Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för arméns, kustartilleriets och flygvapnets reserver tillhörande förtidsavgången personal att utbekomma pensionens kapitaliserade värde.

1936-06-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:160, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för arméns, kustartilleriets och flygvapnets reserver tillhörande förtidsavgången personal att utbekomma pensionens kapitaliserade värde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

1

Nr 160.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1936 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för arméns, kustartilleriets

och flygvapnets reserver tillhörande förtidsavgången

personal att utbekomma pensionens kapitaliserade

värde.

(lia avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr N. Holmström väckt motion (nr

536) har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att arméns, kustartilleriets

och flygvapnets reserver tillhörande förtidsavgången personal för sig och sina

efterlevande tillerkännes samma rätt att utbekomma pensionens kapitaliserade

värde, som tillerkänts i arméns, marinens och flygvapnets reserver utnämnd

personal ävensom förtidsavgången personal i flottans reserv.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

»1. Jämlikt Kungl. Maj:ts förordning nr 364 av den 23 september 1927

tilldelas förtidsavgången eller i reserven utnämnd officer och underofficer

tillhörande arméns reserver, som fullgjort föreskriven tjänstgöringsskyldighet,

efter fyllda 55 år årlig pension, officer nied 900 kronor och underofficer

med 672 kronor. De i reserven utnämnda äro dessutom berättigade att efter

fyllda 42 år utbekomma i stället för pensionen ett belopp svarande mot pensionens

efter 5 procent kapitaliserade värde. Avlider i reserven utnämnd, innan

han uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsåldern, skall till

hans efterlevande anhöriga eller till annan rättsinnehavare utbetalas pensionens

enligt ovan kapitaliserade värde. Rätt att utfå pensionens kapitaliserade

värde tillkommer alltså icke förtidsavgångna officerare och underofficerare

eller deras efterlevande. För båda kategorierna, förtidsavgångna

och i reserven utnämnda, gälla identiskt lika tjänstgörings- och

avlöningsbestämmelser. Vad beträffar marinen, så lia förtidsavgångna

officerare oell underofficerare i flottans reserv eller deras efterlevande rätt

till erhållande av pensionens kapitaliserade värde, men däremot icke förtidsavgången

personal i kustartilleriets reserv. I fråga örn flygvapnets personal

råda i detta hänseende samma förhållanden som för arméns och kustartilleriets

personal.

2. I samband nied reglering vid 1927 års riksdag av de till personal i reserven

utgående pensionerna behandlades bl. a. tvenne likalydande motioner, i

vilka hemställdes ’att riksdagen med anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 227 angående reglering av reservpersonalens avlönings- och pensionsförmåner

m. lii. måtte bland annat medgiva, att officer eller underofficer

i reserven, vilken till följd av skada eller sjukdom, som ådragits utom

tjänstgöringen, icke kunnat fullgöra honom åliggande tjänstgöringsskyldighet,

skall vara berättigad att av reservpensionen uppbära så stort belopp, som

svarar mot av honom fullgjord tjänstgöring, med rätt för honom eller, därest

lian avlider, innan han uppnått deli för rätt till pension stadgade levnads
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. G sami Nr 100. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

åldern, hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare att i stället

för pensionsförmånerna utbekomma ett mot dessas efter 5 procent kapitaliserade

värde svarande belopp, samt att arméns reserver tillhörande förtidsavgdngen

personal för sig oell efterlevande tillerkänncs samma rätt att utbekomma

pensionens kapitaliserade värde, som tillerkännes övrig personal i

reserven’.

Riksdagens beslut enligt skrivelse nr 236/1927 innebar bland annat: ''Att

nu på grund av ett motionsvis framfört yrkande göra ändring i vad 1925 års

riksdag i förevarande avseende beslutat, anser riksdagen icke lämpligt, mea

förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på det i

motionen framförda spörsmålet.’

3. Då någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida i syfte att åvägabringa likformighet

för de båda personalkategorierna i fråga örn pensionsbestämmelserna

icke syntes vara att vänta, ingick kaptenen i Skaraborgs regementes

reserv G. Lindgren med en skrivelse till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet,

daterad den 19 oktober 1929, i vilken hemställdes, att statsrådet

ville föranstalta örn en proposition till 1930 års riksdag rörande likställighet

i fråga örn pensionsförmånerna emellan förtidsavgångna och i reserven

utnämnda.

