Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse m. m.

1936-06-09 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Nr 155.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en

anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse m. m.

(3:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning, bilaga

1, under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 400,000 kronor till bestridande

av kostnaderna för uppförande av anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 28 februari 1936 dagtecknad proposition,

nr 129, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen besluta
Ilo)

att för inrättande å den inom östra Husby socken belägna delen av

kronoegendomen Skenäs kungsgård av en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse,

för budgetåret 1936/1937 under Utgifter för kapitalökning,

Statens allmänna fastighetsfond, anvisa ett reservationsanslag, att utgå av

lånemedel, av 400,000 kronor;

2:o) att medgiva att den av domänstyrelsen utarrenderade, i östra Husby

socken belägna delen av Skenäs kungsgård jämte den i samband därmed liggande

till kungsgården hörande skogsmarken må den 14 mars 1938 överlåtas

till fångvården med föreskrift att fångvården skall inträda i de rättigheter

och skyldigheter, som Kungl. Majit och kronan nämnda dag äger till

avträdande arrendatorn, och under iakttagande att statens domäners fond

nedskrives med ett mot taxeringsvärdet svarande belopp.

Genom lag den 15 juni 1935 om ungdomsfängelse har i vår rätt införts en

särskild straffart, benämnd ungdomsfängelse, för brottslingar som vid domens

meddelande uppnått 18 års ålder men vid förövandet av brottet icke

fyllt 21 år. Ungdomsfängelse kan ådömas för brott, på vilket enligt lag kan

följa fängelse eller straffarbete, dock ej för brott på vilket enligt lag lägst

kan följa straffarbete i fyra år eller däröver. Strafftiden är vid ungdomsfängelse

relativt obestämd; en särskild nämnd har att besluta angående utskrivningen.

Lagen skall träda i kraft den dag Konungen förordnar; sådant

förordnande är ännu icke meddelat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

5

I propositionen med förslag till lag om ungdomsfängelse till 1935 års riksdag

(nr 200) förutsattes, att en ny anstalt skulle anordnas för män som dömts

till ungdomsfängelse, och första lagutskottet yttrade i sitt av riksdagen godkända

utlåtande över förslaget (nr 52), att det vore uppenbart att intetdera

av de i Gävle och Uppsala befintliga fängelser, som nu användas för unga

brottslingar, kunde komma till användning för dem som dömts till ungdomsfängelse,

varför en ny anstalt vore erforderlig. För det kvinnliga ungdomsfängelseklientelet

har däremot icke förutsatts anordnande av en särskild anstalt.

Under förarbetena till lagen uttalades, att förvaringen av kvinnor som

dömts till ungdomsfängelse åtminstone tills vidare finge ordnas genom inrättande

av en särskild avdelning å någon redan existerande anstalt.

För att vinna klarhet rörande det antal platser, som erfordrades

å en anstalt för män, som ådömts ungdomsfängelse,

hava vissa utredningar verkställts. En redogörelse härför återfinnes å sid.

2—5 i propositionen. Med ledning av utredningarna har departementschefen

ansett, att planläggningen av en dylik anstalt borde inriktas på att anstalten

till en början skulle inrättas för allenast 30 elever men sedermera

kunna utbyggas till att rymma 150 elever.

De synpunkter, som framkommit rörande de grunder, efter vilka

den nya anstalten borde anordnas, samt rörande den nya anstaltens

belägenhet återgivas å sid. 5 och 6 i propositionen.

Under ärendets beredning ha flera egendomar undersökts med avseende å

sin lämplighet såsom plats för den ifrågasatta nya anstalten. Efter anmodan

att anvisa någon kronoegendom som skulle kunna tagas i anspråk för

anstalten har domänstyrelsen i skrivelse den 7 januari 1936 fäst uppmärksamheten

på kronoegendomen Skenäs kungsgård om 3 7/s mantal,

till den del som för nu förevarande ändamål kommer i fråga belägen

i Östra Husby socken av Östkinds härad i Östergötlands län. I skrivelse

den 23 januari 1936 har fångvårdsstyrelsen därefter funnit sig med stöd av

på ort och ställe gjorda iakttagelser och eljest inhämtade upplysningar kunna

förorda, att den ifrågasatta anstalten anordnas å nämnda egendom.

