Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse m. m.
1936-06-09 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse m. m.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Nr 155.
Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1936 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en
anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse m. m.
(3:e avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning, bilaga
1, under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 400,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för uppförande av anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 28 februari 1936 dagtecknad proposition,
nr 129, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen besluta
Ilo)
att för inrättande å den inom östra Husby socken belägna delen av
kronoegendomen Skenäs kungsgård av en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse,
för budgetåret 1936/1937 under Utgifter för kapitalökning,
Statens allmänna fastighetsfond, anvisa ett reservationsanslag, att utgå av
lånemedel, av 400,000 kronor;
2:o) att medgiva att den av domänstyrelsen utarrenderade, i östra Husby
socken belägna delen av Skenäs kungsgård jämte den i samband därmed liggande
till kungsgården hörande skogsmarken må den 14 mars 1938 överlåtas
till fångvården med föreskrift att fångvården skall inträda i de rättigheter
och skyldigheter, som Kungl. Majit och kronan nämnda dag äger till
avträdande arrendatorn, och under iakttagande att statens domäners fond
nedskrives med ett mot taxeringsvärdet svarande belopp.
Genom lag den 15 juni 1935 om ungdomsfängelse har i vår rätt införts en
särskild straffart, benämnd ungdomsfängelse, för brottslingar som vid domens
meddelande uppnått 18 års ålder men vid förövandet av brottet icke
fyllt 21 år. Ungdomsfängelse kan ådömas för brott, på vilket enligt lag kan
följa fängelse eller straffarbete, dock ej för brott på vilket enligt lag lägst
kan följa straffarbete i fyra år eller däröver. Strafftiden är vid ungdomsfängelse
relativt obestämd; en särskild nämnd har att besluta angående utskrivningen.
Lagen skall träda i kraft den dag Konungen förordnar; sådant
förordnande är ännu icke meddelat.
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
5
I propositionen med förslag till lag om ungdomsfängelse till 1935 års riksdag
(nr 200) förutsattes, att en ny anstalt skulle anordnas för män som dömts
till ungdomsfängelse, och första lagutskottet yttrade i sitt av riksdagen godkända
utlåtande över förslaget (nr 52), att det vore uppenbart att intetdera
av de i Gävle och Uppsala befintliga fängelser, som nu användas för unga
brottslingar, kunde komma till användning för dem som dömts till ungdomsfängelse,
varför en ny anstalt vore erforderlig. För det kvinnliga ungdomsfängelseklientelet
har däremot icke förutsatts anordnande av en särskild anstalt.
Under förarbetena till lagen uttalades, att förvaringen av kvinnor som
dömts till ungdomsfängelse åtminstone tills vidare finge ordnas genom inrättande
av en särskild avdelning å någon redan existerande anstalt.
För att vinna klarhet rörande det antal platser, som erfordrades
å en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse,
hava vissa utredningar verkställts. En redogörelse härför återfinnes å sid.
2—5 i propositionen. Med ledning av utredningarna har departementschefen
ansett, att planläggningen av en dylik anstalt borde inriktas på att anstalten
till en början skulle inrättas för allenast 30 elever men sedermera
kunna utbyggas till att rymma 150 elever.
De synpunkter, som framkommit rörande de grunder, efter vilka
den nya anstalten borde anordnas, samt rörande den nya anstaltens
belägenhet återgivas å sid. 5 och 6 i propositionen.
Under ärendets beredning ha flera egendomar undersökts med avseende å
sin lämplighet såsom plats för den ifrågasatta nya anstalten. Efter anmodan
att anvisa någon kronoegendom som skulle kunna tagas i anspråk för
anstalten har domänstyrelsen i skrivelse den 7 januari 1936 fäst uppmärksamheten
på kronoegendomen Skenäs kungsgård om 3 7/s mantal,
till den del som för nu förevarande ändamål kommer i fråga belägen
i Östra Husby socken av Östkinds härad i Östergötlands län. I skrivelse
den 23 januari 1936 har fångvårdsstyrelsen därefter funnit sig med stöd av
på ort och ställe gjorda iakttagelser och eljest inhämtade upplysningar kunna
förorda, att den ifrågasatta anstalten anordnas å nämnda egendom.
