Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
1936-05-29 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1936:38, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
1
Kr 38.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1936 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition till riksdagen med förslag till lag om kommunal
fondbildning m. m. ävensom i ämnet väckta
motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 13
mars 1936 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition,
nr 202, däri Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 6 mars 1936 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade, här nedan intagna förslag till
1) lag om kommunal fondbildning;
2) lag angående användning i vissa fall av kommun eller annan samfällighet
tillhörig egendom;
3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 251)
örn kommunalstyrelse på landet;
4) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)
om kommunalstyrelse i stad;
5) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 259)
om församlingsstyrelse;
6) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 20 juni 1924 (nr 349)
örn landsting;
7) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)
örn kommunalstyrelse i Stockholm; samt
8) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 260)
om församlingsstyrelse i Stockholm.
I samband med dessa förslag har utskottet till behandling förehaft i anledning
av propositionen väckta motioner.
I de likalydande motionerna nr 342 i första kammaren av herrar Erik Anderson
och Mannerskantz och nr 699 i andra kammaren av herrar förste vice
talmannen Magnusson och Aronson hemställes, att riksdagen vid behandlingen
av ifrågavarande proposition ville på sätt i motionen anförts och med däri
angivet undantag skärpa villkoren om två tredjedelars majoritet till att gälla
samtliga beslut angående avsättning av medel till eller ianspråktagande av
medel från såväl särskild fond som allmän fond, ävensom beslut örn stadga
för varje särskild fond. Tillika hemställa motionärerna, att konstitutionsutskottet
måtte utarbeta erforderliga tillägg till eller ändringar i lagtexten.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 38.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
I motionen nr 343 i första kammaren av herr Fredrik Ström m. fl. hemställes,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition
ville i kommunallagen intaga sådana, i motionen angivna ändringar, att kommunal
fondbildning i skatteutjämningssyfte medgives, men i övrigt avböja
den föreslagna regleringen av kommunal fondbildning eller under alla förhållanden
vidtaga erforderliga förenklingar och begränsningar i den föreslagna
regleringen.
I motionen nr 718 i andra kammaren av herr Ossbahr m. fl. hemställes,
att riksdagen ville besluta antingen att i kommunallagarna införa bestämmelser
om kommuns skyldighet att bevara kapitaltillgångar och kommuns rätt att
bilda skatteutjämningsfond av i huvudsak det innehåll i motionen angivits
eller, därest detta icke nu låter sig göra, att i skrivelse till Kungl. Majit
hemställa, att Kungl. Majit måtte till kommande riksdag framlägga förslag
av nämnda innehåll.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för de av Kungl. Maj :t framlagda
lagförslagen, får utskottet, i den mån ej redogörelse därför lämnas här nedan,
hänvisa till propositionen jämte därvid fogat utdrag av protokoll över finansärenden.
Angående motiveringen för motionärernas hemställanden får
utskottet hänvisa till motionerna.
Gällande rätt. Nu gällande kommunallagar av den 6 juni 1930 innehålla
inga bestämmelser om rätt för kommuner att upplägga fonder. Bestämmelsen
i 5 § lagen om kommunalstyrelse på landet och motsvarande lagrum
i övriga kommunallagar, att för anskaffande av medel, som utöver vissa
angivna inkomster erfordras för bestridande av kommuns utgifter, kommunen
äger beskattningsrätt, har i praxis tillämpats så, att beskattning i regel icke
får ske för fondbildning i syfte att tagas i bruk för framtida utgifter. Stadgandet
i berörda lagrum att beskattning får ske för kommuns utgifter innebär
således att kommun vid uppgörande av den i lagen föreskrivna stat
för »nästföljande kalenderåret» endast får upptaga verkliga utgifter för detta
år och ej utgifter för kapitalökning eller utgifter för ett kommande budgetår
eller framtida behov. Åtskilliga möjligheter att upplägga fonder finnas emellertid
enligt nu gällande lagstiftning och rättstillämpning. Förutom den kommun
tillkommande rätt och i vissa fall även skyldighet till fondering av vissa
särskilda inkomster, såsom influtna medel vid upplåtelse av gravplats, skogsaccismedel,
hamnavgifter, ävensom nöjesskattemedel och hundskattemedel,
äger kommun att i vissa fall för ett bestämt förhandenvarande behov i
staten anslå medel, som helt eller delvis icke väntas komma att tagas i anspråk
under nästföljande året. På grund härav äger kommun avsätta medel exempelvis
till försäkringsfond, kassaförlagsfond m. m., då dylik fondbildning
är avsedd för visst angivet kommunalt ändamål, vilket åtminstone latent är
för handen under budgetåret. Har en kommun tillförsäkrat sina tjänstemän
egen pension eller deras efterlevande familjepension och avser kommunen att
själv direkt svara för pensionernas utgivande, kan kommunen sålunda göra
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
3
därför erforderliga årliga avsättningar till fond. Däremot torde det icke vara
tillåtligt göra en engångsavsättning, då detta skulle medföra ett oskäligt betungande
av de för året skatteskyldiga. I överensstämmelse med dessa principer
kan kommun även å »nästföljande» årets stat uppföra anslag för visst
ändamål, vilka beräknas icke komma att helt förbrukas utan reserveras för
ändamålet till kommande budgetår (s. k. reservationsanslag).
