Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fortlöpande konjunkturundersökningar jämte i ämnet väckta motioner.

1936-05-15 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fortlöpande konjunkturundersökningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Hå
-

ll

Nr 114.

Ankom till riksdagens kansli elen 15 maj 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till fortlöpande konjunkturundersökningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I proposition nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1936/1937, har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln, innefattande

anslagen till finansdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 51, sid. 72,

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden) att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,

till fortlöpande konjunkturundersökningar för budgetåret 1936/1937 beräkna

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 6 mars 1936 dagtecknad proposition,

nr 215, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till Fortlöpande konjunkturundersökningar

under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels en inom första kammaren av herrar V. Tham och Ad. Lindgren

väckt motion, nr 334, vari hemställts, att riksdagen med anledning av propositionen

215 ville besluta att de i denna föreslagna konjunkturundersökningarna

måtte på i motionen angivet sätt inordnas under kommerskollegiet,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Leffler väckt motion, nr

662, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen 215

örn anslag till konjunkturundersökningar ville uttala sig för att dessa må

förläggas till riksbanken och ställas under dess överinseende och ledning.

I fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Frågan örn en förbättrad ekonomisk information upptogs till övervägande

av arbetslöshetsutredningen i dess den 30 november 1934 avgivna slutbetänkande

(statens offentliga utredningar 1935: 6, sid. 286 ff), vari bland

annat föreslogs inrättande av ett särskilt organ för ändamålet.

Sedan ett flertal verk och myndigheter yttrat sig över betänkandet och

viss ytterligare utredning införskaffats, närmast avseende motsvarande för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 114-

hållanden i utlandet, har inom finansdepartementet upprättats en promemoria

över utredningens resultat, utmynnande i ett förslag till organisation av

ett fortlöpande ekonomiskt utredningsarbete, företrädesvis till statsförvaltningens

tjänst.

Enligt detta förslag skulle utredningsarbetet handhavas av tre sakkunniga

i nära samarbete med en nämnd, bestående av representanter för statliga

statistiska verk, andra intresserade myndigheter och enskilda näringsorganisationer.

Till de sakkunnigas förfogande skulle tillika ställas ett kansli,

till sin storlek anpassat efter uppgifternas omfattning.

Rörande den närmare utformningen av ifrågavarande organisation anfördes

i promemorian bland annat följande.

Medlemsantalet i den nämnd, som är avsedd alt bereda de sakkunniga tillfälle

till ständig kontakt med olika verk och organisationer, torde preliminärt

kunna fixeras till nio. Önskvärt synes vara att erhålla representation för de

tre statistiska verken och riksbanken, för arbetar- och företagarorganisationer

samt för nationalekonomisk och statistisk forskning. Med nio medlemmar

kunde -— vid sidan av representanterna för socialstyrelsen, statistiska

centralbyrån, kommerskollegium och riksbanken — i nämnden ingå ytterligare

en representant för statsförvaltningen, två vetenskapsmän representerande

nationalekonomi och statistik samt två representanter för sådana enskilda

korporationer, som industriförbundet, arbetsgivareföreningen, landsorganisationen

eller bankföreningen.

Av ledamöterna i nämnden bör en förordnas att vara ordförande samt

eventuellt en att såsom ''rådgivande ledamot’ av nämnden mera i detalj följa

det arbete, som utföres av de sakkunniga. Ordföranden och den rådgivande

ledamoten böra gemensamt ha det administrativa ansvaret för nämndens såväl

som för de sakkunnigas verksamhet med hänsyn till ^anordning av medel,

kontakt med Kungl. Maj:t, med räkenskapsgranskande verk etc.

Preliminärt bör räknas med två eller tre sakkunniga, nämligen en som leder

fortlöpande konjunkturundersökningar, en som ägnar sig åt speciella problem

rörande utvecklingen på längre sikt och inom särskilda områden samt

jämväl — ensam eller tillsammans med en tredje sakkunnig — biträder kommittéer

och andra sakkunniga med likartade uppgifter.

De sakkunniga böra i regel äga akademisk lärarkompetens. För att man

skall kunna förvärva lämplig arbetskraft, måste de sakkunniga under dessa

omständigheter beredas något förmånligare anställningsvillkor än docenter,

vilkas anställningsform i övrigt — eftersom de sakkunniga endast skola anlitas

under viss tid — kan tagas till förebild. Det synes lämpligt, att de sakkunniga

anställas på förslagsvis två perioder å fyra år med möjlighet till förlängning

ytterligare högst två år. Huruvida de sakkunniga i avlöningshänseende

och till sin ställning i övrigt böra vara jämställda kan betraktas som

en öppen fråga. Visar det sig lämpligt att en av de sakkunniga gives chefsställning

bör detta kunna ske. I så fall torde behovet av en rådgivande ledamot

av nämnden bortfalla.

