Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder för den svenska sjöfartsnäringen.

1936-05-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder för den svenska sjöfartsnäringen.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 126-

Nr 126.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

stödåtgärder för den svenska sjöfartsnäringen.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 9 april 1936 dagtecknad proposition, nr 238,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen,

att

dels medgiva, att för lån från rederilånefonden må, då särskilda omständigheter

därtill föranleda, beviljas utsträckning av lånetiden på sådant sätt,

att lånet skall vara till fullo återbetalat, då lånet avser anskaffande av nytt

fartyg, vid utgången av tolfte året och eljest vid utgången av tionde året från

första lyftningsdagen,

dels medgiva, att under tiden till och med den 30 juni 1938 må från rederilånefonden

på i huvudsak av departementschefen förordade villkor utlämnas

stödlån till rederiföretag till ett sammanlagt belopp av högst 7.5 miljoner

kronor,

dels besluta, att från och med den 1 juli 1936 en särskild lånefond, benämnd

statens sekundärlånefond för rederinäringen, skall inrättas, samt att

till denna fond skall från rederilånefonden överföras ett belopp av 2.5 miljoner

kronor,

dels förklara, att i fråga örn statens sekundärlånefond för rederinäringen

skola gälla de bestämmelser, vilka finnas intagna i ett vid propositionen fogat

förslag till kungörelse i ämnet (Bilaga A),

dels ock godkänna ändrad lydelse av § 10 förordningen angående Svenska

skeppshypotekskassan i enlighet med ett vid propositionen fogat förslag till

förordning i ämnet (Bilaga B).

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 420, inom första

kammaren av herr O. .4. Nordborg m. fl. och den andra, nr 804, inom andra

kammaren av herrar C. J. Ekman och Bj. Holmgren, däri hemställts, att riksdagen

måtte antaga de i propositionen nr 238 framlagda förslag med den

ändring, att räntesatsen för de avsedda stödlånen fastställes till 3 procent och

för rederilånen till 4 procent.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

9

Föreliggande proposition har utformats i huvudsaklig anslutning till ett

inom kommerskollegium med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat

förslag i ämnet.

över detta förslag hava yttranden avgivits av statskontoret, fullmäktige i

riksgäldskontoret, styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan, Sveriges redareförening,

Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges allmänna exportförening.

Rörande behovet av medverkan från statens sida till åstadkommande av

förbättrade förhållanden inom den svenska sjöfartsnäringen har departementschefen

anfört följande.

Den i kommerskollegii ifrågavarande betänkande framlagda utredningen

rörande den svenska sjöfartsnäringens nuvarande läge synes mig klart ådagalägga,

att de svårigheter, varmed denna näring under de senaste krisåren haft

och alltjämt har att kämpa, kräva allvarlig uppmärksamhet från det allmännas

sida.

Såsom kommerskollegium framhållit, torde krisårens utveckling för den

svenska linjefartens vidkommande kunna betecknas såsom i stort sett relativt

tillfredsställande, men har krisen för trampfartens del på grund av

ogynnsamma driftsresultat under en följd av år medfört mycket kännbara

svårigheter. De dåliga driftsresultaten ha ej möjliggjort vare sig tillräckliga

avskrivningar eller önskvärd tonnageförnyelse, likviditetssvårigheter föreligga

i betydande utsträckning och såsom en följd av de krisförhållanden,

som varit rådande, framstår det faktum, att den svenska handelsflottan, särskilt

den del som sysselsättes i trampfart, för närvarande i oproportionerligt

stor omfattning består av omoderna fartyg med otillfredsställande konkurrens-

och räntabilitetsförutsättningar.

Orsakerna till denna utveckling äro främst att söka -—• förutom i den allmänna

världshandelskrisen -—- i den nationalistiska handels- och sjöfartspolitik,

vartill krisen föranlett flertalet främmande länder. Trots vissa tecken

i gynnsam riktning synes man icke våga räkna med en sådan förändring

i dessa internationella förhållanden, att därav skulle följa någon avsevärd

förbättring för den svenska sjöfartsnäringen under den närmaste framtiden.

