Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående omläggning av skyddshemsverksamheten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1936-05-28 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
S2LU 1936:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående omläggning av skyddshemsverksamheten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående omläggning
av skyddshemsverksamheten m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
Genom en den 28 februari 1936 dagtecknad proposition, nr 219, vilken
hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna de grunder för omorganisation av skyddshemsverksamheten
m. m., som av föredragande departementschefen angivits;
dels till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skyddshem för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 14,000 kronor;
dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och
yrkeshem för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Med anledning av nämnda proposition hava inom riksdagen väckts följande
motioner, vilka likaledes hänvisats till statsutskottet, nämligen
inom första kammaren
nr 327 av herr Bäckström m. fl.,
nr 328 av herr Carl Eriksson m. fl.,
nr 329 av herr Torsten Ström m. fl.,
nr 347 av herr Magnusson m. fl.,
nr 364 av herr Henriksson m. fl. och
nr 372 av herr Sjödahl m. fl.; samt
inom andra kammaren
nr 666 av herr Hilding m. fl.,
nr 667 av herr Magnusson i Skövde m. fl.,
nr 668 av herr Brännström i Burträsk m. fl.,
nr 683 av herr Johnsson i Kalmar m. fl.,
nr 714 av herr Liedberg m. fl.,
nr 715 av herr Gustafson i Kasenberg och
nr 729 av fru Gustafson m. fl.
De yrkanden, som framställts i motionerna, återgivas här nedan i samband
med redogörelse för den huvudsakliga innebörden av Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag.
Bihang lill riksdagens protokoll 19.16. 6 sami. 2 avd. Nr 1—3.
1
2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet hava
omförmälda proposition och motioner hänskjutits till behandling av sammansatt
stats- och andra lagutskott.
Nuvarande skyddshemsorganisation.
Skyddshem finnas inrättade för att mottaga
dels barn, vilka före fyllda 18 år omhändertagits för skyddsuppfostran,
på grund av att de befunnits så vanartade, alt särskilda uppfostringsåtgärder
krävas för deras tillrättaförande, och som icke ansetts kunna överlämnas
till enskilt hem eller barnhem;
dels personer, vilka omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern mellan
18 och 21 år, emedan de befunnits hemfallna åt ett oordentligt, lättjefullt
eller lastbart levnadssätt och särskilda åtgärder från samhällets sida
krävas för deras tillrättaförande, och som icke ansetts kunna överlämnas till
enskilt hem, lärlingshem, arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt.
För barn, vilka före fyllda 18 år omhändertagits för skyddsuppfostran,
finnas tre olika slag av skyddshem, särskilda för gossar och särskilda för
flickor, nämligen
1) för mottagande i regel av friska barn under 15 år,
2) för mottagande av barn, vilka på grund av sin ålder eller vanartens
beskaffenhet icke lämpligen kunna uppfostras i skyddshem, som avses under
1), och
3) för mottagande av vanartade barn, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom,
vanförhet eller annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet
icke lämpligen kunna uppfostras i skyddshem, som avses under 1), och åt
vilka ej heller vård kan beredas å särskilda vårdanstalter.
För i åldern mellan 18 och 21 år för skyddsuppfostran omhändertagna
personer äro inrättade särskilda skyddshem, ett för ynglingar och ett för
flickor. Ifrågavarande ungdomar kunna dock även intagas i skyddshem,
som avses under 2) och 3), eller i allmän uppfostringsanstalt ävensom, där
Konungen beträffande visst sådant skyddshem, som avses under 1), så medgivit,
i detta.
Närmare bestämmelser angående de omhändertagnas fördelning på olika
skyddshem hava meddelats genom kungörelse den 30 november 1934 (nr
564) med vissa föreskrifter i anledning av barnavårdslagen.
För varje landstingsområde samt för varje stad, som ej deltager i landsting,
skall finnas skyddshem, som avses under 1), med erforderligt antal
platser. Två eller flera landsting eller städer av ovan angivet slag eller
landsting och dylik stad må dock förena sig örn gemensamt sådant skyddshem.
Ifrågavarande slags skyddshem må även kunna upprättas av annan
än landsting eller stad, som nu är nämnd. Landsting eller dylik stad må av
Konungen befrias från skyldighet att upprätta sådant skyddshem, därest erforderligt
antal platser står till förfogande i annan tillhörigt skyddshem.
övriga slags skyddshem- skola upprättas av staten eller annan. De kunna
även upprättas såsom avdelningar av skyddshem.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 3
Inom skyddshem, som avses under 1)—3), skall meddelas skolundervisning
av den omfattning och beskaffenhet, som gällande bestämmelser örn
folkundervisningen föreskriva. Synnerlig uppmärksamhet bör ägnas åt
skyddshemselevernas uppfostran till arbetsduglighet och yrkesskicklighet.
Skyddshem skall stå under ledning av en styrelse, som har att besluta om
intagning i hemmet. Den närmaste skötseln av skyddshemmet utövas av en
föreståndare. Närmare bestämmelser rörande varje skyddshems organisation
och verksamhet meddelas i ett av Konungen fastställt reglemente.
Styrelse för skyddshem äger för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag
med 200 kronor, om han uppfostras inom skyddshemmet, och med 50
kronor, om han uppfostras utom detsamma (villkorlig utskrivning), eller det
lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden uppgått. Dessutom utgår
till Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen enligt särskild
överenskommelse ett tilläggsbidrag av 120 kronor per år för varje elev, som
uppfostras inom skyddshemmet, på grund av elevernas vid dessa hem större
sjuklighet samt behov av läkare- och annan vård.
Enligt träffade överenskommelser utgår vidare till skyddshem, som drivas
av enskilda föreningar eller sammanslutningar, av statsmedel dels hyra för
skyddshemmet, dels ersättning för icke belagda platser. Till Drottning
Sophias skyddshem utgår dessutom beklädnadsbidrag och sjukvårdsbidrag.
Enahanda ersättning och bidrag utgå även till Jönköpings läns landsting
för Höreda skyddshem.
Ärlig skyddshemsavgift erlägges av vederbörande barnavårdsnämnd med
1,000 kronor för elev, som uppfostras inom skyddshemmet, och 300 kronor
för elev, som uppfostras utom detsamma, eller det lägre belopp, vartill i någotdera
fallet kostnaden uppgått efter avdrag av statsbidraget. Dessutom skall
barnavårdsnämnden bekosta elevens utrustning vid intagning i hemmet.
I fråga om skyddshemselev, som omhändertagits för skyddsuppfostran före
fyllda 18 år, äger vederbörande barnavårdsnämnd att av landstinget utfå
ersättning med 700 kronor för år för elev, som uppfostrats inom skyddshem,
och 225 kronor för år för elev, som uppfostrats utom skyddshem. Har
skyddshemsavgift utgått med lägre belopp än 1,000 respektive 300 kronor,
minskas det belopp, som landstinget är skyldigt att ersätta, i motsvarande
grad. Har barnavårdsnämnden kunnat av enskild utfå ersättning för någon
del av skyddshemsavgiften, äga nämnden och landstinget tillgodogöra sig
hälften var av sålunda influtet belopp.