I vad mån fondbildning är tillåten har varit föremål för regeringsrättens
avgöranden i en del, ehuru jämförelsevis fåtaliga, fall. Har kommun redan
fattat beslut om inköp av viss egendom eller upprättande av viss anstalt,
har fondbildning i vissa fall fått ske. Likaså föreligga utslag av regeringsrätten,
enligt vilka fondbildning medgivits för behov, som ansetts vara för
handen under det nästkommande budgetåret, ehuru beslut örn dess tillgodoseende
på bestämt sätt ännu ej fattats. (Jfr R. 1921 ref. 52, 1925 not. S
138, 1928 not. S ^24, 1929 not. E 219 samt 1920 ref. 32 och not. S 40.)
Allmän fondbildning utan närmare angivande av ändamålet medgives
icke, ej heller avsättning av medel under goda år i syfte att under dåliga år
undgå eller åtminstone minska en eljest nödvändig höjning av skatten (R.
1925 ref. 68).
Slutligen bör anmärkas, att en viss dold fondbildning emellanåt förekommer
inom kommun. Det inträffar sålunda emellanåt att anslag för speciella
ändamål tilltagas i överkant, att kommuns inkomster beräknas för lågt, att
skatterestantier beräknas onödigt högt eller att anslag för oförutsedda behov
sättes högre än vad i och för sig bort ske. Härigenom kunna uppkomma betydande
överskott. Då emellertid överskottet skall upptagas såsom inkomst
senast i budgeten för andra året därefter, blir dylik fondering till tiden begränsad.
Historik. I anledning av motion vid 1911 års riksdag anhöll riksdagen
i skrivelse, nr 74, örn utredning angående lämpligheten av att, utöver
vad som vid den tiden kunde anses medgivet, stadga rätt för kommun att
för vissa ändamål upplägga fonder samt, försåvitt utredningen därtill gåve
anledning, örn framläggande av de förslag till ändring av bestämmelserna i
gällande kommunalförordningar, som kunde påkallas. I anledning av denna
skrivelse tillkallade t. f. chefen för finansdepartementet, efter bemyndigande
av Kungl. Maj:t, år 1917 borgmästaren Gunnar Fant att verkställa
den begärda utredningen. Denne avlämnade år 1919 betänkande med förslag
till lagstiftning angående kommunal fondbildning. Betänkandet innehöll,
bland annat, utredning av frågan örn och i vad mån fondbildningsrätt
enligt då gällande lagstiftning kunde anses tillkomma kommunerna,
samt uppgifter örn fondbildning i kommunal praxis ävensom redogörelse för
frågans läge i vissa andra länder, så ock ett förslag till särskild lag örn kommunal
fondbildning, över förslaget avgåvos yttranden, men har förslaget
icke föranlett lagstiftningsåtgärd i ämnet.
Vid 1930 års riksdag framlades proposition, nr 99, med förslag lill lag örn
kommunalstyrelse på landet m. m. I detta lagförslag hade emellertid frågan
4
• Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
om kommunal fondbildning under hänvisning till att ytterligare utredning
erfordrades icke upptagits till behandling.
Sedermera har riksdagen i anledning av motioner vid 1934 års riksdag i
skrivelse, nr 83, anhållit om skyndsam utredning av frågan örn kommunal
fondbildning samt om framläggande för riksdagen av förslag till lagbestämmelser
i ämnet.
I anledning av denna skrivelse har inom socialdepartementet upprättats
en promemoria rörande lagstiftning om kommunal fondbildning.
Propositionen. Det i propositionen framlagda förslaget till lag om kommunal
fondbildning upptager föreskrifter örn de olika slags fonder kommun
skall äga upplägga nämligen dels särskilda fonder, dels allmänna fonder
och dels tillfälliga fonder. De särskilda fonder kommun äger upplägga äro
pensionsfond, försäkringsfond, förnyelsefond, kassaförlagsfond samt fond
till bestridande av kostnaderna för förvärvande av viss ägodel, genomförande
av visst företag eller upprättande av viss anstalt, där kommunen fattat
beslut om ägodelens förvärvande, företagets genomförande eller anstaltens
upprättande. Vill kommun avsätta medel för tillgodoseende av annat särskilt,
uttryckligen angivet kommunalt behov, erfordras för beslut härom kvalificerad
majoritet ävensom att medgivande härom lämnas av Konungen. Samma
regel gäller för det fall att kommun vill taga särskild fond i anspråk för
annat ändamål än som bestämts vid avsättningen. Beträffande dessa frågor
framhåller departementschefen att i den inom departementet upprättade promemorian
uttalats, att särskilda fonder ej böra få avse mera allmänna ändamål
såsom fattigvård, arbetslöshetens bekämpande o. s .v. Meningen i promemorian
torde hava varit att bringa denna synpunkt till uttryck genom
framhållandet av att särskild fond skall tillgodose ett särskilt, uttryckligen
angivet kommunalt behov. Då det mött svårigheter att här finna en lämplig
ännu mera preciserad formulering har departementschefen ansett den sålunda
föreslagna kunna godtagas. Någon risk för oriktig lagtillämpning härutinnan
torde ej föreligga, då avsättning till särskild fond av annat slag än de
uppräknade enligt förslaget kräver Kungl. Maj:ts medgivande.
Den allmänna fond kommun enligt lagförslaget skulle äga. upplägga avser
att tillgodose behovet av medel för utjämning av skattetrycket mellan olika
år. Bestämmelserna om allmän fond innebära, att utan underställning avsättning
till sådan fond må ske, därest den utdebitering, som utan avsättning
till allmän fond erfordras för nästföljande år, understiger medeltalet av
vad som under de fem närmast föregående åren uttagits för varje skattekrona.