Jag ber härvid få erinra om kommerskollegii uttalande, att även örn den

förbättring på fraktmarknaden, som inträdde under de sista månaderna av

år 1935 -— trots att den under början av detta år i påfallande grad försvagats

— skulle visa sig bliva för någon längre tid beståndande, den

svenska trampfartens ekonomi dock genom krisens långvarighet i betydande

omfattning blivit så ansträngd, att en sanering och konsolidering vore nödvändiga.

Med hänsyn till vad sålunda framhållits har departementschefen, i likhet

med kommerskollegium samt de hörda myndigheterna och sammanslutningarna

å sjöfartens område, funnit statens medverkan till åstadkommande av

förbättrade förhållanden inom den svenska sjöfartsnäringen vara i nuvarande

läge påkallad.

De åtgärder i nyss angivna syfte, varom nu framlagts förslag, avse i första

hand beredande av möjligheter för redare att erhålla billiga lån, s. k. s t ö d1

å n, till driftskapital, till konsolidering eller rekonstruktion av vederbörande

företag — även i samband med genomförande av ackord med fordringsägare

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 126-

—- samt till anskaffning av modernare tonnage vid företags sanering. Medel

härtill skulle beredas ur rederilånefonden, vars kapitaltillgångar för närvarande

till stor del äro outnyttjade. Av denna fond skulle ett belopp av högst

7.5 miljoner kronor få, intill utgången av juni månad 1938, tagas i anspråk

för utlämnande av stödlån.

Följande huvudprinciper hava ansetts böra läggas till grund för den sålunda

ifrågasatta låneverksamheten.

Till erhållande av stödlån böra ifrågakomma endast företag, vilkas väsentliga

verksamhet är rederirörelse; denna rörelse bör avse huvudsakligen sjöfart

i utrikes fart och hava bedrivits förslagsvis minst tre år före ingången

av år 1936. De svårigheter, som föranlett behov av ekonomiskt stöd, skola

hänföra sig till sjöfartskrisen. Vederbörande företag bör hava självt gjort

vad på företaget skäligen kunnat ankomma för övervinnande av svårigheterna

samt även i övrigt befinnas förtjänt av bistånd. Rederiföretag, som

icke är livsdugligt och som genom erhållande av stödlån skulle beredas möjlighet

att fullfölja en icke ekonomiskt sund verksamhet till förfång för andra

rederier, bör icke ifrågakomma till stödlån; sådant lån bör tilldelas endast

företag som, i händelse lån erhålles, är i stånd att varaktigt fortsätta sin

rörelse. Stödlån bör ej lämnas under sådana förhållanden, att det, utan att

komma det understödssökande företaget såsom sådant, d. v. s. dess sjöfartsrörelse,

till avsedd hjälp, huvudsakligen endast bereder intressenterna i

företaget (bolagsstyrelse, bank eller andra) tillfälle att avveckla förlustbringande

engagemang genom dessas överflyttande på staten.

Räntesatsen för stödlånen har föreslagits till 4 %. Lånen, som skulle

handhavas av statskontoret, skulle få karaktär av amorteringslån. Regelmässigt

skulle räknas med en lånetid av 8 år med tre års amorteringsfrihet.

Beträffande avvägningen av räntefoten, vilken kommerskollegium föreslagit

skola bestämmas till 3 procent, har departementschefen anfört följande.

Kommerskollegium har för stödlånens vidkommande föreslagit en räntesats

av 3 procent. Såsom av statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret

framhållits torde, därest en så låg räntesats för stödlånen skulle fixeras,

medel för låneverksamheten böra beredas ej uteslutande av lånemedel, utan

skattemedel därjämte böra tillskjutas.

För egen del förordar jag, att räntesatsen bestämmes till 4 procent. Då

det här icke är fråga om en fortlöpande lånerörelse utan om en utlåning

av allenast tillfällig karaktär, har jag efter samråd med chefen för finansdepartementet

ansett, att med denna räntesats någon anvisning av skattemedel

för ändamålet icke behöver ifrågakomma. Vid sådant förhållande

synes det mig icke heller behövligt att för detta ändamål tillskapa en särskild

fond, utan de erforderliga medlen torde kunna beredas i den formen,

att Kungl. Maj:t bemyndigas att från rederilånefonden utlämna stödlån intill

ett sammanlagt belopp av högst 7.5 miljoner kronor.