Egendomen är belägen vid Bråvikens södra strand 3 mil från närmaste
stad, Norrköping, och 6 kilometer från närmaste järnvägsstation, östra Husby.
Ångbåtsbrygga, som använts bland annat för ångbåtsförbindelse med
Norrköping, finnes å egendomen. I närheten av kungsgården är över Bråviken
anordnad överfart med färja, varigenom möjliggöres snar förbindelse
med bland annat Nyköping.
Till Skenäs kungsgård hör en tidigare i förening med egendomen brukad
men särskilt skattlagd lägenhet, Kalkbrännartorp, belägen i Kvarsebo socken
på norra sidan av Bråviken. Det har icke ifrågasatts, att denna del av
kungsgården skulle tagas i anspråk för ungdomsanstalten, och den torde därför
i delta sammanhang kunna lämnas å sido.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Egendomens areal utgör i avrundade tal: tomt, trädgård och åker 93 hektar,
äng 23 hektar, avrösningsjord 248 hektar och impedimenter 3 hektar.
Åkerjorden består huvudsakligen av ler- och sandmylla på dels ler- och
dels sandbotten, täckdikad i viss utsträckning. Å egendomen finnes en ganska
stor trädgård, som emellertid sedan längre tid tillbaka befinner sig i lägervall.
Jorden är väl hävdad. Brukningskostnaden har uppskattats till
9,000 kronor per år. Jordbrukstaxeringsvärdet är 73,800 kronor, därav
65,800 kronor för inägor och 8,000 kronor för fiske. Skogstaxeringsvärdet
utgör 49,200 kronor.
De staten tillhöriga byggnaderna å egendomen äro med vissa undantag i
gott skick. Deras brandförsäkringsvärde är 82,800 kronor. Byggnaderna
utgöras av, förutom mindre hus: manbyggnad jämte två med denna sammanhängande
flyglar, uppförd av timmer under tak av tegel; arbetarbostad
av timmer under tak av tegel, innehållande fyra lägenheter var och en om
ett rum och kök; bodbyggnad av timmer under tak av tegel; byggnad av
timmer och resvirke under tak av tegel, innehållande smedja, snickarstuga
och vedbod; magasinsbyggnad av brädfodra! timmer under tak av tegel samt
loge sammanbyggd med ladugård under tak av spån. Logen är av resvirke
och bräder under det att ladugården är uppförd av timmer. I ladugården är
även inrymt stall för hästar och oxar. Vidare finnas en byggnad, innehållande
vagns-, redskaps-, får-, höns- och svinhus, samt vid en torplägenhet
ett mindre bostadshus jämte ladugård.
Utöver de staten tillhöriga byggnaderna finnas några hus, som ägas av
enskilda personer, däribland en äldre statarbyggnad samt en mindre sommarvilla.
Skenäs kungsgård har sedan länge varit utarrenderad av domänstyrelsen.
Den nuvarande arrendatorn av här ifrågavarande del av kungsgården, Anders
Konstan Samuelsson, tillträdde arrendet år 1920. Det gällande arrendekontraktet
avser upplåtelse till den 14 mars 1938. Skogen är emellertid
undantagen från arrendet och står under skogsstatens vård och förvaltning,
dock med rätt för arrendatorn att i skogen utsläppa sina kreatur å bete.
Den årliga arrendeavgiften utgår för närvarande med dels 41 hektoliter
vete, 115 hektoliter havre och 241 kilogram smör att lösas med penningar
efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels
ock kontant 1,480 kronor.
I den förut omnämnda skrivelsen den 23 januari 1936 har fångvårdsstyrelsen
anfört följande beträffande vissa organisatoriska anordningar
i samband med förläggande av ungdomsanstalten till Skenäs kungsgård.
Då kungsgården är belägen på ett ej allt för långt avstånd från vissa redan
befintliga i gott stånd varande fångvårdsanstalter, skulle vid ungdomsanstaltens
förläggande till nämnda kungsgård en av ifrågavarande fångvårdsanstalter
kunna såsom moderanstalt kombineras med den blivande ungdomsanstalten.
