildning under hänvisning till att ytterligare utredning

erfordrades icke upptagits till behandling.

Sedermera har riksdagen i anledning av motioner vid 1934 års riksdag i

skrivelse, nr 83, anhållit om skyndsam utredning av frågan örn kommunal

fondbildning samt om framläggande för riksdagen av förslag till lagbestämmelser

i ämnet.

I anledning av denna skrivelse har inom socialdepartementet upprättats

en promemoria rörande lagstiftning om kommunal fondbildning.

Propositionen. Det i propositionen framlagda förslaget till lag om kommunal

fondbildning upptager föreskrifter örn de olika slags fonder kommun

skall äga upplägga nämligen dels särskilda fonder, dels allmänna fonder

och dels tillfälliga fonder. De särskilda fonder kommun äger upplägga äro

pensionsfond, försäkringsfond, förnyelsefond, kassaförlagsfond samt fond

till bestridande av kostnaderna för förvärvande av viss ägodel, genomförande

av visst företag eller upprättande av viss anstalt, där kommunen fattat

beslut om ägodelens förvärvande, företagets genomförande eller anstaltens

upprättande. Vill kommun avsätta medel för tillgodoseende av annat särskilt,

uttryckligen angivet kommunalt behov, erfordras för beslut härom kvalificerad

majoritet ävensom att medgivande härom lämnas av Konungen. Samma

regel gäller för det fall att kommun vill taga särskild fond i anspråk för

annat ändamål än som bestämts vid avsättningen. Beträffande dessa frågor

framhåller departementschefen att i den inom departementet upprättade promemorian

uttalats, att särskilda fonder ej böra få avse mera allmänna ändamål

såsom fattigvård, arbetslöshetens bekämpande o. s .v. Meningen i promemorian

torde hava varit att bringa denna synpunkt till uttryck genom

framhållandet av att särskild fond skall tillgodose ett särskilt, uttryckligen

angivet kommunalt behov. Då det mött svårigheter att här finna en lämplig

ännu mera preciserad formulering har departementschefen ansett den sålunda

föreslagna kunna godtagas. Någon risk för oriktig lagtillämpning härutinnan

torde ej föreligga, då avsättning till särskild fond av annat slag än de

uppräknade enligt förslaget kräver Kungl. Maj:ts medgivande.

Den allmänna fond kommun enligt lagförslaget skulle äga. upplägga avser

att tillgodose behovet av medel för utjämning av skattetrycket mellan olika

år. Bestämmelserna om allmän fond innebära, att utan underställning avsättning

till sådan fond må ske, därest den utdebitering, som utan avsättning

till allmän fond erfordras för nästföljande år, understiger medeltalet av

vad som under de fem närmast föregående åren uttagits för varje skattekrona.

Genom avsättningen må utdebiteringen av allmän kommunalskatt ökas

med högst hälften av vad som skulle hava erfordrats för att uppbringa utdebiteringen

till nämnda medeltal. Till förhindrande av att allmän fond blir

större än förhållandena kräva föreskrives, att fonden icke får genom underställningsfri

avsättning ökas utöver ett belopp motsvarande hälften av vad

som närmast föregående år skolat täckas av kommunal progressivskatt och

allmän kommunalskatt. Förbrukning av allmän fond utan underställning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

5

skall få ske, därest den utdebitering av allmän kommunalskatt för varje

skattekrona, som utan användning av fondens medel erfordras för det nästföljande

året, överstiger medeltalet av vad som under de närmast föregående

fem åren utdebilerats för varje skattekrona. Genom förbrukningen av

fondens medel må utdebiteringen av allmän kommunalskatt minskas med

högst hälften av vad som skulle hava erfordrats för att nedbringa utdebiteringen

till nämnda medeltal. Till hindrande av att hela fonden förbrukas redan

under det första eller andra året av en nedgångsperiod bestämmes, att

ur fonden under ett år icke får tagas i anspråk mer än en tredjedel av det

högsta belopp, vartill fonden uppgått vid slutet av något av de tre närmast

föregående kalenderåren före beslutet. Med Konungens tillstånd må avsättning

till sådan fond ske härutöver ävensom medel därifrån tagas i anspråk

i större utsträckning.