Såsom ett komplement till förslaget rörande stödlånen har departementschefen

förordat ett av kommerskollegium framlagt förslag örn utsträckning

i vissa fall av lånetiden för vanliga lån från rederilånefonden (rederi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126-

11

lån). Kommerskollegium har även föreslagit nedsättning från 4 V2 till 4 procent

av räntan å dylika lån. Departementschefen har emellertid med hänsyn

till vad fullmäktige i riksgäldskontoret och statskontoret anfört funnit

sig icke kunna nu förorda den föreslagna räntenedsättningen.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle vidare — vid sidan av

den föreslagna stödlåneverksamheten — inrättas en särskild lånefond, avsedd

att tagas i anspråk för lämnande av sekundärlån åt rederiföretag

vid nybyggnad eller modernisering av fartyg och benämnd statens sekundärlånefond

för rederinäringen. Departementschefen har vid framläggandet

av detta förslag framhållit, att den av kommerskollegium verkställda undersökningen

rörande den svenska sjöfartsnäringen utvisade bland annat, att

den svenska handelsflottan, särskilt den del därav, som sysselsattes i trampfart,

i betydande utsträckning bestode av gammalt och omodernt tonnage.

Departementschefen har därför i likhet med kommerskollegium och de sakkunniga

ansett det angeläget, att en förnyelse och modernisering av detta

tonnage i möjligaste mån befrämjades samt att bistånd härvid lämnades från

statens sida.

Det erforderliga kapitalbehovet för den föreslagna lånefonden, 2.5 miljoner

kronor, skulle tillgodoses genom överförande av motsvarande belopp från

rederilånefonden, som därigenom skulle minskas med samma belopp. Lån

från fonden skulle utlämnas allenast för fartyg, till vars anskaffande lån beviljats

från Svenska skeppshypotekskassan. Lånerörelsen har därför ansetts

böra för statens räkning handhavas av en nämnd med identiskt samma sammansättning

som styrelsen för skeppshypotekskassan, medan själva fonden

skulle förvaltas av riksgäldskontoret, som skulle hava att utbetala för lånerörelsen

erforderliga medel.

Med hänsyn till den för skeppshypotekskassan gällande belåningsgränsen

-— femtio procent av det värde, till vilket fartyget av kassans styrelse uppskattats

-— har sekundärlån ansetts icke böra få beviljas till högre belopp än

som motsvarar tjugo procent av fartygets värde. Räntefoten för sekundärlån

skulle utgöra 4V2 procent. Lånens löptid skulle icke få överstiga 8 år,

därvid dock skulle iakttagas, att sekundärlån skulle vara återbetalat innan

det från skeppshypotekskassan utlämnade lånet slutamorterats. I anslutning

härtill har framlagts förslag örn ändrad lydelse av § 10 förordningen angående

Svenska skeppshypotekskassan, innebärande befogenhet för kassans

styrelse att beträffande lån för fartyg, för vilket sekundärlån beviljats, medgiva

utsträckning av tiden för amorteringen av lånet från kassan till högst

12 år. Enligt nu gällande bestämmelser är återbetalningstiden för lån från

skeppshypotekskassan fastställd till högst 10 år.

Av den förebragta utredningen framgår, att den kris,'' som vårt näringsliv

genomgått och som ännu icke kan anses hava upphört i fråga om sjöfarten,

för denna närings vidkommande medfört mycket kännbara svårigheter. Detta

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

gäller särskilt trampfarten, vars under en följd av år ogynnsamma driftresultat

orsakat likviditetssvårigheter i betydande utsträckning samt omöjliggjort

såväl tillräckliga avskrivningar som ur konkurrens- och räntabilitetssynpunkter

önskvärd förnyelse av tonnaget.

Förhållandena på fraktmarknaden hava visserligen under de sista månaderna

av år 1935 undergått en viss förbättring. Även om denna förbättring

— trots att den under början av innevarande år i påfallande grad försvagats

— skulle visa sig bliva för någon längre tid beståndande, torde emellertid,

såsom kommerskollegium framhållit, trampfartens ekonomi genom krisens

långvarighet hava i betydande omfattning blivit så ansträngd, att en

sanering och konsolidering måste anses nödvändig.

