Sök i Ratio Lex

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr S

1936-06-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1936:8, Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr S

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr S.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1936 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t dels i

statsverkspropositionen, dels ock genom proposition nr

222 framställda förslag örn anslag under femte

huvudtiteln m. m.

Efter överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet hava

till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott hänskjutits

dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln,

punkt 37, framlagda förslag angående bidrag till pensionstillägg och understöd

enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring;

dels Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln,

punkt 38, samt genom proposition nr 222 framlagda förslag angående bidrag

till folkpensioner och invalidunderstöd;

dels ock Kungl. Majits i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln,

punkt 39, framlagda förslag rörande åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet.

l:o). Bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän

pensionsförsäkring. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att

dels till bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän

pensionsförsäkring för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

29,450,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

Enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring bestrides kostnaden

för de till vissa arbetsoförmögna personer utgående pensionstilläggen

till tre fjärdedelar av staten och till en fjärdedel av landstingen och kommunerna.

Detsamma gäller i fråga örn understöd, som enligt nämnda lag utgå

till personer, vilka icke erlagt pensionsavgift och alltså icke kunna erhålla

pensionstillägg.

Den 1 januari 1937 träda lagen den 28 juni 1935 (nr 434) om folkpensionering

och förordningen sistnämnda dag (nr 435) örn invalidunderstöd i kraft

och upphör lagen örn allmän pensionsförsäkring att gälla.

Enligt författningarna den 28 juni 1935 skola de jämlikt lagen örn allmän

pensionsförsäkring vid 1936 års slut utgående pensionstilläggen och understöden

ersättas med tilläggspensioner, respektive invalidunderstöd, vilka

frånsett barntilläggen — utgå med i regel väsentligt högre belopp än de

förra. Landstingen, som nu bestrida lika stor andel av pensionstilläggen och

Bihang till riksdagens protokoll 1936. G sami. 2 avd. Nr H.

1338 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 8.

understöden som kommunerna, eller en åttondel av liela kostnaden för desamma,

skola från och med den 1 januari 1937 helt befrias från bidragsskyldighet

i fråga om nytillkommande pensionstagare men alltjämt bidraga till tillläggspensioner

och invalidunderstöd åt personer, som före sistnämnda dag beviljats

pensionstillägg eller understöd. Landstingens bidrag till sistnämnda

tilläggspensioner och invalidunderstöd nedsättas med hälften eller till en

sextondel av den totala kostnaden. Kommunerna skola fortfarande liksom

hittills bestrida en åttondel av ifrågavarande pensioner och understöd. Städer,

som icke deltaga i landsting, skola bidraga till bestridandet av kostnaderna

dels liksom landstingen, dels liksom övriga kommuner.

Återstående kostnader för tilläggspensioner och invalidunderstöd skola

täckas av staten, i den mån de ej bestridas genom tillskott från folkpensioneringsfonden.

Förutom tilläggspensioner skola enligt lagen örn folkpensionering grundpensioner

utgå till en var, som erlagt avgift enligt nämnda lag. Personer, som

erlagt avgifter endast enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring, erhålla avgiftspensioner

enligt äldre rätt, vilka avgiftspensioner dock skola anses som

folkpensioner.

Även grundpensionerna skola täckas av staten, i den mån de ej bestridas

genom tillskott från folkpensioneringsfonden.

På förslag av riksräkenskapsverket har Kungl. Majit i statsverkspropositionen

uppfört särskilda anslag för kostnader enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring

samt för kostnader enligt lagen örn folkpensionering och förordningen

örn invalidunderstöd. Det förstnämnda anslaget hänför sig sålunda

till tiden 1 juli—31 december 1936.

Mot Kungl. Majits förslag att uppdela kostnaderna för budgetåret 1936/1937

i ett anslag avseende kostnader för tiden 1 juli 31 december 1936 enligt lagen

örn allmän pensionsförsäkring och ett anslag för täckande av kostnader föi

tiden 1 januari—30 juni 1937 enligt lagen örn folkpensionering och förordningen

örn invalidunderstöd har utskottet intet att erinra. Ej heller har den

under förevarande punkt i statsverkspropositionen verkställda beräkningen av

medelsbehovet för sista hälften av innevarande år givit utskottet anledning

till anmärkning. Att något särskilt belopp icke beräknats till statens utgifter

för den frivilliga pensionsförsäkringen står i överensstämmelse med hittills

tillämpad praxis.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

dels till Bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen

om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 29,450,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas

kostnaden för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 8.

