Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående omläggning av skyddshemsverksamheten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-05-28 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1936:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående omläggning av skyddshemsverksamheten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående omläggning

av skyddshemsverksamheten m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

Genom en den 28 februari 1936 dagtecknad proposition, nr 219, vilken

hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna de grunder för omorganisation av skyddshemsverksamheten

m. m., som av föredragande departementschefen angivits;

dels till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skyddshem för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 14,000 kronor;

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och

yrkeshem för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Med anledning av nämnda proposition hava inom riksdagen väckts följande

motioner, vilka likaledes hänvisats till statsutskottet, nämligen

inom första kammaren

nr 327 av herr Bäckström m. fl.,

nr 328 av herr Carl Eriksson m. fl.,

nr 329 av herr Torsten Ström m. fl.,

nr 347 av herr Magnusson m. fl.,

nr 364 av herr Henriksson m. fl. och

nr 372 av herr Sjödahl m. fl.; samt

inom andra kammaren

nr 666 av herr Hilding m. fl.,

nr 667 av herr Magnusson i Skövde m. fl.,

nr 668 av herr Brännström i Burträsk m. fl.,

nr 683 av herr Johnsson i Kalmar m. fl.,

nr 714 av herr Liedberg m. fl.,

nr 715 av herr Gustafson i Kasenberg och

nr 729 av fru Gustafson m. fl.

De yrkanden, som framställts i motionerna, återgivas här nedan i samband

med redogörelse för den huvudsakliga innebörden av Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.16. 6 sami. 2 avd. Nr 1—3.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet hava

omförmälda proposition och motioner hänskjutits till behandling av sammansatt

stats- och andra lagutskott.

Nuvarande skyddshemsorganisation.

Skyddshem finnas inrättade för att mottaga

dels barn, vilka före fyllda 18 år omhändertagits för skyddsuppfostran,

på grund av att de befunnits så vanartade, alt särskilda uppfostringsåtgärder

krävas för deras tillrättaförande, och som icke ansetts kunna överlämnas

till enskilt hem eller barnhem;

dels personer, vilka omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern mellan

18 och 21 år, emedan de befunnits hemfallna åt ett oordentligt, lättjefullt

eller lastbart levnadssätt och särskilda åtgärder från samhällets sida

krävas för deras tillrättaförande, och som icke ansetts kunna överlämnas till

enskilt hem, lärlingshem, arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt.

För barn, vilka före fyllda 18 år omhändertagits för skyddsuppfostran,

finnas tre olika slag av skyddshem, särskilda för gossar och särskilda för

flickor, nämligen

1) för mottagande i regel av friska barn under 15 år,

2) för mottagande av barn, vilka på grund av sin ålder eller vanartens

beskaffenhet icke lämpligen kunna uppfostras i skyddshem, som avses under

1), och

3) för mottagande av vanartade barn, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

vanförhet eller annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet

icke lämpligen kunna uppfostras i skyddshem, som avses under 1), och åt

vilka ej heller vård kan beredas å särskilda vårdanstalter.

För i åldern mellan 18 och 21 år för skyddsuppfostran omhändertagna

personer äro inrättade särskilda skyddshem, ett för ynglingar och ett för

flickor. Ifrågavarande ungdomar kunna dock även intagas i skyddshem,

som avses under 2) och 3), eller i allmän uppfostringsanstalt ävensom, där

Konungen beträffande visst sådant skyddshem, som avses under 1), så medgivit,

i detta.

Närmare bestämmelser angående de omhändertagnas fördelning på olika

skyddshem hava meddelats genom kungörelse den 30 november 1934 (nr

564) med vissa föreskrifter i anledning av barnavårdslagen.

För varje landstingsområde samt för varje stad, som ej deltager i landsting,

skall finnas skyddshem, som avses under 1), med erforderligt antal

platser. Två eller flera landsting eller städer av ovan angivet slag eller

landsting och dylik stad må dock förena sig örn gemensamt sådant skyddshem.

Ifrågavarande slags skyddshem må även kunna upprättas av annan

än landsting eller stad, som nu är nämnd. Landsting eller dylik stad må av

Konungen befrias från skyldighet att upprätta sådant skyddshem, därest erforderligt

antal platser står till förfogande i annan tillhörigt skyddshem.

övriga slags skyddshem- skola upprättas av staten eller annan. De kunna

även upprättas såsom avdelningar av skyddshem.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 3

Inom skyddshem, som avses under 1)—3), skall meddelas skolundervisning

av den omfattning och beskaffenhet, som gällande bestämmelser örn

folkundervisningen föreskriva. Synnerlig uppmärksamhet bör ägnas åt

skyddshemselevernas uppfostran till arbetsduglighet och yrkesskicklighet.

Skyddshem skall stå under ledning av en styrelse, som har att besluta om

intagning i hemmet. Den närmaste skötseln av skyddshemmet utövas av en

föreståndare. Närmare bestämmelser rörande varje skyddshems organisation

och verksamhet meddelas i ett av Konungen fastställt reglemente.

Styrelse för skyddshem äger för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag

med 200 kronor, om han uppfostras inom skyddshemmet, och med 50

kronor, om han uppfostras utom detsamma (villkorlig utskrivning), eller det

lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden uppgått. Dessutom utgår

till Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen enligt särskild

överenskommelse ett tilläggsbidrag av 120 kronor per år för varje elev, som

uppfostras inom skyddshemmet, på grund av elevernas vid dessa hem större

sjuklighet samt behov av läkare- och annan vård.

Enligt träffade överenskommelser utgår vidare till skyddshem, som drivas

av enskilda föreningar eller sammanslutningar, av statsmedel dels hyra för

skyddshemmet, dels ersättning för icke belagda platser. Till Drottning

Sophias skyddshem utgår dessutom beklädnadsbidrag och sjukvårdsbidrag.

Enahanda ersättning och bidrag utgå även till Jönköpings läns landsting

för Höreda skyddshem.

Ärlig skyddshemsavgift erlägges av vederbörande barnavårdsnämnd med

1,000 kronor för elev, som uppfostras inom skyddshemmet, och 300 kronor

för elev, som uppfostras utom detsamma, eller det lägre belopp, vartill i någotdera

fallet kostnaden uppgått efter avdrag av statsbidraget. Dessutom skall

barnavårdsnämnden bekosta elevens utrustning vid intagning i hemmet.

I fråga om skyddshemselev, som omhändertagits för skyddsuppfostran före

fyllda 18 år, äger vederbörande barnavårdsnämnd att av landstinget utfå

ersättning med 700 kronor för år för elev, som uppfostrats inom skyddshem,

och 225 kronor för år för elev, som uppfostrats utom skyddshem. Har

skyddshemsavgift utgått med lägre belopp än 1,000 respektive 300 kronor,

minskas det belopp, som landstinget är skyldigt att ersätta, i motsvarande

grad. Har barnavårdsnämnden kunnat av enskild utfå ersättning för någon

del av skyddshemsavgiften, äga nämnden och landstinget tillgodogöra sig

hälften var av sålunda influtet belopp.

