Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39

1936-05-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:39, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1936 kl. 9 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen ävensom

en i ämnet väckt motion.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 4 mars

1936 hänvisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 98,

vari Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt

följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen.

§ 20.

Mål, vilka behandlas i särskild i kriminallag för krigsmakten föreskriven

ordning, skola, där de dragas under Konungens prövning, uti högsta domstolen

företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner av högre grad, dem

Konungen härtill utser och förordnar, böra, där ej Konungen och riksdagen,

i den ordning 87 § 1 mom. stadgar, annorlunda besluta, med domare jäv och

ansvar, och utan särskilt arvode, sådana mål i högsta domstolen övervara

och däröver rösta; dock må domarenas antal icke överstiga åtta.

§ 96.

Varje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt

redlighet kända män, den ene såsom justitieombudsman och den andre såsom

militieombudsman, att i egenskap av riksdagens ombud, efter den instruktion

riksdagen för vardera utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars

efterlevnad, mililieombudsmannen i vad de skola tillämpas i mål,

vilka behandlas i särskild i kriminallag för krigsmakten föreskriven ordning,

samt av ämbets- och tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet

anslagna medel och justitieombudsmannen i vad de eljest skola vid domstolarna

samt av ämbets- och tjänstemän tillämpas, ävensom att enligt den fördelning

nu är sagd, vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem,

som uti sina ämbetens utövning av väld, mannamån eller annan orsak någon

olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.

Ombudsmännen vare i all målto underkastade samma ansvar och

plikt, som allmän lag och rättegångsordning för aktörer utstaka.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 39—41.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flera funnes hava av egennytta,

vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon, emot

tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande, mistat

eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom, eller regeringsrätten

eller en eller flere av dess ledamöter funnes hava vid prövning av besvärsmål

låtit sådant förhållande komma sig till last, vare justitieombudsmannen

eller, om målet är behandlat i särskild i kriminallag för krigsmakten

föreskriven ordning, militieombudsmannen pliktig, ävensom Konungens justitiekansler

berättigad, att vid den rikets domstol, som här nedanföre bestämmes,

den felaktige under tilltal ställa, samt till ansvar efter rikets lag

befordra.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för propositionen får utskottet

hänvisa till det till propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden den 28 februari 1936.

I samband med förevarande proposition har utskottet förehaft den i anledning

av densamma inom första kammaren väckta motionen, nr 312, av

herr Carl Carlsson, vari hemställes om avslag å propositionen.

Beträffande motiveringen för motionen får utskottet hänvisa till densamma.

Sedan 1932 års riksdag i skrivelse (nr 68) till Kungl. Majit anhållit om

utredning och förslag i frågan huruvida och i vad mån en överflyttning å

de allmänna domstolarna av mål, som höra till krigsdomstolarnas upptagande,

kunde ske, förelädes riksdagen år 1933 genom proposition (nr 223) lagförslag

i ämnet samt genom proposition (nr 226) förslag till ändrad lydelse

av § 20 regeringsformen, enligt vilket bestämmelsen om militära ledamöter

i högsta domstolen vid behandlingen av militära mål skulle utgå ur paragrafen.

Båda de framlagda förslagen förföllo i följd av kamrarnas skiljaktiga

beslut. Under beredningen och riksdagsbehandlingen av propositionerna

gjorde sig skilda meningar gällande angående innebörden av de grundlagsparagrafer,

i vilka krigsdomstolarna omnämnas. Sålunda framhöll bl. a.

konstitutionsutskottet (utlåtande nr 36), att § 20 regeringsformen byggde på

förutsättningen, att särskilda krigsdomstolar finnas såväl i fredstid som i

krigstid, samt att föreskriften i 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen, att vissa

tryckfrihetsmål skola upptagas av krigsdomstol och icke av allmän domstol,

måste anses hava erhållit sin utformning med hänsyn härtill.

År 1934 tillkallades inom justitiedepartementet sakkunniga (herrar Reuterskiöld,

Sävström och Sigurd Hansson) att verkställa utredning av fragan

örn sådana ändringar i grundlagarna, att spörsmålet örn krigsdomstolarnas

avskaffande kunde lösas oberoende av bestämmelser i grundlag örn jurisdiktionen

i militära mål. De sakkunniga uttalade såsom sin uppfattning,

att dylika grundlagsändringar icke kunde anses vara förenade med konsti
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.

3

lutionella betänkligheter. Det syntes dem tvärtom varken erforderligt eller

lämpligt, att regleringen av de militära jurisdiktionen i de lägre instanserna

skulle hava grundlags helgd. Det av de sakkunniga uppgjorda

grundlagsändringsförslaget — som avsåg att icke i någon punkt göra ändring

i gällande rätt — innebar i fråga om §§ 20, 96 och 101 regeringsformen

samt 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen att termen krigsdomstol uteslötes

och ersattes med uttryck, som hänförde sig till det i § 87 regeringsformen

förekommande begreppet kriminallag för krigsmakten, vari jämväl

inbegrepes processlagstiftningen med avseende å mål, som skola bedömas

enligt sådan lag. Bestämmelsen i § 20 regeringsformen om mihtära ledamöters

medverkan i högsta domstolen skulle enligt de sakkunnigas förslag kvarstå,

dock med tillägg av innebörd att bestämmelsen skulle kunna upphävas,

örn Konung och riksdag så beslutade i den i § 87 första stycket stadgade ordning.

De sakkunniga framhöllo, att en viss analogi med vad sålunda föreslagits

funnes i § 80 regeringsformen.

Sakkunnigförslaget har lagts till grund för det i förevarande proposition

framlagda grundlagsändringsförslaget, dock att den av de sakkunniga föreslagna

ändringen av 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen icke upptagits i

förevarande proposition utan beaktats vid utarbetandet av propositionen nr

235 angående tryckfrihetsprocessens ombildning.

Föredragande departementschefen har till stöd för det framlagda grundlagsförslaget

framhållit, att genom dess antagande av innevarande och nästkommande

års riksdagar den fördelen skulle vinnas, att en reform av krigslagstiftningen

kunde genomföras så snart utredningen därom blivit slutförd.

Det synes utskottet emellertid riktigt och välbetänkt, att en avvaktande hållning

intages i den föreliggande grundlagsfrågan. Reformen av krigslagstiftningen

är icke av så brådskande natur, att spörsmålet om de härför erforderliga

ändringarna i grundlagarna bör göras till föremål för prövning redan

nu. Det är tvärtom av vikt, att frågan härom först upptages till bedömande

i samband med att ett eventuellt lagförslag angående krigsdomstolarnas

avskaffande förelägges riksdagen. Härtill kommer, att en genomgripande

omdaning av vårt lands försvarsväsen är förestående samt att frågan

om humanisering av den mihtära strafflagstiftningen ännu väntar på

sin lösning, vilket jämväl talar för ett uppskov med den föreliggande grundlagsfrågan.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen med bifall till motionen l: 312 ville avslå

Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 29 maj 1936.

Utskottet.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.

Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*, Stendahl*,

Sandegård*, Rydberg*, Västberg, Per Andersson*, John Björck*, Anders Andersson,

Carlström, Borg, Andersson i Igelboda*, Fast, Olsson i Mora, Ewald

Lindmark, Andersson i Malmö*, Lundqvist, Eriksson i Tonered och Nilsson i

Karlstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Västberg, Anders

Andersson, Borg, Andersson i Igelboda, Fast och Andersson i Malmö, vilka,

under åberopande av vad departementschefen anfört, yrkat bifall till Kungl.

Maj:ts proposition.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen. a1 i texten