Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till fångvården m. m. jämte i ärendet väckta motioner.

1936-05-08 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:102, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till fångvården m. m. jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

1

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1936 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till fångvården m. m. jämte i ärendet väckta

motioner.

(3:e avd.)

l:o) Nedläggande av vissa kronohäkten. I en den 28 februari 1936 dagtecknad

proposition, nr 156, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1,

sid. 4—12, av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprokollet

över justitiedepartementsärenden för samma dag) att medgiva, att kronohäktena

i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla må, i sammanhang

med häktenas nedläggande såsom fångvårdsanstalter i enlighet med

ett av särskilda sakkunniga framlagt förslag, från och med den 1 juli 1936

överlåtas, ett vart häkte till den stad i vilken häktet är beläget.

Inledningsvis har i propositionen berörts det allmänna spörsmålet örn fångvårdens

anstaltsbehov och dettas tillgodoseende under den närmaste framtiden.

Efter en redogörelse för de nuvarande statliga fångvårdsanstalterna

och de brister, som vidlåda desamma, yttrar departementschefen bland

annat följande.

Ur ekonomisk och administrativ synpunkt är det givetvis önskvärt, att

fångbehandlingen koncentreras till ett mindre antal anstalter. Den ifrågasatta

nedläggningen av kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm

och Uddevalla utgör ett led i strävandena för en sådan koncentrering. Utredning

torde snarast böra verkställas angående möjligheten att nedlägga

jämväl andra fångvårdsanstalter än de nyssnämnda. Vissa förberedande

undersökningar i sådan riktning ha för övrigt redan blivit anställda.

För närvarande föreligger ett stort behov av att få gamla och omoderna

fångvårdsanstalter ersatta med nya anstalter, som kunna möjliggöra en mera

tidsenlig och effektiv fångbehandling än som med nuvarande bristfälliga

lokala anordningar kan åstadkommas. Nybyggnadsbehovets omfattning

nödvändiggör upprättandet av en plan, som kan genomföras successivt.

Det behov, som först måste tillgodoses, följer av den nya lagstiftningen

angående ungdomsfängelse. Enligt det förslag, som i avseende härå föreligger,

skulle den nya anstalten förläggas till Skenäs kungsgård i östra

Husby socken, Östergötlands län. Det är avsett att de särskilda mottagningsoch

isoleringsavdelningar, som erfordras för den nya anstalten, skola kunna

förläggas till någon av de närbelägna fångvårdsanstalterna. Därvid har i

första rummet ansetts böra ifrågakomma centralfängelset i Norrköping, vilket

dock ej kan komma till användning för detta ändamål förrän ny vårdanstalt

inrättats för förminskat tillräkneliga förbrytare. Å Norrköpingsanstalten

.skulle då kunna mottagas även andra ungdomliga förbrytare än sådana som

ådömts ungdomsfängelse, varigenom straffängelserna i Uppsala och Gävle

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 102. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

skulle frigöras från ungdomliga förbrytare och kunna nedläggas eller tagas

i anspråk för annat fångvårdsändamål.

Såsom ett andra led i nybyggnadsplanen torde böra följa anordnandet

av en ny förvarings- oell interneringsanstalt samt i samband därmed

en ny sinnesjukanstalt för fångvården. Då klientelet på förvaringsanstalten

och klientelet på interneringsanstalten förete flera likheter samt

det ur administrativ oell organisatorisk synpunkt skulle vara fördelaktigt

att sammanföra dessa båda grupper till en gemensam anstalt — om ock

nied särskilda avdelningar — torde möjligheten av en sådan åtgärd böra

undersökas. Det synes antagligt, att i anslutning till denna anstalt jämväl

skall kunna förläggas det nya sinnessjukhus, som erfordras såsom ersättning

för de till vanliga fängelsebyggnader förlagda sinnessjukavdelningarna vid

fångvården. Till detta nya sinnessjukhus skulle för observation eller vård

hänvisas straffriförklarade samt sinnessjuka och abnorma fångar, varjämte

det borde fungera såsom undersökningsinslitution för tilltalade. Frågan

örn anordnandet av en anstalt sådan som den nu angivna är redan föremål

för behandling. Sedan särskilda sakkunniga tillkallats för att bland annat

verkställa utredning rörande frågan om revision av förvarings- och interneringslagarna,

