Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av bestämmelsen örn uppresning vid voteringar inom riksdagens kamrar.

1936-02-19 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av bestämmelsen örn uppresning vid voteringar inom riksdagens kamrar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1930 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

upphävande av bestämmelsen örn uppresning vid voteringar

inom riksdagens kamrar.

Uti en inom första kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 7, av herr Lindhagen hemställes, ,1) att i de reglementariska föreskrifterna

för riksdagen uteslutes bestämmelsen, att omröstning skall börjas

med uppstigning, och sålunda varje votering sker nied tillitande endast av

den elektriska apparaten; 2) att alla fyra siffrorna i omröstningstavlans tillkännagivande

och således även de frånvarandes antal skola protokollföras»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Da oppen omröstning genom grundlagsändring år 1925 infördes i riksdagens

kamrar anordnades den genom närmare bestämmelser i reglementan.

ska föreskrifter för riksdagen sålunda, att nied vissa undantag uppresnmgsforfarandet

(först) skulle begagnas, men att, om talmannen var tveksam

örn omröstningens resultat eller begäran örn rösträkning framställdes

uppropsforfarandet skulle tillgripas. Denna sistnämnda röstningsmetod skulle

omedelbart användas vid gemensamma voteringar samt då talmannen före

omröstningens början så beslutade eller då vid den slutliga voteringen i ett

ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran örn rösträkning

nied namnanteckning framställdes av minst en tiondel av kammarens

ledamöter.

Sedermera uppdrog 1932 års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

verkställa utredning rörande möjligheterna m. m. för införande av elektrisk

omrostnmgsapparat i kamrarna. I konstitutionsutskottets till grund för beslutet

liggande utlåtande, nr 29, i ämnet uttalades, att uppresningsförfarandet

vore förenat med så stora fördelar, att det borde bibehållas, och omröstnmgsapparat

sålunda endast begagnas, då rösträkning skulle äga rum. Genom

andringar år 1934 i reglementariska föreskrifter för riksdagen ersattes

också det mera tidsödande uppropsförfarandet men däremot icke uppresnings

örfarandet med röstning medelst omröstningsapparat. I den till grund

tor beslutet liggande reservationen till konstitutionsutskottets utlåtande, nr

23, i amuel framhölls, att man, genom att åtminstone tills vidare låta omröstning

medelst omröstningsapparat endast ersätta omröstning medelst

namnupprop, vunne fördelen, att omröstningsförfarandet även framdeles så

nara som möjligt anknöte till förut gällande ordning.

Uppresrimgsmetoden har alltså avsiktligt, och icke såsom motionären antagit

oöverlagt, bibehållits även efter införandet av elektrisk omröstnings
ISiliang

till riksdagens protokoll 1930. 5 samt. Nr 4—7. t

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr i.

apparat. Detta omröstningssätt föranleder ej heller någon egentlig tidsspillan-

det motsvarar fullt ut sitt syftemål att i det övervägande antalet smärre

frågor, där någon begäran örn rösträkning i regel icke förekommer och icke

heller kan anses vara påkallad, på ett bekvämt sätt träffa ett snabbt avgörande.

Talmännen begagna sig därför icke heller i regel av möjligheten

att besluta att röstning medelst omröstningsapparat med förbigående av

uppresningsförfarandet omedelbart skall begagnas. Någon mera utbredd

önskan inom riksdagen att avskaffa uppresningsmetoden torde för övrigt ej

heller förefinnas. Utskottet avstyrker därför bifall till förslaget härom och i

följd därav även till vad i motionen i övrigt föreslagits.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Gustaf Ado f ’

Oscar Gottfrid Karlsson*, Stendahl*, Källman, Carl Urimark Kart Bodm< John

Björck, Karl August Johanson, Borg*, Perssom Trånge,n Undskog Ea t ; 9 ,

Ewald Lindmark*, Nordström i Torsby*, Näslund och Nässon i Karlstad .

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Reuterskiöld som, med instämmande av herr Källman, anfort:

»Uppresningsförfarandet bibehölls vid införandet av den elektriska yoteringsapparaten

huvudsakligast för att icke hindra godtagandet av forslaget

örn sådan apparats användande; något sakskäl for bibehållandet fanns

däremot icke, då man knappast kan som sakskäl anse, att genom uppresningen

skenet av öppen omröstning bättre bevarades. Da tiden annu icke

kan anses mogen för den dyrbara elektriska voteringsapparatens avskaffande

har jag ansett ett bifall till motionen vara en ofrånkomlig konsekvens

av apparatens bibehållande, och därför inom utskottet yrkat att förslag

skulle framläggas i detta syfte till ändring av de Reglementanska föreskri - terna men då ett sådant textförslag icke kan reservationsvis framföras till

antagande i kamrarna, bar jag saknat anledning utarbeta ett sadant.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.