Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-06-04 · 107 sidor, varav 106 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 106 av 107 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

folk- och småskoleseminariernas organisation m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 140 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående folkoch

småskoleseminariernas organisation m. m., som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1936/1937

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,680,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 270,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 75,000 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 71,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 291,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 65,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 14,000 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 15,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för

småskollärarinnor ett anslag av 5,000 kronor;

dels ock till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. ett förslagsanslag av 110,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 150. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1936 dagtecknad

proposition, nr 100, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,

att träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937:

A. 1. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet nio, därav sju skola

vara anordnade såsom dubbelseminarier och två tills vidare såsom enkelseminarier.

2. Av dubbelseminarierna skola

sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,

(44-2), och

ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning

av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 +särskild kurs).

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.

3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala,

Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall

seminariet i Falun vara av formen 4 +särskild kurs.

Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå och Karlstad.

4. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda

för manliga elever, seminarierna i Falun och Stockholm för kvinnliga

elever och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga

elever.

B. 1. Småskoleseminarierna skola vara till antalet sju, därav tre skola

vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra såsom enkelseminarier.

2. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2-åriga linjer,

(2 + 2).

Av enkelseminarierna skola två innefatta, vartdera, en 3-årig linje,

och två, vartdera, en 2-årig linje.

3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs, Skara och Landskrona.

Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele, Härnösand

och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda seminarierna

vara 3-åriga.

C. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Växjö och Kalmar samt

småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas, de båda förra

successivt från och med läsåret 1936—1937 och de båda senare med utgången

av läsåret 1935—1936;

dels medgiva, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna

i Linköping och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av

dessa seminarier utan vederlag återgå till Östergötlands läns landsting,

respektive Kopparbergs läns landsting;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

3

dels medgiva att — därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning

i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (inklusive

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola)

och hushållsgöromål vid folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning

före den 1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—1937

intill dess att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer

att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar ett

medeltal, beräknat på sätt av departementschefen angivits — han må

under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärartimmar

fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande

två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han skulle hava

uppburit, örn för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning,

som skulle motsvara ovannämnda medeltal, och den, som han uppbär

för sin faktiska tjänstgöring under året, tillfällig löneförbättring

däri inräknad;

dels medgiva, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som

för manlig lektor vid samma seminarier;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937;

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 287,000 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 74,000 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 105,000 kronor;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936,1937 anvisa

ett förslagsanslag av 278,800 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,700 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 19,500 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för

småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000

kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

dels till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 110,000 kronor;

dels ock medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet

i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt för budgetåret 1935/

1936 ägt rum, jämväl under budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner,

hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr D. Norman väckt motion

(I: 322), vari hemställts, att riksdagen vid beslut i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 100 måtte ej mindre uttala, att behörighetsvillkoren

för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas enligt 1932

års seminariesakkunnigas förslag, att principiell likställighet bör upprätthållas

beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet

och det 2-åriga småskoleseminariet, att minst ett främmande språk blir

obligatoriskt läroämne vid småskoleseminarium, än även godkänna sådan

ändring av i propositionen föreslagen avlöningsstat för småskoleseminarierna,

som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Anders Andersson m. fl. (I: 330) och den andra inom andra kammaren

av herr förste vice talmannen E. O. Magnusson m. fl. (II: 669),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att med ändring av vad

som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition nr 100/1936 angående folkoch

småskoleseminariernas organisation m. m. ett folkskoleseminarium

av typen 4 + 2 (studentlinje) måtte förläggas till Växjö i stället för till

Stockholm;

dels en inom första kammaren av herr J. Sandén väckt motion (I: 331),

vari hemställts, att lärare i trädgårdsskötsel vid sådant dubbelseminarium,

som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till enkelseminarium, måtte

tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor, som enligt propositionen

skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium;

dels en inom första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (1:348),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att antalet studentlinjer

begränsas till fem, att hos Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning

i frågan örn höjning av ämneslärarnas vid småskoleseminarierna

kompetens, så att förslag kan avgivas till 1937 års riksdag samt att

hos Kungl. Majit anhålla örn beaktande av de synpunkter som av

motionären anförts beträffande de frivilliga lektionerna och det enskilda

arbetet;

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion

(I: 349), vari föreslagits, att riksdagen behagade hos Kungl. Majit hemställa,

att de av 1932 års seminariesakkunniga föreslagna undervisningsplanerna

för rikets folkskoleseminarier, innan de erhålla gällande kraft,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

a

måtte underkastas revision i syfte att åt för folkskollärarbildningen centrala

läroämnen bereda tillbörligt utrymme å läroplanen samt att därvid

elevernas metodiska och praktiska utbildning jämväl behörigen beaktas;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar I. Englund och E. Bjurström (1:350) och den andra inom

andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl. (II: 689), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts

proposition nr 100, att småskoleseminariet i Falun bibehålies, antingen

i sin nuvarande typ med rätt att disponera vissa lokaler i annan statens

läroanstalt i Falun eller så att småskoleseminariet inorganiseras i folkskoleseminariet;
dels

en inom första kammaren av herrar J. Bergman och G. Rahmn

väckt motion (1:351), vari yrkats, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t hemställa, att realexamen lägges som grund för folkskollärarutbildningen

vid den 4-åriga linjen, att sökande, som avlagt realexamen,

skall genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet, matematik och musik,

varvid även den sökandes allmänna mognad och lämplighet för seminariearbetet

bör utrönas, samt att sökande, som icke avlagt realexamen,

undergår sådan prövning som nyss nämnts och därjämte prövning i

övriga ämnen, utvisande, att den sökande äger fullt erforderliga kunskaper

för att kunna följa undervisningen vid seminariet;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Petrus Nilsson m. fl. (I: 352) och den andra inom andra kammaren

av herr G. L. Johnsson i Kalmar m. fl. (II: 688), vari hemställts,

att riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas

som ett kvinnligt enkelseminarium med fyraårig kurs;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Petrus Nilsson m. fl. (I: 353) och den andra inom andra kammaren

av herr J. E. Andersson i Ovanmyra (II: 690), vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 100

måtte besluta, att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna

begränsas till fem;

dels en inom första kammaren av herrar I. Paidi och Ruben Wagnsson

väckt motion (I: 354), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i

den nya folkskoleseminarieorganisationen skola sammanlagt ingå sju 2- åriga studentkurser, samt att ett av dubbelseminarierna skall innefatta

tre 2-åriga studentkurser;

dels en inom första kammaren av herrar 7. Emili och Ruben Wagnsson

väckt motion (1:355), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium,

som nu utgöres av folkskollärarexamen, liöjes till att

motsvara vad som erfordras för behörighet till adjunktsbefattning vid

allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för ifrågavarande lärare,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

som nu är densamma som avlöningen till övningsskollärare, höjes till

lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt läroverk, att avlöningen för

rektor vid småskoleseminarium höjes till att motsvara avlöningen för

realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid småskoleseminarium

skall utgå efter samma grunder som till motsvarande befattningshavare

vid allmänt läroverk;

dels en inom andra kammaren av herr A. Gustafson i Kasenberg m.

fl. väckt motion (II: 664), vari hemställts, att i den organisation av folkskoleseminarierna,

som i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 100

må beslutas, måtte ingå 4 studentkurser;

dels en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping

väckt motion (II: 670), vari hemställts, att riksdagen ville lämna Kungl.

Maj:ts proposition nr 100 utan bifall;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Holmdahl väckt motion

(II: 691), vari hemställts, 1) att riksdagen vid bifall till vad i propositionen

nr 100 i övrigt föreslagits beträffande inträdesfordringar och inträdesprov

till den 4-åriga linjen vid folkskoleseminarierna och till de

2-åriga småskoleseminarierna måtte besluta, ej mindre att inträdessökande,

som avlagt realexamen — dock med i motionen angiven begränsning

— skall genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet, matematik

och musik, varvid den sökandes allmänna mognad och lämplighet

för seminariearbetet skall söka utrönas, än även att inträdessökande,

som icke avlagt realexamen, skall undergå sådan prövning, som nu

nämnts, och därjämte prövning i övriga ämnen, varvid skall söka utrönas,

huruvida den sökande äger erforderliga kunskaper och den allmänna

mognad och lämplighet, som kräves för att kunna följa arbetet

vid seminariet; samt 2) att vad i övrigt i motionen föreslagits måtte

vinna beaktande vid riksdagsbehandlingen av ovannämnda proposition.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till

motionerna I: 322, I: 330, I: 331, I: 348, I: 349, I: 350, I: 351, I: 352, I: 353,

I: 354, I: 355, II: 664, II: 670 och II: 691.

Sedan 1929 års riksdag i skrivelse nr 145 framhållit behovet av en

utredning rörande inskränkning av seminarierna för folkskollärarutbildning

samt anhållit, att Kungl. Majit måtte framlägga förslag i frågan,

huruvida och i vilken utsträckning staten borde övertaga de av landstingen

och vissa städer upprätthållna småskoleseminarierna, föreläde

Kungl. Majit 1931 års riksdag förslag i sistberörda hänseende (proposition

nr 212). Förslaget grundade sig på en av 1929 års seminariesakkunniga

verkställd utredning. I anledning härav beslutade 1931 års riksdag

(skrivelse nr 199), att staten skulle övertaga ali småskollärarutbildning.

I propositionen nr 143/1932 framlades förslag rörande den närmare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

7

organisationen av de förstatligade småskoleseminarierna ävensom det

av 1929 års riksdag begärda förslaget till omorganisation av folkskoleseminarierna.

Även sistnämnda förslag byggde på en av omförmälda

sakkunniga verkställd utredning.

Av riksdagens i anledning av nyssnämnda proposition avlåtna skrivelse

nr 353/1932 framgår, att riksdagen fattade beslut rörande organisationen

av småskoleseminarierna, därvid riksdagen i vissa hänseenden

biföll Kungl. Maj:ts organisationsförslag, men att riksdagen icke ansåg

sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag angående folkskollärarutbildningen

i vidare mån, än vad anginge ett av Kungl. Majit framlagt förslag

rörande nedläggande av folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona,

varförutom riksdagen beslutade, att folkskoleseminariet i Härnösand

skulle nedläggas. I övrigt fattade riksdagen icke något definitivt beslut

angående folkskoleseminariernas framtida gestaltning. Emellertid anhöll

riksdagen, att Kungl. Majit måtte låta verkställa förnyad utredning i

fråga örn organisationen av statens folkskoleseminarier i övrigt, med

beaktande av de synpunkter, riksdagen i sin ifrågavarande skrivelse anfört,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna förnyade

utredning kunde giva anledning.

Riksdagens skrivelse ger vid handen, att enligt riksdagens mening vid

sagda utredning borde komma till bedömande i huvudsak följande spörsmål,

nämligen frågorna om förlängning av studentkurserna, utökning av

deras antal samt dessa kursers inordnande såsom en fast beståndsdel

av seminarieorganisationen, vidare frågan örn folkskoleseminarieorganisationen

i övrigt, särskilt i vad den vore beroende av ett ställningstagande

till spörsmålen örn antalet avgångsklasser, proportionen mellan

manliga och kvinnliga lärare, ett inorganiserande i seminarieväsendet

av en kurs för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor

samt inrättande av samseminarier.

Genom beslut den 14 juli 1932 bemyndigade Kungl. Majit chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för att inom

departementet biträda med den av riksdagen i dess sistnämnda skrivelse

begärda utredningen i fråga örn organisationen av statens folkskoleseminarier.

Med anledning av framställningar från skolöverstyrelsen och från centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening anbefallde Kungl.

Majit den 9 mars 1934 de sakkunniga dels att i samband med fullgörande

av förut givet uppdrag verkställa utredning och avgiva förslag

beträffande erforderliga ändringar i omfattningen av den nuvarande

organisationen av statens småskoleseminarier, dels och att, i anslutning

till uppdraget att utreda spörsmålet örn en kurs för småskollärarinnors

utbildning till folkskollärarinnor, jämväl verkställa utredning och avgiva

förslag rörande inträdesfordringar och kursplaner för småskoleseminarierna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

De sakkunniga hava med skrivelse den 9 augusti 1935 till statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnat betänkande med

utredning och förslag angående folk- och småskoleseminariernas organisation

m. m. (statens offentliga utredningar 1935: 44).

Över betänkandet hava avgivits yttranden av ett flertal myndigheter

m. fl.

De sakkunnigas betänkande avser såväl folk- som småskoleseminariernas

inre och yttre organisation.

I avseende å jolkskoleseminarierna avse förslagen väsentligen utbildningstidens

längd, inträdesfordringar och inträdesprövning, undervisningsplaner,

behovet av folkskollärare samt seminariernas yttre organisation,

d. v. s. antal, art och förläggning.

I avseende å småskoleseminarierna avse förslagen inträdesfordringar

och inträdesprövning, undervisningsplaner, behovet av småskollärare m. fl.,

seminariernas yttre organisation samt kompetens och löneställning för

rektorer, ämneslärare och timlärare i kunskapsämnen.

I den föreliggande propositionen har till behandling först upptagits

frågan örn folkskoleseminariernas organisatoriska förhållanden och därefter

motsvarande spörsmål beträffande småskoleseminarierna. Sedan

hava behandlats frågorna om behovet av lärare vid folk- och småskoleseminarierna,

örn kostnaderna för seminarieorganisationen efter dess fullständiga

genomförande, om organisationens genomförande samt, till sist,

om seminarieorganisationen under nästa budgetår.

Vad angår seminarielinjerna vid folkskoleseminarierna, har departementschefen

till en början (sid. 5—13 i statsrådsprotokollet) erinrat

örn att seminarieorganisationen nu inrymmer två linjer, en 4-årig och

en 1-årig, den senare avsedd för studenter m. fl., samt att studentlinjen

icke är fast inordnad i organisationen. Efter en redogörelse för 1932

års riksdags ståndpunkt i frågan och för de sakkunnigas förslag och

myndigheternas yttranden däröver, har departementschefen yttrat huvudsakligen

följande:

Någon förändring av längden av den Jj-åriga seminarielinjen har icke

vid den föreliggande utredningen ifrågasatts och torde icke heller vara

motiverad. Därest utbildningen vid denna linje, såsom nedan kommer att

föreslås, grundas på högre inträdesfordringar, än som nu äro föreskrivna,

inträder i fråga örn vissa ämnen en lättnad, men den tidsvinst, som

genom sistberörda åtgärd kan erhållas, bör tillgodoföras undervisningen

i vissa andra ämnen ävensom utnyttjas för att bereda eleverna mera

tid till enskilt studiearbete.

Studentlinjen, som hittills varit 1-årig, har under lång tid ingått som

en mera provisorisk beståndsdel av seminarieorganisationen. De sakkunnigas

av samtliga myndigheter tillstyrkta förslag innebär, att studentlinjen

i fortsättningen skall erhålla samma fasta ställning som den 4-åriga

linjen samt att utbildningstiden skall förlängas till två år. Örn önskvärdheten

av att en fastare ställning beredes studentlinjen torde några delade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

9

meningar ej längre råda. Med hänsyn till att numera en mycket stor

del av den ungdom, som söker sig till folkskollärarbanan, väljer vägen

över studentexamen, saknas anledning att giva denna utbildningsform

en särställning vid den förestående nyordningen av seminarieväsendet.

I seminarieorganisationen bör alltså enligt min mening som en fast beståndsdel

ingå ett visst antal studentlinjer, och bestämmelserna angående

dessa linjer böra inarbetas i den nya seminariestadga, som vid

bifall till mina här nedan framställda förslag bör utfärdas. Härigenom

blir det möjligt att på ett ändamålsenligare sätt, än nu är fallet, anknyta

studentlinjen till den 4-åriga linjen och avpassa lärarbehovet och

övningsskolan vid seminarierna även efter studentlinjens behov.

Redan tidigare har med styrka gjorts gällande, att utbildningstiden vid

studentlinjen är för kort för att i erforderligt mått bibringa eleverna erforderliga

kunskaper och färdigheter och nödig praktisk förtrogenhet med

lärarens uppgifter. 1932 års riksdag synes ej hava stått främmande för

denna uppfattning, även örn riksdagen icke var redo att taga bestämd

ståndpunkt till frågan. Den ytterligare utredning, som nu förebragts,

torde lämna ett tillräckligt material för frågans bedömande och synes mig

hava oförtvdbart givit vid handen, att ett trängande behov av en förlängning

av studentlinjen föreligger. Det bör hållas i minnet, att flertalet

av de studenter, som söka sig in på studentlinjen, nyss lämnat

gymnasiet. Dessa elever äro invanda vid de arbetsmetoder, som tilllämpas

på gymnasiet och som i många hänseenden skilja sig från seminariets

arbetsformer. Från gymnasiets högsta ring med dess oftast

hårda arbetstakt och av forcerade studier kännetecknade arbetssätt

komma de oförmedlat över till seminariet, där målet är att på två terminer

icke endast inhämta teoretiska kunskaper och färdighet i vissa

övningsämnen, som ej återfinnas på gymnasiets schema, utan även göra

sig förtrogen med det till själ v verksamhet syftande arbetssätt, som redan

tillämpas vid seminarierna och som vid bifall till de sakkunnigas förslag

skulle ytterligare markeras. De skola på en mycket begränsad tid

tillgodogöra sig den för seminarierna säregna undervisningen i övningsskolan

och den praktiska lärarutbildningen över huvud taget. Allt detta

måste — såsom de sakkunniga också framhålla — medföra en betydande

arbetsbelastning för eleverna på studentlinjen. Detta är emellertid enligt

min mening icke den väsentligaste olägenheten med den nuvarande

ordningen. Det jäkt, som präglar arbetet inom studentlinjen, kan icke

vara till fördel för arbetsresultatet och står i avgjord motsats till den

lugnare arbetstakten inom den 4-åriga linjen. Eleverna torde i flertalet

fall näppeligen hinna smälta det kunskapsstoff, som bibringas dem under

dessa förhållanden, och ej heller fa samma förtrogenhet med lärargärningens

uppgifter, som eleverna på den 4-åriga linjen med dess lämpligare

avvägda arbetstempo hinna förvärva. Jag vill särskilt framhålla,

att det antal lektioner, som varje elev under sin utbildningstid får hålla,

nu är något lägre för eleverna pä studentlinjen än för eleverna pä den

4-åriga linjen. För att emellertid eleverna på den förra linjen över

huvud taget skola hinna fullgöra det föreskrivna antalet lektioner, måste

de så gott som omedelbart vid läsårets början hålla lektioner i övningsskolan,

medan lia den 4-åriga linjen enligt den nuvarande ordningen folden

praktiska lärarutbildningen är ät denna del av seminariernas undervisning

anslagen en tid av 0, 1, 3, respekt i ve 4 veckotimmar i klasserna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

I—IV. Givet är, att den starka koncentrationen på studentlinjen av

den praktiska lärarutbildningen, som dock är en av seminariernas allra

viktigaste arbetsuppgifter, är till avsevärd olägenhet för studenternas

utbildning för lärarkallet. Det förhållandet, att det oaktat studentfolkskollärarna

i allmänhet kunnat uträtta ett förtjänstfullt arbete i folkskolans

tjänst, vittnar gott örn det elevmaterial, som på denna väg passerar

genom seminarierna.

Om sålunda redan arbetssättet på studentlinjen starkt motiverar en

förlängning av utbildningstiden, synes också en väsentlig utvidgning av

kursens innehåll vara erforderlig för att den skall bliva likvärdig med

den utbildning, som meddelas vid den 4-åriga linjen. Belysande härför

är, att de sakkunniga ansett erforderligt att vid studentlinjen utöka

undervisningstiden för de teoretiska ämnena med 10 veckotimmar och

för övningsämnena med 8 Va veckotimmar samt den tid, som ägnas åt

den praktiska lärarutbildningen, med 4 veckotimmar, alltså med inalles

22 Va veckotimmar eller med icke mindre än omkring 50 procent. En

av de sakkunniga berörd omständighet, som heller icke bör förbises, är,

att det nuvarande gymnasiets starkt differentierade organisation vid intagningen

av elever i studentkurserna vållat vissa svårigheter, vilka de

sakkunniga vilja eliminera eller mildra genom att i seminariekursen inlägga

kompletterande undervisning i ifrågakommande ämnen.

I likhet med de sakkunniga håller jag före, att de nu påpekade olägenheterna

icke kunna avhjälpas genom åtgärder utanför ramen av kurserna,

exempelvis genom uppställande av krav på förberedande självstudier

eller genom anordnande av förberedande utbildning. Det skulle

säkerligen innebära alltför stora påfrestningar på elevaspiranternas krafter

att hänvisa dessa studier eller denna utbildning till sommarferien

efter studentexamen. Ej heller lärer det vara tillräckligt att utsträcka

utbildningstiden vid studentlinjen med en termin till 3 terminer. Med

sistnämnda anordning skulle, såsom de sakkunniga påpeka, dessutom

vara förenade svåröverkomliga praktiska olägenheter. I likhet med de

sakkunniga och myndigheterna håller jag före, att den enda tillfredsställande

utvägen är att förlänga linjen till två år, och jag tillstyrker

därför de sakkunnigas förslag i denna del.

I enlighet med 1932 års riksdags uttalande i ämnet bör i den blivande

seminarieorganisationen inpassas en kurs för utbildning av småskollärarinnor

till folkskollärarinnor, en utbildningslinje, som även enligt min

mening är mycket välmotiverad. Jag vill emellertid betona, att erfarenheter

ännu saknas örn huru en sådan kurs lämpligen bör planläggas.

Med hänsyn härtill böra de anordningar, som nu vidtagas, bliva av provisorisk

karaktär. De sakkunnigas av flertalet myndigheter understödda

förslag om anordnande av en 2-årig sådan kurs, vilken skulle föregås

av en kortvarig förberedande kurs synes vara en lämplig försöksanordning.

Enligt min mening bör alltså folkskoleseminarieorganisationen inrymma

följande tre utbildningslinjer, nämligen 4-årig linje, 2-årig linje för studenter

samt 2-årig linje för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor,

samtliga linjer fast infogade i seminarieorganisationen.

I fråga om inträdesfordringar och undervisningsplaner vid

den 4-åriga seminarielinjen har departementschefen (sid. 13—36

i statsrådsprotokollet), efter en redogörelse för gällande bestämmelser,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

11

för behandlingen av motsvarande spörsmål vid 1932 års riksdag samt

för de sakkunnigas utredning och förslag ävensom myndigheternas yttranden

i ämnet, för egen del anfört följande:

Sedan de nuvarande inträdesfordringarna vid den 4-åriga seminarielinjen

till sina grunddrag bestämdes år 1914, har skolväsendet undergått

en genomgripande utveckling. Huvudpunkterna i denna utveckling

markeras av den utsträckning av den allmänna skolplikten, som

skedde genom 1918 års riksdags beslut om fortsättningsskolans införande

som obligatorisk skolform, 1919 års undervisningsplan för folkskolan och

av 1927 års skolreform, varigenom möjligheterna till undfående av högre

skolundervisning förbättrades och folkskolans karaktär av bottenskola

för nämnda undervisning befästes. Det inre skolarbetet har undergått

en väsentlig förändring, och detta i en riktning, som ställer ökade krav

på lärarens kunskaper och på hans förmåga som uppfostrare. Skolväsendet

har inom den givna organisatoriska ramen strävat att anpassa

sig efter den snabba utvecklingen på andra områden av samhällslivet,

vilken ställer ökade krav på medborgaren och därför också på skolans

arbetssätt och dess bildningsmål. En utsträckning av lärotidens längd

vid folkskolan framstår som bekant som det mest aktuella önskemålet

i fråga om vårt lands folkundervisning. En sådan förlängning av skoltiden

kommer att ytterligare öka anspråken på dugligheten hos lärarna

inom folkskoleväsendet och behovet av en förbättring av den nuvarande

lärarutbildningen.

Som ett enligt min mening betydelsefullt steg i denna riktning kan

det föreliggande förslaget om införande av skärpta inträdesfordringar

vid seminariernas 4-åriga linje rubriceras. Ett realiserande av detta

förslag öppnar möjligheter att på ett mer tillfredsställande sätt än vad

nu är fallet främja den fackliga utbildningen av eleverna vid seminarierna.

Det är, såsom de sakkunniga påpeka, möjligt att redan nu i

viss utsträckning tillgodose behovet härav på grund av den förskjutning

uppåt, allmänbildningsnivån hos eleverna faktiskt företer. En revision

av inträdesfordringarna i angivet hänseende skulle emellertid möjliggöra,

att undervisningsplanen vid seminarierna kan både reellt och formellt

bygga på ett mått av kunskaper, som i vissa hänseenden icke oväsentligt

överstiger de fordringar, som nu stadgeenligt ställas, och att alltså

utbildningen vid seminarierna kan planmässigt anordnas härefter och

givas ett rikare innehåll, än de nuvarande förhållandena medgiva.

Nyss nämndes, att den faktiska kunskapsnivån hos de inträdessökande

alltmera ökats. De sakkunniga hava i detta hänseende verkställt en

uttömmande undersökning rörande den utbildning, som de i första klassen

av det 4-åriga seminariet intagna besitta. Denna undersökning

visar, att under den tid av något över tjugu år, som förflutit, sedan de

nuvarande inträdesfordringarna bestämdes, antalet i första klassen intagna,

vilka som förutbildning haft endast folkskola, minskats från 49,1

procent till endast ll,x procent av samtliga de i nämnda klass intagna

eleverna, samt att samtidigt motsvarande procenttal för dem, som avlagt

realexamen, ökats frän endast 8,:. procent lill icke mindre än 34

procent. Enligt samma undersökning hade år 1915 endast 17, i procent

av de i första klassen intagna en skolunderbyggnad, som motsvarade

realexamen eller låg däröver. Sisi nämnda procenttal uppgick år 1934

lill icke mindre än (17,7 procent. Mer än två tredjedelar av de i första

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

klassen intagna eleverna hade alltså sistnämnda år högre inträdeskompetens

än de sakkunniga föreslå och återstoden torde hava ägt en inträdeskompetens,

som ej avsevärt skiljer sig från den av de sakkunniga

föreslagna.

I betraktande av det nu anförda måste jag ge de sakkunniga rätt

därutinnan, att en höjning av inträdesfordringarna synes böra vidtagas

redan av det skälet, att en bättre överensstämmelse med den faktiskt

förefintliga inträdeskompetensen bör åvägabringas.

När det gällt att avväga, till vilken nivå inträdesfordringarna böra

höjas, hava de sakkunniga funnit sig böra föreslå, icke att avlagd realexamen

uppställes såsom inträdesvillkor, utan att kunskapsnivån höjes

till att i stort sett motsvara realexamen. I ämnena kristendomskunskap,

modersmålet, matematik, historia, geografi samt biologi och hälsolära

böra enligt de sakkunnigas förslag inträdesfordringarna i huvudsak

motsvara realskolans kurser, under det att man i fysik och kemi — med

hänsyn till att det för inhämtande av realskolans kurser i sistnämnda

ämnen erfordras tillgång till labora tiv utrustning ■— skulle nöja sig med

ett icke oväsentligt lägre kunskapsmått och i övningsämnena bibehålla

ungefär de nuvarande inträdesfordringarna. Kunskaper i främmande

språk skulle ej utgöra oeftergivligt villkor för inträde. Då de sakkunniga

sålunda ej velat uppställa krav på avlagd realexamen som inträdesfordran,

hava de ansett, att en ensartad inträdesprövning skall anställas

i de olika ämnena (med undantag dock för främmande språk, där prövningen

skulle vara frivillig) med samtliga sökande, oavsett arten av

deras förutbildning.

Skolöverstyrelsen har däremot ansett tiden vara inne att föreskriva

avlagd realexamen som villkor för inträde i den 4-åriga linjen, detta

närmast på grund därav, att, såsom överstyrelsen betonar, på så sätt

vissa avsevärda fördelar säkerligen skulle vinnas för det inre seminariearbetet

(bland annat skulle elevernas språkkunskaper vara av mycket

stort värde för deras seminariearbete), samt att seminarierna skulle

vinna en bättre anknytning till det allmänna skolväsendet, än vad som

skulle bliva fallet vid bifall till de sakkunnigas förslag, varförutom en

sådan åtgärd skulle förenkla inträdesprövningarna. Överstyrelsen föreslår

därför, att realexamen lägges som grund för folkskollärarutbildningen

på den 4-åriga linjen, samt att sökande, som avlagt sådan examen,

skall genomgå inträdesprov i modersmålet, matematik och musik, varvid

man även skulle söka utröna sökandens allmänna mognad och lämplighet

för seminariearbetet. Emellertid har överstyrelsen ej velat från

tillträde till seminarium helt utestänga sökande, som ej avlagt realexamen.

Därför har föreslagits, att sådan sökande skall undergå prövning,

som nyss nämnts, och därjämte prövning i övriga ämnen, vilken prövning

skulle hava till ändamål att utvisa, att den sökande ägde erforderliga

förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig undervisningen

vid seminariet.

För egen del vill jag till en början framhålla, att jag icke kan understödja

ett förslag, som vore ägnat att från tillträde till seminarium utestänga

dem, som vilja ägna sig åt folkskollärarbanan men ej haft tillfälle

att åtnjuta utbildning vid allmänt läroverk eller annan läroanstalt

med realexamen. I detta hänseende vill jag understryka vad överstyrelsen

framhållit därom, att seminarierna hittills erhållit ett ej oväsent
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

13

ligt antal av sina mest begåvade och skickliga elever från orter, där

tillfälle icke givits till fortsatt utbildning utöver folk- och fortsättningsskolan.

Denna min ståndpunkt innebär emellertid icke, att jag motsätter

mig förslag örn en höjning av det kunskap smått, som bör krävas

för inträde i den 4-åriga linjen, till en nivå, som i det närmaste motsvarar

realexamens. Rika utbildningsmöjligheter vid sidan av dem, som

föra genom skolorna, stå i våra dagar öppna för studieintresserade. För

en begåvad och ambitiös person, som befinner sig i den relativt mogna

ålder, som är föreskriven för inträde i första klassen, torde det numera

icke möta oöverkomliga svårigheter att genom självstudier förskaffa sig

en utbildning, som svarar mot realexamen. Den, som över huvud taget

icke förmår detta, tillhör enligt min mening icke dem, vilkas tillträde

till folkskollärarutbildning bör underlättas.

Varken de sakkunnigas eller skolöverstyrelsens förslag står i strid

med min nyss tillkännagivna uppfattning. Att jag är mer benägen att

biträda det av de sakkunniga framlagda förslaget beror därpå, att det

enligt min mening är av betydelse, att samtliga de inträdessökande —

oavsett örn de förskaffat sig det stipulerade kunskapsmåttet genom realexamen

eller genom däremot svarande självstudier — böra bedömas

under i möjligaste mån likartade förhållanden och på ett sätt, som tilllåter

jämförelse mellan avlagda prestanda. Det lärer icke kunna bestridas,

att skolöverstyrelsens förslag härutinnan är otillfredsställande och

kan medföra, att de, som ej avlagt realexamen, komma i en i förhållande

till de inträdessökande med realexamen missgynnad ställning. Det

är fara värt, att redan detta förhållande kan avskräcka många av dem,

som skolöverstyrelsen själv önskar som elever vid seminarierna, från att

anmäla sig till inträde, vilket — såsom överstyrelsen framhåller — skulle

innebära en verklig förlust för seminarierna och för folkskolan. Däremot

skulle vid ett biträdande av de sakkunnigas förslag ingen principiell

åtskillnad i prövningshänseende komma att göras mellan nämnda

båda kategorier av inträdessökande.

Jag medgiver, att ett bifall till överstyrelsens förslag skulle kunna

medföra vissa fördelar, såsom en förenklad inträdesprövning och även

ytterligare någon, ehuru relativt obetydlig förbättring av seminarieutbildningen

utöver de sakkunnigas förslag, varjämte tvivelsutan folkskoleseminarierna

skulle på detta sätt erhålla en närmare anknytning till det

allmänna skolväsendet än genom de sakkunnigas förslag. Men dessa

fördelar synas icke vara av den art, att de uppväga de ovan angivna

olägenheterna med överstyrelsens förslag. Jag vill framhålla, att hinder

icke torde möta att förlänga den tid, som nu tages i anspråk för inträdesprövningar,

med en eller annan dag, därest erfarenheten skulle

giva vid handen, att nämnda tid skulle bliva för knapp.

Vad ovan anförts ger vid handen, att jag i princip biträder de sakkunnigas

förslag till inträdesfordringar. Detaljerna i förslaget torde icke

böra nu upptagas till dryftande. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t

att senare företaga dessa spörsmål och de frågor, som därmed hava

samband, exempelvis frågan örn dc nuvarande preparandkurserna, till

närmare prövning och avgörande, varvid Kungl. Majit bör vara oförhindrad

att vidtaga de jämkningar i de sakkunnigas förslag, som eventuellt

kunna befinnas motiverade. I nämnda sammanhang torde även

böra prövas det från gymnastiklärarhåll framförda förslaget örn anord
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

nande av inträdesprövning jämväl i ämnet gymnastik. Jag anser mig

emellertid böra redan här framhålla, att det självfallet icke kan ifrågakomma

att, såsom på något håll ifrågasatts, förvandla detta ämne från

övnings- till läsänme.

Den av de sakkunniga föreslagna undervisning splanen torde i allt

väsentligt kunna läggas till grund för de ytterligare överväganden av

frågan, som kunna bliva erforderliga. Den åsyftar beaktansvärda förbättringar

av den nuvarande lärarutbildningen, vilka förbättringar, som

nämnts, till en del skulle möjliggöras genom den höjning av inträdesfordringarna,

som de sakkunniga föreslagit och av mig förordats. Jag vill

särskilt fästa uppmärksamheten på den avsevärda förbättring av den praktiska

lärarutbildningen, som kan ernås genom vissa av de sakkunniga

föreslagna åtgärder, och även på den välbehövliga förstärkningen av

elevernas självständiga arbete, vilken ligger i linje med motsvarande

strävanden, som under de senare åren framträtt på många andra områden

av skolväsendet. Detaljerna i förslaget torde näppeligen böra här

närmare diskuteras. Jag vill emellertid — med hänsyn till de efterföljande

kostnadsberäkningarna — framhålla, att jag i likhet med skolöverstyrelsen

och på de av överstyrelsen anförda skälen anser mig böra

tillstyrka, att ämnet hushållsgöromål även i fortsättningen upptages på

timplanen för folkskoleseminarierna och göres obligatoriskt för de kvinnliga

eleverna, med möjlighet dock till befrielse i vissa fall för dem, som

redan äga motsvarande kunskaper och färdigheter. Jag ämnar i det

följande framlägga förslag om bibehållande av de nuvarande ordinarie

lärartjänsterna i nämnda ämne. I likhet med överstyrelsen biträder jag

vidare förslaget örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård och återkommer

i det följande till kostnadsberäkningarna för denna kurs. Däremot

kan jag icke dela överstyrelsens uppfattning i fråga örn den

frivilliga kurs i finska språket, vilken enligt de sakkunnigas förslag

skulle anordnas vid seminarium, som överstyrelsen bestämmer. Jag

anser för min del, att utbildning på detta område är en nödvändig följd

av 1935 års riksdags av de sakkunniga berörda beslut om införande av

frivillig undervisning i finska språket vid fortsättningsskolan inom de

finsktalande distrikten i Norrbotten, och att denna utbildning snarare

bör förläggas i närheten av de trakter, som skola draga fördel av densamma,

än till någon universitetsstad. Lämpligen bör utbildningen förläggas

till Luleå, på vilken ort enligt mitt i det efterföljande framlagda förslag

skulle komma att finnas folkskoleseminarium. Det torde, enligt vad

jag erfarit, icke vara omöjligt att för denna undervisning förvärva någon

för ändamålet kompetent person.