Ar det åter fråga örn skyddshemselev, som omhändertagits för skyddsuppfostran
efter fyllda 18 år, har vistelsekommunens barnavårdsnämnd rätt till
ersättning av staten för erlagd skyddshemsavgift och kostnad för utrustning.
Den huvudsakliga innebörden av Kungl. Majrts förslag.
Den föreslagna organisationen.
hör att fa till stånd en såsom önskvärd befunnen differentiering av skyddshemmens
elever föreslås, att det inrättas särskilda skolhem för de skolplik
-
4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
tiga barnen samt särskilda yrkeshem för de äldre gossar och särskilda liemskolor
för de äldre flickor, vilkas omhändertagande ägt rum före
18-årsåldern. Psykiskt abnorma elever av alla åldrar skola sammanföras i
särskilda hem. För dem, som omhändertagas i åldern 18—21 år, föreslås
inga andra förändringar, än att de för dem avsedda hemmen skola benämnas
ungdomshem samt att psykiskt abnorma icke skola intagas i dessa ungdomshem
utan i de för sådana av alla åldrar särskilt avsedda hemmen.
1 skolhem skola i regel intagas de, som icke fyllt 15 år, i yrkeshem och
hemskolor de, som fyllt 15 men ej 18 år. Av dem, som omhändertagas i 14- årsåldern, skola dock de, som redan avslutat sin skolgång, om så befinnes
lämpligt kunna direkt intagas i ett yrkeshem eller en hemskola. Eleverna i
skolhem för gossar skola kunna kvarstanna där lill 15, högst 16 års ålder.
Därefter skola de om möjligt utskrivas men eljest överflyttas till yrkeshem.
Någon motsvarande överflyttning av flickor från skolhem till hemskola skall
i regel icke ifrågakomma, utan de flickor, som vid 16 års ålder icke anses
kunna utskrivas från skolhem, skola kunna kvarstanna där, så länge det
visar sig erforderligt.
I skolhemmen, vilka om möjligt icke skola göras större än för 20—30 elever,
skall meddelas undervisning, motsvarande den som förekommer i sjuårig
folkskola och därpå följande fortsättningsskola i enlighet med gällande
bestämmelser om folkundervisningen. Vid skolhemmen för gossar bör dessutom
beredas möjlighet till utbildning i olika slag av slöjd under vinterhalvåret
samt sysselsättning i trädgårdsarbete och, åtminstone tills vidare,
även i lantbruk under sommarhalvåret. I skolhemmen för flickor bör meddelas
en så god praktisk utbildning som möjligt i varjehanda husliga arbeten
och därjämte finnas tillfälle till specialutbildning av elever som visat intresse
och anlag för något visst yrke.
Yrkeshemmen skola inrättas såsom kombinerade jordbruks- och hantverkshem
med plats för 50—60 elever, fördelade efter ålder på minst två
elevhem. I yrkeshemmen skall meddelas utbildning i jordbruk med ladugårds-
och trädgårdsskötsel samt i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete
ävensom i något ytterligare yrke.
Hemskolans elever skola huvudsakligen sysselsättas med allmänt husligt
arbete. Om möjligt bör även verklig yrkesutbildning förekomma vid dessa
hem.
Med utgångspunkt från antalet under vart och ett av åren 1929—1934 i
skyddshem nyintagna elever har behovet av skyddshem i södra och mellersta
Sverige utom Stockholm och Göteborg beräknats till 8 skolhem för gossar,
3 yrkeshem, 4 skolhem för flickor och 5 hemskolor. För Norrland föreslås —
förutom 1 skolhem för gossar för Gävleborgs län — 2 kombinerade skol- och
yrkeshem för gossar samt 1 kombinerat skolhem och hemskola för flickor.
De föreslagna hemmen och deras tänkta upptagningsområden framgå av
följande sammanställning, i vilken dock uppgifter beträffande Stockholm
och Göteborg icke medtagits.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
5
Skyddshem för gossar.
Hemmens namn
Upptagningsområden
Norrby gård...........
Skolhem.
Stockholms
län
.............................1
Uppsala
»
Södermanlands
län
Östergötlands
Norra Kalmar
»
»
Gotlands
»
Jönköpings
län
Mäshult...............
Hallands
»
Södra Älvsborgs
»
» Skaraborgs
»
Kronobergs
län
Södra Kalmar
»
Råby och Östra Spång.
Blekinge
»
Kristianstads
»
Malmöhus
Göteborgs och
»
Gräskärr
Bohus
Norra Älvsborgs
län
»
» Skaraborgs
»
Älvåsen...............
(Värmlands
län
(Kopparbergs
»
Åkerby................
.............................i
örebro
Västmanlands
län
»
Engesberg.............
Yrkeshem.
Gävleborgs
län
Stockholms
län
Uppsala
»
Södermanlands
»
Sundbo
Örebro
»
Västmanlands
»
Gävleborgs
»
Kopparbergs
»
Östergötlands
län
Hallands
Göteborgs och
»
Bohus
»
Älvsborgs
»
Skaraborgs
»
Värmlands
»
Jönköpings
län
Kronobergs
»
Kalmar
»
T ännunskon............
Gotlands
»
»
Blekinge
Kristianstads
»
Malmöhus
»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
Hemmens namn
Upptagningsområden
Kombinerade skol- och
Boda........
Johannisberg
yrkeshem.
1V ästernorrlands
län
(Jämtlands
»
(Västerbottens
län
(Norrbottens
»
Skyddshem för flickor.
Hemmens namn Upptagningsområden
Skolhem.
län
»
län
»
»
»
»
»
län
»
»
»
län
»
»
»
»
»
Hemskolor.
Morängen f Stockholms län
....................................(Uppsala »
[ Södermanlands län
Sjötorp............................................../örebro »
i Västmanlands »
(Kopparbergs »
(Östergötlands lä n
Jönköpings »
Kalmar
Gotlands
[Kronobergs län
Sonestorp............................................i Blekinge »
[Malmöhus »
Husby gård.
Broby.
Allarp.
Björkåsen.
(Stockholms
‘(Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
< Kalmar
Gotlands
örebro
Västmanlands
[Kronobergs
/Blekinge
'' 1 Kristianstads
[Malmöhus
(Hallands
Göteborgs och
Bohus
. [ Älvsborgs
'' Skaraborgs
Värmlands
Kopparbergs
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
7
Upptagningsområden.
[Hallands län
Göteborgs och
) Bohus »
Älvsborgs »
Skaraborgs »
Värmlands »
Kombinerat skolhem och hemskola.
Gälegården..........................................Hela Norrland
För Stockholms vidkommande föreslås ingen ändring av nuvarande förhållanden.
Stadens skyddshem för gossar å Skrubba anses fylla de krav,
som kunna ställas på ett kombinerat skol- och yrkeshem, och för flickornas
del anses de nuvarande hemmen, Eknäs skyddshem för äldre flickor och
barnhemmet Tempelbacken, väl tillgodose stadens anstaltsbehov.