Lagförslaget innefattar vidare rätt och skyldighet för kommun att upplägga

tillfälliga fonder, vilka avses bildas av medel som influtit vid avyttring

av tillgång för stadigvarande bruk eller såsom ersättning på grund av

försäkring av dylik tillgång. Dylika medel, som ej finna omedelbar användning,

skola avsättas till tillfällig fond.

Slutligen finnas bestämmelser angående fondmedlens placering och disposition

av fonds avkastning ävensom redovisning m. m.

Utskottet. I likhet med vad departementschefen i sitt anförande till

statsrådsprotokollet framhållit anser utskottet, att en väl avvägd kommunal

fondbildning är ägnad att främja god hushållning och särskilt att minska

kommunernas svårigheter under kristider. Nuvarande rätt, vars innebörd,

såsom även framgår av den här ovan av utskottet lämnade redogörelsen,

delvis är oklar, medgiver emellertid fondbildning allenast i ganska begränsad

utsträckning. Sålunda är fondbildning i syfte att utjämna skattetrycket

mellan skilda år för närvarande icke tillåten. Det är därför önskvärt att

genom lagstiftning den osäkerhet, som för närvarande råder beträffande

rätten att upplägga fonder, undanröjes samt att jämväl denna rätt utvidgas

till att avse även fonder i skatteutjämnande syfte. Det nu framlagda förslaget

finner utskottet ägnat att främja dessa syftemål och tillstyrker dess

antagande. Såsom utskottet förut framhållit och som även av departementschefen

göres gällande ha kommunerna ofta gått utöver nu tillåtlig fondbildningsrätt

och genom att kringgå eller eljest i strid med gällande bestämmelser

upplagt fonder för olika ändamål. Med den nu föreslagna lagstiftningen

torde dylikt förfaringssätt icke ifrågakomma, då genom den

föreslagna lagen kommunernas rätt att upplägga fonder uttömmande regleras.

De framlagda lagförslagen synas visserligen ganska omfattande, och

det hade givetvis varit önskvärt om en förenkling i de föreslagna stadgandena

kunnat vidtagas. Detta torde dock icke låta sig göra, då det är nödvändigt

att, såsom riksdagen i sin skrivelse i frågan vid 1934 års riksdag

framhöll, lagstiftningen även omfattar kontrollbestämmelser mot missbruk

av riitten till fondbildning. De av Kungl. Majit i detta avseende föreslagna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38>

bestämmelserna, enligt vilka för vissa beslut rörande fondbildning eller

disposition av fonderade medel erfordras kvalificerad majoritet ävensom

Kungl. Maj:ts tillstånd, finner utskottet väl avvägda och kan därför icke biträda

i motionen 11:718 påyrkad utvidgning av det område, där beslut erfordrar

kvalificerad majoritet, eller i motionerna I: 342 och II: 699 framlagt

förslag örn att kvalificerad majoritet skulle erfordras för alla beslut, med ett

par smärre undantag, angående avsättning av medel till eller i anspråktagande

av medel från särskild fond och allmän fond ävensom beslut örn

stadga för särskild fond. Å andra sidan kan utskottet ej heller biträda i motionen

1:343 framfört förslag om borttagande av bestämmelsen om kvalificerad

majoritet. Utskottet finner likaledes förslagets bestämmelser örn fondmedlens

placering vara erforderliga, enär det är av vikt att dylika medel äro

lätt tillgängliga för att, när så erfordras, kunna omedelbart tagas i anspråk

för avsett ändamål.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, måtte antaga följande

1) Lag

om kommunal fondbildning

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 §■

Kommun äger att, på sätt i denna lag föreskrives, för framtida ändamål

avsätta medel till fond.

Sådan fond är:

särskild fond för tillgodoseende av särskilt, uttryckligen angivet kommunalt

behov;

allmän fond för utjämning av skattetrycket mellan olika år; eller

tillfällig fond.

Att kommun i vissa fall är pliktig avsätta medel till fond framgår av 6 §.

Om särskild fond.

