Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om statsbidrag till handels - högskolan i Göteborg.

1936-05-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:133, Utlåtande i anledning av väckt motion om statsbidrag till handels - högskolan i Göteborg.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133-

5

Nr 133.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om statsbidrag till handels
-

högskolan i Göteborg.

(3:e avd.)

I en inom första kammaren av herr G. Rahmn m. fl. väckt motion, nr 140,

har hemställts, att riksdagen måtte bevilja handelshögskolan i Göteborg för

instundande budgetår ett anslag å femtontusen (15,000) kronor, mot utfästelse

å handelshögskolans sida att tillhandahålla kostnadsfri undervisning under

motsvarande tid för sex medellösa elever.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

I ärendet har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande från kommerskollegium,

vilket yttrande såsom bilaga närslutes detta utlåtande (Bilaga).

Enligt utskottets uppfattning synas skäl tala för att handelshögskolan i Göteborg

liksom handelshögskolan i Stockholm tillerkännes statsbidrag för sin

verksamhet. Emellertid anser utskottet, att framställning om dylikt bidrag i

första hand bör göras hos Kungl. Majit. Med hänsyn härtill och då utskottet

är förvissat örn att Kungl. Majit efter framställning i ämnet förelägger riksdagen

det förslag, som av omständigheterna befinnes påkallat, får utskottet

hemställa,

att motionen I: 140 icke må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 28 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Utskott

Närvarande: se under utlåtandet nr 132.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 133-

Bilaga.

Stockholm den 11 maj 1936.

Till Riksdagens Statsutskott.

Genom remiss den 21 februari 1936 har Kungl. Majit anbefallt Kommerskollegium

att till Eder avgiva yttrande över en inom Riksdagens första kammare

av herr Rahmn m. fl. väckt motion (nr 140) om statsbidrag åt Handelshögskolan

i Göteborg.

Motionärerna lia föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja Handelshögskolan

i Goteborg ett anslag å 15,000 kronor för budgetåret 1936—1937, mot utfästelse

a handelshögskolans sida att tillhandahålla kostnadsfri undervisning

under motsvarande tid för sex medellösa elever.

^ar i ärendet införskaffat bifogade yttranden från styrelsen för

Handelshögskolan i Göteborg samt handelskammaren därstädes.1

Styrelsen för högskolan har i sitt yttrande med bilagor lämnat en utförlig

redogörelse för högskolans ekonomi. Handelskammaren har förordat den i

motionen gjorda framställningen.

Handelshögskolan i Göteborg, vars stadgar fastställdes av Kungl. Majit den

15 oktober 1920, öppnades den 1 oktober 1923. Enligt uppgift i handlingarna

tiar elevantalet från att första läsåret hava varit allenast fl ökats till 58 under

höstterminen 1935.

Handelshögskolans verksamhet har hittills i huvudsak finansierats med

inkomster fran handelshögskolans fonder, elevavgifter samt ett mindre anslag

fran Göteborgs stad. Nämnda anslag motsvarar den hyra, som staden

debiterar handelshögskolan för i stadens fastighet upplåtna lokaler Hyresbeloppet

har tidigare uppgått till 7,500 kronor för år, men höjdes 1935 i samband

med utvidgning av lokalerna till 9,830 kronor. Enligt för handelshögskolan

upprättad budget för år 1936 skulle utgifterna, beräknade till 128.708

kronor, täckas på nedan angivna sätt:

Avkastning av obligationer m. m............... netto kronor 89 878- —

Anslag av Göteborgs stad .............. » q c^n._

Elevavgifter ..................................''. » 29:000:'' -

kronor 128,708: —

Beträffande högskolans ekonomi i övrigt tillåter sig Kollegium hänvisa till

den redogörelse härför, som lämnats i de avgivna yttrandena.