Beträffande Göteborg förordas en förflyttning av skyddshemmet för gossar
å Vrångsholmen till någon plats närmare staden, varvid det lämnats
öppet huruvida skolhem och yrkeshem skola vara skilda anstalter eller ingå
som olika avdelningar av en och samma anstalt. Vidare föreslås, att stadens
skyddshem för flickor å Lingatan skall inrättas till kombinerat skolhem
och hemskola.
Beträffande det i den ovan lämnade sammanställningen bland skolhem
för gossar upptagna skyddshemmet i Råby må nämnas, att det visserligen
är avsett till skolhem, men att de elever, som där avslutat sin skolgång och
önska erhålla utbildning till jordbrukare, skola kvarstanna i Råby och där
erhålla sådan utbildning och icke behöva överflyttas till yrkeshemmet Ljungaskog.
Med avseende å de föreslagna upptagningsområdena framhåller föredragande
departementschefen, att de områden, som kunna komma att bliva
fastställda, icke få göras så bindande, att skyddshemsverksamhetens ledning
berövas möjligheterna att på ett lämpligt sätt disponera tillgängliga
platser.
I den ovan omnämnda organisationen av skolhem, yrkeshem och hemskolor
hava icke medtagits följande för närvarande befintliga skyddshem, nämligen
för gossar: Norrgård i Kalmar, Margretelund vid Lidköping, Klockarsvedja
i Näsviken, Stenfors i Ånäset, Hall i Södertälje och Höreda i Eksjö;
samt
för flickor: Håkanstorp i Baggetorp, Hornö i Enköping, Skarvik och Tallåsen
i Mölnbo samt Drottning Sophias skyddshem i Bålsta.
Av dessa äro Höreda skyddshem för gossar och Drottning Sophias skyddshem
för flickor avsedda för ungdomar från hela landet i åldern 18—21 år,
och härutinnan ifrågasättes i propositionen ingen ändring.
Hornö skyddshem, som för närvarande är ett strängare skyddshem för
flickor från hela landet och även mottager mödrar med haan, är i den nya
Hemmens namn
Härsjögården
8
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Ar 1.
organisationen avsett till specialhem för mödrar och deras späda barn från
hela landet. I mån av utrymme skall dock hemmet stå till förfogande även
för mottagande av äldre flickor från södra och mellersta Sverige, då plats
saknas på andra för sådana flickor avsedda skyddshem.
Skyddshemmen Hall för gossar och Skarvik-Tallåsen för flickor skola
liksom hittills anlitas för omhändertagande av psykiskt abnorma skyddshemselever
från hela landet.
I den till grund för propositionen liggande sakkunnigutredningen hade beträffande
skyddshemmen Margretelund och Håkanstorp ifrågasatts ett inordnande
i den nya organisationen genom deras omändrande till särskilda
skyddshem för psykiskt efterblivna elever, Margretelund för gossar och Håkanstorp
för flickor. Övriga skyddshem, nämligen Norrgård, Klockarsvedja
och Stenfors skulle ej vidare komma till användning inom skyddshemsverksamheten.
Ledningen för Håkanstorp har emellertid avböjt att tillgodose
den uppgift, som de sakkunniga velat tilldela detsamma, och även från ledningen
för Margretelund hava starka betänkligheter yppats i fråga örn möjligheterna
för detta hem att fylla den ifrågasatta uppgiften.
I propositionen tages emellertid icke nu bestämd ståndpunkt till frågan
örn nedläggande av vissa skyddshem och ej heller till frågan örn anordnandet
av särskilda vårdmöjligheter för de psykiskt efterblivna eleverna. Härutinnan
framhåller föredragande departementschefen, att man under den
förhållandevis långa övergångstid, varmed förslaget räknar, torde kunna
vinna säkrare hållpunkter för bedömandet av det faktiska behovet av hem
under de förändrade förhållanden, som komma att föreligga. Därvid kunna
jämväl de nu verksamma till nedläggande ifrågasatta hemmen fortsättningsvis
upprätthållas. Mot slutet av övergångstiden bör frågan om det definitiva
nedläggandet av vissa av dessa hem tagas under slutlig omprövning.
Såtillvida anser dock departementschefen den av de sakkunniga framlagda
planen böra vara vägledande, att de däri till upphörande föreslagna anstalterna
synas böra närmast ifrågakomma, i den mån ett minskat behov av
platser inträder. Även frågan om anordnandet av särskilda skyddshem för
de psykiskt efterblivna bör enligt departementschefen få anstå tills vidare.
För att skapa förutsättningar för genomförandet av den föreslagna differentieringen
av skyddshemsklientelet har det ansetts nödvändigt, att staten
principiellt övertager det ekonomiska ansvaret för skyddshemsverksamheten.
Dock skola såsom hittills lämpliga enskilda sammanslutningar och
stiftelser hava möjlighet att bedriva sådan verksamhet i enlighet med de allmänna
riktlinjer, som finnas böra uppdragas. Landstingen och andra i
landsting icke deltagande städer än Stockholm och Göteborg skola sålunda
befrias från skyldigheten att upprätta skyddshem. Städerna Stockholm och
Göteborg skola själva svara för upprättandet av för dem erforderliga skolhem,
yrkeshem och hemskolor.
De skyddshem, vilka skola omändras till yrkeshem eller till kombinerade
skol- och yrkeshem, sålunda skyddshemmen Sundbo, Forsane, Ljungaskog,
Boda och Johannisberg, skola vid omläggningen omedelbart övertagas av
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 9
staten med äganderätt, övriga i den föreslagna nyorganisationen ingående
skyddshem, som icke skola drivas av enskilda sammanslutningar eller stiftelser,
skola tills vidare upplåtas till staten på arrende. Dessa hem skola
av staten övertagas endast i den mån erfarenheten ådagalägger nödvändigheten
därav.
Närmare föreskrifter örn skyddshems organisation, ledning och skötsel
skola meddelas av Konungen.
Den centrala tillsynen över skyddshemmen skall liksom hittills utövas av
en särskild skyddshemsinspektör, sorterande under socialdepartementet. De
sakkunniga hade för sin del föreslagit, att ifrågavarande tillsyn skulle överflyttas
till skolöverstyrelsen, men föredragande departementschefen anser,
att med prövningen av denna fråga bör anstå, intill dess pågående utredning
örn socialstyrelsens organisation och därmed även örn förläggningen av
socialdepartementets fattigvårds- och barnavårdsbyrå hunnit slutföras, vilket
beräknas kunna ske på sådan tid, att frågan kan underställas 1937 års
riksdag.
Förfaringssättet vid intagning i skyddshem.
De sakkunniga hade med avseende å förfaringssättet vid intagning i
skyddshem föreslagit en sådan anordning, att varje skolhem, yrkeshem och
hemskola skulle tjäna även såsom observationsanstalt för sitt upptagningsområde,
genom att av barnavårdsnämnd omhändertagna vanartade barn
skulle kunna vistas där en tid för observation. Föredragande departementschefen
tillkännager emellertid i denna fråga en från de sakkunnigas mening
avvikande uppfattning, som i huvudsak kan sammanfattas sålunda.
