Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län.

1936-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 125■

Nr 125.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs

och Bohus län.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 maj 1936 dagtecknad proposition, nr

260, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att för utlämnande av låneunderstöd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, bland Utgifter

för kapitalökning, under Statens utlåningsfonder, Fonden för låneunderstöd,

till Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus

län för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor, därav 125,000 kronor att utgå av lånemedel.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat

en inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl. väckt

motion, nr 207, däri hemställts, att riksdagen måtte anvisa 300,000 kronor

till en hjälpfond för nödställda egnahemsägare, vars obestånd härleder sig

från oförvållad arbetslöshet inom stenindustrien, att användas i av motionären

antytt syfte och enligt de föreskrifter Kungl. Majit må meddela.

I en den 29 januari 1936 till socialdepartementet inkommen skrivelse har

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån meddelat, att den långvariga arbetslöshetskris,

som drabbat stenindustrikommunerna inom länet, bland

andra olägenheter också medfört, att ägare av egnahem och andra mindre

bostadsfastigheter inom dessa kommuner i stor utsträckning nödgats skuldsätta

sig i en omfattning, som för dem medförde risken att icke kunna behålla

sina fastigheter. Att förlusten av det egna hemmet skulle för vederbörande

innebära katastrofala följder vore enligt länsstyrelsens mening självfallet.

Härtill komme, att även det allmänna givetvis skulle träffas av ansenliga

sociala olägenheter, örn egnahemsägarna förlorade det rotfäste, som

bostadsfastigheterna utgjorde. För vidtagande av hjälpåtgärder häremot

funne länsstyrelsen därför anvisande av statsmedel i högsta grad önskvärt.

Hur hjälpen lämpligast skulle anordnas borde emellertid enligt länsstyrelsens

mening bliva föremål för särskild utredning, därvid statens sekundärlån

till jordbrukare och lånen till jordbrukare för genomförande av ackord

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125-

5

m. m. möjligen kunde tjäna som förebilder. Vilka belopp, som kunde från

statens sida erfordras, vore länsstyrelsen icke beredd att med säkerhet angiva.

En på enskilt initiativ ordnad undersökning ledde emellertid till antagandet,

att en fond å omkring 300,000 kronor skulle vara behövlig. Länsstyrelsen

hemställde, att Kungl. Majit ville hos riksdagen äska medel för

ändamålet.

Över denna framställning har till en början utlåtande avgivits av statens

egnahemsstyrelse. Sedan därefter utlåtande i ärendet även inhämtats från

statskontoret samt, med anledning av vad statskontoret därvid anfört angående

behovet av ytterligare utredning, förnyat yttrande infordrats från

länsstyrelsen, har länsstyrelsen den 9 april 1936 efter verkställd utredning

inkommit med det begärda yttrandet.

Den i länsstyrelsens framställning omförmälda, på enskilt initiativ anordnade

undersökningen har legat till grund för den av utskottet i förevarande

sammanhang till behandling‘upptagna motionen 11:207.

Departementschefen har rörande behovet av den föreslagna hjälpaktionen

anfört följande:

Av den föregående redogörelsen torde tydligt framgå, att den sedan länge

rådande svåra arbetslösheten inom stenindustrien i Göteborgs och Bohus län

kan komma att medföra betänkliga återverkningar å fastighets- och bostadsförhållandena

i vissa delar av länet. Åtskilliga av de arbetslösa stenarbetarna

innehava smärre bostads- eller jordbruksegnahem, vilka senare dock i

regel äro alltför små för att kunna lämna full bärgning åt ägarna och deras

familjer. Genom den väsentliga minskningen i arbetsinkomsten har uppstått

svårighet för dessa egnahemsägare att fullgöra ingångna låneförbindelser.

Innehavarna av egnahemslån hava visserligen under de senast förflutna

tre åren ägt möjlighet att intill 12 procent av ursprungliga lånebeloppet

erhålla så kallade uppskovslån. Många låntagare torde dock redan

hava till fullo utnyttjat denna möjlighet. Så länge någon förbättring av det

ekonomiska läget inom stenindustrien icke kan skönjas, synes för övrigt

egnahemsnämnden numera icke vara benägen att bevilja stenarbetarna flera

dylika lån. Icke heller torde de arbetslösa stenarbetare, som äro ägare av

mindre jordbruksegnahem, kunna erhålla för jordbrukare avsedda lån för

genomförande av ackord eller till förekommande av exekutiv försäljning.

Såsom förutsättning för beviljande av sådant lån gäller nämligen bland

annat, att gäldenärens ekonomiska svårigheter icke uppkommit på grund av

omständigheter, vilka varit jordbrukets bedrivande ovidkommande, samt att

med hänsyn till avkastningsförmågan hos gäldenärens jordbruk, storleken

och beskaffenheten av hans skulder ävensom övriga omständigheter kan med

hög grad av sannolikhet antagas, att gäldenären skall, örn lånet erhålles,

kunna fortsätta att driva jordbruket och därunder göra rätt för sig. Av utredningen

i detta ärende framgår, att minst ett 100-tal stenarbetare för närvarande

restera med betalning av förfallna annuiteter å egnahemslån. I

några fall har egnahemsnämnden redan vidtagit åtgärder för indrivning av

lånen genom exekutiv försäljning av fastigheterna, och risken för dylika åtgärder

synes i övriga fall vara betydande. Flertalet av de stenarbetare, som

äga fastigheter, har emellertid dessa belånade i banker. Hittills synas dessa

lån hava skötts på ett enligt långivarnas uppfattning något så när tillfredsställande

sätt, i det avtalade amorteringar visserligen i åtskilliga fall uteblivit

men ränta vanligen influtit i behörig ordning. I längden lärer det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 125-

dock bereda åtskilliga av de arbetslösa oöverkomliga svårigheter att även i

denna begränsade omfattning fullgöra sina skyldigheter. Vid bristande

räntelikvider anse sig bankerna sannolikt icke kunna underlåta att söka

tvångsrealisation av fastigheterna. Slutligen finnes ett mindre antal stenarbetare,

vilka äga och bebo å ofri grund belägna bostadshus. Ehuru dessa

arbetare icke kunnat förskaffa sig lån mot inteckningar, synas även de i

regel vara hårt skuldsatta och därför också utsatta för risken att genom utmätning

bliva berövade sina hem.