Ar det åter fråga örn skyddshemselev, som omhändertagits för skyddsuppfostran

efter fyllda 18 år, har vistelsekommunens barnavårdsnämnd rätt till

ersättning av staten för erlagd skyddshemsavgift och kostnad för utrustning.

Den huvudsakliga innebörden av Kungl. Majrts förslag.

Den föreslagna organisationen.

hör att fa till stånd en såsom önskvärd befunnen differentiering av skyddshemmens

elever föreslås, att det inrättas särskilda skolhem för de skolplik
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

tiga barnen samt särskilda yrkeshem för de äldre gossar och särskilda liemskolor

för de äldre flickor, vilkas omhändertagande ägt rum före

18-årsåldern. Psykiskt abnorma elever av alla åldrar skola sammanföras i

särskilda hem. För dem, som omhändertagas i åldern 18—21 år, föreslås

inga andra förändringar, än att de för dem avsedda hemmen skola benämnas

ungdomshem samt att psykiskt abnorma icke skola intagas i dessa ungdomshem

utan i de för sådana av alla åldrar särskilt avsedda hemmen.

1 skolhem skola i regel intagas de, som icke fyllt 15 år, i yrkeshem och

hemskolor de, som fyllt 15 men ej 18 år. Av dem, som omhändertagas i 14- årsåldern, skola dock de, som redan avslutat sin skolgång, om så befinnes

lämpligt kunna direkt intagas i ett yrkeshem eller en hemskola. Eleverna i

skolhem för gossar skola kunna kvarstanna där lill 15, högst 16 års ålder.

Därefter skola de om möjligt utskrivas men eljest överflyttas till yrkeshem.

Någon motsvarande överflyttning av flickor från skolhem till hemskola skall

i regel icke ifrågakomma, utan de flickor, som vid 16 års ålder icke anses

kunna utskrivas från skolhem, skola kunna kvarstanna där, så länge det

visar sig erforderligt.

I skolhemmen, vilka om möjligt icke skola göras större än för 20—30 elever,

skall meddelas undervisning, motsvarande den som förekommer i sjuårig

folkskola och därpå följande fortsättningsskola i enlighet med gällande

bestämmelser om folkundervisningen. Vid skolhemmen för gossar bör dessutom

beredas möjlighet till utbildning i olika slag av slöjd under vinterhalvåret

samt sysselsättning i trädgårdsarbete och, åtminstone tills vidare,

även i lantbruk under sommarhalvåret. I skolhemmen för flickor bör meddelas

en så god praktisk utbildning som möjligt i varjehanda husliga arbeten

och därjämte finnas tillfälle till specialutbildning av elever som visat intresse

och anlag för något visst yrke.

Yrkeshemmen skola inrättas såsom kombinerade jordbruks- och hantverkshem

med plats för 50—60 elever, fördelade efter ålder på minst två

elevhem. I yrkeshemmen skall meddelas utbildning i jordbruk med ladugårds-

och trädgårdsskötsel samt i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete

ävensom i något ytterligare yrke.

Hemskolans elever skola huvudsakligen sysselsättas med allmänt husligt

arbete. Om möjligt bör även verklig yrkesutbildning förekomma vid dessa

hem.

Med utgångspunkt från antalet under vart och ett av åren 1929—1934 i

skyddshem nyintagna elever har behovet av skyddshem i södra och mellersta

Sverige utom Stockholm och Göteborg beräknats till 8 skolhem för gossar,

3 yrkeshem, 4 skolhem för flickor och 5 hemskolor. För Norrland föreslås —

förutom 1 skolhem för gossar för Gävleborgs län — 2 kombinerade skol- och

yrkeshem för gossar samt 1 kombinerat skolhem och hemskola för flickor.

De föreslagna hemmen och deras tänkta upptagningsområden framgå av

följande sammanställning, i vilken dock uppgifter beträffande Stockholm

och Göteborg icke medtagits.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

5

Skyddshem för gossar.

Hemmens namn

Upptagningsområden

Norrby gård...........

Skolhem.

Stockholms

län

.............................1

Uppsala

»

Södermanlands

län

Östergötlands

Norra Kalmar

»

»

Gotlands

»

Jönköpings

län

Mäshult...............

Hallands

»

Södra Älvsborgs

»

» Skaraborgs

»

Kronobergs

län

Södra Kalmar

»

Råby och Östra Spång.

Blekinge

»

Kristianstads

»

Malmöhus

Göteborgs och

»

Gräskärr

Bohus

Norra Älvsborgs

län

»

» Skaraborgs

»

Älvåsen...............

(Värmlands

län

(Kopparbergs

»

Åkerby................

.............................i

örebro

Västmanlands

län

»

Engesberg.............

Yrkeshem.

Gävleborgs

län

Stockholms

län

Uppsala

»

Södermanlands

»

Sundbo

Örebro

»

Västmanlands

»

Gävleborgs

»

Kopparbergs

»

Östergötlands

län

Hallands

Göteborgs och

»

Bohus

»

Älvsborgs

»

Skaraborgs

»

Värmlands

»

Jönköpings

län

Kronobergs

»

Kalmar

»

T ännunskon............

Gotlands

»

»

Blekinge

Kristianstads

»

Malmöhus

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Hemmens namn

Upptagningsområden

Kombinerade skol- och

Boda........

Johannisberg

yrkeshem.

1V ästernorrlands

län

(Jämtlands

»

(Västerbottens

län

(Norrbottens

»

Skyddshem för flickor.

Hemmens namn Upptagningsområden

Skolhem.

län

»

län

»

»

»

»

»

län

»

»

»

län

»

»

»

»

»

Hemskolor.

Morängen f Stockholms län

....................................(Uppsala »

[ Södermanlands län

Sjötorp............................................../örebro »

i Västmanlands »

(Kopparbergs »

(Östergötlands lä n

Jönköpings »

Kalmar

Gotlands

[Kronobergs län

Sonestorp............................................i Blekinge »

[Malmöhus »

Husby gård.

Broby.

Allarp.

Björkåsen.

(Stockholms

‘(Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

< Kalmar

Gotlands

örebro

Västmanlands

[Kronobergs

/Blekinge

'' 1 Kristianstads

[Malmöhus

(Hallands

Göteborgs och

Bohus

. [ Älvsborgs

'' Skaraborgs

Värmlands

Kopparbergs

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

7

Upptagningsområden.

[Hallands län

Göteborgs och

) Bohus »

Älvsborgs »

Skaraborgs »

Värmlands »

Kombinerat skolhem och hemskola.

Gälegården..........................................Hela Norrland

För Stockholms vidkommande föreslås ingen ändring av nuvarande förhållanden.

Stadens skyddshem för gossar å Skrubba anses fylla de krav,

som kunna ställas på ett kombinerat skol- och yrkeshem, och för flickornas

del anses de nuvarande hemmen, Eknäs skyddshem för äldre flickor och

barnhemmet Tempelbacken, väl tillgodose stadens anstaltsbehov.