Kungl. Majit lärer senare bliva satt i tillfälle att taga ståndpunkt

till detaljerna i förslaget till undervisningsplan. I sina grunddrag torde

det emellertid kunna utgöra underlag för de efterföljande kostnadskalkylerna.

Sammanfattnmgsvis innebär alltså min ståndpunkt i huvudsak, att

jag biträder de sakkunnigas förslag till inträdesf or dringar och undervisningsplan

vid den 4-åriga seminarielinj en, dock med den avvikelsen, att

jag anser, att undervisningen i hushållsgöromål fortfarande bör i regel

vara obligatoriskt läroämne.

Vad angår inträdesfordringar och undervisningsplaner vid de

2-åriga linjerna, har departementschefen (sid. 3G—43 i statsråds
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

15

protokollet), efter en redogörelse för de gällande bestämmelserna och

för de sakkunnigas förslag samt myndigheternas yttranden, för egen del

yttrat:

De sakkunnigas förslag till inträdesfordringar och undervisningsplaner

för de 2-åriga linjerna torde i allt väsentligt kunna läggas till grund

för den fortsatta behandlingen av dessa frågor. Beträffande undervisning

i ämnet hushållsgöromål hänvisas dock till vad jag i det föregående

anfört. Det synes få ankomma på Kungl. Maj:t att senare företaga

nämnda förslag till avgörande, därvid ställning även torde böra

tagas till skolöverstyrelsens förslag till begränsning av antalet kompletteringskurser.

Efterföljande kostnadskalkyler synas kunna i huvudsak grundas på

det av de sakkunniga framlagda timplansförslaget.

I fråga om behovet av folkskollärare har departementschefen

(sid. 43—57 i statsrådsprotokollet) redogjort för på området rådande

förhållanden, för de sakkunnigas förslag och myndigheternas utlåtanden

i ämnet, varefter han för egen del anfört:

Erfarenheten har visat, att vid de beräkningar, som tidigare utförts

rörande behovet av nya lärare för folkskoleväsendet, i regel räknats

med ett större lärarbehov än som sedermera befunnits vara erforderligt.

En av de väsentligaste anledningarna härtill torde, såsom den föreliggande

utredningen givit vid handen, hava varit, att behörig hänsyn

icke tagits till den starka minskning av barnantalet i skolorna, som åtminstone

fram till år 1945 med säkerhet kan förutses och som för tiden

därefter någorlunda tillförlitligt kan beräknas komma att inträffa. Den

ovannämnda sakkunnigutredningen har insatt nativitetsutvecklingen som

ett väsentligt led i beräkningarna av det framtida behovet av lärare.

Till belysande av betydelsen av denna faktor må erinras, att undersökningen

givit till resultat, bland annat, att antalet barn i folkskolan tjugu

år härefter beräknas komma att uppgå till endast mellan 50 och 60

procent av det nuvarande antalet. Det torde ligga i sakens natur, att

denna faktor väger över flertalet av de andra omständigheter, vilka

kunna hava inverkan på beräkningar rörande folkskolans försörjning

med lärare men vilka ej heller, såvitt jag kunnat finna, förbisetts av

de sakkunniga.

De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att folkskoleseminarierna

böra anpassas efter en årlig examination av 360 folkskollärare,

därest obligatoriskt sjunde skolår ej införes, och, i motsatt fall, efter en

årlig examination av 384 folkskollärare. Skolöverstyrelsen håller före,

att 408 liirare erfordras i förstnämnda fall och att examinationen bör

ökas härutöver, örn sjuårig folkskola införes.

Vad angår sistnämnda eventualitet, må framhållas, att folkskolesakkunniga

i sitt den 20 november 1935 dagtecknade betänkande angående

obligatorisk sjuårig folkskola (statens offentliga utredningar 1935: 58) på

grundval av uppgifter från statens folkskolinspektörer beräknat antalet

folkskollärartjänster läsåret 1940—1941 till 16,347, örn sjuårig skolplikt

då allmänt införts och med hänsyn jämväl tagen till minskning av barnantalet.

Till jämförelse må nämnas, att 1932 års seminariesakkunniga

på grundval likaledes av uppgifter från nämnda folkskolinspektörer (de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

.Statsutskottets utlåtande Nr 150.

s. k. marsuppgifterna) beräknat antalet folkskollärartjänster år 1941 till

14,824. Detta skulle innebära, att, om sistnämnda år sjuårig skolplikt

allmänt införts, härigenom skulle uppstå ett merbehov av icke mindre

än (16,347—14,824 —) 1,523 folkskollärartjänster utöver dem, varmed seminariesakkunniga

räknat, d. v. s. något mer än 10 procent fler tjänster.

Emellertid bör härvid beaktas, att folkskolesakkunniga föreslagit, att

nämnda skolreform skulle vara fullt genomförd först med ingången av

läsåret 1946—1947. Följaktligen är det icke troligt, att — därest folkskolesakkunnigas

förslag accepteras — merbehovet av folkskollärartjänster

under läsåret 1940—1941 skulle uppgå ens närmelsevis till det tal,

varmed sistnämnda sakkunniga räknat. Under alla förhållanden är det

omöjligt att nu eller de närmaste åren med bestämdhet förutsäga, vilka

krav på examinationen från folkskoleseminarierna, som måste ställas,

därest sjunde skolår genomföres. Så mycket torde emellertid kunna antagas,

att denna skolreform kommer att — även om det sjunde skolåret

införes successivt — under de närmaste åren framkalla ett ej oväsentligt

ökat lärarbehov. Då det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att

förelägga 1936 års riksdag förslag örn införande av sjunde skolår, beräknar

jag i det följande organisationen härefter.

Jag vill i likhet med 1932 års seminariesakkunniga, skolöverstyrelsen

och statskontoret understryka, att alla beräkningar rörande det i framtiden

erforderliga totala antalet folkskollärare bära och måste bära ovisshetens

prägel. Att, såsom på något håll ifrågasatts, uppskjuta omorganisationen

av folkskoleseminarierna, till dess närmare klarhet vunnits

örn den framtida utvecklingen på området, synes vara lika meningslöst,

som det är vanskligt att ens för de allra närmaste åren angiva lärarbehovet.

För egen del håller jag före, att det i frågans nuvarande läge

är lämpligast att planlägga seminarieorganisationen efter det av de sakkunniga

angivna talet för examinationen, därest sjunde skolår införes,

alltså efter en examination av 384 lärare per år, samt att härutöver,

såsom de sakkunniga framhållit, tillse, att betryggande marginaler för

en eventuellt erforderlig utvidgning av lärarproduktionen beredas. Av

denna anledning ämnar jag i det följande föreslå, att två examinationsavdelningar

— utöver de 16, jag i likhet med de sakkunniga beräknar

skola inrymmas i organisationen — hållas i reserv. Vidare vill jag påpeka,

att om, såsom jag i det följande kommer att föreslå, elevnumerären

i klassavdelningarna i enlighet med de sakkunnigas av skolöverstyrelsen

härutinnan biträdda förslag bestämmes till 24 mot nu i

regel 30 och antalet examinationsavdelningar i enlighet med nyssnämnda

förslag fixeras till 16, seminarieorganisationen redan av denna anledning

inrymmer en examinationsmarginal av icke mindre än uppemot 16 X

(30—24) = 96 lärare. Härtill komma de 60 lärare, som skulle kunna

utexamineras från nyssberörda i reserv liggande avdelningar. Examinationen

skulle alltså kunna höjas till icke mindre än (384+96 + 60 —)

540 lärare, d. v. s. med över 40 procent. Genom minskning av elevnumerären

under 24 eller genom att tillfälligt inhibera intagningen vid

någon eller några parallellavdelningar kan å andra sidan — såsom nästan

regelmässigt skett under de senare åren — examinationen av folkskollärare

nedbringas väsentligt under den ovan angivna siffran för den

normala lärarexaminationen.

Visserligen kan det med fog göras gällande, att det icke är önskvärt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

17

att, när seminarieorganisationen nu skall mera definitivt uppordnas,

för framtiden förutsätta tillfälliga anordningar, vilka i viss mån avvika

från grundlinjerna för omorganisationen. I frågans nuvarande läge

torde emellertid icke någon annan utväg stå till buds.

Med hänsyn till vad ovan anförts förordar jag, att seminarieorganisationen

rättas efter en normal examination av 384 lärare per år. Detta

förslag innebär alltså, att examinationskapaciteten, som nu är nominellt

600, skall minskas med 216.

I fråga om den yttre organisationen av folkskoleseminarierna

har departementschefen (sid. 54—82 i statsrådsprotokollet) redogjort för

nuvarande förhållanden m. m., för 1932 års riksdags ställningstagande

i berörda avseende, för de sakkunnigas förslag och för myndigheternas

yttranden i ämnet. Därefter har departementschefen för egen del anfört:

På de av de sakkunniga anförda skälen tillstyrker jag i likhet med

skolöverstyrelsen, att elevnumerären i seminarieklasserna, som nu utgör

nominellt 30 men under de senaste åren på grund av de rådande exceptionella

förhållandena på folkskollärarbanan växlat mellan 20 och 25,

bestämmes till 24. Statskontorets förslag att åtminstone tills vidare

beräkna seminarieorganisationen efter en elevnumerär av 25 å 26 anser

jag mig alltså icke kunna biträda. Särskilt må framhållas, att det med

hänsyn till de ovan berörda svårigheterna att förutse det framtida behovet

av folkskollärare måste vara oklokt att göra organisationsramen

så snäv, att den ej lämnar förhållandevis goda möjligheter till en rätt

väsentlig ökning av den normala lärarproduktion, efter vilken organisationen

planlägges. De merutgifter för statsverket, som föranledas av

att elevnumerären fixeras till 24 i stället för 30, uppvägas enligt min

mening ej blott därav, att organisationen på så sätt, såsom nyss framhållits,

kommer att bereda en ej obetydlig elasticitet, utan även av den

förbättring av lärarutbildningen, som kan ernås, så länge elevnumerären

hålles nere vid nämnda tal.

Då jag i det föregående räknat med en normal examination av 384

lärare per år, bör alltså seminarieorganisationen i överensstämmelse med

de sakkunnigas förslag inrymma = 16 examinationsavdelningar.

Vad angår fördelningen av examinations avdelning ania mellan seminarielinjer

av olika slag må till en början erinras, att de sakkunniga

och de i ärendet hörda myndigheter, som yttrat sig örn denna detalj,

varit ense om att en av avdelningarna skall tillhöra den ovannämnda

linjen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor. Även jag

vill biträda detta förslag. Beträffande fördelningen av de återstående

15 avdelningarna mellan 4-årig linje och studentlinje må följande anföras.

De sakkunniga hava förordat 7 studentlinjer, medan reservanterna

stannat för 5 sådana linjer. Skolöverstyrelsen tillstyrker likaledes 7

studentlinjer, varvid emellertid är att märka, att överstyrelsen föreslagit,

att inalles 17 seminarielinjer skulle inrättas, alltså en mer än de sakkunniga

ifrågasatt. Statskontoret har ej intagit någon bestämd ståndpunkt

i frågan utan nöjt sig med att framhålla, att studentlinjerna äro

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1936. 6 saini. Nr 150.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

förenade med lägre kostnader än de 4-åriga linjerna. Seminariekollegierna

slutligen hava, på något undantag när, förordat 5 studentlinjer.

För egen del vill jag till en början -— under hänvisning till de sakkunnigas

utredning (jfr betänkandet sid. 150—158) — erinra, att den

statliga folkskoleseminarieorganisationen tidigare omfattat ett betydligt

större antal studentkurser än som under de senare åren varit i Verksamhet.

Sålunda funnos vid statens folkskoleseminarier under läsåret

1922—1923 6 studentkurser. Antalet sådana kurser har emellertid genom

de efter nämnda läsår i oavbruten följd vidtagna begränsningsåtgärderna

undan för undan minskats. För att snabbt reducera det hotande överskottet

på folkskollärare hava dessa begränsningsåtgärder i första hand

gått ut över studentkurserna. Dessa äro ju nu 1-åriga, varför ett nedläggande

_ av en sådan utbildningslinje redan efter ett år inverkat på

examinationstalen, medan en begränsning av de 4-åriga kurserna först

efter fyra år lämnat resultat. Från och med läsåret 1923—1924 nedlades

sålunda två studentkurser, från och med läsåret 1926—1927 ytterligare

två och från och med läsåret 1935—1936 den femte. Nu återstår alltså

endast en av de sex kurser, som för ett tiotal år sedan voro i verksamhet.

Vid avvägandet av antalet studentkurser hava de sakkunniga utgått

från den starka tillströmningen av studenter till folkskoleseminarierna.

På grund av det ringa antalet studentlinjer hava dessa studenter endast

till en obetydlig del kunnat absorberas av studentlinjerna, medan de

återstående, som vunnit inträde vid folkskoleseminarium, antagits som

elever i första klassen av det 4-åriga seminariet. Vid studentlinjerna hava

i allmänhet sådana studenter vunnit inträde, vilka varit i tillfälle att

genom akademiska studier skaffa sig ett bättre utgångsläge vid den hårda

konkurrensen örn elevplatserna. De sakkunniga hava påvisat, att antalet

studenter med eller utan akademisk utbildning, som under läsåret

1934—1935 åtnjöto undervisning vid seminariernas 4-åriga linjer och

studentlinjer, motsvarade i det närmaste 5 studentkurser, medan det i

verkligheten nämnda läsår endast fanns två sådana kurser. För att

ytterligare minska tillströmning av studenter till det 4-åriga seminariet

föreslå de sakkunniga att, utöver berörda 5 kurser, inrättas 2 kurser,

alltså sammanlagt 7 studentkurser.

Det är vanskligt att med bestämdhet angiva orsakerna till att studenterna

i så stor utsträckning söka sig till folkskoleseminarierna. En

av dem torde vara den starkt ökade examinationen av studenter från

de allmänna läroverken med flera läroanstalter. Antalet utexaminerade

studenter utgjorde år 1921 1,967 och år 1934 icke mindre än 2,568. Inom

ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga hava i ett den 1 september

1935 avgivet betänkande med undersökningar och förslag i anledning

av tillströmningen till de intellektuella yrkena (statens offentliga

utredningar 1935: 52, sid. 359) anfört, att sagda fenomen sannolikt har

sin förklaring i, bland annat, arbetslöshet. De hava påvisat, att trängseln

på de sedvanliga levnadsbanorna för akademiskt utbildade åstadkommit

stora och beaktansvärda förskjutningar i sammansättningen av

folkskoleseminariernas elevmaterial samt framhållit, att det synbarligen

förelåge ett icke ringa slöseri med tid och arbetskraft, då man

läte studenter genomgå 4-årig seminarieutbildning.

För egen del finner jag det vara av den största betydelse, att studen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

19

terna, vilka som lärare torde kunna väl mäta sig med lärare med exempelvis

folkskola eller realexamen som förutbildning, ledas in på folkskollärarbanan

genom den utbildningslinje, som är för dem särskilt tillrättalagd.

De böra helst icke konkurrera om elevplatserna i den 4-åriga

seminarielinjen. Ej minst för dem, för vilka sistnämnda seminarielinje

närmast är avsedd, skulle detta vara till fördel. Emellertid vill det

förefalla, som örn det skulle vara möjligt att vinna en önskvärd minskning

av antalet till det 4-åriga seminariet sökande studenter, även örn

ett något lägre antal studentkurser inrättas än det, varmed de sakkunniga

räknat. En ytterligare omständighet, som talar för att en viss

varsamhet bör iakttagas, är, att, under det studenterna hava möjlighet

att anlita det 4-åriga seminariet, icke-studenterna sakna motsvarande

möjlighet beträffande studentlinjen.

Med hänsyn till ovanberörda omständigheter förordar jag, att antalet

studentlinjer i den blivande folkskoleseminarieorganisationen bestämmes

till 6. Detta förslag medför en väsentlig och synnerligen önskvärd utökning

av antalet studentkurser och bereder samtidigt tillfredsställande

utbildningsmöjligheter för dem, som ej äro studenter. Någon svårighet

att rekrytera nämnda 6 studentlinjer med tillräckligt antal kvalificerade

elever torde näppeligen kunna tänkas komma att uppstå. Emot ett

sådant antagande tala erfarenheterna från de år, då ett motsvarande

antal studentlinjer voro inrättade vid statsseminarierna och varunder

likvisst antalet varje år från läroverken med flera läroanstalter utexaminerade

studenter var lägre än nu.

Enligt min mening bör seminarieorganisationen alltså innesluta 9 4-åriga

linjer, 6 studentlinjer samt 1 linje för småskollärarinnors utbildning till

folkskollärarinnor.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att seminarierna — i överensstämmelse

med 1932 års riksdags ovanberörda uttalande i ämnet —

företrädesvis böra organiseras som dubbelseminarier. Vidare är jag ense

med de sakkunniga om att det i den blivande seminarieorganisationen

torde vara erforderligt att i större utsträckning än vad nu är fallet använda

sig av samseminarier för att åvägabringa en rättvis fördelning

mellan landets olika delar av utbildningsmöjligheterna för de manliga

och kvinnliga läraraspiranterna.

Vad till sist angår folkskoleseminariernas jörläggning, må till en början

förutskickas, att jag anser mig böra vid två folkskoleseminarier räkna

med viss lokalreserv för beredande av möjlighet att, om så skulle visa

sig behövligt i framtiden, i seminarieorganisationen infoga ytterligare

två examinationsavdelningar utöver de 16, varmed ovan räknats. Jag

föranledes härtill av vad skolöverstyrelsen framhållit i fråga örn sannolikheten

av att de sakkunnigas beräkningar av det framtida lärarbehovet

ligga i underkant ävensom av planen på folkskolans utbyggande med

ett sjunde läsår. Vidare vill jag framhålla, att jag, såsom av det efterföljande

framgår, ej anser mig kunna biträda förslaget örn nedläggande

av småskoleseminariet i Haparanda, vilket seminarium enligt de sakkunnigas

förslag skulle jämte småskoleseminariet i Lycksele förflyttas

till de lokaler, som nu innehavas av folkskoleseminariet i Luleå.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att det i övre Norrland förefinnes

ett påtagligt behov av ett folkskoleseminarium, och jag kan därför

icke tillstyrka, att folkskoleseminariet i Luleå helt nedlägges. Å

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

andra sidan skulle ett dubbelt folkskoleseminarium därstädes troligen

utgöra en för stor ^bildningsanstalt i förhållande till det lärarbehov,

som genom seminariet i fråga skall för den närmare framtiden tillgodoses.

Jag föreslår därför, att till Luleå förlägges ett enkelseminarium, förslagsvis

anordnat som 4-årigt samseminarium, samt att den del av seminariebyggnaden,

som icke erfordras för enkelseminariets behov, får

tjäna som lokalreserv. Emellertid torde det vara erforderligt att bereda

möjligheter till en utvidgning av seminarieorganisationen även vid

ett mer centralt beläget seminarium än Luleåseminariet. Av denna anledning

ledes jag till att i likhet med de sakkunniga föreslå, att folkskoleseminariet

i Karlstad inrättas som enkelseminarium med lokalreserv

för framtida behov. Lämpligen bör seminariet i fråga anordnas som

4-årigt manligt seminarium.

Ett bifall till ovanstående förslag medför en enligt min mening mycket

elastisk seminarieorganisation, som innesluter ej oväsentliga möjligheter

att både i norra och södra Sverige vid förefallande behov utvidga lärarproduktionen.

Emot de sakkunnigas förslag till förläggning och organisation av de

återstående seminarierna har jag endast i två hänseenden erinringar

att göra.

Den praktiskt taget enhälliga kritiken av de sakkunnigas förslag till

organisation av folkskoleseminariet i Lund (typen 2 + 2 + 2) synes mig

hava sitt berättigande. Trots att det otvivelaktigt skulle vara av stort

pedagogiskt intresse att taga del av de rön, som skulle kunna göras

vid ett renodlat studentseminarium, och oaktat statens kostnader per

utbildad lärare vid ett sådant seminarium skulle bliva betydligt lägre

än vid andra seminarieformer, nödgas jag för närvarande avstyrka

nämnda förslag. Jag föreslår i likhet med skolöverstyrelsen, att seminariet

organiseras som dubbelt samseminarium med en 4-årig linje och

en studentlinje. I detta sammanhang må framhållas, att jag ej kan

biträda ovanberörda lärarsammanslutningars uppfattning, att studentlinjerna

utan undantag böra förläggas till universitets- och högskolestäder.

På grund av vad skolöverstyrelsen i ämnet anfört anser jag mig

ej heller böra förorda, att till någon av nyssnämnda städer förlägges ett

seminarium av typen 2 + 2.

Vid bifall till mitt förslag i övrigt torde folkskoleseminariet i Linköping

böra givas organisationsformen 4+2 i stället för, såsom de sakkunniga

föreslagit, 4 + 4.

Den organisation och förläggning av folkskoleseminarierna, jag sålunda

föreslår, framgår av sammanställningen å sid. 81.1)

Enligt denna sammanställning skulle folkskoleseminariet i Växjö

förvandlas till småskoleseminarium — denna fråga kommer att i det

följande närmare beröras — samt folkskoleseminariet i Kalmar nedläggas.

Från båda dessa städer föreligga framställningar om att ifrågavarande

folkskoleseminarier måtte bibehållas, eventuellt utvidgade till

dubbelseminarier. I båda fallen skulle, såsom de sakkunniga och skolöverstyrelsen

närmare framhållit och av berörda framställningar framgår,

erfordras ny- eller ombyggnader för ej oväsentliga kostnader. Detta

giver mig anledning framhålla, att den omorganisation av folkskole
l)

Nämnda sammanställning är här utesluten. Se emellertid sammanställningen i det följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

21

seminarierna, som nu är avsedd att genomföras, ej oväsentligt försvåras

på grund av de kommunala intressen, som äro förknippade med frågan

örn seminariernas förläggning. Om alltför mycken betydelse tillerkännes

dessa intressen, är det icke möjligt att åstadkomma en ändamålsenlig

och ekonomiskt förnuftig organisation. Jag beklagar, att omorganisationen

måste beröva några orter bildningsinstitutioner, som de vant sig

vid att räkna som sina.

Vad särskilt beträffar Kalmarseminariet, som helt skulle upphöra med sin

utbildningsverksamhet i och med den nya organisationens genomförande,

skulle jag i och för sig känt det såsom en tillfredsställelse, om jag icke nödgats

framställa ett förslag, som medför, att den högt skattade insats, detta

seminarium gjort i fråga örn lärarutbildningen, och de värdefulla pedagogiska

traditioner, som där vuxit fram, icke vidare kunna fullföljas. Men jag

har självfallet ansett det vara min plikt att framförallt se det föreliggande

problemet ur rikssynpunkt. Jag vill i detta sammanhang påpeka, att det är

angeläget, att staten vid den förevarande omorganisationen av seminarieväsendet

ej ställer sådana krav på vederbörande kommuner i fråga örn tillhandahållande

av lokaler, att organisationen härigenom fastlåses vid former,

som måhända i en framtid kunna befinnas olämpliga. Jag vill vidare

fästa uppmärksamheten på att — även örn staten slipper gälda kostnaderna

för nämnda byggnadsföretag — det dock är fråga om allmänna

medel, och att ett folkskoleseminarium, vars bibehållande betingas av

att ett mer omfattande byggnadsföretag utföres, alltså blir för det allmänna

dyrare än ett folkskoleseminarium, som kan inrymmas i redan

befintliga lokaler. Det är bland annat dessa synpunkter, som varit för

mig bestämmande vid mitt ställningstagande till frågan om bibehållandet

av nämnda båda seminarier såsom folkskoleseminarier. I anledning av

vad överstyrelsen i ämnet anfört och mot bakgrunden av vad jag i det

föregående yttrat må anmärkas, att jag icke kan finna behov föreligga av

seminarierna i fråga, även om ett sjunde skolår införes vid folkskolan.

Såsom framgår av berörda sammanställning skulle vid bifall till mitt

förslag proportionen mellan manliga och kvinnliga examinationsavdelningar

bliva densamma som vid ett genomförande av de sakkunnigas

förslag. Vid studentlinjen skulle komma att finnas 3 ’/2 manliga och 2 V2

kvinnliga avdelningar samt vid den 4-åriga linjen 5 manliga och 4 kvinnliga

avdelningar. Genom förskjutning vid elevintagningen vid de olika

seminarierna av proportionen mellan manliga och kvinnliga elever torde —

såsom skolöverstyrelsen framhåller — antalet manliga, respektive kvinnliga

elever vid seminarielinjerna kunna vid behov anpassas till närmare

överensstämmelse med den av riksdagen godtagna proportionen 11:9

mellan manliga och kvinnliga folkskollärare.

Vad angår frågan örn utbildningslinjer vid småskolesemin

ar i er na har departementschefen (sid. 83 i statsrådsprotokollet) för

egen del anfört:

Trots att småslcoleseminarieväsendet så sent sorn vid 1932 års riksdag omorganiserades,

synes det erforderligt att redan nu och i samband med frågan

om folkskoleseminariernas omorganisation företaga småskollärarutbildningens

organisatoriska förhållanden till förnyad prövning. Nämnda frågor

hava åtskilliga beröringspunkter och böra därför samtidigt bedömas. Härtill

kommer, att erfarenheterna under de allra senaste åren synas hava

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ådagalagt, att den år 1932 beslutade småskoleseminarieorganisationen är

för stor, och att behov alltså föreligger av en beskärning av densamma.

Frågan om en enhetlig utbildning för lärare inom folkskoleväsendet är

enligt min mening ännu icke mogen för sin lösning. Jag förutsätter därför

i det följande — i likhet med de sakkunniga -—■ att utbildningen av lärare

för småskolestadiet m. m. skall ske vid särskilda för dem avpassade läroanstalter.

Jag saknar anledning att nu ifrågasätta någon ändring beträffande

småskoleseminariekursernas längd och utgår därför från att sm&skoleseminarieorganisationen

även i fortsättningen skall omfatta 2-årig linje

samt 3-årig linje.

Mina efterföljande förslag avse väsentligen frågorna om inträdesfordringarna

och seminarieorganisationens omfattning.

Beträffande frågan om inträdesfordringar m. m. vid s m åskoleseminarierna

har departementschefen (sid. 84—92 i statsrådsprotokollet),

efter en redogörelse för de gällande bestämmelserna, för de

sakkunnigas förslag och för myndigheternas yttranden, anfört följande:

De sakkunniga hava anfört enligt min mening välgrundade skäl för

en höjning av inträdesfordringarna även vid småskoleseminarierna. Förslaget

har i princip tillstyrkts av alla i ämnet hörda myndigheter med

undantag för statskontoret. För egen del vill jag ansluta mig till den uppfattning,

som hävdats av flertalet myndigheter, och särskilt betona, att

det enligt min mening icke kan vara lämpligt att vidmakthålla alltför

stora olikheter mellan inträdesfordringarna till folkskoleseminarierna och

till småskoleseminarierna. Det bör vidare beaktas, att eleverna vid

sistnämnda undervisningsanstalter skola på ganska kort tid, i regel endast

fyra lästerminer, förskaffa sig den utbildning, som ingår i småskoleseminarielcursen.

Förslag hava tidigare och även i samband med de

sakkunnigas utredningsarbete framförts örn en förlängning av lärotiden.

Såsom de sakkunniga framhålla, synes det vara möjligt att genom en

höjning av inträdesfordringarna ernå vissa av de fördelar, som åsyftats

med sistnämnda förslag om förlängning av lärokursen. En höjning av

inträdesfordringarna framstår enligt mili mening som en mindre genomgripande

åtgärd än en förlängning av lärotidens längd.

De sakkunnigas förslag innebär, att inträdesfordringarna vid den 2- åriga småskoleseminariekursen skulle hållas något lägre än som föreslagits

för folkskoleseminarierna men något högre än motsvarande fordringar

vid den 3-åriga seminariekursen. Detta förslag finner jag vara väl avvägt

och av natur att kunna i det väsentliga läggas till grund för de

föreskrifter i ämnet, vilka framdeles böra utfärdas. Av skäl, som framgått

av vad jag tidigare anfört, kan jag icke biträda skolöverstyrelsens

uppfattning att till grund för lärarutbildningen vid småskoleseminarierna

skulle läggas realexamen och att inträdessökande med sådan examen

skulle undergå en inträdesprövning av mindre omfattning än de medsökande,

som skaffat sig sina kunskaper på annat sätt.

Till den av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanen torde Kungl.

Majit erhålla tillfälle att senare taga ställning. De jämkningar, som

eventuellt kunna befinnas erforderliga, torde kunna vidtagas inom den

av de sakkunniga angivna kostnadsramen. Beträffande undervisning i

hushållsgöromål ansluter jag mig till skolöverstyrelsens uppfattning. Motiven

härför framgå av vad jag i det föregående anfört. Däremot anser

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

23

jag i motsats till överstyrelsen men i överensstämmelse med den mening,

jag givit uttryck åt vid behandlingen av motsvarande, folkskoleseminarierna

berörande spörsmål, att en frivillig kurs i finska språket bör anordnas

vid småskoleseminariet i Haparanda. Till frågan om anordnande

av preparandkurs vid sistnämnda seminarium återkommer jag i det efterföljande.

I fråga om behovet av småskollärare har departementschefen

(sid. 92—100 i statsrådsprotokollet) till en början lämnat en redogörelse

för nuvarande förhållanden, de sakkunnigas utredning och förslag

samt myndigheternas yttranden. Vidare har departementschefen

erinrat, att riksdagen i skrivelse nr 313/1935 anhöll, att Kungl. Majit

ville låta verkställa utredning och för 1936 års riksdag framlägga förslag

rörande åtgärder för avhjälpande av rådande arbetslöshet bland

småskollärarinnor samt att Kungl. Majit i anledning härav anbefallt

skolöverstyrelsen att inkomma med utredning och förslag i ämnet.

Överstyrelsen har den 30 september 1935 avgivit sådan utredning.

Av utredningen framgår, att av de under åren 1921—1933 examinerade

småskollärarinnorna 85 procent lyckats erhålla lärarbefattning. Överstyrelsen

drager härav den slutsatsen, att i stort sett ett sådant urval gjort sig

gällande, att det vore de klenast meriterade, som stått sig sämst i den

hårda konkurrensen. Uppenbarligen funnes det många personer med småskollärarexamen

i dessa gamla årgångar, som, även örn de skulle vara disponibla,

icke vore önskvärda, när det gällde att rekrytera lärartjänsterna

vid småskolorna.

Det hade enligt överstyrelsens mening varit önskligt, att för en utredning

angående möjligheten att bereda arbetslösa lärarinnor ökad tillgång

till arbetstillfällen kunnat läggas till grund en såvitt möjligt fullständig

undersökning örn arbetsförhållandena beträffande samtliga de elever, som

utexaminerats från småskoleseminarierna under exempelvis de tio senaste

åren med beaktande av ovan antydda synpunkter. Det hade emellertid

varit för överstyrelsen omöjligt att på den korta tid, som stått till buds,

kunna åstadkomma en dylik allsidig arbetslöshetsstatistik. Överstyrelsen

hade därför nödgats låta sig nöja med de utredningar på området, som

verkställts av lärarorganisationerna. På grundval bland annat härav beräknar

överstyrelsen antalet arbetslösa för de senaste 15 åren till 870.

Utredningen utmynnar i förslag om dels införande av frivillig förtidsavgång

för småskollärarinnor, som uppnått 55 års ålder, varvid dessa

skulle komma i åtnjutande av hel pension — under första året förstärkt

så, att den komme att motsvara hela den kontanta lagstadgade lönen —

dels och meddelande av bestämmelser örn begränsning av läraravdelningarnas

storlek. Däremot avstyrkes ett förslag örn säkning av pensionsåldern.

De av överstyrelsen förordade åtgärderna beräknas komma att öka

antalet inom de närmaste åren lediga småskollärartjänster med i runt

tal 400.

Av yttrandena i ärendet inhämtas, att statskontoret ansett ofrånkomligt,

att cn förnyad utredning verkställdes, som i första hand toge sikte

på de individuella fallen. Först efter cn dylik individuell undersökning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

och granskning syntes till bedömande böra upptagas spörsmålet örn arten

och omfattningen av de hjälpåtgärder, som kunde ifrågakomma.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Den föreliggande statistiken över antalet arbetslösa småskollärarinnor

utgör även enligt min mening icke ett tillfredsställande underlag för de

ifrågasatta genomgripande åtgärderna för beredande av anställning åt

nämnda lärarinnor. Jag får erinra örn att Kungl. Majit, bland annat av

denna anledning, genom beslut den 7 februari 1936 uppdragit åt skolöverstyrelsen

att verkställa ny utredning i ämnet. I detta sammanhang

vill jag emellertid påpeka, att vad i ärendet förekommit synes giva vid

handen, att läget på detta område icke är så elakartat som den av skolöverstyrelsen

beräknade arbetslöshetssiffran låter förmoda, örn vid beräkningen

av antalet arbetslösa småskollärarinnor hänsyn tages endast till

sådana^ arbetslösa, som äro önskvärda som undervisare i småskolan och

som stå till förfogande för lärarverksamhet.

I likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen anser jag, att vid

utformandet av seminarieorganisationen hänsyn icke kan eller bör tagas

till de arbetslösa småskollärarinnorna. Organisationen bör — såsom de

sakkunniga uttryckt saken — uppbyggas efter en vid jämvikt mellan tillgång

och efterfrågan å småskollärare erforderlig examination av sådana

lärare. Med organisationsproblemet som sådant sammanhänger alltså icke

fragan om huru det nuvarande läraröverskottet lämpligen bör avverkas.

Emellertid vill jag, i anknytning till vad de sakkunniga anföra, framhålla,

att hinder givetvis icke möter mot att, såsom skett under de senaste åren,

genom tillfälliga begränsningar av elevintagningen vid småskoleseminarierna

nedbringa det eventuellt förefintliga överskottet av användbara

lärare.

De sakkunniga och skolöverstyrelsen äro ense om att småskoleseminarieorganisationen

bör utformas efter en normal examination av 2J/J lärare

per år. Häremot har jag icke något att invända. Med anledning av vad

de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna anfört vill jag emellertid

framhålla nödvändigheten av att organisationen beräknas med tillräckliga

marginaler för tillgodoseende av ett eventuellt merbehov av lärare.

Jag återkommer senare till frågan, huru dessa marginaler böra beredas.

Vid behandlingen av frågan om den yttre organisationen

av småskoleseminarierna har departementschefen (sid. 100—

120 i statsrådsprotokollet) redogjort för de nuvarande förhållandena på

området, för de sakkunnigas ståndpunkt och för myndigheternas yttranden

i ämnet samt därefter för egen del anfört följande:

De sakkunnigas av skolöverstyrelsen understödda förslag örn sänkning

av elevnumerären i klassavdelningarna vid småskoleseminarierna från 28

till 24 biträder jag av skäl, som framgå av det föregående. Då enligt

vad jag ovan anfört varje år böra från småskoleseminarierna examineras

normalt 240 lärare, bör alltså seminarieorganisationen i överensstämmelse

med de sakkunnigas och skolöverstyrelsens förslag innehålla

10, mot nu 12, examinationsavdehiingar.

Fördelningen av nyssnämnda examinationsavdehiingar på olika småskoleseminarier

är ett problem, som är förenat med om möjligt ännu

större svårigheter än fördelningen av examinationsavdelningarna för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

25

folkskollärare på olika folkskoleseminariet Antalet avdelningar, som

staten bör upprätthålla, är för lågt för att ens till en ringa del kunna

tillgodose alla de ortsintressen, som göra sig gällande på detta område.