Denna skrivelse remitterades till chefen för generalstaben, arméförvaltningen,

chefen för marinstaben, marinförvaltningen och försvarsväsendets

lönenämnd.

Styrelsen för Svenska arméns reservofficersförbund understödde i en till

Konungen ställd skrivelse kapten Lindgrens framställning. Denna skrivelse

remitterades till arméförvaltningen och försvarsväsendets lönenämnd.

Chefen för marinstaben, som inhämtat yttrande från chefen för kustartilleriet,

tillstyrkte den gjorda framställningen, och marinförvaltningen, som

hänvisat till vad chefen för marinstaben och chefen för kustartilleriet anfört,

hemställde örn sådan ändring av § 20 i förordningen av den 23 september

1927 (nr 366) angående befäl i kustartilleriets reserv, att jämväl förtidsavgången

officer och underofficer eller efterlevande efter sådan må kunna komma

i åtnjutande av ett mot pensionens kapitaliserade värde svarande belopp.

Försvarsväsendets lönenämnd förklarade, att nämnden icke funnit något

att erinra mot de åtgärder framställningen avsåge.

Chefen för generalstaben anförde, att skillnaden i fråga örn pensionsbestämmelserna

endast synes grunda sig på, att det med hänsyn till rekryteringen

av i reserven utnämnda officerare ansetts erforderligt erbjuda särskilda

med reservofficersanställningen förenade ekonomiska förmåner. Försvarsrevisionen

har nämligen vid behandlingen av frågan örn rättighet för i reserven

utnämnd personal att utbekomma pensionens kapitaliserade värde framhållit,

att det ur statsfinansiell synpunkt uppenbart nore likgiltigt, huruvida

vederbörande föredroge det ena eller andra sättet för pensionens utbetalande

(försvarsrevisionens betänkande, Del I, sid. 578).

Vidare anfördes, alt de förtidsavgångnas tjänstgöring i egenskap av reservpersonal

med hänsyn till deras föregående aktiva tjänstgöring torde vara av

större betydelse för staten än den i reserven utnämnda personalens. Icke minst

ur denna synpunkt kunde det anses billigt, att även förtidsavgången personal

komme i åtnjutande av förmånen att kunna utbekomma pensionens kapitaliserade

värde.

Det borde emellertid beaktas, att reservstalspersonalcns — reservstaten utgöres

ju av f. d. aktiv förtidsavgången personal — tjänst är av ännu större

värde än den förtidsavgångnas i reserven kvarstående. Då generalstabschefen

föreslagit uppsättande av den år 1925 beslutade reservstaten, och då man

icke kan överblicka, i vad mån den föreslagna ändringen i pensionsförmå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

3

lierna kunde komma att inverka på rekryteringen av reservstatspersonalen,

avstyrkte han dock för närvarande ändring i pensionsbestämmelserna.

Arméförvaltningen framhöll, att försvarsrevisionens avsikt med anordningen,

att pensionens kapitaliserade värde skulle kunna utbetalas, var, att därigenom

rekryteringen av den för mobiliseringsbehovets fyllande viktigaste

och talrikaste kategorien av reservpersonal, nämligen i reserven utnämnda

officerarna och underofficerarna, skulle underlättas. Den förtidsavgångna

personalen däremot vore tämligen fåtalig och spelade icke någon större roll

för mobiliseringsbehovets fyllande. I regel torde den komma att gå över på

reservstat. Någon anledning att medgiva utbetalning av pensionens kapitaliserade

värde till denna personal eller dess efterlevande förelåge därför icke,

så mycket mindre som en sådan förmån kunde, såsom generalstabschefen

direkt framhållit, direkt uppmuntra till inträde i reserven och därigenom

försvåra rekryteringen av reservstaten.