Genom avsättningen må utdebiteringen av allmän kommunalskatt ökas
med högst hälften av vad som skulle hava erfordrats för att uppbringa utdebiteringen
till nämnda medeltal. Till förhindrande av att allmän fond blir
större än förhållandena kräva föreskrives, att fonden icke får genom underställningsfri
avsättning ökas utöver ett belopp motsvarande hälften av vad
som närmast föregående år skolat täckas av kommunal progressivskatt och
allmän kommunalskatt. Förbrukning av allmän fond utan underställning
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
5
skall få ske, därest den utdebitering av allmän kommunalskatt för varje
skattekrona, som utan användning av fondens medel erfordras för det nästföljande
året, överstiger medeltalet av vad som under de närmast föregående
fem åren utdebilerats för varje skattekrona. Genom förbrukningen av
fondens medel må utdebiteringen av allmän kommunalskatt minskas med
högst hälften av vad som skulle hava erfordrats för att nedbringa utdebiteringen
till nämnda medeltal. Till hindrande av att hela fonden förbrukas redan
under det första eller andra året av en nedgångsperiod bestämmes, att
ur fonden under ett år icke får tagas i anspråk mer än en tredjedel av det
högsta belopp, vartill fonden uppgått vid slutet av något av de tre närmast
föregående kalenderåren före beslutet. Med Konungens tillstånd må avsättning
till sådan fond ske härutöver ävensom medel därifrån tagas i anspråk
i större utsträckning.
Lagförslaget innefattar vidare rätt och skyldighet för kommun att upplägga
tillfälliga fonder, vilka avses bildas av medel som influtit vid avyttring
av tillgång för stadigvarande bruk eller såsom ersättning på grund av
försäkring av dylik tillgång. Dylika medel, som ej finna omedelbar användning,
skola avsättas till tillfällig fond.
Slutligen finnas bestämmelser angående fondmedlens placering och disposition
av fonds avkastning ävensom redovisning m. m.
Utskottet. I likhet med vad departementschefen i sitt anförande till
statsrådsprotokollet framhållit anser utskottet, att en väl avvägd kommunal
fondbildning är ägnad att främja god hushållning och särskilt att minska
kommunernas svårigheter under kristider. Nuvarande rätt, vars innebörd,
såsom även framgår av den här ovan av utskottet lämnade redogörelsen,
delvis är oklar, medgiver emellertid fondbildning allenast i ganska begränsad
utsträckning. Sålunda är fondbildning i syfte att utjämna skattetrycket
mellan skilda år för närvarande icke tillåten. Det är därför önskvärt att
genom lagstiftning den osäkerhet, som för närvarande råder beträffande
rätten att upplägga fonder, undanröjes samt att jämväl denna rätt utvidgas
till att avse även fonder i skatteutjämnande syfte. Det nu framlagda förslaget
finner utskottet ägnat att främja dessa syftemål och tillstyrker dess
antagande. Såsom utskottet förut framhållit och som även av departementschefen
göres gällande ha kommunerna ofta gått utöver nu tillåtlig fondbildningsrätt
och genom att kringgå eller eljest i strid med gällande bestämmelser
upplagt fonder för olika ändamål. Med den nu föreslagna lagstiftningen
torde dylikt förfaringssätt icke ifrågakomma, då genom den
föreslagna lagen kommunernas rätt att upplägga fonder uttömmande regleras.
De framlagda lagförslagen synas visserligen ganska omfattande, och
det hade givetvis varit önskvärt om en förenkling i de föreslagna stadgandena
kunnat vidtagas. Detta torde dock icke låta sig göra, då det är nödvändigt
att, såsom riksdagen i sin skrivelse i frågan vid 1934 års riksdag
framhöll, lagstiftningen även omfattar kontrollbestämmelser mot missbruk
av riitten till fondbildning. De av Kungl. Majit i detta avseende föreslagna
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38>
bestämmelserna, enligt vilka för vissa beslut rörande fondbildning eller
disposition av fonderade medel erfordras kvalificerad majoritet ävensom
Kungl. Maj:ts tillstånd, finner utskottet väl avvägda och kan därför icke biträda
i motionen 11:718 påyrkad utvidgning av det område, där beslut erfordrar
kvalificerad majoritet, eller i motionerna I: 342 och II: 699 framlagt
förslag örn att kvalificerad majoritet skulle erfordras för alla beslut, med ett
par smärre undantag, angående avsättning av medel till eller i anspråktagande
av medel från särskild fond och allmän fond ävensom beslut örn
stadga för särskild fond. Å andra sidan kan utskottet ej heller biträda i motionen
1:343 framfört förslag om borttagande av bestämmelsen om kvalificerad
majoritet. Utskottet finner likaledes förslagets bestämmelser örn fondmedlens
placering vara erforderliga, enär det är av vikt att dylika medel äro
lätt tillgängliga för att, när så erfordras, kunna omedelbart tagas i anspråk
för avsett ändamål.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, måtte antaga följande
1) Lag
om kommunal fondbildning
Härigenom förordnas som följer:
Inledande bestämmelse.
1 §■
Kommun äger att, på sätt i denna lag föreskrives, för framtida ändamål
avsätta medel till fond.
Sådan fond är:
särskild fond för tillgodoseende av särskilt, uttryckligen angivet kommunalt
behov;
allmän fond för utjämning av skattetrycket mellan olika år; eller
tillfällig fond.
Att kommun i vissa fall är pliktig avsätta medel till fond framgår av 6 §.