2:o). Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd. I statsverkspropositionen

Ilar Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkt 38 (sid. 96), föreslagit

riksdagen att

dels fastställa av föredragande departementschefen förordad plan för folkpensioneringsfondens

användning;

dels besluta, att den allmänna pensionsförsäkringsfondens fordran å staten

för förskott, som fonden lämnat på grund av lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser

i anledning av lagen örn allmän pensionsförsäkring, skall

vid utgången av år 1936 avföras ur fondens räkenskaper;

dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till bidrag till folkpensioner

och invalidunderstöd för budgetåret 1936/1937 beräkna ett förslagsanslag

av 58,050,000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t genom en den 10 mars 1936 dagtecknad proposition,

nr 222, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till

bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 58,050,000 kronor.

Enligt 12 § lagen den 28 juni 1935 örn folkpensionering skola Konung och

riksdag fastställa plan för folkpensioneringsfondens användning, innefattande

regler för dess tillväxt och slutliga belopp, ävensom grunder för

fondmedlens placering och fondens förvaltning i övrigt. I Kungl. Maj:ts proposition,

nr 217, till 1935 års riksdag med förslag till lag om folkpensionering

framlades icke något definitivt förslag till dylik plan, men föredragande

departementschefen uttalade, att han hade tänkt sig, att fondökningen skulle

utgöra 20 miljoner kronor om året under åren 1937—1944 och därefter ett för

varje år med 2 miljoner kronor minskat belopp intill dess fonden år 1953 uppginge

till 1 miljard kronor. I anledning av ett motionsvis framställt yrkande,

att folkpensioneringsfonden skulle begränsas till 750 miljoner kronor, uttalade

särskilda utskottet i sitt över den nämnda propositionen avgivna

utlåtande, nr 1, att utskottet icke funnit skäl till erinran mot departementschefens

ifrågavarande uttalande, men då något förslag till plan för fondens

användning icke förelagts riksdagen, ansåg utskottet sig icke böra taga bestämd

ställning till frågan om fondens slutliga belopp.

Det nu av Kungl. Majit för riksdagen i förevarande avseende framlagda

förslaget innebär, att av fondens inkomster skall under tiden Vi—3% 1937

avsättas så stort belopp, liggande mellan 9,500,000 kronor och 10,500,000

kronor, att fonden den 30 juni 1937 uppgår till ett helt antal miljoner kronor.

Därefter skall varje budgetår till och med det, under vilket fonden uppnår en

storlek av minst 910,000,000 kronor, till fondökning avsättas 20,000,000 kronor

och sedermera, intill dess fonden nått cn storlek av 1,000,000,000 kronor, ett

belopp, som för varje budgetår med 2,000,000 kronor understiger fondökningen

närmast föregående budgetår. De fondens inkomster, som beräknas under ett

budgetår icke åtgå till den sålunda föreskrivna fondökningen och till bestridande

av fondens löpande utgifter, skola enligt planen jämlikt föreskrifter,

som av Kungl. Majit meddelas, successivt inlevereras till statsverket. Å riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 8.

statens inkomstsida skall motsvarande post för varje budgetår upptagas med

ett av pensionsstyrelsen beräknat approximativt belopp. I samband med uppgörandet

av fondens bokslut för tilländalupet budgetår skall för budgetåret

i fråga reglering ske för fastställande av det definitiva inkomstbelopp, som

sålunda tillfaller statsverket.

Den tidpunkt, då folkpensioneringsfonden enligt denna plan kommer att

uppgå till 1,000,000,000 kronor, är givetvis beroende av det belopp, vartill fonden

uppgår den 1 januari 1937. Den allmänna pensionsförsäkringsfonden, som

sistnämnda dag skall uppgå i folkpensioneringsfonden, belöpte sig den 30 juni

1935 till 697,519,939 kronor och har under budgetåret 1934/1935 ökats med

45,470,121 kronor. Dess storlek den 31 december 1936 har av pensionsstyrelsen

beräknats till omkring 765,000,000 kronor. Bland fondens tillgångar

förekommer emellertid en fordran å staten för understöd enligt lagen den

8 juni 1915 örn övergångsbestämmelser i anledning av lagen örn allmän pensionsförsäkring.

Denna fordran belöpte sig den 30 juni 1935 inklusive upplupna

räntor till 26,159,693 kronor. Ränta påföres efter 4 procent, som för

varje år tillägges kapitalskulden. Den 31 december 1936 kommer denna

fondens fordran till kapital och ränta att uppgå till 27,750,202 kronor.

I fråga örn nu berörda fordran och dess gäldande har pensionsstyrelsen i

skrivelse till Kungl. Majit den 30 september 1935 med förslag till plan för

folkpensioneringsfondens användning anfört följande.

