Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 8 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet.
1936-02-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1936:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 8 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
6
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1936 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
viss ändring av 8 § i lagen örn kommunalstyrelse på
landet.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 286, av herr Bengtsson i Kullen hemställes, »att riksdagen måtte
för sin del besluta sådan ändring av 8 § i 1930 års lag om kommunalstyrelse
på landet, att skyldighet för kommun att införa kommunalfullmäktige obligatoriskt
inträder vid ett invånarantal av mera än 1 000».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I lands- eller stadskommun med mera än 1 500 invånare skall den kommunen
tillkommande beslutanderätten, med vissa undantag, uppdragas at
fullmäktige. Har kommunens invånareantal nedgått till 1 500 eller därunder,
skall beslutanderätten fortfarande utövas av fullmäktige, därest icke stämman
resp. allmän rådstuga annorlunda besluter. Kommun med 1 500 invånare
eller därunder äger åt fullmäktige uppdraga beslutanderätten. Förslag
örn upphävande av sådant beslut får icke väckas förrän fyra kalenderår
förflutit sedan fullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkannes,
tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit
laga kraft.
Förefintligheten av representativt system i den borgerliga kommunen medför,
där denna sammanfaller med skoldistrikt, enligt lagen om skolstyrelse
i vissa kommuner skolärendenas överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga
kommunen.
I samband med den allmänna kommunallagsrevisionen år 1930 framfördes
inom riksdagen motionsvis förslag örn sänkning av den befolkningssiffra,
vid vilken representativt system i den borgerliga kommunen skall vara obligatoriskt.
Konstitutionsutskottet framhöll i anledning härav (utlåtande nr
30 sid. 30), att det funne en vidsträcktare obligatorisk tillämpning av det
representativa systemet inom den borgerliga kommunen icke vara påkallad.
Utskottet avstyrkte därför förslagen, vilka också avslogos av riksdagen.
Sedermera uttalade utskottet år 1934 (utlåtande nr 9), i anledning
av väckta förslag om att fullmäktigesystemet borde göras obligatoriskt i
alla kommuner oberoende av deras storlek, bl. a. att något mera allmänt
krav icke framkommit örn sänkning av det befolkningstal, vid vilket representativt
system för närvarande vore obligatoriskt i kommun, varför tiden
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
7
då ännu icke ansågs vara inne att till förnyad prövning upptaga sistnämnda
spörsmål.
Fullmäkligesystemet är numera infört i samtliga städer i riket och i omkring
hälften av landskommunerna, representerande något över sju niondelar
av landsbygdens invånare. Landskommuner med fakultativt fullmäktigesystem
utgjorde vid 1919 års kommunala val 67, vid 1920 års val
82, vid 1922 års val 117, vid 1926 års val 147, vid 1930 års val 192 och vid
1934 års val 274. Härav framgår, att kommunerna frivilligt allt mera övergå
till det representativa systemet. Med hänsyn härtill och då något mera allmänt
behov av en lagändring på området icke synes hava gjort sig gällande,
saknar utskottet för närvarande anledning till ett förändrat ståndpunktstagande
till den i motionen väckta frågan. Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 februari 1936.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Gustaf Adolf Björkman , David Pettersson*,
Källman, Carl Lindmark, John Björck, Karl August Johanson, Nils Andersson,
Rahmn*, Anders Andersson, Andersson i Igelboda, Fast*, Olsson i Mora, Ewald
Lindmark*, Andersson i Malmö*, Lundqvist*, Eriksson i Tolered*, Nilsson i Karlstad*
och Nilsson i Göteborg*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Reuterskiöld som, med instämmande av herr Eriksson i Toftered,
anfört:
»Såsom statistiken i utskottets utlåtande utvisar kan ej längre den tveksamhet
vidhållas, som tidigare rått angående inställningen i landsbygdens
smärre kommuner till frågan örn fullmäktige eller stämma. Tvärtom visar
denna, att fullmäktigesystemet rent principiellt vinner allt större terräng å
landsbygden. Det måste då anses rimligt och riktigt, att hinder för denna
utveckling, som resas genom missbruk av bestämmelsen örn 1 500 invånare
sorn undergräns för en obligatorisk fullmäktiginstitution, genom lagstift
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.
ningen undanröjas. Detta kan ske på två sätt: antingen genom nedsättning
av siffran 1 500, vilket torde vara liktydigt med motionärens yrkande örn
nedsättning till 1 000, då knappast något annat tal här kan med skäl ifrågasättas,
eller genom borttagandet av varje siffermässig gräns och fullmäktiginstitutionens
förvandling till överallt obligatorisk. Detta senare lärer icke
f. n. böra ifrågakomma, men då innebär ett bifall till motionen, att man vidtager
den enda ändring som återstår såsom möjlig. Motionen avser emellertid
endast kommunalstyrelselagen för landet; utskottet hade visserligen kunnat
i anledning av densamma föreslå motsvarande ändring jämväl i kommunalstyrelselagen
för stad, men då sådan rätt ej tillkommer reservant, kan
något yrkande om bifall till motionen sådan den föreligger icke nu göras,
sedan utskottet avslagit yrkande om dylikt initiativ.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.