Beträffande Göteborg förordas en förflyttning av skyddshemmet för gossar

å Vrångsholmen till någon plats närmare staden, varvid det lämnats

öppet huruvida skolhem och yrkeshem skola vara skilda anstalter eller ingå

som olika avdelningar av en och samma anstalt. Vidare föreslås, att stadens

skyddshem för flickor å Lingatan skall inrättas till kombinerat skolhem

och hemskola.

Beträffande det i den ovan lämnade sammanställningen bland skolhem

för gossar upptagna skyddshemmet i Råby må nämnas, att det visserligen

är avsett till skolhem, men att de elever, som där avslutat sin skolgång och

önska erhålla utbildning till jordbrukare, skola kvarstanna i Råby och där

erhålla sådan utbildning och icke behöva överflyttas till yrkeshemmet Ljungaskog.

Med avseende å de föreslagna upptagningsområdena framhåller föredragande

departementschefen, att de områden, som kunna komma att bliva

fastställda, icke få göras så bindande, att skyddshemsverksamhetens ledning

berövas möjligheterna att på ett lämpligt sätt disponera tillgängliga

platser.

I den ovan omnämnda organisationen av skolhem, yrkeshem och hemskolor

hava icke medtagits följande för närvarande befintliga skyddshem, nämligen

för gossar: Norrgård i Kalmar, Margretelund vid Lidköping, Klockarsvedja

i Näsviken, Stenfors i Ånäset, Hall i Södertälje och Höreda i Eksjö;

samt

för flickor: Håkanstorp i Baggetorp, Hornö i Enköping, Skarvik och Tallåsen

i Mölnbo samt Drottning Sophias skyddshem i Bålsta.

Av dessa äro Höreda skyddshem för gossar och Drottning Sophias skyddshem

för flickor avsedda för ungdomar från hela landet i åldern 18—21 år,

och härutinnan ifrågasättes i propositionen ingen ändring.

Hornö skyddshem, som för närvarande är ett strängare skyddshem för

flickor från hela landet och även mottager mödrar med haan, är i den nya

Hemmens namn

Härsjögården

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Ar 1.

organisationen avsett till specialhem för mödrar och deras späda barn från

hela landet. I mån av utrymme skall dock hemmet stå till förfogande även

för mottagande av äldre flickor från södra och mellersta Sverige, då plats

saknas på andra för sådana flickor avsedda skyddshem.

Skyddshemmen Hall för gossar och Skarvik-Tallåsen för flickor skola

liksom hittills anlitas för omhändertagande av psykiskt abnorma skyddshemselever

från hela landet.

I den till grund för propositionen liggande sakkunnigutredningen hade beträffande

skyddshemmen Margretelund och Håkanstorp ifrågasatts ett inordnande

i den nya organisationen genom deras omändrande till särskilda

skyddshem för psykiskt efterblivna elever, Margretelund för gossar och Håkanstorp

för flickor. Övriga skyddshem, nämligen Norrgård, Klockarsvedja

och Stenfors skulle ej vidare komma till användning inom skyddshemsverksamheten.

Ledningen för Håkanstorp har emellertid avböjt att tillgodose

den uppgift, som de sakkunniga velat tilldela detsamma, och även från ledningen

för Margretelund hava starka betänkligheter yppats i fråga örn möjligheterna

för detta hem att fylla den ifrågasatta uppgiften.

I propositionen tages emellertid icke nu bestämd ståndpunkt till frågan

örn nedläggande av vissa skyddshem och ej heller till frågan örn anordnandet

av särskilda vårdmöjligheter för de psykiskt efterblivna eleverna. Härutinnan

framhåller föredragande departementschefen, att man under den

förhållandevis långa övergångstid, varmed förslaget räknar, torde kunna

vinna säkrare hållpunkter för bedömandet av det faktiska behovet av hem

under de förändrade förhållanden, som komma att föreligga. Därvid kunna

jämväl de nu verksamma till nedläggande ifrågasatta hemmen fortsättningsvis

upprätthållas. Mot slutet av övergångstiden bör frågan om det definitiva

nedläggandet av vissa av dessa hem tagas under slutlig omprövning.

Såtillvida anser dock departementschefen den av de sakkunniga framlagda

planen böra vara vägledande, att de däri till upphörande föreslagna anstalterna

synas böra närmast ifrågakomma, i den mån ett minskat behov av

platser inträder. Även frågan om anordnandet av särskilda skyddshem för

de psykiskt efterblivna bör enligt departementschefen få anstå tills vidare.

För att skapa förutsättningar för genomförandet av den föreslagna differentieringen

av skyddshemsklientelet har det ansetts nödvändigt, att staten

principiellt övertager det ekonomiska ansvaret för skyddshemsverksamheten.

Dock skola såsom hittills lämpliga enskilda sammanslutningar och

stiftelser hava möjlighet att bedriva sådan verksamhet i enlighet med de allmänna

riktlinjer, som finnas böra uppdragas. Landstingen och andra i

landsting icke deltagande städer än Stockholm och Göteborg skola sålunda

befrias från skyldigheten att upprätta skyddshem. Städerna Stockholm och

Göteborg skola själva svara för upprättandet av för dem erforderliga skolhem,

yrkeshem och hemskolor.

De skyddshem, vilka skola omändras till yrkeshem eller till kombinerade

skol- och yrkeshem, sålunda skyddshemmen Sundbo, Forsane, Ljungaskog,

Boda och Johannisberg, skola vid omläggningen omedelbart övertagas av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 9

staten med äganderätt, övriga i den föreslagna nyorganisationen ingående

skyddshem, som icke skola drivas av enskilda sammanslutningar eller stiftelser,

skola tills vidare upplåtas till staten på arrende. Dessa hem skola

av staten övertagas endast i den mån erfarenheten ådagalägger nödvändigheten

därav.

Närmare föreskrifter örn skyddshems organisation, ledning och skötsel

skola meddelas av Konungen.

Den centrala tillsynen över skyddshemmen skall liksom hittills utövas av

en särskild skyddshemsinspektör, sorterande under socialdepartementet. De

sakkunniga hade för sin del föreslagit, att ifrågavarande tillsyn skulle överflyttas

till skolöverstyrelsen, men föredragande departementschefen anser,

att med prövningen av denna fråga bör anstå, intill dess pågående utredning

örn socialstyrelsens organisation och därmed även örn förläggningen av

socialdepartementets fattigvårds- och barnavårdsbyrå hunnit slutföras, vilket

beräknas kunna ske på sådan tid, att frågan kan underställas 1937 års

riksdag.

Förfaringssättet vid intagning i skyddshem.

De sakkunniga hade med avseende å förfaringssättet vid intagning i

skyddshem föreslagit en sådan anordning, att varje skolhem, yrkeshem och

hemskola skulle tjäna även såsom observationsanstalt för sitt upptagningsområde,

genom att av barnavårdsnämnd omhändertagna vanartade barn

skulle kunna vistas där en tid för observation. Föredragande departementschefen

tillkännager emellertid i denna fråga en från de sakkunnigas mening

avvikande uppfattning, som i huvudsak kan sammanfattas sålunda.