Denna statens skuld till fonden hade uppstått till följd av förskott, som i

enlighet med statsmakternas beslut lämnats av fonden för finansierandet adelén

år 1915 beslutade utvidgningen av pensionsförsäkringen till att omfatta

understöd till nya grupper av invalider. Utförlig redogörelse för vad som i

denna fråga tidigare förekommit återfunnes i 1929 års statsverksproposition

(V sid. 96—105). Av denna redogörelse framginge även, att pensionsstyrelsen

i skrivelse den 19 juli 1928 hos Kungl. Majit föreslagit, att staten skulle till

fonden inbetala såväl ränta som amortering, enligt av styrelsen utarbetad plan,

å sin ifrågavarande skuld, vilken den 30 juni 1928 uppgått till 19,879,216

kronor. Detta förslag, som underställdes riksdagen i samband med förutnämnda

statsverksproposition, resulterade emellertid endast i ett uttalande

av riksdagen, att, innan 1928 års pensionsförsäkringskommitté slutfört sina

undersökningar och förslag i ämnet framlagts, några nya principer för amortering

och ränteberäkning icke borde komma till användning. Något förslag

rörande amortering av statens skuld till fonden framlades emellertid icke av

kommittén.

Genom lagen om folkpensionering och statsmakternas i samband därmed

fattade beslut komme den nuvarande pensionsförsäkringsfonden att helt

ändra karaktär. Från att hava varit en premiereserv i vanlig mening överginge

den från och med den 1 januari 1937 till att bliva en stödfond för staten,

som bestrede kostnaden för samtliga pensioner, i den mån dessa ej täcktes

av inkomster från fonden och bidrag från kommuner och landsting. Det vore

tydligt, att frågan om huru skulle förfaras med fondens fordran å staten för

understöd enligt lagen den 8 juni 1915 därigenom kommit i ett helt annat läge.

Örn man skulle fortsätta att såsom dittills bokföra denna fordran med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 8.

tilläggande för varje år av upplupen ränta, skulle statens skuld småningom

växa och slutligen komma att motsvara så stor del av fonden, att dennas ränteavkastning

bleve i väsentlig grad endast skenbar. Då fondens uppgift såsom

stödfond därigenom skulle direkt motverkas, ansåge styrelsen det vara självklart,

att denna bokföringsmetod icke längre kunde upprätthållas. Man kunde

då tänka sig en sådan lösning av frågan, att fordringsbeloppet antingen kvarstode

bland fondens tillgångar och att staten årligen till fonden inbetalade

ränta därå eller ock till fonden återbetalades på en gång eller enligt viss uppgjord

amorteringsplan. Eftersom staten skulle tillföras fondens inkomster, i

den mån de överstege ett visst årligt belopp, vore det tydligt, att, om staten

skulle direkt inbetala, ränta till folkpensioneringsfonden å nämnda skuld,

detta endast komme att medföra, att man å riksstatens utgiftssida årligen

måste upptaga motsvarande belopp till sådan förräntning (enligt 4 procent

1,110,008 kronor) och att det belopp, som skulle utgå från fonden och upptagas

å riksstatens inkomstsida, skulle komma att höjas med exakt samma

belopp. Yad anginge ifrågasatt återbetalning eller amortering av statens

ifrågavarande skuld, kunde framhållas, att en sådan lösning av frågan finge

anses hava förlorat all aktualitet, sedan fondens tillgångar disponerats på sätt

förut angivits för genomförande av folkpensioneringen. Fondens ifrågavarande

fordran å staten bleve nämligen praktiskt taget automatiskt gulden till folkpensioneringen

i och med det nya fonderingssystemet.

Såsom den naturligt givna och på samma gång enklaste lösningen av frågan

örn pensionsförsäkringsfondens ifrågavarande fordran å staten har pensionsstyrelsen

föreslagit, att beloppet vid utgången av år 1936 avföres ur fondens

räkenskaper.

Till pensionsstyrelsens berörda framställning, mot vilken fullmäktige för

pensionsförsäkringsfonden, de till pensionsstyrelsens biträde förordnade sakkunniga

och riksräkenskapsverket icke haft något att erinra, har Kungl. Majt

givit sin anslutning och under nu förevarande punkt i statsverkspropositionen

föreslagit riksdagen att besluta i enlighet med pensionsstyrelsens förslag.

Vad slutligen angår medelsbehovet för statens bidrag till folkpensioner och

invalidunderstöd under första halvåret 1937 har detsamma med utgångspunkt

från gällande bestämmelser av pensionsstyrelsen uppskattats till 53,050,000

kronor, till vilken beräkning föredragande departementschefen anslutit sig.