Om för organisationens gestaltning skulle vara avgörande de olika landsdelarnas

önskemål om att hava sådana utbildningsanstalter inom nära

räckhåll och att erhålla lärare, vilka kunde anses hava särskilt goda

förutsättningar att förstå lynnesarten hos befolkningen i den bygd, där

de skulle verka som lärare, och de spåkliga egenheterna hos de barn,

de skulle undervisa, komme en sådan seminarieorganisation att draga

synnerligen höga kostnader och medföra en produktion av lärare, som

icke skulle stå i rimligt förhållande till det förefintliga behovet. Enligt

min mening låter det sig icke göra att tillgodose dylika anspråk. Det

torde vara nödvändigt att fullfölja den av 1932 års riksdag beträdda

vägen och koncentrera även småskoleseminarieorganisationen.

Vad först beträffar småskoleseminariet i Haparanda, hava de sakkunniga

föreslagit, att detta seminarium skulle förflyttas till Luleå, vars

folkskoleseminarium i samband därmed skulle nedläggas. Skolöverstyrelsen

har däremot, närmast med hänsyn till de i de nordligaste landsdelarna

rådande särskilda förhållandena, yrkat på att Haparanda-seminariet

skulle bibehållas. Sistnämnda uppfattning vill jag på de av

överstyrelsen anförda skälen biträda. Jag anser det vara av sådan vikt,

att Haparanda-seminariet bibehålies, att så bör ske trots de skäl av

ekonomisk art, vilka eljest tala för att nämnda seminarium borde förflyttas

till annan ort. Såsom överstyrelsen påpekar, torde det bliva erforderligt

att vid ett bibehållande av Haparanda-seminariet lösa seminariets

sedan många år aktuella lokalfråga, och överstyrelsen har därför

ifrågasatt, att proposition örn lokalfrågan eventuellt skulle avlåtas till

1936 års riksdag. I anledning härav vill jag framhålla, att seminariets

lokalfråga står i nära samband med frågan örn beredande av lokaler åt

det under inrättande varande högre allmänna läroverket i Haparanda,

ävensom erinra, att överstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28

juni 1935 har sistnämnda lokalfråga under utredning. Innan sådan utredning

företetts, torde förslag örn beredande av lämpligare lokaler åt

seminariet icke kunna framläggas för riksdagen. Jag förutsätter emellertid,

att berörda utredning kan vara avslutad i så god tid, att 1937 års

riksdag kan beredas tillfälle taga ställning i ärendet. Det torde vara

möjligt för småskoleseminariet att intill dess använda sina nuvarande

lokaler.

Åtskilliga skäl tala för ett bibehållande jämväl av småskoleseminariet

i Lycksele, vilket enligt de sakkunnigas förslag skulle förflyttas till Luleå

men enligt skolöverstyrelsens förslag fortfarande vara förlagt till Lycksele.

Särskilt bör beaktas, att detta seminarium, såsom de sakkunniga

erinrat, har till speciell uppgift att utbilda lärarinnor för tjänstgöring i

mindre folkskolor. Enligt överstyrelsens utredning uppgick antalet sådana

lärartjänster år 1933 i Västerbottens län till icke mindre än omkring

54 procent av hela antalet småskolel j lins ter, medan motsvarande

procenttal i Norrbottens liin utgjorde 39 procent, i Jämtlands och Västernorrlands

län 32 procent och i Gävleborgs liin 25 procent. Dessa siffror

giva vid handen, att det starkaste behovet av ett 3-årigt småskoleseminarium

med nämnda speciella uppgift fortfarande förefinnes i Västerbottens

län. Med hänsyn härtill och till vad i saken i övrigt anförts

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

biträder jag skolöverstyrelsens mening, att Lycksele-seminariet bör bibehållas

på sin nuvarande plats.

Vid behandlingen av frågan om förläggningen av folkskoleseminarierna

har jag föreslagit, att vid två folkskoleseminarier, det ena i norra och

det andra i södra Sverige, skulle beredas utrymme för en i framtiden

eventuellt erforderlig utvidgning av lärarproduktionen. Med hänsyn till

vad i det föregående anförts rörande osäkerheten hos de föreliggande

beräkningarna av lärarbehovet, även i vad angår småskolan, anser jag

mig böra framlägga enahanda förslag beträffande småskoleseminarierna.

Någon tvekan örn var ifrågavarande lokalreserv i norra delen av landet

bör beredas, synes ej kunna föreligga. Jag föreslår liksom skolöverstyrelsen,

att till Härnösand förlägges ett enkelt 2-årigt småskoleseminarium,

vilket — örn behov därav yppar sig — kan utvidgas till ett

dubbelseminarium.

I likhet med skolöverstyrelsen och på de av överstyrelsen anförda

skälen anser jag, att småskoleseminariet i Strängnäs, vilket enligt de

sakkunnigas förslag skulle indragas, bör, åtminstone tills vidare, bibehållas

såsom dubbelt småskoleseminarium. Staden har vid ett par tillfällen

framfört ersättningskrav med anledning av att seminariet därstädes icke

medgivits arbeta i den omfattning, som från stadens sida förutsatts, då

staden upplät tomt för ändamålet. De av överstyrelsen på uppdrag av

Kungl. Majit med staden inledda förhandlingarna i ämnet hava resulterat

i en förklaring från stadsfullmäktiges sida, att de — örn det i nuvarande

läge skulle anses vara med det allmännas intresse mera förenligt att,

åtminstone till en början, driva Strängnäs-seminariet såsom enkelseminarium

— ginge med på att ändra gällande upplåtelsevillkor därhän, att

staden ställde tomtområdet till statens förfogande, så länge där upprätthölles

ett småskoleseminarium, oavsett storlek och organisation. På

grund av vad i ärendet förekommit och i betraktande av att det i framtiden

kan bliva erforderligt att vidtaga en beskärning av småskoleseminariet

i Strängnäs, vill jag understryka, att jag förutsätter, att stadens

nyssberörda medgivande gäller även för det fall, att, som jag föreslår,

nu till Strängnäs förlägges ett dubbelseminarium. Anmärkas må vidare,

att överstyrelsen framhållit, att — därest i framtiden skulle behövas

ytterligare ett, eventuellt två rum för övningsskolan vid Strängnässeminariet

— sådana skulle kunna iordningställas inom seminariebyggnaden

genom att gymnastiksalen förändras till två lärosalar ävensom att

staden vid sådant förhållande till seminariets förfogande skulle utan

avgift ställa en av gymnastiksalarna i det närbelägna nya läroverkshuset.

Om, med tillgodoseende av mitt nyssnämnda förslag, det nuvarande

dubbelseminariet i Strängnäs bibehålies, anser jag i likhet med skolöverstyrelsen,

att det enkla småskoleseminariet i Falun bör indragas. Det

av de sakkunniga för ett bibehållande av detta seminarium framförda

skälet om önskvärdheten av att lärarna vid den till Falun förlagda särskilda

kursen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor

skulle genom självsyn få tillfälle att skaffa sig en uppfattning om ett

småskoleseminariums läggning och arbetssätt kan jag för min del icke

tillerkänna mycken bärkraft. Ej heller kan jag fästa avseende vid det

framkastade motivet, att detta enkelseminarium borde bibehållas med

hänsyn till dialekterna i vissa dalasocknar. Åtskilliga delar av vårt land,

där motsvarande språkliga förhållanden äro rådande, hava icke nu till
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

27

gång till en speciellt med hänsyn härtill upprättad lärarutbildningsanstalt.

Anmärkas må, att Falun — jämte Linköping — under nuvarande

förhållanden är den enda stad i riket, till vilken är förlagd såväl ett

folkskole- som ett småskoleseminarium.

De osäkra beräkningarna rörande det framtida lärarbehovet göra det,

som nämnts, önskvärt, att i södra Sverige beredes en lokalreserv, som

kan framdeles vid förefallande behov tagas i anspråk för inrättande av

ytterligare en examinationsavdelning för småskollärare. Lokalförhållandena

medgiva icke, att denna lokalreserv beredes i Linköping. Den

måste, såsom ovannämnda reservanter inom skolöverstyrelsen framhålla,

anskaffas i Växjö eller Kalmar, vilkas folkskoleseminarier enligt mitt

förslag här ovan skulle nedläggas. För min del finner jag, att Växjö

såväl ur geografisk som ur lokalsynpunkt är att härvid föredraga framför

Kalmar. Jag föreslår därför i överensstämmelse med de sakkunniga,

att småskoleseminariet i Linköping nedlägges, samt förordar vidare, att

till Växjö förlägges ett enkelt småskoleseminarium i de lokaler, som för

närvarande disponeras av folkskoleseminariet därstädes. Dessa lokaler

äro tillräckligt stora för att vid förefallande behov bereda plats åt ytterligare

en 2-årig småskoleseminarielinje.

De sakkunniga och skolöverstyrelsen hava varit ense om att de dubbla

småskoleseminarierna i Skara och Landskrona böra bibehållas. Jag biträder

samma uppfattning.

Vid bifall till mina här ovan framlagda förslag skulle småskoleseminarieväsendet

organiseras, på sätt framgår av efterföljande sammanställning,

vilken även utvisar den organisation, som nu gäller, och sammanfattar

de förslag, som framlagts av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen.

1

Mitt förslag innebär alltså, att i stället för de nuvarande 4 enkla och

4 dubbla småskoleseminarierna skulle komma att finnas 4 enkla och 3

dubbla sådana seminarier. Då emellertid två av de av mig ifrågasatta

enkla seminarierna skulle vid framtida behov eventuellt utvidgas till

dubbelseminarium, innebär förslaget i realiteten, att i organisationen

skulle ingå endast 2 enkelseminarier i egentlig mening, nämligen de båda

3-klassiga seminarierna i Haparanda och Lycksele. Det skulle givetvis

hava varit synnerligen önskvärt, att dubbelseminarier kunnat inrättas

i större utsträckning än vad som sålunda varit möjligt. En starkare

koncentration av småskoleseminarieväsendet skulle emellertid, såsom av

det föregående framgår, bliva till särskilt förfång för småskoleseminarieväsendet

i Norrland.

Genom förslaget vinnes en ganska rättvis fördelning av småskoleseminarierna

mellan olika trakter av landet. Vidare erhåller organisationen

tämligen stor elasticitet. Genom att inrätta ovannämnda reservavdelningar

i Härnösand och i Växjö kan examinationen ökas med icke

mindre än 48 elever. Genom att utöka antalet elever per klassavdelning

från 24 till 28 kan examinationen ökas med ytterligare 48 lärare.

Vad beträffar behovet av lärare vid folkskoleseminarierna har

departementschefen (sid. 120 —128 i statsrådsprotokollet), efter en redo
-

Denna sammanställning ej hill- medtagen. Se emellertid sammanställningen i det följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

görelse för de nuvarande förhållandena, de sakkunnigas förslag och myndigheternas

yttranden, för egen del anfört följande:

Jag har icke något annat att erinra mot de sakkunnigas beräkningar

rörande lärarbehovet vid folkskoleseminarierna än som föranledes av de

jämkningar i de sakkunnigas förslag till förläggning av seminarierna

m. m., jag i det föregående ifrågasatt, ävensom av mitt förslag i det

föregående om bibehållande av de nuvarande ordinarie lärartjänsterna

i hushållsgöromål. I likhet med skolöverstyrelsen och seminariernas lärarkollegier

vill jag understryka nödvändigheten av att övningsskolan, som

nu kan sägas vara nästan till bristningsgränsen belastad med seminarieelevernas

övningslektioner, förstärkes på sätt de sakkunniga föreslagit.

Uppmärksammas må, att en sådan förstärkning icke innebär någon reell

utgiftsökning utan motväges av en i motsvarande grad minskad belastning

å det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Vid fullt genomförd omorganisation skulle, vid bifall till mitt förslag

och därest icke i framtiden jämkningar i lärarfördelningen kunna anses

påkallade, vid de folkskoleseminarier, som ingå i seminarieorganisationen,

vara anställda följande ordinarie rektorer och lärare:

Övnings

lärare i

O

Folkskole-

seminarium

Rektorer

Lektorer

teckning

musik

gymnastik med

lek och idrott

manlig slöjd

kvinnlig slöjd

| hushållsgöromål

trädgårdsskötsel

kvinnlig slöjd i

övningsskolan

Övningsskollära:

Manligt:

Uppsala (4+2).....

1

9

1

1

1

1

—

—

1

1

9

Karlstad (4).......

1

6

1

1

1

1

—

—

1

1

5

Linköping (4 + 2) . . . .

1

9

1

1

1

1

—

—

1

1

9

Kvinnligt:

Falun (4 +särskild kurs)

1

10

1

1

1

—

1

1

1

—

7

Stockholm (4 + 2) . . . .

1

9

1

1

1

—

2

1

1

—

11

Samseminarium:

Luleå (4)........

1

6

1

1

1

1

1

—

1

—

5

Umeå (4 + 2)......

1

9

1

1

2

1

1

1

1

—

9

Göteborg (4 + 2) ....

1

9

1

1

2

1

1

1

1

—

11

Lund (4 + 2).......

1

9

1

1

2

1

1

1

1

—

9

Summa

9

76

91

9

125

7

7

5

9

3

75

1 varav 2 vid enkel- och 7 vid dubbelseminarium.

2 varav 7 manliga och 5 kvinnliga.

Förändringarna i jämförelse med det nuvarande antalet ordinarie lärartjänster

framgå av efterföljande sammanställning:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

29

Antal ordinarie tjänster

budgetåret

1935/1936

enligt

departe-

mentschefens

förslag

Skillnad

Rektorer........................

ii

9

— 2

Lektorer ........................

86

76

- 10

Lärare i teckning...................

11

9

— 2

» i musik.....................

16

9

— 7

» i gymnastik med lek och idrott......

15

12

— 3

» i manlig slöjd.................

7

7

—

» i kvinnlig slöjd................

4

7

4- 3

» i hushållsgöromål...............

4

5

+ 1

» i trädgårdsskötsel...............

Lärarinna i kvinnlig slöjd i manligt seminariums

11

9

— 2

övningsskola.....................

7

3

— 4

Övningsskollärare...................

71

75

+ 4

Summa

243

221

- 22

Utöver sistberörda 22 lärartjänster skulle emellertid bortfalla en extra

ordinarie lektor vid folkskoleseminariet i Stockholm ävensom 4 extra

ordinarie övningsskollärartj änster.

Vad beträffar det av de sakkunniga framförda och av skolöverstyrelsen

något utvidgade förslaget om rätt för vissa ieke-ordinarie övningsskollärare

vid folkskoleseminarierna att på de av överstyrelsen föreslagna

villkoren förflyttas till ordinarie övningsskollärartjänst, innebär detta,

att berörda icke-ordinarie lärare skulle, under förutsättning, att de i

nämnda egenskap och med förutnämnda löneförmåner tjänstgjort minst

5 läsår, tillförsäkras en förmån, som eljest kan ifrågakomma endast för

ordinarie befattningshavare. Jag hyser för min del stor tvekan, huruvida

skäligheten kan anses fordra, att bemälda icke-ordinarie befattningshavare

efter en så relativt kort tjänstetid tilläggas denna gynnsamma

ställning. Då myndigheterna — även statskontoret -— i allt fall

ansett sig kunna förorda förslaget, vill jag icke motsätta mig en åtgärd

i denna riktning. Jag vill emellertid föreslå en annan form härför,

nämligen att det må tillkomma Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall

efter omständigheterna pröva, huruvida dylik förflyttningsrätt skall tillkomma

vederbörande.

Beträffande frågan örn behovet av lärare vid småskoleseminarierna

har departementschefen (sid. 129 —133 i statsrådsprotokollet),

likaledes efter en redogörelse för de nuvarande förhållandena, de sakkunnigas

förslag och myndigheternas yttranden, för egen del anfört:

Frågan örn höjning av lärarkompetensen vid småskoleseminarierna och

om höjning, på grund härav, av de till ämneslärarna m. fl. utgående

lönerna bör enligt min mening icke upptagas till avgörande i detta sammanhang.

Jag anser mig därför icke böra här ingå på ett bedömande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

av de sakkunnigas och skolöverstyrelsens förslag i berörda hänseenden.

Anmärkas må endast, att jag i likhet med statskontoret håller före, att

berörda spörsmål tarvar en mera ingående utredning, än vad nu kommit

detsamma till del. Jag förutsätter alltså, att vid småskoleseminarierna

skola även i fortsättningen och tills vidare, till dess annorlunda

må bliva bestämt, finnas samma lärarkategorier som för närvarande och

att löneförmånerna likaledes tills vidare skola bibehållas oförändrade.

Mot det av de sakkunniga och överstyrelsen för olika seminarietyper

beräknade lärarbehovet har jag ingen annan erinran att göra, än att

jag, i anknytning till vad överstyrelsen och statskontoret i sådant hänseende

framhållit, utgår från att det vid 2-årigt dubbelseminarium bör

vara tillräckligt med 5 i stället för 6 övningsskolavdelningar och alltså

med 5 övningsskollärare.

Vid bifall till mitt i det föregående utvecklade förslag till organisation

av småskoleseminarierna skulle vid desamma finnas anställda följande

ordinarie lärare m. fl.:

Småskoleseminarium

Rektor

Ämnes-

lärare

Övnings-

skollärare

Skolköks-

förestån-

darinna

Haparanda (3).....................

i

3

4

_

Lycksele (3)......................

i

3

4

i

Härnösand (2).....................

i

2

3

—

Strängnäs (2 + 2)...................

i

4

5

—

Skara (2 + 2)......................

i

4

5

—

Växjö (2)........................

i

2

3

—

Landskrona (2 + 2)..................

i

4

5

—

Summa

7

22

29

i

Antal å stat uppförda budgetåret 1935/1936

8

16

17

i

Skillnad

-1

+ 6

+ 12

—

Beräkningar rörande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen

efter dess fullständiga genomförande hava verkställts

å sid. 133—153 i statsrådsprotokollet.

I fråga om erforderligt anslag till avlöningar har departementschefen,

efter att hava berört de sakkunnigas och myndigheternas anslagsberäkningar,

för egen del anfört följande:

Delposten till lön och tjänstgöring sy enning ar bör beräknas med utgångspunkt

från dels de av mig i det föregående lämnade uppgifterna

rörande behovet av ordinarie lärare av olika slag vid de seminarier, som

enligt mitt förslag skola ingå i seminarieorganisationen, dels ock de löner

(inklusive i förekommande fall tjänstgöringspenningar), som enligt numera

tillämpade grunder i avlöningsstaterna för folkskoleseminarierna angivas

för olika slag av befattningshavare. Nämnda delpost bör alltså bereda

täckning för lönerna till

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. 31

9 rektorer ä 7,500 ..............................kronor 67,500

76 lektorer a 5,800 ............................. » 440,800

2 lärare i teckning vid enkelseminarium ä 1,950....... » 3,900

7 lärare i teckning vid dubbelseminarium ä 3,510 ..... » 24,570

9 lärare i musik ä 3,510........................ » 31,590

7 lärare i gymnastik med lek och idrott å 3,380 ...... » 23,660

5 lärarinnor i gymnastik med lek och idrott å 2,990 ... » 14,950

7 lärare i manlig slöjd ä 2,940 ................... » 20,580

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd å 1,980 ................ » 13,860

5 lärarinnor i hushållsgöromål å 1,980 .............. » 9,900

9 lärare i trädgårdsskötsel ä 2,400 ................. » 21,600

3 lärarinnor i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola

ä 1,080''............................ » 3,240

75 övningsskollärare ä 3,400 ...................... » 255,000

Summa kronor 931,150

Med sistnämnda belopp, 931,150 kronor, bör alltså förevarande delpost

uppföras.

Delposterna till ålderstillägg och till jyllnadsarvoden åt vikarier beräknar

jag i anslutning till de sakkunnigas förslag till 1^0,000 kronor,

respektive 30,850 kronor.

Delposten till arvoden till extralärare och timlärare torde, med hänsyn

bland annat till den av mig förordade jämkningen i förslaget till

organisation av seminariet i Lund böra beräknas till ett något högre

belopp än de sakkunniga ifrågasatt, eller till 87,000 kronor.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag i fråga om beräkningen av delposten

till arvoden för undervisning i hushållsgöromål, vilken emellertid

torde kunna något sänkas under det av överstyrelsen föreslagna beloppet,

förslagsvis till 4,-500 kronor.

Jag biträder likaledes överstyrelsens uppfattning örn att ovanberörda

tillägg sarvoden till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier, som

nu utgå med 800 kronor, böra utgå med detta belopp även vid dubbelseminarier

av typen 4 + 2. Då i mitt organisationsförslag ingå inalles

7 dubbelseminarier, bör för ändamålet beräknas ett belopp av 5,600

kronor.

Vad beträffar delposten till särskilda arvoden vid provårsseminarier

erinrar jag, att frågan örn den praktiska lärarutbildningen hänskjutits

till förnyad utredning. Med hänsyn härtill bör nämnda delpost, med

utgångspunkt från nu gällande grunder men med beaktande av de förändringar

rörande antalet lärartjänster vid provårsseminarierna, som mitt

förslag innebär, beräknas till 22,000 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag till beräkning av delposten till arvoden till

seminarieläkare biträder jag med den jämkningen, att arvodet vid folkskoleseminariet

i Karlstad, vilket seminarium enligt mitt förslag skulle

anordnas såsom enkelseminarium, minskas från 1,800 kronor till 1,150

kronor och förevarande delpost alltså med 650 kronor till jämnt 15,000

kronor.

Delposten till arvoden till seminariebibliotekarier beräknar jag med

ledning av skolöverstyrelsens förslag till (7 x 900 + 2 X 500 =) 7,300

kronor.

De sakkunniga hava föreslagit, att arvoden till biträden vid raktorscxpcditioner,

vilka nu utgå med 400 kronor vid enkelseminarium och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

med 600 kronor vid dubbelseminarium, skulle bestämmas till 450 kronor

vid enkelseminarier av typen 4 och till 550 kronor vid dubbelseminarier

av typen 4 + 2. Överstyrelsen har ifrågasatt ett arvode av 500 kronor

vid förstnämnda seminarier och av 700 kronor vid dubbelseminarier.

Enligt min mening har överstyrelsen icke anfört övertygande skäl för

sitt ändringsförslag, och jag ansluter mig därför till de sakkunnigas beräkningsgrunder.

Förevarande delpost bör alltså uppföras med (2 X 450

+ 7 x 550 =) 4,750 kronor.

Mot de sakkunnigas och skolöverstyrelsens beräkningar av delposten

till hyr eser sättning till rektorer vid vissa seminarier har jag ingen annan

erinran att göra än att det beräknade beloppet, 16,200 kronor, torde

böra minskas med den hyresersättning av 3,700 kronor, som avsetts för

rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm, enär, såsom av det efterföljande

framgår, det ansetts möjligt att även efter omorganisationen utnyttja

rektorsbostaden för sitt nuvarande ändamål, detta i motsats till

vad de sakkunniga antagit. Delposten bör alltså bestämmas till 12,500

kronor.

Det synes mig självklart, att kvinnlig innehavare av lektorstjänst,

likaväl som manlig, bör åtnjuta bidrag från delposten till hyresbidrag

till lärare vid seminarierna i Göteborg och Stockholm, Förevarande

delpost bör i enlighet med de sakkunnigas av överstyrelsen biträdda

förslag beräknas till 20,000 kronor.

Delposterna till tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring

beräknar jag till 200,000 kronor, respektive 27,950 kronor.

I övrigt har jag ingenting att erinra mot de sakkunnigas och skolöverstyrelsens

förslag.

Avlöningsstaten för folkskoleseminarierna skulle, vid fullt genomförd

omorganisation, enligt mitt förslag erhålla följande utseende. (Se vidstående

sida.) Till jämförelse hava även angivits de belopp, varmed vederbörande

delposter nu äro uppförda, ävensom de belopp, som föreslagits

av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen (se nästa sida), varvid bör

uppmärksammas, att den nu utgående posten: arvoden till extralärare

och timlärare icke är jämförbar med motsvarande föreslagna på grund

av den tillfälliga starka beskärning, seminarieorganisationen för närvarande

är underkastad.

Förevarande anslag kan alltså vid bifall till mitt förslag efter omorganisationens

fullständiga genomförande beräknas till 1,513,800 kronor,

innebärande en minskning med 148,700 kronor i förhållande till motsvarande

nu utgående belopp, 1,662,500 kronor, vilken summa erhålles

genom att minska slutsumman av den gällande avlöningsstaten med de

ovannämnda posterna 2 a—c, 3 och 4 b.

I fråga örn anslag till omkostnader framgår av statsrådsprotokollet,

att de sakkunniga beräknat ett anslag av i runt tal 200,000 kronor vara

för detta ändamål erforderligt vid bifall till den av dem föreslagna

seminarieorganisationen samt att de uppskattat det erforderliga anslaget

till lokalhyror m. m. vid folkskoleseminarierna, att gäldas ur statens

allmänna fastighetsfond, till 4,630 kronor. Skolöverstyrelsen har beräknat

behovet av anslag till omkostnader vid bifall till den av överstyrelsen

föreslagna seminarieorganisationen till 230,000 kronor.

Departementschefen har för egen del yttrat:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

33

Budgetåret

De sak-

Skolöver-

Departe-

1935/1936

kunniga

styrelsen

chefen

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tj änstgöringspenningar ....

1,031,920

876,570

963,710

931,150

b. Ålderstillägg, förslagsvis.........

200,000

140,000

144,000

140,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

36,080

30,430

31,290

30,850

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tj änstgöringspenningar ....

29,500

—

—

—

b. Ålderstillägg, förslagsvis.........

7,400

—

—

—

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

100

—

—

—

3. Avlöningar till tjänstemän å indragnings-

stat, förslagsvis..............

4,800

—

—

—

4. Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden till extralärare och timlärare .

40,800

85,000

95,000

87,000

b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordi-

narie ämneslärare, förslagsvis......

5,000

—

—

—

c. Understöd till extra ordinarie lärare vid

förfall på grund av sjukdom, förslagsvis

1,000

1,000

1,000

1,000

d. Arvoden till timlärare och extra övnings-

skollärare för undervisning vid student-

kurser, förslagsvis............

18,700

—

—

—

e. Arvoden för undervisning i hushållsgöro-

mål....................

3,300

4,700

5,000

4,500

f. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårds-

skötsel vid dubbelseminarier......

6,400

4,100

6,400

5,600

g. Särskilda arvoden vid provårsseminarier

18,600

18,600

29,000

22,000

h. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid

vissa seminarier anordnade kurser för

utbildande av kyrkomusiker, förslagsvis

4,200

4,200

4,200

4,200

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare......

14,100

14,500

15,650

15,000

b. » » seminariebibliotekarier . .

8,900

6,300

7,700

7,300

c. » » biträden vid rektorsexpe-

ditioner.........

6,100

4,600

6,100

4,750

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektorer vid vissa

seminarier.................

14,500

16,200

16,200

12,500

b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna

i Göteborg och Stockholm, förslagsvis .

14,000

20,000

20,000

20,000

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis . .

222,780

194,000

210,000

200,000

d. Provisorisk avlöningsförbättring, för-

slagsvis..................

21,120

29,800

27,750

27,950

Summa kronor

1,709,300

1,450,000

1,583,000

1,513,800

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 150.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

De sakkunnigas beräkningar torde kunna godtagas som underlag för

den blivande årliga omprövningen av seminariernas behov av anslag

till omkostnader. Då jag räknat med ett seminarium mer än de sakkunniga

men med en examinationsavdelning mindre än skolöverstyrelsen,

uppskattar jag förevarande anslag till 220,000 kronor. Sistnämnda

belopp får anses lämna tillgång till medel jämväl för anordnande av

den av mig i det föregående tillstyrkta kursen i finska språket vid folkskoleseminariet

i Luleå.

Beräkningarna rörande utgifter för lokalhyror torde kunna godtagas.

För materiel, böcker m. m. har departementschefen beräknat ett belopp

av 65,000 kronor.

Vad anslag till stipendier beträffar, framgår av statsrådsprotokollet,

att stipendiebeloppen under de senaste åren varit avsevärt reducerade

samt att skolöverstyrelsen föreslagit en uppräkning av anslaget till förevarande

ändamål.

Departementschefen har för egen del anfört:

Det är även enligt min mening önskvärt, att en successiv återgång

till förut till stipendier vid folkskoleseminarierna utgående anslagsbelopp

kommer att ske under de närmaste åren. Jag anser mig dock böra vid

förevarande beräkningar utgå från nu gällande anslagsgrunder. Med den

av mig förordade seminarieorganisationen torde i så fall behovet av

stipendiemedel kunna beräknas till det av de sakkunniga angivna beloppet

av 86,400 kronor. Jag har emellertid ingenting att erinra mot

överstyrelsens förslag om att redan i detta sammanhang räkna med anvisande

av 300 kronor per dubbelseminarium och 200 kronor per enkelseminarium

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för elevernas

studiebesök. Inalles skulle vid bifall till mitt förslag till seminarieorganisation

härför erfordras 2,500 kronor.

Följaktligen skulle stipendieanslaget kunna här uppskattas till (86,400

+ 2,500 =) i runt tal 89,000 kronor.

Sammanfattningsvis har departementschefen anfört:

De nuvarande för folkskoleseminarierna uppförda statsanslagen i jämförelse

med de av de sakkunniga, skolöverstyrelsen, respektive av mig

tillstyrkta anslagen framgå av nedanstående sammanställning:

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Kronor

Enligt de

sakkunnigas

förslag

Kronor

Enligt skol- överstyrel- sens förslag

Kronor

Enligt de- partements- chefens

förslag

Kronor

Ökning (+)

resp. minsk- ning (—)

förh. till

anslag f.

1935/1936

Kronor

Folkskoleseminarier:

Avlöningar, jör slag samlag ....

1,709,300

1,450,000

1,583,000

1,513,800

—195,500

Omkostnader, för slag sanslag . .

267,700

200,000

230,000

220,000

— 47,700

Materiel, böcker m. m., reserva- tionsanslag ...........

67,200

60,000

68,000

65,000

— 2,200

Stipendier, reservationsanslag . .

75,500

86,400

143,000

89,000

+ 13,500

Summa

2,119,700

1,796,400

2,024,000

1,887,800

- 231,900

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

35

I likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen vill jag framhålla,

att en jämförelse med innevarande års anslag, som äro avsevärt beskurna

på grund av rådande tillfälliga förhållanden, är vilseledande, då det

gäller att visa i vad mån den föreslagna organisationen blir billigare

än den nu gällande. Till belysande härav må framhållas, att de sakkunniga

beräknat antalet elever vid folkskoleseminarierna under läsåret

1935—1936 till endast 43 procent av det antal elever, för vilket de nuvarande

folkskoleseminarierna äro avsedda. Ovanstående kostnadssiffror

bygga däremot på det antagandet, att seminarieorganisationen till fullo

utnyttjas. Detta innebär, att den verkliga besparingen är väsentligt

större, än den nyss anförda siffran av 231,900 kronor ger vid handen.

Slutligen har departementschefen i fråga om anslag till bestridande

av engång sutgifter för egen del yttrat följande:

De föreliggande preliminära uppgifterna rörande engångskostnaderna för

iordningställande av lokaler vid den nya seminarieorganisationens genomförande

giva vid handen, att det i varje fall icke kan bliva fråga örn något

mer avsevärt anslagsbehov för detta ändamål. Jag delar överstyrelsens uppfattning

örn önskvärdheten av en ytterligare utredning rörande dessa detaljspörsmål.

Såsom av överstyrelsens yttrande framgår, är det icke nödvändigt

att nu i samband med ett avgörande i huvudfrågan fatta beslut rörande

ifrågavarande ändringsarbeten. Med avseende å den erforderliga ytterligare

utredningen vill jag framhålla, att denna utredning i likhet med den av de

sakkunniga verkställda bör avse endast sådana arbeten, som omedelbart

föranledas av den nya organisationen.

Jag återkommer i ett senare sammanhang till frågan om anvisande av

medel till bestridande av de av överstyrelsen berörda flyttningsersättningarna.

Här torde böra påpekas, att något förslag ej föreligger rörande huru med

folkskoleseminariets i Kalmar fastighet bör förfaras. Denna fråga, som ej

lärer behöva avgöras under år 1936, torde böra göras till föremål för utredning.

Frågan örn kostnaderna för småskoleseminarieorganisationen

efter dess fullständiga genomförande har behandlats å sid. 154—

167 i statsrådsprotokollet.

Vad beträffar anslag till avlöningar har departementschefen, med utgångspunkt

från de sakkunnigas och skolöverstyrelsens beräkningar, för

egen del anfört följande:

Delposten till lön och tjänstgöring spenningar beräknar jag på samma

sätt som motsvarande delpost vid folkskoleseminarierna och förutsätter

alltså, att den skall bereda täckning för löner enligt gällande grunder till de

lärare, som enligt det ovanstående skola vara anställda vid småskolesemi
-

narierna, alltså för

2 rektorer vid 3-årigt seminarium ä 4,900 ..........kronor 9,800

5 » » 2-årigt » ä 4,400 .......... » 22,000

22 ämneslärare ä 3,400 .......................... » 74,800

29 övningsskollärare å 3,400 ..................... » 101,600

1 skolköksföreståndarinna....................... » 1,800

Summa kronor 210,000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Delposten till arvoden till timlärare har av de sakkunniga och skolöverstyrelsen

beräknats med utgångspunkt från att timlärararvodena i kunskapsämnen

skulle höjas till följd av den ändrade löneställningen för ämneslärarna,

samt att motsvarande arvoden åt timlärare i övningsämnen skulle

bibehållas vid sin nuvarande storlek. Då jag i det föregående förklarat

mig ej kunna nu tillstyrka lönereglering för lärarpersonalen vid förevarande

undervisningsanstalter, beräknar jag delposten i fråga med ledning

av nu utgående arvodesbelopp. Mot överstyrelsens förslag i fråga om timlärararvoden

för undervisning i hushållsgöromål har jag ingenting att invända.

Vad jag nu anfört medför emellertid icke några väsentligare ändringar

i föreliggande förslag, enär de timlärararvoden, som av de sakkunniga

och skolöverstyrelsen beräknats, till den övervägande delen avse undervisning

i övningsämnen, i avseende å vilka arvoden någon ändring —

frånsett den nyssberörda — icke ifrågasatts. I anseende härtill och under

antagande, att behovet av timlärartimmar vid det av mig föreslagna enkelseminariet

i Växjö blir i det närmaste lika stort som vid det av överstyrelsen

ifrågasatta seminariet i Linköping, vilket ej upptagits i mitt organisationsförslag,

uppskattar jag förevarande delpost till 70,000 kronor.

Såsom överstyrelsen anfört, föreligger ej behov av den av de sakkunniga

föreslagna posten till arvoden för undervisning i hushållsgöromål, därest

erforderliga timlärararvoden inräknas i delposten till arvoden till timlärare.

Tillägg sarvoden till lärare i trädgårdsskötsel utgå nu allenast vid seminarier,

som hava större trädgårdar, med 300 kronor per sådant seminarium

Överstyrelsen har utan särskild motivering ifrågasatt, att dessa arvoden

skulle höjas till 500 kronor samt dessutom med reducerade belopp utgå jämväl

vid vissa enkelseminarier. Någon anledning att frångå de nu i ämnet

gällande bestämmelserna finner jag icke föreligga, då vissa seminarieträdgårdar

sannolikt komma att minskas beräknar jag förevarande delpost till

900 kronor.

Den nuvarande delposten till arvode till ett biträde för matlagningen vid

seminariet i Lycksele, torde, vid bifall till mitt förslag i övrigt, böra bibehållas

med 900 kronor.

Då behovet av preparandkursen i Haparanda måste anses vara av extraordinär

natur och, såsom de sakkunniga anfört, lärer böra årligen prövas,

anser jag mig ej böra beräkna medel för detta ändamål i den löpande avlöningsstaten.

