Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län.
1936-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande Nr 125■
Nr 125.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs
och Bohus län.
(4:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 8 maj 1936 dagtecknad proposition, nr
260, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att för utlämnande av låneunderstöd i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, bland Utgifter
för kapitalökning, under Statens utlåningsfonder, Fonden för låneunderstöd,
till Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus
län för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor, därav 125,000 kronor att utgå av lånemedel.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat
en inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl. väckt
motion, nr 207, däri hemställts, att riksdagen måtte anvisa 300,000 kronor
till en hjälpfond för nödställda egnahemsägare, vars obestånd härleder sig
från oförvållad arbetslöshet inom stenindustrien, att användas i av motionären
antytt syfte och enligt de föreskrifter Kungl. Majit må meddela.
I en den 29 januari 1936 till socialdepartementet inkommen skrivelse har
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån meddelat, att den långvariga arbetslöshetskris,
som drabbat stenindustrikommunerna inom länet, bland
andra olägenheter också medfört, att ägare av egnahem och andra mindre
bostadsfastigheter inom dessa kommuner i stor utsträckning nödgats skuldsätta
sig i en omfattning, som för dem medförde risken att icke kunna behålla
sina fastigheter. Att förlusten av det egna hemmet skulle för vederbörande
innebära katastrofala följder vore enligt länsstyrelsens mening självfallet.
Härtill komme, att även det allmänna givetvis skulle träffas av ansenliga
sociala olägenheter, örn egnahemsägarna förlorade det rotfäste, som
bostadsfastigheterna utgjorde. För vidtagande av hjälpåtgärder häremot
funne länsstyrelsen därför anvisande av statsmedel i högsta grad önskvärt.
Hur hjälpen lämpligast skulle anordnas borde emellertid enligt länsstyrelsens
mening bliva föremål för särskild utredning, därvid statens sekundärlån
till jordbrukare och lånen till jordbrukare för genomförande av ackord
Statsutskottets utlåtande Nr 125-
5
m. m. möjligen kunde tjäna som förebilder. Vilka belopp, som kunde från
statens sida erfordras, vore länsstyrelsen icke beredd att med säkerhet angiva.
En på enskilt initiativ ordnad undersökning ledde emellertid till antagandet,
att en fond å omkring 300,000 kronor skulle vara behövlig. Länsstyrelsen
hemställde, att Kungl. Majit ville hos riksdagen äska medel för
ändamålet.
Över denna framställning har till en början utlåtande avgivits av statens
egnahemsstyrelse. Sedan därefter utlåtande i ärendet även inhämtats från
statskontoret samt, med anledning av vad statskontoret därvid anfört angående
behovet av ytterligare utredning, förnyat yttrande infordrats från
länsstyrelsen, har länsstyrelsen den 9 april 1936 efter verkställd utredning
inkommit med det begärda yttrandet.
Den i länsstyrelsens framställning omförmälda, på enskilt initiativ anordnade
undersökningen har legat till grund för den av utskottet i förevarande
sammanhang till behandling‘upptagna motionen 11:207.
Departementschefen har rörande behovet av den föreslagna hjälpaktionen
anfört följande:
Av den föregående redogörelsen torde tydligt framgå, att den sedan länge
rådande svåra arbetslösheten inom stenindustrien i Göteborgs och Bohus län
kan komma att medföra betänkliga återverkningar å fastighets- och bostadsförhållandena
i vissa delar av länet. Åtskilliga av de arbetslösa stenarbetarna
innehava smärre bostads- eller jordbruksegnahem, vilka senare dock i
regel äro alltför små för att kunna lämna full bärgning åt ägarna och deras
familjer. Genom den väsentliga minskningen i arbetsinkomsten har uppstått
svårighet för dessa egnahemsägare att fullgöra ingångna låneförbindelser.
Innehavarna av egnahemslån hava visserligen under de senast förflutna
tre åren ägt möjlighet att intill 12 procent av ursprungliga lånebeloppet
erhålla så kallade uppskovslån. Många låntagare torde dock redan
hava till fullo utnyttjat denna möjlighet. Så länge någon förbättring av det
ekonomiska läget inom stenindustrien icke kan skönjas, synes för övrigt
egnahemsnämnden numera icke vara benägen att bevilja stenarbetarna flera
dylika lån. Icke heller torde de arbetslösa stenarbetare, som äro ägare av
mindre jordbruksegnahem, kunna erhålla för jordbrukare avsedda lån för
genomförande av ackord eller till förekommande av exekutiv försäljning.
Såsom förutsättning för beviljande av sådant lån gäller nämligen bland
annat, att gäldenärens ekonomiska svårigheter icke uppkommit på grund av
omständigheter, vilka varit jordbrukets bedrivande ovidkommande, samt att
med hänsyn till avkastningsförmågan hos gäldenärens jordbruk, storleken
och beskaffenheten av hans skulder ävensom övriga omständigheter kan med
hög grad av sannolikhet antagas, att gäldenären skall, örn lånet erhålles,
kunna fortsätta att driva jordbruket och därunder göra rätt för sig. Av utredningen
i detta ärende framgår, att minst ett 100-tal stenarbetare för närvarande
restera med betalning av förfallna annuiteter å egnahemslån. I
några fall har egnahemsnämnden redan vidtagit åtgärder för indrivning av
lånen genom exekutiv försäljning av fastigheterna, och risken för dylika åtgärder
synes i övriga fall vara betydande. Flertalet av de stenarbetare, som
äga fastigheter, har emellertid dessa belånade i banker. Hittills synas dessa
lån hava skötts på ett enligt långivarnas uppfattning något så när tillfredsställande
sätt, i det avtalade amorteringar visserligen i åtskilliga fall uteblivit
men ränta vanligen influtit i behörig ordning. I längden lärer det
6
Statsutskottets utlåtande Nr 125-
dock bereda åtskilliga av de arbetslösa oöverkomliga svårigheter att även i
denna begränsade omfattning fullgöra sina skyldigheter. Vid bristande
räntelikvider anse sig bankerna sannolikt icke kunna underlåta att söka
tvångsrealisation av fastigheterna. Slutligen finnes ett mindre antal stenarbetare,
vilka äga och bebo å ofri grund belägna bostadshus. Ehuru dessa
arbetare icke kunnat förskaffa sig lån mot inteckningar, synas även de i
regel vara hårt skuldsatta och därför också utsatta för risken att genom utmätning
bliva berövade sina hem.
