Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer jämte i ämnet väckta motioner.

1936-05-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:105, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

3

Nr 105.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag till främjande

av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 3, sid. 7—13, av det vid propositionen

under »Utgifter för kapitalökning. Bil. 3» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

15.000. 000 kronor.

1 statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 23, sid. 31—33,

av det vid propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att till främjande av

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 650,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr A. Ström m. fl. väckt motion, nr

137, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att, utöver det av regeringen

föreslagna beloppet, 15,000,000 kronor, anvisa ytterligare 10,000,000

kronor till kapitalökning för lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer och att detta belopp för budgetåret 1936/1937

alltså fastställes till 25,000,000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr T. Henrikson m. fl. väckt motion,

nr 131, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till främjande

av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret

1936/1937, utöver det av regeringen äskade beloppet 650,000 kronor,

anvisa ytterligare 250,000 kronor så att det sammanlagda beloppet för detta

ändamål uppgår till 900,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg i Luleå och J. H.

Brädefors väckt motion, nr 235, vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa

100.000. 000 kronor till en bostadsproduktionsfond samt medgiva, att denna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

fond må användas för finansiering av bostadsproduktion efter i huvudsak

de grunder, som angivits i motionen.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Med anledning av ett av Kungl. Maj:t i proposition den 15 mars 1935, nr

221, framlagt förslag, vilket grundade sig å betänkande i ämnet av bostadssociala

utredningen, beslöt 1935 års riksdag inrätta en lånefond för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer och medgav, att lån

ur fonden finge utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i nämnda proposition förordade grunder. Tillika anvisades

såsom kapital för fonden ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor. I anslutning

härtill anvisade riksdagen vidare under femte huvudtiteln ett förslagsanslag

av 500,000 kronor till s. k. familjebidrag.

Beträffande låneverksamheten har Kungl. Majit genom kungörelser den

4 september 1935 (nr 512) och den 27 i samma månad (nr 523) meddelat i

huvudsak följande föreskrifter.

För beredande av billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer

i städer samt i stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen

kunna under vissa villkor bostadsanskaffningslån av statsmedel beviljas vederbörande

kommun eller, under förmedling av denna, s. k. allmännyttigt

bostadsföretag. Med allmännyttigt bostadsföretag menas bostadsföretag, som

av statens byggnadslånebyrå blivit erkänt såsom allmännyttigt.

Byggnad, som kan komma till användning för bostadsförsörjning, skall

vara av för ändamålet lämplig typ och storlek. Flerfamiljshus som nybygges

skall innehålla lägenheter örn minst 2 rum och kök eller av likvärdig typ.

Äldre flerfamiljshus skall övervägande innehålla lägenheter om minst 2 rum

och kök.

Såsom barnrik anses familj, vilken består av, förutom en eller flera vuxna

personer, tre eller flera minderåriga, helt eller delvis försörjda barn.

Organ för kommuns förmedling av bostadsanskaffningslånen, förmedlingsorgan,

är, där kommun ej annorlunda beslutar, i stad drätselkammaren och

på landet kommunalnämnden eller municipalnämnden. Lånen beviljas av

byggnadslånebyrån.

Vid beviljande av lån skall särskilt beaktas, huruvida kommunen genom

välordnad bostadsinspektion och åtgärder för undanröjande av undermåliga

bostäder visat verksamt intresse för bostadsförhållandenas förbättring å orten

eller ock åtagit sig att för framtiden anordna bostadsövervakning på sätt, som

finnes lämpligt efter ortens förhållanden.