Högskolan har tidigare fonderat en del av sina inkomster för att därigenom

skapa förutsättningar för erforderlig utvidgning av verksamheten. I

fortsättningen beräknas sådan fondering icke kunna ske på grund av minskad

avkastning av fonderna. Behovet av utökning av de fasta lärarkrafterna vid

vFi!*-uPP§lves emellertid vara starkt kännbart. För närvarande finnas

rA ,,°r*k,0laIl P™fessurer i nationalekonomi med statistik, rättsvetenskap och

nandelstekmk. v idare äro förordnade lärare med examinationsskyldighet i

ekonomisk geograH samt engelska, franska, tyska och spanska språken samt

4 biträdandeJarare. Till jämförelse må nämnas, att vid handelshögskolan i

Stockholm för närvarande finnas 7 professorer, 4 språklektorer, 1 docent

samt 3 speciallärare.

1 Ej här avtryckta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

7

Att genom höjning av elevavgiften skaffa högskolan ökade inkomster anses

icke lämpligt, då redan de nuvarande avgifterna, 200 kronor för termin

eller 400 kronor för läsår, lära kännas betungade för ett stort antal studerande.

I förevarande motion har framhållits, att utvecklingen snarare borde

gå i den riktningen, att högskolan bereddes möjlighet att meddela åtminstone

några medellösa begåvade elever avgiftsfri undervisning. Nedsättning av terminsavgiften

har hittills medgivits i viss utsträckning, men några friplatser

har högskolan icke sett sig i stånd att inrätta.

Det torde vara obehövligt, att här närmare ingå på frågan örn betydelsen

för vårt näringsliv av handelshögskolornas verksamhet. Framhållas må endast,

att utvecklingen under de senare åren torde i hög grad ökat behovet av

chefer och personal inom såväl statliga som enskilda företag med den grundliga

merkantila utbildning, som ifrågavarande högskolor meddela. Antalet

inträdessökande vid handelshögskolorna har även under de senaste 10 åren

starkt ökats. Vid Handelshögskolan i Stockholm har sålunda nämnda antal

under åren 1925—1935 uppgått till respektive 70, 90, 89, 135, 165, 211, 199,

177, 203, 171 och 230. Då sistnämnda högskola icke kunnat bereda plats för

mera än 100 nya elever årligen, har under åren 1929—1935 i medeltal ungefär

hälften av de inträdessökande måst avvisas. Under angivna förhållanden

lärer behovet av Handelshögskolan i Göteborg vara uppenbart. I den bland

handlingarna förefintliga 10-årsöversikten över Handelshögskolans i Göteborg

verksamhet finnes intagen (sid. 27) en tablå, upptagande bl. a. elevernas hemorter.

Denna utvisar, att av under åren 1923—1933 inskrivna 267 elever 153

varit hemmahörande å andra orter än Göteborgs stad, därav en i Norge och

de övriga fördelade på 18 län samt Stockholms stad. Härav torde framgå, att

högskolan har icke allenast lokal betydelse.

Den av högskolan hittills följda planen för verksamheten torde icke giva

anledning till erinran. Kollegium anser det under angivna förhållanden motiverat,

att högskolan, som för sin fortsatta utveckling synes vara i behov av

stöd från statens sida, erhåller sådant stöd. I detta sammanhang må erinras

örn att Handelshögskolan i Stockholm allt ifrån sin tillkomst åtnjutit statsbidrag.

Från Kollegii sida är sålunda ingen erinran att framställa mot att statsbidrag

beviljas Handelshögskolan i Göteborg, liksom ej heller mot storleken

av det i förevarande motion föreslagna beloppet, 15,000 kronor.

För eventuellt anslags tillgodonjutande torde böra meddelas motsvarande

villkor, som plägat föreskrivas beträffande anslaget till Handelshögskolan i

Stockholm, nämligen att ett antal friplatser för studerande vid högskolan inrättas

samt att högskolan skall vara skyldig underkasta sig den granskning

från Riksdagens revisorers sida rörande statsbidragets användning, som Kungl.

Majit kan komma att föreskriva. Antalet friplatser synes i överensstämmelse

med vad motionärerna föreslagit böra bestämmas till sex.

HERMAN ERIKSSON.

j Carl Lamberth.

Siegfrid Matz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.