Egendomen är belägen vid Bråvikens södra strand 3 mil från närmaste

stad, Norrköping, och 6 kilometer från närmaste järnvägsstation, östra Husby.

Ångbåtsbrygga, som använts bland annat för ångbåtsförbindelse med

Norrköping, finnes å egendomen. I närheten av kungsgården är över Bråviken

anordnad överfart med färja, varigenom möjliggöres snar förbindelse

med bland annat Nyköping.

Till Skenäs kungsgård hör en tidigare i förening med egendomen brukad

men särskilt skattlagd lägenhet, Kalkbrännartorp, belägen i Kvarsebo socken

på norra sidan av Bråviken. Det har icke ifrågasatts, att denna del av

kungsgården skulle tagas i anspråk för ungdomsanstalten, och den torde därför

i delta sammanhang kunna lämnas å sido.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Egendomens areal utgör i avrundade tal: tomt, trädgård och åker 93 hektar,

äng 23 hektar, avrösningsjord 248 hektar och impedimenter 3 hektar.

Åkerjorden består huvudsakligen av ler- och sandmylla på dels ler- och

dels sandbotten, täckdikad i viss utsträckning. Å egendomen finnes en ganska

stor trädgård, som emellertid sedan längre tid tillbaka befinner sig i lägervall.

Jorden är väl hävdad. Brukningskostnaden har uppskattats till

9,000 kronor per år. Jordbrukstaxeringsvärdet är 73,800 kronor, därav

65,800 kronor för inägor och 8,000 kronor för fiske. Skogstaxeringsvärdet

utgör 49,200 kronor.

De staten tillhöriga byggnaderna å egendomen äro med vissa undantag i

gott skick. Deras brandförsäkringsvärde är 82,800 kronor. Byggnaderna

utgöras av, förutom mindre hus: manbyggnad jämte två med denna sammanhängande

flyglar, uppförd av timmer under tak av tegel; arbetarbostad

av timmer under tak av tegel, innehållande fyra lägenheter var och en om

ett rum och kök; bodbyggnad av timmer under tak av tegel; byggnad av

timmer och resvirke under tak av tegel, innehållande smedja, snickarstuga

och vedbod; magasinsbyggnad av brädfodra! timmer under tak av tegel samt

loge sammanbyggd med ladugård under tak av spån. Logen är av resvirke

och bräder under det att ladugården är uppförd av timmer. I ladugården är

även inrymt stall för hästar och oxar. Vidare finnas en byggnad, innehållande

vagns-, redskaps-, får-, höns- och svinhus, samt vid en torplägenhet

ett mindre bostadshus jämte ladugård.

Utöver de staten tillhöriga byggnaderna finnas några hus, som ägas av

enskilda personer, däribland en äldre statarbyggnad samt en mindre sommarvilla.

Skenäs kungsgård har sedan länge varit utarrenderad av domänstyrelsen.

Den nuvarande arrendatorn av här ifrågavarande del av kungsgården, Anders

Konstan Samuelsson, tillträdde arrendet år 1920. Det gällande arrendekontraktet

avser upplåtelse till den 14 mars 1938. Skogen är emellertid

undantagen från arrendet och står under skogsstatens vård och förvaltning,

dock med rätt för arrendatorn att i skogen utsläppa sina kreatur å bete.

Den årliga arrendeavgiften utgår för närvarande med dels 41 hektoliter

vete, 115 hektoliter havre och 241 kilogram smör att lösas med penningar

efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels

ock kontant 1,480 kronor.

I den förut omnämnda skrivelsen den 23 januari 1936 har fångvårdsstyrelsen

anfört följande beträffande vissa organisatoriska anordningar

i samband med förläggande av ungdomsanstalten till Skenäs kungsgård.

Då kungsgården är belägen på ett ej allt för långt avstånd från vissa redan

befintliga i gott stånd varande fångvårdsanstalter, skulle vid ungdomsanstaltens

förläggande till nämnda kungsgård en av ifrågavarande fångvårdsanstalter

kunna såsom moderanstalt kombineras med den blivande ungdomsanstalten.