2 §•

Kommun äger att i den ordning, som eljest stadgas för kommunala beslut,

till särskild fond avsätta medel för följande ändamål, nämligen:

a) för beredande av pension, olycksfallsersättning eller sjukunderstöd åt

personer i kommunens tjänst eller av pension åt deras efterlevande (pensionsfond);
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

7

b) till täckande av förlust, som genom skada å kommun tillhörig egendom

eller annorledes kan komma att tillskyndas kommunen under sådana

omständigheter, att kommunen eljest kunnat genom försäkring skydda sig

mot förlusten (försäkringsfond);

c) för vidmakthållande av anläggning, tillhörande inkomstgivande företag,

i den mån överskott å företagets inkomster utöver dess utgifter därtill

lämna tillgång (förnyelsefond);

d) för tillgodoseende av kommunens behov att äga tillgång till rörelsekapital

att tillfälligt nyttjas för bestridande av löpande utgifter intill dess

att därför avsedda inkomster inflyta (1kassaförlogsfond); samt

e) till bestridande av kostnaderna för förvärvande av viss ägodel, genomförande

av visst företag eller upprättande av viss anstalt, där kommunen

fattat beslut örn ägodelens förvärvande, företagets genomförande eller anstaltens

upprättande.

3§.

Vill kommun avsätta medel för tillgodoseende av annat särskilt, uttryckligen

angivet kommunalt behov än i 2 § sägs, eller vill kommun taga till

särskild fond avsatta medel i anspråk för annat ändamål än vid avsättningen

bestämts, erfordras för beslut därom två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster samt Konungens medgivande. Sådant medgivande

kan lämnas genom Konungens fastställelse å reglemente eller andra föreskrifter

rörande fonden.

Om allmän fond.

4§-

1 mom. I samband med fastställande av utgifts- och inkomststaten äger

kommun utan särskilt medgivande av myndighet besluta örn avsättning av

visst belopp till allmän fond eller tagande i anspråk av visst belopp ur fonden

i enlighet med följande föreskrifter.

Avsättning till fonden må ske, därest den utdebitering av allmän kommunalskatt

för varje skattekrona, som utan avsättning till fonden erfordras för

det följande året, understiger medeltalet av vad som under de närmast föregående

fem åren utdebiterats för varje skattekrona. Medel ur fonden må

tagas i anspråk för kommunens allmänna utgifter, därest den utdebitering

av allmän kommunalskatt för varje skattekrona, som utan att medel ur

fonden tagas i anspråk erfordras för det nästföljande året, överstiger nyssnämnda

medeltal.

Genom avsättning, varom här är fråga, må utdebitering av allmän kommunalskatt

för varje skattekrona ej ökas med mer än hälften av vad som

skulle hava erfordrats för att uppbringa utdebiteringen till det i föregående

stycke omförmälda medeltalet och fonden ej bringas att överstiga hälften

av det belopp, som enligt den för löpande året gällande utgifts- och inkomststaten

skolat täckas med allmän kommunalskatt och kommunal progressivskatt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

Genom att medel ur fonden enligt detta mom. tagas i anspråk må ej utdebiteringen

för varje skattekrona minskas med mer än hälften av vad som

skulle hava åtgått för att nedbringa utdebiteringen till förenämnda medeltal.

Ej heller må genom beslut enligt detta mom. under ett kalenderår tagas i

anspråk mer än en tredjedel av det högsta belopp, vartill fonden uppgått

vid slutet av något av de tre kalenderår, vilka närmast föregått året för beslutet.

2 mom. Har på grund av föreskrift i lag överflyttning av uppgifter skett

mellan kommun och samfällighet som i 10 § avses, eller har ändring i den

kommunala indelningen ägt rum, äger Konungen meddela därav betingade

föreskrifter rörande tillämpning av reglerna i 1 mom.

5 §•

1 mom. Där särskilda skäl äro, må med Konungens tillstånd, utöver vad

i 4 § är medgivet, avsättning ske till allmän fond eller sådan fonds medel

tagas i anspråk. Vid meddelande av tillstånd till avsättning som nu sagts

äger Konungen föreskriva villkor för de avsatta medlens tagande i anspråk.

Tillstånd enligt detta mom. kan meddelas genom Konungens fastställelse å

reglemente eller andra föreskrifter rörande fonden.

2 mom. För beslut enligt 1 mom. erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster.

Örn tillfällig fond.