För avgörande av, vilka barn som böra intagas i skyddshem av olika slag

och vilka som böra placeras på annat sätt, bör åt barnavårdsnämnderna tillhandahållas

all den sakkunniga vägledning, varav de hava behov. Skyddshemsinspektören

måste här få en central uppgift. Närmast gäller det att få

till stånd lämpliga undersöknings- och observationsmöjligheter ute i orterna,

därvid örn möjligt bör ordnas så, att barnet eller den unge icke behöver intagas

i skyddshem. För ändamålet synas främst böra tagas i anspråk de redan

existerande rådgivningsbyråer, som finnas inrättade i Stockholm, Göteborg

och Lund, varjämte åtgärder böra vidtagas för att liknande byråer skola

komma till stånd även annorstädes, särskilt på orter med centrallasarett

i Norrland. För de mest svårbedömda fallen bör undersökning å karolinska

sjukhusets klinik eller möjligen universitetsstädernas sjukhus ifrågakomma.

Även barnavårdsförbundens upptagningshem kunna hava en uppgift att fylla

i förevarande hänseende, åtminstone i fråga örn yngre åldersklasser. Har

erforderlig klarhet rörande ett föreliggande fall varken kunnat vinnas genom

anlitande av tillgängliga rådgivningsbyråer eller barnavårdsförbundens

upptagningshem, bör observation kunna äga rum på respektive skyddshem.

Först efter viss tids, exempelvis högst tre månaders, observation på skyddshemmet

skall i sådant fall hemmets styrelse, sedan fackutbildad läkare avgivit

skriftligt utlåtande, pröva, huruvida definitiv intagning skall äga rum.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Därvid bör även skyddshemsinspektören medverka. I den mån observationsförfarandet

är förbundet med anstaltsvistelse av något slag, bör övervägas,

örn icke statsbidrag skall utgå till kostnadernas bestridande.

Vård utom skyddshem av för skyddsuppfostran omhändertagna.

Försök böra enligt propositionen alltjämt göras att för vård av barn, som

omhändertagits för skyddsuppfostran men vilkas vanart visat sig vara av

lindrigare beskaffenhet, taga i anspråk enskilda hem och barnhem och icke i

första hand skyddshem. Genom att, på sätt i det föregående angivits, sakkunnig

vägledning ställes till barnavårdsnämndernas förfogande bör omhändertagandet

å skyddshem kunna i icke ringa grad begränsas.

För det mera godartade skyddshemsklientelet böra försök göras med utackordering

i enskilda hem under något mera fasta former, än vad barnavårdsnämnderna

i regel torde praktisera. Denna försöksverksamhet bör i

första hand avse skolpliktiga gossar och anknytas till några skyddshem, där

större möjligheter till utackordering finnas. Fosterhemmen böra icke ligga

allt för långt från varandra. För att finna väl kvalificerade fosterföräldrar

bör ersättningen till fosterhemmen beräknas något högre än vid vanlig utackordering.

Endast ett mindre antal, exempelvis 4—6 barn, böra utackorderas

i samma trakt. De skola gå i traktens folkskola och lämpligen stå

under övervakning av den lärare, som har samtliga eller flertalet av dem i sin

undervisningsavdelning. För övervakningen bör utgå ersättning. Sålunda

utackorderat barn skall återföras till skyddshemmet, om dess uppförande

ger anledning därtill. Efter fullgjord skolplikt bör sådant barn, örn det i

övrigt visat ett gott uppförande, likställas med från skolhem villkorligt utskrivna

elever. Kostnaden för utackorderingen bör bestridas av skyddshemmet,

som därför av barnavårdsnämnden äger uppbära ersättning av 300

kronor för år.

Äldre skyddshemselever (gossar) böra, där deras vanart tillåter fostran

och utbildning under mera fria förhållanden, överlämnas till lantbrukar- eller

hantverkarhem, utan att därvid flera elever sammanföras i en viss trakt. Med

arbetsgivaren bör då träffas avtal om vårdnad och bibringande av viss yrkesutbildning.

Sådan utackorderad elev skall anses tillhöra skyddshemmet

under den tid, utackorderingen varar.

Försök böra, ehuru i mera begränsad omfattning, göras även med utackordering

av flickor.

I övriga fall bör liksom för närvarande villkorlig utskrivning av skyddshemselev

ej äga rum, förrän ett år förflutit, sedan eleven blivit intagen i

skyddshemmet, eller senare än att eleven får tillfälle att vistas utom skyddshemmet

minst sex månader, innan han slutligt utskrives. Helst bör elev

stå under övervakning minst tre år efter utskrivningen, såvida icke åldern

lägger hinder i vägen därför.

Stor vikt bör läggas vid ordnande av eftervården under villkorlig utskrivning.

För större städer tillrådes inrättande av s. k. lärlingshem efter mönster

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

11

av dem, som finnas i Stockholm. För landet i övrigt anses det i allmänhet

lämpligare att mot visst vederlag anlita enskilda personer för eftervårdens

ordnande.

I stort sett samma förfaringssätt anses kunna komma till tillämpning vid

ordnande av fortsatt yrkesutbildning för elever, som utskrivas från yrkeshem.

Även för flickornas del bör, i den mån så kan ske, utbildning kunna ordnas

under villkorlig utskrivning på liknande sätt som för gossarna. Således

böra medel ställas till förfogande att av skolhemmen för flickor och hemskolorna

användas enligt samma grunder som för gossarna.

Skgddshemspersonalens utbildning och kompetens.

Skyddshemssakkunniga hava föreslagit anordnande av dels en praktisk

och teoretisk kurs örn sammanlagt 1 1/2 år för personal i ledande ställning,

dels kortare kurser för den övriga fostringspersonalen. För deltagande i

förstnämnda kurs skulle krävas vissa teoretiska förkunskaper ävensom viss

tids tjänstgöring vid skyddshem. Av själva kursen skulle det sista halvåret

ägnas enbart åt teoretiska studier, under det att första året finge anses

erforderligt för auskultering vid olika slag av skyddshem. Som lämpliga

anstalter för de teoretiska studierna hava föreslagits Stockholms högskola,

socialpolitiska institutet i Stockholm samt svenska kyrkans lekmannaskola i

Sigtuna. Plan för den teoretiska utbildningen skulle fastställas av Kungl.

Maj:t, som även skulle bestämma, vilka institutioner som skulle handhava

densamma. Kungl. Majit skulle likaledes fastställa tidpunkten för de olika

kurserna samt antalet elever i varje kurs. — I de kortare kurserna för övrig

fostringspersonal skulle ingå föreläsningar såväl i barnpsykologiska och pedagogiska

spörsmål som i skyddshemmens rent praktiska angelägenheter.

En sådan kurs skulle anordnas redan sommaren 1936 och läggas så, att även

personal i ledande ställning med gott utbyte kunde deltaga i densamma.