En sådan anordning skulle medföra fördelar såväl ur vårdsynpunkt

som i ekonomiskt hänseende. De för ungdomsanstalten erforder
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15ö. 7

liga mottagnings- och isoleringsavdelningarna kunde förläggas till moderanstalten.

Genom en dylik anordning kunde den nya anstalten som skulle uppföras

för dem som ådömts ungdomsfängelse alltigenom utformas efter lagens

anda och mening såsom en anstalt för fysiskt och psykiskt friska, uppfostringsbara

elever. Anordningen i fråga skulle vidare medföra ej obetydliga

besparingar. Förläggandet — såsom ovan antytts — till en redan befintlig

fångvårdsanstalt av mottagnings- och isoleringsavdelningarna skulle innebära

att kostnaderna för dessa avdelningars anordnande vid den nya anstalten inbesparades.

Styresmannen å moderanstalten borde kunna, i analogi med vad

redan är fallet beträffande centralfängelset i Mariestad och fångkolonien å

Singeshult, förestå jämväl den nya anstalten. Åtminstone under ungdomsanstaltens

första tid torde jämväl räkenskapsföraren kunna vara gemensam för

de båda anstalterna.

Centralfängelset i Norrköping är givetvis den anstalt, som framför andra

skulle kunna ifrågakomma såsom moderanstalt till den nya ungdomsanstalten,

därest denna förlägges till Skenäs. Å Norrköpingsanstalten skulle då —

sedan de nuvarande fängelserna i Uppsala och i Gävle nedlagts eller tagits

i bruk för andra ändamål — emottagas sådana ungdomliga manliga förbrytare,

som icke ådömts ungdomsfängelse. Dit skulle jämväl förläggas

en avdelning för dem som ådömts ungdomsfängelse, nämligen upptagningsoch

isoleringsavdelning. Då emellertid centralfängelset i Norrköping kan

apteras såsom anstalt av nu nämnt slag först efter det nya anordningar vidtagits

för omhändertagande av de till detta fängelse nu förlagda förminskat

tillräkneliga förbrytare av mankön, torde antingen straffängelset i Linköping

eller kronohäktet i Nyköping böra till en början ifrågakomma såsom moderanstalt

för ungdomsanstalten. Kronohäktet i Nyköping, som nyligen undergått

en ganska omfattande modernisering och därvid bland annat fått samtliga

cellfönster upphuggna, synes styrelsen vara av dessa två fångvårdsanstalter

den såsom moderanstalt mest lämpade. Genom anlitande av den

Skenäs närbelägna färjan över Bråviken torde förbindelsen mellan Nyköping

och Skenäs kunna väsentligen underlättas. Då emellertid kronohäktet i Nyköping

utom rannsaknings- och bötesfångar skulle kunna mottaga endast

25 å 30 ungdomliga förbrytare, kan givetvis så länge Nyköpingsanstalten fungerar

såsom moderanstalt endast det mindre av de nuvarande för yngre fångar

använda straffängelserna, nämligen det i Uppsala, nedläggas.

Genom beslut den 24 januari 1936 har Kungl. Maj:t anbefallt fångvårdsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen att till Kungl. Majit inkomma med gemensamt

yttrande och förslag jämte kostnadsberäkning och

skisser till ritningar angående en till Skenäs kungsgård

förlagd anstalt för ungdomliga förbrytare, dömda till ungdomsfängelse.

Nybyggnaderna borde därvid avse dels ett bostadshus för 30

å anstalten intagna, dels ekonomibyggnad inrymmande matsal, kök och tvättstuga,

dels högst tre särskilda byggnader för bostäder åt tjänstemän. Kostnadsberäkningen

skulle innefatta även anläggning av brunnar, vatten- och

avloppsledningar samt ledningar för gårdens förseende med elektrisk energi

ävensom ändringsarbeten för iordningställande i erforderlig utsträckning av

nuvarande bostadshus till administrationslokaler och bostadslägenheter. Styrelserna

borde vid uppgörande av kostnadsberäkningen, vilken skulle hållas

inom en yttersta kostnadsram av 400,000 kronor, utgå ifrån att arbetena

skulle slutföras under budgetåret 1936/1937. Ändringsarbetena å gårdsbygg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

naderna i övrigt för provisorisk inredning av erforderliga verkstadslokaler

borde framdeles utföras under medverkan av de å anstalten intagna. Plats

borde beräknas för successivt uppförande av ytterligare högst fyra bostadsbyggnader

för intagna var och en om högst 30 sovrum, förlagda till skilda

delar av egendomen, ävensom till framtida verkstadsbyggnader för de intagnas

yrkesutbildning.