En sådan anordning skulle medföra fördelar såväl ur vårdsynpunkt
som i ekonomiskt hänseende. De för ungdomsanstalten erforder
-
Statsutskottets utlåtande Nr 15ö. 7
liga mottagnings- och isoleringsavdelningarna kunde förläggas till moderanstalten.
Genom en dylik anordning kunde den nya anstalten som skulle uppföras
för dem som ådömts ungdomsfängelse alltigenom utformas efter lagens
anda och mening såsom en anstalt för fysiskt och psykiskt friska, uppfostringsbara
elever. Anordningen i fråga skulle vidare medföra ej obetydliga
besparingar. Förläggandet — såsom ovan antytts — till en redan befintlig
fångvårdsanstalt av mottagnings- och isoleringsavdelningarna skulle innebära
att kostnaderna för dessa avdelningars anordnande vid den nya anstalten inbesparades.
Styresmannen å moderanstalten borde kunna, i analogi med vad
redan är fallet beträffande centralfängelset i Mariestad och fångkolonien å
Singeshult, förestå jämväl den nya anstalten. Åtminstone under ungdomsanstaltens
första tid torde jämväl räkenskapsföraren kunna vara gemensam för
de båda anstalterna.
Centralfängelset i Norrköping är givetvis den anstalt, som framför andra
skulle kunna ifrågakomma såsom moderanstalt till den nya ungdomsanstalten,
därest denna förlägges till Skenäs. Å Norrköpingsanstalten skulle då —
sedan de nuvarande fängelserna i Uppsala och i Gävle nedlagts eller tagits
i bruk för andra ändamål — emottagas sådana ungdomliga manliga förbrytare,
som icke ådömts ungdomsfängelse. Dit skulle jämväl förläggas
en avdelning för dem som ådömts ungdomsfängelse, nämligen upptagningsoch
isoleringsavdelning. Då emellertid centralfängelset i Norrköping kan
apteras såsom anstalt av nu nämnt slag först efter det nya anordningar vidtagits
för omhändertagande av de till detta fängelse nu förlagda förminskat
tillräkneliga förbrytare av mankön, torde antingen straffängelset i Linköping
eller kronohäktet i Nyköping böra till en början ifrågakomma såsom moderanstalt
för ungdomsanstalten. Kronohäktet i Nyköping, som nyligen undergått
en ganska omfattande modernisering och därvid bland annat fått samtliga
cellfönster upphuggna, synes styrelsen vara av dessa två fångvårdsanstalter
den såsom moderanstalt mest lämpade. Genom anlitande av den
Skenäs närbelägna färjan över Bråviken torde förbindelsen mellan Nyköping
och Skenäs kunna väsentligen underlättas. Då emellertid kronohäktet i Nyköping
utom rannsaknings- och bötesfångar skulle kunna mottaga endast
25 å 30 ungdomliga förbrytare, kan givetvis så länge Nyköpingsanstalten fungerar
såsom moderanstalt endast det mindre av de nuvarande för yngre fångar
använda straffängelserna, nämligen det i Uppsala, nedläggas.
Genom beslut den 24 januari 1936 har Kungl. Maj:t anbefallt fångvårdsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen att till Kungl. Majit inkomma med gemensamt
yttrande och förslag jämte kostnadsberäkning och
skisser till ritningar angående en till Skenäs kungsgård
förlagd anstalt för ungdomliga förbrytare, dömda till ungdomsfängelse.
Nybyggnaderna borde därvid avse dels ett bostadshus för 30
å anstalten intagna, dels ekonomibyggnad inrymmande matsal, kök och tvättstuga,
dels högst tre särskilda byggnader för bostäder åt tjänstemän. Kostnadsberäkningen
skulle innefatta även anläggning av brunnar, vatten- och
avloppsledningar samt ledningar för gårdens förseende med elektrisk energi
ävensom ändringsarbeten för iordningställande i erforderlig utsträckning av
nuvarande bostadshus till administrationslokaler och bostadslägenheter. Styrelserna
borde vid uppgörande av kostnadsberäkningen, vilken skulle hållas
inom en yttersta kostnadsram av 400,000 kronor, utgå ifrån att arbetena
skulle slutföras under budgetåret 1936/1937. Ändringsarbetena å gårdsbygg
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
naderna i övrigt för provisorisk inredning av erforderliga verkstadslokaler
borde framdeles utföras under medverkan av de å anstalten intagna. Plats
borde beräknas för successivt uppförande av ytterligare högst fyra bostadsbyggnader
för intagna var och en om högst 30 sovrum, förlagda till skilda
delar av egendomen, ävensom till framtida verkstadsbyggnader för de intagnas
yrkesutbildning.