Det torde emellertid böra nämnas, att förslaget härutinnan innebär en nyhet

på det sätt, att å budgetens utgiftssida medräknats även kostnaderna för den

på avgiftsbetalning grundade delen av folkpensionerna, vilka hittills helt bekostats

av pensionsförsäkringsfonden och icke kommit till synes i riksstaten.

Å andra sidan har å budgetens inkomstsida uppförts hela det belopp, varmed

fondens inkomster beräknats komma att överstiga den enligt den förut omnämnda

planen fastställda fondökningen för året. Med hänsyn till att fondens

inkomster redan efter ett tiotal år icke längre bli tillräckliga för bestridande

av kostnaderna för grundpensionerna utan statsbidrag måste utgå även till

dessa pensioner har det nämligen ansetts, att å budgetens utgiftssida böra

upptagas anslag till bestridaridet av såväl alla avgiftspensioner som statens

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 8.

andel i tilläggspensioner och invalidunderstöd samt å dess inkomstsida hela

det belopp, varmed folkpensioneringsfonden skall bidraga till folkpensionerna.

Utöver nyssnämnda belopp å 53,050,000 kronor har Kungl. Majit äskat ett

anslag för här ifrågavarande ändamål å 5,000,000 kronor, avseende kostnader

för första halvåret 1937 för den fortsatta reformering av folkpensioneringen

genom införande av dyrortsgraderade tilläggspensioner, varom förslag genom

proposition nr 182 av Kungl. Majit förelagts riksdagen.

Det av Kungl. Majit föreslagna anslagsbeloppet belöper sig alltså till

sammanlagt 58,050,000 kronor.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna planen för folkpensioneringsfondens

användning, vilken står i god överensstämmelse med de riktlinjer, som ripp

drogos i samband med antagandet av lagen örn folkpensionering, har utskottet

icke funnit anledning till anmärkning.

Ej heller har utskottet något att erinra mot förslaget, att den nuvarande

pensionsförsäkringsfondens fordran å staten för förskott, som fonden lämnat

på grund av lagen den 8 juni 1915 örn övergångsbestämmelser i anledning av

pensionsförsäkringslagen, vid utgången av år 1936 avföres ur fondens räkenskaper.

Denna åtgärd synes utskottet välbetänkt med hänsyn till att syftet

med den fondbildning, som i fortsättningen skall äga rum, eljest skulle i viss

mån förfelas.

I det av Kungl. Majit för bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd

föreslagna anslaget ingår, som ovan nämnts, ett belopp av 5,000,000 kronor,

avseende kostnader för den förhöjning å dyrorter av tilläggspensionerna, som

Kungl. Majit genom proposition nr 182 föreslagit. Då sistnämnda förslag icke

vunnit riksdagens bifall, bör det av Kungl. Majit äskade totalbeloppet minskas

med dessa 5,000,000 kronor och sålunda upptagas till 53,050,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels fastställa den av föredragande departementschefen förordade

planen för folkpensioneringsfondens användning;

dels besluta, att den allmänna pensionsförsäkringsfondens

fordran å staten för förskott, som fonden lämnat på grund av

lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning

av lagen örn allmän pensionsförsäkring, .skall vid utgången av

år 1936 avföras ur fondens räkenskaper;

dels ock till Bidrag till folkpensioner och invalidnnderstöd

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 53,050,000

kronor.

3:o). Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl. Majit

har i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, punkt 39 (sid. 96—

100) föreslagit riksdagen att till åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 2,675,000

kronor.

Sedan åtskilliga år har riksdagen anvisat bidrag till pensionsstyrelsens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 8.

7

sjukvårdande verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet. Från

och med budgetåret 1923/1924 har bidraget utgjort 100,000 kronor. Till huvudsaklig

del hava utgifterna för den ifrågavarande verksamheten bestritts av

överskottsmedel ur pénsionsförsäkringsfonden, vilka överförts till fonden för

sjukvårdande verksamhet.

Vid behandlingen i 1935 års statsverksproposition av frågan om anslag till

denna verksamhet (V s. 88—91) förutsattes, att utgifterna för verksamheten

jämväl under budgetåret 1935/1936 skulle huvudsakligen gäldas av fondmedel.