Som närmaste medhjälpare till de sakkunniga kan man tänka sig två eller

tre assistenter anställda tillsvidare, dock högst på fyra år. Örn de sakkunniga

äro ekonomer, bör åtminstone en av assistenterna vara utbildad statistiker.

Några speciella examenskvalifikationer torde icke behöva krävas; man

skulle alltså icke upprätthålla kravet på exempelvis licentiatexamen.

Vid sidan av assistenterna böra de sakkunniga förfoga över tillfällig arbetskraft,

nämligen dels amanuenser, dels kvinnliga biträden. Befattningarna

såsom amanuenser kunna tänkas rekryterade med studenter, vilka utan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lid
-

13

att äga större statistisk rutin likväl i sitt akademiska arbete kvalificerat sig

för uppgifter av ifrågavarande slag och äro villiga att såsom stipendiater

biträda vid utredningsmännens arbete.

De sakkunnigas självständiga undersökningar böra utmynna i rapporter.

Dessa kunna lämpligen framläggas i dels en regelbundet — halvårsvis eller

kvartalsvis — återkommande konjunkturöversikt, dels en skriftserie med

monografier i speciella frågor.

Det vetenskapliga ansvaret för respektive publikationer måste åvila de

sakkunniga personligen. Ingenting bör emellertid få publiceras annat än

efter beslut av nämnden.

De sakkunniga skola beredas möjlighet att genom de olika verkens representanter

i nämnden rekvirera material och materialbearbetningar; insamling

och sammanställning av material torde nämligen, som redan antytts,

endast undantagsvis böra ske annat än genom de verk, som hittills haft sig

dessa uppgifter anförtrodda.

Kostnaderna för organisationen, fullt utbyggd, uppskattas i promemorian

sålunda:

Ordföranden, arvode .................................. kronor 1,800

Rådgivande ledamot, arvode .......................... » 3,000

4 ledamöter av nämnden, arvoden å 6 kronor c:a 50 dagar

(15 sammanträdesdagar; övriga dagar reserverade för

läsning) ........................................... > 1,200

3 ledamöter av nämnden, arvoden ä 12 kronor c:a 50 dagar » 1,800

3 sakkunniga, arvoden å 9,000 kronor .................. » 27,000

3 assistenter, arvoden ä 6,000 kronor .................. » 18,000

3 amanuenser, stipendier å 3,000 kronor ................ » 9,000

4 räkne- och skrivbiträden, genomsnitt c:a 3,000 kronor . . » 12,000

Dyrtidstillägg c:a .................................... » 5,000

Bokinköp och expenser c:a ............................ » 3,000

Publikationstryck c:a ................................. » 7,000

Hyra c:a .................................... » 4,000

Summa kronor 92,800.

I den mån arbete utföres för olika kommittéers räkning, borde, framhålles

det till slut, ersättning beredas anslaget för fortlöpande konjunkturundersökningar

genom att medel dit överföras från vederbörande huvudtitels

kommittéanslag.

över promemorian hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret,

statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, kommerskollegium samt

fullmäktige i riksbanken. En redogörelse för innehållet i dessa yttranden

återfinnes å sid. 16—26 i propositionen nr 215.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Behovet av utredningar i skilda ekonomiska frågor och rörande den ekonomiska

utvecklingen överhuvud har inom statsförvaltningen kommit att

framstå sorn allt mer trängande. En aktuell och ingående kunskap örn konjunkturläget,

som, om den än icke berättigar till prognoser, likväl bereder de

för den ekonomiska politiken ansvariga tillfälle att bilda sig en uppfattning

örn de olika utvecklingsmöjligheter, varmed man har att räkna, är givetvis av

stor vikt vid alla strävanden att mildra konjunkturväxlingarnas styrka. Men

även lill stöd för allmänna näringspolitiska åtgärder utan konjunkturell in
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr lid
-

riktning är det värdefullt att äga tillgång till en allmän översikt över de ekonomiska

utvecklingstendenserna, grundad på undersökningar vid vilka av

olika institutioner insamlat statistiskt material utnyttjas. Ehuru den ekonomiska

statistiken och den ekonomiska utredningsverksamheten i Sverige i

huvudsak är väl utvecklad och lämnar synnerligen värdefulla bidrag till

kännedomen om Sveriges näringsliv och dess villkor, saknas tillgång till en

sådan sammanfattande, vetenskapligt grundad bearbetning av materialet.