I skrivelse den 15 februari 1936 har fångvårdsstyrelsen anfört:
Första utbyggnaden av anstalten synes böra omfatta följande nybyggnader,
nämligen en logementsbyggnad jämte därmed sammanbyggd ekonomibyggnad
samt två bostadshus för befattningshavare.
Logements- och ekonomibyggnaden har tänkts förlagd i en skogsbacke
väster om mangårdsbyggnaden. I logementsbyggnaden skulle finnas bostadsrum
för 30 intagna jämte vaktrum, toaletter, tvättrum m. m. ävensom i källarvåningen
en badavdelning. Ekonomibyggnaden skulle innehålla dagrum,
tillika skolsal, och matsal för de intagna samt matsal för befattningshavare
ävensom köksavdelning och lokaler för klädtvätt m. m.
I närheten av själva anstaltsbyggnaden skulle uppföras de två bostadshusen
för befattningshavare. Det ena huset skulle innehålla två lägenheter om
4 respektive 3 rum och kök samt ett enkelrum. Det andra huset skulle omfatta
två lägenheter, vardera örn 3 rum och kök.
Genom omändringar av befintliga bostadshus skulle beredas bostäder för
övriga befattningshavare samt vissa administrationslokaler.
I den mån i framtiden erfordras utvidgning av anstalten, kunna särskilda
logementsbyggnader på lämpligt avstånd från varandra uppföras i skogsbackar
väster och nordväst örn den första logementsbyggnaden, varvid förutsatts
att lokalerna inom den ovan omförmälda ekonomibyggnaden skulle åtminstone
i huvudsak förslå även efter tillkomsten av nya logement. Med
hänsyn härtill har vid planläggningen av ekonomibyggnaden särskilt köksavdelningen
tilltagits jämförelsevis stor.
Kostnaderna för första utbyggnaden av anstalten hava beräknats sålunda:
Byggnadsarbeten m. m.
Logements- och ekonomibyggnaden .......... kronor 149,000
En bostadsbyggnad ........................ » 40,500
D:o d:o ........................ » 31,150
Omändring av mangårdsbyggnaden .......... » 12,000
D:o av s. k. nya statarbyggnaden.......... » 15,000 247,650
Planering och plantering m. m................. » 3,000
Vägar m. m................................. » 2,000 5,000
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ............ kronor_39,350
292,000
Värme-, vatten- och avloppsledningar saipt övriga sanitära
installationer ..................................... kronor 86,000
Elektriska installationer och kraftledning.............. >_35,000
Summa kronor 413,000
Beträffande de två sista posterna torde böra framhållas, att huvudavloppsledningen
samt kraftledningen ansetts böra redan från början så dimensioneras
att de förslå även vid vidare utbyggnad av anstalten.
De för anstaltens första utbyggnad ovan angivna kostnaderna 413,000 kronor
avse arbetenas utförande till alla delar med fri arbetskraft. Då emellertid
anstalten givetvis kommer att tagas i bruk endast successivt, torde
vissa av de arbeten som föreslagits för första utbyggnaden kunna efter hand
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
9
i mån av behov verkställas med anlitande av anstaltens egna arbetskrafter.
Genom ett sådant tillvägagångssätt har beräknats en kostnadsminskning av
19,000 kronor. Därest åtminstone tills vidare installationen av elektriskt ljus
något inskränkes särskilt inom vissa ekonomilokaler, hava de beräknade
kostnaderna synts kunna minskas med ytterligare 2,000 kronor. Härigenom
skulle bvggnadskostnaderna kunna nedbringas till 392,000 kronor.
Vid fångvårdsstyrelsens yttrande voro fogade vissa av styrelsens biträdande
arkitekt Gustaf Birch-Lindgren uppgjorda skissritningar jämte beskrivning,
avseende de för anstaltens första utbyggande föreslagna nya husen.