Kostnaderna för innevarande budgetår beräknades till 2,621,500 kronor. I

skrivelse den 23 april 1935 anmälde emellertid pensionsstyrelsen, att i fonden

för sjukvårdande uppgifter den 30 juni 1935 kunde beräknas återstå allenast

155,000 kronor samt att man med hänsyn till förskjutningen nedåt i det allmänna

ränteläget icke kunde räkna med något överskott i pensionsförsäkringsfonden.

Under hänvisning därtill anhöll styrelsen, att, utöver för budgetåret

1935/1936 redan anslaget belopp av 100,000 kronor till styrelsens sjukvårdande

verksamhet, ytterligare ett belopp av 2,366,500 kronor måtte ställas

till förfogande för samma ändamål.

Med anledning därav hemställde Kungl. Majit i proposition nr 235, att

riksdagen måtte medgiva, att till bestridande under budgetåret 1935/1936 av

kostnaderna för pensionsstyrelsens åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet finge såsom förskott ur pénsionsförsäkringsfonden tagas i anspråk

ett belopp av högst 2,366,500 kronor. Det förutsattes därvid, att framdeles

skulle tagas under omprövning, örn och på vilket sätt fonden borde

beredas gottgörelse för ifrågavarande förskott. Propositionen bifölls av riksdagen.

Den 28 juni 1935 förordnade Kungl. Majit, att sistnämnda belopp finge i

mån av behov tagas i anspråk såsom förskott ur pénsionsförsäkringsfonden

för att enligt av Kungl. Majit fastställda grunder användas för pensionsstyrelsens

ifrågavarande verksamhet. Samtidigt föreskrevs, att för verksamheten

finge enligt angivna grunder disponeras sammanlagt högst 2,621,500

kronor.

Efter den omläggning av folkpensioneringen och därmed av principerna

för fondbildningen inom densamma, som beslutades föregående år och som

skall träda i tillämpning den 1 januari 1937, stå ej längre överskottsmedel ur

pénsionsförsäkringsfonden till förfogande för finansiering av den invaliditetsförebyggande

verksamheten, och anslag har därför begärts för ändamålet med

hela det belopp, 2,675,000 kronor, till vilket kostnaderna för verksamheten beräknats

för nästkommande budgetår.

Vad angår täckande av förskottet ur pénsionsförsäkringsfonden till verksamheten

under innevarande budgetår har föredragande departementschefen ansett,

att frågan därom numera hade övervägande teoretiskt intresse, enär det

efter den av 1935 års riksdag beslutade omläggningen av fonderingen icke ägde

någon praktisk betydelse, huruvida det ifrågavarande förskottet formellt

täcktes eller icke. Det har därför icke funnits påkallat att nu vidtaga någon

åtgärd i frågan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 . Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 8.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet, vilken för närvarande är föremål för utredning

genom särskilt tillkallade sakkunniga, bör under nästa budgetår bedrivas på i

huvudsak samma sätt som hittills. Då en finansiering av verksamheten genom

överskottsmedel ur pensionsförsäkringsfonden ej längre kan komma i fråga,

erfordras uppenbarligen att medelsbehovet helt täckes genom anslag å riksstaten.

Mot beräkningen av medelsbehovet har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar frågan örn det förskott, som lämnats ur pensionsförsäkringsfonden

för täckande av kostnaderna för verksamheten under innevarande

budgetär, vill utskottet däremot framhålla, att samma skäl tala för ett avförande

ur fondens räkenskaper den 81 december 1936 av detta förskott som enligt den

under punkt 2 här ovan lämnade redogörelsen anförts till stöd för förslaget

att vid nämnda tidpunkt avföra fondens fordran å staten för förskott, som

fonden lämnat på grund av lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser

i anledning av pensionsförsäkringslagen. Det må för övrigt framhållas, att

en avskrivning av ifrågavarande förskott först under ett kommande budgetår

skulle medföra en belastning av budgeten detta år med förskottsbeloppet.

Utskottet har därför funnit sig böra föreslå, att även nu ifrågavarande förskott

avföres ur fondens räkenskaper vid utgången av år 1936.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels besluta, att det förskott, som av allmänna pensionsförsäkringsfonden

lämnats för bestridande under budgetåret

1935/1936 av kostnader för pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet, skall vid utgången av år 1936 avföras ur fondens

räkenskaper;

dels ock till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

2,675,000 kronor.

Stockholm den 15 juni 1936.

På utskottets vägnar:

IVAD ÖSTERSTRÖM.

Närvarande:

från statsutskottet: herrar Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle,

Jansson* i Falun, Strindlund*, Sandén och Isacsson*; samt

från andra lagutskottet: herrar Österström, Gustaf Tamm*, Norman*,

John Gustavson* och Sandström i Sollefteå samt fru Nordgren*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.