Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer jämte i ämnet väckta motioner.
1936-05-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:105, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
3
Nr 105.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag till främjande
av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 3, sid. 7—13, av det vid propositionen
under »Utgifter för kapitalökning. Bil. 3» fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
15.000. 000 kronor.
1 statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 23, sid. 31—33,
av det vid propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden) föreslagit riksdagen att till främjande av
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 650,000 kronor.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr A. Ström m. fl. väckt motion, nr
137, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att, utöver det av regeringen
föreslagna beloppet, 15,000,000 kronor, anvisa ytterligare 10,000,000
kronor till kapitalökning för lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer och att detta belopp för budgetåret 1936/1937
alltså fastställes till 25,000,000 kronor;
dels en inom andra kammaren av herr T. Henrikson m. fl. väckt motion,
nr 131, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till främjande
av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret
1936/1937, utöver det av regeringen äskade beloppet 650,000 kronor,
anvisa ytterligare 250,000 kronor så att det sammanlagda beloppet för detta
ändamål uppgår till 900,000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg i Luleå och J. H.
Brädefors väckt motion, nr 235, vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa
100.000. 000 kronor till en bostadsproduktionsfond samt medgiva, att denna
4
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
fond må användas för finansiering av bostadsproduktion efter i huvudsak
de grunder, som angivits i motionen.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Med anledning av ett av Kungl. Maj:t i proposition den 15 mars 1935, nr
221, framlagt förslag, vilket grundade sig å betänkande i ämnet av bostadssociala
utredningen, beslöt 1935 års riksdag inrätta en lånefond för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer och medgav, att lån
ur fonden finge utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i nämnda proposition förordade grunder. Tillika anvisades
såsom kapital för fonden ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor. I anslutning
härtill anvisade riksdagen vidare under femte huvudtiteln ett förslagsanslag
av 500,000 kronor till s. k. familjebidrag.
Beträffande låneverksamheten har Kungl. Majit genom kungörelser den
4 september 1935 (nr 512) och den 27 i samma månad (nr 523) meddelat i
huvudsak följande föreskrifter.
För beredande av billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer
i städer samt i stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen
kunna under vissa villkor bostadsanskaffningslån av statsmedel beviljas vederbörande
kommun eller, under förmedling av denna, s. k. allmännyttigt
bostadsföretag. Med allmännyttigt bostadsföretag menas bostadsföretag, som
av statens byggnadslånebyrå blivit erkänt såsom allmännyttigt.
Byggnad, som kan komma till användning för bostadsförsörjning, skall
vara av för ändamålet lämplig typ och storlek. Flerfamiljshus som nybygges
skall innehålla lägenheter örn minst 2 rum och kök eller av likvärdig typ.
Äldre flerfamiljshus skall övervägande innehålla lägenheter om minst 2 rum
och kök.
Såsom barnrik anses familj, vilken består av, förutom en eller flera vuxna
personer, tre eller flera minderåriga, helt eller delvis försörjda barn.
Organ för kommuns förmedling av bostadsanskaffningslånen, förmedlingsorgan,
är, där kommun ej annorlunda beslutar, i stad drätselkammaren och
på landet kommunalnämnden eller municipalnämnden. Lånen beviljas av
byggnadslånebyrån.
Vid beviljande av lån skall särskilt beaktas, huruvida kommunen genom
välordnad bostadsinspektion och åtgärder för undanröjande av undermåliga
bostäder visat verksamt intresse för bostadsförhållandenas förbättring å orten
eller ock åtagit sig att för framtiden anordna bostadsövervakning på sätt, som
finnes lämpligt efter ortens förhållanden.