6 §•

Hava medel influtit vid avyttring av tillgång för stadigvarande bruk eller

såsom ersättning på grund av försäkring av dylik tillgång, och finna medlen

ej omedelbar användning, skola de tillsvidare, i avvaktan på beslut

om deras tagande i anspråk för visst ändamål, avsättas till tillfällig fond.

Lag samma vare beträffande överskottsmedel å lån, som av kommun upptagits

med Konungens tillstånd och som ej i sin helhet åtgått för det med

lånet avsedda ändamålet.

Erhåller kommun eljest belopp, som ej är att hänföra till kommunens

löpande inkomster, må beloppet avsättas till tillfällig fond.

V §•

Till tillfällig fond avsatta medel må, i den mån fonden bildats av överskottsmedel

å lån upptaget med Konungens tillstånd, ej tagas i anspråk utan

Konungens medgivande.

Andra till tillfällig fond avsatta medel må, försåvitt ej särskilda villkor

eljest blivit stadgade för deras disponerande, genom beslut i vanlig ordning

tagas i anspråk för anskaffande av tillgång för stadigvarande bruk. Beslut

att taga dylika medel i anspråk för annat ändamål skall för att vinna bindande

kraft underställas Konungens prövning och fastställelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

9

Gemensamma bestämmelser.

8 §•

Fonds medel skola vara på betryggande sätt anbragta, kommun obetaget

att nyttja fondens medel i stället för belopp, som kommunen jämlikt Konungens

medgivande eller eljest äger upplåna. Kassaförlagsfond må jämlikt

sitt ändamål nyttjas utan hinder av den inskränkning som nu stadgats. Därutöver

må kommunen nyttja fonds medel allenast efter Konungens tillstånd.

Vid anbringande eller nyttjande av fonds medel skall tillses, att medlen vid

behov äro tillgängliga.

Fonds medel må ej utan tillstånd av länsstyrelsen anbringas annorlunda

än hos bank, å postgirokonto eller i sådana tillgångar, i vilka förmyndare

äger utan överförmyndarens tillstånd anbringa omyndigs medel.

Vad nu sagts utgör ej hinder att till fond avsätta och i densamma behålla

vad kommunen vid avyttrande av tillgång för stadigvarande bruk bekommit

i andra tillgångar än penningmedel.

9 §•

Vid bildande av särskild fond kan föreskrift meddelas, att ränta enligt vissa

grunder skall tillföras fonden. Dylik föreskrift skall lända till efterrättelse,

där icke kommunen med två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster fattar annat beslut, som varder av Konungen fastställt. Ränta å särskild

fond, vid vars bildande dylik föreskrift ej givits, så ock å allmän fond

och å tillfällig fond skall ej tillföras fonden.

10 §.

Vad i denna lag är föreskrivet angående kommun skall äga motsvarande

tillämpning å församling, särskilt skoldistrikt, municipalsamhälle, fattigvårdssamhälle,

som avses i 6 § lagen om fattigvården, samt landsting.

11 §•

Denna lag avser ej skogsaccisfond, fond av överskottsmedel å hamns rörelse

eller fond, som utgör prästlönetillgång för pastorat, samt ej heller fond uppkommen

genom avsättning av medel, som erhållits såsom vederlag för fastighet,

vilken för något kommunens gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit

kommunen genom gåva eller testamente, eller fond bildad av annan

egendom, som tillfallit kommun genom gåva eller testamente med föreskrift

angående egendomens användning, eller av vederlag för sådan egendom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936 och äger tillämpning jämväl å fond,

som finnes vid lagens ikraftträdande.

Därest äldre fond av annat slag än i 11 § omförmäles ej är av den beskaffenhet,

som i 1 § sägs, skola 8—10 §§ äga motsvarande tillämpning å

densamma, och må ej sådan fonds medel tagas i anspråk utan Konungens

medgivande, kommun obetaget att före den 1 juli 1938 i vanlig ordning besluta

om fondmedlens avsättande till särskild fond enligt denna lag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

2) Lag

angående användning i vissa fall av kommun eller annan

samfällighet tillhörig egendom.