Å en likaledes bifogad karta har utmärkts belägenheten av dels dessa byggnader,
dels ock för anstaltens framtida utbyggande ifrågasatta nya hus, bland
vilka ingår en verkstadsbyggnad.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 13 februari 1936 för sin del icke
funnit något att erinra mot fångvårdsstyrelsens förslag och de för dess genomförande
beräknade kostnaderna.
Såsom förut nämnts, utgår den nuvarande arrendatorns arrende av egendomen
den 14 mars 1938. Emedan det är önskvärt att utan dröjsmål kunna
påbörja arbetet med inrättandet av anstalten, ha förhandlingar förts med
arrendatorn för att av honom utverka rätt för kronan att före arrendetidens
utgång förfoga över fastigheten i den mån så erfordras för detta ändamål. I
skriftlig utfästelse har arrendatorn förbundit sig att medgiva Kungl. Maj :t och
kronan rätt att efter den 1 juli 1936 på egendomen taga i anspråk viss angiven
mark, nämligen den som avsetts till byggnadsplatser för logements- och
ekonomibyggnaderna samt för två bostadshus, vidare rätt att efter nämnda
dag för anordnande av anstalten begagna egendomens vägar och bryggor,
anlägga nya sådana, framdraga ledningar för vatten, avlopp och
elektrisk ström samt telefonledningar med mera dylikt ävensom å fastigheten
taga sten, grus, sand, virke och dylikt, allt under iakttagande av att fastighetens
brukande ej onödigtvis försvåras och att växande säd ej skadas. Såsom
vederlag för denna utfästelse har arrendatorn betingat sig en ersättning
av 7,000 kronor, att erläggas med hälften den 1 september 1936 och hälften
den 1 mars 1937. Vid utfästelsen är därjämte knutet det villkoret, att Kungl.
Majit och kronan fritager arrendatorn från skyldighet att avhjälpa brister
å mangårdsbyggnaden samt å taken till ladugårds- och logbyggnaderna och
till den byggnad, som innehåller redskapslider, svinhus och hönshus, samt
sålunda avstår från avträdessyn beträffande förstnämnda byggnad i dess helhet
och i vad avser taken å de tre sistnämnda byggnaderna. Till upplysning
rörande detta villkor må här anmärkas, att enligt fångvårdsstyrelsens
förslag mangårdsbyggnaden skall genomgå reparation och delvis ombyggas
samt att den nuvarande spåntäckningen å taken till de tre övriga byggnaderna
enligt förslaget skall förses med eldfast betäckning.
Kostnaderna för anstaltens första utbyggnad enligt fångvårdsstyrelsens
förslag hava såsom nämnts beräknats till 392,000 kronor. Lägges härtill
nyssberörda ersättning till arrendatorn, 7,000 kronor, skulle sålunda för
första utbyggnaden erfordras sammanlagt 399,000 kronor, vilken summa
torde böra avrundas till 400,000 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Domänstyrelsen har i ärendet avgivit yttrande den 20 februari 1936 och
därvid anfört, att det syntes styrelsen lämpligt, att därest fångvårdsstyrelsens
framställning vunne statsmakternas beaktande, förordnande meddelades,
att den av domänstyrelsen utarrenderade, i Östra Husby socken belägna
delen av kungsgården jämte den i samband därmed liggande till kungsgården
hörande skogsmarken skulle den 14 mars 1938 överlåtas till fångvården och
att därvid statens domäners fond skulle nedskrivas med ett mot taxeringsvärdet
svarande belopp. Härjämte borde föreskrivas, att fångvården skulle
inträda i de rättigheter och skyldigheter som kronan ägde till avträdande arrendatorn
den 14 mars 1938.
I det föregående har redogjorts för de beräknade byggnadskostnaderna
och därmed jämförliga utgifter för anstaltens anordnande. Upprättandet
av anstalten kommer emellertid att kräva ytterligare utgifter,
nämligen dels för vissa engångskostnader såsom för anskaffande av inventarier,
beklädnad, sängkläder m. m., dels ock för sedvanliga driftskostnader,
främst avlöning av personal, örn innevarande års riksdag anslår medel till
uppförande av en anstalt enligt den i det föregående framlagda planen, torde
emellertid anstalten icke vara färdig att tagas i bruk förrän tidigast den 1
juli 1937. Vid sådant förhållande är det icke erforderligt att hos innevarande
års riksdag begära anslag för nu nämnda ändamål.