Lån beviljas för nybyggnad eller förvärv och förbättring av äldre fastighet
samt utgår med högst 45 procent av värdet å fastigheten, sedan därifrån
avräknats värdet å tomten. Innehar bostadsföretag tomten allenast med tomträtt,
skall lånet utgå med högst 45 procent av värdet å tomträtten och vad
därtill lagligen hör. För lån ställes säkerhet, vilken skall bestå av inteckning
i fastigheten eller, där tomten innehaves allenast med tomträtt, i tomträtten,
liggande mellan lägst 50 och högst 95 procent av det av byggnadslånebyrån
fastställda värdet å fastigheten efter avdrag för tomtvärdet eller
å tomträtten och vad därtill lagligen hör. Lån skall förräntas efter fast,
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
5
vid lånets beviljande bestämd räntefot. Denna fastställes av Kungl. Maj:t
lägst till medelräntan för statens upplåning mot obligationer under det
budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats, med tillägg
av x/4 procent. Under budgetåret 1935/1936 beviljade lån skola förräntas
efter en räntefot av 3.6 procent. Från dag, som bestämmes av byggnads - lånebyrån, skall lån utgöra amorteringslån med fast annuitet. Lån skall
vara slutamorterat inom 40 år i fråga örn nybyggnad av sten och inom 30 år
i fråga om nybyggnad av trä.
Bostadsföretag må beviljas bostadsanskaffningslån endast på villkor, att
kommunen förbinder sig att dels, i den mån så erfordras, tillhandahålla företaget
den del av fastighetskapitalet, som överskjuter det genom lån av statsmedel
erhållna, utan rätt att å sålunda tillskjutet kapitalbelopp åtnjuta ränta
och amortering i vidare mån än som av byggnadslånebyrån prövas skälig,
dels fritt ställa tomt till förfogande eller på annat sätt utan kostnad för
företaget svara för den del av fastighetskapitalet, som motsvarar tomtens
värde, dels ock gentemot staten ansvara för den förlust, som kan uppkomma
genom försummad hyresbetalning.
På grundval av de förhållanden, som hava avseende å fastighetens ekonomi,
därvid såsom utgift för kommunens del ej må medräknas kostnaden för förräntning
och amortering av tomtvärdet, skola efter förslag av kommunen eller
bostadsföretaget av byggnadslånebyrån standardhyror fastställas för de särskilda
lägenheterna.
Efter medgivande av byggnadslånebyrån må, på villkor som kommunen
finner lämpliga, vid uthyrning av enfamiljshus, beträffande vilket kungörelsen
äger tillämpning, hyresgästen kunna tillförsäkras rätt att framdeles förvärva
huset.
I fråga om familjebidrag sverk samhet en gäller enligt förenämnda kungörelse
av den 4 september 1935 (nr 512) bland annat följande.
För beredande av billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer
i städer samt i stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen
må familjebidrag beviljas kommun eller allmännyttigt bostadsföretag för att
såsom hyresavdrag tillkomma vederbörande familjer. Hyresavdragen utgöra
viss procent av de standardhyror, som statens byggnadslånebyrå efter
förslag av kommunen eller bostadsföretaget fastställer för de särskilda lägenheterna.
Avdraget uppgår till 30 procent för familj med 3 barn, 40 procent
för familj med 4 barn och 50 procent för familj med 5 eller flera barn.
Vid framläggandet av sitt förslag rörande anslag för nästkommande budgetår
till låneverksamheten har departementschefen anfört följande.
»Den verksamhet för främjande av de mindre bemedlade, barnrika familjernas
bostadsförsörjning, som inleddes genom 1935 års riksdags beslut att
anvisa medel till lån för byggnadsföretag med denna syftning ävensom till
familjebidrag, har av naturliga skäl endast hunnit i begränsad omfattning påbörjas.
De upplysningar rörande föreliggande planer, som av byggnadslånebyrån
lämnats, giva emellertid vid handen, att den nya verksamheten
omfattas med livligt intresse i skilda landsdelar. Verkställda preliminära
undersökningar utvisa ock, att ett betydande belopp utöver det redan disponibla
erfordras, därest de förutsebara önskemålen skola kunna i behörig
ordning tillgodoses under budgetåret 1936/1937. Ingen tvekan synes mig
6
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
U tskollet.
kunna föreligga därutinnan, att verksamheten bör fullföljas. Jag tillstyrker
ock byggnadslånebyråns förslag, att anslaget till kapitalökning för fonden
sättes till 15,000,000 kronor.
Vad angår riktlinjerna för verksamheten föreligga inga yrkanden på omläggning.