Lån beviljas för nybyggnad eller förvärv och förbättring av äldre fastighet

samt utgår med högst 45 procent av värdet å fastigheten, sedan därifrån

avräknats värdet å tomten. Innehar bostadsföretag tomten allenast med tomträtt,

skall lånet utgå med högst 45 procent av värdet å tomträtten och vad

därtill lagligen hör. För lån ställes säkerhet, vilken skall bestå av inteckning

i fastigheten eller, där tomten innehaves allenast med tomträtt, i tomträtten,

liggande mellan lägst 50 och högst 95 procent av det av byggnadslånebyrån

fastställda värdet å fastigheten efter avdrag för tomtvärdet eller

å tomträtten och vad därtill lagligen hör. Lån skall förräntas efter fast,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

5

vid lånets beviljande bestämd räntefot. Denna fastställes av Kungl. Maj:t

lägst till medelräntan för statens upplåning mot obligationer under det

budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats, med tillägg

av x/4 procent. Under budgetåret 1935/1936 beviljade lån skola förräntas

efter en räntefot av 3.6 procent. Från dag, som bestämmes av byggnads - lånebyrån, skall lån utgöra amorteringslån med fast annuitet. Lån skall

vara slutamorterat inom 40 år i fråga örn nybyggnad av sten och inom 30 år

i fråga om nybyggnad av trä.

Bostadsföretag må beviljas bostadsanskaffningslån endast på villkor, att

kommunen förbinder sig att dels, i den mån så erfordras, tillhandahålla företaget

den del av fastighetskapitalet, som överskjuter det genom lån av statsmedel

erhållna, utan rätt att å sålunda tillskjutet kapitalbelopp åtnjuta ränta

och amortering i vidare mån än som av byggnadslånebyrån prövas skälig,

dels fritt ställa tomt till förfogande eller på annat sätt utan kostnad för

företaget svara för den del av fastighetskapitalet, som motsvarar tomtens

värde, dels ock gentemot staten ansvara för den förlust, som kan uppkomma

genom försummad hyresbetalning.

På grundval av de förhållanden, som hava avseende å fastighetens ekonomi,

därvid såsom utgift för kommunens del ej må medräknas kostnaden för förräntning

och amortering av tomtvärdet, skola efter förslag av kommunen eller

bostadsföretaget av byggnadslånebyrån standardhyror fastställas för de särskilda

lägenheterna.

Efter medgivande av byggnadslånebyrån må, på villkor som kommunen

finner lämpliga, vid uthyrning av enfamiljshus, beträffande vilket kungörelsen

äger tillämpning, hyresgästen kunna tillförsäkras rätt att framdeles förvärva

huset.

I fråga om familjebidrag sverk samhet en gäller enligt förenämnda kungörelse

av den 4 september 1935 (nr 512) bland annat följande.

För beredande av billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer

i städer samt i stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen

må familjebidrag beviljas kommun eller allmännyttigt bostadsföretag för att

såsom hyresavdrag tillkomma vederbörande familjer. Hyresavdragen utgöra

viss procent av de standardhyror, som statens byggnadslånebyrå efter

förslag av kommunen eller bostadsföretaget fastställer för de särskilda lägenheterna.

Avdraget uppgår till 30 procent för familj med 3 barn, 40 procent

för familj med 4 barn och 50 procent för familj med 5 eller flera barn.

Vid framläggandet av sitt förslag rörande anslag för nästkommande budgetår

till låneverksamheten har departementschefen anfört följande.

»Den verksamhet för främjande av de mindre bemedlade, barnrika familjernas

bostadsförsörjning, som inleddes genom 1935 års riksdags beslut att

anvisa medel till lån för byggnadsföretag med denna syftning ävensom till

familjebidrag, har av naturliga skäl endast hunnit i begränsad omfattning påbörjas.

De upplysningar rörande föreliggande planer, som av byggnadslånebyrån

lämnats, giva emellertid vid handen, att den nya verksamheten

omfattas med livligt intresse i skilda landsdelar. Verkställda preliminära

undersökningar utvisa ock, att ett betydande belopp utöver det redan disponibla

erfordras, därest de förutsebara önskemålen skola kunna i behörig

ordning tillgodoses under budgetåret 1936/1937. Ingen tvekan synes mig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

U tskollet.

kunna föreligga därutinnan, att verksamheten bör fullföljas. Jag tillstyrker

ock byggnadslånebyråns förslag, att anslaget till kapitalökning för fonden

sättes till 15,000,000 kronor.

Vad angår riktlinjerna för verksamheten föreligga inga yrkanden på omläggning.