Med hänsyn till vad sålunda framhållits har utskottet i likhet med departementschefen

funnit medverkan från statens sida till åstadkommande avförbättrade

förhållanden inom vår sjöfartsnäring vara i nuvarande läge påkallad.

De åtgärder i angivna syfte, varom Kungl. Majit nu framlagt förslag,

avse i främsta rummet dels utlämnande från rederilånefonden av s. k. stödlån

på gynnsamma villkor för konsolidering av rederiföretag och dels inrättande

av en särskild lånefond för utlämnande av sekundärlån för nybyggnad

och modernisering av fartyg. Utskottet tillstyrker de sålunda föreslagna

stödåtgärderna samt förordar, att desamma utformas i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen angivna riktlinjerna. Det

motionsvis framställda yrkandet om nedsättning av den av departementschefen

för stödlån förordade räntesatsen av 4 procent till 3 procent har

utskottet alltså ej kunnat biträda.

Kungl. Majits förslag om utsträckning i vissa fall av amorteringstiden för

vanliga lån från rederilånefonden (rederilån) och om ändrad lydelse av 10 §

förordningen angående Svenska skeppshypotekskassan hava icke givit utskottet

anledning till erinran.

Vad till sist angår det motionsvis framställda yrkandet örn sänkning från

4 V2 till 4 procent av räntan å rederilån, måste jämväl enligt utskottets mening

vissa skäl anses tala för en åtgärd i dylik riktning. Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret

framhållit, torde emellertid en sänkning av räntan å rederilån

icke böra genomföras isolerat, utan ske i samband med en allmän räntereglering

för statens samtliga utlåningsfonder, beträffande vilka räntan för närvarande

genomgående beräknas efter en högre räntesats än den av motionärerna

föreslagna. Vidare måste en räntesänkning, såvida den icke skall förbindas med

en kompensation för lånefonden i fråga i form av skattemedel, motsvaras

av en lika stor nedgång beträffande den för statens fasta upplåning gällande

effektiva medelräntan. Enligt fullmäktiges i riksgäldskontoret uppgift

uppgår denna för närvarande till omkring 4.20 procent. Med hänsyn till

angivna förhållanden har utskottet i likhet med departementschefen funnit

sig icke kunna tillstyrka, att en sänkning av räntan å rederilån nu kommer

till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

13

I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må

a) medgiva, att för lån från rederilånefonden må, då särskilda

omständigheter därtill föranleda, beviljas utsträckning

av lånetiden på sådant sätt, att lånet skall vara till fullo

återbetalat, då lånet avser anskaffande av nytt fartyg, vid

utgången av tolfte året och eljest vid utgången av tionde året

från första lyftningsdagen;

b) , med avslag å det i motionerna I: 420 och II: 804 framställda

yrkandet beträffande räntan å stödlån, medgiva, att

under tiden till och med den 30 juni 1938 må från rederilånefonden

på i huvudsak av departementschefen förordade

villkor utlämnas stödlån till rederiföretag till ett sammanlagt

belopp av högst 7.5 miljoner kronor;

c) besluta, att från och med den 1 juli 1936 en särskild

lånefond, benämnd statens sekundärlånefond för rederinäringen,

skall inrättas, samt att till denna fond skall från

rederilånefonden överföras ett belopp av 2.5 miljoner kronor;
d)

förklara, att i fråga om statens sekundärlånefond för

rederinäringen skola gälla de bestämmelser, vilka finnas intagna

i det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till kungörelse

i ämnet;

e) godkänna ändrad lydelse av § 10 förordningen angående

Svenska skeppshypotekskassan i enlighet med det

vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till förordning i ämnet;
II.

att det i motionerna I: 420 och II: 804 framställda yrkandet

om sänkning av räntan å vanliga lån från rederilånefonden

icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 124.

Reservation

av herrar Holmgren och Holmström.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Bilaga A.

F örslag

till

Kungörelse

angående statens sekundärlånefond för rederinäringen.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Statens sekundärlånefond för rederinäringen har till ändamål att i enlighet

med bestämmelserna i denna kungörelse lämna lån mot säkerhet av inteckning

i fartyg, som är avsett att huvudsakligen nyttjas i fart mellan Sverige

och utlandet eller mellan orter i utlandet och som är belånat i Svenska

skeppshypotekskassan.