har nämligen Kungl. Maj:t genom beslut den 25 oktober

1935 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen att i samråd med de sakkunniga verkställa

förberedande utredning angående anordnandet och lämpliga förläggningen

av en anstalt avsedd att ersätta de nuvarande anstalterna för förvarade

och internerade ävensom angående möjligheten att i anslutning till

en sådan anstalt inrätta en sinnessjukavdelning för fångvården.

Såsom ett tredje led i nybyggnadsplanen återstår sedan uppförandet avett

eller eventuellt två nya centralfängelser. Denna fråga tarvar uppenbarligen

särskild och ingående utredning, innan något uttalande kan göras angående

sättet och tidpunkten för dess lösande.

Frågan örn nedläggandet av kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn,

Ängelholm och Uddevalla har varit föremål för utredning genom särskilda

sakkunniga. Dessa hava på ort och ställe förhandlat med representanter

för städerna och de tingshusbyggnadsskyldige, varvid vissa preliminära uppgörelser

träffats. Den 19 december 1935 hava de sakkunniga avlämnat berättelse

rörande den verkställda utredningen. Yttranden hava sedermera

infordrats från de städer och domsagor, som beröras av nedläggandet, ävensom

fångvårdsstyrelsen. Därvid hava reservationer mot nedläggandet av

kronohäktena i Ängelholm och Uddevalla uttalats av vissa tingshusbyggnadsskyldige.

Beträffande kronohäktet i Karlshamn hava tingshusbyggnadsskyldige

i Bräkne och Listers härader framställt yrkanden örn att bliva

befriade från skyldighet att till Karlshamns stad utgiva viss i den föreslagna

överenskommelsen stadgad ersättning för användande av rådhusrättens lokaler

vid rannsakningar med häktade m. m. I övrigt har någon mera väsentlig

erinran ej framkommit.

Närmare redogörelse för innehållet i de sakkunnigas förslag och de

däröver avgivna yttrandena återfinnes i propositionen å sid. 6—11.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

Ifrågavarande fyra kronohäkten lia otvivelaktigt numera icke någon som

helst betydelse för den egentliga fångvården. Att de bibehållits så länge som

skett torde huvudsakligen lia berott därpå att de tillgodosett det lokala behovet

av rannsakningshäkten, varjämte beträffande kronohäktena i Norrtälje

och Uddevalla tillkommer, att de inrymma lokaler för hållande av rannsak
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

3

ningar. Ett par av häktena ha även på senare tid använts för avtjänande av

bötesförvandlingsstraff, men med de goda kommunikationer, som nu finnas,

kunna bötesfångar transporteras till andra fångvårdsanstalter utan att därigenom

någon större ökning i transportkostnaderna uppkommer. Kostnaderna

för häktenas drift äro i allt fall i förhållande till fångantalet så stora, att de

något ökade utgifter för fångtransporter och för rättegångsbiträdens resor,

som kunna uppkomma vid häktenas nedläggande, icke kunna motivera häktenas

bibehållande. Häktenas nedläggande på de villkor, som föreslagits av de

sakkunniga, medför ej annan rubbning i nu bestående förhållanden beträffande

rannsakningars hållande än att respektive städer — i stället för staten

— tillhandahålla arrestlokaler och i visst fall, där kronohäkte även inrymt

rannsakningslokal, sådan lokal. Jag anser mig alltså med hänsyn till

den utredning, som förebragts, böra förorda häktenas nedläggande enligt de

sakkunnigas förslag från och med den 1 juli 1936. Beträffande den föreslagna

överlåtelsen av kronohäktena — i förekommande fall med tillhörande

tomt — till städerna må framhållas, att samtliga häkten äro gamla och enligt

vad de sakkunniga meddelat knappast värda rivningskostnaden. På

grund av häktenas speciella byggnadssätt kunna de enligt vad som framgått

vid de sakkunnigas förhandlingar med de lokala myndigheterna knappast

användas för annat ändamål. I likhet med de sakkunniga finner jag således,

att alla skäl tala för att staten till förmån för städerna avstår sin äganderätt

till ifrågavarande kronohäkten. Genom alt bliva befriad från skyldigheten

att hålla häktena kommer staten att göra en årlig besparing, som

kapitaliserad betydligt överstiger värdet av häktena. De reservationer beträffande