För avgörande av, vilka barn som böra intagas i skyddshem av olika slag
och vilka som böra placeras på annat sätt, bör åt barnavårdsnämnderna tillhandahållas
all den sakkunniga vägledning, varav de hava behov. Skyddshemsinspektören
måste här få en central uppgift. Närmast gäller det att få
till stånd lämpliga undersöknings- och observationsmöjligheter ute i orterna,
därvid örn möjligt bör ordnas så, att barnet eller den unge icke behöver intagas
i skyddshem. För ändamålet synas främst böra tagas i anspråk de redan
existerande rådgivningsbyråer, som finnas inrättade i Stockholm, Göteborg
och Lund, varjämte åtgärder böra vidtagas för att liknande byråer skola
komma till stånd även annorstädes, särskilt på orter med centrallasarett
i Norrland. För de mest svårbedömda fallen bör undersökning å karolinska
sjukhusets klinik eller möjligen universitetsstädernas sjukhus ifrågakomma.
Även barnavårdsförbundens upptagningshem kunna hava en uppgift att fylla
i förevarande hänseende, åtminstone i fråga örn yngre åldersklasser. Har
erforderlig klarhet rörande ett föreliggande fall varken kunnat vinnas genom
anlitande av tillgängliga rådgivningsbyråer eller barnavårdsförbundens
upptagningshem, bör observation kunna äga rum på respektive skyddshem.
Först efter viss tids, exempelvis högst tre månaders, observation på skyddshemmet
skall i sådant fall hemmets styrelse, sedan fackutbildad läkare avgivit
skriftligt utlåtande, pröva, huruvida definitiv intagning skall äga rum.
10
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
Därvid bör även skyddshemsinspektören medverka. I den mån observationsförfarandet
är förbundet med anstaltsvistelse av något slag, bör övervägas,
örn icke statsbidrag skall utgå till kostnadernas bestridande.
Vård utom skyddshem av för skyddsuppfostran omhändertagna.
Försök böra enligt propositionen alltjämt göras att för vård av barn, som
omhändertagits för skyddsuppfostran men vilkas vanart visat sig vara av
lindrigare beskaffenhet, taga i anspråk enskilda hem och barnhem och icke i
första hand skyddshem. Genom att, på sätt i det föregående angivits, sakkunnig
vägledning ställes till barnavårdsnämndernas förfogande bör omhändertagandet
å skyddshem kunna i icke ringa grad begränsas.
För det mera godartade skyddshemsklientelet böra försök göras med utackordering
i enskilda hem under något mera fasta former, än vad barnavårdsnämnderna
i regel torde praktisera. Denna försöksverksamhet bör i
första hand avse skolpliktiga gossar och anknytas till några skyddshem, där
större möjligheter till utackordering finnas. Fosterhemmen böra icke ligga
allt för långt från varandra. För att finna väl kvalificerade fosterföräldrar
bör ersättningen till fosterhemmen beräknas något högre än vid vanlig utackordering.
Endast ett mindre antal, exempelvis 4—6 barn, böra utackorderas
i samma trakt. De skola gå i traktens folkskola och lämpligen stå
under övervakning av den lärare, som har samtliga eller flertalet av dem i sin
undervisningsavdelning. För övervakningen bör utgå ersättning. Sålunda
utackorderat barn skall återföras till skyddshemmet, om dess uppförande
ger anledning därtill. Efter fullgjord skolplikt bör sådant barn, örn det i
övrigt visat ett gott uppförande, likställas med från skolhem villkorligt utskrivna
elever. Kostnaden för utackorderingen bör bestridas av skyddshemmet,
som därför av barnavårdsnämnden äger uppbära ersättning av 300
kronor för år.
Äldre skyddshemselever (gossar) böra, där deras vanart tillåter fostran
och utbildning under mera fria förhållanden, överlämnas till lantbrukar- eller
hantverkarhem, utan att därvid flera elever sammanföras i en viss trakt. Med
arbetsgivaren bör då träffas avtal om vårdnad och bibringande av viss yrkesutbildning.
Sådan utackorderad elev skall anses tillhöra skyddshemmet
under den tid, utackorderingen varar.
Försök böra, ehuru i mera begränsad omfattning, göras även med utackordering
av flickor.
I övriga fall bör liksom för närvarande villkorlig utskrivning av skyddshemselev
ej äga rum, förrän ett år förflutit, sedan eleven blivit intagen i
skyddshemmet, eller senare än att eleven får tillfälle att vistas utom skyddshemmet
minst sex månader, innan han slutligt utskrives. Helst bör elev
stå under övervakning minst tre år efter utskrivningen, såvida icke åldern
lägger hinder i vägen därför.
Stor vikt bör läggas vid ordnande av eftervården under villkorlig utskrivning.
För större städer tillrådes inrättande av s. k. lärlingshem efter mönster
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
11
av dem, som finnas i Stockholm. För landet i övrigt anses det i allmänhet
lämpligare att mot visst vederlag anlita enskilda personer för eftervårdens
ordnande.
I stort sett samma förfaringssätt anses kunna komma till tillämpning vid
ordnande av fortsatt yrkesutbildning för elever, som utskrivas från yrkeshem.
Även för flickornas del bör, i den mån så kan ske, utbildning kunna ordnas
under villkorlig utskrivning på liknande sätt som för gossarna. Således
böra medel ställas till förfogande att av skolhemmen för flickor och hemskolorna
användas enligt samma grunder som för gossarna.
Skgddshemspersonalens utbildning och kompetens.
Skyddshemssakkunniga hava föreslagit anordnande av dels en praktisk
och teoretisk kurs örn sammanlagt 1 1/2 år för personal i ledande ställning,
dels kortare kurser för den övriga fostringspersonalen. För deltagande i
förstnämnda kurs skulle krävas vissa teoretiska förkunskaper ävensom viss
tids tjänstgöring vid skyddshem. Av själva kursen skulle det sista halvåret
ägnas enbart åt teoretiska studier, under det att första året finge anses
erforderligt för auskultering vid olika slag av skyddshem. Som lämpliga
anstalter för de teoretiska studierna hava föreslagits Stockholms högskola,
socialpolitiska institutet i Stockholm samt svenska kyrkans lekmannaskola i
Sigtuna. Plan för den teoretiska utbildningen skulle fastställas av Kungl.
Maj:t, som även skulle bestämma, vilka institutioner som skulle handhava
densamma. Kungl. Majit skulle likaledes fastställa tidpunkten för de olika
kurserna samt antalet elever i varje kurs. — I de kortare kurserna för övrig
fostringspersonal skulle ingå föreläsningar såväl i barnpsykologiska och pedagogiska
spörsmål som i skyddshemmens rent praktiska angelägenheter.
En sådan kurs skulle anordnas redan sommaren 1936 och läggas så, att även
personal i ledande ställning med gott utbyte kunde deltaga i densamma.