Om särskild fond.
2 §•
Kommun äger att i den ordning, som eljest stadgas för kommunala beslut,
till särskild fond avsätta medel för följande ändamål, nämligen:
a) för beredande av pension, olycksfallsersättning eller sjukunderstöd åt
personer i kommunens tjänst eller av pension åt deras efterlevande (pensionsfond);
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
7
b) till täckande av förlust, som genom skada å kommun tillhörig egendom
eller annorledes kan komma att tillskyndas kommunen under sådana
omständigheter, att kommunen eljest kunnat genom försäkring skydda sig
mot förlusten (försäkringsfond);
c) för vidmakthållande av anläggning, tillhörande inkomstgivande företag,
i den mån överskott å företagets inkomster utöver dess utgifter därtill
lämna tillgång (förnyelsefond);
d) för tillgodoseende av kommunens behov att äga tillgång till rörelsekapital
att tillfälligt nyttjas för bestridande av löpande utgifter intill dess
att därför avsedda inkomster inflyta (1kassaförlogsfond); samt
e) till bestridande av kostnaderna för förvärvande av viss ägodel, genomförande
av visst företag eller upprättande av viss anstalt, där kommunen
fattat beslut örn ägodelens förvärvande, företagets genomförande eller anstaltens
upprättande.
3§.
Vill kommun avsätta medel för tillgodoseende av annat särskilt, uttryckligen
angivet kommunalt behov än i 2 § sägs, eller vill kommun taga till
särskild fond avsatta medel i anspråk för annat ändamål än vid avsättningen
bestämts, erfordras för beslut därom två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster samt Konungens medgivande. Sådant medgivande
kan lämnas genom Konungens fastställelse å reglemente eller andra föreskrifter
rörande fonden.
Om allmän fond.
4§-
1 mom. I samband med fastställande av utgifts- och inkomststaten äger
kommun utan särskilt medgivande av myndighet besluta örn avsättning av
visst belopp till allmän fond eller tagande i anspråk av visst belopp ur fonden
i enlighet med följande föreskrifter.
Avsättning till fonden må ske, därest den utdebitering av allmän kommunalskatt
för varje skattekrona, som utan avsättning till fonden erfordras för
det följande året, understiger medeltalet av vad som under de närmast föregående
fem åren utdebiterats för varje skattekrona. Medel ur fonden må
tagas i anspråk för kommunens allmänna utgifter, därest den utdebitering
av allmän kommunalskatt för varje skattekrona, som utan att medel ur
fonden tagas i anspråk erfordras för det nästföljande året, överstiger nyssnämnda
medeltal.
Genom avsättning, varom här är fråga, må utdebitering av allmän kommunalskatt
för varje skattekrona ej ökas med mer än hälften av vad som
skulle hava erfordrats för att uppbringa utdebiteringen till det i föregående
stycke omförmälda medeltalet och fonden ej bringas att överstiga hälften
av det belopp, som enligt den för löpande året gällande utgifts- och inkomststaten
skolat täckas med allmän kommunalskatt och kommunal progressivskatt.
8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
Genom att medel ur fonden enligt detta mom. tagas i anspråk må ej utdebiteringen
för varje skattekrona minskas med mer än hälften av vad som
skulle hava åtgått för att nedbringa utdebiteringen till förenämnda medeltal.
Ej heller må genom beslut enligt detta mom. under ett kalenderår tagas i
anspråk mer än en tredjedel av det högsta belopp, vartill fonden uppgått
vid slutet av något av de tre kalenderår, vilka närmast föregått året för beslutet.
2 mom. Har på grund av föreskrift i lag överflyttning av uppgifter skett
mellan kommun och samfällighet som i 10 § avses, eller har ändring i den
kommunala indelningen ägt rum, äger Konungen meddela därav betingade
föreskrifter rörande tillämpning av reglerna i 1 mom.
5 §•
1 mom. Där särskilda skäl äro, må med Konungens tillstånd, utöver vad
i 4 § är medgivet, avsättning ske till allmän fond eller sådan fonds medel
tagas i anspråk. Vid meddelande av tillstånd till avsättning som nu sagts
äger Konungen föreskriva villkor för de avsatta medlens tagande i anspråk.
Tillstånd enligt detta mom. kan meddelas genom Konungens fastställelse å
reglemente eller andra föreskrifter rörande fonden.
2 mom. För beslut enligt 1 mom. erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster.
Örn tillfällig fond.
6 §•
Hava medel influtit vid avyttring av tillgång för stadigvarande bruk eller
såsom ersättning på grund av försäkring av dylik tillgång, och finna medlen
ej omedelbar användning, skola de tillsvidare, i avvaktan på beslut
om deras tagande i anspråk för visst ändamål, avsättas till tillfällig fond.
Lag samma vare beträffande överskottsmedel å lån, som av kommun upptagits
med Konungens tillstånd och som ej i sin helhet åtgått för det med
lånet avsedda ändamålet.
Erhåller kommun eljest belopp, som ej är att hänföra till kommunens
löpande inkomster, må beloppet avsättas till tillfällig fond.
V §•
Till tillfällig fond avsatta medel må, i den mån fonden bildats av överskottsmedel
å lån upptaget med Konungens tillstånd, ej tagas i anspråk utan
Konungens medgivande.