I skrivelse den 15 februari 1936 har fångvårdsstyrelsen anfört:

Första utbyggnaden av anstalten synes böra omfatta följande nybyggnader,

nämligen en logementsbyggnad jämte därmed sammanbyggd ekonomibyggnad

samt två bostadshus för befattningshavare.

Logements- och ekonomibyggnaden har tänkts förlagd i en skogsbacke

väster om mangårdsbyggnaden. I logementsbyggnaden skulle finnas bostadsrum

för 30 intagna jämte vaktrum, toaletter, tvättrum m. m. ävensom i källarvåningen

en badavdelning. Ekonomibyggnaden skulle innehålla dagrum,

tillika skolsal, och matsal för de intagna samt matsal för befattningshavare

ävensom köksavdelning och lokaler för klädtvätt m. m.

I närheten av själva anstaltsbyggnaden skulle uppföras de två bostadshusen

för befattningshavare. Det ena huset skulle innehålla två lägenheter om

4 respektive 3 rum och kök samt ett enkelrum. Det andra huset skulle omfatta

två lägenheter, vardera örn 3 rum och kök.

Genom omändringar av befintliga bostadshus skulle beredas bostäder för

övriga befattningshavare samt vissa administrationslokaler.

I den mån i framtiden erfordras utvidgning av anstalten, kunna särskilda

logementsbyggnader på lämpligt avstånd från varandra uppföras i skogsbackar

väster och nordväst örn den första logementsbyggnaden, varvid förutsatts

att lokalerna inom den ovan omförmälda ekonomibyggnaden skulle åtminstone

i huvudsak förslå även efter tillkomsten av nya logement. Med

hänsyn härtill har vid planläggningen av ekonomibyggnaden särskilt köksavdelningen

tilltagits jämförelsevis stor.

Kostnaderna för första utbyggnaden av anstalten hava beräknats sålunda:

Byggnadsarbeten m. m.

Logements- och ekonomibyggnaden .......... kronor 149,000

En bostadsbyggnad ........................ » 40,500

D:o d:o ........................ » 31,150

Omändring av mangårdsbyggnaden .......... » 12,000

D:o av s. k. nya statarbyggnaden.......... » 15,000 247,650

Planering och plantering m. m................. » 3,000

Vägar m. m................................. » 2,000 5,000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ............ kronor_39,350

292,000

Värme-, vatten- och avloppsledningar saipt övriga sanitära

installationer ..................................... kronor 86,000

Elektriska installationer och kraftledning.............. >_35,000

Summa kronor 413,000

Beträffande de två sista posterna torde böra framhållas, att huvudavloppsledningen

samt kraftledningen ansetts böra redan från början så dimensioneras

att de förslå även vid vidare utbyggnad av anstalten.

De för anstaltens första utbyggnad ovan angivna kostnaderna 413,000 kronor

avse arbetenas utförande till alla delar med fri arbetskraft. Då emellertid

anstalten givetvis kommer att tagas i bruk endast successivt, torde

vissa av de arbeten som föreslagits för första utbyggnaden kunna efter hand

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

9

i mån av behov verkställas med anlitande av anstaltens egna arbetskrafter.

Genom ett sådant tillvägagångssätt har beräknats en kostnadsminskning av

19,000 kronor. Därest åtminstone tills vidare installationen av elektriskt ljus

något inskränkes särskilt inom vissa ekonomilokaler, hava de beräknade

kostnaderna synts kunna minskas med ytterligare 2,000 kronor. Härigenom

skulle bvggnadskostnaderna kunna nedbringas till 392,000 kronor.

Vid fångvårdsstyrelsens yttrande voro fogade vissa av styrelsens biträdande

arkitekt Gustaf Birch-Lindgren uppgjorda skissritningar jämte beskrivning,

avseende de för anstaltens första utbyggande föreslagna nya husen.