Denna kurs borde sålunda bland annat även omfatta sådana ämnen, vilkas

studium kunde bidraga till att göra kursdeltagarna bättre skickade att bedöma

klientelet vid intagning, varjämte vid densamma viss tid borde ägnas

åt den nya organisationen och de riktlinjer, efter vilka det framtida arbetet

skulle bedrivas.

Propositionen tar icke slutlig ställning till förslaget om särskild kurs

för den ledande personalen. Det anses ankomma på Kungl. Majit att därom

meddela närmare bestämmelser. Däremot förordas anordnande av den till

i sommar föreslagna kursen samt att för detta ändamål för budgetåret 1936/

1937 anvisas ett reservationsanslag av 14,000 kronor. Det skall ankomma

på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter rörande denna kurs och i

fråga om anslagets disposition.

Årliga kostnader.

För skolhem och hemskolor, med undantag för Hornö skyddshem, har

såsom hittills beräknats en årskostnad av 1,200 kronor per elevplats. För yr
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

keshem samt för mödrar vid Hornö har beräknats en årskostnad av 1,500 kronor.

Av dessa belopp skall barnavårdsnämnden betala 300 kronor för elev och

år och staten återstoden. Landstingen befrias alltså från varje bidragsskyldighet.

Till enskilda hem skall statens bidrag utgå för bestämt antal platser,

oberoende av beläggningen. Denna förmån skall däremot icke tillkomma

Stockholm och Göteborg.

Till Hall skall, förutom förenämnda bidrag, även utgå avlöningsbidrag

med samma belopp som för närvarande eller 41,100 kronor. Till SkarvikTallåsen

skall statsbidrag utgå med 1,200 kronor för nuvarande antal elever

samt 1,500 kronor för varje plats i en avsedd ny sjukavdelning.

I propositionen meddelas följande sammanställning rörande av de sakkunniga

beräknade årliga kostnader för staten efter organisationsförslagets genomförande.

Gosshem: Kronor

200 elever vid yrkeshem................................ å 1,200 240,000

365 » » andra hem............................... » 900 328,500

Flickhem:

235 elever............................................. » 900 211,500

15 » ............................................. » 1,200 18,000

Stockholm och Göteborg:

175 elever............................................. » 900 157,500

Hem för psykiskt abnorma:

100 elever (Hall)....................................... » 900 90,000

Avlöningsbidrag................................................ 41,100

50 elever (Skarvik-Tallåsen)............................. å 1,200 60,000

10 » » » ............................. » 1,500 15,000

Övriga kostnader:

Utackordering av skyddshemselever.............................. 10,000

Eftervård under villkorlig utskrivning............................ 170,000

Biträde av psykiatrici.......................................... 14,200

Utbildning av personal......................................... 10,000

Överflyttning av elever......................................... 3,000

Avlöning till skyddshemsinspektör................. 10,500

Summa kronor 1,379,300

Då statens motsvarande kostnader under budgetåret 1933/1934 uppgingo

lill 335,300 kronor, skulle ett genomförande av de sakkunnigas förslag medföra

en ökad årlig kostnad för statsverket av 1,044,000 kronor. Mot denna

kostnadsökning står emellertid en beräknad kostnadsminskning för landsting

och städer, som icke deltaga i landsting, å 1,040,500 kronor.

I de beräknade kostnaderna ingå avlöningar till personalen vid de av staten

drivna skyddshemmen med 525,000 kronor. De sakkunniga hava upprättat

särskilda såsom normalstater avsedda lönestater för ifrågavarande personal,

vilka stater finnas återgivna å sid. 150 i propositionen. Något avgörande

i avlöningsfrågan har emellertid föredragande departementschefen

ansett icke böra träffas nu utan först i samband med slutlig anslagsberäk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 13

ning vid en kommande riksdag. Departementschefen vill emellertid redan

nu bestämt understryka vikten av att skyddshemspersonalens avlöning utmätes

på ett sådant sätt, att kvalificerade krafter stå till förfogande för arbetet.

De sakkunniga anses hava i stort sett lyckats avväga löneställningen

så, att berättigade anspråk i detta avseende tillgodosetts.

Engångskostnader.

Såsom förut nämnts skall staten enligt förslaget till en början med äganderätt

övertaga endast de tre yrkeshemmen Sundbo, Forsane och Ljungaskog

samt de två kombinerade skol- och yrkeshemmen Boda och Johannisberg.

För själva anstaltsbyggnaderna vid dessa hem skall ersättning därvid utgå

med hälften av det sammanlagda belopp, som vederbörande huvudman utgivit

för skyddshemmets inrättande. För själva anstaltens inventarier skall

ingen ersättning utgå. Jordegendomar intill 8—10 hektar skola överlämnas

utan vederlag, men för överskjutande areal, för jordbrukets byggnader samt

för döda och levande inventarier för jordbruket skall bestämmas full ersättning

efter opartisk värdering. Kostnaderna för övertagande av anstaltsbyggnaderna

vid nämnda fem hem hava uppskattats till 500,000 kronor och kostnaderna

för inlösen av jordegendomarna med tillhörande byggnader och inventarier

till likaledes 500,000 kronor.

övriga skyddshem utom Stockholms och Göteborgs samt enskilda hem

skola tills vidare arrenderas under åren 1938—1941, men det förutsättes en

framtida inlösen även av dem. Arrende bör beräknas endast för jordegendomen

med åbyggnader och inventarier. De egentliga anstaltsbyggnaderna

med tillhörande tomtområde böra upplåtas utan ersättning med hänsyn till

att det bör åligga statsverket såsom arrendator att bestrida kostnaderna för

underhåll av dessa byggnader, försäkring o. d. Vid arrendeavtals uppgörande

bör särskilt övervägas storleken av det jordområde, som kan anses lämpligen

erfordras för skyddshemmets verksamhet.

Medel för inlösande av anstaltsbyggnaderna vid de fem yrkeshemmen samt

kombinerade skol- och yrkeshemmen avses skola erhållas därigenom att

landstingen och i landsting ej deltagande städer (utom Stockholm och Göteborg)

fortsättningsvis under åren 1938 och 1939 till statskontoret inbetala ett

mot skyddshemsavgifterna svarande belopp, 700 kronor för elev och år, vilket

av statskontoret fonderas. Det belopp, som sålunda skulle inflyta, har

beräknats till omkring 1,400,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna för inlösen

av anstaltsbyggnaderna vid samtliga skolhem, yrkeshem och hcmskolor

hava beräknats till 1,250,000 kronor, varav alltså 500,000 kronor omedelbart

skola tagas i anspråk såsom vederlag för anstaltsbyggnaderna vid yrkeshemmen

och de kombinerade skol- och yrkeshemmen. Återstoden, omkring

150,000 kronor, har beräknats erforderlig för utförande av förbättringsarbeten

å skolhem och hemskolor. Vid denna beräkning hava icke tagits i betraktande

kostnaderna för eventuell inlösning av sistnämnda skyddshems

jordområden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande iVr 1.

