Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av rätt för municipalsamhälle att upprätta högre folkskola.

1936-02-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av rätt för municipalsamhälle att upprätta högre folkskola.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

9

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1936 kl. 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om beredande av rätt för municipalsamhälle att upprätta

högre folkskola.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 87

i första kammaren av herr Bergqvist och nr 232 i andra kammaren av herr

Holmdahl hemställes, »att riksdagen ville besluta örn sådan ändring i lagen

om

samhälle att upprätta högre folkskola och ansvara för densammas bestånd».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Där tätare bebyggelse i ett område på landet, som icke utgör egen kommun,

nödvändiggjort särskilda föreskrifter rörande den allmänna ordningen,

de hygieniska förhållandena, områdets bebyggelse, brandväsendet o. s. v

och där därför de s. k. stadsstadgorna gjorts tillämpliga å området, skall

detta enligt lagen örn kommunalstyreise på landet utgöra ett municipalsamhälle,

vars medlemmar äga att, oberoende av kommunen i övrigt, själva

vårda de med stadgornas giltighet för samhället sammanhängande gemensamma

angelägenheterna. Municipalsamhället har alltså begränsad kompetens;

det är en specialkommun för endast vissa klart angivna uppgifter,

som föranledas av en eller flera stadsstadgors tillämplighet å detsamma.

I motionerna föreslås sådan ändring i lagen örn kommunalstyrelse på landet,

att municipalsamhälle skall kunna övertaga samhällelig angelägenhet

av helt annan typ än den, som nu tillkommer municipalsamhälle. Genom

en lagstiftning i motionernas riktning skulle därför det nuvarande klart

avgränsade begreppet municipalsamhälle brytas sönder och betydande rubbningar

i den kommunala organisationen lätt bliva följden. Något egentligt

skäl lärer för övrigt icke kunna angivas för att en dylik utvidgning av municipalsamhällets

behörighet endast skulle hänföra sig till angelägenheter berörande

högre folkskolor och icke även till sådana avseende andra skolformer.

Ett verkligt behov av en förändrad lagstiftning på området har icke

heller påvisats i motionerna. En till sina allmänna konsekvenser så genomgripande

lagändring, som den i dessa föreslagna, bör icke företagas för enstaka

undantagsfall; för dylikt fall torde med stöd av lagen om ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning ett tillfredsställande

resultat kunna ernås på administrativ väg, främst genom beslut

örn förändrad skoldistriktsindelning. Skoldistrikten kunna sedan, där för
Hihang

lill riksdagens protokoll 1930. 5 sami. Nr i—7.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

hållandena det påkalla, enligt lagen om kommunalförbund sammansluta

sig för vårdnaden av den lägre folkskoleundervisningen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson*, Bergman, Sandegård, David

Pettersson*, Carl Lindmark, Fredrik Ström*, Karl Bodin, Bahmn, Anders Andersson,

Anton Pettersson, Borg*, Pehrsson i Göteborg*, Persson i Trången, Andersson i Igelboda,

Fast*, Olsson i Mora, Ossbahr*, Svensson i Landskrona* och Nilsson i Karlstad*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Bergman, David Pettersson, Carl Lindmark, Fredrik Ström, Karl

Bodin, Rahmn, Borg, Pehrsson i Göteborg, Andersson i Igelboda och Nilsson

i Karlstad, vilka ansett, att utskottets utlåtande borde ha haft följande

lydelse:

»Såsom av motionen framgår, genomfördes på grund av 1918 års riksdags

beslut en ändring av stadgan för högre folkskolor i avsikt att därigenom

bereda möjlighet för ett municipalsamhälle att kunna upprätta en

högre folkskola. I den kungl, proposition, på vilken nämnda riksdagsbeslut

grundar sig, framhålles uttryckligen, att möjligheten att upprätta högre

folkskolor dittills varit begränsad av den territoriella skoldistriktsindelningen,

och att denna begränsning visat sig vara hinderlig för uppkomsten

av högre folkskolor i municipalsamhällen.

Det kan alltså sägas, att riksdagen redan i princip tagit ställning till den

fråga, som är föremål för här föreliggande motion. Den ändring av kommunallagarna,

som av kammarkollegium anvisats, och som även av motionärerna

föreslagits, är alltså blott att anse som ett korollarium till ett föregående

riksdagsbeslut.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

11

Någon bättre väg att lösa denna fråga än den, som anvisats av motionärerna,

synes knappast föreligga. Att genom förändrad skoldistriktsindelning

förvandla ett municipalsamhälle till ett eget skoldistrikt synes knappast

möjligt, och även om så vore, skulle det dels medföra betänkliga konsekvenser

beträffande folkskoleväsendet, dels förorsaka en mycket lång tidsutdräkt

för ett samhälle vid lösning av frågan om inrättande av högre folkskola.

Dessutom skulle en uppdelning av skoldistrikt i mindre sådana stå i

direkt strid med den utveckling på hithörande område, som måste anses

önskvärd.

Av motionen framgår, att ett behov av den föreslagna lagändringen verkligen

föreligger. Något missbruk därav behöver å andra sidan ej befaras, då

Kungl. Majit i varje särskilt fall skulle pröva och besluta i ifrågavarande

angelägenhet. Några vittgående konsekvenser å andra områden av den kommunala

organisationen synas icke behöva befaras.

Då motsvarande bestämmelser i stadgorna för kommunala mellanskolor

och kommunala flickskolor ha samma lydelse som § 8 mom. 1 av stadgan

för högre folkskolor, synes det vara riktigt, att vad i motionen sagts rörande

högre folkskolor också komme att gälla kommunala mellanskolor och kommunala

flickskolor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner ville

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit för

nästa års riksdag måtte framlägga förslag till sådan ändring

i lagen örn kommunalstyrelse på landet, varigenom möjligheter

beredas municipalsamhälle att upprätta högre folkskola

och ansvara för densammas bestånd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:62 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av rått för municipalsamhälle att upprätta högre folkskola. s. 5 i texten