Härigenom förordnas som följer:

Har kommun, församling, särskilt skoldistrikt, municipalsamhälle, fattigvårdssamhälle,

som avses i 6 § lagen om fattigvården, eller landsting uppburit

ersättning vid försäljning av tillgång för stadigvarande bruk eller på

grund av försäkring av sådan egendom, må vad sålunda erhållits ej utan Konungens

medgivande användas för annat ändamål än anskaffande av annan

dylik tillgång eller för avsättning till tillfällig fond på sätt i lagen örn kommunal

fondbildning stadgas.

Har för kommun eller annan samfällighet, som här ovan avses, lån, som

av samfälligheten upptagits med Konungens tillstånd, ej i sin helhet åtgått för

det med lånet avsedda ändamålet, må överskottet ej utan Konungens medgivande

användas för annat ändamål än avsättning till tillfällig fond enligt

lagen om kommunal fondbildning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

3) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930

(nr 251) om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 23 § 2 mom. samt 61, 79 och 80 §§ lagen den 6

juni 1930 om kommunalstyrelse på landet skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives:

23 §.

2 mom. För beslut---eller kyrkofullmäktige.

Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.

61 §.

Kommun skall---räkenskaper uppgått.

Hinder möter ej för kommun att vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

11

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande

året.

Om fondbildning är särskilt stadgat.

79 §.

För att---dess betjänande.

Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna

bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives

i lag om kommunal fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

80 §.

Länsstyrelsens godkännande---besluten avse.

Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva

gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag om

kommunal fondbildning.

Underställt beslut---hos Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

4) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930

(nr 252) om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att 27 § 2 morn., samt 56, 74 och 75 §§ lagen den

6 juni 19301 om kommunalstyrelse i stad skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives:

27 §.

2 mom. För beslut---eller kyrkofullmäktige.

Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.

56 §.

Stadskommun skall---räkenskaper uppgått.

Hinder möter ej för stadskommun att vid upprättandet av staten besluta,

att vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må

1 Senaste lydelse av 74 och 75 §§, se SFS 1932: 266.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

utan nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå

följande året.

Örn fondbildning är särskilt stadgat.

74 §.

För att---dess betjänande.

Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna

bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives

i lag örn kommunal fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande---besluten avse.

Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande

kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag om

kommunal fondbildning.

Underställt beslut---hos Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

5) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930

(nr 259) om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 20 § 2 mom. 58, 66 och 67 §§ lagen den 6 juni

1930 örn församlingsstyrelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles:
20

§.

2 mom. För beslut--— eller kyrkofullmäktige.

Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.

58 §.

Utgifts- och inkomststat---- räkenskaper uppgått.

Hinder möter ej för församling att vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande

året.

Om fondbildning är särskilt stadgat. ’

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

13

66 §.

För att---fem år.

Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna

bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives

i lag om kommunal fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

67 §.

Länsstyrelsens godkännande---gällande beslut.

Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut,

därå fastställelse sålunda erfordras,---besluten avse.

Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva

gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag

om kommunal fondbildning.

Underställt beslut---hos Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

6) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 20 juni 1924

(nr 349) om landsting.

Härigenom förordnas, att 33 § 2 mom. samt 45, 54 och 55 §§ lagen den

20 juni 1924 om landsting skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles:
33

§.

2 mom. Till beslut--—- härflytande rättighet.

Hurusom till beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag om kommunal fondbildning.

45 §.

Med ledning---invånare uttaxeras.

Hinder möter ej för landsting att vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande

året.

Om fondbildning är särskilt stadgat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

54 §.

Konungens godkännande---av landstingsman.

Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna

bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives

i lag om kommunal fondbildning.

55 §.

Länsstyrelsens godkännande--- — dylikt företag.

Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva

gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag om

kommunal fondbildning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

7) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935

(nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 26 § 2 mom. samt 47, 63 och 64 §§ lagen den

15 juni 1935 om kommunalstyrelse i Stockholm skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

26 §.

2 mom. För beslut---eller församlingsdelegerade.

Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag om kommunal fondbildning.

47 §.

Kommunen skall---räkenskaper uppgått.

Hinder möter ej för kommunen att vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande

året.

Om fondbildning är särskilt stadgat.

63 §.

För att---dess betjänande.

Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

15

bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives

i lag om kommunal fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

64 §.

överståthållarämbetets stadfästelse---allmänna grund.