Utbyggnaden av de fem yrkeshemmen och kombinerade skol- och yrkeshemmen

har beräknats komma att kosta 1,278,000 kronor. För utrustning

av verkstäder samt för nyanskaffning av inventarier till de nya förläggningarna

vid nämnda hem hava beräknats omkring 83,450 kronor. Sammanlagda

kostnaderna för dessa hems utbyggande blir alltså 1,361,450 kronor.

Speciella kostnadsfrågor.

Huvudmännens förpliktelser gentemot de skyddshemmens befattningshavare,

som avtalsenligt tillförsäkrats rätt till pension eller en tryggare ställning,

böra övertagas av staten. I den mån den mera tillfälligt anställda personalen

icke kan vinna anställning inom den nya organisationen i någorlunda

motsvarande ställning och icke heller erhålla sysselsättning i annan liknande

verksamhet, bör staten visa billiga hänsyn, i varje fall då icke alltför

kortvarig anställning kan åberopas. Vid skyddshemmen tjänstgörande befattningshavare

med folk- eller småskollärarekompetens böra vid indragning

av befattningar eller om vederbörande eljest skulle befinnas mindre lämplig

för hithörande uppgifter, kunna medgivas den rätt att söka tjänster med begränsad

ansökningsrätt vid folkskola, som tillerkänts övertalig personal inom

folkskoleväsendet.

De ekonomiska förpliktelser, som i förevarande avseende kunna komma

att åvila statsverket, äro relativt begränsade. För de få fall, där ersättning

eller förtidspension är av omständigheterna påkallad, lära kostnaderna härför

icke komma att uppgå till några mera avsevärda belopp.

Uppkommen fråga om skyddshemselevernas tandvård och bekostandet av

densamma bör komma under övervägande i samband med prövningen av det

av statens sjukvårdskommitté avgivna förslaget i ämnet.

övergången till den nya organisationen.

Den nya organisationen skall enligt förslaget börja tillämpas den 1 januari

1938; dock skola grovt vanartade elever över 15 år vid skyddshemmen

för gossar, vilka icke kunna vårdas där, redan från och med den 1 juli 1936

överföras direkt till statens uppfostringsanstalt å Bona.

Från förstnämnda dag skola även de nya avtalen med stiftelser och enskilda

sammanslutningar komma till stånd.

De till nedläggande föreslagna hemmen skola få bedriva sin verksamhet

till utgången av kalenderåret 1941. Två eller tre års erfarenhet av den nya

organisationen kan då föreligga, när riksdagen går att intaga slutlig ståndpunkt

till frågan örn organisationens begränsning. Från och med den 1 januari

1938 böra även till dessa hem utgå bidrag enligt samma grunder som

för de av enskilda institutioner drivna skyddshemmen inom den nya organisationen,

d. v. s. 900 kronor för elevplats och år. Avtal om det antal platser, för

vilket sådant bidrag skall utgå, bör träffas i god tid dessförinnan.

Arbetet med utbyggande av yrkeshemmen samt de kombinerade skol- och

yrkeshemmen bör påbörjas under senare delen av budgetåret 1936/1937, sedan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 15

visshet vunnits rörande landstingens medverkan till omorganisationen. Arbetet

ifråga bör beräknas fortsätta under budgetåret 1937/1938 för att vara

avslutat under budgetåret 1938/1939. För budgetåret 1936/1937 föreslås för

ändamålet ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Intill den 1 januari 1938 bör även värdering hava ägt rum av de till övertagande

av staten ifrågasatta skyddshemmens anstaltsbyggnader och jordområden

samt till jordbruket hörande byggnader och inventarier.

Likaledes böra avtal träffas om arrende av övriga skyddshem samt i god

tid före arrendetidens slut bestämmas, huru skall förfaras med jordbruken

vid de till skolhem för gossar föreslagna skyddshemmen samt med den jordoch

skogsareal vid de hem, staten skall övertaga, vilken icke kan anses erforderlig

för skyddshemmens drift.

I fråga om de skäl, som åberopats till stöd för Kungl. Majits föreliggande

förslag, får utskottet hänvisa till propositionen.

Motionsvis framförda yrkanden.

Med avseende å de nuvarande skyddshemmens inordnande i den nya organisationen

ha i de i anledning av den föreliggande propositionen väckta

motionerna framkommit följande yrkanden.

I de likalydande motionerna nr 327 i första kammaren av herr Bäckström

m. fl. och nr 668 i andra kammaren äv herr Brännström i Burträsk

m. fl. hemställes,

att riksdagen måtte med ändring av Kungl. Maj:ts förslag i proposition

nr 219 besluta att samma anordning beträffande inrättande av skilda skoloch

yrkeshem på olika platser vidtages beträffande Norrland som övriga

delar av landet,

att sålunda skyddshemmen Boda i Västernorrlands län och Johannisberg

i Norrbottens län inrättas till yrkeshem för skyddshemselever,

att skyddshemmen Klockarsvedja i Gävleborgs län och Stenfors i Västerbottens

län av staten förhyras för inrättande av skolhem,

att det må ankomma på Kungl. Majit att närmare bestämma upptagningsområden

av elever för ovan föreslagna hem, samt

att skyddshemmet Engesberg ej måtte av staten anordnas till skolhem.

I de likalydande motionerna nr 329 i första kammaren av herr Torsten

Ström m. fl. och nr 667 i andra kammaren av herr Magnusson i Skövde m. fl.

hemställes, att riksdagen måtte besluta, att de i Kungl. Majits proposition

nr 219 föreslagna yrkeshemmens antal ökas till fyra samt att förutom de

föreslagna yrkeshemmen Margretelund bibehålies såsom sådant och att

de för yrkeshemmen föreslagna upptagningsområdena regleras med hänsyn

härtill.

I de likalydande motionerna nr 347 i första kammaren av herr Magnusson

m. fl. och nr 683 i andra kammaren av herr Johnsson i Kalmar m. fl.

hemställes, att riksdagen ville, med ändring av vad Kungl. Majits propo
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

sition nr 219 härom innehåller, besluta, att det Fröbergska stiftelsen tillhöriga

skyddshemmet å Norrgård i Kalmar stad måtte få bibehållas såsom

skyddshem och i sådan egenskap ingå i den avsedda nya organisationen såsom

ett kombinerat skol- och yrkeshem, dock under förutsättning att, såsom

stiftelsens styrelse erbjudit, stiftelsen förbinder sig att utan kostnader för

statsverket dels utföra tidigare beslutade ändringsarbeten å skyddshemmets

stora byggnad dels ock låta uppföra ett särskilt skolhem å därför lämplig

plats, allt på det sätt att ifrågavarande ändrings- och nybyggnadsarbeten

kunna av Kungl. Majit godkännas.