Mitt organisationsförslag skiljer sig, som nämnts, från överstyrelsens endast

därutinnan, att det av överstyrelsen föreslagna enkelseminariet i Linköping

skulle ersättas av det av mig föreslagna enkelseminariet i Växjö.

Jag biträder överstyrelsens beräkningar rörande de belopp, varmed delposterna

till arvoden till seminarieläkare, till seminariebibiliotekarier samt

till biträden vid rektor sexpeditioner böra uppföras.

Hyr eser sättning till rektor utgår nu med 2,000 kronor till envar av rektorerna

vid småskoleseminarierna i Skara, Linköping och Falun. Då sistnämnda

båda seminarier enligt mitt förslag skulle indragas, beräknar jag

förevarande post till endast ''2,000 kronor.

Jag biträder överstyrelsens förslag örn bibehållande i avlöningsstaten av

den nuvarande delposten till särskilda lönetillägg åt lärare vid seminarierna

i Lycksele och Haparanda, vilken dock bör sänkas till 2,000 kronor.

Mina i det föregående framlagda förslag medföra någon minskning i de

belopp, vartill posterna till tillfällig löneförbättring och provisorisk avlö
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

37

ningsförbättring beräknats. Jag uppskattar dessa poster till J5,000 kronor,

respektive 8,000 kronor. . ....

Mot de sakkunnigas och skolöverstyrelsens anslagsberäkningar i övrigt

har jag icke något att erinra.

Enligt mitt förslag skulle avlöningsstaten för småskoleseminarierna, efter

omorganisationens fullständiga genomförande, te sig som framgår av efterföljande

sammanställning (se sid. 38). I sammanställningen hava medtagits

även de belopp, varmed vederbörande poster nu äro uppförda, ävensom

de belopp, som av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen för ändamålen

beräknats erforderliga.

För jämförelses skull bör vid bedömande av slutsummorna i berörda sammanställning

det för budgetåret 1935/1936 utgående anslaget minskas med

avlöningarna till tjänstemän å övergångsstat, 6,860 kronor, varvid befinnes,

att kostnadsökningen skulle uppgå till (405,350 — 246,640) i runt tal

159,000 kronor.

Beträffande anslag till omkostnader har departementschefen för egen

del yttrat:

Såsom av det förut sagda framgår, skiljer sig överstyrelsens förslag

till organisation av småskoleseminarierna från mitt endast därutinnan,

att överstyrelsen föreslagit, att det nuvarande enkelseminariet i Linköping

skulle kvarligga i denna stad, medan jag ifrågasatt, att det skulle

förflyttas till Växjö.

De av sistnämnda förslag föranledda merkostnaderna under förevarande

anslag torde, med ledning av de sakkunnigas uppgifter, kunna

uppskattas till 7,000 kronor. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten

på att denna kostnadsökning torde, såsom de sakkunniga betonat, kunna

ej oväsentligt nedbringas genom att den nuvarande, för ett småskoleseminariums

behov alltför stora seminarieträdgården i Växjö förminskas.

Denna fråga torde böra sedermera upptagas till ytterligare utredning

och övervägande.

De av överstyrelsen beräknade kostnaderna torde vidare böra ökas

med ett belopp av i runt tal 400 kronor för bestridande av utgifterna

för den av mig i det föregående förordade frivilliga kursen i finska språket

vid Haparandaseminariet.

Emot överstyrelsens överslagsberäkningar i övrigt har jag icke något

att erinra. Följaktligen uppskattar jag förevarande omkostnadsanslag

till i runt tal 79,000 kronor.

Då småskoleseminariet i Linköping enligt mitt förslag skulle nedläggas,

uppskattar jag utgifterna för erforderliga lokalhyror i likhet med

de sakkunniga till 2,300 kronor.

Anslaget till materiel, böcker m. m. har av departementschefen beräknats

till 21,600 kronor och anslaget till stipendier till 57,000 kronor.

Anmärkas må beträffande sistberörda anslag, att departementschefen ej

beräknat medel till preparandkursen i Haparanda.

Sammanfattningsvis har departementschefen yttrat:

Enligt de ovan framställda förslagen skulle vederbörande anslag beräknas

på sätt framgår av nedanstående sammanställning (se sid. 39),

i vilken även angivits nu utgående anslag och de anslagsbelopp, som

föreslagits av de sakkunniga och av skolöverstyrelsen:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Budget- året 1935/

1936

De sak- kunniga

Skolöver-

styrelsen

Departe-

ments-

chefen

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

132,800

241,800

250,000

210,000

23,560

47,000

47,000

47,000

7,400

8,600

8,600

8,600

4,800

_

_

1,260

—

—

—

800

2,400

—

—

—

600

600

600

600

20,120

68,800

71,450

70,000

1,200

1,200

1,900

900

900

—

900

900

—

1,825

—

—

—

1,900

1,900

—

3,400

6,550

6,550

6,550

1,900

2,200

2,200

2,200

800

1,600

1,600

1,600

6,000

4,000

4,400

2,000

2,200

—

2,000

2,000

41,740

49,000

49,000

45,000

1,620

8,925

8,925

8,000

253,500 |

444,000

457,025 ,

405,350

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar......

b. Ålderstillägg, förslagsvis...........

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . .

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar......

b. Ålderstillägg, förslagsvis...........

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . .

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvode till kvinnlig extra övningsskollärare

vid seminariet i Haparanda.........

b. Arvoden åt extra lärare under tjänstledighet

på grund av sjukdom, förslagsvis......

c. Arvoden till timlärare.............

d. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel

e. Arvode till ett biträde för matlagningen vid

seminariet i Lycksele.............

f. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål

g. Arvoden vid tillfällig preparandkurs vid

seminariet i Luleå (respektive Haparanda) .

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare.........

b. Arvoden till seminariebibliotekarier.....

c. Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektorer vid vissa seminarier

......................

b. Särskilda lönetillägg åt lärare vid seminarierna

i Lycksele och Haparanda.......

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.....

d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis .

Summa kronor

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

39

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Kronor

De sakkun- niga

Kronor

Skol-

överstyrelsen

Kronor

Departe-

mentschefen

Kronor

Småskoleseminarier:

Avlöningar, förslagsanslag.....

253,500

444,000

457,000

405,350

Omkostnader, förslagsanslag ....

73,700

85,000

71,700

79,000

Materiel, böcker m. m., reserva- tionsanslag ............

1(5,400

19,900

21,600

21,600

Stipendier, reservationsanslag . . .

15,000

60,000

60,000

57,000

Summa

358,600

608,900

610,300

562,950

En jämförelse mellan anslagssumman för innevarande budgetår och

den av mig beräknade är emellertid ej rättvisande. Antalet elever vid

småskoleseminarierna utgör nu, enligt vad av de sakkunniga i betänkandet

påpekats, endast 12 procent av det antal elever, för vilket de nuvarande

småskoleseminarierna äro avsedda. Anslagen för innevarande

budgetår äro reducerade med hänsyn härtill, men de av mig beräknade

siffrorna utgå från att den föreslagna seminarieorganisationen helt utnyttjas.

Vidare må framhållas, att den utvidgning av övningsskolan,

som ovan föreslagits, icke torde för staten innebära någon egentlig merutgift

på grund av att belastningen å förslagsanslaget till bidrag till avlöning

av folkskollärare i motsvarande grad minskas.

I fråga om anslag till engångskostnader har departementschefen yttrat:

Genomförandet av den nya småskoleseminarieorganisationen torde ej

medföra några mer betydande engångsutgifter för statsverket. I likhet

med skolöverstyrelsen förutsätter jag, att frågan om eventuellt erforderliga

lokalutvidgningar vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs

göres till föremål för närmare utredning. Jag har heller intet ått

erinra mot att denna utredning må omfatta även möjligheterna att vid

vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom förhyrning anskaffa

lämpliga lokaler.

Jag biträder överstyrelsens förslag om återställande till vederbörande

landsting av de nuvarande seminariefastigheterna i Falun och Linköping.

Till frågan om beredande av anslagsmedel till flyttningsersättningar

återkommer jag här nedan.

Vad genomförandet av den nya organisationen beträffar, vilken

fråga behandlas å sid. 1G8 och 169 i statsrådsprotokollet,

hava de sakkunniga föreslagit, att omorganisationen skulle successivt

genomföras från och med läsåret 1936—1937, dock att den särskilda

kursen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor ej skulle

igångsättas förrän sommaren 1937.

Skolöverstyrelsen däremot har föreslagit, att genomförandet av den

nya organisationen finge — vad beträffade den 4-åriga linjen — anstå

till år 1937. Vad angår igångsättande av den särskilda kursen i Falun

för småskollärarinnor, delade överstyrelsen de sakkunnigas mening. lie
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

träffande åter de 2-åriga studentlinjerna syntes det överstyrelsen vara

av vikt att, trots de svårigheter, som komme att möta, söka igångsätta

dem fortast möjligt. Någon intagning till 1-årig kurs skulle alltså ej

längre förekomma utan inträdesprov till 2-årig kurs skulle vid vissa seminarier

ske hösten 1936. Vad angår småskoleseminarierna har överstyrelsen

anfört, att vad överstyrelsen yttrat beträffande folkskoleseminarieorganisationens

genomförande i det väsentliga gällde även beträffande

småskoleseminarierna.

Departementschefen har för egen del yttrat:

Jag delar de sakkunnigas uppfattning örn vikten av att den nya organisationen

genomföres med minsta möjliga omgång. Att låta de nya

bestämmelserna träda i kraft i regel redan från och med nästa läsår

torde dock vara tekniskt ogörligt och till olägenhet för de inträdessökande.

Jag anser mig därför böra biträda skolöverstyrelsens förslag.

I ämnet erforderliga bestämmelser torde i sinom tid få meddelas av

Kungl. Maj:t.

Beträffande organisationen av folkskoleseminarierna under

budgetåret 1936/1937 har departementschefen, efter att hava refererat

de sakkunnigas förslag och skolöverstyrelsens yttrande i ämnet, anfört:

Mina i det föregående framställda förslag skilja sig, i avseende å folkskoleseminarieorganisationen,

från skolöverstyrelsens endast så till vida,

att Karlstadsseminariet enligt mitt förslag skall vara enkelt 4-årigt

manligt seminarium, medan överstyrelsen velat organisera detta seminarium

som manligt dubbelseminarium.

Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att vid vart och ett av de nio

seminarier, som skola ingå i seminarieorganisationen (d. v. s. alla de

nuvarande utom seminarierna i Kalmar och Växjö), skola i första klassen

för läsåret 1936—1937 intagas en avdelning om 24 elever av den

4-åriga linjen, dels ock att under nämnda läsår fyra studentlinjer skola

vara i verksamhet. Sistnämnda linjer skulle förläggas till Karlstad,

Linköping, Stockholm och Växjö. Enligt min mening är det ännu motiverat,

att iakttaga en viss försiktighet vid lossandet på de senare årens

restriktioner i fråga om elevintagning vid seminarierna i sådana linjer,

vilkas elever inom den närmaste framtiden utexamineras som folkskollärare.

Jag föreslår därför den ändringen i överstyrelsens förslag, att år

1936 igångsättas endast tre studentlinjer. Däremot biträder jag förslaget

örn intagning av elever i den 4-åriga linjen. De tre studentlinjerna

böra förläggas till Karlstad, Linköping och Stockholm. Av dessa linjer

bör den sistnämnda vara kvinnlig och de båda förstnämnda manliga.

Erinras må, att den studentlinje, som under innevarande läsår är i verksamhet,

är kvinnlig.

Jag förordar överstyrelsens förslag örn meddelande av bestämmelser

— i anslutning till vad för innevarande budgetår ägt rum — om rätt

för skolöverstyrelsen att tilldela rektor samt ordinarie lärare vid folkskoleseminarium,

där så påkallas av inskränkningar i seminariets verksamhet

och möjlighet ej föreligger att sysselsätta vederbörande för andra

undervisningsändamål, tjänstgöring med mindre antal veckotimmar än

vad i sådant hänseende författningsenligt gäller. Däremot anser jag

mig icke, på de av statskontoret anförda skälen, kunna biträda förslaget

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

41

om ett generellt medgivande av enahanda slag för icke-ordinarie lärare.

Skulle överstyrelsens farhågor för att det kan komma att visa sig svårt

att under nuvarande förhållanden erhålla kompetenta vikarier besanna

sig, torde Kungl. Majit äga möjlighet att, efter prövning i varje enskilt

fall och inom ramen av tillgängliga anslagsmedel, bereda skälig lönefyllnad

åt vikarie. Jag vill emellertid betona, att denna väg bör användas

endast i trängande undantagsfall.

Överstyrelsens förslag örn beredande av personliga lönetillägg åt Övningslärare,

vilka kommit eller komma att lida minskning i sin avlöning

på grund av seminarieorganisationens nedskärning, synes kunna motiveras

med i stort sett samma skäl, som lågo till grund för 1929 års riksdags

beslut örn tillerkännande av motsvarande lönetillägg åt vissa Övningslärare

vid allmänt läroverk. I likhet med statskontoret finner jag

det skäligt, att förstnämnda lärare beredas ersättning på sätt och i den

utsträckning skolöverstyrelsen föreslagit. Ersättningsgrunderna ansluta

sig i stort sett till de grunder, som gälla för ersättning åt nyssberörda

lärare vid läroverk. Jag förutsätter i anslutning till vad överstyrelsen

framhållit, att ifrågavarande Övningslärare skola vara skyldiga att, där

så ske kan, låta sig tagas i anspråk för annat lämpligt arbete vid vederbörande

seminarium eller vid annan statlig läroanstalt. Vad^ angår

dessa lärares ställning i pensionshänseende, kommer denna fråga att

upptagas till särskild behandling av chefen för finansdepartementet.

Skolöverstyrelsens av statskontoret understödda förslag örn rätt för

teckningsläraren Lydh vid folkskoleseminariet i Luleå att åtnjuta avlöning

såsom lärare vid dubbelseminarium även efter det ifrågavarande

seminarium förvandlats till enkelseminarium synes vara av billighetsskäl

synnerligen väl motiverat. Lämpligen bör Lydh, vars grundlön

såsom lärare vid enkelseminarium komme att utgöra 1,950 kronor, tillerkännas

ett särskilt lönetillägg, varå dyrtidstillägg må utgå, och utgörande

skillnaden mellan lön för honom vid dubbel- och vid enkelseminarium,

alltså 1,560 kronor. Lönetillägget bör avföras från en särskild i

avlöningsstaten uppförd delpost och utgå under villkor, bland annat, att

Lydh åtager sig att utan ersättning bestrida undervisning vid högre allmänna

läroverket i Luleå till högst så stort antal timmar, att hans

sammanlagda tjänstgöring vid seminariet och läroverket uppgård 27

veckotimmar. Vad angår Lydhs pensionsrätt kommer denna fråga att

upptagas till särskild behandling av chefen för finansdepartementet. Vad

nu anförts bör vid bifall till mitt förslag till organisation av folkskoleseminariet

i Karlstad på motsvarande sätt även gälla den nuvarande

innehavaren av teckningslärartjänsten därstädes, J. E. R. Nyreen.

Mot överstyrelsens beräkningar av anslaget till avlöningar har jag

följande erinringar att framställa.

Delposten till lön och tjänstgöringspenningar åt tjänstemän å ordinarie

stat skulle, med tillämpning av de av skolöverstyrelsen använda

beräkningsgrunderna, utgöra summan av dels det belopp av 931,150

kronor, varmed denna post enligt mitt i det föregående framlagda förslag

skulle uppföras efter seminarieorganisationens fullständiga genomförande,

dels lönetillägget å 1,560 kronor åt teckningsläraren Lydh, dels

ock de nuvarande staterna för de till nedläggande förordade seminarierna

i Kalmar och Växjö. Häremot har jag till en början den invändningen

att göra, att nyssberörda lönetillägg bör, sorn nyss nämnts, av
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

förås fran en särskild delpost. Till denna fråga återkommer jag strax.

Vidare vill jag framhålla, att det icke lärer vara erforderligt att för

nästa budgetår beräkna avlöningsmedel för andra befattningar än sådana,

som behöva vara besatta med innehavare under budgetåret. Enligt

från skolöverstyrelsen under hand inhämtade uppgifter kan med hänsyn

härtill det antal tjänster, för vilka avlöningsmedel erfordras för budgetåret

1936 1937, vid de nio seminarier, som enligt mitt förslag skola ingå

i seminarieorganisationen, minskas, antalet lektorstjänster med minst 9 till

67 och antalet övningsskollärartjänster med minst 16 till 59. Detta innebär,

att ovannämnda belopp av 931,150 kronor, vilket icke innesluter berörda

lönetillägg till teekningslärarna Lydh och Nyreen, skulle minskas

med (9 x 5,800 + 16 X 3,400 =) 106,600 kronor till 824,550 kronor. Sistnämnda

belopp bör emellertid ökas med de nuvarande avlöningsstaterna

för seminarierna i Växjö och Kalmar eller med inalles 130,270 kronor till

954,820 kronor, eller 140,720 kronor mindre, än skolöverstyrelsen beräknat.

Delposten till fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie

stat beräknar jag till 35,150 kronor, eller 1,310 kronor lägre än det av

överstyrelsen föreslagna beloppet.

Mot överstyrelsens beräkningar av delposten till lön och tjänstgöringspenningar

åt tjänstemän ä övergångsstat har jag intet annat att erinra

än vad som följer av mitt i det föregående framlagda förslag rörande

ombildning av seminariet i Karlstad från dubbel- till enkelseminarium.

Detta förslag medför, att antalet lektorer kommer att minskas från nu

sju till sex och antalet övningsskollärare från nu sju till fem. Örn till

seminariet i fråga, på sätt ovan föreslagits, tillfälligtvis förlägges en studentkurs,

erfordras emellertid, enligt vad jag under hand från överstyrelsen

erfarit, under nästa läsår sju lektorer och sju övningsskollärare.

Utöver de sex ordinarie lektorer, för vilka medel här ovan beräknats,

böra alltså anvisas medel för avlönande under nästa läsår av en extra

ordinarie lektor. Av de nuvarande ordinarie övningsskollärarna avgår

enligt lämnad uppgift en med pension med utgången av innevarande

läsår. Som ersättning för denne lärare bör under nästa läsår anställas en

extra ordinarie övningsskollärare. Vidare bör en av de nuvarande ordinarie

övningsskollärarna vid sagda seminarium överföras på övergångsstat

med skyldighet att tjänstgöra vid Karlstadsseminariets studentkurs.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör förevarande delpost till lön

och tjänstgöringspenningar åt tjänstemän å övergångsstat, utöver det

av överstyrelsen beräknade beloppet av 30,000 kronor, höjas med lönen

till en ^ övningsskollärare, d. v. s. med 3,400 kronor till 33,400 kronor.

Till frågan om anvisande av medel till lön åt omförmälda extra ordinarie

lektor och extra ordinarie övningsskollärare återkommer jag i det

följande.

Delposten till ålderstillägg till tjänstemän å övergångsstat bör på grund

av vad nyss föreslagits ökas med 1,200 kronor utöver det av överstyrelsen

beräknade beloppet och alltså uppföras med 8,700 kronor.

Delposten till arvoden till extra övningsskollärare för undervisning

vid studentkurs har av överstyrelsen beräknats under förutsättning att

till seminariet i Växjö skulle under nästa budgetår förläggas en studentkurs.

Enligt mitt förslag skulle så ej bliva fallet. Från skolöverstyrelsen

har jag under hand inhämtat, att det lärer vara möjligt att vid

sådant förhållande begränsa delposten till att avse arvode till endast en

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

43

extra övningsskollärare. Delposten torde av denna anledning böra minskas

med 3,700 kronor under det av överstyrelsen beräknade beloppet

av 7,500 kronor. Å andra sidan bör delposten i fråga, såsom av det

ovanstående framgår, höjas med lönen till en extra ordinarie lektor,

3,300 kronor, och med lönen till en extra ordinarie övningsskollärare,

3,400 kronor, båda avsedda för tjänstgöring vid studentkursen vid seminariet

i Karlstad. Följaktligen bör delposten beräknas till (7,500 —

3,700 + 3,300 + 3,400 =) 10,500 kronor eller 3,000 kronor högre än överstyrelsen

föreslagit. Lämpligen bör delposten benämnas »arvoden för

undervisning vid studentkurs vid seminarierna i Karlstad och Växjö».

Såsom ovan anförts, bör i avlöningsstaten uppföras en särskild delpost

till lönetillägg åt teckningsläraren J. A. Lydh vid seminariet i

Luleå och teckningsläraren J. E. R. Ny reen vid seminariet i Karlstad.

Denna delpost bör bestämmas till 2X1,560 = 3,120 kronor.

Delposten till särskilda arvoden vid p ro v å rss emina ri er har av överstyrelsen

beräknats med utgångspunkt från att vid folkskoleseminariet

i Göteborg skulle under nästa budgetår finnas 11 lektorer. Då emellertid

antalet lektorer enligt överstyrelsens av mig tillstyrkta förslag vid

sagda seminarium skulle utgöra 9, bör delposten minskas med 600 kronor

under det av överstyrelsen beräknade beloppet och alltså uppföras med

18,000 kronor.

Delposten till arvoden till seminarieläkare bör — innan den nya seminarieorganisationen

ännu fullständigt genomförts — beräknas enligt

de grunder, som nu gälla. Den torde för nästa budgetår böra uppföras

med ett belopp, som med 500 kronor understiger det av överstyrelsen

förordade, och alltså uppföras med 13,600 kronor.

Delposten till arvoden till biträden vid seminariernas rektors expeditioner

lärer böra minskas med 100 kronor under det av överstyrelsen

äskade beloppet med hänsyn till att seminariet i Växjö enligt mitt förslag

skulle omfatta endast 2 klassavdelningar under nästa läsår. Posten

bör alltså uppföras med 5,900 kronor.

Delposterna till tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring

beräknar jag till 200,000 kronor, respektive 29,910 kronor, alltså

tillhopa 2,690 kronor lägre än skolöverstyrelsen.

Anslaget till avlöningar bör alltså för budgetåret 1936/1937 uppföras

med ett belopp, som med (140,720 + 1,310 — 3,400 — 1,200 — 3,000 — 3,120

+ 600 + 500 + 100 + 2,690 =) 135,200 kronor understiger det av överstyrelsen

föreslagna, alltså med (1,770,000 — 135,200 = ) 1,631^,800 kronor.

Överstyrelsens beräkningar rörande anslaget till omkostnader giva

mig anledning till erinran därutinnan, att något särskilt för oförutsedda

behov beräknat belopp icke lärer behöva uppföras i omkostnadsstaten,

då ju förevarande anslag har karaktär av förslagsanslag och alltså kan

vid förefallande behov överskridas. Anslaget skulle alltså beräknas till

(278,400— 3,500 =) i runt tal 275,000 kronor. Med hänsyn till vad

nedan an föres rörande anslag till reparation och utbyggande av orgelverket,

vid folkskoleseminariet i Lund samt till utbyggande av orgeln

vid folkskoleseminariet i Göteborg bör emellertid anslaget upptagas

till (275,000 + 11,000+1,000=) 287,000 kronor. I det föregående

har jag uttalat mig för behovet av en särskild kurs i finska språket

vid folkskoleseminariet i Luleå. Kostnaderna för denna kurs torde kunna

rymmas inom nyssnämnda anslagsbelopp. Det torde få ankomma på

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Kungl. Majit att i sinom tid fastställa omkostnadsstat för folkskoleseminarierna.

Av den av överstyrelsen å anslaget till materiel, böcker m. m. föreslagna

ökningen från 67,200 kronor med 18,700 kronor till 85,900 kronor

belöpa 3,000 kronor på inköp av flygel i Luleå, 11,225 kronor på reparation

och utbyggande av orgel verket i Lund samt 1,000 kronor på utbyggande

av orgeln i högtidssalen i Göteborg. De sistnämnda anslagsäskandena,

som alla äro av angelägen natur med hänsyn till de till

nämnda tre seminarier förlagda kurserna för utbildande av kyrkomusiker,

anser jag mig kunna tillstyrka. Kostnaderna, i vad de belöpa på

Göteborg och Lund, synas lämpligen böra avföras å nyssnämnda förslagsanslag

till omkostnader, vilket av mig föreslagits böra höjas med

ett häremot svarande belopp. Anslaget till materiel, böcker m. m. bör

på grund härav och med ledning av överstyrelsens beräkningar i övrigt

uppföras med (85,900 — 11,225 — 1,000 =) i runt tal 74,000 kronor. Föreskrifter

rörande anslagets disposition torde få meddelas av Kungl. Majit.

Vad slutligen angår anslaget till stipendier, vill jag understryka

vad överstyrelsen enligt det föregående anfört om angelägenheten av en

höjning av stipendierna till seminarieeleverna. Stipendierna utgöra nu

endast omkring hälften av de belopp, som ursprungligen avsetts skola

utgå. Dessa begränsningar hava påkallats av de finansiella förhållandena

under de senaste budgetåren och hava givetvis ej avsetts bliva av

bestående natur. Det är enligt min mening av vikt, att stipendierna

snarast återföras till de före år 1933 utgående beloppen. Folkskoleseminarierna

torde därigenom kunna tillföras åtskilliga begåvade elever,

som eljest icke skulle hava möjlighet att ägna sig åt folkskollärarkallet.

Jag biträder överstyrelsens förslag örn en successiv återgång till tidigare

rådande förhållanden. Mot förslaget om anvisande av anslagsmedel för

nästa budgetår såsom bidrag till anordnande av studieutfärder vid folkskoleseminarierna

har jag ingenting annat att erinra, än att det härför

avsedda beloppet torde kunna för nästa budgetår begränsas från 2,600

kronor till 2,000 kronor. Med hänsyn härtill och till att seminarieorganisationen

enligt mitt förslag skulle under nästa budgetår omfatta en

klassavdelning mindre än enligt överstyrelsens förslag förordar jag, att

stipendieanslaget för nästa budgetår bestämmes till 105,000 kronor. Stat

för anslaget torde få fastställas av Kungl. Majit.

I detta sammanhang må erinras, att skolöverstyrelsen i skrivelse den

31 augusti 1935 hemställt örn anvisande för nästa budgetår av ett reservationsanslag

om 4,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

lärares vid folkskoleseminarierna studiebesök vid folkskolor. Jag finner

mig icke kunna för närvarande tillstyrka, att anslag anvisas för detta

ändamål.

För folkskoleseminarierna skulle enligt det ovanstående under nästa

budgetår erfordras följande anslag (anslagen för budgetåret 1935/1936

och de av överstyrelsen föreslagna anslagen angivas jämväl här till jämförelse

med de av mig föreslagna beloppen):

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

45

Budgetåret

1935/1936

Budgetåret

1936/1937

Anslag

Skolöversty-

relsen

Departe-

mentschefen

Avlöningar...........

1,709,300

1,770,000

1,634,800

Omkostnader..........

267,700

278,400

287,000

Materiel, böcker m. m.....

67,200

85,900

74,000

Stipendier............

75,500

108,800

105,000

Summa kronor

2,119,700

2,243,100

2,100,800

Vad slutligen angår organisationen av småskoleseminarierna

under budgetåret 193 6/1937 har departementschefen (sid.

193—205 i statsrådsprotokollet), efter en redogörelse för föreliggande av

de sakkunniga och skolöverstyrelsen utförda beräkningar, anfört följande.

Såsom av det föregående framgår, har jag förordat den förändringen

i skolöverstyrelsens förslag till seminarieorganisation, att seminariet i

Linköping skulle nedläggas och i stället i den ledigblivande folkskoleseminariebyggnaden

i Växjö upprättas ett enkelt småskoleseminarium.

Överstyrelsen har nu beträffande småskoleseminarieorganisationen under

nästa läsår ifrågasatt, att vid vart och ett av de småskoleseminarier,

som avses skola ingå i den nya organisationen, i första klassen

skulle intagas en klassavdelning. Detta synes mig tillrådligt med hänsyn

därtill, att verksamheten vid flertalet seminarier i annat fall skulle

under nästa läsår helt avstanna; dock torde någon avdelning av första

klassen icke böra under nästa läsår upprättas vid det småskoleseminarium,

som enligt mitt förslag skulle förläggas till Växjö. Härmed kan

lämpligen anstå till ett kommande läsår. Möjligen kan ifrågasättas, örn

icke vid seminariet i Landskrona, där en avdelning av andra klassen

kommer att under nästa budgetår uppehållas, intagning i första klassen

skulle kunna för nämnda läsår inhiberas. Jag anser emellertid icke tillräckliga

skäl föreligga att i detta hänseende frångå överstyrelsens förslag.

Den ännu av föreliggande omständigheter påkallade begränsningen

av antalet utexaminerade lärare synes kunna åstadkommas genom

en stark minskning av antalet i första klassen intagna elever. Jag har

ingenting att erinra mot att elevnumerären i första klassen, på sätt

överstyrelsen föreslagit, bestämmes till 12.

Vad jag nu föreslagit innebär, att småskoleseminarierna i Falun och

Linköping i och med utgången av löpande läsår nedläggas, samt att vid

vart och ett av de nuvarande småskoleseminarierna i Strängnäs, Landskrona,

Skara, Härnösand, Lycksele och Haparanda intages en klassavdelning

örn 12 elever.

Beträffande inskränkning av rektorernas och de ordinarie seminarielärarnas

tjänstgöring under nästa budgetår torde böra meddelas enahanda

bestämmelser, som av mig i det föregående föreslagits beträffande motsvarande

befattningshavare vid folkskoleseminarierna.

Emot överstyrelsens anslagsberäkningar för nästa budgetår har jag

endast i nedan angivna hänseenden erinringar att framställa.

Vad först beträffar anslaget till avlöningar, har skolöverstyrelsen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

vid beräkningen av delposten till lön och tjänstgöringspenningar för

tjänstemän å ordinarie stat räknat med bifall till det av överstyrelsen

enligt det föregående framlagda förslaget om lönereglering för rektorer

och vissa lärare vid småskoleseminariet Då jag, som nämnts, avstyrkt

detta förslag, utgår jag vid anslagskalkylerna från de nuvarande lönesatserna.

Överstyrelsen har, såsom av det föregående framgår, upptagit

lön endast för sådana tjänster, som under budgetåret 1936/1937 böra

vara besatta med innehavare. Jag har ingenting att häremot erinra.

Dock böra de av överstyrelsen beräknade tjänsterna minskas med 1

rektor, 2 ämneslärare och 3 övningsskollärare vid småskoleseminariet i

Linköping, vilket enligt mitt förslag skulle nedläggas och först ett följande

läsår överflyttas till Växjö. Följaktligen beräknar jag antalet tjänster

vid småskoleseminarierna för nästa budgetår till 6 rektorer, 12

ämneslärare, 18 övningsskollärare och 1 skolköksföreståndarinna. Med

ledning härav bör förevarande delpost för nästa budgetår uppföras med

131,200 kronor, alltså 47,000 kronor lägre än det av överstyrelsen beräknade

beloppet.

Delposten till ålderstillägg till tjänstemän å ordinarie stat beräknar

jag till i det närmaste samma belopp som för innevarande budgetår,

eller till 24,000 kronor, d. v. s. till ett belopp, som med 9,400 kronor

understiger det av överstyrelsen på grundval av förhållandena efter

genomförandet av omförmälda lönereglering beräknade beloppet.

Delposten till lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å övergångsstat

upptager nu avlöning med 2,800 kronor till en ämneslärarinna

vid det nedlagda småskoleseminariet i Murjek, särskilt lönetillägg med

200 kronor åt denna lärarinna samt avlöning med 1,800 kronor åt en

lärarinna i hushållsgöromål och slöjd vid småskoleseminariet i Linköping.

Överstyrelsen har föreslagit, att dessa löner fortfarande skola bestridas

från posten, samt dessutom dit överfört avlöningen för två ämneslärarinnor

och två övningsskollärarinnor vid det till nedläggande förordade

småskoleseminariet i Falun. För dessa kvinnliga befattningshavare beräknas

lönerna, såsom av handlingarna i ärendet framgår, till sammanlagt

11,200 kronor. Dessutom skulle enligt överstyrelsens förslag på

övergångsstat överföras en ämneslärarinna (adjunkt) vid småskoleseminariet

i Strängnäs, för vilken lönen beräknats till 3,600 kronor. Posten

skulle alltså uppföras med 19,600 kronor. Vad överstyrelsen sålunda

föreslagit, biträder jag med den ändringen, att dels det särskilda lönetillägget

ej bör avföras från denna delpost utan från nedannämnda post

till särskilda lönetillägg, dels ock lönen för ämneslärarinnan vid småskoleseminariet

i Strängnäs bör beräknas enligt nu gällande grunder,

och alltså minskas från det av överstyrelsen föreslagna beloppet av

3.600 kronor med 800 kronor till 2,800 kronor. Vid bifall härtill skulle

posten uppföras med (19,600 — 200—800=) 18,600 kronor. Å övergångsstat

böra emellertid härutöver, intill dess småskoleseminariet i

Växjö igångsättes, uppföras de nuvarande ordinarie lärarna vid småskoleseminariet

i Linköping. Rektor vid sagda seminarium är ordinarie

ämneslärare vid detsamma. Dessutom finnas vid seminariet två ordinarie

ämneslärarinnor ävensom två ordinarie övningsskollärarinnor. Förevarande

delpost bör alltså ökas med lön och tjänstgöringspenningar

för dessa, eller med (3,400 + 4 x 2,800 =) 14,600 kronor till (18,600 +

14.600 =) 33,200 kronor och alltså uppföras med ett belopp som med

13.600 kronor överstiger det, varmed överstyrelsen räknat.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

47

Ä delposten till ålderstillägg till tjänstemän å övergångsstat beräknar

jag en höjning med 2,300 kronor utöver det av överstyrelsen föreslagna

beloppet. Posten bör alltså uppföras med 7,000 kronor.

I delposten till arvoden till timlärare ifrågasätter jag, med hänsyn

till vad ovan föreslagits, en minskning med 1,600 kronor av det av

överstyrelsen föreslagna beloppet till 23,400 kronor. Från posten böra,

i enlighet med överstyrelsens förslag, bestridas utgifter även för utvidgad

timlärartjänstgöring på grund av de fortbildningskurser för småskollärarinnor,

som enligt mitt förslag här nedan böra anordnas jämväl

under nästa budgetår.

Då lokalfrågan vid småskoleseminariet i Haparanda under nästa budgetår

ej kan vinna sin lösning, torde det vara lämpligast att Kungl.

Majit, liksom hittills skett, från till förfogande stående medel anvisar

anslag till undervisning i hushållsgöromål vid seminariet i Haparanda.

Den av överstyrelsen ifrågasatta delposten till undervisning i hushållsgöromål

vid seminariet i Haparanda bör därför ej upptagas i avlöningsstaten.

Härav föranledes en minskning i den av överstyrelsen angivna

slutsumman av avlöningsstaten med 1,500 kronor. Det anslag för ändamålet,

som må kunna erfordras för nästa budgetår, bör av Kungl. Maijt

framdeles anvisas ur efterföljande anslag till omkostnader.

Då, enligt vad upplyst blivit, större delen av seminarieträdgården i

Härnösand numera är utarrenderad och det på grund härav ej synes

vara motiverat att tilläggsarvode till läraren i trädgårdsskötsel vid detta

seminarium även i fortsättningen skall utgå, beräknar jag delposten

tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel till ett belopp, som med 300

kronor understiger det av överstyrelsen beräknade, alltså till 900 kronor.

Medel till preparandkurs vid seminariet i Haparanda, vilken, såsom

ovan framhållits, avsetts skola tills vidare bliva av tillfällig karaktär,

torde böra av Kungl. Majit anvisas från anslagen till omkostnader och

till stipendier vid småskoleseminarierna. Jag återkommer nedan till

denna fråga. Följaktligen bör den av överstyrelsen för detta ändamål

föreslagna delposten å 1,900 kronor utgå ur avlöningsstaten.