Hurusom i visst fall överståthållarämbetets godkännande erfordras för att

giva gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag

om kommunal fondbildning.

Underställt beslut---hos Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

8) Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930

(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 21 § 2 mom. samt 62, 69 och 70 §§ lagen den

6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

21 §.

2 mom. För beslut---eller kyrkofullmäktige.

Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild

röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.

62 §.

Utgifts- och inkomststat---räkenskaper uppgått.

Hinder möter ej för församling att vid upprättandet av staten besluta, att

vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan

nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande

året.

Örn fondbildning är särskilt stadgat.

69 §.

För att---fem år.

Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna

bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives

i lag örn kommunal fondbildning.

Beslut, som---till Konungen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

70 §.

överståthållarämbetets godkännande---gällande beslut.

Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut,

därå fastställelse sålunda erfordras,--— besluten avse.

Hurusom i visst fall överståthållarämbetets godkännande erfordras för att

giva gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag

om kommunal fondbildning.

Underställt beslut---hos Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

B) att

1) motionerna I: 342 och II: 699,

2) motionen I: 343 samt

3) motionen II: 718,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

här ovan under A) hemställt, icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 maj 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: herrar Reuterskiöld, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*,

Stendahl*, Källman, Carl Lindmark*, Västberg, John Björck*, Carlström,

Fast, Olsson i Mora, Ewald Lindmark, Andersson i Malmö*, Lundqvist, Nordström

i Torsby, Johnsson i Norrahammar*, Ossbahr, Eriksson i Toftered och

Nilsson i Göteborg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

■Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

17

Reservationer:

1) av herrar Reuterskiöld, Gustaf Adolf Björkman och Ossbahr, som ansett

utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande lydelse:

»Huvudpunkten i föreliggande proposition är efter utskottets mening förslaget

örn beredande av möjlighet att inrätta en allmän fond i skatteregleringssyfte.

Vad angår de särskilda fonder, varom stadgas i förslaget till lag om kommunal

fondbildning §§ 2 och 3, synes det utskottet, med hänvisning även till

vad departementschefen anfört (prop. sid. 14—16), numera böra anses

klart, att i praxis samtliga de i förslagets § 2 angivna fonder kunna utan

särskild lagstiftning bildas och att i den mån liknande behov skulle uppkomma

i andra avseenden, även sådana genom praxis må på samma sätt

kunna tillgodoses. Utskottet finner icke behövligt att för dylika fall stadga

de särskilda garantier, som i § 3 angivits. Alldeles detsamma gäller, efter

utskottets mening, om de i förslagets § 6 omförmälda tillfälliga fonder; skulle

av överskottsmedel å lån, upptaget med Konungens tillstånd, medel avsättas

till tillfällig fond, ligger det i sakens natur, att Konungen vid lånets

medgivande kan giva sådana föreskrifter som i § 7 upptagits, utan att

härför erfordras ny lagstiftning, och utskottet anser icke att den särskilda

garanti, som i samma § 7 stadgats för tagande i anspråk av medel avsatta

till tillfällig fond, för annat ändamål än ursprungligen avsetts, är av

något allvarligt behov påkallad.

Utskottet finner vidare, att de i förslagets §§ 8—10 givna stadgande^

visserligen kunna vara påkallade, om särskild lag angående kommunal fondbildning

skulle antagas, men däremot icke, om sådan lag ersättes med bestämmelsers

införande i de allmänna kommunallagarna. Utskottet anser

också uppenbart, att det vore till stor fördel, om hela lagförslaget kunde på

det sätt förenklas, att de efter utskottets mening erforderliga bestämmelserna

om allmän fond bleve införda i de allmänna kommunallagarna och att

därmed undvekes antagandet av en särskild lag om kommunal fondbildning,

vilken lag helt naturligt kan skapa förvirring på kommunalrättens område,

då just de allmänna kommunallagarna, som främst avse den kommunala

beskattningsmaktens utövning och begränsning, rätteligen borde innehålla

icke blott hänvisningar till särskild lag om kommunal fondbildning,

utan allt väsentligt, som en sådan lag eljes skulle stadga.

I anslutning härtill har utskottet sökt, med vissa modifikationer, överflytta

till kommunallagarna vad förslaget innehåller om »allmän fond» i

§§ 4 och 5.