I skrivelse av den 20 september 1930 till arméförvaltningen meddelade

statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, att kapten Lindgrens och

Svenska arméns reservofficersförbunds framställningar icke föranledde någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

4. Vid 1931 års riksdag behandlades en motion (2. kammaren, nr 121 av

herrar Lithander och Magnusson), i vilken anfördes att mot de slutsatser generalstabschefen

och arméförvaltningen kommit till kunde vissa erinringar

göras. Generalstabschefen hade poängterat, att den förtidsavgångna personalens

värde på grund av dess fullständiga utbildning och under ofta mångårig

tjänstgöring vunna rutin vore större för försvaret. Men arméförvaltningen

hade den uppfattningen, att då denna personalkategori vore så fåtalig,

så vore en särskild åtgärd för dess kvarhållande i reserven onödig. Motionärerna

framhöllo, att numerären emellertid icke vore så alldeles obetydlig.

Enligt 1929 års rullor uppgick den till 41 officerare. Men då deras militära

värde av generalstabschefen vitsordats vara större, så syntes den logiska

följden härav bliva den, att man alldeles särskilt borde bemöda sig örn att

i reserven kvarhålla de förtidsavgångna. Kategorierna bestode dock av individer,

och var och en, som kunde tillgodogöras försvaret vore ju av betydelse

ur statsnyttans synpunkt.

Det andra argumentet, vilket framfördes av både generalstabschefen och

arméförvaltningen mot likställandet i pensionsförmåner, vore att rekryteringen

av reservstaten skulle kunna äventyras därigenom, att förtidsavgången

personal finge rätt att utfå pensionens kapitaliserade värde. Detta beräknades,

därest det utbetalades omedelbart efter sedan villkoren för dess utbekommande

vore fyllda, d. v. s. efter fyllda 42 år och sedan åliggande tjänstgöring

fullgjorts, för officer till 5,200 kronor.

Det framhölls vidare att till kompaniofficer å reservstat utgingc följande

hiner och pensioner (efter fyllda 50 år):

Lön Pension

högsta löneklassen (43 år eller äldre vid överflyttningen) .... 2,850 2,500

mellersta löneklassen (37—42 är eller äldre vid överflyttningen) 2,220 2,000

lägsta löneklassen (32—37 år eller äldre vid överflyttningen).. 1,620 1,450

Tjänstgöringsskyldigheten för reservstaten varierade mellan 33 och 25 dagar

per år till fyllda 50 år. Avlöningstillägg utgingc med 360 kronor efter

lylhla 37 år och ytterligare 360 kronor efter fyllda 43 år. Tjänstgöringsskyldigheten

för personal i reserven vore 35—42 dagar vart 3:e år till fyllda 42 år.

Motionärerna framhöllo att örn i en siffermässig jämförelse dessa reservstatens

löne- och pensionsförmåner ställdes mot förmånerna för officer i reserven

— 900 kronor pension vid fyllda 55 år eller pensionens kapitaliserade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

värde vid fyllda 42 år 5,200 kronor — så syntes det fullständigt uteslutet,

litt en officer på stat, då lian Ilar att träffa sitt val mellan att gå över på reservstat

eller till reserven, skulle kunna tveka, därför att han efter fullgjord

tjänst i reserven skulle kunna erhålla 5,200 kronor kontant.

De båda argument mot kategoriernas likställande i pensionsförmåner, som

anförts av chefen för generalstaben och arméförvaltningen nämligen de förtidsavgångnas

ringa antal samt farhågan, att möjligheten att utbekomma

reservpensionens kapitaliserade värde skulle äventyra en eventuell rekrytering

av reservstaten, ansågos alltså vid närmare granskning lia visat sig

ohållbara. Härtill korn, att den av 1935 års riksdag beslutade reservstaten

ännu icke hade börjat uppsättas.

Den förtidsavgångna personalen och den i reserven utnämnda hade numera

fullständigt lika tjänstgöringsskyldighet och erhölle även samma avlöningsförmåner.

Det hurde då vara fullt naturligt att även pensionsförhållandena

bleve ordnade på ett likformigt sätt. Lever den förtidsavgångne officeren

respektive underofficeren och kommer han i åtnjutande av sin pension,

vore det ju gott och väl, men doge han, innan han uppnått den för

rätt till pension stadgade levnadsåldern, så inträffade det upprörande fallet,

att hans familj, som kanske befunne sig i små omständigheter, intet finge av

den invänta pensionen, under det att den i reserven utnämndes efterlevande

familj utfingc pensionens kapitaliserade värde.