nedläggandet, som framkommit från vissa tingshusbyggnadsskyldige,

torde icke kunna tillmätas någon betydelse vid det förhållandet att, såvitt

angår ifrågavarande tingshusbyggnadsskyldige, nedläggandet ej medför

någon ökad tunga eller någon olägenhet, som kan av dem åberopas. Vad

särskilt angår de tingshusbyggnadsskyldige i Bräkne och Listers härad torde

böra framhållas, att staden Karlshamn enligt de sakkunnigas, av staden

godkända förslag till överenskommelse förbundit sig gentemot tingslagen att

upplåta rannsakningslokal i rådhuset och lokaler för de häktades förvaring

i omedelbart sammanhang med rannsakningarna utan annan ersättning än

den som för underhåll av dessa lokaler nu från de tingshusbyggnadsskyldige

i Bräkne härad utbetalas till fångvården.

Utskottet, som anser sig sakna anledning att i detta sammanhang ingå på

prövning av den inledningsvis berörda planen för tillgodoseendet av fångvårdens

anstaltsbehov under den närmaste framtiden, finner i likhet med

departementschefen vägande skäl tala för ett nedläggande av ifrågavarande

kronohäkten. De förslag till överenskommelser mellan staten och vederbörande

kommunala myndigheter, som i sådant syfte uppgjorts av de sakkunniga,

synas utskottet väl ägnade att läggas lill grund för herörda åtgärds

vidtagande. Utskottet tillstyrker förty, att äganderätten till kronohäktena

ifråga överlämnas till vederbörande städer på de villkor, sorn de sakkunniga

föreslagit.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att kronohäktena i Norrtälje,

Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla må, i sammanhang

med häktenas nedläggande såsom fångvårdsanstalter i enlighet

med det av särskilda sakkunniga framlagda förslaget,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

från och med den 1 juli 1936 överlåtas, ett vart häkte till

den stad i vilken häktet är beläget.

2:o) Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen. I propositionen

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1936/1937, har Kungl. Majit under andra huvudtiteln, innefattande anslagen

till justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 35, sid. 86 och 87,

av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden)

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen för budgetåret 1936/

1937 beräkna ett förslagsanslag av 204,600 kronor.

I förevarande proposition, nr 156, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkten 2, sid. 12—15) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937,

dels ock till Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 204,600 kronor.

För innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål i riksstaten uppfört

ett anslag av 196,100 kronor. För nästa budgetår föreslås, att anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes med 5,000 kronor

till 21,500 kronor, varav skulle belöpa 20,500 kronor å grundavlöningar

m. m. och 1,000 kronor å avlöningsförhöjningar m. m. Vidare föreslås, att

anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän ökas med 3,500 kronor, avseende provisoriskt dyrortstillägg.

Utskottet. Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................

Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis

..............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit...................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.. kronor 20,500

b) Avlöningsförhöjningar m.

m., förslagsvis......... » 1,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis....

kronor 156,800

» 10,600

» 7,200

»> 21,500

» 8,500

Summa kronor 204,600;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

5

b) till Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

204,600 kronor.

3:o) Avlöningar till befattningshavare å fångvårdsstaten. Kungl. Majit

har i proposition nr 1 (punkt 36, sid. 87) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Avlöningar till befattningshavare

å fångvårdsstaten för budgetåret 1936/1937 beräkna ett förslagsanslag av

2.716.000 kronor.

I propositionen nr 156 har Kungl. Majit därefter föreslagit riksdagen (sid.

15—30) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

fångvårdsstaten,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för fångvårdsstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937,

dels ock till Avlöningar till befattningshavare å fångvårdsstaten för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,714,000 kronor.

Fångvårdsstatens avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 2,692,000 kronor.