Utskottet föreslår sålunda, att i § 4 av kommunalstyrelselagen för landet

införes ett stadgande att kapitaltillgångar skola som sådana bevaras, där ej

annat föranledes av särskilt förhållande. Utskottet finner uttrycket kapitaltillgångar

vara ett, av alla olika kommunala bokföringsmetoder oberoenBihang

till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 38.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

de, neutralt begrepp, som icke lärer kunna missförstås. Att kommunens

beslut om förbrukande av kapitaltillgång måste vara objektivt grundat och

kommunen i händelse av besvär bevisskyldig för att »särskilt förhållande»

föranlett beslutet, blir en omedelbar följd av ett dylikt stadgandes införande.

I samma lag § 23 har utskottet infört bestämmelse om kvalificerad majoritet

för beslut såväl örn fondering som om fonds användande, då en dylik

garanti synes vara erforderlig med den allmänna avfattning utskottet givit

i fråga örn bildandet av en allmän fond.

I § 61 har införts huvudbestämmelsen örn denna fondbildning och därvid

fondbildningen för skatteregleringar gjorts beroende av tre förutsättningar,

nämligen a) att skäl kan anses föreligga till åtgärden, b) att behållning

uppkommit, varvid ej mera än behållningen må fonderas samt c) att

uttaxeringen sjunkit. Även om det kan tänkas, att en behållning skulle på

konstlad väg åstadkommas genom uppräkning av anslag eller dylikt, är

det likväl svårt eller ogörligt att genom förhandsåtgärder åstadkomma en

sänkt utdebitering. Jämförelsen av utdebiteringarna sker absolut och sålunda

oberoende av den avsättning till fonden, som må äga rum. Fondens

användning beror av att en dylik åtgärd kan anses vara objektivt grundad

i följd av särskilt förhållande, vari också ligger, att hela fonden ej bör förbrukas

annat än i rent extraordinära fall (»i den män»). Utskottet har

däremot icke ansett behövligt att, såsom i propositionen skett, låta jämförelsen

bero av utdebiteringsmedeltalet för senaste fem år och ej heller att förslagets

bestämmelser om visst maximum och minimum för utdebiteringens

ökning eller minskning i samband med avsättning till eller användning av

fonden, vilket i propositionen sammanhänger med den där stadgade medeltalsberäkningen.

Utskottet anser den anordning utskottet förordar vara på

en gång effektiv och förenklande, liksom utskottet, med hänsyn till den

kommunala självstyrelsens intressen, undvikit att föreskriva Kungl. Maj:ts

tillstånd och ansett den kvalificerade majoriteten utgöra tillräcklig garanti.

Med åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

A) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts prop.

nr 202 och de i ämnet väckta motionerna, för sin del antaga

följande

F ö r s 1 a g

till

lag om ändrad lydelse av 4 §, 23 § 2 mom. och 61 § lagen den 6 juni

1930 om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, som följer:

4 §•

Vad kommun samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för kommunens ge
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

19

mensamma behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Kapitaltillgångar

skola såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.

Det som härflyter av kommunens här angivna egendom ävensom medel, vilka

tillkomma kommunen från staten eller landsting eller eljest, skall anses

såsom inkomst till täckande av kommunens gemensamma utgifter.

23 §.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av

faställd stadsplan eller tomtindelning;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men

för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i

kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio

kronor för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för

skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för

skattekrona;

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för skattekrona;
e)

beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet Iåns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om

antagande av ackord;

h) införande av sådan ordning för medelsförvaltningen, som avses i 44 §

3 morn.; eller

i) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan

fond.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller

kyrkofullmäktige.

61 §.

Kommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande

kalenderåret.

Å statens utgiftssida skola upptagas:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed kommunens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag

för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som

ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Kommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt

avslutade räkenskaper uppgått.

Kommun må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en

skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för

det nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år.

Sådan fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas

till motverkande av höjning av utdebiteringen.

Förslag

till

lag örn ändrad lydelse av 4 §, 27 § 2 mom. och 56 § lagen den 6 juni

1930 örn kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas som följer:

4 §•

Vad stad samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma

behov och förvaltas på sätt i denna lag sågs. Kapitaltillgångar skola

såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande. Det

som härflgter av stadens här angivna egendom ävensom medel, vilka tillkomma

staden från staten eller landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst

till täckande av stadens gemensamma utgifter.