Frågan örn inrättandet av ett organ för fortlöpande ekonomiska utredningar

till statsförvaltningens tjänst bär aktualiserats genom ett initiativ från

arbetslöshetsutredningen. I sitt slutbetänkande har nämligen utredningen

föreslagit inrättandet av ett organ med uppgift att till de statliga och kommunala

myndigheternas tjänst följa den ekonomiska och sociala utvecklingen.

Utredningen har tänkt sig, att institutionen ifråga på begäran av exempelvis

cheferna för finans-, handels-, resp. socialdepartementet, bankofullmäktige,

riksgäldsfullmäktige, förlikningsmän i arbetstvister o. s. v. skulle

göra de materialsammanställningar och undersökningar som påkallades. Institutionen

har därjämte tänkts kunna utföra en fortlöpande analys av den

ekonomiska utvecklingen och i övrigt sådant självständigt forskningsarbete,

som befinnes nödvändigt för att den snabbt och på ett i sak tillfredsställande

sätt skall kunna fullgöra begärda undersökningar. Utredningen diskuterar

olika sätt att utforma ett organ för berörda verksamhet men begränsar

sig till att föreslå, att möjligheten av en utvidgning och fastare utformning

av den utredningsverksamhet som redan pågår inom riksbanken upptages

till prövning.

Medan arbetslöshetsutredningen närmast synes lia haft i tankarna behovet

av undersökningar till ledning för konjunkturpolitiken, ha sakkunniga

för vissa utredningar rörande Sveriges ekonomiska läge i en den 18 december

1935 avlämnad promemoria pekat på en rad spörsmål av betydelse för

den ekonomiska politikens utformning på längre sikt, vilka enligt de sakkunnigas

mening syntes kräva ett mera fortlöpande utredningsarbete.

Ifrågavarande utredningsbehov lia. såsom framgår av den tidigare lämnade

redogörelsen, vitsordats i över arbetslöshetsutredningens förslag avgivna

utlåtanden. Redogörelsen för de anstalter, som träffats i en rad främmande

länder, vittnar om att samma behov att ingående följa den ekonomiska

utvecklingen och dess tendenser på skilda håll gjort sig gällande.

Om enighet sålunda i stort sett kan anses råda i själva sakfrågan, ha skiftande

åsikter däremot framkommit beträffande det lämpliga sättet att infoga

den åsyftade verksamheten i statsförvaltningen. I en del av de i ärendet

avgivna utlåtandena har förordats, att de nya utredningsuppgifterna skulle

anförtros åt kommerskollegium. I andra fall rekommenderas anknytning till

riksbanken. Jämväl en utveckling av statistiska tabellkommissionens uppgifter

till att omfatta här ifrågavarande arbete bar förespråkare. Vissa myndigheter

föreslå, att verksamheten organiseras inom ramen av en självständig

statlig institution. Slutligen har även en anknytning till Stockholms högskolas

socialvetenskapliga institut varit föremål för diskussion. Dessa meningsskiljaktigheter

synas tyda på att verksamheten endast med svårighet

kan inordnas i någon redan bestående institution och snarast kräver ett samarbete

mellan flera.

Som det knappast är möjligt att på ett område som det bär ifrågavarande

nå fram till en lösning av mera definitiv karaktär, utan att man prövar sig

fram genom en försöksvis anordnad utredningsverksamhet, torde icke mycket

vara att vinna genom ytterligare beredning. En lämplig väg synes i stället

vara att i relativt fria former och i mindre skala träffa anstalter för fortlöpande

ekonomiska utredningar. Härunder beredes också tillfälle att vinna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil
-

15

erfarenheter om den nya organisationens möjligheter att fylla en uppgift

även med avseende å sådana ekonomiska utredningar, som uppdragas åt

särskilda kommittéer oell sakkunniga eller åt de statistiska verken. Ett organ

för samarbete mellan dessa verk och med överblick över tillgängligt material

och pågående undersökningar synes kunna biträda vid planläggning

av dylika utredningar och bidraga till en rationalisering av ett ofta splittrat

och därigenom fördyrat utredningsarbete.

Av angivna skäl finner jag mig kunna förorda, att ett försök nu göres att

genom ett självständigt organ tillgodose det av arbetslöshetsutredningen påpekade

och av flertalet av de hörda myndigheterna vitsordade behovet av

en komplettering av den ekonomiska informationen för statsförvaltningens

räkning.