För nästa budgetår föreslår Kungl. Majit, att två i samband med nedläggandet

av kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla

frigjorda befattningar som kronohäktesföreståndare av 2:a klass (B 15) indragas.

En tredje befattning av detta slag skulle däremot överflyttas till

fångkolonien å Singeshult under benämningen föreståndare, medan den

där placerade uppsyningsmanstjänsten (B 10) skulle överföras till centralfängelset

å Långholmen. Övriga vid förenämnda kronohäkten placerade

ordinarie befattningar föreslås likaledes överflyttade till andra fångvårdsanstalten

Vid bifall till detta förslag skulle anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat kunna nedsättas med

9,800 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, föreslås å ena sidan sänkt med dels

8,100 kronor till följd av förenämnda kronohäktens nedläggande, dels ock

4.000 kronor, avseende kostnad för renskrivning av rättspsykiatriska utlåtanden

av fängelseläkare. Å andra sidan förordas en höjning med 4,800 kronor

för att bland annat möjliggöra ökat arvode till fängelseläkaren för

kroppssjukvården vid centralfängelset å Långholmen ävensom anställande

under nästa budgetår av ett biträde åt sinnessjukläkaren vid centralfängelset

å Härlanda. Ifrågavarande anslagspost skulle i enlighet härmed minskas

med 7,300 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-or di Harie

personal föreslås dels sänkt med 13,100 kronor, motsvarande lön till en

uppsyningsmanstjänst och fyra vaktkonstapeltjänster, vilka skulle indragas

i .samband med förenämnda kronohäktens nedläggande, dels ock höjd med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

30,300 kronor, avsedda för viss personalförstärkning vid centralfängelset å

Långholmens sinnessjukavdelning samt vid den till centralfängelset i Norrköping

förlagda vårdanstalten för förminskat tillräkneliga förbrytare. Nettoökningen

å denna anslagspost skulle alltså uppgå till 17,200 kronor, varav

16,200 kronor beräknas åtgå för grundavlöningar m. m. och 1,000 kronor

för avlöningsförhöjningar m. m.

Slutligen föreslås anslagsposten till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän höjd med

21,900 kronor, avseende provisoriskt dyrortstillägg.

I förhållande till gällande avlöningsstat utvisar alltså Kungl. Maj:ts förslag

en ökning med (17,200 + 21,900 — 9,800 — 7,300) 22,000 kronor. Anslagets

slutsumma skulle sålunda bliva (2,692,000 + 22,000) 2,714,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 317, inom

första kammaren av herr T. Ström m. fl. och den andra, nr 657, inom andra

kammaren av herr H. Norling m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att arbetstiden för den vid fångvården anställda

tjänstepersonalen i lönegraderna 1—10 bestämmes till 218 timmar per 30

dagar;

att i anledning därav den i proposition nr 156 föreslagna personalstaten för

fångvården utökas med 5 överkonstaplar, 50 extra ordinarie vaktkonstap^

och 3 extra ordinarie vaktfruar; samt

att i sagda proposition upptaget belopp till avlöningsstat för fångvården för

budgetåret 1936/1937 ökas med i runt tal 133,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen 1:317.

Utskottet. Vidkommande först Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet erinra därom, att

Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1935 medgivit, att redan under innevarande

budgetår finge — utöver tidigare befintlig personal — anställas dels

ett biträde åt sinnessjukläkaren vid centralfängelse å Härlanda, dels ock

viss extra ordinarie personal vid centralfängelsets å Långholmen sinnessjukavdelning

och den till centralfängelset i Norrköping förlagda vårdanstalten

för förminskat tillräkneliga förbrytare. Då motsvarande behov av personalförstärkning

gör sig gällande även för nästa budgetår, anser sig utskottet

böra tillstyrka, att medel i vanlig ordning beräknas för den sålunda erforderliga

personalen. Utskottet har ej heller något att erinra emot Kungl. Maj:ts

förslag i övrigt.