Jag anser mig därför böra förorda, att verksamheten fullföljes

efter i huvudsak de grunder, som i fjol vunno riksdagens godkännande. I

ett avseende säger sig emellertid bvggnadslånebyrån hava övervägt någon

jämkning, nämligen i fråga om egnahemsbvggnader, därvid man tänkt sig

åtgärder för ett underlättande av de uppförda bostädernas övertagande med

äganderätt efter viss tid. Denna för visso behjärtansvärda synpunkt uppmärksammades

av mig redan i fjolårets proposition, i det jag uttalade, att

frihet syntes mig böra lämnas för kommun att med hjälp av bostadsanskaffningslån

och familjebidrag ordna bebyggelse av småstugor eller andra hus

av egnahemstyp att upplåtas mot hyra, så länge familjebidragen utgå, för att

därefter överlåtas mot äganderätt på de villkor, kommunen kunde finna

lämpliga. En häremot svarande föreskrift meddelades ock i samband med

övriga bestämmelser för verksamheten. I den mån särskilda åtgärder kunna

visa sig erforderliga för främjande av det ifrågavarande syftet, är jag beredd

att medverka till sådana.»

Beträffande familjebidragsverksamheten, för vilket ändamål byggnadslånebyrån

gjort framställning om ett anslag av 650,000 kronor för budgetåret

1936/1937, har departementschefen förklarat sig icke hava något att

erinra mot byggnadslånebyråns uppskattning av medelsbehovet.

Utskottet finner i likhet med departementschefen ingen tvekan kunna föreligga

därutinnan, att den genom 1935 års riksdags beslut inledda verksamheten

för främjande av de mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning

bör fortsättas. Utskottet tillstyrker ock byggnadslånebyråns av

departementschefen förordade förslag, att anslaget för kapitalökning till fonden

sättes till 15,000,000 kronor och anslaget för familjebidrag till 650,000

kronor. Utskottet har härvid utgått från att avsevärda belopp skola efter

hand komma att visa sig bliva erforderliga för tillgodoseende av det trängande

behovet av förbättrade bostadsförhållanden inom brukssamhällen och

andra orter på landsbygden med sammanträngd befolkning.

Av det sagda framgår, att utskottet icke kunnat biträda de i väckta motioner

framställda yrkandena om höjning av de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen.

Utskottet har icke heller kunnat tillstyrka det motionsvis

framställda yrkandet om inrättande av en bostadsproduktionsfond.

Beträffande riktlinjerna för ifrågavarande verksamhet har byggnadslånebyrån

vid avgivandet av sin framställning örn anslag till verksamheten för

nästkommande budgetår övervägt någon jämkning i syfte att underlätta

egnahemsbildning för de familjer, varom här är fråga. Utskottet måste i

likhet med departementschefen finna denna synpunkt behjärtansvärd. Den

av byggnadslånebyrån berörda frågan torde dock påkalla ytterligare överväganden,

särskilt med hänsyn därtill, att åtgärder i den av byrån åsyftade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

7

riktningen icke torde kunna begränsas till att endast avse städer samt stadsliknande

och andra tätare bebyggda samhällen. Departementschefen har

också i anledning av byggnadslånebyråns uttalande erinrat om, att gällande

bestämmelser lämna möjlighet att i viss mån tillgodose det av byrån angivna

syftet. I anslutning härtill har departementschefen vidare förklarat sig

beredd att, i den mån särskilda åtgärder kunna visa sig erforderliga för

främjande av detta syfte, medverka till sådana. Utskottet, som tagit fasta

på detta uttalande av departementschefen, har därför i nuvarande läge funnit

sig kunna inskränka sig till att för sin del betona angelägenheten av att

ifrågavarande verksamhet så bedrives, att de av byggnadslånebyrån framförda

synpunkterna bliva i görligaste mån beaktade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må

a) — med avslag å herr Ströms m. fl. motion II: 137 —

såsom kapitalökning för Lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel;

b) — med avslag å herr Henriksons m. fl. motion II: 131

— till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

förslagsanslag av 650,000 kronor;

:''{ ■

II. att herrar Hagbergs och Brädefors motion II: 235 icke

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 104.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.