Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen jämte i ämnet väckta motioner.

1936-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:106, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 106-

Nr 106.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning gjorda framställning

angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i

städer och stadsliknande samhällen jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 4, sid. 13—21, av det vid propositionen

under »Utgifter för kapitalökning. Bil. 3» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att dels såsom kapitalökning

för Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor, dels ock medgiva, att lån ur nämnda fond, med anlitande av sagda

anslag, må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande

departementschefen förordade grunder.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr T. Henrikson m. fl. väckt motion,

nr 130, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att utöver det av regeringen

föreslagna beloppet 3,000,000 kronor anvisa ytterligare 3,000,000 kronor

till kapitalökning för lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen, och att detta anslag således under budgetåret 1936/1937

utgår med 6,000,000 kronor, samt att riksdagen måtte medgiva, att lån ur

nämnda fond, med anlitande av detta anslag, må utlämnas även för nybyggnadsföretag;
dels

ock en inom andra kammaren av herr E. Åqvist m. fl. väckt motion,

nr 406, vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits i statsverkspropositionen

under »Utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om

beviljande av ytterligare medel för budgetåret 1936/1937 till kapitalökning för

lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.

För budgetåret 1933/1934 anvisade 1933 års riksdag under utgifter

för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag

å 15,000,000 kronor till främjande av bostadsbyggande. Därav hade ett be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 106.

9

lopp av 5,000,000 kronor beräknats för lån till uppförande av bostadsbyggnader

i städer och stadsliknande samhällen. För fullföljande av nämnda

låneverksamhet samt utlämnande jämväl av ombyggnadslån beslöt 1935

års riksdag inrätta en lånefond för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen samt anvisade för budgetåret 1935/1936 såsom kapital för

fonden ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Beträffande lån ur lånefonden för bostadsbyggande i

städer och stadsliknande samhällen av de för budgetåret

1935/1 9 36 anvisade medlen har Kungl. Maj:t genom

kungörelse den 28 juni 1935 (nr 436) meddelat i huvudsak följande föreskrifter.

Lån utgår för främjande av sådant byggnadsföretag, som avser ny- eller

ombyggnad i städer och stadsliknande samhällen av byggnader, huvudsakligen

avsedda för bostäder.

Lån må utgå endast å ort, där ifrågavarande byggnadsverksamhet icke

utan dylikt statligt stöd kan beräknas inom den närmare tiden komma till

stånd i den omfattning, som befinnes lämplig med hänsyn till bostadsförhållandena

å orten och önskvärd med hänsyn till läget på arbetsmarknaden.

Låneverksamhet må vidare förekomma allenast i kommun, som åtagit sig att

utan kostnad för statsverket eller låntagare förmedla lån av ifrågavarande

art.

Lån får icke beviljas för byggnadsföretag, vilket jämväl utan statligt stöd

kan väntas komma till stånd under den närmare tiden, och ej heller för byggnadsföretag

i vederbörande kommuns egen regi. Som förutsättningar för att

lån skola få utgå gäller härjämte bland annat, att vederbörande byggnadsföretag

utförts inom viss tid samt att den på öppna marknaden erhållna, i

fastigheten bättre belägna krediten är på betryggande sätt ordnad (ej leverantörkredit

eller liknande), dock att byggnadslånebyrån härutinnan äger

medgiva jämkningar med avseende å leverantör- eller liknande krediter, som

upptagits för ombyggnadsarbetes utförande.

I avseende å lånebeloppen är stadgat, att lån ej må överstiga en femtedel

av summan av de lån, som lämnats mot säkerhet av inteckningar i fastigheten

eller tomträtten med bättre förmånsrätt än den säkerhet, vilken ställes

för statslånet. Ej heller må statslånet uppgå till högre belopp, än som svarar

mot 15 procent av ett på visst sätt fastställt fastighetsvärde eller, där fråga är

om tomträtt, byggnadsvärde, eller överstiga 15 procent av det taxeringsvärde,

som efter byggnadsföretagets fullbordande åsättes fastigheten eller, där fråga

är örn tomträtt, byggnaden. Lån för ombyggnad må ej i något fall utgå med

högre belopp, än som motsvarar halva kostnaden för ombyggnaden. I sålunda

stadgade villkor, såvitt de röra lån för ombyggnad, må, där låntagaren

gör egen kapitalinsats för ombyggnaden eller andra särskilda omständigheter

därtill föranleda, jämkning ske efter byggnadslånebyråns beprövande.