Vad härefter angår det motionsvis framställda yrkandet örn begränsning

av arbetstiden för personal i lönegraderna 1—10 vid fångvården, finner utskottet,

att, ehuru ifrågavarande personal med avseende å arbetets omfattning

och beskaffenhet i allmänhet icke lärer kunna anses helt jämställd med

motsvarande personal vid statens sinnessjukhus, vissa skäl dock kunna anföras

för genomförande av en arbetstidsbegränsning vid fångvården. Ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

7

skottet är emellertid för sin del icke berett att på grundval av föreliggande

utredningsmaterial taga ställning till detta spörsmål. Med hänsyn härtill

och då utskottet har anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet

riktad på spörsmålet, anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall

till de i ämnet väckta motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å herrar Ströms m. fl. och Norlings m. fl.

förenämnda motioner (I: 317 och II: 657)

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsstaten:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Centralfängelset å Långholmen.

1 direktör av l:a klass..............................B 27

1 förste pastor och Överlärare.......................B 26

1 pastor och förste lärare...........................B 24

1 kamrerare........................................B 22

3 assistenter av l:a klass............................B 20

2 assistenter av 2:a klass............................ B 18

Centralfängelset i Malmö.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 pastor och förste lärare...........................B 24

2 assistenter av 2:a klass............................ B 18

Centralfängelset å Härlanda.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 pastor och förste lärare ...........................B 24

2 assistenter av 2:a klass ............................ B 18

Centralfängelset i Mariestad.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 assistent av 2:a klass .............................B 18j

1 assistent av 3:e klass .............................B 16j

Centralfängelset i Härnösand.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 pastor och förste lärare ...........................B 24

2 assistenter av 2:a klass............................B 18j

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Befattning Lönegrad

Centralfängelset i Växjö.

1 direktör av 3:e klass..............................B 24

1 pastor och förste lärare...........................B 24

2 assistenter av 4:e klass............................B 12

Centralfängelset i Norrköping jämte den därmed förenade vårdanstalten

för förminskat tillräkneliga förbrytare.

1 direktör av 3:e klass..............................B 24

1 assistent av 3:e klass.............................B 16

Straffängelset i Uppsala.

1 direktör av 3:e klass..............................B 24

2 assistenter av 3:e klass............................B 16

Straffängelserna i Linköping, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,

Kristianstad, Vänersborg, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och

Gävle.

11 direktörer av 3:e klass...........................B 24

10 assistenter av 3:e klass...........................B 16

Kronohäktet i Nyköping, Västervik, Ystad, Halmstad, Sundsvall,

Östersund, Umeå och Luleå.

8 kronohäktesföreståndare av l:a klass ...............B 16

Kronohäktena i Visby, Varberg, Hudiksvall och Haparanda.

4 kronohäktesföreståndare av 2:a klass...............B 15

Fångkolonien å Singeshult.

1 föreståndare......................................B 15

Bevakningspersonal.

12 uppsyningsman.................................B 10

6 yrkesmästare av l:a klass.......................B 10

45 överkonstaplar..................................B 8

29 yrkesmästare av 2:a klass.......................B 8

402 vaktkonstaplar.................................B 6

4 första vaktfruar................................B 6;

36 vaktfruar......................................B 1

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis...........................kronor 2,193,300

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

9

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a) Lön och tjänstgöringspen
ningar

eller motsvarande kronor 1,200

Avlöningsstat.

Lön

eller mot- svarande

Tjänstgö- ringspen- ningar eller

motsvarande

Summa j

''

400

200

600

400

200

600

Alim. För envar av an- givna två kokerskor kan

lönen efter 5 år höjas med

| 50 kronor och efter 10 år

i med ytterligare 50 kronor.

'' • ’

Summa

—

1,200

b) Ålderstillägg, förslagsvis kronor 200 kronor 1,400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
da

av Kungl. Majit, förslagsvis......... » 146,900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m., förslagsvis .... kronor 263,500

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 63,900 » 327,400

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

ickc-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. »_45,000

Summa kronor 2,714,000;

c) till Avlöningar till befattningshavare å fångvårdsstaten

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,714,000

kronor.