Andra till tillfällig fond avsatta medel må, försåvitt ej särskilda villkor
eljest blivit stadgade för deras disponerande, genom beslut i vanlig ordning
tagas i anspråk för anskaffande av tillgång för stadigvarande bruk. Beslut
att taga dylika medel i anspråk för annat ändamål skall för att vinna bindande
kraft underställas Konungens prövning och fastställelse.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
9
Gemensamma bestämmelser.
8 §•
Fonds medel skola vara på betryggande sätt anbragta, kommun obetaget
att nyttja fondens medel i stället för belopp, som kommunen jämlikt Konungens
medgivande eller eljest äger upplåna. Kassaförlagsfond må jämlikt
sitt ändamål nyttjas utan hinder av den inskränkning som nu stadgats. Därutöver
må kommunen nyttja fonds medel allenast efter Konungens tillstånd.
Vid anbringande eller nyttjande av fonds medel skall tillses, att medlen vid
behov äro tillgängliga.
Fonds medel må ej utan tillstånd av länsstyrelsen anbringas annorlunda
än hos bank, å postgirokonto eller i sådana tillgångar, i vilka förmyndare
äger utan överförmyndarens tillstånd anbringa omyndigs medel.
Vad nu sagts utgör ej hinder att till fond avsätta och i densamma behålla
vad kommunen vid avyttrande av tillgång för stadigvarande bruk bekommit
i andra tillgångar än penningmedel.
9 §•
Vid bildande av särskild fond kan föreskrift meddelas, att ränta enligt vissa
grunder skall tillföras fonden. Dylik föreskrift skall lända till efterrättelse,
där icke kommunen med två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster fattar annat beslut, som varder av Konungen fastställt. Ränta å särskild
fond, vid vars bildande dylik föreskrift ej givits, så ock å allmän fond
och å tillfällig fond skall ej tillföras fonden.
10 §.
Vad i denna lag är föreskrivet angående kommun skall äga motsvarande
tillämpning å församling, särskilt skoldistrikt, municipalsamhälle, fattigvårdssamhälle,
som avses i 6 § lagen om fattigvården, samt landsting.
11 §•
Denna lag avser ej skogsaccisfond, fond av överskottsmedel å hamns rörelse
eller fond, som utgör prästlönetillgång för pastorat, samt ej heller fond uppkommen
genom avsättning av medel, som erhållits såsom vederlag för fastighet,
vilken för något kommunens gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit
kommunen genom gåva eller testamente, eller fond bildad av annan
egendom, som tillfallit kommun genom gåva eller testamente med föreskrift
angående egendomens användning, eller av vederlag för sådan egendom.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936 och äger tillämpning jämväl å fond,
som finnes vid lagens ikraftträdande.
Därest äldre fond av annat slag än i 11 § omförmäles ej är av den beskaffenhet,
som i 1 § sägs, skola 8—10 §§ äga motsvarande tillämpning å
densamma, och må ej sådan fonds medel tagas i anspråk utan Konungens
medgivande, kommun obetaget att före den 1 juli 1938 i vanlig ordning besluta
om fondmedlens avsättande till särskild fond enligt denna lag.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
2) Lag
angående användning i vissa fall av kommun eller annan
samfällighet tillhörig egendom.
Härigenom förordnas som följer:
Har kommun, församling, särskilt skoldistrikt, municipalsamhälle, fattigvårdssamhälle,
som avses i 6 § lagen om fattigvården, eller landsting uppburit
ersättning vid försäljning av tillgång för stadigvarande bruk eller på
grund av försäkring av sådan egendom, må vad sålunda erhållits ej utan Konungens
medgivande användas för annat ändamål än anskaffande av annan
dylik tillgång eller för avsättning till tillfällig fond på sätt i lagen örn kommunal
fondbildning stadgas.
Har för kommun eller annan samfällighet, som här ovan avses, lån, som
av samfälligheten upptagits med Konungens tillstånd, ej i sin helhet åtgått för
det med lånet avsedda ändamålet, må överskottet ej utan Konungens medgivande
användas för annat ändamål än avsättning till tillfällig fond enligt
lagen om kommunal fondbildning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
3) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930
(nr 251) om kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att 23 § 2 mom. samt 61, 79 och 80 §§ lagen den 6
juni 1930 om kommunalstyrelse på landet skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives:
23 §.
2 mom. För beslut---eller kyrkofullmäktige.
Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild
röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.
61 §.
Kommun skall---räkenskaper uppgått.
Hinder möter ej för kommun att vid upprättandet av staten besluta, att
vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
11
nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande
året.
Om fondbildning är särskilt stadgat.
79 §.
För att---dess betjänande.
Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna
bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives
i lag om kommunal fondbildning.
Beslut, som---till Konungen.
80 §.
Länsstyrelsens godkännande---besluten avse.
Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva
gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag om
kommunal fondbildning.
Underställt beslut---hos Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
4) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930
(nr 252) om kommunalstyrelse i stad.
Härigenom förordnas, att 27 § 2 morn., samt 56, 74 och 75 §§ lagen den
6 juni 19301 om kommunalstyrelse i stad skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives:
27 §.
2 mom. För beslut---eller kyrkofullmäktige.
Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild
röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.
56 §.
Stadskommun skall---räkenskaper uppgått.
Hinder möter ej för stadskommun att vid upprättandet av staten besluta,
att vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må
1 Senaste lydelse av 74 och 75 §§, se SFS 1932: 266.
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
utan nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå
följande året.
Örn fondbildning är särskilt stadgat.
74 §.
För att---dess betjänande.
Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna
bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives
i lag örn kommunal fondbildning.
Beslut, som---till Konungen.
75 §.