Vad angår verksamheten vid anstalten torde eleverna under första tiden
komma att huvudsakligen sysselsättas med arbete för anstaltens anordnande.
Jordbruket på egendomen skall icke övertagas av anstalten förrän den 14
mars 1938, då arrendet utlöper. Jordbruksinventarier behöva därför icke
anskaffas förrän i samband med övertagandet. Även i övrigt torde driften
av anstalten böra igångsättas successivt.
Vad beträffar personalbehovet vid anstalten må här nämnas, att man räknar
med att den närmaste ledningen av anstalten skall utövas av en assistent;
någon tjänsteman i direktörs tjänsteställning skulle nämligen med
den till en början jämförelsevis ringa vårdkapaciteten icke erfordras. Anstalten
anses vidare behöva en husfader, förslagsvis i uppsyningsman tjänsteställning,
samt en husmoder. För jordbruket erfordras en befallningsman
och en rättare. Härutöver behöver för driften anställas ytterligare några
befattningshavare. Antalet av dessa blir emellertid i viss mån beroende på
dels anstaltens beläggningssiffra, dels den utsträckning i vilken fångvården
kommer att själv utföra anläggnings- och byggnadsarbetena.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Efter övervägande av den utredning som införskaffats i ärendet har jag
kommit till uppfattningen, att den nya anstalt, som erfordras för att mottaga
till ungdomsfängelse dömda ynglingar, lämpligen bör förläggas till kronoegendomen
Skenäs kungsgård och att denna egendom, i den mån den är belägen
inom Östra Husby socken, bör i sin helhet upplåtas för ändamålet.
Den i nämnda socken belägna delen av Skenäs kungsgård torde, örn denna
uppfattning vinner gillande, böra överföras till fångvårdsstyrelsens förvaltning
vid utgången av löpande arrendetid den 14 mars 1938.
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
11
Det förslag till anstaltens inrättande som framlagts av fångvårdsstyrelsen
synes mig väl avpassat för sitt ändamål. Jag förordar även, att anläggningsoch
byggnadsarbetena igångsättas redan i år och att avtal om rätt för kronan
att för detta ändamål efter den 1 juli 1936 förfoga över fastigheten
träffas i enlighet med den i det föregående återgivna utfästelsen av arrendatorn
å egendomen.
Örn arbetet med anstaltens inrättande, såsom det är anledning att förmoda,
den 1 juli 1937 fortskridit så långt att anstalten kan tagas i bruk, möter
då ej längre något hinder mot att lagen örn ungdomsfängelse genom förordnande
av Kungl. Majit sättes i kraft. Det fåtal platser, som erfordras för
kvinnlig ungdom, torde utan större svårighet kunna anordnas på någon redan
bestående anstalt.
Vid nämnda tidpunkt torde ock den av 1935 års riksdag (i skrivelse nr
292) begärda omarbetningen av gällande lagstiftning angående tvångsuppfostran
till närmare överensstämmelse med lagen om ungdomsfängelse ha
hunnit leda till resultat. Inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga
lia avgivit betänkande med förslag till lag om tvångsuppfostran m. m. (statens
offentl. utr. 1935:67), och utlåtanden över betänkandet ha inkommit
från hörda myndigheter och sammanslutningar. Tiden har icke medgivit
att före propositionstidens utgång inhämta lagrådets yttrande över förslaget.
Detta torde därför icke kunna föreläggas riksdagen förrän nästa år. Då
emellertid lagen om ungdomsfängelse antages komma att sättas i kraft tidigast
den 1 juli 1937, kan ny lagstiftning om tvångsuppfostran ändock komma
till stånd inom sådan tid att den eventuellt kan träda i kraft samtidigt
med ungdomsfängelselagen. I detta sammanhang torde ock böra tagas under
övervägande, i vad mån någon samverkan kan åvägabringas mellan ledningen
för statens uppfostringsanstalt å Bona och ledningen för den ungdomsanstalt
varom nu är fråga.