Denna kurs borde sålunda bland annat även omfatta sådana ämnen, vilkas
studium kunde bidraga till att göra kursdeltagarna bättre skickade att bedöma
klientelet vid intagning, varjämte vid densamma viss tid borde ägnas
åt den nya organisationen och de riktlinjer, efter vilka det framtida arbetet
skulle bedrivas.
Propositionen tar icke slutlig ställning till förslaget om särskild kurs
för den ledande personalen. Det anses ankomma på Kungl. Majit att därom
meddela närmare bestämmelser. Däremot förordas anordnande av den till
i sommar föreslagna kursen samt att för detta ändamål för budgetåret 1936/
1937 anvisas ett reservationsanslag av 14,000 kronor. Det skall ankomma
på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter rörande denna kurs och i
fråga om anslagets disposition.
Årliga kostnader.
För skolhem och hemskolor, med undantag för Hornö skyddshem, har
såsom hittills beräknats en årskostnad av 1,200 kronor per elevplats. För yr
-
12
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
keshem samt för mödrar vid Hornö har beräknats en årskostnad av 1,500 kronor.
Av dessa belopp skall barnavårdsnämnden betala 300 kronor för elev och
år och staten återstoden. Landstingen befrias alltså från varje bidragsskyldighet.
Till enskilda hem skall statens bidrag utgå för bestämt antal platser,
oberoende av beläggningen. Denna förmån skall däremot icke tillkomma
Stockholm och Göteborg.
Till Hall skall, förutom förenämnda bidrag, även utgå avlöningsbidrag
med samma belopp som för närvarande eller 41,100 kronor. Till SkarvikTallåsen
skall statsbidrag utgå med 1,200 kronor för nuvarande antal elever
samt 1,500 kronor för varje plats i en avsedd ny sjukavdelning.
I propositionen meddelas följande sammanställning rörande av de sakkunniga
beräknade årliga kostnader för staten efter organisationsförslagets genomförande.
Gosshem: Kronor
200 elever vid yrkeshem................................ å 1,200 240,000
365 » » andra hem............................... » 900 328,500
Flickhem:
235 elever............................................. » 900 211,500
15 » ............................................. » 1,200 18,000
Stockholm och Göteborg:
175 elever............................................. » 900 157,500
Hem för psykiskt abnorma:
100 elever (Hall)....................................... » 900 90,000
Avlöningsbidrag................................................ 41,100
50 elever (Skarvik-Tallåsen)............................. å 1,200 60,000
10 » » » ............................. » 1,500 15,000
Övriga kostnader:
Utackordering av skyddshemselever.............................. 10,000
Eftervård under villkorlig utskrivning............................ 170,000
Biträde av psykiatrici.......................................... 14,200
Utbildning av personal......................................... 10,000
Överflyttning av elever......................................... 3,000
Avlöning till skyddshemsinspektör................. 10,500
Summa kronor 1,379,300
Då statens motsvarande kostnader under budgetåret 1933/1934 uppgingo
lill 335,300 kronor, skulle ett genomförande av de sakkunnigas förslag medföra
en ökad årlig kostnad för statsverket av 1,044,000 kronor. Mot denna
kostnadsökning står emellertid en beräknad kostnadsminskning för landsting
och städer, som icke deltaga i landsting, å 1,040,500 kronor.
I de beräknade kostnaderna ingå avlöningar till personalen vid de av staten
drivna skyddshemmen med 525,000 kronor. De sakkunniga hava upprättat
särskilda såsom normalstater avsedda lönestater för ifrågavarande personal,
vilka stater finnas återgivna å sid. 150 i propositionen. Något avgörande
i avlöningsfrågan har emellertid föredragande departementschefen
ansett icke böra träffas nu utan först i samband med slutlig anslagsberäk
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 13
ning vid en kommande riksdag. Departementschefen vill emellertid redan
nu bestämt understryka vikten av att skyddshemspersonalens avlöning utmätes
på ett sådant sätt, att kvalificerade krafter stå till förfogande för arbetet.
De sakkunniga anses hava i stort sett lyckats avväga löneställningen
så, att berättigade anspråk i detta avseende tillgodosetts.
Engångskostnader.
Såsom förut nämnts skall staten enligt förslaget till en början med äganderätt
övertaga endast de tre yrkeshemmen Sundbo, Forsane och Ljungaskog
samt de två kombinerade skol- och yrkeshemmen Boda och Johannisberg.
För själva anstaltsbyggnaderna vid dessa hem skall ersättning därvid utgå
med hälften av det sammanlagda belopp, som vederbörande huvudman utgivit
för skyddshemmets inrättande. För själva anstaltens inventarier skall
ingen ersättning utgå. Jordegendomar intill 8—10 hektar skola överlämnas
utan vederlag, men för överskjutande areal, för jordbrukets byggnader samt
för döda och levande inventarier för jordbruket skall bestämmas full ersättning
efter opartisk värdering. Kostnaderna för övertagande av anstaltsbyggnaderna
vid nämnda fem hem hava uppskattats till 500,000 kronor och kostnaderna
för inlösen av jordegendomarna med tillhörande byggnader och inventarier
till likaledes 500,000 kronor.
övriga skyddshem utom Stockholms och Göteborgs samt enskilda hem
skola tills vidare arrenderas under åren 1938—1941, men det förutsättes en
framtida inlösen även av dem. Arrende bör beräknas endast för jordegendomen
med åbyggnader och inventarier. De egentliga anstaltsbyggnaderna
med tillhörande tomtområde böra upplåtas utan ersättning med hänsyn till
att det bör åligga statsverket såsom arrendator att bestrida kostnaderna för
underhåll av dessa byggnader, försäkring o. d. Vid arrendeavtals uppgörande
bör särskilt övervägas storleken av det jordområde, som kan anses lämpligen
erfordras för skyddshemmets verksamhet.
Medel för inlösande av anstaltsbyggnaderna vid de fem yrkeshemmen samt
kombinerade skol- och yrkeshemmen avses skola erhållas därigenom att
landstingen och i landsting ej deltagande städer (utom Stockholm och Göteborg)
fortsättningsvis under åren 1938 och 1939 till statskontoret inbetala ett
mot skyddshemsavgifterna svarande belopp, 700 kronor för elev och år, vilket
av statskontoret fonderas. Det belopp, som sålunda skulle inflyta, har
beräknats till omkring 1,400,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna för inlösen
av anstaltsbyggnaderna vid samtliga skolhem, yrkeshem och hcmskolor
hava beräknats till 1,250,000 kronor, varav alltså 500,000 kronor omedelbart
skola tagas i anspråk såsom vederlag för anstaltsbyggnaderna vid yrkeshemmen
och de kombinerade skol- och yrkeshemmen. Återstoden, omkring
150,000 kronor, har beräknats erforderlig för utförande av förbättringsarbeten
å skolhem och hemskolor. Vid denna beräkning hava icke tagits i betraktande
kostnaderna för eventuell inlösning av sistnämnda skyddshems
jordområden.
14 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande iVr 1.