För lån skall ställas säkerhet, vilken skall bestå av inteckning i vederbörande

fastighet eller tomträtt, liggande inom 90 procent av det godkända

fastighets- eller byggnadsvärdet. Inteckningen skall jämväl vara belägen

inom 90 procent av det taxeringsvärde, som efter byggnadsföretagets fullbordande

åsättes fastigheten eller, där fråga är örn tomträtt, byggnaden,

ävensom inom summan av brandförsäkrings- och tomtvärdena eller, där

fråga är örn tomträtt, inom brandförsäkringsvärdet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 106.

Utskottet.

Från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, skola samtliga lån utgöra amorteringslån.

Intill den sålunda bestämda dagen löper lån utan amortering och med

5 procent årlig ränta. Annuiteten å amorteringslån skall utgöra 7% procent

av ursprungliga lånebeloppet. Av annuiteten skola, å oguldna lånebeloppet

räknat, 41/* procent utgöra ränta och 1 procent avsättning till en riskfond

avsedd att användas till täckande av förluster å verksamheten. Återstoden

skall utgöra amortering.

I skrivelse den 23 november 1935 har statens byggnadslånebyrå gjort framställning

om anvisande av ytterligare kapital för ifrågavarande lånefond.

Byggnadslånebyrån har härvid funnit sig böra förorda låneverksamhetens

fullföljande under nästkommande budgetår allenast i fråga örn ombyggnad

av äldre bostadsfastigheter. Under förmälan bland annat, att samtliga i

fonden tillgängliga medel vore disponerade genom preliminära beslut och

syntes komma att till fullo tagas i anspråk, när slutprövning framdeles skulle

verkställas, samt att fonden alltså ej vidare lämnade tillgång till ytterligare

långivning, har byrån hemställt, att lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen måtte för nästa budgetår till beredande av

ombyggnadslån förstärkas med samma belopp, som tillförts densamma för

innevarande budgetår, eller 3,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Lika med byggnadslånebyrån anser jag icke tillräckliga skäl föreligga att

i nuvarande läge fullfölja den statliga låneverksamheten i fråga om nybyggnader.

Däremot synes mig behov vara för handen, att den påbörjade stödverksamheten

för ombyggnad av äldre bostadsfastigheter fortsättes under

budgetåret 1936/1937.

Vad angår avvägningen av det belopp, som bör anvisas såsom kapitalökning

för lånefonden, finner jag mig böra godtaga det av byggnadslånebyrån

framställda förslaget. För ändamålet bör alltså äskas ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

I anslutning till den föreslagna begränsningen av låneverksamheten till

att avse allenast ombyggnader förordar jag, att grunderna för utlämnande

av lån ur fonden i detta avseende jämkas beträffande det nu ifrågasatta anslaget.

Enligt föreliggande förslag skulle till förstärkning av lånefonden för bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen för nästkommande

budgetår anvisas ett belopp av 3,000,000 kronor. Vidare skulle detta anslag

få anlitas allenast för utlämnande från fonden av ombyggnadslån. Vad

Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen har icke givit utskottet anledning

till annan erinran, än att utskottet funnit det äskade anslagsbeloppet böra

nedsättas till 2,000,000 kronor. De i ämnet motionsvis framställda yrkandena

har utskottet alltså icke kunnat biträda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, må

a) — med avslag å såväl motionen II: 130, i vad den avser

höjning av anslagsbeloppet, som motionen 11:406 — så
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 106.

11

som kapitalökning för Lånefonden för bostadsbyggande i

städer och stadsliknande samhällen för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att utgå

av lånemedel;

b) — med avslag å motionen II: 130, i vad den avser

grunderna för utlämnande av lån — medgiva, att lån ur

nämnda fond, med anlitande av sagda anslag, må utlämnas

i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för socialdepartementet

förordade grunder.

Stockholm den 12 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 104.

Reservation

av herrar Nylander och Olsson i Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning angående anslag till lånefo s. 7 i texten