Jag anser mig därför böra förorda, att verksamheten fullföljes
efter i huvudsak de grunder, som i fjol vunno riksdagens godkännande. I
ett avseende säger sig emellertid bvggnadslånebyrån hava övervägt någon
jämkning, nämligen i fråga om egnahemsbvggnader, därvid man tänkt sig
åtgärder för ett underlättande av de uppförda bostädernas övertagande med
äganderätt efter viss tid. Denna för visso behjärtansvärda synpunkt uppmärksammades
av mig redan i fjolårets proposition, i det jag uttalade, att
frihet syntes mig böra lämnas för kommun att med hjälp av bostadsanskaffningslån
och familjebidrag ordna bebyggelse av småstugor eller andra hus
av egnahemstyp att upplåtas mot hyra, så länge familjebidragen utgå, för att
därefter överlåtas mot äganderätt på de villkor, kommunen kunde finna
lämpliga. En häremot svarande föreskrift meddelades ock i samband med
övriga bestämmelser för verksamheten. I den mån särskilda åtgärder kunna
visa sig erforderliga för främjande av det ifrågavarande syftet, är jag beredd
att medverka till sådana.»
Beträffande familjebidragsverksamheten, för vilket ändamål byggnadslånebyrån
gjort framställning om ett anslag av 650,000 kronor för budgetåret
1936/1937, har departementschefen förklarat sig icke hava något att
erinra mot byggnadslånebyråns uppskattning av medelsbehovet.
Utskottet finner i likhet med departementschefen ingen tvekan kunna föreligga
därutinnan, att den genom 1935 års riksdags beslut inledda verksamheten
för främjande av de mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning
bör fortsättas. Utskottet tillstyrker ock byggnadslånebyråns av
departementschefen förordade förslag, att anslaget för kapitalökning till fonden
sättes till 15,000,000 kronor och anslaget för familjebidrag till 650,000
kronor. Utskottet har härvid utgått från att avsevärda belopp skola efter
hand komma att visa sig bliva erforderliga för tillgodoseende av det trängande
behovet av förbättrade bostadsförhållanden inom brukssamhällen och
andra orter på landsbygden med sammanträngd befolkning.
Av det sagda framgår, att utskottet icke kunnat biträda de i väckta motioner
framställda yrkandena om höjning av de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen.
Utskottet har icke heller kunnat tillstyrka det motionsvis
framställda yrkandet om inrättande av en bostadsproduktionsfond.
Beträffande riktlinjerna för ifrågavarande verksamhet har byggnadslånebyrån
vid avgivandet av sin framställning örn anslag till verksamheten för
nästkommande budgetår övervägt någon jämkning i syfte att underlätta
egnahemsbildning för de familjer, varom här är fråga. Utskottet måste i
likhet med departementschefen finna denna synpunkt behjärtansvärd. Den
av byggnadslånebyrån berörda frågan torde dock påkalla ytterligare överväganden,
särskilt med hänsyn därtill, att åtgärder i den av byrån åsyftade
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
7
riktningen icke torde kunna begränsas till att endast avse städer samt stadsliknande
och andra tätare bebyggda samhällen. Departementschefen har
också i anledning av byggnadslånebyråns uttalande erinrat om, att gällande
bestämmelser lämna möjlighet att i viss mån tillgodose det av byrån angivna
syftet. I anslutning härtill har departementschefen vidare förklarat sig
beredd att, i den mån särskilda åtgärder kunna visa sig erforderliga för
främjande av detta syfte, medverka till sådana. Utskottet, som tagit fasta
på detta uttalande av departementschefen, har därför i nuvarande läge funnit
sig kunna inskränka sig till att för sin del betona angelägenheten av att
ifrågavarande verksamhet så bedrives, att de av byggnadslånebyrån framförda
synpunkterna bliva i görligaste mån beaktade.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må
a) — med avslag å herr Ströms m. fl. motion II: 137 —
såsom kapitalökning för Lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel;
b) — med avslag å herr Henriksons m. fl. motion II: 131
— till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
förslagsanslag av 650,000 kronor;
:''{ ■
II. att herrar Hagbergs och Brädefors motion II: 235 icke
må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 12 maj 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 104.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.