Med hänsyn till att småskoleseminariet i Linköping enligt mitt förslag

skall nedläggas och under nästa budgetår icke något motsvarande

småskoleseminarium upprättas i Växjö beräknar jag i delposten till arvoden

till seminarieläkare en minskning under det av överstyrelsen angivna

beloppet med i runt tal 350 kronor till 2,500 kronor, i delposten

till arvoden till seminariebibliotekarier en motsvarande minskning med

200 kronor till 1,500 kronor samt i delposten till arvoden till biträden

vid rektorsexpeditioner en motsvarande minskning med 150 kronor till

900 kronor.

Delposten till hyresersättning till rektorer vid vissa seminarier bör —

på grund av att Linköpings-seminariet nedlägges och med hänsyn

till att jag avstyrkt överstyrelsens förslag örn lönereglering för vissa

lärare vid småskoleseminarierna -— beräknas till ett belopp, som med

2,400 kronor understiger det av överstyrelsen angivna, och alltså för

nästa budgetår uppföras med 2,000 kronor. Från delposten bör ersättning

utgå allenast till rektor vid småskoleseminariet i Skara.

Delposten till särskilda lönetillägg åt lärare vid seminarierna i Lycksele

och Haparanda bör, utöver (let av överstyrelsen föreslagna beloppet,

(»kas med ovannämnda lönetillägg ii 200 kronor till en ämneslärar
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

inna vid det nedlagda småskoleseminariet i Murjek och alltså uppföras

med 2,600 kronor.

Förevarande anslag till avlöningar skulle alltså beräknas till ett belopp,

som med (47,000 + 9,400—13,600-—2,300 + 1,600 + 1,500 + 300 + 1,900

+ 350 + 200 + 150 + 2,400 — 200 =) 48,700 kronor understiger det av överstyrelsen

beräknade anslaget av 327,500 kronor. Följaktligen bör anslaget

för nästa budgetår bestämmas till (327,500 — 48,700 =) 278,800

kronor.

Å det nuvarande anslaget till omkostnader har överstyrelsen för

nästa budgetår räknat med en minskning med 3,750 kronor till 69,950

kronor. Sistnämnda belopp bör emellertid enligt min mening minskas

med i runt tal 7,000 kronor, motsvarande de under innevarande budgetår

till småskoleseminariet i Linköping utgående anslagsmedlen till

omkostnader. Då något anslag till oförutsedda behov näppeligen erfordras,

eftersom förevarande anslag är betecknat såsom förslagsanslag,

skulle det av överstyrelsen beräknade anslaget kunna minskas med ytterligare

4,000 kronor. Emellertid belöpa av sistnämnda belopp omkring

3,400 kronor på nu utgående lönefyllnad till vaktmästare och värmeskötare.

Med hänsyn härtill ifrågasätter jag en minskning av anslaget

av nämnda anledning med allenast 600 kronor. Å andra sidan bör det

av överstyrelsen beräknade beloppet med hänsyn till vad i det föregående

anförts ökas med dels i runt tal 2,000 kronor till arvoden och

vissa andra utgifter vid preparandkursen i Haparanda, dels ock 1,500

kronor för undervisning i hushållsgöromål vid samma seminarium. Förevarande

anslag skulle alltså uppföras med ett belopp av (69,950 — 7,000

— 600 + 2,000 + 1,500 =) 65,850 kronor, vilket belopp lämpligen bör avrundas

till jämnt 66,000 kronor. Inom denna anslagsram torde även

kunna rymmas kostnaderna för den frivilliga kurs i finska språket, som

enligt mitt i det föregående utvecklade förslag bör anordnas vid småskoleseminariet

i Haparanda. Stat för anslagets användning torde senare

få fastställas av Kungl. Majit.

Anslaget till materiel, böcker m. m., som nu är uppfört med 16,400

kronor, skulle enligt överstyrelsens förslag minskas till 13,650 kronor.

Då enligt mitt förslag småskoleseminariet i Linköping skulle nedläggas

och någon småskoleseminarieavdelning i Växjö icke under nästa budgetår

upprättas, föreslår jag en ytterligare minskning av anslaget med

1,900 kronor. Anslaget bör alltså uppföras med, i avrundat tal, 11,700

kronor. Kungl. Majit torde i sinom tid få utfärda föreskrifter rörande

dispositionen av detsamma.

Vad till sist angår anslaget till stipendier, vill jag — under åberopande

av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av motsvarande

anslagsfråga vid folkskoleseminarierna — förorda överstyrelsens

förslag örn ett successivt återförande av elevstipendierna till de

belopp, som utgått före de under de senare åren vidtagna anslagsrestriktionerna.

Överstyrelsen har föreslagit, att anslaget skulle uppföras nied

i runt tal 20,700 kronor. Då småskoleseminarieorganisationen enligt

mitt förslag skulle under nästa läsår omfatta en klassavdelning mindre

än det antal avdelningar, varmed överstyrelsen räknat, torde sistnämnda

belopp böra minskas med 1,200 kronor till i runt tal 19,500 kronor.

Av detta belopp äro, såsom av det föregående framgår, 3,000 kronor

avsedda såsom elevstipendier vid preparandkursen i Haparanda.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

49

Även under nästa budgetår torde böra anordnas de fortbildningskurser

för småskollärarinnor, för vilka 1935 års riksdag, i anledning

av i ämnet väckta motioner, för innevarande budgetår anvisat

medel. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om anvisande för nästa

budgetår av oförändrade anslagsmedel, 5,000 kronor, för detta ändamål.

Såsom av det föregående framgår, har delposten till arvoden åt timlärare

avsetts skola bereda täckning för de ökade timlärararvoden, som erfordras

på grund av undervisningen vid dessa kurser. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att, liksom under innevarande budgetår varit

fallet, meddela erforderliga bestämmelser rörande kursernas anordnande.

Anslaget till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m., som nu är uppfört

med 115,000 kronor, torde med hänsyn till vad överstyrelsen i ämnet

anfört kunna sänkas med 5,000 kronor till 110,000 kronor. Jag biträder

överstyrelsens förslag örn medgivande av rätt åt omförmälda Sigrid

Degerman att på enahanda villkor, som nu gälla, även för budgetåret

1936/1937 åtnjuta avlöning i likhet med småskoleseminarielärare på indragningsstat.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle ovannämnda anslag till

småskoleseminarierna för nästa budgetår beräknas sålunda:

Budgetåret

1935,1936

Budgetåret 1936/1937

Anslag

Skolöversty-

relsen

Departe-

mentschefen

Avlöningar.......................

253,500

327,500

278,800

Omkostnader......................

73,700

69,950

66,000

Materiel, böcker m. m.................

16,400

13,650

11,700

Stipendier........................

15,000

20,700

19,500

Anordnande av fortbildningskurser för småskollä-

5,000

5,000

rarinnor.......................

5,000

Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

115,000

110,000

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. . .

115,000

Summa kronor

478,600

551,800

491,000

Frågan örn folk- och småskoleseminariernas organisation har, såsom departementschefen

inledningsvis erinrat, under senare år vid upprepade tillfällen

varit föremål för prövning såväl av Kungl. Majit och riksdagen som

av särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga. Det nu för riksdagen

framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen på ett betänkande, som den

9 augusti 1935 avgivits av särskilda, år 1932 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallade sakkunniga.

Innan utskottet ingår på en närmare prövning av detta förslags olika

detaljer, har utskottet att till behandling upptaga frågan, huruvida en omorganisation

över huvud taget bör komma till stånd redan nu.

Bihang till riksdagens protokoll 1336. 6 sami. Nr 150.

Utskottet.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

I motionen II: 670 har nämligen yrkats, att riksdagen måtte lämna

Kungl. Maj:ts här förevarande proposition utan bifall. Till stöd för detta

yrkande har anförts, bland annat, att seminariefrågans nuvarande läge

ingalunda är ett tvångsläge, som påkallar att seminarieorganisationen nu

måste definitivt ordnas, utan att starka sakliga skäl tala för ett uppskov

med frågans lösning till en tidpunkt, då behovet av lärarkrafter bättre kan

överblickas och förty en fastare grund kan läggas för bedömandet av frågan

örn den yttre organisationen av folk- och småskoleseminarierna.

De förändringar i olika hänseenden — icke minst beträffande minskningen

av antalet barn i skolåldern — vilka under de senaste åren börjat bli

alltmera märkbara, hava kraftigt markerat behovet av en organisationsförändring.

Utskottet vill icke förneka, att de framlagda beräkningarna av

det blivande lärarbehovet synas lida av en viss osäkerhet, men detta torde

enligt utskottets uppfattning knappast kunna undvikas, när man har att

röra sig på ett område med så många oberäkneliga faktorer, och genom

några års uppskov torde knappast större säkerhet i dessa hänseenden stå

att vinna. I varje fall torde enighet råda därom, att den nuvarande organisationen

är för stor för det behov, som inom nu förutsebar tid kan beräknas.

Den organisation, som av utskottet i det följande kommer att tillstyrkas,

medgiver, örn så skulle erfordras, en betydande ökning av den normala

examinationskapaciteten. Å andra sidan böra givetvis, därest den

nuvarande minskningen av barnantalet och därmed av lärarbehovet skulle

fortsätta, därav påkallade åtgärder vidtagas. Slutligen vill utskottet erinra,

att riksdagen vid flera tillfällen under senare år begärt utredningar beträffande

olika, den framtida seminarieorganisationen berörande frågor.

Härigenom torde riksdagen enligt utskottets uppfattning hava intagit den

ståndpunkten, att en lösning av seminariefrågan är av behovet påkallad.

Av nu anförda skäl avstyrker utskottet vad i motionen II: 670 yrkats och

tillstyrker alltså, att frågan om den framtida seminarieorganisationen redan

nu må av riksdagen upptagas till prövning.

Utskottet har härefter att övergå till en detaljbehandling av de i propositionen

förekommande frågorna och kommer därvid att i huvudsak följa

departementschefens framställning.

Under folkskoleseminarierna har departementschefen till en

början behandlat frågan om seminarielinjer. Någon förändring av längden

av den 4-åriga seminarielinjen har icke ifrågasatts. Studentlinjen,

som hittills varit 1-årig, har under en lång tid ingått som en mera provisorisk

beståndsdel av seminarieorganisationen. Enligt departementschefens

mening bör framdeles i denna som en fast beståndsdel ingå ett visst antal

studentlinjer, vilka i anslutning till de sakkunnigas förslag skola vara

2-åriga. Slutligen har, i anledning av ett av 1932 års riksdag gjort uttalande

i ämnet, framlagts förslag örn inpassande i seminarieorganisationen av en

2-årig kurs för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. 51

De sålunda framlagda förslagen hava icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vad inträdesjordringarna till den 4-åriga linjen beträffar hava de sakkunniga

efter utredning beträffande bland annat de faktiska förkunskaperna

hos de under senare år inträdessökande vid folkskoleseminarierna kommit

till den uppfattningen, att inträdesfordringarna i de olika kunskapsämnena

borde höjas till en nivå, i väsentlig mån motsvarande vad som kräves i realexamen.

Emellertid hava de sakkunniga framhållit, att man, om avlagd

realexamen uppställdes såsom villkor för inträde, torde kunna befara

att till följd av de för olika delar av landet varierande möjligheterna att

avlägga denna examen rekryteringen av de särskilda seminarierna med

kompetenta sökande skulle bliva ganska ojämn. De sakkunniga hava därför

ansett tidpunkten ännu icke vara inne för att uppställa avlagd realexamen

såsom inträdesfordran. I anslutning härtill hava de sakkunniga ej

heller funnit något skäl att i princip ändra den nuvarande anordningen av

inträdesprövningarna, varigenom samtliga sökande, oavsett arten av sin

förbildning, måste deltaga i proven.

Skolöverstyrelsen har för sin del föreslagit dels att realexamen skulle

läggas som grund för folkskollärarutbildningen vid den 4-åriga linjen, dels

att sökande, som avlagt realexamen, skulle genomgå inträdesprov i ämnena

modersmålet, matematik och musik, varvid även den sökandes allmänna

mognad och lämplighet för seminariearbetet skulle utrönas, dels ock

att sökande, som icke avlagt realexamen, skulle undergå sådan prövning

som nyss nämnts och därjämte prövning i övriga ämnen, utvisande att den

sökande ägde erforderliga kunskaper för att kunna följa undervisningen vid

seminariet. I en vid överstyrelsens utlåtande fogad reservation hava emellertid

två av dess ledamöter uttalat, att de funnit de sakkunnigas ståndpunkt

beträffande behovet av de nuvarande inträdesprövningarna riktig.

Departementschefen har — under framhållande bland annat av att år

1934 mer än två tredjedelar av de i första klassen intagna eleverna hade

högre inträdeskompetens än de sakkunniga föreslagit och att återstoden

torde hava ägt en inträdeskompetens, som ej avsevärt skilt sig från den av

de sakkunniga föreslagna — givit de sakkunniga rätt därutinnan, att en

höjning av inträdesfordringarna syntes böra vidtagas redan av det skälet,

att en bättre överensstämmelse med den faktiskt förefintliga inträdeskompetensen

borde åvägabringas. Departementschefen har för egen del framhållit,

att han icke kunde understödja ett förslag, som vore ägnat att från

tillträde till seminarium utestänga dem, som ville ägna sig åt folkskollärarbanan

men ej haft tillfälle att åtnjuta utbildning vid allmänt läroverk eller

annan läroanstalt med realexamen. Detta innebure emellertid icke, har

departementschefen vidare anfört, att han motsatte sig förslag örn en höjning

av det kunskapsmått, som borde krävas för inträde i den 4-åriga

linjen, till en nivå, som i det närmaste motsvarade realexamens. Efter ett

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

konstaterande av att varken de sakkunnigas eller skolöverstyrelsens förslag

stöde i strid med hans sålunda tillkännagivna uppfattning har departementschefen

förklarat sig i princip biträda de sakkunnigas förslag. Som skäl

härför har departementschefen bland annat framhållit att det enligt hans

mening vore av betydelse, att samtliga de inträdessökande — oavsett örn

de förskaffat sig det stipulerade kunskapsmåttet genom realexamen eller

genom däremot svarande självstudier —1 borde bedömas under i möjligaste

mån likartade förhållanden och på ett sätt, som tilläte jämförelse mellan

avlagda prestanda.

I motionen I: 351 har hemställts, dels att realexamen måtte läggas som

grund för folkskollärarutbildningen vid den 4-åriga linjen, dels att sökande,

som avlagt realexamen, skulle genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet,

matematik och musik, varvid även den sökandes allmänna mognad

och lämplighet för seminariearbetet borde utrönas, dels ock att sökande,

som icke avlagt realexamen, skulle undergå sådan prövning som nyss nämnts

och därjämte prövning i övriga ämnen, utvisande att den sökande ägde fullt

erforderliga kunskaper för att kunna följa undervisningen vid seminariet.

Vidare har i motionen II: 691 hemställts, 1) att riksdagen vid bifall till

vad i propositionen nr 100 i övrigt föreslagits beträffande inträdesfordringar

och inträdesprov till den 4-åriga linjen vid folkskoleseminarierna och

till de 2-åriga småskoleseminarierna måtte besluta, dels att inträdessökande,

som avlagt realexamen — dock med i motionen angiven begränsning —

skall genomgå inträdesprov i ämnena modersmålet, matematik och musik,

varvid den sökandes allmänna mognad och lämplighet för seminariearbetet

skall söka utrönas; dels ock att inträdessökande, som icke avlagt realexamen,

skall undergå sådan prövning, som nu nämnts, och därjämte prövning

i övriga ämnen, varvid skall söka utrönas, huruvida den sökande äger

erforderliga kunskaper och den allmänna mognad och lämplighet, som

kräves för att kunna följa arbetet vid seminariet; samt 2) att vad i övrigt

i motionen föreslagits måtte vinna beaktande vid riksdagsbehandlingen av

här förevarande proposition. I motionen har framhållits, att realexamensbetyg

borde berättiga till befrielse från inträdesprov i föreslagen utsträckning

endast för så vitt icke mer än tre år förflutit efter examens avläggande.

Vidare har framhållits, att vad i motionen föreslagits rörande sökande,

som avlagt realexamen, även borde gälla sökande, som vunnit flyttning

till ring II4 eller högre ring av gymnasiet samt sökande med normalskolekompetens.

I de ämnen, där sådan sökande ej ägde realskolekunskaper,

borde han givetvis dock undergå inträdesprövning.

Förslaget örn en höjning av inträdesfordringarna till den 4-åriga folkskoleseminarielinjen

har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga

i ärendet hörda sakkunniga och myndigheter. Jämväl utskottet finner detsamma

väl motiverat.

Beträffande den nivå, till vilken kunskapsfordringarna böra höjas, råder

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

jämväl enighet därom, att — med hänsyn bland annat till förhandenvarande

förhållanden — denna bör ligga ungefär vid avlagd realexamen.

Även till denna ståndpunkt vill utskottet uttala sin anslutning.

Däremot hava, såsom av det föregående framgår, olika meningar framförts

beträffande det sätt, på vilket inträdessökande, som avlagt realexamen

eller, på sätt i motionen II: 691 framhållits, däremot ungefärligen svarande

kunskapsprov, skall äga tillgodoräkna sig den sålunda förvärvade kompetensen.

Utskottet har vid en prövning av de sålunda framkomna förslagen funnit

sig böra intaga samma ställning som departementschefen. Onekligen tala,

på sätt departementschefen anfört, vissa skäl för den av skolöverstyrelsen

förordade linjen, exempelvis en förenklad inträdesprövning, möjligheten att

ernå någon, ehuru relativt obetydlig förbättring av seminarieutbildningen

utöver de sakkunnigas förslag samt skapandet av en närmare anknytning

av folkskoleseminarierna till det allmänna skolväsendet. Enligt utskottets

uppfattning kunna emellertid icke dessa fördelar uppväga de olägenheter,

som skulle följa med en lösning av frågan på sätt av skolöverstyrelsen och

i nyssnämnda motioner förordats. Enligt sistnämnda förslag skulle svårigheterna

bliva väsentligt större för dem, som ej avlagt realexamen, än för

andra. Detta gäller särskilt för landsbygdens barn, som ej hava samma

möjligheter som städernas och de större samhällenas barn att avlägga realexamen.

Vidare böra, såsom departementschefen framhållit, de inträdessökande

bedömas under i möjligaste mån likartade förhållanden och på ett

sätt, som tillåter jämförelse mellan avlagda prestanda. Jämväl torde böra

beaktas vad de sakkunniga anfört därom, att genom den personliga kontakt,

som de olika lärarna uppnå vid prövningarna med de sökande, det är

möjligt för seminarierna att bland de godkända träffa ett lämpligt urval av

sådana sökande, som i fråga om mogenhet, begåvning, kunskaper och färdigheter

visa sig äga goda förutsättningar för folkskollärarbanan. Av nu

anförda skäl har utskottet, såsom redan i det föregående anförts, funnit sig

böra uttala sin anslutning till det av departementschefen förordade förslaget

i här förevarande hänseende och avstyrker sålunda vad i motionerna

I: 351 och II: 691 i detta avseende hemställts.

Av en av de sakkunniga verkställd utredning framgår, att under läsåret

1931—1932 funnos privata kurser, s. k. preparandkurser, för förberedelse

för inträde till folkskoleseminarierna vid alla seminarier utom i Stockholm

och Luleå, vid vilket sistnämnda seminarium en förberedande kurs

var anordnad med anslag av statsmedel. De sakkunniga hava framhållit,

att de funnit det i princip olämpligt, att ett av statsmakterna uppbyggt

system för utbildning av folk- och småskollärare visat sig i sin praktiska

tillämpning behöva kompletteras med privata kurser av detta slag, vilka

även i vissa andra hänseenden voro olämpliga. Utskottet delar de av de

sakkunniga framförda betänkligheterna.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Den av de sakkunniga föreslagna undervisning splanen för den Jf-åriga

linjen har departementschefen ansett kunna i allt väsentligt läggas till

grund för de ytterligare överväganden av frågan, som kunna bliva erforderliga.

Departementschefen har framhållit, att detaljerna i förslaget näppeligen

torde böra diskuteras i detta sammanhang. Departementschefen har

emellertid — med hänsyn till kostnadsberäkningarna —- angivit sin ståndpunkt

till vissa frågor. Beträffande undervisningen i ämnet hushållsgöromål,

där de sakkunniga föreslagit en frivillig kurs, har departementschefen

framhållit, att han i likhet med skolöverstyrelsen ansåge sig böra tillstyrka,

att ämnet hushållsgöromål även i fortsättningen upptoges på timplanen för

folkskoleseminarierna och gjordes obligatoriskt för de kvinnliga eleverna,

dock med möjlighet till befrielse i vissa fall för dem, som redan ägde motsvarande

kunskaper och färdigheter. Ett av de sakkunniga framlagt, av överstyrelsen

tillstyrkt förslag om anordnande av en kurs i tal- och röstvård har

departementschefen förklarat sig biträda. Ytterligare har departementschefen

berört frågan örn anordnande av en frivillig kurs i finska språket. Såsom

i statsrådsprotokollet erinrats, beslöts vid 1935 års riksdag, att frivillig

undervisning i finska språket skulle införas i fortsättningsskolan inom de

finsktalande distrikten i Norrbotten. De sakkunniga hava med anledning

härav föreslagit, att en frivillig kurs i finska språket skulle anordnas vid det

seminarium, överstyrelsen bestämde, för sådana elever, som före intagningen

ägde kunskap i finskt talspråk. Överstyrelsen har framhållit, att kursen

hellre borde förläggas till Uppsala universitet än till ett seminarium. Departementschefen

har hållit före, att denna utbildning snarare borde förläggas

i närheten av de trakter, som skulle draga fördel av densamma, lämpligen

till Luleå, än till någon universitetsstad. Slutligen har departementschefen

— med framhållande att Kungl. Majit senare torde bliva satt i tillfälle att

taga ståndpunkt till detaljerna i undervisningsplanen — sammanfattningsvis

meddelat, att hans ståndpunkt i huvudsak innebure, att han biträdde

de sakkunnigas förslag till undervisningsplan vid den 4-åriga seminarielinjen,

dock med nyssnämnda avvikelse beträffande undervisningen i hushållsgöromål.

I motionen I: 349 har föreslagits, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit

hemställa, att de av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanerna, innan

de erhölle gällande kraft, måtte underkastas revision i syfte att åt för folkskollärarutbildningen

centrala läroämnen bereda tillbörligt utrymme å läroplanen

samt att därvid elevernas metodiska och praktiska utbildning jämväl

behörigen beaktades.

Utskottet finner sig i allt väsentligt kunna lämna utan erinran vad av

departementschefen föreslagits beträffande undervisningsplanen. I anslutning

till vad departementschefen anfört utgår utskottet från att ytterligare

överväganden av frågan komma att ske. Härvid synes även kunna tagas

under omprövning det i motionen I: 349 framförda önskemålet om bere
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

55

dande av större utrymme åt de centrala läroämnena. Med hänsyn till nu

angivna förhållanden finner emellertid utskottet icke erforderligt att riksdagen,

på sätt i sagda motion yrkats, gör särskild framställning i ämnet till

Kungl. Majit.

Departementschefens förslag beträffande undervisningen i hushållsgöromål

finner utskottet väl motiverat. Även örn det förhåller sig sa, att de

från folkskoleseminarium utexaminerade lärarinnorna mera sällan komma

att undervisa i detta ämne, talar å andra sidan för ett bifall bland annat

det förhållandet, att de ofta få — särskilt i avlägset belägna skolor å landsbygden

— själva utföra med det egna hushållet förenat arbete. Kunskap

i här förevarande ämne blir då av stor betydelse.

Förslaget örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård tillstyrker utskottet.

Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska språket vill utskottet

framhålla följande. Redan nu finnes god tillgång på lärare, som hava finska

till modersmål. Någon närmare erfarenhet av den utsträckning, i vilken

undervisning i detta ämne kan bliva erforderlig, föreligger icke ännu, liksom

icke heller beträffande behovet av särskild utbildning av lärare härför.

Med hänsyn härtill torde åtminstone för närvarande inga mera definitiva

anordningar böra vidtagas. Särskilt mot denna bakgrund finner utskottet

det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget, att kursen, örn och i den mån

behov av särskild utbildning kan visa sig uppkomma, anordnas som fristående

och förlägges till ett universitet, starkt motiverat och hemställer

fördenskull, att riksdagen måtte uttala sig för en dylik anordning.

Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande inträdesf ordringar

och undervisning selaner för de 2-åriga linjerna har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet vill endast understryka att, på sätt

departementschefen ställt i utsikt, ställning bör tagas till skolöverstyrelsens

förslag örn begränsning av antalet av de ifrågasatta kompletteringskurserna.

Departementschefen har utförligt redogjort för verkställda beräkningar

rörande behovet av folkskollärare. Såsom framgår av statsrådsprotokollet

hava dessa beräkningar givit ganska varierande resultat — något annat

torde knappast heller vara att vänta på grund av de svårberäkneliga faktorer,

man här har att röra sig med. Vid uppgörande av ramen för den

nya organisationen torde följande synpunkter kunna giva vägledning.

Något överflöd på folkskollärare — örn landet ses som en helhet — existerar

icke för närvarande. Enligt vad utskottet inhämtat, uppgick antalet

folkskollärare, som utexaminerats under åren 1033/1935 och som voro

arbetslösa den 15 mars 193G, till högst 75 i hela landet. Utskottet kan icke

annat än känna sig mycket tveksamt om det riktiga i att för en kår av

denna storlek, omkring IG,000 personer, icke finnes en större reserv. Svårigheter

att erhålla kompetenta vikarier vid sjukledigheter o. s. v. kunna lätt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

uppkomma. Vidare kan det icke vara lämpligt att produktionen hålles så

låg, att praktiskt taget alla utexaminerade erhålla ordinarie befattningar

utan att i vissa fall någon nämnvärd konkurrens uppkommer. Härtill kommer

vidare den ökning av antalet folkskollärar^’änster, som inom en ganska

nära framtid kommer att bliva en följd av Kungl. Maj:ts av riksdagen

numera bifallna förslag om införande av obligatorisk 7-årig folkskola.

Efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter har utskottet

emellertid funnit sig böra föreslå riksdagen att ansluta sig till den av departementschefen

förordade årliga examinationen, för närvarande beräknad

till 384. Då departementschefen härvid utgått från att elevnumerären i

klassavdelningarna skulle bestämmas till 24, motsvarar vad utskottet nu

tillstyrkt en organisation av 16 examinationsavdelningar. På sätt departementschefen

framhållit, innebär detta förslag möjligheter för att examinationen,

därest så skulle visa sig påkallat, kan ökas med 96 lärare. I fall av

behov kan examinationen, på sätt departementschefen vidare framhållit,

ytterligare ökas med inalles upp till 40 procent av den normala examinationen.

Utskottet utgår från att skolöverstyrelsen och Kungl. Majit komma

att hava sin uppmärksamhet riktad på behovet av en tillräcklig marginal

och i god tid vidtaga de åtgärder, som härav kunna bliva påkallade. Å

andra sidan kan — genom minskning av elevnumerären under 24 eller

genom att, såsom nästan regelbundet skett under de senare åren, tillfälligt

inhibera intagningen vid någon eller några parallellavdelningar — examinationen

av folkskollärare väsentligt nedbringas under den normala. De

synpunkter, utskottet i det föregående framfört, synas vara tillgodosedda

genom departementschefens ifrågavarande förslag.

Vad därefter angår fördelningen av examinationsavdelningarna mellan

folkskoleseminarielinjer av olika slag har majoriteten av de sakkunniga

förordat, att seminarieorganisationen skulle innesluta åtta 4-åriga linjer och

sju 2-åriga studentlinjer samt en 2-årig linje för småskollärarinnors utbildning

till folkskollärarinnor. Av dessa sexton linjer skulle sammanlagt åtta

och en halv hava manliga och sju och en halv kvinnliga lärjungar. Reservanterna

bland de sakkunniga hava föreslagit en organisation med tio

4-åriga linjer, fem 2-åriga studentlinjer och en 2-årig linje för småskollärarinnors

utbildning. Skolöverstyrelsen har räknat med ett behov av sjutton

examinationsavdelningar och föreslagit, att av dessa nio skulle vara 4-åriga

linjer och sju 2-åriga studentlinjer, vartill skulle komma den 2-åriga linjen

för småskollärarinnors utbildning. Av dessa linjer skulle sammanlagt

nio och en halv hava manliga samt sju och en halv kvinnliga lärjungar.

Departementschefens förslag innebär nio 4-åriga linjer, sex 2-åriga studentlinjer

och den 2-åriga linjen för småskollärarinnors utbildning med en fördelning

av linjerna med åtta och en halv på manliga och sju och en halv

på kvinnliga lärjungar.

Även motionsledes har frågan om antalet seminarielinjer av olika slag

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

57

varit föremål för olika framställningar. I de likalydande motionerna I: 353

och II: 690 samt i motionen I: 34-8 har sålunda hemställts, att riksdagen

måtte besluta att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna

begränsas till fem. I motionen I: 354 har hemställts, att riksdagen måtte

besluta dels att i den nya folkskoleseminarieorganisationen skola ingå sammanlagt

sju 2-åriga studentkurser samt att ett av dubbelseminarierna skall

innefatta tre 2-åriga studentkurser. Slutligen har i motionen II: 664 hemställts,

att i organisationen av folkskoleseminarierna må ingå fyra studentkurser.

Utskottet har redan i det föregående angivit, att det beträffande folkskoleseminarieorganisationens

omfattning ansåge sig böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag om sexton examinationsavdelningar.

Beträffande detta förslag har diskussionen huvudsakligen kommit att

röra sig örn fördelningen av utbildningslinjerna på den 4-åriga linjen och

på studentlinjen.

De skäl, som anförts för en utökning av antalet studentavdelningar, finner

utskottet tungt vägande. Studentantalet har under senare år starkt

ökats. Icke minst på grund av de nya läroverk med studentexamensrätt,

som tillkommit i olika delar av landet, hava nya möjligheter att avlägga

studentexamen öppnats, särskilt för de mera avlägsna landsdelarnas ungdom.

I synnerhet för den kvinnliga ungdomen har förändringen härutinnan varit

betydande. Vidare bör icke förbises, att genom det moderna kommunikationsväsendet,

t. ex. genom de väl utvecklade busskommunikationerna, helt

andra möjligheter än tidigare öppnats för landsbygdens ungdom att avlägga

studentexamen utan att behöva bo utanför hemmet. Den under de senare

åren minskade intagningen i studentklass har medfört, att studenter i ganska

stort antal sökt och vunnit inträde vid de 4-åriga linjerna, vilket

— förutom att det för dessa studenter innebär en onödigtvis förlängd utbildningstid

— försvårar tillträdet till de 4-åriga linjerna för dem, för vilka

dessa närmast avsetts. I likhet med departementschefen finner utskottet en

minskning av dessa i det 4-åriga seminariet inträdessökande studenter

önskvärd. Utskottet vill ytterligare erinra att antalet studentkurser tidigare

under vissa år uppgått till icke mindre än sex. Å andra sidan måste emellertid

tillses, att icke flera studentlinjer inrättas än att betryggande möjligheter

för ett gott urval bland de inträdessökande komma att finnas. I detta

hänseende vill utskottet framhålla att, såsom av statsrådsprotokollet inhämtas,

antalet studenter med eller utan akademisk utbildning, som under

läsåret 1934—1935 åtnjöt undervisning vid seminariernas 4-åriga linjer och

studentlinjer, i det närmaste motsvarade fem studentkurser, medan det i

verkligheten nämnda läsår endast fanns två sådana kurser. Vidare får icke

lämnas ur sikte, att tillfredsställande inträdesmöjligheter böra beredas jämväl

för dem, som ej äro studenter.

Efter en prövning av dessa och andra på frågans avgörande inverkande

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

synpunkter har utskottet kommit till den uppfattningen, att genom en begränsning

av antalet studentlinjer till fem ernås den organisation, som åtminstone

för närvarande är den ändamålsenligaste. Utskottet tillstyrker

alltså det i motionerna I: 353 och II: 690 samt I: 348 framförda yrkandet

och avstyrker dels Kungl. Maj:ts förslag, dels de i motionerna I: 354 och

II: 664 framförda yrkandena i vad de skilja sig från vad utskottet sålunda

tillstyrkt.

Jämväl yrkandet i motionen I: 354, att ett av dubbelseminarierna skall

innefatta tre 2-åriga studentkurser, finner sig utskottet med hänsyn till

sin sålunda intagna ståndpunkt böra avstyrka. Ett bifall till detta yrkande,

som framställts under förutsättning att sju studentkurser skulle inrättas,

skulle nämligen innebära en icke lämplig koncentrering av studentlinjerna

till en enda plats.

Departementschefens uppfattning, att seminarierna företrädesvis böra

organiseras som dubbelseminarier finner utskottet vara välgrundad. På

grund av vissa omläggningar av den föreslagna organisationen har det

emellertid, såsom av det följande kommer att framgå, icke varit utskottet

möjligt att tillstyrka denna anordning fullt i den utsträckning, som av departementschefen

föreslagits.

Förslaget örn användande av samseminarier i större utsträckning än för

närvarande har icke givit utskottet anledning till erinran.

Slutligen har departementschefen till prövning upptagit frågan örn folkskoleseminariernas

förläggning.

Departementschefen har i detta hänseende till en början meddelat, att

han ansett sig böra vid två folkskoleseminarier räkna med viss lokalreserv

för beredande av möjlighet att, örn så skulle visa sig behövligt i framtiden,

i seminarieorganisationen infoga ytterligare två examinationsavdelningar.

Då utskottet finner detta förslag väl ägnat att bereda den betryggande marginal

åt den framtida organisationen, varom utskottet tidigare uttalat sig,

tillstyrkes detsamma av utskottet.

Härefter har departementschefen lämnat en redogörelse för de framkomna

förslagen beträffande de olika linjernas förläggning ävensom för det förslag,

som han för egen del ansett sig böra framlägga. En sammanställning av

dessa förslag återfinnes å sid. 81 i statsrådsprotokollet, vartill utskottet här

tillåter sig hänvisa. I det följande kommer utskottet vidare att lämna en

i tabellform uppställd jämförelse mellan departementschefens förslag och

det förslag till organisation, som utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Här förevarande fråga har varit föremål för yrkanden i motionerna I: 330

och II: 669 samt I: 352 och II: 688.

I förstnämnda båda motioner har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att, med ändring av vad som föreslagits i här förevarande proposition, ett

folkskoleseminarium av typen 4 + 2 (studentlinje) måtte förläggas till

Växjö i stället för till Stockholm.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

59

I motionerna I: 352 och II: 688 har hemställts, att riksdagen ville besluta,

att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas som ett kvinnligt enkelseminarium

med 4-årig kurs.

När utskottet haft att till prövning upptaga här förevarande fråga, har

utskottet haft att beakta dels den av utskottet i det föregående tillstyrkta

minskningen av antalet studentlinjer från av Kungl. Majit föreslagna sex

till fem, dels i berörda motioner gjorda yrkanden.

Vid bestämmandet av vilken studentlinje, som bör ifrågakomma till indragning,

har utskottet haft att taga hänsyn till dels den geografiska belägenheten

av de olika seminarier, där dylika linjer skulle finnas, dels ock

befintliga lokaler och dessas beskaffenhet. Utskottet har härvid kommit till

den uppfattningen, att den nuvarande studentlinjen i Stockholm, som enligt

Kungl. Maj:ts förslag jämväl i fortsättningen skulle upprätthållas, bör

indragas.