Utbyggnaden av de fem yrkeshemmen och kombinerade skol- och yrkeshemmen
har beräknats komma att kosta 1,278,000 kronor. För utrustning
av verkstäder samt för nyanskaffning av inventarier till de nya förläggningarna
vid nämnda hem hava beräknats omkring 83,450 kronor. Sammanlagda
kostnaderna för dessa hems utbyggande blir alltså 1,361,450 kronor.
Speciella kostnadsfrågor.
Huvudmännens förpliktelser gentemot de skyddshemmens befattningshavare,
som avtalsenligt tillförsäkrats rätt till pension eller en tryggare ställning,
böra övertagas av staten. I den mån den mera tillfälligt anställda personalen
icke kan vinna anställning inom den nya organisationen i någorlunda
motsvarande ställning och icke heller erhålla sysselsättning i annan liknande
verksamhet, bör staten visa billiga hänsyn, i varje fall då icke alltför
kortvarig anställning kan åberopas. Vid skyddshemmen tjänstgörande befattningshavare
med folk- eller småskollärarekompetens böra vid indragning
av befattningar eller om vederbörande eljest skulle befinnas mindre lämplig
för hithörande uppgifter, kunna medgivas den rätt att söka tjänster med begränsad
ansökningsrätt vid folkskola, som tillerkänts övertalig personal inom
folkskoleväsendet.
De ekonomiska förpliktelser, som i förevarande avseende kunna komma
att åvila statsverket, äro relativt begränsade. För de få fall, där ersättning
eller förtidspension är av omständigheterna påkallad, lära kostnaderna härför
icke komma att uppgå till några mera avsevärda belopp.
Uppkommen fråga om skyddshemselevernas tandvård och bekostandet av
densamma bör komma under övervägande i samband med prövningen av det
av statens sjukvårdskommitté avgivna förslaget i ämnet.
övergången till den nya organisationen.
Den nya organisationen skall enligt förslaget börja tillämpas den 1 januari
1938; dock skola grovt vanartade elever över 15 år vid skyddshemmen
för gossar, vilka icke kunna vårdas där, redan från och med den 1 juli 1936
överföras direkt till statens uppfostringsanstalt å Bona.
Från förstnämnda dag skola även de nya avtalen med stiftelser och enskilda
sammanslutningar komma till stånd.
De till nedläggande föreslagna hemmen skola få bedriva sin verksamhet
till utgången av kalenderåret 1941. Två eller tre års erfarenhet av den nya
organisationen kan då föreligga, när riksdagen går att intaga slutlig ståndpunkt
till frågan örn organisationens begränsning. Från och med den 1 januari
1938 böra även till dessa hem utgå bidrag enligt samma grunder som
för de av enskilda institutioner drivna skyddshemmen inom den nya organisationen,
d. v. s. 900 kronor för elevplats och år. Avtal om det antal platser, för
vilket sådant bidrag skall utgå, bör träffas i god tid dessförinnan.
Arbetet med utbyggande av yrkeshemmen samt de kombinerade skol- och
yrkeshemmen bör påbörjas under senare delen av budgetåret 1936/1937, sedan
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 15
visshet vunnits rörande landstingens medverkan till omorganisationen. Arbetet
ifråga bör beräknas fortsätta under budgetåret 1937/1938 för att vara
avslutat under budgetåret 1938/1939. För budgetåret 1936/1937 föreslås för
ändamålet ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Intill den 1 januari 1938 bör även värdering hava ägt rum av de till övertagande
av staten ifrågasatta skyddshemmens anstaltsbyggnader och jordområden
samt till jordbruket hörande byggnader och inventarier.
Likaledes böra avtal träffas om arrende av övriga skyddshem samt i god
tid före arrendetidens slut bestämmas, huru skall förfaras med jordbruken
vid de till skolhem för gossar föreslagna skyddshemmen samt med den jordoch
skogsareal vid de hem, staten skall övertaga, vilken icke kan anses erforderlig
för skyddshemmens drift.
I fråga om de skäl, som åberopats till stöd för Kungl. Majits föreliggande
förslag, får utskottet hänvisa till propositionen.
Motionsvis framförda yrkanden.
Med avseende å de nuvarande skyddshemmens inordnande i den nya organisationen
ha i de i anledning av den föreliggande propositionen väckta
motionerna framkommit följande yrkanden.
I de likalydande motionerna nr 327 i första kammaren av herr Bäckström
m. fl. och nr 668 i andra kammaren äv herr Brännström i Burträsk
m. fl. hemställes,
att riksdagen måtte med ändring av Kungl. Maj:ts förslag i proposition
nr 219 besluta att samma anordning beträffande inrättande av skilda skoloch
yrkeshem på olika platser vidtages beträffande Norrland som övriga
delar av landet,
att sålunda skyddshemmen Boda i Västernorrlands län och Johannisberg
i Norrbottens län inrättas till yrkeshem för skyddshemselever,
att skyddshemmen Klockarsvedja i Gävleborgs län och Stenfors i Västerbottens
län av staten förhyras för inrättande av skolhem,
att det må ankomma på Kungl. Majit att närmare bestämma upptagningsområden
av elever för ovan föreslagna hem, samt
att skyddshemmet Engesberg ej måtte av staten anordnas till skolhem.
I de likalydande motionerna nr 329 i första kammaren av herr Torsten
Ström m. fl. och nr 667 i andra kammaren av herr Magnusson i Skövde m. fl.
hemställes, att riksdagen måtte besluta, att de i Kungl. Majits proposition
nr 219 föreslagna yrkeshemmens antal ökas till fyra samt att förutom de
föreslagna yrkeshemmen Margretelund bibehålies såsom sådant och att
de för yrkeshemmen föreslagna upptagningsområdena regleras med hänsyn
härtill.
I de likalydande motionerna nr 347 i första kammaren av herr Magnusson
m. fl. och nr 683 i andra kammaren av herr Johnsson i Kalmar m. fl.
hemställes, att riksdagen ville, med ändring av vad Kungl. Majits propo
-
16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
sition nr 219 härom innehåller, besluta, att det Fröbergska stiftelsen tillhöriga
skyddshemmet å Norrgård i Kalmar stad måtte få bibehållas såsom
skyddshem och i sådan egenskap ingå i den avsedda nya organisationen såsom
ett kombinerat skol- och yrkeshem, dock under förutsättning att, såsom
stiftelsens styrelse erbjudit, stiftelsen förbinder sig att utan kostnader för
statsverket dels utföra tidigare beslutade ändringsarbeten å skyddshemmets
stora byggnad dels ock låta uppföra ett särskilt skolhem å därför lämplig
plats, allt på det sätt att ifrågavarande ändrings- och nybyggnadsarbeten
kunna av Kungl. Majit godkännas.
I de likalydande motionerna nr 364 i första kammaren av herr Henriksson
m. fl. och nr 714 i andra kammaren av herr Liedberg m. fl. anhålles, att riksdagen
med avslag av Kungl. Majits förslag beträffande Råby räddningsinstitut
i kungl, propositionen nr 219 år 1936 måtte vid eventuell reformering av
skyddshemsverksamheten inrätta såväl Ljungaskogs som Råby skyddshem
som kombinerade skol- och yrkeshem.