Vad angår den av fångvårdsstyrelsen i dess skrivelse den 23 januari 1936
berörda frågan om samverkan mellan den nya anstalten och en redan bestående
fångvårdsanstalt, synes det mig tydligt, att genom sådan samverkan
bestämda fördelar stå att vinna för uppfostringsverksamheten. Jag ansluter
mig sålunda till tanken att inrymma mottagnings- och isoleringsavdelningar
för ungdomsanstalten i en i närheten av Skenäs kungsgård belägen fångvårdsanstalt.
För detta ändamål lämpar sig säkerligen bäst centralfängelset
i Norrköping, men så länge detta fängelse användes såsom förvaringsanstalt
för förminskat tillräkneliga förbrytare torde mottagnings- och isoleringsavdelningarna
böra, såsom fångvårdsstyrelsen anfört, anordnas å kronohäktet
i Nyköping eller straffängelset i Linköping. Genom den nya anstaltens anknytning
till en sådan fångvårdsanstalt med tillgång till vanliga säkerhetsoch
isoleringsanordningar öppnas möjlighet att — till fromma för uppfostringsarbetet
— vid inrättandet av den nya anstalten i görligaste mån undvika
allt som skulle giva anstalten en fängelseliknande prägel. Anstalten
bör te sig mera som en skola för utbildning i jordbruk och hantverk. Genom
närheten till annan fångvårdsanstalt är det ock möjligt att inbespara inrättandet
av en särskild sjukvårdsavdelning. Att närmare än som skett ingå
på de fördelar från vårdsynpunkt och i ekonomiskt avseende, som stå att
vinna genom en anordning av nu dryftat slag, torde i detta sammanhang icke
vara behövligt.
Den vid 1935 års riksdag antagna lagen örn ungdomsfängelse skall träda
i kraft den dag Konungen förordnar. Vid lagens antagande förutsattes, att
åtgärder måste vidtagas för ordnande av det platsbehov, som efter lagens
ikraftträdande kommer att göra sig gällande för förvaring av dem, som
ådömts ungdomsfängelse. Kungl. Majlis förslag innebär, att detta behov
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
skulle beträffande män tillgodoses genom anordnande av en anstalt vid kronoegendomen
Skenäs kungsgård i Östergötlands län. Förvaringen av kvinnor,
som ådömts ungdomsfängelse, skulle däremot tills vidare ordnas genom
inrättande av en särskild avdelning å någon redan existerande anstalt.
Vid besök å ifrågavarande kronoegendom har utskottet varit i tillfälle att
studera de lokala förhållandena. Utskottet har därjämte vid besök å statens
uppfostringsanstalt å Bona undersökt möjligheten av att till Bona förlägga
den föreslagna anstalten.
Såsom jämväl i propositionen erinras, yttrade första lagutskottet vid 1935
års riksdag i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att det vöre uppenbart att
intetdera av de i Gävle och Uppsala befintliga fängelser, som nu användas
för unga brottslingar, kunde komma till användning för dem, som dömts
till ungdomsfängelse, varför en ny anstalt vore erforderlig. Med hänsyn
härtill och i betraktande av de risker för sammanblandning, som äro förbundna
med klientelets förläggning till redan bestående öppen anstalt, finner
sig utskottet böra tillstyrka, att särskild anstalt inrättas för ändamålet.
Vid sitt besök å Skenäs kungsgård har utskottet blivit övertygat om lämpligheten
av att dit förlägga en anstalt på sätt som föreslagits. De framlagda
kostnadsberäkningarna föranleda icke någon erinran från utskottets sida.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) för inrättande å den inom östra Husby socken belägna
delen av kronoegendomen Skenäs kungsgård av en anstalt
för män, som ådömts ungdomsfängelse, för budgetåret 1936/
1937 under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna fastighetsfond,
anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor;
b) medgiva att den av domänstyrelsen utarrenderade i
östra Husby socken belägna delen av Skenäs kungsgård jämte
den i samband därmed liggande till kungsgården hörande
skogsmarken må den 14 mars 1938 överlåtas till fångvården
med föreskrift att fångvården skall inträda i de rättigheter
och skyldigheter, som Kungl. Maj:t och kronan nämnda dag
äger till avträdande arrendatorn, och under iakttagande att
statens domäners fond nedskrives med ett mot taxeringsvärdet
svarande belopp.
Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att senare yttra sig.
Stockholm den 9 juni 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 154.
Statsutskottets utlåtande Nr 155. 13
Reservation
av herrar Borell, Gustafsson i Benestad, Nilsson i Fredrikstad:, Bäckström,
Strindlund, Svensson i Grönvik, Olofsson i Digernäs, Aronson och Olsson i
Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:
»Den vid---föreslagna anstalten.
Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att betydande svårigheter
möta, då det gäller att uppskatta behovet av anstaltsplatser för manlig
ungdom, som dömts till ungdomsfängelse. Departementschefen har för
sin del räknat med att den föreslagna anstalten borde inrättas för 30 elever
men planläggas så att möjlighet för utbyggnad av anstalten till att rymma
sammanlagt 150 elever hölles öppen. Redan denna osäkerhet rörande det
framtida behovet av anstaltsplatser synes utskottet mana till viss försiktighet.
Enligt utskottets uppfattning torde någon tids tillämpning av den nya
lagen böra avvaktas för utrönande av den omfattning, i vilken ungdomsfängelse
kommer att ådömas, innan slutlig ståndpunkt tages till frågan örn
anstaltsbehovets ordnande. Det torde icke vara uteslutet att under tiden
förvara de män, som komma att ådömas ungdomsfängelse, å statens uppfostringsanstalt
å Bona.
Såsom ytterligare skäl för en dylik om ock provisorisk anordning vill utskottet
åberopa den omständigheten, att vid anstalten å Bona gjort sig gällande
en tendens till nedgång av elevantalet. Ehuru plats uppgivits finnas
för minst 200 elever, uppgår antalet för närvarande till endast 128. Skulle
denna tendens fortsätta och skulle därjämte visa sig, att platsbehovet för
män, som ådömts ungdomsfängelse, överensstämmer med eller eventuellt
understiger departementschefens beräkningar, inträffar det förhållandet, att
tvenne anstalter med ett fåtal elever och därav förorsakad fördyring av driftkostnaderna
komma att finnas för ett klientel, emellan vilket icke föreligger
annan skillnad än åldersskillnad.
Emot utskottets förslag kan den invändningen göras, att all sammanblandning
av dem, som ådömts ungdomsfängelse, med dem, beträffande vilka
förordnats om tvångsuppfostran, bör undvikas. Vid det besök, utskottet avlagt
å Bona, har utskottet emellertid kommit till den uppfattningen, att möjlighet
förefinnes att å Bona ordna förläggning utan risk för oläglig sammanblandning.
Möjligheter för den sysselsättning — i jordbruk, trädgårdsskötsel
och skogsbruk — som föreslagits för den planerade nya anstaltens
elever, äro jämväl för handen å Bona.
Vid nu angivna förhållanden synas utskottet vägande skäl tala för att den
av utskottet ifrågasatta förläggningen till Bona av de män, som ådömts ungdomsfängelse,
åtminstone försöksvis prövas, innan statsmakterna besluta anordnandet
av en ny anstalt med därmed förenade anläggnings- och driftkostnader.
Enär Bonaanstalten i administrativt avseende lyder under särskild styrelse,
men den planerade nya anstalten skall tillhöra fångvården, torde å Kungl.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Majit få ankomma att meddela de föreskrifter, som erfordras för genomförande
av den av utskottet förordade förläggningen av män, som ådömts ungdomsfängelse.
Under åberopande av det anförda får utskottet alltså hemställa,
a) att Kungl. Majlis förevarande proposition icke må vinna
riksdagens bifall;
b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa
om övervägande, huruvida icke för tillgodoseende av det
platsbehov, som må uppkomma efter ikraftträdandet av lagen
om ungdomsfängelse, böra kunna utnyttjas vid statens uppfostringsanstalt
å Bona odisponerade utrymmen.»
Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
362520
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ls proposition angående anslag för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en anstalt för män, som ådömts ungd s. 8 i texten