Den minskning av totalantalet utbildningslinjer, som uppkommer vid

bifall till utskottets förslag örn att endast fem studentlinjer skola upprättas,

måste, för att organisationen icke skall understiga den av utskottet

i det föregående tillstyrkta, kompenseras med en 4-årig avdelning.

När det gällt att utse platsen för denna avdelnings förläggning har utskottet

ansett sig närmast hava att taga hänsyn till de båda nuvarande

förläggningsorter för folkskoleseminarier, Växjö och Kalmar, där enligt

Kungl. Maj:ts förslag de nu befintliga seminarierna skulle nedläggas.

Utskottet har vid sin prövning av denna fråga kommit till det resultatet,

att de starkaste skälen tala för att denna linje förlägges till Kalmar.

Utskottet vill erinra, att de sakkunniga icke varit enhälliga i fråga örn

förslaget att nedlägga folkskoleseminariet i Kalmar. I särskild reservation

hava tre av de sakkunniga föreslagit, att Kalmarseminariet skulle bibehållas

som 4-årigt enkelseminarium. Vidare har ytterligare en av de sakkunniga

i särskild reservation intagit samma ståndpunkt med hänsyn till det storartade

forskningsarbete, som bedrives vid och ledes från detta seminarium

med direkt inriktning på folkskolans särskilda arbetsförhållanden. Departementschefen

har framhållit den högt skattade insats, detta seminarium

gjort i fråga örn lärarutbildningen, och de värdefulla pedagogiska traditioner,

som där vuxit fram. Sannolikt skulle den verksamhet i fråga om pedagogiskt

forskningsarbete, för vilket detta seminarium nu är en central, vid

ett nedläggande av seminariet komma att upphöra. Några ökade engångskostnader

för staten uppkomma icke, därest seminariet i Kalmar bibehålies,

då, såsom av statsrådsprotokollet framgår, stadsfullmäktige förklarat sig

villiga att bestrida uppkommande kostnader för erforderlig tillbyggnad av

den nuvarande seminariebyggnaden. Av nu anförda skäl har utskottet funnit

sig böra tillstyrka vad i motionerna I: 352 och II: 688 hemställts. Att

ytterligare tillstyrka någon ändring i det i propositionen framlagda förslaget

har utskottet icke funnit motiverat och avstyrker fördenskull vad i motionerna

I: 330 och II: 669 hemställts.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet har ansett sig böra för överskådlighetens skull uppgöra nedan

intagna sammanställning av departementschefens förslag och vad av utskottet

sålunda tillstyrkts.

Folkskole-

seminarium

Nuvarande

organisation

Departementschefen

Utskottet

Luleå........

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M + K)

(M + K)

(M + K)

2

2

Umeå........

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(K + K)

(M + /£ -f- M 4- K)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Falun........

4 + 4

4 + särskild kurs

4 + särskild kurs

(K + K)

(K + K)

(K + K)

Uppsala.......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Stockholm.....

4 + (l)

4 + 2

4

(K + K)

(K + K)

(K)

Karlstad......

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M + M)

(M)

(M)

Linköping......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Göteborg......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M+M)

(M + K + M + K)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Lund........

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + K + M + K)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Växjö........

4

Förvandlas till

Förvandlas till

(M)

småskoleseminarium

småskoleseminarium

Kalmar.......

4

Nedlägges

4

(K)

(K)

19x4 + 1x1

9x4+6x2+

10x4 + 5x2 +

(12M + 8K)

särskild kurs

särskild kurs

(8l/2 M x 7*/j K)

(8V2M + 7V2K)

Riksdagen har tidigare godtagit proportionen 11:9 mellan manliga och

kvinnliga lärare. Såsom, departementschefen framhållit torde genom förskjutning

vid elevintagningen vid seminarierna av proportionen mellan

manliga och kvinnliga elever antalet manliga, respektive kvinnliga elever

kunna vid behov anpassas till närmare överensstämmelse härmed.

Vad småskoleseminarierna beträffar, har departementschefen

till en början behandlat frågan om utbildningslinjer vid dessa seminarier

och därvid anfört, att han saknade anledning att nu ifrågasätta någon ändring

beträffande småskoleseminariekursernas längd och därför utginge från

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

61

att småskoleseminarieorganisationen även i fortsättningen skulle omfatta

2- och 3-åriga linjer. Vad sålunda föreslagits tillstyrker utskottet.

De sakkunniga hava hållit före att inträdesf or äring arna vid de 2-åriga

småskoleseminarierna borde höjas. Härvid hava de utgått från de inträdesfordringar,

vilka av dem föreslagits för folkskoleseminarierna, och jämkat

dessa fordringar till en nivå, som för dessa småskoleseminarier ansetts

lämplig. För de 3-åriga småskoleseminarierna hava de sakkunniga — med

hänsyn till de förhållandevis sämre studiemöjligheterna för dessas blivande

elever och på grund av språksvårigheterna för finsktalande inträdessökande

— funnit det icke vara tillrådligt att föreslå samma inträdesfordringar som

för de 2-åriga. De sakkunnigas förslag i detta hänseende går i huvudsak ut

på att ungefär samma inträdesfordringar, som föreslagits för de 2-åriga

seminarierna, fastställas för de 3-åriga i sådana ämnen, i vilka det kan

antagas, att de inträdessökande hava möjlighet att på egen hand förvärva

erforderliga kunskaper, men att inträdesfordringarna i övriga ämnen hållas

på en lägre nivå än vid de 2-åriga seminarierna.

Skolöverstyrelsen har anfört, att överstyrelsen funne starka skäl tala för

att man beträffande inträdesfordringarna vid å ena sidan det 4-åriga

folkskoleseminariet och å andra sidan det 2-åriga småskoleseminariet principiellt

upprätthölle likställighet. I fråga örn de 3-åriga seminarierna har

överstyrelsen i likhet med de sakkunniga funnit det nödvändigt, att inträdesfordringama

åtminstone i vissa ämnen hölles på en lägre nivå än vid de

2-åriga. Vad beträffade inträdesprövningarna vid småskoleseminarierna

funne överstyrelsen icke skäl föreslå någon annan ordning än den för de

4-åriga folkskoleseminarierna föreslagna.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening icke kunde

vara lämpligt att vidmakthålla alltför stora olikheter mellan inträdesfordringarna

till folkskoleseminarierna och till småskoleseminarierna. De sakkunnigas

förslag funne departementschefen väl avvägt och av natur att

kunna i det väsentliga läggas till grund för de föreskrifter i ämnet, vilka

framdeles borde utfärdas.

I motionen I: 322 har bland annat hemställts, att principiell likställighet

skulle upprätthållas beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet

och det 2-åriga småskoleseminariet.

I motionen II: 691 har, på sätt av det föregående framgår, beträffande

inträdesfordringar till och inträdesprov vid 2-årigt småskoleseminarium

framlagts samma förslag som beträffande folkskoleseminarierna.

Departementschefens uttalande beträffande förhållandet mellan inträdesfordringama

till folk- och småskoleseminarierna finner utskottet vara en

väl avvägd utgångspunkt och ägnad att läggas till grund för framtida föreskrifter

i ämnet. Då det i motionen I: 322 framställda yrkandet i huvudsak

överensstämmer härmed, finner utskottet icke något särskilt riksdagens

uttalande med anledning av detsamma av behovet påkallat.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

I anslutning härtill har utskottet av samma skäl, som utskottet tidigare

framhållit beträffande inträdesfordringar till och inträdesprov vid de 4-åriga

folkskoleseminarierna, funnit sig böra tillstyrka det av departementschefen

i här förevarande hänseende förordade förslaget och avstyrka vad i motionen

II: 691 hemställts.

Undervisning splanen för de 2-åriga småskoleseminarierna har av de sakkunniga

reviderats under hänsynstagande till de föreslagna ändringarna

i inträdesfordringarna samt till de erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen

av den nuvarande undervisningsplanen, ävensom med beaktande av

de fordringar, som numera ställas på lärarna å folkskolans begynnelsestadium.

Förslaget förutsätter en avsevärd utökning av seminarielevernas

undervisningsövningar i övningsskolor. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål

hava de sakkunniga i princip föreslagit samma anordning som

vid folkskoleseminarierna. I den för den 3-åriga linjen föreslagna undervisningsplanen

hava kurserna avpassats så, att utbildningen skulle bliva fullt

likvärdig med den, som skulle vinnas inom den 2-åriga linjen. Vidare har

förslag framlagts örn att för sådana elever inom den 3-åriga linjen, vilka

behärska finskt talspråk, skulle anordnas en frivillig kurs i finska språket

om tre veckotimmar. Slutligen hava de sakkunniga framhållit behovet av

en med statsmedel bekostad preparandkurs vid seminariet i Haparanda.

Skolöverstyrelsen har icke funnit sig för närvarande böra mera i detalj ingå

på frågan örn undervisningsplanen. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål

har överstyrelsen emellertid — liksom beträffande folkskoleseminarierna

— förordat, att dylik som regel borde vara obligatorisk. Förslaget

om anordnande av en frivillig kurs i finska språket vid seminariet i Haparanda

har överstyrelsen avstyrkt.

Departementschefen har framhållit, att Kungl. Majit senare torde erhålla

tillfälle att taga ställning till den av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanen.

De jämkningar, som eventuellt kunde befinnas erforderliga,

torde kunna vidtagas inom den av de sakkunniga angivna kostnadsramen.

Beträffande undervisning i hushållsgöromål har departementschefen anslutit

sig till överstyrelsens uppfattning. Däremot har han ansett, att en

frivillig kurs i finska språket bör anordnas vid småskoleseminariet i Haparanda.

I motionen I: 322 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att minst

ett främmande språk måtte bliva obligatoriskt läroämne vid småskoleseminarierna.

Vidare har i motionen I: 348 hemställts örn beaktande av vissa i motionen

framförda synpunkter beträffande de frivilliga lektionerna och det

enskilda arbetet.

Utskottet har funnit sig böra föreslå riksdagen att i allt väsentligt ansluta

sig till de av departementschefen framförda synpunkterna. Förslaget om

undervisning i hushållsgöromål tillstyrker utskottet av samma skäl, som

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. 63

av utskottet tidigare anförts beträffande liknande undervisning vid folkskoleseminarierna.

Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska har utskottet — liksom

tidigare beträffande anordnandet av en motsvarande kurs vid folkskoleseminarierna

— funnit sig böra intaga den ståndpunkten, att åtminstone

för närvarande inga mera definitiva anordningar böra vidtagas.

Vad angår det i motionen 1:322 framförda yrkandet, vill utskottet erinra,

att de sakkunniga framlagt förslag örn frivillig undervisning i ett främmande

levande språk. Då departementschefen ej gjort någon invändning

mot de sakkunnigas förslag i denna del, anser sig utskottet kunna utgå från

att dylik undervisning kan komma att anordnas ävensom att vid beräknandet

av kostnaderna för den slutliga organisationen hänsyn tagits härtill.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra avstyrka vad i motionen I: 322

hemställts.

Beträffande vad i motionen I: 348 yrkats vill utskottet framhålla följande.

Redan de sakkunniga hava försökt begränsa antalet arbetstimmar

utanför det egentliga schemat. Då utskottet vidare utgår från att skolöverstyrelsen

kommer att hava sin uppmärksamhet riktad på här förevarande

frågor och att härvid de sakkunnigas synpunkter bliva i vederbörlig mån

beaktade, avstyrker utskottet vad i motionen I: 348 hemställts.

Beträffande behovet av småskollärare har departementschefen till en början

uppehållit sig vid frågan örn rådande arbetslöshet bland småskollärarinnorna.

Efter att hava erinrat, att 1935 års riksdag anhållit att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning och för 1936 års riksdag framlägga

förslag rörande åtgärder för avhjälpande av denna arbetslöshet, har departementschefen

meddelat, att dylik utredning nu verkställts av skolöverstyrelsen

men att statskontoret ansett ofrånkomligt, att en förnyad utredning

verkställdes, som i första hand toge sikte på de individuella fallen. Först

efter en dylik individuell undersökning och granskning syntes till bedömande

böra upptagas spörsmålet om arten och omfattningen av de hjälpåtgärder,

som kunde ifrågakomma. I anslutning härtill har departementschefen

erinrat, att Kungl. Majit uppdragit åt skolöverstyrelsen att verkställa

ny utredning i ämnet.

Under framhållande härav har departementschefen meddelat, att han

i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen ansåge, att vid utformande

av seminarieorganisationen hänsyn icke kunde eller borde tagas till

de arbetslösa småskollärarinnorna. Organisationen borde uppbyggas efter

en vid jämvikt mellan tillgång och efterfrågan å småskollärare erforderlig

examination av sådana lärare.

Mot de sålunda framlagda synpunkterna har utskottet icke funnit något

att erinra.

Från nu nämnda utgångspunkt har departementschefen — i likhet med

de sakkunniga och skolöverstyrelsen — föreslagit att småskoleseminarieorganisationen

utformas efter en normal examination av 240 lärare per år.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet tillstyrker detta förslag men vill härvid i likhet med departementschefen

framhålla nödvändigheten av att organisationen beräknas med

tillräckliga marginaler för tillgodoseende av ett eventuellt merbehov av

lärare.

Härefter har departementschefen till behandling upptagit frågan om den

yttre organisationen ävensom i samband därmed frågan örn småskoleseminariernas

förläggning.

Den statliga småskoleseminarieorganisationen skall enligt beslut av 1932

års riksdag omfatta 12 examinationsavdelningar — fördelade på fyra dubbelseminarier

och fyra enkelseminarier — örn 28 elever per avdelning, alltså

en examinationskapacitet av 336 småskollärarinnor.

Departementschefen har i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen

föreslagit en sänkning av elevnumerären i klassavdelningarna från 28

till 24. Häremot har utskottet icke något att erinra.

Med utgångspunkt från det förut av utskottet tillstyrkta förslaget örn en

årlig examinationskapacitet av 240 lärare innebär detta en organisation av

10 examinationsavdelningar mot nuvarande 12.

Fördelningen av dessa examinationsavdelningar på olika småskoleseminarier

har varit föremål för ingående utredningar. För dessa redogöres närmare

i statsrådsprotokollet, varur följande sammanställning hämtats. Beträffande

de för de olika förslagen framförda motiveringarna tillåter sig utskottet

att hänvisa till statsrådsprotokollet.

Seminarium

Nuvarande

organisation

De sakkunniga

Skolöverstyrelsen

Departementschefen

Norrland:

Haparanda

3

Nedlägges

3

3

Lycksele . .

3

D:o

3

3

Luleå . . .

Folkskoleseminarium

3 + 3

Folkskoleseminarium

(4)

Folkskoleseminarium

(4)

Härnösand .

2 + 2

2

2 (med lokalreserv)

2 (med lokalreserv)

Svealand:

Falun . . .

2

2

Nedlägges

Nedlägges

Strängnäs .

2 + 2

Nedlägges

2 + 2

2 + 2

Götaland:

Skara . . .

2+2

2 + 2

2 + 2

2 + 2

Linköping .

2

Nedlägges

2

Nedlägges

Växjö . . .

Folkskoleseminarium

2 + 2

—

2 (med lokalreserv)

Landskrona

2 + 2

2 + 2

2 + 2

2 + 2

2 3-åriga linjer +

2 3-åriga linjer +

2 3-åriga linjer +

2 3-åriga linjer +

10 2-åriga linjer

8 2-åriga linjer

8 2-åriga linjer

8 2-åriga linjer

4 enkla seminarier

2 enkla seminarier

4 enkla seminarier

4 enkla seminarier

4 dubbla seminarier

4 dubbla seminarier

3 dubbla seminarier

3 dubbla seminarier

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

I de likalydande motionerna I: 350 och II: 689 har hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts här förevarande proposition,

att småskoleseminariet i Falun bibehålies, antingen i sin nuvarande

typ med rätt att disponera vissa lokaler i annan statens läroanstalt i Falun

eller så att småskoleseminariet inorganiseras i folkskoleseminariet.

Utskottet har vid sin prövning av de föreliggande förslagen beträffande

småskoleseminariernas förläggning funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag och avstyrker följaktligen vad i motionerna I: 3o0 och II: 689 hemställts.

Kungl. Maj:ts förslag synes utskottet i möjligaste mån tillgodose de

olika landsdelarnas behov av utbildningsmöjligheter, samtidigt som det

söker skipa rättvisa mellan de olika hittillsvarande seminariestäderna genom

en fördelning av folk- och småskoleseminarier mellan dem. Jämväl den

viktiga synpunkten, att erforderliga utrymmen beredas för en eventuell

utvidgning i framtiden av lärarproduktionen, är väl tillgodosedd. Utskottet

vill vidare framhålla, att de skäl, som framlagts för förslaget att bibehålla

de nuvarande 3-åriga småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele,

synts utskottet avgörande, även örn vissa ökade kostnader komma att beredas

statsverket särskilt för att lösa Haparandaseminariets lokalfråga.

Vad denna fråga beträffar har departementschefen — under erinran att

skolöverstyrelsen för närvarande har densamma under utredning — framhållit

att, innan sådan utredning företetts, förslag om beredande av lämpligare

lokaler åt seminariet icke torde kunna framläggas för riksdagen.

Departementschefen har emellertid förutsatt, att berörda utredning kan

vara avslutad i så god tid, att 1937 ars riksdag kan beredas tillfälle taga

ställning i ämnet, ävensom anfört, att det torde vara möjligt för seminariet

att intill dess använda sina nuvarande lokaler.

Vad departementschefen i övrigt i här förevarande sammanhang anfört

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad behovet av lärare vid folkskoleseminarierna

beträffar har det av departementschefen härutinnan framlagda förslaget

sammanfattats i en å sid. 129 i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående

återgiven tabell, som avser de ordinarie lärarbefattningarna vid fullt

genomförd organisation och vartill utskottet här tillåter sig hänvisa. Departementschefen

har icke haft annat att erinra mot de sakkunnigas beräkningar

än vad som föranletts av de av honom förordade jämkningarna i de

sakkunnigas förslag till förläggning av seminarierna ävensom av hans förslag

örn bibehållande av de nuvarande ordinarie tjänsterna i hushållsgöromål.

Utskottet har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit

sig kunna tillstyrka desamma med de ändringar, som föranledas av vad utskottet

i det föregående tillstyrkt beträffande ett utbytande av den föreslagna

2-åriga linjen i Stockholm mot en 4-årig linje i Kalmar.

Flir ett seminarium i Kalmar erfordras följande ordinarie tjänster, näm
liihang

till riksdagens protokoll 1086. 6 sami. Nr 160. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ligen en rektorsbefattning, sex lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning

i teckning, en i musik, en i gymnastik med lek och idrott, en i kvinnlig

slöjd, en i hushållsgöromål och en i trädgårdsskötsel samt fem övningsskollärarbefattningar.

Däremot bliva av de för dubbelseminariet i Stockholm

beräknade lärarbefattningarna följande icke erforderliga, nämligen tre

lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd och fyra övningsskollärarbefattningar.

På grund av Stockholmsseminariets egenskap

av provårsseminarium måste nämligen där i fortsättningen räknas med sju

övningsskollärarbefattningar.

Till de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag återkommer utskottet

i det följande.

I detta sammanhang vill utskottet vidare understryka vad av departementschefen

anförts örn nödvändigheten av att övningsskolan förstärkes

på sätt de sakkunniga föreslagit.

Beträffande förslaget örn rätt för vissa icke-ordinarie övningsskollärare

vid folkskoleseminarierna att på av skolöverstyrelsen föreslagna villkor förflyttas

till ordinarie övningsskollärartjänst finner utskottet i likhet med

departementschefen tveksamhet kunna råda, huruvida dessa icke-ordinarie

befattningshavare efter så relativt kort tjänstetid, som av skolöverstyrelsen

ifrågasatts — minst fem läsår vid utgången av läsåret 1935—1936 —

böra tilläggas en så gynnsam ställning. Å andra sidan vill utskottet icke

motsätta sig departementschefens förslag, att det bör få tillkomma Kungl.

Maj:t att i varje särskilt fall efter omständigheterna pröva, huruvida dylik

förflyttningsrätt skall tillkomma vederbörande. Utskottet utgår härvid

från att det kommer att noga beaktas, att inga medgivanden av här ifrågasatt

art lämnas, som kunna bliva prejudicerande för andra kårer.

Departementschefen har härefter övergått till småskoleseminarierna

och därvid till behandling upptagit frågorna örn kompetensen hos

ämneslärarna vid småskoleseminarierna ävensom den härmed sammanhängande

frågan om en ökning av deras avlöningsförmåner.

För närvarande fordras för anställning som ordinarie ämneslärare vid

småskoleseminarium, bland annat, att hava med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen

eller förvärvat annan teoretisk och praktisk utbildning

för lärarkallet av minst häremot svarande omfattning ävensom att hava

blivit i föreskriven ordning av skolöverstyrelsen förklarad behörig och lämplig

till den sökta tjänsten. Behörig till rektorstjänst är ordinarie lärare vid

småskoleseminarium. Avlöningen vid småskoleseminarium utgår med samma

belopp för ämnes- och övningsskollärare och motsvarar den för övningsskollärare

vid folkskoleseminarium bestämda avlöningen.

De sakkunniga, till vilka skolöverstyrelsen anslutit sig, hava förordat, att

ämneslärarkompetensen vid småskoleseminarium skulle höjas till att motsvara

åtminstone den, som fordras för anställning som adjunkt vid allmänt

läroverk. Enligt detta förslag borde sagda lärare i så fall benämnas

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

67

adjunkter och lönen för dem bestämmas efter samma grunder som avlöningen

för adjunkt vid läroverk. För rektor vid småskoleseminarium hava

likaledes föreslagits bestämmelser i här förevarande hänseende, motsvarande

dem för realskolerektor gällande.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna understödja detta förslag.

Departementschefen har ansett frågan icke böra upptagas till avgörande

i detta sammanhang. Enligt hans uppfattning tarvar den en mera ingående

utredning än vad nu kommit den till del. Departementschefen har i anslutning

härtill förutsatt, att vid småskoleseminarierna även i fortsättningen

och tills vidare, till dess annorlunda må bliva bestämt, skola finnas samma

lärarkategorier som för närvarande och att löneförmånerna likaledes tills

vidare skola bibehållas oförändrade.

I motionen I: 322 har hemställts, att riksdagen måtte dels uttala, att behörighetsvillkoren

för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas enligt

de sakkunnigas förslag, dels godkänna sådan ändring av föreslagen avlöningsstat

för småskoleseminarierna, som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren.

I motionen I: 348 har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att hos

Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning i frågan örn höjning av ämneslärarnas

vid småskoleseminarierna kompetens, så att förslag kan avgivas

till 1937 års riksdag.

Slutligen har i motionen I: 355 föreslagits, att riksdagen måtte besluta,

att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium

höjes till att motsvara vad som erfordras för behörighet till

adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för

ifrågavarande lärare höjes till lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt

läroverk, att avlöningen för rektor vid småskoleseminarium höjes till att

motsvara avlöningen för realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid

småskoleseminarium skall utgå efter samma grunder som till motsvarande

befattningshavare vid allmänt läroverk.

De skäl, som av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och i nyssnämnda motioner

anförts för en höjning av lärarnas vid småskoleseminarierna kompetens

och i samband därmed av deras avlöningsförmåner, har utskottet funnit

övertygande. Redan de höjda inträdesfordringarna vid småskoleseminarierna

göra detta nödvändigt, likaledes de uppgifter, som efter den föreslagna

organisationens genomförande komma att åvila småskoleseminariernas

ämneslärare. Örn denna lärarkår, på sätt föreslagits, i nu förevarande

hänseenden jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt utskottets uppfattning

en lämplig lösning av denna fråga att vinna.

Utskottet kan dock icke tillstyrka att riksdagen skulle, på sätt i motionerna

I: 322 och I: 355 yrkats, redan nu fatta ett definitivt beslut i här

förevarande frågor. En fråga av sådan omfattning torde icke böra avgöras

på grund av enskilda motioner och innan en av vederbörliga myndigheter

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

verkställd, av Kungl. Maj:t prövad utredning föreligger. Särskilt vill utskottet

i detta hänseende peka på de svårigheter i fråga om övergångsanordningar,

som måste uppkomma. Med vad sålunda anförts torde vad i

detta hänseende i motionerna I: 322 och I: 355 yrkats få anses vara besvarat.

Här förevarande frågor äro emellertid enligt utskottets uppfattning av

så stor betydelse för att den föreslagna nya organisationen av småskoleseminariernas

inre arbete skall kunna giva de resultat, som därmed åsyftats,

att en snar lösning av desamma är nödvändig. Då detta, enligt utskottets

nyss uttalade uppfattning, icke är möjligt utan en närmare utredning

om bland annat kostnaderna för en av den ifrågasatta höjningen av

kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna betingad lönereglering,

anser sig utskottet böra tillstyrka det i motionen I: 348 framförda

yrkandet, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en dylik

utredning. Denna torde om möjligt böra så bedrivas, att ett på densamma

grundat förslag kan föreläggas 1937 års riksdag och övergången till de nya

bestämmelserna taga sin början redan från och med den 1 juli 1937. Utskottet

kommer att i det följande framlägga förslag i anslutning till vad

sålunda tillstyrkts.

Departementschefens beräkningar rörande lärarbehovet vid den av honom

föreslagna och av utskottet i det föregående tillstyrkta nya småskoleseminarieorganisationen

— vilka återfinnas i en å sid. 133 i statsrådsprotokollet

intagen, i det föregående återgiven tablå — hava icke givit utskottet

anledning till erinran.

Beträffande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen

efter dess fullständiga genomförande må

följande anföras.

Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar

har departementschefen sammanfattat i en å sid. 144 i statsrådsprotokollet

intagen, i det föregående återgiven sammanställning, vartill utskottet

här tillåter sig att hänvisa. Utskottet vill här allenast erinra, att departementschefen

i detta sammanhang förordat, att riksdagens medgivande

måtte inhämtas till att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som för

manlig lektor vid samma seminarier, ävensom att kostnadsberäkningarna

uppgjorts under förutsättning av bifall härtill.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka departementschefens förslag med

de ändringar, som föranledas av vad utskottet i det föregående tillstyrkt

beträffande ett utbytande av den föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm mot

en 4-årig linje i Kalmar.

De av nämnda förslag föranledda ändringarna äro följande: Delposten

l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat kan

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

69

vad Stockholm beträffar minskas med sammanlagt 32,980 kronor, under

det att den för ett seminarium i Kalmar måste ökas med 74,110 kronor, innebärande

en nettoökning med 41,130 kronor. Delposten 1. b.: Ålderstillägg

åt tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med 5,000 kronor och delposten 1. c.:

Fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat med 1,000 kronor.

Delposten 4. a.: Arvoden till extralärare och timlärare måste ökas med

tillhopa 5,000 kronor på grund av det större behovet av dylika lärare vid

två enkelseminarier än vid ett dubbelseminarium. Delposten 4. f.: Tilläggsarvoden

till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier kan minskas med

det för Stockholm beräknade beloppet, 800 kronor. Delposten 5. a.: Arvoden

till seminarieläkare bör ökas med 1,150 kronor för Kalmar och minskas med

650 kronor för Stockholm. Under delposterna 5. b.: Arvoden till seminariebibliotekarier

och 5. c.: Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner uppkomma

för Kalmar ökningar med 500 kronor, respektive 450 kronor och

minskningar för Stockholm med 400 kronor respektive 100 kronor. Vid

seminariet i Stockholm finnes tjänstebostad för rektor, vilket däremot icke

är fallet i Kalmar. På grund härav bör delposten 6. a.: Hyresersättning till

rektorer vid vissa seminarier ökas med 2,400 kronor. Nettoökningen av avlöningsanslaget

vid ett bifall till vad utskottet i här förevarande hänseende

föreslagit kommer alltså att uppgå till 54,680 kronor och anslagets slutsumma

till 1,568,480 kronor.

Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader har departementschefen

beräknat böra upptagas till 220,000 kronor.

Vid bifall till utskottets i det föregående framlagda förslag om bibehållande

av Kalmarseminariet blir en ganska betydande ökning av omkostnadsanslaget

erforderlig. Utskottet vill erinra, att dess förslag innebär upprätthållande

av två enkelseminarier i stället för ett dubbelseminarium, och härvid

äro ökade utgifter för omkostnader ofrånkomliga. Utskottet tillstyrker

av nu angivna skäl, att anslaget till omkostnader för folkskoleseminarierna

måtte höjas med 20,000 kronor till 240,000 kronor.

Av samma anledning har utskottet funnit en höjning av anslaget till

Materiel, böcker m. m. med 5,000 kronor erforderlig, d. v. s. från 65,000

till 70,000 kronor. Någon höjning av anslaget till stipendier är däremot

icke av behovet påkallad, då elevantalet enligt utskottets förslag skulle

bliva detsamma som enligt Kungl. Maj:ts förslag.

I statsrådsprotokollet har departementschefen å sid 150 lämnat en i det

föregående intagen sammanfattning av de för närvarande för folkskoleseminarierna

uppförda statsanslagen i jämförelse med de av de sakkunniga,

skolöverstyrelsen och departementschefen tillstyrkta anslagen, till vilken

utskottet här tillåter sig att hänvisa.

De förändringar i detta förslag, vilka av utskottet i det föregående tillstyrkts,

framgå av följande sammanställning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Enligt

departements- chefens för- slag

Utskottet

Folkskoleseminarier:

Avlöningar, förslagsanslag...............

1,709,300

1,513,800

1,568,480

Omkostnader, förslagsanslag..............

267,700

220,000

240,000

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.....

67,200

65,000

70,000

Stipendier, reservationsanslag.............

75,500

89,000

89,000

Summa kronor

2,119,700

1,887,800

1,967,480

De sakkunniga hava beräknat de av deras förslag om en omorganisation

av folkskoleseminarierna föranledda engångskostnaderna till 17,250 kronor.

Skolöverstyrelsen har anfört, att enligt dess mening en ny utredning

vore nödvändig rörande dessa kostnader. Då det icke torde bliva möjligt

att före början av höstterminen 1936 vidtaga de ifrågasatta arbetena,

torde de seminarier, som berördes därav, under alla förhållanden få söka

reda sig med provisoriska anordningar under läsåret 1936—1937. Till 1937

års riksdag borde emellertid detaljerade förslag i ärendet föreligga.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit de föreliggande

preliminära uppgifterna rörande engångskostnaderna giva vid handen, att

det i varje fall icke kan bliva fråga örn något mer avsevärt anslagsbehov

för detta ändamål, men att en ytterligare utredning rörande dessa detaljfrågor

är önskvärd. På sätt departementschefen framhållit torde denna

utredning böra avse endast sådana arbeten, som omedelbart föranledas av

den nya organisationen.

Vid bifall till vad utskottet i det föregående tillstyrkt beträffande bibehållande

av seminariet i Kalmar kommer den av departementschefen ifrågasatta

utredningen, huru med detta seminariums fastighet bör förfaras, icke

att bliva av behovet påkallad.

Vad kostnaderna för småskoleseminarieorganisationen

efter den nya organisationens fullständiga

genomförande beträffar, må följande anföras.

Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar

har departementschefen sammanfattat i en å sid. 161 i statsrådsprotokollet

intagen, i det föregående återgiven sammanställning, vartill utskottet

här tillåter sig att hänvisa.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har utskottet icke funnit något

att erinra.

Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:

Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Visserligen skulle, med den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till

frågan om en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas

med 400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har utskottet icke

ansett detta av behovet påkallat. Då de framlagda beräkningarna icke givit

utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet vad i här förevarande

hänseende föreslagits.

Mot de beträffande reservationsanslagen till Småskoleseminarier: Materiel,

böcker m. fl. och Småskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,

slutande på respektive 21,600 kronor och 57,000 kronor, har utskottet

icke funnit något att erinra.

Departementschefen har lämnat en i det föregående återgiven sammanfattning

av anslagen för småskoleseminarieorganisationen för budgetåret

1935/1936 ävensom enligt de sakkunnigas, skolöverstyrelsens och sitt

eget förslag, till vilken utskottet här tillåter sig att hänvisa. Utskottet har,

såsom av det föregående framgår, funnit sig kunna helt tillstyrka vad

departementschefen sålunda föreslagit.

I fråga örn engångskostnader har departementschefen framhållit, att genomförandet

av den nya småskoleseminarieorganisationen ej torde medföra

några mera betydande engångskostnader för statsverket. Departementschefen

har vidare förutsatt, att frågan om eventuellt erforderliga lokalutvidgningar

vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs göres till

föremål för närmare utredning. Tillika har departementschefen förklarat

sig icke hava något att erinra mot att denna utredning må omfatta även

möjligheterna att vid vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom

förhyrning anskaffa lämpliga lokaler.

Utskottet vill såsom sin uppfattning framhålla, att den av departementschefen

ifrågasatta utredningen är väl motiverad, och synes det alltså utskottet

önskvärt, att densamma kommer till stånd.

Utskottet tillstyrker vidare förslaget om att riksdagen må medgiva,

att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna i Linköping

och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa seminarier utan

vederlag återgå till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs

läns landsting.

I fråga om organisationens genomförande ansluter sig utskottet till departementschefens

uppfattning att det torde vara tekniskt ogörligt och till

olägenhet för de inträdessökande att låta de nya bestämmelserna örn höjda

inträdesfordringar och ny ordning för inträdesprovens verkställande träda

i kraft i regel från och med läsåret 1936—1937 utan att härmed torde böra

anstå till läsåret 1937—1938. Mot vad departementschefen i nu förevarande

avseende i övrigt föreslagit har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Vidare har departementschefen framlagt förslag örn folkskoleseminarieorganisationen

under budgetåret 1 936/1 937

och därvid till en början uppehållit sig vid folkskoleseminarierna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Vad intagningen av elever beträffar har skolöverstyrelsen föreslagit,

dels att vid vart och ett av de nio seminarier, som enligt dess förslag

skulle ingå i seminarieorganisationen (d. v. s. alla de nuvarande utom seminarierna

i Kalmar och Växjö), skulle i första klassen för läsåret 1936—1937

intagas en avdelning om 24 elever av den 4-åriga linjen, dels ock att under

nämnda läsår fyra 2-åriga studentlinjer — i Karlstad, Linköping, Stockholm

och Växjö — skulle vara i verksamhet. Departementschefen, som anser

det ännu motiverat att iakttaga en viss försiktighet i fråga örn elevintagning

vid seminarierna i sådana linjer, vilkas elever inom den närmaste framtiden

utexamineras som folkskollärare, har förordat, att för läsåret 1936

—1937 skulle igångsättas endast tre studentlinjer — i Karlstad, Linköping

och Stockholm. Enligt detta förslag skulle alltså intagningen för nästkommande

budgetår uppgå till (9 X 24 -f- 3 X 24 =) 288.

Departementschefens förslag, i vad detsamma avser intagning vid studentlinjer

för nästkommande läsår, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad därefter intagningen vid 4-åriga linjer beträffar vill utskottet framhålla

följande. Utskottet har redan i det föregående haft anledning framhålla

behovet av att en tillfredsställande marginal bibehålies mellan tillgång

och efterfrågan på tillgängliga folkskollärare. Föreliggande siffror

synas giva vid handen, att denna marginal för närvarande är i minsta laget.

På grund härav finner utskottet sig böra tillstyrka, att för läsåret 1936

—1937 intagning äger rum vid ytterligare en 4-årig linje. Den totala intagningen

skulle då uppgå till (10 X 24 + 3 X 24 =) 312 elever.

