Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40

1936-05-29 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:40, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

5

Nr 40.

Ånkom till riksdagens kansli den 29 maj 1936 kl. 9 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av § 6 mom. 10, § 16 och § 26 riksdagsordningen.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 13 mars

1936 hänvisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 191,

vari Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt

nedan intagna förslag till ändrad lydelse av § 6 mom. 10, § 16 och § 26 riksdagsordningen.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget får utskottet hänvisa

till de vid propositionerna nr 190 och 191 fogade utdragen av statsrådsprotokollen

över justitiedepartementsärenden den 31 januari 1936 och den

10 mars 1936.

Till innevarande riksdag har Kungl. Majit i propositionen nr 190 framlagt

förslag till ändringar i strafflagen m. fl. lagar innebärande bl. a. avskaffande

av påföljden enligt 2 kap. 19 § strafflagen samt påföljderna ovärdig att

i rikets tjänst vidare nyttjas och ovärdig att vidare föra andras talan inför

rätta. För reformens genomförande kräves jämväl ändring i riksdagsordningen

§ 6 morn. 10 och § 26, varest frihet från nyssnämnda påföljder uppställas

såsom villkor för att vara elektor och suppleant för elektor respektive

att vara riksdagsman, och § 16, varest påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen

nämnes såsom hinder för utövande av valrätt. Det i följd därav i den

förevarande propositionen nr 191 framlagda grundlagsförslaget innebär beträffande

§ 6 mom. 10, att stadgandena örn påföljd såsom obehörighetsgrund

ersättas med en bestämmelse av den innebörden att vad i allmän eller särskild

lag stadgas örn förlust av allmän befattning eller obehörighet att inträda

i sådan befattning såsom följd av straff skall äga tillämpning även å befattning

såsom elektor eller suppleant för elektor. I § 26 har vidtagits en

motsvarande ändring med avseende å riksdagsmannabefattning. Ur § 16

har borttagits bestämmelsen att valrätt icke må utövas av den som är från

valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd.

Riksdagen har numera, efter frågans förberedande behandling av första

lagutskottet, bifallit propositionen nr 190. Det i den förevarande propositionen

nr 191 framlagda grundlagsförslaget anser sig utskottet böra, som en

uppenbar konsekvens av den förra propositionen, tillstyrka. I anledning

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

härav och då institutet röstning å annan ort villkorligt antagits för andrakammarvalens

del, har utskottet ansett sig böra till prövning upptaga spöismålet,

huruvida införandet av andra suspensiva rösträttsvillkor i stället för

dem, som föreslås skola upphävas, kunde vara erforderligt. Utskottet har

emellertid stannat vid att icke framlägga något förslag härom. På samma

sätt har utskottet funnit sig ej heller böra föreslå införandet av nya valbarhetsvillkor

som ersättning för dem, vilkas upphävande åsyftas. Men med

hänsyn till att för närvarande icke kan avgöras, örn det i anledning av propositionen

nr 140 såsom vilande antagna grundlagsförslaget avseende handlingars

offentlighet och det i propositionen nr 235 framlagda grundlagsförslaget

avseende tryckfrihetsprocessen m. m. komma att slutligt genomföras,

har utskottet funnit sig föranlåtet föreslå vissa ändringar jämväl i § 1 mom.

4 och § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

ville antaga

1) med bifall till förevarande kungl, proposition, följande

Förslag’

till

ändrad lydelse ay § 6 inom. 10, § 16 oell § 26 riksdagsordningen.

§ ti.

10. Till elektor må endast den utses som själv vid elektorsvalet äger rösträtt.

Elektor kan den ej vara som står under förmynderskap eller som är i

konkurstillstånd. För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper

som för valbarhet till elektor.

Vad i allmän eller särskild lag stadgas därom att i vissa fall den som

dömes till straff skall dömas förlustig allmän befattning eller vara obehörig

att inträda i sådan befattning skall även äga tillämpning å befattning såsom

elektor eller suppleant för elektor.

§ 16.

Valrätt tillkommer envar man och kvinna som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen

finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för

röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40. 7

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

a) den som står under förmynderskap;

b) den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att hava vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster, eller emot vedergällning avgivit sin röst, eller

genom våld eller hot stört valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag stadgas därom att i vissa fall den som dömes

till straff skall dömas förlustig allmän befattning eller vara obehörig att inträda

i sådan befattning skall även äga tillämpning å riksdagsmannabefattning.

2) följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 1 4:o och § 2 4:o elfte stycket tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte titeln

och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, med vilken i denna

lag förstås chefen för det departement, vartill justitieärendena höra. Denne

äger meddela bevis, att intet hinder emot skriftens utgivande förekommer.

§ 2.

4:o.--------------—-----------

Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och gällande författningar

utstaka, meddela eller till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker

eller av andra själavården och kyrkodisciplinen rörande handlingar, i avseende

på enskilda personers leverne och seder, såvitt de lända dem till

skada eller förklenande. Den häremot bryter, bote trettiotre riksdaler sexton

skillingar.

Stockholm den 29 maj 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*,

Stendahl*, Bildberg*, Västberg, John Björck*, Nils Andersson*, Anders

Andersson, Borg, Andersson i Igelboda*, Fast, Olsson i Mora, Ewald Lindmark,

Andersson i Malmö*, Lundqvist, Eriksson i Toftered och Nilsson i

Karlstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.