27 §.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av —--låns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om

antagande av ackord; eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

21

h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan

fond.

Med allmän--— eller kyrkofullmäktige.

56 §.

Stadskommun skall — — — räkenskaper uppgått.

Stad må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en skatteregleringsfond,

därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det nästföljande

året kommer att understiga utdebiteringen för löpande dr. Sådan

fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas till

motverkande av höjning av utdebiteringen.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 20 § 2 morn. 57 och 58 §§ lagen den

6 juni 1930 om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas som följer:

20 §.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av---låns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om

antagande av ackord; eller

h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan

fond.

Med allmän---eller kyrkofullmäktige.

57 §.

De avgifter, örn vilka kyrkostämma eller kyrkofullmäktige besluta, skola

utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet,

utgå på sätt örn täckande av kommunens skattebehov är stadgat i lagarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad. Kapitaltillgångar skola såsom

sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.

Angående den lindring---särskilt stadgat.

58 §.

Utgifts- och inkomststat — — — avslutade räkenskaper uppgått.

Församling må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en

skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det

nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år. Sådan

fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas till

motverkande av höjning av utdebiteringen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 33 § 2 moni. och 45 § lagen den 20 juni

1924 örn landsting.

Härigenom förordnas som följer:

33 §.

2 mom. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser följande ämnen:

a) beslut om -—--härflytande rättighet;

i) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan

fond.

45 §.

Med ledning av det av förvaltningsutskottet framlagda förslag till utgiftsoch

inkomststat samt de av landstinget fattade beslut skall landstinget, innan

det åtskiljes, upprätta fullständig utgifts- och inkomststat för det nästföljande

året, utvisande, å ena sidan, de särskilda utgiftsposterna och, å den

andra, de inkomster, som äro att påräkna, samt det belopp, vilket skall hos

landstingsområdets skattskyldiga invånare uttaxeras. Kapitaltillgångar skola

såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.

Har i staten för föregående år uppkommit behållning må landsting, här

skäl därtill åro, av behållningen avsätta medel till en skatteregleringsfond,

därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det nästföljande året kommer

att understiga utdebiteringen för löpande år. Sådan fond må, i den mån

så kan anses av förhållandena påkallat, användas till motverkande av höjning

av utdebiteringen.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 4 §, 26 § 2 mom. och 47 § lagen den

15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

4 §•

Vad staden samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma

behov och förvaltas på sätt i denna lags sägs. Kapitaltillgångar skola

såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande. Det

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.

23

som härflyter av stadens här angivna egendom ävensom medel, vilka tillkomma

staden från staten eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande av

stadens gemensamma utgifter.

26 §.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av —---låns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder, där fråga ej är om antagande

av ackord; eller

h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan

fond.

Med allmän---eller församlingsdelegerade. j

47 §.

Kommunen skall årligen---räkenskaper uppgått.

Kommunen må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en

skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det

nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år. Sådan

fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas

till motverkande av höjning av utdebiteringen.

Förslag

till

lag örn ändrad lydelse av 21 § 2 morn., 61 och 62 §§ lagen den 6 juni 1930

örn församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

21 §.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet —--låns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om antagande

av ackord; eller

h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan

fond.

Med allmän--— eller kyrkofullmäktige.

61 §.

De avgifter, om vilka kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade besluta,

skola utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning

föreskrivet, utgå på sätt örn täckande av kommunens skattebehov är stadgat

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-

i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm. Kapitaltillgångar skola

såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.

Den som--- — särskilt stadgat.

62 §.

Utgifts- och inkomststat skall —--räkenskaper uppgått.

Församling må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till

en skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för

det nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år.

Sådan fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas

till motverkande av höjning av utdebiteringen.

B) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de ej

kunna anses besvarade genom vad ovan av utskottet föreslagits,

ej måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

2) av herr Stendahl, som ansett att utskottet bort avstyrka förevarande

proposition.

867288. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen med förslag till lag om kommunal fondbildning m. m. a1 i texten