Å en likaledes bifogad karta har utmärkts belägenheten av dels dessa byggnader,

dels ock för anstaltens framtida utbyggande ifrågasatta nya hus, bland

vilka ingår en verkstadsbyggnad.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 13 februari 1936 för sin del icke

funnit något att erinra mot fångvårdsstyrelsens förslag och de för dess genomförande

beräknade kostnaderna.

Såsom förut nämnts, utgår den nuvarande arrendatorns arrende av egendomen

den 14 mars 1938. Emedan det är önskvärt att utan dröjsmål kunna

påbörja arbetet med inrättandet av anstalten, ha förhandlingar förts med

arrendatorn för att av honom utverka rätt för kronan att före arrendetidens

utgång förfoga över fastigheten i den mån så erfordras för detta ändamål. I

skriftlig utfästelse har arrendatorn förbundit sig att medgiva Kungl. Maj :t och

kronan rätt att efter den 1 juli 1936 på egendomen taga i anspråk viss angiven

mark, nämligen den som avsetts till byggnadsplatser för logements- och

ekonomibyggnaderna samt för två bostadshus, vidare rätt att efter nämnda

dag för anordnande av anstalten begagna egendomens vägar och bryggor,

anlägga nya sådana, framdraga ledningar för vatten, avlopp och

elektrisk ström samt telefonledningar med mera dylikt ävensom å fastigheten

taga sten, grus, sand, virke och dylikt, allt under iakttagande av att fastighetens

brukande ej onödigtvis försvåras och att växande säd ej skadas. Såsom

vederlag för denna utfästelse har arrendatorn betingat sig en ersättning

av 7,000 kronor, att erläggas med hälften den 1 september 1936 och hälften

den 1 mars 1937. Vid utfästelsen är därjämte knutet det villkoret, att Kungl.

Majit och kronan fritager arrendatorn från skyldighet att avhjälpa brister

å mangårdsbyggnaden samt å taken till ladugårds- och logbyggnaderna och

till den byggnad, som innehåller redskapslider, svinhus och hönshus, samt

sålunda avstår från avträdessyn beträffande förstnämnda byggnad i dess helhet

och i vad avser taken å de tre sistnämnda byggnaderna. Till upplysning

rörande detta villkor må här anmärkas, att enligt fångvårdsstyrelsens

förslag mangårdsbyggnaden skall genomgå reparation och delvis ombyggas

samt att den nuvarande spåntäckningen å taken till de tre övriga byggnaderna

enligt förslaget skall förses med eldfast betäckning.

Kostnaderna för anstaltens första utbyggnad enligt fångvårdsstyrelsens

förslag hava såsom nämnts beräknats till 392,000 kronor. Lägges härtill

nyssberörda ersättning till arrendatorn, 7,000 kronor, skulle sålunda för

första utbyggnaden erfordras sammanlagt 399,000 kronor, vilken summa

torde böra avrundas till 400,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Domänstyrelsen har i ärendet avgivit yttrande den 20 februari 1936 och

därvid anfört, att det syntes styrelsen lämpligt, att därest fångvårdsstyrelsens

framställning vunne statsmakternas beaktande, förordnande meddelades,

att den av domänstyrelsen utarrenderade, i Östra Husby socken belägna

delen av kungsgården jämte den i samband därmed liggande till kungsgården

hörande skogsmarken skulle den 14 mars 1938 överlåtas till fångvården och

att därvid statens domäners fond skulle nedskrivas med ett mot taxeringsvärdet

svarande belopp. Härjämte borde föreskrivas, att fångvården skulle

inträda i de rättigheter och skyldigheter som kronan ägde till avträdande arrendatorn

den 14 mars 1938.

I det föregående har redogjorts för de beräknade byggnadskostnaderna

och därmed jämförliga utgifter för anstaltens anordnande. Upprättandet

av anstalten kommer emellertid att kräva ytterligare utgifter,

nämligen dels för vissa engångskostnader såsom för anskaffande av inventarier,

beklädnad, sängkläder m. m., dels ock för sedvanliga driftskostnader,

främst avlöning av personal, örn innevarande års riksdag anslår medel till

uppförande av en anstalt enligt den i det föregående framlagda planen, torde

emellertid anstalten icke vara färdig att tagas i bruk förrän tidigast den 1

juli 1937. Vid sådant förhållande är det icke erforderligt att hos innevarande

års riksdag begära anslag för nu nämnda ändamål.