Enligt utskottets uppfattning bör den nya avdelningen intagas vid seminariet

i Kalmar. Behovet av manliga lärare är för närvarande täckt, under

det att en viss brist föreligger på kvinnliga lärare, vadan en förstärkning

av dessas utbildningsmöjligheter synes befogad. Härtill kommer, att vissa

skäl av organisatorisk art tala för att, när nu detta seminarium enligt vad

utskottet tillstyrkt skall fortsätta sin verksamhet, nyintagning äger rum

redan från och med läsåret 1936—1937. Innevarande läsår meddelas undervisning

i klasserna II, III och IV och skulle alltså för nästkommande läsår

meddelas endast i klasserna III och IV, därest intagning nu ej sker. Örn

sedan nya elever intagas för läsåret 1937—1938, skulle seminariet komma

att bestå av klasserna I och IV. Dessutom synes det vara befogat, att intagning

sker jämväl vid detta seminarium på samma sätt som vid de

övriga, som skola ingå i den nya organisationen.

Departementschefen har framlagt förslag om meddelande av bestämmelser

— i anslutning till vad för innevarande budgetår ägt rum — om rätt för

skolöverstyrelsen att tilldela rektor samt ordinarie lärare vid folkskoleseminarium,

där så påkallas av inskränkningar i seminariets verksamhet

och möjlighet ej föreligger att sysselsätta vederbörande för andra undervisningsändamål,

tjänstgöring med mindre antal veckotimmar än vad i

sådant hänseende författningsenligt gäller. Vad sålunda föreslagits har ut
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

skottet funnit sig böra tillstyrka. Vad ett ifrågasatt generellt medgivande

av enahanda slag för icke-ordinarie lärare beträffar, finner utskottet i likhet

med departementschefen ett dylikt icke böra lämnas. På sätt departementschefen

framhållit, torde Kungl. Majit äga möjlighet att, efter prövning

i varje enskilt fall och inom ramen av tillgängliga anslagsmedel, bereda

skälig lönefyllnad åt vikarie. I likhet med departementschefen vill utskottet

emellertid betona, att denna utväg bör användas endast i trängande

undantagsfall.

Skolöverstyrelsen har framlagt ett av statskontoret och departementschefen

tillstyrkt förslag örn beredande av ''personliga lönetillägg at Övningslärare,

vilka kommit eller komma att lida minskning i sin avlöning pa

grund av seminarieorganisationens inskränkning. Såsom departementschefen

erinrat, har redan 1929 års riksdag fattat beslut om tillerkännande av

motsvarande lönetillägg åt vissa Övningslärare vid allmänt läroverk. Utskottet

tillstyrker förslaget men förutsätter härvid i likhet med departementschefen,

att ifrågavarande Övningslärare skola vara skyldiga att, där

så ske kan, låta sig tagas i anspråk för annat lämpligt arbete vid vederbörande

seminarium eller vid annan statlig läroanstalt.

Departementschefens förslag örn lönetillägg till teckning släraren J. -4.

Lydh vid seminariet i Luleå och teckning slär ar en J. E. R. lyréen vid seminariet

i Karlstad tillstyrker utskottet.

I samband härmed har utskottet till behandling upptagit det i motionen

I: 331 framförda yrkandet, att lärare i trädgårdsskötsel i sådant dubbelseminarium,

som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till enkelseminarium,

måtte tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor, som enligt propositionen

skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium.

Utskottet kan icke finna annat än att vissa av de till stöd för detta yrkande

framförda skälen kunna tillerkännas berättigande. Särskilt talar härför

att, på sätt av det föregående framgår, åtskilliga Övningslärare avsetts

skola erhålla personliga lönetillägg vid minskning av tjänstgöringstiden. A

andra sidan finner sig utskottet icke kunna tillstyrka att riksdagen skulle

på den förebragta utredningen redan nu fatta beslut i ämnet. En fråga örn

personligt lönetillägg av denna art torde icke böra avgöras av riksdagen

utan föregående utredning av sakkunniga myndigheter och innan Kungl.

Majit haft tillfälle att taga ställning till densamma. Då utskottet emellertid

finner önskvärt, att frågan kommer under närmare omprövning, hemställer

utskottet att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn verkställande

av utredning och framläggande för 1937 års riksdag av förslag

örn personliga lönetillägg åt lärare i trädgårdsskötsel vid sadant folkskoleseminarium,

som från dubbelseminarium ombildas till enkelseminarium.

Med vad sålunda anförts torde motionen I: 331 fa anses besvarad.

Departementschefen har härefter övergått till en beräkning av de för

nästkommande budgetår för folkskoleseminarieorganisationen erforderliga

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en å sid.

193 i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående återgiven sammanställning.

Utskottets förslag beträffande folkskoleseminarieorganisationen under

nästkommande budgetår avviker från Kungl. Maj:ts förslag härom endast

såtillvida, som utskottet tillstyrkt intagandet av en ny avdelning jämväl

vid seminariet i Kalmar. De förändringar, som härav föranledas i avlöningsanslaget,

äro följande. Delposten l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till

tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med ett belopp å 6,800 kronor,

motsvarande avlöningen för de övningsskollärare, som enligt propositionen

avsetts för den ordinarie studentlinjen i Stockholm. Detta belopp bör överföras

till delposten 3. d., som torde böra erhålla den förändrade benämningen:

Arvoden för undervisning vid studentkurs vid seminarierna i Stockholm

och Karlstad m. m. Då ett ökat behov av extralärare och timlärare

uppkommer, torde vidare delposten 3. a.: Arvoden till extralärare och timlärare

behöva höjas med 5,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden till seminarieläkare

bör ökas med 400 kronor och delposten 4. c.: Arvoden till biträden

vid rektorsexpeditioner med 100 kronor.

Nettoökningen av avlöningsanslaget kommer sålunda att uppgå till

5,500 kronor och anslagets slutsumma till 1,640,300 kronor.

I omkostnadsanslaget torde någon förstärkning icke erfordras.

Däremot torde anslagen till materiel, böcker m. m. och till stipendier

böra ökas med respektive 1,500 kronor och 2,700 kronor till 75,500 kronor

respektive 107,700 kronor.

Beträffande stipendieanslaget har departementschefen framhållit, att det

enligt hans mening vore av vikt, att stipendierna snarast återfördes till de

före år 1933 utgående beloppen, och har han på grund härav biträtt ett av

skolöverstyrelsen framlagt förslag om en successiv återgång till tidigare

rådande förhållanden. Vidare har departementschefen förklarat sig icke

hava något att erinra mot framkommet förslag om anvisande av anslagsmedel

för nästa budgetår såsom bidrag till anordnande av studieutfärder

vid folkskoleseminarierna. För detta ändamål har ett belopp av 2,000 kronor

beräknats. Mot vad departementschefen sålunda anfört och föreslagit har

utskottet icke funnit något att erinra.

I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot departementschefens

här förevarande beräkningar. De förändringar härutinnan, som må

kunna föranledas av de av utskottet i det föregående tillstyrkta detaljerinringarna

mot Kungl. Maj:ts förslag, torde nämligen icke bliva av den

storleksordning, att de beräknade anslagen behöva ökas eller minskas.

Utskottet tillstyrker jämväl Kungl. Maj:ts förslag om medgivande för

icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet i Strängnäs Sigrid

Degerman att, på sätt för budgetåret 1935/1936 ägt rum, jämväl under

budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära

under läsåret 1934—1935.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

75

Härefter har departementschefen framlagt förslag beträffande småskoleseminarieorganisationen

under budgetåret

1936/193 7.

Vad intagningen av elever beträffar har departementschefen förordat,

att vid vart och ett av de småskoleseminarier, som enligt hans förslag avsetts

skola ingå i den nya organisationen — dock med undantag av Växjö

— i första klassen skulle intagas en avdelning. På grund av den ännu av

föreliggande omständigheter påkallade begränsningen av antalet utexaminerade

lärare har departementschefen förklarat sig icke hava något att

erinra mot skolöverstyrelsens förslag, att elevnumerären i första klassen

bestämmes till 12. Intagningen för läsåret 1936—1937 skulle alltså uppgå

till (6 X 12) = 72.

Mot vad sålunda föreslagits har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag örn att beträffande

inskränkning av rektorernas och de ordinarie seminarielärarnäs tjänstgöring

under nästa budgetår böra meddelas enahanda bestämmelser, som av departementschefen

föreslagits beträffande motsvarande befattningshavare

vid folkskoleseminarierna.

Härefter har departementschefen övergått till en beräkning av de för

nästkommande budgetår för småskoleseminarieorganisationen erforderliga

anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en å sid. 205

i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående återgiven sammanställning.

Utskottet har, på sätt av det föregående framgår, tillstyrkt Kungl. Maj’:ts

förslag örn småskoleseminarieorganisationens omfattning och förläggning

under läsåret 1936—1937. De med utgångspunkt från sagda förslag framlagda

kostnadsberäkningarna hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 100 ävensom de i ämnet väckta motionerna —

A. Besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,

att träda i successiv tillämpning från och med

läsåret 1936—1937:

l.a. Folkskoleseminarierna skola vara till

antalet tio, därav sex skola vara anordnade såsom dubbelseminarier

och fyra såsom enkelseminarier, varav två tillsvidare.

b. Av dubbelseminarierna skola

fem innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare

studentkurs, (4 -f- 2), och

ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd

för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor,

(4 + särskild kurs).

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig

linje.

c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun,

Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier

skall seminariet i Falun vara av formen 4 -f- särskild

kurs.

Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå, Stockholm,

Kalmar och Karlstad.

d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola

vara avsedda för manliga elever, seminarierna i Falun,

Stockholm och Kalmar för kvinnliga elever och ettvart av

de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga

elever.

2. a. Småskoleseminarierna skola vara till

antalet sju, därav tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier

och tills vidare fyra såsom enkelseminarier.

b. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2- åriga linjer (2 + 2).

Av enkélseminarierna skola två innefatta, vartdera, en

3-årig linje, och två, vartdera, en 2-årig linje.

c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs,

Skara och Landskrona.

Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele,

Härnösand och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda

seminarierna vara 3-åriga.

3. I följd härav skall folkskoleseminariet i Växjö samt

småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas,

det förra successivt från och med läsåret 1936—1937 och

de båda senare med utgången av läsåret 1935—1936;

B. medgiva, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna

i Linköping och Falun äro inrymda, må

efter nedläggandet av dessa seminarier utan vederlag återgå

till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs

läns landsting;

C. medgiva att — därest sådan innehavare av ordinarie

lärarbefattning i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd,

kvinnlig slöjd (inklusive lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt

seminariums övningsskola) och hushållsgöromål vid

folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning före

den 1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—

1937 intill dess att vederbörande avgår från ifrågavarande

befattning, kommer att erhålla mindre omfattande tjänstgöring

än som motsvarar ett medeltal, beräknat på sätt

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

77

i statsrådsprotokollet angivits — han må under varje läsår,

sedan det på befattningen kommande antalet lärartimmar

fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande

två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning,

som han skulle hava uppburit, om för tjänsten varit bestämd

en tjänstgöring av den omfattning, som skulle motsvara

ovannämnda medeltal, och den, som han uppbär för

sin faktiska tjänstgöring under året, tillfällig löneförbättring

däri inräknad;

D. medgiva, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor

vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg enligt

samma grunder som för manlig lektor vid samma seminarier;
E.

godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

..............kronor 948,020 3

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 200,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ » 35,150 1,183,170

2. Avlöningar till tjänstemän å

övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

.............. » 33,400

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 8,700

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ »_500 42,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl.

Majt:

a. Arvoden till extralärare

och timlärare..........

b. Arvodesförhöjning till

vissa extra ordinarie ämneslärare,

förslagsvis ....

c. Understöd till extra ordi
narie

lärare vid förfall på

grund av sjukdom, förslagsvis

..............

d. Arvoden för undervisning

vid studentkurs vid semi
-

60,000

2,950

1,000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

narierna i Stockholm och

Karlstad m. m., förslagsvis kronor 17,300

e. Arvoden för undervisning

i hushållsgöromål...... » 1,350

f. Lönetillägg till teckningsläraren

J. A. Lydh vid seminariet

i Luleå och teckningsläraren

J. E. R. Nyreen

vid seminariet i Karl
-

stad ................ » 3,120

g. Tilläggsarvoden till lärare

i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier

.......... » 6,400

h. Särskilda arvoden vid

provårsseminarier...... » 18,000

i. Tilläggsarvoden till lärare

vid de vid vissa seminarier

anordnade kurser för utbildande

av kyrkomusiker,

förslagsvis............ »_4,200

4. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal:

a. Arvoden till seminarielä
kare.

............... » 14,000

b. Arvoden till seminariebib
liotekarier.

........... » 8,700

c. Arvoden till biträden vid

rektorsexpeditioner..... » 6,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Hyresersättning till rekto
-

rer vid vissa seminarier . » 14,000

b. Hyresbidrag till lärare vid

seminarierna i Göteborg

och Stockholm, förslagsvis » 16,600

c. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............ » 200,000

d. Provisorisk avlöningsför
bättring,

förslagsvis..... » 29,910

e. Personliga lönetillägg till

vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis........ » 11,000

114,320

28,700

271,510

Summa förslagsanslag kronor 1,640,300;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

79

F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,640,300 kronor;

G. Till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 287,000 kronor;

H. Till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

75,500 kronor;

I. Till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 107,700 kronor;

J. Godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspen
-

ningar...............kronor 131,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 24,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ » 7,000

2. Avlöningar till tjänstemän å

övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

.............. » 33,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ » 800

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden till extra lärare

under tjänstledighet på

grund av sjukdom, förslagsvis

..............

b. Arvoden till timlärare. . .

c. Tilläggsarvoden till lärare

i trädgårdsskötsel......

d. Arvode till ett biträde för

matlagningen vid seminariet

i Lycksele ........

600

23,400

900

900

162,200

41,000

25,800

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

4. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal:

a. Arvoden till seminarielä
kare.

...............kronor

b. Arvoden till seminariebib
liotekarier.

........... *

c. Arvoden till biträden vid

rektorsexpeditioner..... »_

5. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie

tj änstemän:

a. Hyresersättning till rektor

vid seminariet i Skara . . »

2,000

b. Särskilda lönetillägg till lä-

rare vid vissa seminarier »

2,600

c. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............ »

38,000

d. Provisorisk avlöningsför-

bättring, förslagsvis..... »

2,300

Summa förslagsanslag kronor 278,800;

K. Till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1936/1987 anvisa ett förslagsanslag av 278,800 kronor;

L. Till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

M. Till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

11,700 kronor;

N. Till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 19,500 kronor;

O. Till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser

för småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 5,000 kronor;

P. Till Bidrag till avlöning åt vissa på indrag ning sstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 110,000 kronor;

Q. Medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet

i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt

för budgetåret 1935/1936 ägt rum, jämväl under budgetåret

1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner, hon

ägt uppbära under läsåret 1934—1935.

2.500

1.500

900 4900

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

om verkställande, under beaktande av vad utskottet i det

föregående anfört, av närmare utredning örn kostnaderna

för en vid höjning av kompetensen för ämneslärarna vid

småskoleseminarierna erforderlig lönereglering jämte i samband

med en dylik stående frågor, ävensom örn framläggande,

om möjligt till 1937 års riksdag, av ett på en dylik

utredning grundat förslag;

lil. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

om verkställande av utredning och framläggande för 1937

års riksdag av förslag i fråga örn personligt lönetillägg åt

lärare i trädgårdsskötsel vid sådant folkskoleseminarium,

som från dubbelseminarium ombildas till enkelseminarium;

IV. att följande motioner, nämligen inom första kammaren:
nr

322 av herr Norman;

nr 330 av herr Anders Andersson m. fl.;

nr 331 av herr Sandén;

nr 348 av herr Sjödahl;

nr 349 av herr Bergman;

nr 350 av herrar Englund och Bjurström;

nr 351 av herrar Bergman och Rahmn;

nr 352 av herr Petrus Nilsson m. fl.;

nr 353 av herr Petrus Nilsson m. fl.;

nr 354 av herrar Pauli och Ruben Wagnsson;

nr 355 av herrar Pauli och Ruben Wagnsson;

samt inom andra kammaren:

nr 664 av herr Gustafson i Kasenberg m. fl.;

nr 669 av herr Magnusson m. fl.;

nr 670 av herr Anderson i Norrköping;

nr 688 av herr Johnsson i Kalmar m. fl.;

nr 689 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.;

nr 690 av herr Andersson i Ovanmyra; och

nr 691 av herr Holmdahl;

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet här ovan under I—III hemställt, icke föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 juni 1936.

På statsutskottets vägnar:

C. A. CARLSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr 150.

G

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson,

Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Gustafsson i Benestad, Bergström, Pauli, Johanson

i Faleberg och Magnusson, samt

från andra kammaren: herrar Strindlund, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i

Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Norling, Aronson, Weijne, Persson

i Tidaholm och Danielsson.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

83

Reservationer:

1. Beträffande inträd esford ringarna till den 4-åriga linjen av herrar

Bergqvist, Oscar Olsson, Asplund, Borell och Holmdahl, som ansett, att

utskottets utlåtande i denna del bort hava följande lydelse:

»Vad inträdesjordringarna---(sid. 51—53)--— förvärvade

kompetensen.

Departementschefens förslag till inträdesprövning vid folkskoleseminarierna

står enligt utskottets uppfattning icke helt i överensstämmelse med

önskemålet att fastare anknyta seminarierna till skolorganisationen i

övrigt. Såsom skolöverstyrelsen framhållit måste det anses tämligen meningslöst,

att en inträdessökande, som nyligen avlagt realexamen och

erhållit officiellt betyg över godkända kunskaper i realskolans ämnen,

åter skulle — måhända blott ett par veckor efter nämnda examens avläggande

— undergå prövning inför seminariets lärare och på samma kurser.

Inträdesprövning enligt överstyrelsens förslag skulle vidare underlätta

en av utskottet såsom önskvärd ansedd förbindelse mellan seminarierna

och det allmänna skolväsendet. Genom detta förslag skulle vidare

åtminstone en stor del av de inträdessökande icke längre behöva deltaga

i de s. k. preparandkurserna. De svårigheter, vilka framhållits kunna

uppkomma för landsbygdens barn, om överstyrelsens förslag godtages,

måste utskottet finna överdrivna. Man får icke förbise, att möjligheten att

avlägga denna examen under senare år på grund av nyinrättade skolor och

förbättrade kommunikationer betydligt ökats. Vidare torde hänsyn böra

tagas till den utsträckning, i vilken inträdessökande med en kompetens,

minst motsvarande den av överstyrelsen nu föreslagna, redan sökt och

vunnit inträde vid folkskoleseminarierna. Att icke göra detta skulle enligt

utskottets uppfattning vara att bortse från en redan skedd och alltjämt

skeende utveckling. Överstyrelsens förslag innebär emellertid, att även de,

som ej avlagt realexamen, skola kunna vinna inträde efter prövning, som

för denna grupp skall avse samtliga ämnen i huvudsaklig överensstämmelse

med departementschefens förslag. Av nu anförda skäl finner sig utskottet,

som icke kan biträda det av departementschefen framlagda förslaget, böra

tillstyrka, att beträffande inträdesfordringar och inträdesprov skola i huvudsak

gälla de i motionerna I: 351 och II: 691 angivna riktlinjerna.

Av en--— (sid. 53)---- framförda betänkligheterna.»

2. Beträffande fördelningen av examinationsavdelningarna mellan

folkskoleseminarie/injer av olika slag av herrar Oscar Olsson, Asplund,

Borell, Pauli och Holmdahl, som ansett,

dels att utskottets utlåtande i denna del bort hava följande lydelse:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

»Vad därefter----(sid. 56—57) — — — på studentlinjen.

De skäl---(sid. 57)---att finnas. Vidare får icke lämnas

ur sikte, att tillfredsställande rekryteringsmöjligheter böra beredas jämväl

för dem, som ej äro studenter.

Efter en prövning av dessa och andra på frågans avgörande inverkande

synpunkter har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag, att antalet studentlinjer bestämmes till sex, och avstyrker alltså

de i motionerna I: 353 och II: 690, I: 348, I: 354 och II: 664 beträffande

antalet studentlinjer framställda yrkandena.

Jämväl yrkandet--— (sid. 58) — — — enda plats.»;

dels ock att, i följd härav, punkten I. A. 1. b. i utskottets hemställan

bort hava följande lydelse:

»Av dubbelseminarierna skola

sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,

(4 + 2), och

ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning

av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 + särskild kurs).

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.»

3. Beträffande folkskoleseminariernas förläggning m. m.:

a) av herrar Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i

Prästbol, Norling, Weijne och Persson i Tidaholm, som ansett

dels, att utskottets utlåtande bort i nedan angivna delar hava följande

lydelse:

»Departementschefen har---(sid. 58—59)--- 4-årig kurs.

Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag,

att den framtida folkskoleseminarieorganisationen skulle omfatta sexton

examinationsavdelningar, dels ock föreslagit, att antalet studentlinjer

skulle begränsas från av Kungl. Maj:t föreslagna sex till fem. Vid bifall

till vad utskottet sålunda föreslagit måste, för att icke antalet seminarielinjer

av olika slag skall understiga sexton, ytterligare en 4-årig

linje inrättas. Efter en prövning av olika på denna fråga inverkande

omständigheter har utskottet funnit sig böra föreslå, att i stället för

den av Kungl. Majit ifrågasatta 2-åriga linjen vid folkskoleseminariet i

Umeå vid nämnda seminarium inrättas ytterligare en 4-årig linje. Vid

bifall härtill skulle detta erhålla en organisation av 4 + 4. I anslutning

härtill avstyrker utskottet motionerna I: 330 och II: 669 samt I: 352

och II: 688.

Utskottet har---(sid. 60)---sålunda tillstyrkts.

Riksdagen har---(sid. 60—65)---i hushållsgöromål.

Utskottet har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit

sig kunna tillstyrka desamma allenast med de ändringar, som föranledas

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

85

Folkskole-

seminarium

Nuvarande

organisation

Departementschefen

Utskottet

Luleå........

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M+K)

(M + K)

2

(M + K)

2

Umeå........

4 + 4

4 + 2

4 + 4

(K + K)

(M + K + M + K)

2 2

(M + K + M + K)

2 2

Falun........

4 + 4

4 + särskild kurs

4 + särskild kurs

(K + K)

(K + K)

(K + K)

Uppsala.......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Stockholm.....

4 + (l)

4 + 2

4 + 2

(K + K)

(K + K)

(K + K)

Karlstad......

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M + M)

CM)

(M)

Linköping......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Göteborg......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + K + M + K)

2 2

(M + K + M + K)

2 2

Lund........

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + K + M + K)

2 2

(M + K + M + K)

2 2

4

Förvandlas till

Förvandlas till

(M)

småskoleseminarium

småskoleseminarium

Kalmar.......

4

(K)

Nedlägges

Nedlägges

19x4 + 1x1

9x4+6x2+

10x4 + 5X2 +

(12 M + 8 K)

särskild kurs

(8 M + 71/» K)

särskild kurs

(8 V s M + 7 Vs K)

av vad utskottet i det föregående föreslagit beträffande inrättande vid

folkskoleseminariet i Umeå av ytterligare en 4-årig linje i stället för

den av Kungl. Majit ifrågasatta 2-åriga linjen.

Nämnda förslag medför följande förändringar. Ytterligare två lektorstjänster

bliva erforderliga. Vidare erfordras ytterligare en övningslärarbefattning

i musik.

Till de ekonomiska---(sid. 66—68)---bifall härtill.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka departementschefens förslag med

allenast de ändringar, som föranledas av vad utskottet i det föregående

tillstyrkt i fråga örn inrättande vid folkskoleseminariet i Umeå av ytterligare

en 4-årig linje i stället för den av Kungl. Majit ifrågasatta 2-åriga

linjen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Detta förslag medför huvudsakligen den förändringen i departementschefens

beräkningar, att delposten 1. a.: Lön och tj änstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat behöver ökas med 15,110 kronor, motsvarande

lön och tj änstgöringspenningar för två lektorer och en Övningslärare

i musik. Avlöningsstatens slutsumma bör alltså uppföras med

1,528,910 kronor.

De beträffande anslagen till Folkskoleseminarier: Omkostnader, Folkskoleseminarier:

Materiel, böcker m. m. och Folkskoleseminarier: Stipendier

framlagda beräkningarna, slutande på respektive 220,000, 65,000

och 89,000 kronor, hava icke givit utskottet anledning till erinran.

I statsrådsprotokollet — — — (sid. 69) — — — följande sammanställning.

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Enligt

departements- chefens för- slag

Utskottet

Folkskolesemi narier:

Avlöningar, jörslag samlag...............

1,709,300

1,513,800

1,528,910

Omkostnader, förslagsanslag..............

267,700

220,000

220,000

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.....

67,200

65,000

65,000

Stipendier, reservationsanslag.............

75,500

89,000

89,000

Summa kronor

2,119,700

1,887,800

1,902,910

De sakkunniga---(sid. 70—72)--— — (9X24 + 3X24=) 288.

Departementschefens här förevarande förslag har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Departementschefen har — — — (sid. 72—74)---återgiven

sammanställning.

Beträffande stipendieanslaget — — — (sid. 74)---att erinra.

Några förändringar med anledning av vad utskottet i det föregående

föreslagit beträffande Umeåseminariet torde icke, såvitt angår nästkommande

budgetår, bliva erforderliga. Med hänsyn härtill och då utskottet

icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts här förevarande beräkningar,

tillstyrker utskottet förslaget i denna del.

Utskottet tillstyrker — — — (sid. 74—75) — — — anledning till erinran.

»

dels ock att utskottets under I. gjorda hemställan bort i nedan angivna

delar hava följande lydelse:

»A. Besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna, att

träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937;

l.a. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet nio, därav

sju skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och två tills vidare såsom

enkelseminarier.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. 87

b. Av dubbelseminarierna skola

ett innefatta två 4-åriga linjer (4 + 4),

fem innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,

(4 + 2), och

ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning

av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 + särskild kurs).

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.

c. Dubbelseminariema skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala, Stockholm,

Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall seminariet

i Umeå vara av formen 4 + 4 och seminariet i Falun av formen 4 + särskild

kurs.

Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå och Karlstad.

d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda

för manliga elever, seminarierna i Falun och Stockholm för kvinnliga elever

och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga elever.

2. a. Småskoleseminarierna skola---(sid. 76)---

vara 3-åriga.

3. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Växjö och Kalmar samt

småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas, de båda förra successivt

från och med läsåret 1936—1937 och de båda senare med utgången

av läsåret 1935—1936;

B. medgiva, att---(sid. 76—77)---budgetåret 1936/1937:

Avlöningssstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.......kronor 954,820

b. Ålderstillägg, förslagsvis ............ » 200,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis » 35,150 1,189,970

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.......kronor 33,400

b. Ålderstillägg, förslagsvis............. » 8,700

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis » 500 42,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden till extralärare och timlärare. . kronor 55,000

b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordinarie

ämneslärare, förslagsvis........ » 2,950

c. Understöd till extra ordinarie lärare vid

förfall på grund av sjukdom, förslagsvis » 1,000

d. Arvoden för undervisning vid studentkurs

vid seminarierna i Stockholm och

Karlstad m. m., förslagsvis.......... » 10,500

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

e.

Arvoden för undervisning i hushållsgöromål

............................ kronor

f. Lönetillägg till teckningsläraren J. A. Lydh

vid seminariet i Luleå och teckningsläraren

J. E. R. Nyreen vid seminariet i

Karlstad........................ »

g. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel

vid dubbelseminarier......... »

h. Särskilda arvoden vid provårsseminarier »

i. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid

vissa seminarier anordnade kurser för

utbildande av kyrkomusiker, förslagsvis

1,850

8,120

6,400

18,000

4,200 102,520

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare.........

kronor

13,600

b. Arvoden till seminariebibliotekarier. . . .

»

8,700

c. Arvoden till biträden vid rektorsexpedi- tioner...........................

»

5,900

28,200

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektorer vid vissa

seminarier.......................

kronor

14,000

b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna

i Göteborg och Stockholm, förslagsvis. .

»

16,600

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis . .

200,000

d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslags- vis .............................

»

29,910

e. Personliga lönetillägg till vissa ordinarie

Övningslärare, förslagsvis............

>

11,000

271,510

Summa förslagsanslag kronor 1,634,800;

F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;

G. Till Folkskoleseminarier: Omkostnader---(sid. 79)--—

287,000 kronor;

H. Till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 74,000 kronor;

I. Till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 105,000 kronor;

J. Godkänna följande---(sid. 79—80) —--- läsåret 1934—1935.»

b) av herrar Pauli och Holmdahl, vilka ansett, att utskottet bort

besluta i enlighet med herr Anderssons i Höör m. fl. ovannämnda reservation,

dock med den förändringen att folkskoleseminariet i Umeå

skall organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (4 + 2).

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

c) av herrar Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Strindlund,

Svensson i Grönvik och Aronson, som ansett,

dels att utskottets utlåtande bort i nedan angivna delar hava följande

lydelse:

»Departementschefen har---(sid. 58—59)---skulle ned
läggas.

Utskottet vill icke förneka, att goda skäl kunna anföras till förmån för

en var av nu nämnda båda städer. I båda finnes, som nyss nämnts, för närvarande

folkskoleseminarium, och båda hava under lång tid varit kulturella

centralpunkter för sina landsdelar. En närmare granskning av vad i motionerna

anförts har emellertid givit utskottet den uppfattningen, att de starkaste

sakliga och ur organisatorisk synpunkt mest vägande skälen kunna

anföras till förmån för Växjö. Den pedagogiska verksamhet, som under en

följd av år utförts vid Kalmarseminariet, synes vara högt skattad och av

betydande omfång, men ser man på denna fråga ur andra synpunkter, blir

situationen en annan. Växjö har ett gynnsamt läge inom ett stort sydsvenskt

rekryteringsområde. Jämväl kommunikationerna dit äro bättre för

större delen av rekryteringsområdet. Kostnaderna för kommunen för erforderliga

örn- och tillbyggnader uppgå vidare till ett avsevärt mindre belopp

än vad enligt de framkomna beräkningarna skulle bliva fallet vid en förläggning

till Kalmar.

Av nu anförda skäl har utskottet funnit sig böra tillstyrka vad i motionerna

I: 330 och II: 669 hemställts i vad angår förläggande av en 4-årig

som in ariel in je till Växjö samt avstyrker vad i motionerna I: 352 och II: 688

yrkats. Vad i förstnämnda båda motioner hemställts beträffande inrättande

vid folkskoleseminariet i Växjö av jämväl en studentlinje finner sig utskottet,

med hänsyn till den ställning utskottet i det föregående intagit till dessa

linjer, böra avstyrka.

Till frågan örn förläggningen av det småskoleseminarium, som enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle förläggas till Växjö, återkommer utskottet i det

följande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den av utskottet avstyrkta studentlinjen

i Stockholm hava kvinnliga lärjungar. Folkskoleseminariet i Växjö

har alltid haft manliga lärjungar, och någon förändring härutinnan synes

icke nu böra ifrågasättas. Vid bifall till utskottets nu framlagda förslag

skulle alltså en förskjutning i proportionen mellan manliga och kvinnliga

elever uppstå.

För att utjämna detta har utskottet ansett sig böra förorda, att vid seminariet

i Göteborg endast skola intagas kvinnliga elever. Vid detta seminarium,

som för närvarande endast har manliga elever, skulle jämväl vid bifall

till det i propositionen framlagda förslaget om dess förändring till samseminarium

vissa ändringsarbeten hava måst företagas. Någon nämnvärd

ökning av kostnaderna för att seminariet, i stället för samseminarium, skall

vara uteslutande avsett för kvinnliga clever, torde knappast vara att förvänta.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet har ansett sig böra för överskådlighetens skull uppgöra följande

sammanställning av departementschefens förslag och vad av utskottet

sålunda tillstyrkts.

Folkskole-

seminarium

Nuvarande

organisation

Departementschefen

Utskottet

4+4

(M + K)

(M + K)

(M + K)

2

2

4 + 4

4 + 2

4+2

(K + K)

(M + K + M + K)

(M + K+M+K)

2 2

2 2

F alun........

4 + 4

4 + särskild kurs

4 + särskild kurs

(K + K)

(K + K)

(K + K)

4 + 4

4 + 2

4+2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Stockholm.....

4+(l)

4 + 2

4

(K + K)

(K + K)

(K)

Karlstad......

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M+M)

(M)

(M)

Linköping......

4+4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M+M)

(M + M)

Göteborg......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + K + M + K)

(K + K)

2 2

4 + 4

4 + 2

(M+K+M+K)

4 + 2

(M+K+M+K)

(M + M)

2 2

2 2

Växjö........

4

Förvandlas till små-

4

(M)

skoleseminarium

(M)

Kalmar.......

4

(K)

Nedlägges

Nedlägges

19x4 + 1x1

9x4+6x2+

10x4 + 5x2 +

(12 M+ 8 K)

särskild kurs

särskild kurs

(8V2M+772K)

(8V2M + 772K)

Enligt utskottets nu framlagda förslag skulle antalet manliga och kvinnliga

examinationsavdelningar bliva 8Va respektive 7 V2 eller detsamma som

enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har---(sid. 60—65)---i folkskoleseminariet.

Utskottet har vid sin prövning av de föreliggande förslagen funnit sig

kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag endast med den förändring, som

påkallas av utskottets i det föregående framlagda förslag om förläggande

av ett 4-årigt folkskoleseminarium till Växjö. Hit skulle enligt Kungl.

Maj:ts förslag förläggas ett enkelt 2-klassigt småskoleseminarium, varvid

lokalreserv beräknats för upprättande av ytterligare en avdelning, örn så

skulle visa sig erforderligt. Utskottet håller före, att riksdagen icke utan

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

91

föregången närmare utredning torde böra fatta beslut i frågan om förläggningsorten

för här ifrågavarande seminarium. Åtskilliga synpunkter böra

härvid komma under omprövning, icke minst behovet av att en lokalreserv

erhålles. Enligt utskottets uppfattning torde åtskilliga skäl — icke minst

tanken på att seminarierna fördelas med hänsyn till geografiska, befolkningsmässiga

och andra liknande faktorer — tala för att seminariet förlägges

till Kalmar, örn så kan ske utan byggnadskostnader eller andra jämförliga

utgifter för statsverket. Några olägenheter av att denna förläggnings1''råga

icke nu avgöres uppkomma icke, då, såsom av det följande torde

framgå, utskottet kommer att biträda Kungl. Maj:ts förslag örn småskoleseminarieorganisationen

för nästkommande budgetår, enligt vilket någon

intagning av elever vid ett småskoleseminarium i Växjö icke ifrågasatts.

Någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag med anledning av vad i motionerna

I: 350 och II: 689 hemställts finner utskottet sig sakna anledning att tillstyrka.

I anslutning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag med den ändringen, att riksdagen, i stället för att besluta att ett

småskoleseminarium skall förläggas till Växjö, måtte besluta, att ett småskoleseminarium

skall förläggas till plats, varom beslut efter verkställd utredning

skall fattas.

Vad departementschefen i övrigt i här förevarande sammanhang anfört

Ilar icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad behovet---(sid. 65)---i hushållsgöromål.

Utskottet har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit

sig kunna tillstyrka desamma med de ändringar, som föranledas av vad utskottet

i det föregående tillstyrkt beträffande ett utbytande av den föreslagna

2-åriga studentlinjen i Stockholm mot en 4-årig linje i Växjö och seminariets

i Göteborg förvandling från samseminarium till ett för enbart

kvinnliga elever avsett seminarium.

För ett seminarium i Växjö erfordras följande ordinarie tjänster, nämligen

en rektorsbefattning, sex lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning

i teckning, en i musik, en i gymnastik med lek och idrott, en i manlig

slöjd, en i trädgårdsskötsel, en i kvinnlig slöjd i övningsskolan samt fem

övningslärarbefattningar. Däremot bliva av de för dubbelseminariet i Stockholm

beräknade lärarbefattningarna följande icke erforderliga, nämligen tre

lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd och fyra övningsskollärarbefattningar.