I de likalydande motionerna nr 364 i första kammaren av herr Henriksson

m. fl. och nr 714 i andra kammaren av herr Liedberg m. fl. anhålles, att riksdagen

med avslag av Kungl. Majits förslag beträffande Råby räddningsinstitut

i kungl, propositionen nr 219 år 1936 måtte vid eventuell reformering av

skyddshemsverksamheten inrätta såväl Ljungaskogs som Råby skyddshem

som kombinerade skol- och yrkeshem.

I fråga örn reglerna angående statsbidrag till städerna Stockholm och

Göteborg hemställes i de likalydande motionerna nr 372 i första kammaren

av herr Sjödahl m. fl. och nr 729 i andra kammaren av fru Gustafson m. fl.

att riksdagen måtte uttala sig för att vid ny-, till- och ombyggnader för

skyddshemsändamål måtte till Stockholm och Göteborg utgå statsbidrag, motsvarande

åtminstone halva byggnadskostnaden, samt att dessa städer erhålla

statsbidrag även för obelagda platser vid sina skyddshem.

Beträffande statens åtaganden i samband med övergången till den nya organisationen

hemställes i de likalydande motionerna nr 328 i första kammaren

av herr Carl Eriksson m. fl. och nr 666 i andra kammaren av herr Hilding

m. fl., att, därest riksdagen i huvudsak bifaller Kungl. Majits förslag i

propositionen nr 219 angående omläggning av skyddshemsverksamheten

m. m., riksdagen måtte besluta

dels sådan ändring av grunderna för inlösning av vissa skyddshem, att

jämväl de landsting, vars skyddshem skola nedläggas, erhålla ersättning för

nedlagda kostnader med belopp motsvarande 25 procent av respektive anstaltsbyggnaders

uppskattade värde,

dels ock att staten måtte till alla delar åtaga sig huvudmännens förpliktelser

gentemot all personal, även de lägre befattningshavarna, som minst 15 år

haft anställning vid skyddshem, som skola nedläggas, därest berörda personal

vid verksamhetens upphörande ej erhållit annan anställning.

Slutligen behandlas i motionen nr 715 i andra kammaren av herr Gustafson

i Kasenberg ett flertal olika spörsmål. Sålunda yrkas i nämnda motion, att

bestämmelserna örn överflyttning från skolhem till yrkeshem icke givas så bindande

karaktär, att en sådan överflyttning icke får bero på prövning i varje

särskilt fall, varigenom vårdtiden på skolhemmet kan utsträckas utöver den

föreslagna tiden. Vidare föreslås, att jordbruken bibehållas vid skolhemmen

icke blott för övergångstiden utan för det kommande. I fråga om personalbehovet

vid skolhemmen anses en ytterligare lärarkraft vara behövlig. Beträffande

tillsynen över skyddshemmen föreslås, att den icke blott för det

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

17

närmaste budgetåret utan för framtiden skall vara förlagd till socialdepartementet.

Mot förslaget om utackordering av skyddshemselever resas i motionen

vissa betänkligheter. Barnavårdsnämnderna borde medverka vid eller

själva ombesörja sådan utackordering. Slutligen påyrkas klarare och fastare

utformade bestämmelser rörande den nuvarande personalens ställning. Motionären

hemställer, att vad i motionen anförts måtte beaktas vid utskottets

utformande av dess förslag med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 219.

Beträffande skälen för sålunda framställda yrkanden hänvisas till motionerna.

Såsom av propositionen framgår, medföra de bristande möjligheter till differentiering

av klientelet, som den nuvarande skyddsliemsorganisationen inrymmer,

allvarliga olägenheter i skilda hänseenden, ägnade att motverka

ett gott resultat av det å skyddshemmen bedrivna uppfostringsarbetet. Under

sådana förhållanden är det uppenbarligen av vikt att åtgärder snarast

vidtagas för beredande av erforderliga differentieringsmöjligheter för ifrågavarande

klientel.

Det förslag, som i sådant hänseende framlagts i förevarande proposition,

synes utskottet i det stora hela väl avvägt och ägnat att läggas till grund

för en omorganisation av skyddshemsverksamheten i nämnda syfte. Utskottet

ansluter sig sålunda, under den i propositionen gjorda förutsättningen,

att uppgörelser kunna träffas med de nuvarande skyddshemmens huvudmän,

till de principer, som i propositionen uppdragits för klientelets differentiering

å skilda anstaltstyper, ävensom till principen, att staten skall

övertaga det ekonomiska huvudansvaret för skyddshemsverksamheten.

Beträffande dessa principers praktiska utformning har som nämnts väckts

ett flertal motioner, vari framställts särskilda önskemål med avseende å inordnandet

av nuvarande anstalter i den nya organisationen. Sålunda Ira i

motionerna 1:329 och 347 samt 11:667 och 683 gjorts framställningar örn

bibehållande allt framgent av skyddshemmen Margretelund i Lidköping och

Norrgård i Kalmar, vilka, såvitt nu kan bedömas, efter en viss övergångstid

icke längre skulle användas för sina nuvarande ändamål. Till stöd för

motionerna har främst anförts, att hemmen tillkommit genom donationer,

som icke tilläte hemmens användande för annat ändamål, samt att staten genom

inordnande av dessa hem i den nya organisationen skulle besparas de

väsentliga utgifter, som i propositionen föreslagits för örn- och tillbyggnader

vid andra skyddshem, närmast Forsane i Älvsborgs län och Ljungaskog i

Kristianstads län. Vidare har till förmån för särskilt Norrgårds bibehållande

åberopats dess gynnsamma läge, som möjliggjorde ett utnyttjande för skyddshemsklientelets

del av Kalmar stads yrkesskolor och andra utbildningsanstalter

samt även i övrigt beredde skyddshemseleverna stora fördelar. Slutligen

har framhållits vikten av att elevernas uppfostran icke förlädes på så

stort avstånd från hembygden, att förbindelsen med föräldrahemmet icke

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 0 sami. 2 avd. Nr 1—3. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

kunde i skälig omfattning upprätthållas, vilket för elever från Kalmar och

Gotlands län samt östra delen av Kronobergs län skulle bli fallet, om yrkesundervisningen,

såsom i propositionen föreslagits, förlädes till Ljungaskog.

Ehuru utskottet beaktat de motiv, som ligga till grund för de sakkunnigas

förslag i förevarande hänseende, har utskottet å andra sidan icke kunnat

undgå att tillmäta de i motionerna framförda synpunkterna — främst angelägenheten

av att donationsmedlen bevaras och utnyttjas — väsentlig betydelse

för skyddshemsverksamhetens praktiska utformning. Utskottet vill

därför förorda ett ytterligare övervägande av förslaget i dessa delar, innan

slutlig ståndpunkt tages till detsamma, och att i avbidan härå de föreslagna

örn- och tillbyggnaderna vid Forsane och Ljungaskogs skyddshem få anstå.