Länsstyrelsens godkännande---besluten avse.
Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande
kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag om
kommunal fondbildning.
Underställt beslut---hos Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
5) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930
(nr 259) om församlingsstyrelse.
Härigenom förordnas, att 20 § 2 mom. 58, 66 och 67 §§ lagen den 6 juni
1930 örn församlingsstyrelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles:
20
§.
2 mom. För beslut--— eller kyrkofullmäktige.
Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild
röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.
58 §.
Utgifts- och inkomststat---- räkenskaper uppgått.
Hinder möter ej för församling att vid upprättandet av staten besluta, att
vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan
nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande
året.
Om fondbildning är särskilt stadgat. ’
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
13
66 §.
För att---fem år.
Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna
bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives
i lag om kommunal fondbildning.
Beslut, som---till Konungen.
67 §.
Länsstyrelsens godkännande---gällande beslut.
Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut,
därå fastställelse sålunda erfordras,---besluten avse.
Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva
gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag
om kommunal fondbildning.
Underställt beslut---hos Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
6) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 20 juni 1924
(nr 349) om landsting.
Härigenom förordnas, att 33 § 2 mom. samt 45, 54 och 55 §§ lagen den
20 juni 1924 om landsting skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles:
33
§.
2 mom. Till beslut--—- härflytande rättighet.
Hurusom till beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild
röstövervikt stadgas i lag om kommunal fondbildning.
45 §.
Med ledning---invånare uttaxeras.
Hinder möter ej för landsting att vid upprättandet av staten besluta, att
vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan
nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande
året.
Om fondbildning är särskilt stadgat.
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
54 §.
Konungens godkännande---av landstingsman.
Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna
bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives
i lag om kommunal fondbildning.
55 §.
Länsstyrelsens godkännande--- — dylikt företag.
Hurusom i visst fall länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva
gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag om
kommunal fondbildning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
7) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935
(nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att 26 § 2 mom. samt 47, 63 och 64 §§ lagen den
15 juni 1935 om kommunalstyrelse i Stockholm skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
26 §.
2 mom. För beslut---eller församlingsdelegerade.
Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild
röstövervikt stadgas i lag om kommunal fondbildning.
47 §.
Kommunen skall---räkenskaper uppgått.
Hinder möter ej för kommunen att vid upprättandet av staten besluta, att
vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan
nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande
året.
Om fondbildning är särskilt stadgat.
63 §.
För att---dess betjänande.
Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
15
bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives
i lag om kommunal fondbildning.
Beslut, som---till Konungen.
64 §.
överståthållarämbetets stadfästelse---allmänna grund.
Hurusom i visst fall överståthållarämbetets godkännande erfordras för att
giva gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag
om kommunal fondbildning.
Underställt beslut---hos Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
8) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930
(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att 21 § 2 mom. samt 62, 69 och 70 §§ lagen den
6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
21 §.
2 mom. För beslut---eller kyrkofullmäktige.
Hurusom för beslut angående kommunal fond i vissa fall erfordras särskild
röstövervikt stadgas i lag örn kommunal fondbildning.
62 §.
Utgifts- och inkomststat---räkenskaper uppgått.
Hinder möter ej för församling att vid upprättandet av staten besluta, att
vad av särskilt anslag icke förbrukas under det nästföljande året må utan
nytt beslut tagas i anspråk för det avsedda ändamålet under det därpå följande
året.
Örn fondbildning är särskilt stadgat.
69 §.
För att---fem år.
Hurusom beslut angående kommunal fond skall i vissa fall för att vinna
bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse föreskrives
i lag örn kommunal fondbildning.
Beslut, som---till Konungen.
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
70 §.
överståthållarämbetets godkännande---gällande beslut.
Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut,
därå fastställelse sålunda erfordras,--— besluten avse.
Hurusom i visst fall överståthållarämbetets godkännande erfordras för att
giva gällande kraft åt beslut angående fondmedels anbringande stadgas i lag
om kommunal fondbildning.
Underställt beslut---hos Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.
B) att
1) motionerna I: 342 och II: 699,
2) motionen I: 343 samt
3) motionen II: 718,
i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet
här ovan under A) hemställt, icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 maj 1936.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: herrar Reuterskiöld, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*,
Stendahl*, Källman, Carl Lindmark*, Västberg, John Björck*, Carlström,
Fast, Olsson i Mora, Ewald Lindmark, Andersson i Malmö*, Lundqvist, Nordström
i Torsby, Johnsson i Norrahammar*, Ossbahr, Eriksson i Toftered och
Nilsson i Göteborg*.
* Ej närvarande vid justeringen.
■Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
17
Reservationer:
1) av herrar Reuterskiöld, Gustaf Adolf Björkman och Ossbahr, som ansett
utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande lydelse:
»Huvudpunkten i föreliggande proposition är efter utskottets mening förslaget
örn beredande av möjlighet att inrätta en allmän fond i skatteregleringssyfte.