2 §•

Fonden förvaltas av riksgäldskontoret, som har att på anfordran utbetala

för lånerörelsen erforderliga medel.

3 §•

Lånerörelsen handhaves för statens räkning av en nämnd, vars ledamöter

och suppleanter skola utgöras av ledamöterna och suppleanterna i styrelsen

för Svenska skeppshypotekskassan. Nämndens förvaltning och räkenskaper

granskas av skeppshypotekskassans revisorer.

I fråga örn lånerörelsens bedrivande samt nämndens och revisorernas

skyldigheter och befogenheter ävensom deras ansvarighet för skada, som

tillskyndas fonden, skola stadgandena i förordningen angående Svenska

skeppshypotekskassan och i reglementet för kassan äga motsvarande tilllämpning,

dock med iakttagande av

att lån från fonden må lämnas endast för nybyggnad eller modernisering

av fartyg;

att vid beviljande av lån från fonden återbetalningstiden må bestämmas

till högst åtta år, under iakttagande av att lånet skall vara återbetalat innan

det från skeppshypotekskassan utlämnade lånet slutamorterats;

att lån från fonden må beviljas till belopp, motsvarande högst tjugo procent

av fartygets värde, och att inteckningssäkerheten, vilken, där omständigheterna

därtill föranleda, bör stärkas med annan pant eller borgen, skall

ligga inom sjuttio procent av nämnda värde;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

15

att det i andra stycket av § 15 förordningen angående skeppshypotekskassan

stadgade särskilda ansvar med anledning av förlust i följd av att

fartyget upphört att vara svenskt ej skall gälla beträffande lån från fonden;

att vad om förvar och vård av för skeppshypotekskassans obligationslån

pantskrivna värdehandlingar är stadgat skall gälla i fråga om förvaret och

vården av de värdehandlingar, som utgöra säkerhet för lån från fonden;

att nämndens förvaltningsberättelse och revisorernas utlåtande däröver

icke skola befordras till tryck; samt

att nämndens förvaltning och räkenskaper ej skola underställas granskning

av skeppshypotekskassans låntagare.

Å lyftat lånebelopp skall gäldas ränta från lyftningsdagen efter fyra och

en halv procent, dock med skyldighet för låntagaren att, därest till betalning

förfallet kapitalbelopp icke inom åtta dagar efter förfallodagen guldits,

å det förfallna beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen,

till dess betalning sker.

5 §•

Fonden tillhöriga medel, som av riksgäldskontoret utbetalats till nämnden,

skola, i den mån de ej erfordras i lånerörelsen, återställas till riksgäldskontoret.

De i rörelsen influtna räntemedlen, efter avdrag av vad som åtgått

till täckande av med rörelsen förbundna kostnader, skola för varje kalenderår

sist före utgången av nästföljande januari månad inbetalas till riksgäldskontoret.

Av nämnden omhänderhavda medel, som tillhöra fonden,

skola i avbidan på deras användande i rörelsen eller överlämnande till riksgäldskontoret

hållas innestående å checkräkning i riksbanken eller å postgirokonto.

6 §•

Bestämmelser örn ersättning för kostnader, som föranledas av fondens

lånerörelse, ävensom de ytterligare föreskrifter angående rörelsen och vad

därmed har samband, som må erfordras, meddelas av Konungen.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Bilaga B.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 10 förordningen den 6 juni 1929

(nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan.

Härigenom förordnas, att § 10 förordningen den 6 juni 1929 angående

Svenska skeppshypotekskassan skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 10.

Lån må beviljas på högst tio års återbetalningstid med skyldighet för låntagaren

att under lånetiden gälda lånet enligt fastställd amorteringsplan.

Har i enlighet med vad därom särskilt stadgats sekundärlån lämnats mot säkerhet

av inteckning i fartyg, belånat i kassan, må styrelsen dock, efter

prövning i varje särskilt fall, medgiva längre återbetalningstid, högst tolv år,

för det av kassan beviljade lånet.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, äger styrelsen bevilja anstånd

för högst ett år i sänder med fullgörandet av föreskriven amortering.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1936, men skall icke äga tilllämpning

beträffande dessförinnan från kassan beviljat lån.

367246. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder för den svenska sjöfartsnäringen. a1 i texten