Vid den undersökning, utskottet sålunda förordar, böra närmare klarläggas

konsekvenserna med hänsyn till gällande donationsvillkor av ett genomförande

av de sakkunnigas förslag, i samband varmed det blir tillfälle att

även ur andra synpunkter till förnyad prövning upptaga frågan om donationshemmens

lämpliga inordnande i den nya organisationen, måhända genom

annan indelning i upptagningsområden än i propositionen föreslagits,

eventuellt dessas förminskande, utan att det huvudsyfte äventyras, som propositionen

velat tillgodose. Däremot lärer tillräcklig anledning icke förefinnas

att, på sätt i motionerna 1:364 och 11:714 yrkats, förorda ett utbyggande

av såväl Ljungaskogs som Råby skyddshem till kombinerade skoloch

yrkeshem.

Vad beträffar skyddshemsorganisationens praktiska utformning i Norrland

ansluter sig utskottet i huvudsak till propositionen. Med hänsyn till de

långa avstånden synes emellertid böra tagas under ytterligare omprövning,

huruvida icke skyddshemmet Stenfors skulle kunna inordnas i organisationen

som skolhem. Därutöver har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka

i motionerna I: 327 och II: 668 framförda önskemål.

Av vad sålunda och i övrigt anförts framgår, att utskottet tillstyrker, att

skyddshemmen Sundbo, Boda och Johannisberg övertagas av staten och omedelbart

utbyggas enligt propositionen. För ändamålet torde för budgetåret

1936/1937 böra anvisas äskade 200,000 kronor.

I fråga om tillsynen över skyddshemmen, intagningsförfarandet samt vård

utom skyddshem av för skyddsuppfostran omhändertagna anser sig utskottet

kunna helt tillstyrka de i propositionen uppdragna riktlinjerna. I sistnämnda

hänseende vill dock utskottet med anledning av de betänkligheter,

som i motionen II: 715 uttalats mot ^ackordering på föreslaget sätt av

skyddshemselever i enskilda hem, understryka den karaktär av försök, som

förlänats ifrågavarande åtgärder, samt betona angelägenheten av att nödig

försiktighet iakttages vid användandet av denna uppfostringsform. Till den

i motionen 11:715 berörda frågan om jordbrukens bibehållande för framtiden

vid skolhemmen torde riksdagen få tillfälle att taga ställning längre

fram, sedan erfarenhet vunnits av den nya organisationen.

Utskottet kan ock biträda Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser fostringspersonalens

utbildning och kompetens samt tillstyrker alitsa, att för anord
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

19

ilande under nästa budgetår av en utbildningskurs för befattningshavare vid

skyddshem anvisas ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

Vad härefter angår den ekonomiska sidan av organisationen, har utskottet

för sin del intet väsentligt att erinra mot de grunder för skyddshemsverksamhetens

finansiering, som i propositionen förordats. Utskottet finner alltså,

i likhet med departementschefen, tillräckliga skäl ej föreligga att tillstyrka

bifall till de från Stockholm och Göteborg framkomna yrkandena örn

bidrag till ny-, till- och ombyggnader för skyddshemsändamål samt till

driftskostnadernas bestridande, oberoende av beläggningen. Beträffande de

föreslagna lönestaterna vid de statliga skyddshemmen är utskottet i princip

ense med departementschefen, att lönerna för skyddshemspersonalen böra

så utmätas, att kvalificerade krafter stå till förfogande för arbetet. Utskottet

vill emellertid erinra, att statskontoret i sitt yttrande över de sakkunnigas

betänkande som sin uppfattning framhållit, att en sänkning av den tänkta

löneplaceringen för vissa befattningshavare lämpligen bör äga rum för

åstadkommande av större likställighet med likartade befattningar inom

andra områden samt att detta kan ske utan eftersättande av rekryteringssynpunkten.

Då utskottet förutsätter, att statskontorets yttrande i denna del

blir föremål för övervägande i samband med den slutliga prövningen av

ifrågavarande lönestater, anser sig utskottet dock sakna anledning att nu

ingå på en närmare prövning av denna fråga.

I detta sammanhang må beaktas de i motionerna I: 328 samt II: 666 och

715 framställda yrkandena örn klarare och fastare bestämmelser rörande

den nuvarande personalens ställning vid och efter övergången till den nya

organisationen. Ehuru utskottet till fullo behjärtar de motiv, som ligga

till grund för dessa yrkanden, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka längre

gående åtaganden från statens sida i förevarande avseenden, än vad departementschefen

förordat, vilka i praktiken innebära, att staten gentemot ifrågavarande

befattningshavare övertager såväl de juridiska som moraliska förpliktelser,

som vid tidpunkten för propositionens avlåtande till riksdagen

åvilat nuvarande huvudmän. Det torde för övrigt icke vara uteslutet, att den

av utskottet förordade omprövningen av vissa skyddshems storlek och upptagningsområden

kommer att i ej obetydlig grad begränsa verkningarna för

den nuvarande personalen av skyddshemsverksamhetens omläggning. Med

det nu anförda torde de motionsvis framförda yrkandena få anses besvarade.

Med avseende å övergången till den nya organisationen har i motionerna

1:328 och 11:666 jämväl påyrkats, att de landsting, vilkas skyddshem kunna

komma att nedläggas, skola erhålla ersättning med 25 procent av respektive

byggnaders uppskattade värde. Då landstingen i dessa fall — i motsats

till vad fallet blir med avseende å övriga skyddshem — få behålla byggnaderna

med möjlighet öppen att aptera dem för andra ändamål eller ock avytlra

dem samt landstingen tillika befrias från de löpande utgifter för

skyddshems verksamheten, som hittills åvilat dem, finner utskottet för sin

del den föreslagna ersättningsskyldigheten icke tillräckligt motiverad av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

omständigheterna. Utskottet avstyrker förty bifall till motionerna i denna

del.

Slutligen vill utskottet framhålla, att utskottet uppmärksammat de relativt

höga kostnader, som uppförandet av de av de sakkunniga föreslagna enfamiljshusen

för viss skyddshemspersonal skulle draga. Med hänsyn till de säregna

förhållandena vid skyddshemmen och de stora fördelar, dessa bostäder

erbjuda framför större bostadshus, vill utskottet dock icke motsätta sig

förslaget i denna del. Utskottet förutsätter emellertid, att alla åtgärder vidtagas,

som kunna medföra ett nedbringande av kostnaderna utan att därför

skäliga anspråk på bostadens kvalitet eftersättas.

Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts får utskottet

hemställa,

I. att riksdagen må

a) med de erinringar, som utskottet därutinnan anfört,

godkänna de grunder för omorganisation av skyddshemsverksamheten

m. m., som departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 28 februari 1936 angivit,

b) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skyddshem

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 14,000 kronor,

c) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt

skol- och yrkeshem för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor;

II. att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet anfört, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 maj 1936.

På utskottets vägnar:

IVAR ÖSTERSTRÖM.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling:

från statsutskottet: herrar Svensson i Kompersmåla, Strindlund*, K. E. Magnusson,

Jonsson* i Lycksele, Persson i Tidaholm och Weijne; samt

från andra lagutskottet: herrar Österström, Gustaf Tamm, Hage, Norman, John Gustavson

och Sandström i Sollefteå.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.