Beträffande organisationen av arbetet inom en dylik utredningsinstitution

kan jag i huvudsak ansluta mig till det förslag som framlagts i den inom

departementet upprättade promemorian. Delade meningar torde, med hänsyn

till arbetets natur, icke heller behöva råda om att utredningsverksamheten

bör anförtros åt vetenskapligt skolad arbetskraft, som utför undersökningar

inom ramen av dem från olika statliga myndigheter anförtrodda uppgifter

i samma relativt fria former som kommittéer eller särskilda sakkunnigberedningar.

Klart, synes även vara, att utredningsmännen böra stå i

nära kontakt med de statistiska verken, riksbanken samt enskilda näringsorganisationer.

Ett ändamålsenligt underlag för denna kontakt erhålles enligt

min mening genom den i promemorian föreslagna anordningen, enligt

vilken utredningsmännen skulle samarbeta med och stå under inseende av

en nämnd med representanter för nyssnämnda verk och organisationer.

Nämndens inflytande bör bidraga till att trygga undersökningarnas objektivitet.

Därjämte erbjuder organisationsformen garantier för verksamhetens

självständighet. Ingenting synes vara att invända emot att arbetets självständiga

karaktär framhäves genom att, i enlighet med bankofullmäktiges

förslag, verkens representanter i nämnden utses av eller på förslag av respektive

verk.

Till frågan örn antalet sakkunniga, anordningen av de sakkunnigas kansli,

formerna för de sakkunnigas samarbete med nämnden och likartade organisatoriska

detaljspörsmål synes det mig icke erforderligt att redan nu fatta

slutlig ställning. Icke heller är det nödvändigt att på förhand definitivt bestämma

antalet ledamöter av nämnden eller nämndens arbetsformer. Beaktansvärt

synes mig det uppslag vara som framkommit i kommerskollegii

utlåtande över den inom departementet upprättade promemorian, nämligen

att antalet ordinarie ledamöter i nämnden skulle begränsas i förhållande till

vad som föreslagits i promemorian och nämnden i gengäld förstärkas med

extra ledamöter på sätt som skett i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Inom den ram vars grunddrag här angivits torde det höra ankomma på

Kungl. Maj:ts prövning hur verksamheten i detalj skall utformas.

Till stöd för en beräkning av kostnaderna för en verksamhet av den art

som jag här förordat har i den inom departementet upprättade promemorian

framlagts ett förslag till fullständig organisation för det planerade utredningsarbetet.

Av det tidigare anförda framgår, att detta förslag får betraktas

endast såsom en idan för den nya verksamhetens utbyggnad under

vissa förutsättningar. Ehuru kostnadskalkylen därför icke utan vidare kan

häggås lill grund för en beräkning av kostnaderna för fortlöpande ekonomiska

utredningar, ger den dock en viss ledning. Med beaktande av i promemorian

framförda synpunkter och med hänsyn till att verksamheten kan

väntas komma i gång först efter en förberedelsetid, under vilken nämnden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr lid
-

tillsammans med någon sakkunnig närmare planlägger arbetet, torde medelsbehovet

för nästkommande budgetår kunna begränsas till cirfca 60,000

kronor.

Utskottet. Av propositionen framgår, att behovet av ett fortlöpande ekonomiskt utredningsarbete

till statsförvaltningens tjänst tämligen enhälligt vitsordats

av de sakkunniga myndigheter, som yttrat sig i ämnet. Jämväl utskottet är

av den uppfattningen, att stora fördelar kunna vinnas genom ett dylikt utredningsarbete,

icke minst genom rationalisering av det nuvarande ofta splittrade

och därigenom även fördyrade arbetet å området.

Svårigheter synas emellertid möta att på ett tillfredsställande sätt organisera

en sådan verksamhet med anlitande av redan befintliga institutioner.

I propositionen Ilar därför föreslagits, att verksamheten i fråga skulle försöksvis

anförtros åt vissa sakkunniga i nära samarbete med en nämnd,

representerande olika myndigheter och enskilda näringsorganisationer. Utskottet,

som för sin del icke har något att erinra mot en sålunda anordnad

organisation, har endast velat betona angelägenheten av att organisationen

icke gives alltför vid ram samt att kostnaderna i möjligaste mån begränsas.

Av det anförda följer, att utskottet anser sig böra avstyrka bifall till de i

ärendet väckta motionerna.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herrar V. Thams och Lindgrens samt herr

Lofflers förenämnda motioner (I: 334 och II: 662) till Fortlöpande

konjunkturundersökningar under sjunde huvudtiteln

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

60,000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr lil.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fortlöpande konjunkturundersökningar. a1 i texten