I fråga örn reglerna angående statsbidrag till städerna Stockholm och
Göteborg hemställes i de likalydande motionerna nr 372 i första kammaren
av herr Sjödahl m. fl. och nr 729 i andra kammaren av fru Gustafson m. fl.
att riksdagen måtte uttala sig för att vid ny-, till- och ombyggnader för
skyddshemsändamål måtte till Stockholm och Göteborg utgå statsbidrag, motsvarande
åtminstone halva byggnadskostnaden, samt att dessa städer erhålla
statsbidrag även för obelagda platser vid sina skyddshem.
Beträffande statens åtaganden i samband med övergången till den nya organisationen
hemställes i de likalydande motionerna nr 328 i första kammaren
av herr Carl Eriksson m. fl. och nr 666 i andra kammaren av herr Hilding
m. fl., att, därest riksdagen i huvudsak bifaller Kungl. Majits förslag i
propositionen nr 219 angående omläggning av skyddshemsverksamheten
m. m., riksdagen måtte besluta
dels sådan ändring av grunderna för inlösning av vissa skyddshem, att
jämväl de landsting, vars skyddshem skola nedläggas, erhålla ersättning för
nedlagda kostnader med belopp motsvarande 25 procent av respektive anstaltsbyggnaders
uppskattade värde,
dels ock att staten måtte till alla delar åtaga sig huvudmännens förpliktelser
gentemot all personal, även de lägre befattningshavarna, som minst 15 år
haft anställning vid skyddshem, som skola nedläggas, därest berörda personal
vid verksamhetens upphörande ej erhållit annan anställning.
Slutligen behandlas i motionen nr 715 i andra kammaren av herr Gustafson
i Kasenberg ett flertal olika spörsmål. Sålunda yrkas i nämnda motion, att
bestämmelserna örn överflyttning från skolhem till yrkeshem icke givas så bindande
karaktär, att en sådan överflyttning icke får bero på prövning i varje
särskilt fall, varigenom vårdtiden på skolhemmet kan utsträckas utöver den
föreslagna tiden. Vidare föreslås, att jordbruken bibehållas vid skolhemmen
icke blott för övergångstiden utan för det kommande. I fråga om personalbehovet
vid skolhemmen anses en ytterligare lärarkraft vara behövlig. Beträffande
tillsynen över skyddshemmen föreslås, att den icke blott för det
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
17
närmaste budgetåret utan för framtiden skall vara förlagd till socialdepartementet.
Mot förslaget om utackordering av skyddshemselever resas i motionen
vissa betänkligheter. Barnavårdsnämnderna borde medverka vid eller
själva ombesörja sådan utackordering. Slutligen påyrkas klarare och fastare
utformade bestämmelser rörande den nuvarande personalens ställning. Motionären
hemställer, att vad i motionen anförts måtte beaktas vid utskottets
utformande av dess förslag med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 219.
Beträffande skälen för sålunda framställda yrkanden hänvisas till motionerna.
Såsom av propositionen framgår, medföra de bristande möjligheter till differentiering
av klientelet, som den nuvarande skyddsliemsorganisationen inrymmer,
allvarliga olägenheter i skilda hänseenden, ägnade att motverka
ett gott resultat av det å skyddshemmen bedrivna uppfostringsarbetet. Under
sådana förhållanden är det uppenbarligen av vikt att åtgärder snarast
vidtagas för beredande av erforderliga differentieringsmöjligheter för ifrågavarande
klientel.
Det förslag, som i sådant hänseende framlagts i förevarande proposition,
synes utskottet i det stora hela väl avvägt och ägnat att läggas till grund
för en omorganisation av skyddshemsverksamheten i nämnda syfte. Utskottet
ansluter sig sålunda, under den i propositionen gjorda förutsättningen,
att uppgörelser kunna träffas med de nuvarande skyddshemmens huvudmän,
till de principer, som i propositionen uppdragits för klientelets differentiering
å skilda anstaltstyper, ävensom till principen, att staten skall
övertaga det ekonomiska huvudansvaret för skyddshemsverksamheten.
Beträffande dessa principers praktiska utformning har som nämnts väckts
ett flertal motioner, vari framställts särskilda önskemål med avseende å inordnandet
av nuvarande anstalter i den nya organisationen. Sålunda Ira i
motionerna 1:329 och 347 samt 11:667 och 683 gjorts framställningar örn
bibehållande allt framgent av skyddshemmen Margretelund i Lidköping och
Norrgård i Kalmar, vilka, såvitt nu kan bedömas, efter en viss övergångstid
icke längre skulle användas för sina nuvarande ändamål. Till stöd för
motionerna har främst anförts, att hemmen tillkommit genom donationer,
som icke tilläte hemmens användande för annat ändamål, samt att staten genom
inordnande av dessa hem i den nya organisationen skulle besparas de
väsentliga utgifter, som i propositionen föreslagits för örn- och tillbyggnader
vid andra skyddshem, närmast Forsane i Älvsborgs län och Ljungaskog i
Kristianstads län. Vidare har till förmån för särskilt Norrgårds bibehållande
åberopats dess gynnsamma läge, som möjliggjorde ett utnyttjande för skyddshemsklientelets
del av Kalmar stads yrkesskolor och andra utbildningsanstalter
samt även i övrigt beredde skyddshemseleverna stora fördelar. Slutligen
har framhållits vikten av att elevernas uppfostran icke förlädes på så
stort avstånd från hembygden, att förbindelsen med föräldrahemmet icke
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 0 sami. 2 avd. Nr 1—3. 2
Utskottet.
18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
kunde i skälig omfattning upprätthållas, vilket för elever från Kalmar och
Gotlands län samt östra delen av Kronobergs län skulle bli fallet, om yrkesundervisningen,
såsom i propositionen föreslagits, förlädes till Ljungaskog.
Ehuru utskottet beaktat de motiv, som ligga till grund för de sakkunnigas
förslag i förevarande hänseende, har utskottet å andra sidan icke kunnat
undgå att tillmäta de i motionerna framförda synpunkterna — främst angelägenheten
av att donationsmedlen bevaras och utnyttjas — väsentlig betydelse
för skyddshemsverksamhetens praktiska utformning. Utskottet vill
därför förorda ett ytterligare övervägande av förslaget i dessa delar, innan
slutlig ståndpunkt tages till detsamma, och att i avbidan härå de föreslagna
örn- och tillbyggnaderna vid Forsane och Ljungaskogs skyddshem få anstå.