Vad angår verksamheten vid anstalten torde eleverna under första tiden

komma att huvudsakligen sysselsättas med arbete för anstaltens anordnande.

Jordbruket på egendomen skall icke övertagas av anstalten förrän den 14

mars 1938, då arrendet utlöper. Jordbruksinventarier behöva därför icke

anskaffas förrän i samband med övertagandet. Även i övrigt torde driften

av anstalten böra igångsättas successivt.

Vad beträffar personalbehovet vid anstalten må här nämnas, att man räknar

med att den närmaste ledningen av anstalten skall utövas av en assistent;

någon tjänsteman i direktörs tjänsteställning skulle nämligen med

den till en början jämförelsevis ringa vårdkapaciteten icke erfordras. Anstalten

anses vidare behöva en husfader, förslagsvis i uppsyningsman tjänsteställning,

samt en husmoder. För jordbruket erfordras en befallningsman

och en rättare. Härutöver behöver för driften anställas ytterligare några

befattningshavare. Antalet av dessa blir emellertid i viss mån beroende på

dels anstaltens beläggningssiffra, dels den utsträckning i vilken fångvården

kommer att själv utföra anläggnings- och byggnadsarbetena.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Efter övervägande av den utredning som införskaffats i ärendet har jag

kommit till uppfattningen, att den nya anstalt, som erfordras för att mottaga

till ungdomsfängelse dömda ynglingar, lämpligen bör förläggas till kronoegendomen

Skenäs kungsgård och att denna egendom, i den mån den är belägen

inom Östra Husby socken, bör i sin helhet upplåtas för ändamålet.

Den i nämnda socken belägna delen av Skenäs kungsgård torde, örn denna

uppfattning vinner gillande, böra överföras till fångvårdsstyrelsens förvaltning

vid utgången av löpande arrendetid den 14 mars 1938.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

11

Det förslag till anstaltens inrättande som framlagts av fångvårdsstyrelsen

synes mig väl avpassat för sitt ändamål. Jag förordar även, att anläggningsoch

byggnadsarbetena igångsättas redan i år och att avtal om rätt för kronan

att för detta ändamål efter den 1 juli 1936 förfoga över fastigheten

träffas i enlighet med den i det föregående återgivna utfästelsen av arrendatorn

å egendomen.

Örn arbetet med anstaltens inrättande, såsom det är anledning att förmoda,

den 1 juli 1937 fortskridit så långt att anstalten kan tagas i bruk, möter

då ej längre något hinder mot att lagen örn ungdomsfängelse genom förordnande

av Kungl. Majit sättes i kraft. Det fåtal platser, som erfordras för

kvinnlig ungdom, torde utan större svårighet kunna anordnas på någon redan

bestående anstalt.

Vid nämnda tidpunkt torde ock den av 1935 års riksdag (i skrivelse nr

292) begärda omarbetningen av gällande lagstiftning angående tvångsuppfostran

till närmare överensstämmelse med lagen om ungdomsfängelse ha

hunnit leda till resultat. Inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga

lia avgivit betänkande med förslag till lag om tvångsuppfostran m. m. (statens

offentl. utr. 1935:67), och utlåtanden över betänkandet ha inkommit

från hörda myndigheter och sammanslutningar. Tiden har icke medgivit

att före propositionstidens utgång inhämta lagrådets yttrande över förslaget.

Detta torde därför icke kunna föreläggas riksdagen förrän nästa år. Då

emellertid lagen om ungdomsfängelse antages komma att sättas i kraft tidigast

den 1 juli 1937, kan ny lagstiftning om tvångsuppfostran ändock komma

till stånd inom sådan tid att den eventuellt kan träda i kraft samtidigt

med ungdomsfängelselagen. I detta sammanhang torde ock böra tagas under

övervägande, i vad mån någon samverkan kan åvägabringas mellan ledningen

för statens uppfostringsanstalt å Bona och ledningen för den ungdomsanstalt

varom nu är fråga.