4:o) Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten: Omkostnader. Kungl. Majit

har i propositionen nr 1 (punkt 37, sid. 88) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten:

Omkostnader för budgetåret 1936/1937 beräkna ett förslagsanslag av 1,202,300

kronor.

I propositionen nr 156 (punkt 4, sid. 30) har Kungl. Majit föreslagit liksdagen

alt till Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,202,000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1,215,000

kronor. Kungl. Majlis förslag innebär alltså en minskning med 13,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten:

Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 1,202,000 kronor.

5:o) Ersättande av visst förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult.

Kungl. Majit har i propositionen nr 156 föreslagit riksdagen (punkt 5,

sid. 30 32) medgiva, att ännu ej ersatta förskott för fångvårdens övertagan
de

av fångkolonien å Singeshult eller 51,046 kronor 93 öre må vid upprättande

av bokslut för budgetåret 1935/1936 avföras å den i riksstaten för

samma budgetår under uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln

»Inkomster vid fångvården».

Efter framställning av Kungl. Majit i en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition,

nr 219, medgav riksdagen dels att till uppförande vid fångkolonien

å Singeshult av en logementsbyggnad och en byggnad inrymmande bostad för

uppsyningsman m. m. ett belopp av högst 60,000 kronor finge efter Kungl.

Majits prövning av fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel tills vidare förskotteras

för att sedermera återbetalas av den från jordbruket vid kolonien

inflytande avkastning eller köpeskillingar för områden, vilka kunde komma

att från de till kolonien hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels

ock att till dess återbetalning skett medlen i fångvårdsstyrelsens huvudbok redovisades

å konto »Förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult».

Därefter hemställde Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag

(andra huvudtiteln s. 86) örn särskilt anslag för inköp av vissa fastigheter

för fångkolonien, därvid framhölls att, enär tidigare medgivna förskott

då ännu ej blivit ersatta samt dessa ej heller, sä vitt då kunde bedömas, torde

förrän efter åtskilliga år kunna ersättas, det syntes lämpligast att särskilt anslag

för ändamålet beviljades. Skulle i framtiden en försäljning av det till

inköp ifrågasatta området komma i fråga, kunde statsverket i varje fall bliva

gottgjort för utgiften. Även detta förslag vann riksdagens bifall.

Ä nu förevarande förskottskonto har i fångvårdsstyrelsens huvudbok för

budgetåret 1934/1935 utbalanserats ett belopp av 51,046 kronor 93 öre.

I ärendet har förslag avgivits av fångvårdsstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit torde nämnvärt överskott av jordbruksdriften

vid Singeshult ej kunna förväntas. De tidigare planerade åtgärderna

att genom upparbetande av särskilda brukningsdelar och genom försäljning

av dessa förvärva inkomster ha ej kunnat genomföras, varför ej heller

härigenom några medel torde kunna inflyta till förskottens täckande.

Då det nu gäller att finna en annan utväg för täckande av förskotten i fråga,

synes det icke erforderligt att för ändamålet äskas särskilt anslag. I

stället tolde förskotten böra avföras a inkomsttiteln »Inkomster vid fångvården».

Som emellertid vid förskottens beviljande uttryckligen förutsatts,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

11

att dessa skulle återbetalas av avkastningen vid kolonien eller av köpeskillingar

för därifrån avskilda områden, synes mig riksdagens medgivande böra

inhämtas för vidtagande av sådan åtgärd.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att avskrivning av ifrågavarande

förskott nu bör äga rum. Mot det sätt, varpå avskrivningen föreslagits

skola ske, har utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att ännu ej ersatta förskott för

fångvårdens övertagande av fångkolonien å Singeshult eller

51,046 kronor 93 öre må vid upprättande av bokslut för budgetåret

1935/1936 avföras å den i riksstaten för samma budgetår

under uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln

»Inkomster vid fångvården».

Stockholm den 8 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

G. A. CARLSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla,

Asplund, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredriksfält, Sandén, Tham, Johanson

i Faleberg, Magnusson och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Jansson, Strindlund, Holmgren, Jeppsson, Andersson

i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,

Norling, Isacsson och Aronson.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående anslag till fångvården m. m. s. 1 i texten