Vid den undersökning, utskottet sålunda förordar, böra närmare klarläggas
konsekvenserna med hänsyn till gällande donationsvillkor av ett genomförande
av de sakkunnigas förslag, i samband varmed det blir tillfälle att
även ur andra synpunkter till förnyad prövning upptaga frågan om donationshemmens
lämpliga inordnande i den nya organisationen, måhända genom
annan indelning i upptagningsområden än i propositionen föreslagits,
eventuellt dessas förminskande, utan att det huvudsyfte äventyras, som propositionen
velat tillgodose. Däremot lärer tillräcklig anledning icke förefinnas
att, på sätt i motionerna 1:364 och 11:714 yrkats, förorda ett utbyggande
av såväl Ljungaskogs som Råby skyddshem till kombinerade skoloch
yrkeshem.
Vad beträffar skyddshemsorganisationens praktiska utformning i Norrland
ansluter sig utskottet i huvudsak till propositionen. Med hänsyn till de
långa avstånden synes emellertid böra tagas under ytterligare omprövning,
huruvida icke skyddshemmet Stenfors skulle kunna inordnas i organisationen
som skolhem. Därutöver har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka
i motionerna I: 327 och II: 668 framförda önskemål.
Av vad sålunda och i övrigt anförts framgår, att utskottet tillstyrker, att
skyddshemmen Sundbo, Boda och Johannisberg övertagas av staten och omedelbart
utbyggas enligt propositionen. För ändamålet torde för budgetåret
1936/1937 böra anvisas äskade 200,000 kronor.
I fråga om tillsynen över skyddshemmen, intagningsförfarandet samt vård
utom skyddshem av för skyddsuppfostran omhändertagna anser sig utskottet
kunna helt tillstyrka de i propositionen uppdragna riktlinjerna. I sistnämnda
hänseende vill dock utskottet med anledning av de betänkligheter,
som i motionen II: 715 uttalats mot ^ackordering på föreslaget sätt av
skyddshemselever i enskilda hem, understryka den karaktär av försök, som
förlänats ifrågavarande åtgärder, samt betona angelägenheten av att nödig
försiktighet iakttages vid användandet av denna uppfostringsform. Till den
i motionen 11:715 berörda frågan om jordbrukens bibehållande för framtiden
vid skolhemmen torde riksdagen få tillfälle att taga ställning längre
fram, sedan erfarenhet vunnits av den nya organisationen.
Utskottet kan ock biträda Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser fostringspersonalens
utbildning och kompetens samt tillstyrker alitsa, att för anord
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
19
ilande under nästa budgetår av en utbildningskurs för befattningshavare vid
skyddshem anvisas ett reservationsanslag av 14,000 kronor.
Vad härefter angår den ekonomiska sidan av organisationen, har utskottet
för sin del intet väsentligt att erinra mot de grunder för skyddshemsverksamhetens
finansiering, som i propositionen förordats. Utskottet finner alltså,
i likhet med departementschefen, tillräckliga skäl ej föreligga att tillstyrka
bifall till de från Stockholm och Göteborg framkomna yrkandena örn
bidrag till ny-, till- och ombyggnader för skyddshemsändamål samt till
driftskostnadernas bestridande, oberoende av beläggningen. Beträffande de
föreslagna lönestaterna vid de statliga skyddshemmen är utskottet i princip
ense med departementschefen, att lönerna för skyddshemspersonalen böra
så utmätas, att kvalificerade krafter stå till förfogande för arbetet. Utskottet
vill emellertid erinra, att statskontoret i sitt yttrande över de sakkunnigas
betänkande som sin uppfattning framhållit, att en sänkning av den tänkta
löneplaceringen för vissa befattningshavare lämpligen bör äga rum för
åstadkommande av större likställighet med likartade befattningar inom
andra områden samt att detta kan ske utan eftersättande av rekryteringssynpunkten.
Då utskottet förutsätter, att statskontorets yttrande i denna del
blir föremål för övervägande i samband med den slutliga prövningen av
ifrågavarande lönestater, anser sig utskottet dock sakna anledning att nu
ingå på en närmare prövning av denna fråga.
I detta sammanhang må beaktas de i motionerna I: 328 samt II: 666 och
715 framställda yrkandena örn klarare och fastare bestämmelser rörande
den nuvarande personalens ställning vid och efter övergången till den nya
organisationen. Ehuru utskottet till fullo behjärtar de motiv, som ligga
till grund för dessa yrkanden, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka längre
gående åtaganden från statens sida i förevarande avseenden, än vad departementschefen
förordat, vilka i praktiken innebära, att staten gentemot ifrågavarande
befattningshavare övertager såväl de juridiska som moraliska förpliktelser,
som vid tidpunkten för propositionens avlåtande till riksdagen
åvilat nuvarande huvudmän. Det torde för övrigt icke vara uteslutet, att den
av utskottet förordade omprövningen av vissa skyddshems storlek och upptagningsområden
kommer att i ej obetydlig grad begränsa verkningarna för
den nuvarande personalen av skyddshemsverksamhetens omläggning. Med
det nu anförda torde de motionsvis framförda yrkandena få anses besvarade.
Med avseende å övergången till den nya organisationen har i motionerna
1:328 och 11:666 jämväl påyrkats, att de landsting, vilkas skyddshem kunna
komma att nedläggas, skola erhålla ersättning med 25 procent av respektive
byggnaders uppskattade värde. Då landstingen i dessa fall — i motsats
till vad fallet blir med avseende å övriga skyddshem — få behålla byggnaderna
med möjlighet öppen att aptera dem för andra ändamål eller ock avytlra
dem samt landstingen tillika befrias från de löpande utgifter för
skyddshems verksamheten, som hittills åvilat dem, finner utskottet för sin
del den föreslagna ersättningsskyldigheten icke tillräckligt motiverad av
20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
omständigheterna. Utskottet avstyrker förty bifall till motionerna i denna
del.
Slutligen vill utskottet framhålla, att utskottet uppmärksammat de relativt
höga kostnader, som uppförandet av de av de sakkunniga föreslagna enfamiljshusen
för viss skyddshemspersonal skulle draga. Med hänsyn till de säregna
förhållandena vid skyddshemmen och de stora fördelar, dessa bostäder
erbjuda framför större bostadshus, vill utskottet dock icke motsätta sig
förslaget i denna del. Utskottet förutsätter emellertid, att alla åtgärder vidtagas,
som kunna medföra ett nedbringande av kostnaderna utan att därför
skäliga anspråk på bostadens kvalitet eftersättas.
Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts får utskottet
hemställa,
I. att riksdagen må
a) med de erinringar, som utskottet därutinnan anfört,
godkänna de grunder för omorganisation av skyddshemsverksamheten
m. m., som departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 28 februari 1936 angivit,
b) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skyddshem
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 14,000 kronor,
c) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt
skol- och yrkeshem för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor;
II. att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke
kunna anses besvarade genom vad utskottet anfört, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 maj 1936.
På utskottets vägnar:
IVAR ÖSTERSTRÖM.
Närvarande vid ärendets slutliga behandling:
från statsutskottet: herrar Svensson i Kompersmåla, Strindlund*, K. E. Magnusson,
Jonsson* i Lycksele, Persson i Tidaholm och Weijne; samt
från andra lagutskottet: herrar Österström, Gustaf Tamm, Hage, Norman, John Gustavson
och Sandström i Sollefteå.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.