Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t under riksstatens åttonde huvudtitel gjorda framställningar angående anslag till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

1936-01-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:14, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t under riksstatens åttonde huvudtitel gjorda framställningar angående anslag till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t under riksstatens

åttonde huvudtitel gjorda framställningar angående

anslag till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

(2:a avd.)

l:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I den

till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1936/1937 (punkt

188, sid. 467—471 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag) har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga sådana jämkningar i gällande

grunder för ej mindre understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

än även stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

samma anstalter, som kunna föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att förevarande anslag för innevarande

budgetår är uppfört med 1,300,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Jämlikt 1935 års riksdags beslut bestridas från och med innevarande

budgetår utgifterna för vissa av arbetslösheten påkallade yrkesundervisningsanstalter,

som tidigare erhållit understöd från anslag under femte huvudtiteln,

ur här ifrågavarande anslag till understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning och efterföljande stipendieanslag. Vid denna överflyttning

förutsattes, såsom framgår av 1935 års åttonde huvudtitel, punkten

212, att, om härigenom mindre jämkningar i understödsgrunderna erfordrades,

Kungl. Majit skulle få vidtaga sådana.

På grund av den svårartade arbetslösheten bland manlig ungdom i åldern

16—25 år inom stenhuggeriyrket i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län

och inom sågverks- och massaindustrien i Västernorrlands län har det befunnits

vara en trängande nödvändighet att söka åstadkomma särskilda utbildningsanstalter

för denna ungdom, som av förhållandena tvingas söka

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 14. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

sin framtida utkomst inom andra yrken. Efter överläggningar melian mig

och chefen för socialdepartementet hava förhandlingar inletts med representanter

för vederbörande landsting och kommunala myndigheter om organiserandet

av verkstadsskolor för ändamålet, avsedda att bibringa en så mångsidig

yrkesutbildning som möjligt. Det har beräknats vara erforderligt, att

dessa skolor skola kunna mottaga i Blekinge omkring 150, i Bohuslän omkring

300 och i Västernorrland omkring 300 ynglingar ur ovan angivna

åldersklasser. Lokaler för ändamålet hava förutsatts skola tillhandahållas

genom landstingen eller kommunerna, som även i övrigt beräknats skola i

viss utsträckning bidraga till skolornas inrättande och upprätthållande ävensom

elevernas utrustning och underhåll. I övrigt skulle understöd för ändamålet

lämnas av statsmedel. Därvid torde det bliva oundgängligt att göra

även ganska avsevärda avvikelser från gällande grunder för understöds och

stipendiers utgående. Speciellt ifråga örn elevstipendierna måste detta bliva

förhållandet, då i här avsedda fall eleverna under utbildningstiden i allmänhet

icke kunna vistas i sina hem utan måste inkvarteras vid skolorna, som

förslagsvis avsetts skola förläggas till ett par platser i varje län. Givetvis

kan man icke räkna med att hemmen härunder nämnvärt skola kunna bidraga

till elevernas uppehälle. Med hänsyn till hemkommunernas svaga ekonomiska

ställning är det knappast heller skäligt att av dessa kräva några

mera avsevärda bidrag. Det synes därför rimligt och riktigt, att staten ikläder

sig huvudparten av utgifterna härför genom att tilldela de elever, som under

utbildningstiden måste bo utom hemmet, betydligt större stipendier än eljest,

i varje fall under den första tiden av skolornas tillvaro, innan ännu inkomst

kunnat beredas genom försäljning av elevernas produktion. För närvarande

utgör elevstipendiernas maximibelopp 35 kronor per elev och månad. En tillfällig

höjning av detta belopp upp till 60 kronor, givetvis efter prövning från

fall till fall allt efter omständigheterna, torde för berörda ändamål kunna

bliva behövlig.

Då de i ämnet förda förhandlingarna och förberedelserna ännu icke kommit

så långt, att planen för den omtalade organisationen tagit fastare form,

är det icke nu möjligt att närmare, än vad här skett, precisera omfattningen

av de jämkningar i understödsgrunderna, som kunna komma att visa sig

erforderliga, eller att beräkna de kostnader, som föranledas därav. De sistnämnda

torde dock icke avsevärt påverka anslagsbehovet i det hela. Emellertid

finner jag det nödvändigt, att av riksdagen utverkas bemyndigande

för Kungl. Majit att för här omförmälda ändamål vidtaga sådana jämkningar

i berörda grunder, som förut av mig antytts. Då det är ytterst angeläget,

att de omtalade verkstadsskolorna komma till stånd redan i början

av detta år, räknar jag med att Kungl. Majit må kunna även med avseende

å löpande budgetårs anslag göra de avvikelser från understödsgrunderna

i förevarande hänseende, som kunna visa sig nödvändiga.