I anslutning härtill har departementschefen erinrat om att Kungl. Majit
den 6 mars innevarande år på hemställan av chefen för finansdepartementet
beslutat genom proposition (nr 185) föreslå riksdagen, att anvisa ett
reservationsanslag av 150,000 kronor för låneunderstöd åt vissa, i regel
inom gruvindustrien anställda fastighetsägare i Kiruna och Malmberget, vilka
genom inskränkningarna i driften vid Norrbottens gruvfält kommit i
svårigheter. Då de bohuslänska stenarbetarnas ställning i nu förevarande
hänseende måste anses minst lika svår som arbetarnas vid Norrbottens gruvfält,
ville departementschefen tillråda, att staten lämnade även de förstnämnde
erforderligt stöd i deras strävan att få behålla sina egnahem. Däremot
vore han i brist på närmare utredning härutinnan icke beredd att nu föreslå
dylika åtgärder till förmån för arbetslösa stenarbetare i andra delar av
landet.
Beträffande den närmare utformningen av den sålunda förordade stödaktionen
har departementschefen — i överensstämmelse med vad som i den
numera av riksdagen bifallna propositionen nr 185 föreslagits skola gälla
för hjälpen åt fastighetsägarna i Kiruna och Malmberget — tillstyrkt anvisande
av ett lämpligt belopp för utlämnande av lån till sådana ägare av
egnahem i Göteborgs och Bohus län, vilka på grund av stenindustriens
tryckta läge råkat i ekonomiska svårigheter samt till följd härav uppenbarligen
löpte fara att genom exekutiva åtgärder bliva berövade sina hem.
Även i övrigt skulle stödaktionen anordnas efter i huvudsak samma riktlinjer
som hjälpen åt fastighetsägarna i Kiruna och Malmberget.
Beträffande beräkningen av de för ändamålet äskade anslagsmedlen har
departementschefen anfört följande:
Frågan i vilken utsträckning medel för nu berörda ändamål kunna bliva
erforderliga undandrager sig ett säkert bedömande. Länsstyrelsen har med
stöd av vissa beräkningar föreslagit ett anslag å 200,000 kronor. Med hänsyn
bland annat till att anslaget icke synes böra begränsas alltför snävt
förordar jag länsstyrelsens förslag i denna del. Enär fördelningen på olika
år av kostnaderna för ifrågavarande hjälpaktion icke nu kan tillförlitligt
beräknas, vill jag vidare tillstyrka, att hela det belopp, vartill sagda kostnader
sålunda uppskattats, upptages såsom reservationsanslag å riksstaten
för nästa budgetår. Anslaget torde böra uppföras bland utgifter för kapitalökning
under den bland statens utlåningfonder upptagna fonden för låneunderstöd.
Med hänsyn till de villkor, som avses skola gälla för ifrågavarande
lån, torde anslaget böra utgå till ett belopp av 125,000 kronor av
lånemedel och till återstående del av skattemedel. På Kungl. Majit torde
få ankomma att i huvudsaklig överensstämmelse med av mig angivna grunder
meddela närmare föreskrifter rörande dispositionen av det föreslagna an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 125-
7
slaget. För ändamålet finnas medel icke beräknade å riksstaten för budgetåret
1936/1937. Chefen för finansdepartementet torde senare få anmäla frågan
örn sättet för täckande av det nu äskade skattemedelsanslaget.
Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle till sådana ägare av egnahem
i Göteborgs och Bohus län, vilka på grund av den sedan länge rådande
svåra arbetslösheten inom stenindustrien råkat i ett betryckt ekonomiskt
läge, utlämnas lån efter i huvudsak samma riktlinjer, som i den av innevarande
års riksdag bifallna propositionen nr 185 föreslagits skola gälla
för motsvarande hjälp åt vissa, i regel inom gruvindustrien anställda fastighetsägare
i Kiruna och Malmberget. Såsom departementschefen framhållit,
måste de bohuslänska stenarbetarnas ställning i nu förevarande avseende anses
minst lika svår som arbetarnas vid Norrbottens gruvfält. Med hänvisning
härtill samt under framhållande att ifrågavarande lånehjälp endast är
avsedd för de fall, där det uppenbarligen föreligger fara för att vederbörande
skall genom exekutiva åtgärder bliva berövad sitt hem, får utskottet tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Under erinran därjämte, att ett
bifall till propositionen torde få anses innefatta ett tillgodoseende av det
med motionen 11:207 avsedda syftet, får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
i anledning av motionen II: 207, må för utlämnande av låneunderstöd
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits, bland Utgifter
för kapitalökning, under Statens utlåningsfonder, Fonden
för låneunderstöd, till Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare
i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor, därav 125,000
kronor att utgå av lånemedel.
Stockholm den 23 maj 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 124.
Reservation
Utskottet.
av herrar Strindlund, Holmgren och Persson i Falla.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majt:i ''proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län. s. 3 i texten