Vad angår den av fångvårdsstyrelsen i dess skrivelse den 23 januari 1936

berörda frågan om samverkan mellan den nya anstalten och en redan bestående

fångvårdsanstalt, synes det mig tydligt, att genom sådan samverkan

bestämda fördelar stå att vinna för uppfostringsverksamheten. Jag ansluter

mig sålunda till tanken att inrymma mottagnings- och isoleringsavdelningar

för ungdomsanstalten i en i närheten av Skenäs kungsgård belägen fångvårdsanstalt.

För detta ändamål lämpar sig säkerligen bäst centralfängelset

i Norrköping, men så länge detta fängelse användes såsom förvaringsanstalt

för förminskat tillräkneliga förbrytare torde mottagnings- och isoleringsavdelningarna

böra, såsom fångvårdsstyrelsen anfört, anordnas å kronohäktet

i Nyköping eller straffängelset i Linköping. Genom den nya anstaltens anknytning

till en sådan fångvårdsanstalt med tillgång till vanliga säkerhetsoch

isoleringsanordningar öppnas möjlighet att — till fromma för uppfostringsarbetet

— vid inrättandet av den nya anstalten i görligaste mån undvika

allt som skulle giva anstalten en fängelseliknande prägel. Anstalten

bör te sig mera som en skola för utbildning i jordbruk och hantverk. Genom

närheten till annan fångvårdsanstalt är det ock möjligt att inbespara inrättandet

av en särskild sjukvårdsavdelning. Att närmare än som skett ingå

på de fördelar från vårdsynpunkt och i ekonomiskt avseende, som stå att

vinna genom en anordning av nu dryftat slag, torde i detta sammanhang icke

vara behövligt.

Den vid 1935 års riksdag antagna lagen örn ungdomsfängelse skall träda

i kraft den dag Konungen förordnar. Vid lagens antagande förutsattes, att

åtgärder måste vidtagas för ordnande av det platsbehov, som efter lagens

ikraftträdande kommer att göra sig gällande för förvaring av dem, som

ådömts ungdomsfängelse. Kungl. Majlis förslag innebär, att detta behov

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

skulle beträffande män tillgodoses genom anordnande av en anstalt vid kronoegendomen

Skenäs kungsgård i Östergötlands län. Förvaringen av kvinnor,

som ådömts ungdomsfängelse, skulle däremot tills vidare ordnas genom

inrättande av en särskild avdelning å någon redan existerande anstalt.

Vid besök å ifrågavarande kronoegendom har utskottet varit i tillfälle att

studera de lokala förhållandena. Utskottet har därjämte vid besök å statens

uppfostringsanstalt å Bona undersökt möjligheten av att till Bona förlägga

den föreslagna anstalten.

Såsom jämväl i propositionen erinras, yttrade första lagutskottet vid 1935

års riksdag i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att det vöre uppenbart att

intetdera av de i Gävle och Uppsala befintliga fängelser, som nu användas

för unga brottslingar, kunde komma till användning för dem, som dömts

till ungdomsfängelse, varför en ny anstalt vore erforderlig. Med hänsyn

härtill och i betraktande av de risker för sammanblandning, som äro förbundna

med klientelets förläggning till redan bestående öppen anstalt, finner

sig utskottet böra tillstyrka, att särskild anstalt inrättas för ändamålet.

Vid sitt besök å Skenäs kungsgård har utskottet blivit övertygat om lämpligheten

av att dit förlägga en anstalt på sätt som föreslagits. De framlagda

kostnadsberäkningarna föranleda icke någon erinran från utskottets sida.

Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för inrättande å den inom östra Husby socken belägna

delen av kronoegendomen Skenäs kungsgård av en anstalt

för män, som ådömts ungdomsfängelse, för budgetåret 1936/

1937 under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna fastighetsfond,

anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor;

b) medgiva att den av domänstyrelsen utarrenderade i

östra Husby socken belägna delen av Skenäs kungsgård jämte

den i samband därmed liggande till kungsgården hörande

skogsmarken må den 14 mars 1938 överlåtas till fångvården

med föreskrift att fångvården skall inträda i de rättigheter

och skyldigheter, som Kungl. Maj:t och kronan nämnda dag

äger till avträdande arrendatorn, och under iakttagande att

statens domäners fond nedskrives med ett mot taxeringsvärdet

svarande belopp.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att senare yttra sig.