I anslutning härtill har departementschefen erinrat om att Kungl. Majit

den 6 mars innevarande år på hemställan av chefen för finansdepartementet

beslutat genom proposition (nr 185) föreslå riksdagen, att anvisa ett

reservationsanslag av 150,000 kronor för låneunderstöd åt vissa, i regel

inom gruvindustrien anställda fastighetsägare i Kiruna och Malmberget, vilka

genom inskränkningarna i driften vid Norrbottens gruvfält kommit i

svårigheter. Då de bohuslänska stenarbetarnas ställning i nu förevarande

hänseende måste anses minst lika svår som arbetarnas vid Norrbottens gruvfält,

ville departementschefen tillråda, att staten lämnade även de förstnämnde

erforderligt stöd i deras strävan att få behålla sina egnahem. Däremot

vore han i brist på närmare utredning härutinnan icke beredd att nu föreslå

dylika åtgärder till förmån för arbetslösa stenarbetare i andra delar av

landet.

Beträffande den närmare utformningen av den sålunda förordade stödaktionen

har departementschefen — i överensstämmelse med vad som i den

numera av riksdagen bifallna propositionen nr 185 föreslagits skola gälla

för hjälpen åt fastighetsägarna i Kiruna och Malmberget — tillstyrkt anvisande

av ett lämpligt belopp för utlämnande av lån till sådana ägare av

egnahem i Göteborgs och Bohus län, vilka på grund av stenindustriens

tryckta läge råkat i ekonomiska svårigheter samt till följd härav uppenbarligen

löpte fara att genom exekutiva åtgärder bliva berövade sina hem.

Även i övrigt skulle stödaktionen anordnas efter i huvudsak samma riktlinjer

som hjälpen åt fastighetsägarna i Kiruna och Malmberget.

Beträffande beräkningen av de för ändamålet äskade anslagsmedlen har

departementschefen anfört följande:

Frågan i vilken utsträckning medel för nu berörda ändamål kunna bliva

erforderliga undandrager sig ett säkert bedömande. Länsstyrelsen har med

stöd av vissa beräkningar föreslagit ett anslag å 200,000 kronor. Med hänsyn

bland annat till att anslaget icke synes böra begränsas alltför snävt

förordar jag länsstyrelsens förslag i denna del. Enär fördelningen på olika

år av kostnaderna för ifrågavarande hjälpaktion icke nu kan tillförlitligt

beräknas, vill jag vidare tillstyrka, att hela det belopp, vartill sagda kostnader

sålunda uppskattats, upptages såsom reservationsanslag å riksstaten

för nästa budgetår. Anslaget torde böra uppföras bland utgifter för kapitalökning

under den bland statens utlåningfonder upptagna fonden för låneunderstöd.

Med hänsyn till de villkor, som avses skola gälla för ifrågavarande

lån, torde anslaget böra utgå till ett belopp av 125,000 kronor av

lånemedel och till återstående del av skattemedel. På Kungl. Majit torde

få ankomma att i huvudsaklig överensstämmelse med av mig angivna grunder

meddela närmare föreskrifter rörande dispositionen av det föreslagna an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125-

7

slaget. För ändamålet finnas medel icke beräknade å riksstaten för budgetåret

1936/1937. Chefen för finansdepartementet torde senare få anmäla frågan

örn sättet för täckande av det nu äskade skattemedelsanslaget.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle till sådana ägare av egnahem

i Göteborgs och Bohus län, vilka på grund av den sedan länge rådande

svåra arbetslösheten inom stenindustrien råkat i ett betryckt ekonomiskt

läge, utlämnas lån efter i huvudsak samma riktlinjer, som i den av innevarande

års riksdag bifallna propositionen nr 185 föreslagits skola gälla

för motsvarande hjälp åt vissa, i regel inom gruvindustrien anställda fastighetsägare

i Kiruna och Malmberget. Såsom departementschefen framhållit,

måste de bohuslänska stenarbetarnas ställning i nu förevarande avseende anses

minst lika svår som arbetarnas vid Norrbottens gruvfält. Med hänvisning

härtill samt under framhållande att ifrågavarande lånehjälp endast är

avsedd för de fall, där det uppenbarligen föreligger fara för att vederbörande

skall genom exekutiva åtgärder bliva berövad sitt hem, får utskottet tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Under erinran därjämte, att ett

bifall till propositionen torde få anses innefatta ett tillgodoseende av det

med motionen 11:207 avsedda syftet, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

i anledning av motionen II: 207, må för utlämnande av låneunderstöd

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits, bland Utgifter

för kapitalökning, under Statens utlåningsfonder, Fonden

för låneunderstöd, till Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare

i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor, därav 125,000

kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 23 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 124.

Reservation

Utskottet.

av herrar Strindlund, Holmgren och Persson i Falla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majt:i ''proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län. s. 3 i texten