På grund av Stockholmsseminariets egenskap

av provårsseminarium måste nämligen där i fortsättningen räknas med sju

övningsskollärarbefattningar.

Vid seminariets i Göteborg förvandling från samseminarium till kvinnligt

seminarium kunna å ena sidan en av de i propositionen föreslagna övningslärarbefattningarna

i gymnastik med lek och idrott ävensom den i manlig

slöjd föreslagna övningslärarbefattningen indragas. Å andra sidan måste

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ännu en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd vid seminariet i Göteborg

inrättas.

Till de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag återkommer utskottet

i det följande.

I detta sammanhang vill utskottet vidare understryka vad av departementschefen

anförts örn nödvändigheten av att övningsskolan förstärkes

på sätt de sakkunniga föreslagit.

Beträffande förslaget---(sid. 66—68)---vad sålunda till
styrkts.

Departementschefen har härefter framlagt beräkningar rörande lärarbehovet.

vid den av honom föreslagna nya småskoleseminarieorganisationen,

vilka återfinnas i en å sid. 133 i statsrådsprotokollet intagen, i det föregående

återgiven tablå. Då den av utskottet i det föregående tillstyrkta förflyttningen

av det i Växjö planerade seminariet till annan plats icke medför

någon förändring av behovet av ordinarie lärarbefattningar och då beräkningarna

i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, tillstyrker

utskottet vad sålunda föreslagits.

Beträffande kostnaderna---(sid. 68)---bifall härtill.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka departementschefens förslag med de

ändringar, som föranledas av vad utskottet i det föregående tillstyrkt beträffande

dels ett utbytande av den föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm

mot en 4-årig linje i Växjö, dels ock seminariets i Göteborg förändring

från samseminarium till att endast skola mottaga kvinnliga elever.

Delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie

stat kan vad Stockholm beträffar minskas med sammanlagt 32,980 kronor,

under det att den för ett seminarium i Växjö måste ökas med 74,110 kronor,

innebärande en nettoökning med 41,580 kronor. Delposten 1. b.: Ålderstillägg

åt tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med 5,000 kronor och delposten 1. c.:

Fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med

1,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden till extralärare och timlärare måste

ökas med tillhopa 5,000 kronor på grund av det större behovet av dylika lärare

vid två enkelseminarier än vid ett dubbelseminarium. Delposten 4. f.: Tillläggsarvoden

till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier kan minskas

med det för Stockholm beräknade beloppet, 800 kronor. Delposten 5. a.:

Arvoden till seminarieläkare bör ökas med 1,150 kronor för Växjö och minskas

med 650 kronor för Stockholm. Under delposterna 5. b.: Arvoden till

seminariebibliotekarier och 5. c.: Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner

uppkomma för Växjö ökningar med 500 kronor, respektive 450 kronor

och minskningar för Stockholm med 400 kronor, respektive 100 kronor.

Nettoökningen av avlöningsanslaget med anledning av här förevarande

ändringsförslag kommer alltså att uppgå till 52,730 kronor.

Vad beträffar den av utskottet tillstyrkta förändringen av seminariet i

Göteborg från samseminarium till att endast skola mottaga kvinnliga elever

medför detta, att delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar till

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

93

tjänstemän å ordinarie stift, bör upptagas till samma belopp som i propositionen

beräknats för seminariet i Stockholm, innebärande en utgiftsminskning

av 4,340 kronor.

Då nettoökningen av avlöningsanslaget kommer att uppgå till 52,730

— 4,340) = 48,390 kronor, bör dess slutsumma upptagas med 1,562,190

kronor.

Förslagsanslaget till---(sid. 69)--- 220,000 kronor.

Vid bifall till utskottets i det föregående framlagda förslag örn bibehållande

av Växjöseminarlet blir en ganska betydande ökning av omkostnadsanslaget

erforderlig. Utskottet vill erinra, att dess förslag innebär upprätthållande

av två enkelseminarier i stället för ett dubbelseminarium, och härvid

äro ökade utgifter för omkostnader ofrånkomliga. Utskottet tillstyrker

av nu angivna skäl, att anslaget till omkostnader för folkskoleseminarierna

måtte höjas med 20,000 kronor till 240,000 kronor.

Av samma---(sid. 69)---följande sammanställning.

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Enligt

departements- chefens för- slag

Utskottet

Folksk ole seminarier:

1,709,300

267,700

67,200

75,500

1,513,800

220,000

65.000

89.000

1,562,190

240,000

70.000

89.000

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.....

Stipendier, reservationsanslag.............

Summa kronor

2,119,700

1,887,800

1,961,190

De sakkunniga---(sid. 70)---nya organisationen.

I likhet med departementschefen finner utskottet vidare frågan, huru

med folkskoleseminariets i Kalmar fastighet bör förfaras, böra göras till

föremål för utredning.

Vad kostnaderna---(sid. 70)---att hänvisa.

Den av utskottet i det föregående tillstyrkta förflyttningen av det i

Växjö planerade småskoleseminariet till annan plats medför förändring av

de för ett Växjöseminarium framlagda kostnadsberäkningarna endast för så

vitt dels rektor icke kan, såsom i Växjö, erhålla fri bostad, dels ock örn den

till seminariet hörande trädgården är av viss storleksordning. Den vid

förstnämnda eventualitet uppkommande kostnadsökningen kan beräknas

till 2,000 kronor per år, för den senare eventualiteten är endast en mindre

kostnadsökning erforderlig. Då frågan om det nya seminariets framtida

förläggning, enligt vad utskottet i det föregående uttalat, först måste göras

till föremål för utredning, och ett upptagande av dess verksamhet således

kan ske först efter ett beslut i ämnet av riksdagen, finner utskottet någon

förändring av vederbörande anslagsberäkningar icke för närvarande vara

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

av behovet påkallad. Då de framlagda kostnadsberäkningarna icke givit

utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet vad härom föreslagits.

Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:

Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.

Visserligen skulle, med den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till

frågan om en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas

med 400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har utskottet icke

ansett detta påkallat.

Rörande det småskoleseminarium, som föreslagits skola träda i stället

för det i propositionen beräknade seminariet i Växjö, har utskottet ansett en

närmare utredning vara av behovet påkallad. Med hänsyn härtill finner sig

utskottet sakna anledning att för närvarande föreslå några förändringar

på grund härav av anslaget till omkostnader. Då de framlagda beräkningarna

icke givit utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet

vad i här förevarande hänseende föreslagits.

Mot de--(sid. 71—72)---till enman.

Vad därefter intagningen vid de 4-åriga linjerna beträffar, finner sig utskottet

— med hänsyn till sitt förut framlagda förslag örn bibehållande av

folkskoleseminariet i Växjö — böra tillstyrka, att en ny klass intages vid

detta seminarium. I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot

departementschefens förslag.

Departementschefen har---(sid. 72—74)---återgiven sam
manställning.

Utskottets förslag beträffande folkskoleseminarieorganisationen under

nästkommande budgetår avviker från Kungl. Maj:ts förslag härom endast

såtillvida, som utskottet tillstyrkt intagandet av en ny avdelning jämväl

vid folkskoleseminariet i Växjö. De förändringar, som härav föranledas i

avlöningsanslaget, äro följande: Delposten l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med ett belopp å

6,800 kronor, motsvarande avlöningen för de övningsskollärare, som enligt

propositionen avsetts för den ordinarie studentlinjen i Stockholm. Detta

belopp bör överföras till delposten 3. d., som torde böra erhålla den förändrade

benämningen: Arvoden för undervisning vid studentkurs vid seminarierna

i Stockholm och Karlstad m. m. Då ett ökat behov av extralärare

och timlärare uppkommer torde vidare delposten 3. a.: Arvoden till extralärare

och timlärare behöva höjas med 5,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden

till seminarieläkare bör ökas med 400 kronor och delposten 4. c.:

Arvoden till biträden vid rektor sexpeditioner med 100 kronor.

Nettoökningen av---(sid. 74)---läsåret 1934—1935.

Härefter har---(sid. 75)---att erinra. Den av utskottet i det

föregående tillstyrkta förflyttningen av det småskoleseminarium, som i propositionen

avsetts skola förläggas till annan plats, kommer med utskottets

sålunda intagna ståndpunkt icke att innebära någon förändring av den i

propositionen beräknade elevintagningen för läsåret 1936—1937.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

95

Utskottet tillstyrker---(sid. 75)---till erinran.»

dels ock att utskottets under I gjorda hemställan bort i

nedan angivna delar hava följande lydelse:

»A. Besluta---(sid. 75)---läsåret 1936

—1937;

1. a. Folkskoleseminarierna skola — — —

(sid. 75)----två tillsvidare.

b. Av dubbelseminarierna---(sid. 75—76)---

4-årig linje.

c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun,

Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier

skall seminariet i Falun vara av formen 4 + särskild

kurs.

Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå, Stockholm,

Växjö och Karlstad.

d. Seminarierna i Uppsala, Linköping, Växjö och Karlstad

skola vara avsedda för manliga elever, seminarierna i

Falun, Stockholm och Göteborg för kvinnliga elever och

ettvart av de återstående seminarierna för manliga och

kvinnliga elever.

2. a. Småskoleseminarierna skola — — —

(sid. 76)---och Landskrona.

Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele

och Härnösand samt till plats, varom beslut efter verkställd

utredning skall fattas. Av dessa skola de båda förstnämnda

seminarierna vara 3-åriga.

3. I följd härav skall folkskoleseminariet i Kalmar samt

småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas,

det förra successivt från och med läsåret 1936—1937

och de båda senare med utgången av läsåret 1935—1936;

B. Medgiva, att---(sid. 76—80)---läsåret

1934—1935.»

d) av herr Oscar Olsson, som

dels framhållit följande synpunkter:

»Vid förläggningen av seminarierna är det nödvändigt att se hela

planen i sammanhang. De grundläggande principerna i riksdagens föregående

uttalanden hava varit, att organisationen icke bör vara onödigt

stor för att effektivt fylla sin uppgift, varför dubbelseminarier borde

vara att föredraga framför enkelseminarier. Dubbelseminarier kunna

bereda bättre lokaler och utrustning för undervisningen. De olika ämnena

kunna också bli tillgodosedda bättre i den mån lärarkollegierna

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

bli större. Detta resonemang gäller i lika hög grad för småskoleseminarierna

som för folkskoleseminarierna.

Beträffande folkskoleseminarierna föreslås av mig bibehållandet av enkelseminarier

i Karlstad och Kalmar. I fråga örn Karlstad motiveras anordningen

av att reservutrymme behöves för en utvidgning av organisationen,

örn detta skulle visa sig erforderligt. Att Kalmar föreslås som det

enda verkliga enkelseminariet, är motiverat ur olika synpunkter. I första

hand är det allmänt erkänt i skolkretsar, att intet annat seminarium

varit i stånd att, i så hög grad som detta gjort, genom sitt elevförbund

intressera sina gamla lärjungar för fortsatta pedagogiska studier och

forskningar i en verksam och effektiv kamratorganisation. Seminariet

har på så sätt blivit en levande kraft i vår lärarkårs fortsatta insatser

i det pedagogiska studiearbetet i t. o. m. högre grad än andra seminarier.

Statsverket kommer icke att vidkännas några kostnader för nödiga

om- och tillbyggnader för den händelse seminariet bibehålies, eftersom

Kalmar stad åtagit sig de nödiga kostnaderna härför. På grund härav

bortfalla även de ekonomiska skälen att föredraga bibehållandet av

Luleå seminarium framför Kalmar. Därtill kommer att bibehållandet

av folkskoleseminariet i Luleå skulle medföra en synnerligen otillfredsställande

småskoleseminarieorganisation med fyra — i stället för två

enkelseminarier och endast tre dubbelseminarier i stället för fyra

med därav följande pedagogiska och ekonomiska nackdelar.

Vad förläggningen av folkskoleseminarierna beträffar, ansluter jag mig

till Kungl. Maj:ts förslag med följande ändringar. Ett folkskoleseminarium

förlägges till Kalmar och folkskoleseminariet i Luleå göres, i

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, till dubbelt småskoleseminarium.

Seminariet i Kalmar torde jämväl i fortsättningen böra avses endast för

utbildning av folkskollärarinnor. Seminariet i Luleå skulle däremot enligt

det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget blivit samseminarium. Vid

bifall till mitt nu framlagda förslag skulle alltså en förskjutning i proportionen

mellan manliga och kvinnliga elever uppstå med en halv avdelning

eller från 8 Va manliga och 7 Va kvinnliga till 8 manliga och 8 kvinnliga.

För att bibehålla den av Kungl. Maj:t förordade proportionen mellan manliga

och kvinnliga elever finner jag mig böra förorda, att den 4-åriga linjen

i Göteborg endast avses för manliga elever.

Av det ovanstående framgår, att vidare den förändringen bör göras i

Kungl. Maj:ts proposition, att småskoleseminarierna i Haparanda och

Lycksele nedläggas och ett dubbelt småskoleseminarium upprättas i Luleå.

Det är ofrånkomligt, att utbildningen av lärarinnor i dessa 3-åriga småskoleseminarier,

så betydelsefull för skolarbetet i Norrbotten, får bättre

förutsättningar i ett dubbelseminarium i Luleå än i de nuvarande enkelseminarierna.

En jämförelse med nuvarande och av Kungl. Maj:t föreslagen

organisation framgår av vidstående tabell.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. 97

F olkskolesemina- rium

Nuvarande

organisation

Departementschefen

Här föreslaget

Luleå........

4+4

4 + lokalreserv

Förvandlas till små-

(M + K)

(M + K)

skoleseminarium

2

av typen 3 + 3

Umeå.......'' .

4 + 4

4+2

4 + 2

(K + K)

(M + K + M + K)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Falun........

4 + 4

4 +särskild kurs

4 + särskild kurs

(K+K)

(K + K)

(K + K)

Uppsala......

4 + 4

4+2

4 + 2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Stockholm.....

4 + (1)

4+2

4 + 2

(K + K)

(K + K)

(K + K)

Karlstad......

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M + M)

(M)

(M)

Linköping.....

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Göteborg......

4+4

4 + 2

4 + 2

(M+M)

(M + K + M + K)

(M + M + K)

2 2

2

Lund........

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + K + M + K)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Växjö........

4

Förvandlas till små-

Förvandlas till små-

(M)

skoleseminarium

skoleseminarium

Kalmar.......

4

Nedlägges

4

(K)

(K)

19x4 + 1x1

9x4+6x2+

9x4+6x2+

(12M + 8K)

särskild kurs

särskild kurs

(8l/sM+7‘/äK)

(81/2 M + 7''/2 K)

Beträffande antalet studentlinjer ansluter jag mig således till Kungl.

Maj:ts proposition.

Det här föreslagna sättet att genomföra omorganisationen innebär

åtskilliga besparingar i jämförelse med utskottets förslag. Följande förändringar

skulle uppstå i de beräkningar, som föreligga i Kungl. Maj:ts

proposition beträffande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen

efter dess fullständiga genomförande.

I fråga om förslagsanslaget till Folkskole seminarier: Avlöningar, må följande

anföras.

Vad till en början beträffar delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat äro nämnda förändringar följande:

De vid det i propositionen föreslagna seminariet i Luleå beräknade övningslärarbefattningarna

i gymnastik samt lek och idrott (avsedd för manlig innehavare)

och i manlig slöjd kunna indragas, varigenom en minskning med

Bihang till riksdagens protokoll 1986. 6 sami. Nr 150.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

(3,380 + 2,940) = 6,320 kronor uppkommer. Å andra sidan måste vid seminariet

i Kalmar inrättas en övningslärarbefattning i gymnastik med lek

och idrott (avsedd för kvinnlig innehavare) och en övningslärarbefattning i

hushållsgöromål, varigenom en ökning med (2,990 + 1,980)= 4,970 kronor

uppkommer. Nettominskningen av denna delpost kommer alltså att utgöra

(6,320 — 4,970)= 1,350 kronor. Delposten 4. e.: Arvoden för undervisning

i hushållsgöromål torde vidare kunna sänkas med 500 kronor. Vid seminariet

i Luleå finnes tjänstebostad för rektor, vilket däremot icke är fallet

i Kalmar. På grund härav bör delposten 6. a.: Hyresersättning till rektorer

vid vissa seminarier ökas med 2,400 kronor.

Omorganisationen av seminariet i Göteborg medför följande förändringar.

En övningslärarbefattning i gymnastik med lek och idrott (avsedd för

kvinnlig innehavare) samt en övningslärarbefattning i hushållsgöromål

bliva icke erforderliga, på grund varav delposten la.: Lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat kan minskas med (2,990

+ 1,980) = 4,970 kronor. Å andra sidan bör delposten 4. a.: Arvoden till

extralärare och timlärare ökas för att bereda medel för uppehållande av

undervisningen i gymnastik för kvinnliga elever och i hushållsgöromål. Det

härför erforderliga beloppet torde kunna beräknas till omkring 3,000 kronor,

därav 2,000 kronor för undervisning i gymnastik och 1,000 kronor för

undervisning i hushållsgöromål.

Då nettominskningen av avlöningsanslaget kommer att uppgå till (4,970

+ 2,400 + 3,000 — 6,320 — 500 — 4,970) = 1,420 kronor, bör dess slutsumma

upptagas med 1,512,380 kronor.

Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader har departementschefen

beräknat böra upptagas till 220,000 kronor.

Det av mig förordade nedläggandet av folkskoleseminariet i Luleå

och ett bibehållande av folkskoleseminariet i Kalmar torde, främst på

grund av minskade kostnader för bränsle, kunna antagas medföra en minskning

av anslagsbehovet med 3,000 kronor. Den av mig biträdda ståndpunkt,

utskottet intagit till den av departementschefen förordade frivilliga

kursen i finska, skulle visserligen kunna medföra en ytterligare minskning

av detta anslag med 840 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har

jag icke ansett detta erforderligt. Då de framlagda beräkningarna i övrigt

icke givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag att detta anslag upptages

med ett belopp av 217,000 kronor.

De beträffande reservationsanslagen till Folkskoleseminarier: Materiel,

böcker m. m. och Folkskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,

slutande på respektive 65,000 och 89,000 kronor, hava icke givit mig anledning

till erinran.

I statsrådsprotokollet har departementschefen å sid. 150 lämnat en sammanfattning

av de för närvarande för folkskoleseminarierna uppförda statsanslagen

i jämförelse med de av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. 99

departementschefen tillstyrkta anslagen, till vilken jag här tillåter mig att

hänvisa.

De förändringar i detta förslag, vilka av mig i det föregående tillstyrkts,

framgå av följande sammanställning.

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Enligt

departements- chefens för- slag

Här före- slaget

Folkskoleseminariet:

Avlöningar, förslagsanslag...............

1,709,300

1,513,800

1,512,380

Omkostnader, j förslag samlag..............

267,700

220,000

217,000

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.....

67,200

65,000

65,000

Stipendier, reservationsanslag.............

75,500

89,000

89,000

Summa kronor

2,119,700

1,887,800

1,883,380

Beträffande den av mig föreslagna organisationen av småskoleseminarierna

skulle genom ett bifall till denna först och främst avvärjas byggandet

av ett nytt seminarium i Haparanda.

Beträffande förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar må följande

anföras.

Antalet tjänstemän å ordinarie stat minskas med en rektorsbefattning,

en övningsskollärarbefattning och en skolköksföreståndarinnebefattning. På

grund härav kan delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän

å ordinarie stat minskas med 10,100 kronor.

Under delposten 3. a.: Arvoden till timlärare äro vissa förskjutningar att

emotse. Dessa bliva dock sannolikt icke av den omfattning, att en förändring

av det för denna delpost beräknade beloppet blir erforderligt. Delposten

3. e.: Arvode till ett biträde för matlagningen vid seminariet i Lycksele

kan bortfalla, medförande en anslagsminskning av 900 kronor. Slutligen

kan delposten 6. b.: Särskilda lönetillägg till lärare vid vissa seminarier

minskas med 2,400 kronor.

Sammanlagt komma alltså vid ett bifall till mitt förslag minskningarna

under avlöningsanslaget att uppgå till 13,400 kronor, vilket innebär att

anslagets slutsumma kan minskas från föreslagna 405,350 kronor till

391,950 kronor.

Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:

Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.

Visserligen skulle, med utskottets av mig biträdda ståndpunkt till frågan

om en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas med

400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har jag icke ansett detta

av behovet påkallat.

Med anledning av den av mig i det föregående tillstyrkta förändringen

av organisationen av de 3-åriga seminarierna blir emellertid en ökning

av anslaget erforderlig. Dessa kostnader hava för seminarierna i Ha
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

paranda och Lycksele beräknats till respektive 9,800 och 7,500 kronor

eller till sammanlagt 17,300 kronor. Den av de sakkunniga uppgjorda, å sid.

162 i statsrådsprotokollet återgivna tablån upptager för det av dem föreslagna

dubbelseminariet i Luleå såsom erforderligt nettoanslag ett belopp

av 25,000 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp utgör 7,700 kronor.

Emellertid torde höjningen av anslaget kunna begränsas till 5,000 kronor,

med vilket belopp alltså anslaget bör höjas.

Då jag icke i övrigt haft något att erinra mot de beträffande här förevarande

anslag framlagda beräkningarna, tillstyrker jag, att detsamma må

upptagas med ett belopp av (79,000 + 5,000 =) 84,000 kronor.

Mot de beträffande reservationsanslagen till Småskoleseminarier: Materiel,

böcker m. fl. och Småskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,

slutande på respektive 21,600 kronor och 57,000 kronor, har jag icke

funnit något att erinra.

Departementschefen har lämnat en sammanfattning av anslagen för småskoleseminarieorganisationen

för budgetåret 1935/1936 ävensom enligt de

sakkunnigas, skolöverstyrelsens och sitt eget förslag, till vilken jag här tilllåter

mig att hänvisa.

Mina i det föregående framlagda förslag beträffande organisationen av de

3-åriga seminarierna hava, på sätt av det föregående framgår, föranlett de

ändringar, som framgå av nedanstående tabell:

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Departe-

mentschefen

Utskottet

Småskoleseminarier:

Avlöningar, förslagsanslag...............

253,500

405,350

391,950

Omkostnader, förslagsanslag.............

73,700

79,000

84,000

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.....

16,400

21,600

21,600

Stipendier, reservationsanslag.............

15,000

57,000

57,000

Summa kronor

358,600

562,950

554,550

I fråga om engångskostnader har departementschefen framhållit, att genomförandet

av den nya småskoleseminarieorganisationen ej torde medföra

några mera betydande engångskostnader för statsverket. Departementschefen

har vidare förutsatt, att frågan om eventuellt erforderliga lokalutvidgningar

vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs göres till

föremål för närmare utredning. Tillika har departementschefen förklarat

sig icke hava något att erinra mot att denna utredning må omfatta även

möjligheterna att vid vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom

förhyrning anskaffa lämpliga lokaler.

Under framhållande av att vid bifall till vad jag i det föregående tillstyrkt

beträffande organisationen av de 3-åriga seminarierna några lokalutvidgningar

vid seminariet i Lycksele icke bliva erforderliga, vill jag

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

101

såsom min uppfattning angiva, att den av departementschefen ifrågasatta

utredningen dock är väl motiverad, och synes det alltså mig önskvärt, att

densamma kommer till stånd.

Jag tillstyrker vidare förslaget örn att riksdagen må medgiva, att de

fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna i Linköping och

Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa seminarier utan vederlag

återgå till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs läns

landsting.

Jag vill vidare framhålla, att vid denna utredning jämväl synes böra till

övervägande upptagas frågan, huru de nuvarande småskoleseminariefastigheterna

i Haparanda och Lycksele böra för framtiden disponeras.

Departementschefens förslag beträffande intagning av elever vid studentlinjerna

för nästkommande läsår har icke givit mig anledning till erinran.

Vad därefter intagningen vid den 4-åriga linjen beträffar finner jag

mig — med hänsyn till mitt förut framlagda förslag beträffande dessa

linjers förläggning — böra tillstyrka den förändringen, att en ny klass intages

vid seminariet i Kalmar under det att någon intagning icke bör ske

vid seminariet i Luleå. I övrigt har jag icke funnit något att erinra mot

förslaget.

För budgetåret 1936/1937 skulle besparingar inträda, högst väsentliga

för småskoleseminariernas vidkommande. I de för folkskoleseminarierna för

nästkommande budgetår beräknade anslagen uppkomma däremot inga förändringar.

Mot den för nästkommande läsår föreslagna elevintagningen vid småskoleseminarierna

har jag icke funnit något att erinra.

Vad jag i det föregående tillstyrkt beträffande förflyttning av den

vid Haparanda- och Lyckseleseminarierna hittills bedrivna verksamheten

till ett dubbelseminarium i Luleå kommer emellertid att föranleda vissa

ändringar beträffande förslaget om de seminarier, vid vilka intagning i

första klassen för nästkommande läsår skall äga rum. Då den vid förstnämnda

båda seminarier hittills bedrivna verksamheten skall upphöra,

torde — för att undvika en försening av deras avveckling — någon nyintagning

nu icke böra där äga rum. Däremot bör redan nu intagning av

elever vid det avsedda småskoleseminariet i Luleå äga rum. Då någon

minskning av det vid 3-åriga linjer för nästkommande budgetår beräknade

elevantalet icke bör ske, tillstyrker jag, att för nästkommande läsår

24 elever skola intagas vid seminariet i Luleå. Då detta antal överensstämmer

med det av mig tillstyrkta normalantalet vid en småskoleseminarieklass,

finner jag icke påkallat, att dessa elever fördelas på två klasser,

utan torde de kunna sammanföras till en.

Mitt förslag om ändring av organisationen av de 3-åriga småskoleseminarierna

i Norrland föranleder, som nyss nämnts, vissa besparingar i de

framlagda kostnadsberäkningarna.

Härvid bör först erinras örn följande. Då Haparanda- och Lyckselese
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

minarierna för närvarande omfatta vartdera endast en tredje årskurs, kommer

verksamheten vid dessa seminarier vid bifall till mitt förslag i fråga

örn intagningen att nedläggas med utgången av läsåret 1935—1936. Vid

sådant förhållande finner jag det bliva erforderligt, att de vid dessa seminarier

nu anställda ordinarie befattningshavarna överföras till övergångsstat.

Vad till en början delposten 1. a.: Lön och tjänstgöringspenningar åt befattningshavare

å ordinarie stat beträffar, bör densamma på grund härav

minskas med de löner och tjänstgöringspenningar, som av departementschefen

beräknats belöpa på småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele,

45,600 kronor. De nuvarande ordinarie befattningshavarna vid

nämnda båda seminarier böra överföras på övergångsstat med de avlöningsförmåner,

som äro förenade med de av dem innehavda ordinarie befattningarna.

Av befattningshavarna vid småskoleseminariet i Haparanda

är rektor ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Luleå. Någon

överflyttning till övergångsstat torde alltså icke böra för honom ifrågakomma.

Någon ordinarie ämneslärare finnes icke vid detta seminarium,

men däremot två ordinarie övningsskollärare, av vilka emellertid en skall

avgå med pension den 1 juli 1936. Vid seminariet i Lycksele är rektor

ordinarie ämneslärare vid seminariet. Därjämte finnas här en ordinarie

ämneslärare, en ordinarie övningsskollärare och en ordinarie skolköksföreståndarinna.

Till dessa lärare — med undantag av den ene övningsskolläraren

vid Haparanda-seminariet — utgående löner och tjänstgöringspenningar

uppgå sammanlagt till 15,400 kronor. Delposten l.a.: Lön och

tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat bör alltså minskas

med 45,600 kronor samt delposten 2. a.: Lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å övergångsstat ökas med 15,400 kronor. I anslutning härtill

böra delposterna l.b. Ålderstillägg till tjänstemän å ordinarie stat och

l.c.: Fyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat minskas

med 8,000 kronor, respektive 2,000 kronor, och delposterna 2. b.: Ålderstillägg

till tjänstemän å övergångsstat och 2. c.: Fyllnadsarvoden åt vikarier

för tjänstemän å övergångsstat ökas med 3,000 kronor, respektive

1,000 kronor. Delposten 3. d.: Arvode till ett biträde för matlagningen vid

seminariet i Lycksele å 900 kronor kan bortfalla. I delposterna 4. a., b.

och c.: Arvoden till seminarieläkare, till seminariebibliotekarier och till

biträden vid rektorsexpeditioner kunna minskningar göras med respektive

850 kronor, 400 kronor och 300 kronor. Slutligen kan delposten 5. b.: Särskilda

lönetillägg till lärare vid vissa seminarier minskas med 2,400 kronor.

Nettominskningen av avlöningsanslaget kommer sålunda att uppgå till

41,050 kronor och anslagets slutsumma till 237,750 kronor.

Den möjliga minskningen av omkostnadsanslaget torde kunna beräknas

till 14,500 kronor. Härvid utgår jag från att medel skola beredas

för den av departementschefen i utsikt ställda preparandkursen i Haparanda

och undervisningen i hushållsgöromål vid samma seminarium. Även

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

103

om den i Haparanda tidigare bedrivna undervisningen för framtiden kommer

att meddelas i Luleå, finner jag motsvarande medel bliva erforderliga

vid sistnämnda seminarium.

Minskningen av anslaget till materiel, böcker m. m. har beräknats till

2,700 kronor.

I övrigt har jag icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

beträffande anslagen till småskoleseminarierna för nästkommande budgetår.

Jag har ansett mig böra i efterföljande tablå giva en sammanställning av

de anslag, jag sålunda tillstyrkt.

Budgetåret

1935/1936

Budgetåret 1936/1937

Anslag

Skolöver-

styrelsen

Departe-

mentschefen

Här före- slagna

Avlöningar...............

253,500

327,500

278,800

237,750

Omkostnader .............

73,700

69,950

66,000

51,500

Materiel, böcker m. m.........

16,400

13,650

11,700

9,000

Stipendier...............

15,000

20,700

19,500

19,500

Anordnande av fortbildningskurser

för småskollärarinnor.......

5,000

5,000

5,000

5,000

Bidrag till avlöning åt vissa på in- dragningsstat hos landsting upp- förda seminarielärare m. m.....

115,000

115,000

110,000

110,000

Summa kronor

478,600

551,800

491,000

432,750

dels ock i anslutning härtill ansett, att utskottets under I. gjorda hemian

bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»A. Besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,

att träda i successiv tillämpning från och

med läsåret 1936—1937:

l.a. Folkskoleseminarierna skola vara till

antalet nio, därav sju skola vara anordnade såsom dubbelseminarier

och två såsom enkelseminarier, varav ett tillsvidare.

b. Av dubbelseminarierna skola

sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,

(4 + 2), och

ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd

för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor,

(4 + särskild kurs).

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig

linje.

c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun,

Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Av

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

dessa seminarier skall seminariet i Falun vara av formen

4 + särskild kurs.

Enkelseminarierna skola förläggas till Kalmar och Karlstad.

d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola

vara avsedda för manliga elever, seminarierna i Falun,

Stockholm och Kalmar för kvinnliga elever och ettvart av

de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga

elever.

2. a. Småskoleseminarierna skola vara till antalet

sex, därav fyra skola vara anordnade såsom dubbelseminarier

och tills vidare två såsom enkelseminarier.

b. Tre av dubbelseminarierna skola innefatta två 2-åriga

linjer (2 + 2) och det fjärde två 3-åriga linjer (3 + 3).

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 2-årig

linje.

c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Luleå, Strängnäs,

Skara och Landskrona. Av dessa skall det förstnämnda

vara 3-årigt.

Enkelseminarierna skola förläggas till Härnösand och

Växjö.

3. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Luleå och

Växjö samt småskoleseminarierna i Haparanda, Lycksele,

Linköping och Falun nedläggas, de båda förra successivt

från och med läsåret 1936—1937 och de fyra senare med

utgången av läsåret 1935—1936;

B. Medgiva, att----(sid. 76—77)---samma

seminarier;

E. Godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

..............kronor 954,820

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 200,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ » 35,150 1,189,970

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

..............kronor 33,400

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 8,700

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ »

500 42,600

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

105

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden till extralärare

och timlärare.........kronor 55,000

b. Arvodesförhöjning till vissa

extra ordinarie ämneslärare,

förslagsvis............ » 2,950

c. Understöd till extra ordi
narie

lärare vid förfall på

grund av sjukdom, förslagsvis

.............. » 1,000

d. Arvoden för undervisning

vid studentkurs vid seminarierna

i Karlstad och

Växjö m. m., förslagsvis. . » 10,500

e. Arvoden för undervisning

i hushållsgöromål...... » 1,350

f. Lönetillägg till teckningsläraren

J. A. Lydh vid

seminariet i Luleå och

teckningsläraren J. E. R.

Nyreen vid seminariet i

Karlstad............. » 3,120

g. Tilläggsarvoden till lärare

i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier

.......... » 6,400

h. Särskilda arvoden vid prov
årsseminarier.

......... » 18,000

i. Tilläggsarvoden till lärare

vid de vid vissa seminarier

anordnade kurser för utbildande

av kyrkomusiker,

förslagsvis............ » 4,200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarie
läkare.

..............kronor 13,600

b. Arvoden till seminarie
bibliotekarier.

......... » 8,700

c. Arvoden till biträden vid

rektorsexpeditioner..... » 5,900

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektorer

vid vissa seminarier kronor 14,000

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 150.

102,520

28,200

8

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

b. Hyresbidrag till lärare vid

seminarierna i Göteborg

och Stockholm, förslagsvis kronor 16,600

c. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............ » 200,000

d. Provisorisk avlöningsför
bättring,

förslagsvis .... » 29,910

e. Personliga lönetillägg till

vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis...... » 11,000 271,510

Summa förslagsanslag kronor 1,634,800;

F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;

G. till Folkskoleseminarier: —--(sid. 79) —--

105,000 kronor;

J. Godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

..............kronor 85,600

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 16,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ » 5,000 106,600

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

..............kronor 48,600

b. Ålderstillägg, förslagsvis . » 10,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ » 1,800 60,400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden till extra lärare

under tjänstledighet på

grund av sjukdom, förslagsvis

.............. kronor 600

b. Arvoden till timlärare ... » 23,400

c. Tilläggsarvoden till lärare

i trädgårdsskötsel ....... » 900 24,900

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

107

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarie
-

läkare ...............

kronor

1,650

b. Arvoden till seminariebi- bliotekarier...........

»

1,100

c. Arvoden till biträden vid

rektorsexpeditioner.....

»

600

3,350

5. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektor

vid seminariet i Skara . .

kronor

2,000

b. Särskilda lönetillägg till

lärare vid vissa seminarier

»

200

c. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............

»

38,000

d. Provisorisk avlöningsför- bättring, förslagsvis.....

»

2,300

42,500

Summa förslagsanslag kronor 237,750;

K. Till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslag sanslag av 237,750 kronor;

L. Till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 51,500 kronor;

M. Till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

9,000 kronor;

N. Till Småskoleseminarier:---(sid. 80)---

läsåret 1934—1935.»

4. Beträffande inträd esford ring arna vid småskoieseminarierna av herrar

Bergqvist, Oscar Olsson, Asplund, Borell och Holmdahl, som i anslutning

till sin under 1. omförmälda reservation ansett, att utskottets utlåtande i

denna del bort hava följande ändrade lydelse:

»De sakkunniga ----(sid. 61)---behovet påkallat.

I anslutning härtill har utskottet av samma skäl, som utskottet tidigare

framhållit beträffande inträdesfordringar till och inträdesprov vid de

4-åriga folkskoleseminarierna, funnit sig icke kunna biträda det i propositionen

framlagda förslaget utan tillstyrker, att härför måtte i huvudsak

gälla de i motionen TI: 691 angivna riktlinjerna.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.