Stockholm den 9 juni 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 154.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155. 13

Reservation

av herrar Borell, Gustafsson i Benestad, Nilsson i Fredrikstad:, Bäckström,

Strindlund, Svensson i Grönvik, Olofsson i Digernäs, Aronson och Olsson i

Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Den vid---föreslagna anstalten.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att betydande svårigheter

möta, då det gäller att uppskatta behovet av anstaltsplatser för manlig

ungdom, som dömts till ungdomsfängelse. Departementschefen har för

sin del räknat med att den föreslagna anstalten borde inrättas för 30 elever

men planläggas så att möjlighet för utbyggnad av anstalten till att rymma

sammanlagt 150 elever hölles öppen. Redan denna osäkerhet rörande det

framtida behovet av anstaltsplatser synes utskottet mana till viss försiktighet.

Enligt utskottets uppfattning torde någon tids tillämpning av den nya

lagen böra avvaktas för utrönande av den omfattning, i vilken ungdomsfängelse

kommer att ådömas, innan slutlig ståndpunkt tages till frågan örn

anstaltsbehovets ordnande. Det torde icke vara uteslutet att under tiden

förvara de män, som komma att ådömas ungdomsfängelse, å statens uppfostringsanstalt

å Bona.

Såsom ytterligare skäl för en dylik om ock provisorisk anordning vill utskottet

åberopa den omständigheten, att vid anstalten å Bona gjort sig gällande

en tendens till nedgång av elevantalet. Ehuru plats uppgivits finnas

för minst 200 elever, uppgår antalet för närvarande till endast 128. Skulle

denna tendens fortsätta och skulle därjämte visa sig, att platsbehovet för

män, som ådömts ungdomsfängelse, överensstämmer med eller eventuellt

understiger departementschefens beräkningar, inträffar det förhållandet, att

tvenne anstalter med ett fåtal elever och därav förorsakad fördyring av driftkostnaderna

komma att finnas för ett klientel, emellan vilket icke föreligger

annan skillnad än åldersskillnad.

Emot utskottets förslag kan den invändningen göras, att all sammanblandning

av dem, som ådömts ungdomsfängelse, med dem, beträffande vilka

förordnats om tvångsuppfostran, bör undvikas. Vid det besök, utskottet avlagt

å Bona, har utskottet emellertid kommit till den uppfattningen, att möjlighet

förefinnes att å Bona ordna förläggning utan risk för oläglig sammanblandning.

Möjligheter för den sysselsättning — i jordbruk, trädgårdsskötsel

och skogsbruk — som föreslagits för den planerade nya anstaltens

elever, äro jämväl för handen å Bona.

Vid nu angivna förhållanden synas utskottet vägande skäl tala för att den

av utskottet ifrågasatta förläggningen till Bona av de män, som ådömts ungdomsfängelse,

åtminstone försöksvis prövas, innan statsmakterna besluta anordnandet

av en ny anstalt med därmed förenade anläggnings- och driftkostnader.

Enär Bonaanstalten i administrativt avseende lyder under särskild styrelse,

men den planerade nya anstalten skall tillhöra fångvården, torde å Kungl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Majit få ankomma att meddela de föreskrifter, som erfordras för genomförande

av den av utskottet förordade förläggningen av män, som ådömts ungdomsfängelse.

Under åberopande av det anförda får utskottet alltså hemställa,

a) att Kungl. Majlis förevarande proposition icke må vinna

riksdagens bifall;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa

om övervägande, huruvida icke för tillgodoseende av det

platsbehov, som må uppkomma efter ikraftträdandet av lagen

om ungdomsfängelse, böra kunna utnyttjas vid statens uppfostringsanstalt

å Bona odisponerade utrymmen.»

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

362520

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ls proposition angående anslag för budgetåret 1936/1937 till inrättande av en anstalt för män, som ådömts ungd s. 8 i texten