Vad angår de särskilda fonder, varom stadgas i förslaget till lag om kommunal
fondbildning §§ 2 och 3, synes det utskottet, med hänvisning även till
vad departementschefen anfört (prop. sid. 14—16), numera böra anses
klart, att i praxis samtliga de i förslagets § 2 angivna fonder kunna utan
särskild lagstiftning bildas och att i den mån liknande behov skulle uppkomma
i andra avseenden, även sådana genom praxis må på samma sätt
kunna tillgodoses. Utskottet finner icke behövligt att för dylika fall stadga
de särskilda garantier, som i § 3 angivits. Alldeles detsamma gäller, efter
utskottets mening, om de i förslagets § 6 omförmälda tillfälliga fonder; skulle
av överskottsmedel å lån, upptaget med Konungens tillstånd, medel avsättas
till tillfällig fond, ligger det i sakens natur, att Konungen vid lånets
medgivande kan giva sådana föreskrifter som i § 7 upptagits, utan att
härför erfordras ny lagstiftning, och utskottet anser icke att den särskilda
garanti, som i samma § 7 stadgats för tagande i anspråk av medel avsatta
till tillfällig fond, för annat ändamål än ursprungligen avsetts, är av
något allvarligt behov påkallad.
Utskottet finner vidare, att de i förslagets §§ 8—10 givna stadgande^
visserligen kunna vara påkallade, om särskild lag angående kommunal fondbildning
skulle antagas, men däremot icke, om sådan lag ersättes med bestämmelsers
införande i de allmänna kommunallagarna. Utskottet anser
också uppenbart, att det vore till stor fördel, om hela lagförslaget kunde på
det sätt förenklas, att de efter utskottets mening erforderliga bestämmelserna
om allmän fond bleve införda i de allmänna kommunallagarna och att
därmed undvekes antagandet av en särskild lag om kommunal fondbildning,
vilken lag helt naturligt kan skapa förvirring på kommunalrättens område,
då just de allmänna kommunallagarna, som främst avse den kommunala
beskattningsmaktens utövning och begränsning, rätteligen borde innehålla
icke blott hänvisningar till särskild lag om kommunal fondbildning,
utan allt väsentligt, som en sådan lag eljes skulle stadga.
I anslutning härtill har utskottet sökt, med vissa modifikationer, överflytta
till kommunallagarna vad förslaget innehåller om »allmän fond» i
§§ 4 och 5.
Utskottet föreslår sålunda, att i § 4 av kommunalstyrelselagen för landet
införes ett stadgande att kapitaltillgångar skola som sådana bevaras, där ej
annat föranledes av särskilt förhållande. Utskottet finner uttrycket kapitaltillgångar
vara ett, av alla olika kommunala bokföringsmetoder oberoenBihang
till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 38.
2
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
de, neutralt begrepp, som icke lärer kunna missförstås. Att kommunens
beslut om förbrukande av kapitaltillgång måste vara objektivt grundat och
kommunen i händelse av besvär bevisskyldig för att »särskilt förhållande»
föranlett beslutet, blir en omedelbar följd av ett dylikt stadgandes införande.
I samma lag § 23 har utskottet infört bestämmelse om kvalificerad majoritet
för beslut såväl örn fondering som om fonds användande, då en dylik
garanti synes vara erforderlig med den allmänna avfattning utskottet givit
i fråga örn bildandet av en allmän fond.
I § 61 har införts huvudbestämmelsen örn denna fondbildning och därvid
fondbildningen för skatteregleringar gjorts beroende av tre förutsättningar,
nämligen a) att skäl kan anses föreligga till åtgärden, b) att behållning
uppkommit, varvid ej mera än behållningen må fonderas samt c) att
uttaxeringen sjunkit. Även om det kan tänkas, att en behållning skulle på
konstlad väg åstadkommas genom uppräkning av anslag eller dylikt, är
det likväl svårt eller ogörligt att genom förhandsåtgärder åstadkomma en
sänkt utdebitering. Jämförelsen av utdebiteringarna sker absolut och sålunda
oberoende av den avsättning till fonden, som må äga rum. Fondens
användning beror av att en dylik åtgärd kan anses vara objektivt grundad
i följd av särskilt förhållande, vari också ligger, att hela fonden ej bör förbrukas
annat än i rent extraordinära fall (»i den män»). Utskottet har
däremot icke ansett behövligt att, såsom i propositionen skett, låta jämförelsen
bero av utdebiteringsmedeltalet för senaste fem år och ej heller att förslagets
bestämmelser om visst maximum och minimum för utdebiteringens
ökning eller minskning i samband med avsättning till eller användning av
fonden, vilket i propositionen sammanhänger med den där stadgade medeltalsberäkningen.
Utskottet anser den anordning utskottet förordar vara på
en gång effektiv och förenklande, liksom utskottet, med hänsyn till den
kommunala självstyrelsens intressen, undvikit att föreskriva Kungl. Maj:ts
tillstånd och ansett den kvalificerade majoriteten utgöra tillräcklig garanti.
Med åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
A) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts prop.
nr 202 och de i ämnet väckta motionerna, för sin del antaga
följande
F ö r s 1 a g
till
lag om ändrad lydelse av 4 §, 23 § 2 mom. och 61 § lagen den 6 juni
1930 om kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, som följer:
4 §•
Vad kommun samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för kommunens ge
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
19
mensamma behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Kapitaltillgångar
skola såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.
Det som härflyter av kommunens här angivna egendom ävensom medel, vilka
tillkomma kommunen från staten eller landsting eller eljest, skall anses
såsom inkomst till täckande av kommunens gemensamma utgifter.
23 §.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av
faställd stadsplan eller tomtindelning;
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men
för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i
kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio
kronor för skattekrona;
d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för
skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för
skattekrona;
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för skattekrona;
e)
beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet Iåns återbetalande;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om
antagande av ackord;
h) införande av sådan ordning för medelsförvaltningen, som avses i 44 §
3 morn.; eller
i) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan
fond.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller
kyrkofullmäktige.
61 §.
Kommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande
kalenderåret.
Å statens utgiftssida skola upptagas:
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed kommunens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag
för oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Kommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt
avslutade räkenskaper uppgått.
Kommun må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en
skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för
det nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år.
Sådan fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas
till motverkande av höjning av utdebiteringen.
Förslag
till
lag örn ändrad lydelse av 4 §, 27 § 2 mom. och 56 § lagen den 6 juni
1930 örn kommunalstyrelse i stad.
Härigenom förordnas som följer:
4 §•
Vad stad samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma
behov och förvaltas på sätt i denna lag sågs. Kapitaltillgångar skola
såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande. Det
som härflgter av stadens här angivna egendom ävensom medel, vilka tillkomma
staden från staten eller landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst
till täckande av stadens gemensamma utgifter.
27 §.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av —--låns återbetalande;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om
antagande av ackord; eller
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
21
h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan
fond.
Med allmän--— eller kyrkofullmäktige.
56 §.
Stadskommun skall — — — räkenskaper uppgått.
Stad må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en skatteregleringsfond,
därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det nästföljande
året kommer att understiga utdebiteringen för löpande dr. Sådan
fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas till
motverkande av höjning av utdebiteringen.
Förslag
till
lag angående ändrad lydelse av 20 § 2 morn. 57 och 58 §§ lagen den
6 juni 1930 om församlingsstyrelse.
Härigenom förordnas som följer:
20 §.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av---låns återbetalande;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om
antagande av ackord; eller
h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan
fond.
Med allmän---eller kyrkofullmäktige.
57 §.
De avgifter, örn vilka kyrkostämma eller kyrkofullmäktige besluta, skola
utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet,
utgå på sätt örn täckande av kommunens skattebehov är stadgat i lagarna
om kommunalstyrelse på landet och i stad. Kapitaltillgångar skola såsom
sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.
Angående den lindring---särskilt stadgat.
58 §.
Utgifts- och inkomststat — — — avslutade räkenskaper uppgått.
Församling må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en
skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det
nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år. Sådan
fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas till
motverkande av höjning av utdebiteringen.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
Förslag
till
lag angående ändrad lydelse av 33 § 2 moni. och 45 § lagen den 20 juni
1924 örn landsting.
Härigenom förordnas som följer:
33 §.
2 mom. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser följande ämnen:
a) beslut om -—--härflytande rättighet;
i) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan
fond.
45 §.
Med ledning av det av förvaltningsutskottet framlagda förslag till utgiftsoch
inkomststat samt de av landstinget fattade beslut skall landstinget, innan
det åtskiljes, upprätta fullständig utgifts- och inkomststat för det nästföljande
året, utvisande, å ena sidan, de särskilda utgiftsposterna och, å den
andra, de inkomster, som äro att påräkna, samt det belopp, vilket skall hos
landstingsområdets skattskyldiga invånare uttaxeras. Kapitaltillgångar skola
såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.
Har i staten för föregående år uppkommit behållning må landsting, här
skäl därtill åro, av behållningen avsätta medel till en skatteregleringsfond,
därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det nästföljande året kommer
att understiga utdebiteringen för löpande år. Sådan fond må, i den mån
så kan anses av förhållandena påkallat, användas till motverkande av höjning
av utdebiteringen.
Förslag
till
lag angående ändrad lydelse av 4 §, 26 § 2 mom. och 47 § lagen den
15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas som följer:
4 §•
Vad staden samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma
behov och förvaltas på sätt i denna lags sägs. Kapitaltillgångar skola
såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande. Det
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38.
23
som härflyter av stadens här angivna egendom ävensom medel, vilka tillkomma
staden från staten eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande av
stadens gemensamma utgifter.
26 §.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av —---låns återbetalande;
g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder, där fråga ej är om antagande
av ackord; eller
h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan
fond.
Med allmän---eller församlingsdelegerade. j
47 §.
Kommunen skall årligen---räkenskaper uppgått.
Kommunen må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till en
skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för det
nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år. Sådan
fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas
till motverkande av höjning av utdebiteringen.
Förslag
till
lag örn ändrad lydelse av 21 § 2 morn., 61 och 62 §§ lagen den 6 juni 1930
örn församlingsstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas som följer:
21 §.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet —--låns återbetalande;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om antagande
av ackord; eller
h) avsättande av medel till skatteregleringsfond eller användande av sådan
fond.
Med allmän--— eller kyrkofullmäktige.
61 §.
De avgifter, om vilka kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade besluta,
skola utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning
föreskrivet, utgå på sätt örn täckande av kommunens skattebehov är stadgat
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 38-
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm. Kapitaltillgångar skola
såsom sådana bevaras, där ej annat föranledes av särskilt förhållande.
Den som--- — särskilt stadgat.
62 §.
Utgifts- och inkomststat skall —--räkenskaper uppgått.
Församling må, när skäl därtill äro, av behållningen avsätta medel till
en skatteregleringsfond, därest utdebiteringen av allmän kommunalskatt för
det nästföljande året kommer att understiga utdebiteringen för löpande år.
Sådan fond må, i den mån så kan anses av förhållandena påkallat, användas
till motverkande av höjning av utdebiteringen.
B) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de ej
kunna anses besvarade genom vad ovan av utskottet föreslagits,
ej måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.»
2) av herr Stendahl, som ansett att utskottet bort avstyrka förevarande
proposition.
867288. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen med förslag till lag om kommunal fondbildning m. m. a1 i texten