Jag förutsätter, att i 1937 års åttonde huvudtitel fullständig redogörelse

lämnas riksdagen för de åtgärder, som av Kungl. Majit med användande av det

ifrågasatta bemyndigandet vidtagits, och de utgifter, som härav föranletts.

Fråga har uppkommit, huruvida från förevarande anslag böra anvisas

medel till sådana kurser vid Broby yrkesskola och Stjärnsunds arbetskoloni,

som falla inom områden, för vilka anslaget icke är avsett. Jag delar

den av skolöverstyrelsen hävdade uppfattningen, att understöd för nämnda

kurser icke böra utgå från förevarande anslag. Lämpligen torde för ändamålet

kunna disponeras till buds stående medel under femte huvudtiteln.

Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens anslagsberäkningar. Den av statskontoret

ifrågasatta, än starkare anslagshöjningen finner jag nu icke påkallad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14. 3

Förevarande anslag bör alltså för nästkommande budgetår ökas med 200,000

kronor till 1,500,000 kronor.

Redan när 1935 års riksdag fattade sitt beslut örn överflyttande av utgifterna

för vissa av arbetslösheten påkallade undervisningsanstalter, som tidigare

erhållit understöd från anslag under femte huvudtiteln, till här ifrågavarande

anslag samt till det under punkt 3:o) i detta utlåtande omförmälda

stipendieanslaget, förutsågs att för denna del av verksamheten vissa jämkningar

i villkoren för utgående av understöd från dessa anslag skulle bliva

erforderliga.

Kungl. Maj:ts här förevarande förslag avser att utverka riksdagens medgivande

till vidtagande av dessa jämkningar, bland annat en höjning av

elevstipendiernas maximibelopp från 35 kronor till 60 kronor per elev och

månad.

Utskottet finner sig böra tillstyrka vad sålunda föreslagits. Härvid utgår

utskottet från att de jämkningar, som med stöd av ett sålunda lämnat medgivande

komma att vidtagas, bliva av tillfällig natur och icke komma att bestå

längre än de särskilda förhållanden, som föranlett deras tillkomst, sådant

påfordra. Vidare vill utskottet framhålla att, på sätt departementschefen

förutsatt, i 1937 års åttonde huvudtitel en fullständig redogörelse bör lämnas

riksdagen för de åtgärder, som av Kungl. Majit med användande av

det nu av utskottet tillstyrkta bemyndigandet vidtagits, och de utgifter, som

härav föranletts.

Förslaget att Kungl. Majit må kunna även med avseende å löpande budgetårs

anslag göra de avvikelser från understödsgrunderna i förevarande

hänseenden, som kunna visa sig erforderliga, finner sig utskottet jämväl böra

tillstyrka.

Den för nästkommande budgetår föreslagna anslagsökningen från 1,300,000

till 1,500,000 kronor eller med 200,000 kronor ansluter sig till skolöverstyrelsens

beräkningar örn den antagliga medelsåtgången och har icke givit

utskottet anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga sådana jämkningar

i gällande grunder för ej mindre understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning än även stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid samma

anstalter, som kunna föranledas av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari

1936 under punkt 188 anfört;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

1,500,000 kronor.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

Utskottet.

2:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 471—473), vilket innebär en

höjning av förevarande anslag med 50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor.

3:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t

har (punkt 190, sid. 473 och 474) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

I de nu gällande grunderna för stipendier åt elever vid yrkesundervisningsanstalterna

ifrågasätter jag icke annan ändring, än som framgår av vad

jag ovan under punkten 188 anfört.

Då förevarande anslag-bör beräknas till ett belopp, som så nära som möjligt

överensstämmer med den verkliga medelsåtgången, biträder jag överstyrelsens

förslag örn höjning av anslaget med 100,000 kronor till 300,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkten l:o) anfört hemställer

utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts nu förevarande

förslag,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalten'' för

yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 300,000 kronor.

Stockholm den 31 januari 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Borell, Walles, Bergström, Nylander,

Sandén och von Heland, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Jonsson i

Eskilstuna, Nilsson i Hörby, Aronson och Olsson i Staxäng.

Stockholm 1936, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

360336

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:18 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, Maj:ts i statsverkpropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till möbler m. m. för kan s. 9 i texten