Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 8 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet.

1936-02-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 8 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

6

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1936 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

viss ändring av 8 § i lagen örn kommunalstyrelse på

landet.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 286, av herr Bengtsson i Kullen hemställes, »att riksdagen måtte

för sin del besluta sådan ändring av 8 § i 1930 års lag om kommunalstyrelse

på landet, att skyldighet för kommun att införa kommunalfullmäktige obligatoriskt

inträder vid ett invånarantal av mera än 1 000».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I lands- eller stadskommun med mera än 1 500 invånare skall den kommunen

tillkommande beslutanderätten, med vissa undantag, uppdragas at

fullmäktige. Har kommunens invånareantal nedgått till 1 500 eller därunder,

skall beslutanderätten fortfarande utövas av fullmäktige, därest icke stämman

resp. allmän rådstuga annorlunda besluter. Kommun med 1 500 invånare

eller därunder äger åt fullmäktige uppdraga beslutanderätten. Förslag

örn upphävande av sådant beslut får icke väckas förrän fyra kalenderår

förflutit sedan fullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkannes,

tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit

laga kraft.

Förefintligheten av representativt system i den borgerliga kommunen medför,

där denna sammanfaller med skoldistrikt, enligt lagen om skolstyrelse

i vissa kommuner skolärendenas överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga

kommunen.

I samband med den allmänna kommunallagsrevisionen år 1930 framfördes

inom riksdagen motionsvis förslag örn sänkning av den befolkningssiffra,

vid vilken representativt system i den borgerliga kommunen skall vara obligatoriskt.

Konstitutionsutskottet framhöll i anledning härav (utlåtande nr

30 sid. 30), att det funne en vidsträcktare obligatorisk tillämpning av det

representativa systemet inom den borgerliga kommunen icke vara påkallad.

Utskottet avstyrkte därför förslagen, vilka också avslogos av riksdagen.

Sedermera uttalade utskottet år 1934 (utlåtande nr 9), i anledning

av väckta förslag om att fullmäktigesystemet borde göras obligatoriskt i

alla kommuner oberoende av deras storlek, bl. a. att något mera allmänt

krav icke framkommit örn sänkning av det befolkningstal, vid vilket representativt

system för närvarande vore obligatoriskt i kommun, varför tiden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

7

då ännu icke ansågs vara inne att till förnyad prövning upptaga sistnämnda

spörsmål.

Fullmäkligesystemet är numera infört i samtliga städer i riket och i omkring

hälften av landskommunerna, representerande något över sju niondelar

av landsbygdens invånare. Landskommuner med fakultativt fullmäktigesystem

utgjorde vid 1919 års kommunala val 67, vid 1920 års val

82, vid 1922 års val 117, vid 1926 års val 147, vid 1930 års val 192 och vid

1934 års val 274. Härav framgår, att kommunerna frivilligt allt mera övergå

till det representativa systemet. Med hänsyn härtill och då något mera allmänt

behov av en lagändring på området icke synes hava gjort sig gällande,

saknar utskottet för närvarande anledning till ett förändrat ståndpunktstagande

till den i motionen väckta frågan. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Gustaf Adolf Björkman , David Pettersson*,

Källman, Carl Lindmark, John Björck, Karl August Johanson, Nils Andersson,

Rahmn*, Anders Andersson, Andersson i Igelboda, Fast*, Olsson i Mora, Ewald

Lindmark*, Andersson i Malmö*, Lundqvist*, Eriksson i Tolered*, Nilsson i Karlstad*

och Nilsson i Göteborg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Reuterskiöld som, med instämmande av herr Eriksson i Toftered,

anfört:

»Såsom statistiken i utskottets utlåtande utvisar kan ej längre den tveksamhet

vidhållas, som tidigare rått angående inställningen i landsbygdens

smärre kommuner till frågan örn fullmäktige eller stämma. Tvärtom visar

denna, att fullmäktigesystemet rent principiellt vinner allt större terräng å

landsbygden. Det måste då anses rimligt och riktigt, att hinder för denna

utveckling, som resas genom missbruk av bestämmelsen örn 1 500 invånare

sorn undergräns för en obligatorisk fullmäktiginstitution, genom lagstift
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

ningen undanröjas. Detta kan ske på två sätt: antingen genom nedsättning

av siffran 1 500, vilket torde vara liktydigt med motionärens yrkande örn

nedsättning till 1 000, då knappast något annat tal här kan med skäl ifrågasättas,

eller genom borttagandet av varje siffermässig gräns och fullmäktiginstitutionens

förvandling till överallt obligatorisk. Detta senare lärer icke

f. n. böra ifrågakomma, men då innebär ett bifall till motionen, att man vidtager

den enda ändring som återstår såsom möjlig. Motionen avser emellertid

endast kommunalstyrelselagen för landet; utskottet hade visserligen kunnat

i anledning av densamma föreslå motsvarande ändring jämväl i kommunalstyrelselagen

för stad, men då sådan rätt ej tillkommer reservant, kan

något yrkande om bifall till motionen sådan den föreligger icke nu göras,

sedan utskottet avslagit yrkande om dylikt initiativ.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.