I anslutning till det ovan anförda hemställdes

kitt riksdagen måtte medgiva, att arméns och kustartilleriets reserver tillhörande

förtidsavgången personal för sig och sina efterlevande tillerkännas

samma rätt att utbekomma pensionens kapitaliserade värde, som tillerkänts

i arméns och marinens reserver utnämnd personal ävensom förtidsavgången

personal i flottans reserv.’

T överensstämmelse med statsutskottets hemställan (nr 4. sid. 14—16) föranledde

motionen icke någon riksdagens åtgärd. Motiven härför voro bl. a.

det av 1927 års riksdag fattade beslutet, se ovan, samt att. sedan utredning

rörande vårt lands försvarsväsende igångsatts, det icke kunde tillstyrkas att

särskilt upptaga den nu motionsvis ånyo väckta frågan.

5. Som av ovan framgått, har berörda fråga gång på gång ställts på framliden.

senast under hänvisning till 1930 års försvarskommissions arbete.

1 försvarskommissionens betänkande bar emellertid denna fråga icke upptagits

till behandling. Med anledning härav har Svenska reservofficcrsförbundet

och Svenska reservunderofficersförbundet i sina yttranden över nämnda

betänkande bl. a. anfört att gällande bestämmelser fråntaga förtidsavgångna

officerare och underofficerare vid armén, flygvapnet och kustartilleriet

förmånen att efter fyllda 42 levnadsår utbekomma pensionens kapitaliserade

värde. Det framhålles att vägande skäl icke kunna andragas som motiv

för ett sådant undantag, varför förtidsavgången personal jämväl i detta

avseende bör tillerkännas samma rätt som i reserven utnämnd.

Det framhålles vidare att bestämmelserna utesluta förtidsavgången personal

även från deli förmån, som måste anses ligga i föreskrifterna örn utbetalning

— under närmare angivna omständigheter — av pensionens kapitaliserade

värde till befattningshavarens efterlevande anhöriga eller annan

rättsinnehavare. Den ojämförligt största och av reservpersonalen livligast

uppskattade pensionsförmånen inneslutes i bestämmelsen att, därest befattningshavare

avlider, innan han nått den för pension stadgade levnadsåldern,

pensionens vid tiden för dödsfallet till 5 % kapitaliserade värde skall utbetalas

till den avlidnes efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare. Alla

skäl anses tala för att den grupp bland reservpersonalen, som utgöres av förtidsavgångna,

i detta hänseende erhåller samma förmån som de i reserven

utnämnda. Inom flottans reserv är så förhållandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

5

6. De i herrar Lithanders och Magnussons i Skövde motion tidigare anförda

förhållandena äga ännu giltighet, dock att enligt 1935—1936 års milor

antalet förtidsavgångna officerare hava utökats till omkring 135. Löner,

pensioner och tjänstgöringsskyldigheter för de olika personalkategorierna

äro oförändrade. Den enda förändring, som inträtt, är att reservstaten i

viss utsträckning börjat uppsättas.

Med anledning härav och att dåvarande chefen för generalstaben år 1931

avstyrkte ifrågasatt ändring i pensionsbestämmelserna, har nuvarande chefens

för generalstaben uppfattning inhämtats. Chefen för generalstaben har

härvid under hand meddelat att under granskningen av försvarskommissionens

betänkande bl. a. föreliggande spörsmål upptagits till behandling. Det

bär därvid framkommit, att en sådan förbättring av de förtidsavgångna officerarnas

ställning, att de tillerkännes rätt till det kapitaliserade värdet av reservpensionen,

icke torde komma att inverka på reservstatens rekrytering.

Den personal, som väljer förtidsavgång, har i regel helt andra motiv för sitt

beslut än den, som väljer reservstat. Dessa motiv sammanhänga med tjänst

göringssky Idigheten.

Chefen för generalstaben kan därför numera godkänna de synpunkter, som

kommit till uttryck i herrar Lithanders och Magnussons motion i frågan till

1931 års riksdag (121).

Den förtidsavgångna personalen och den i reserven utnämnda har alltjämt

fullständigt lika tjänstgöringsskyldighet och erhåller även samma avlöningsförmåner.

Det borde då vara fullt naturligt att även pensionsförhållandena

bliva ordnade på ett likformigt sätt. Lever den förtidsavgångne officeren

respektive underofficeren och kommer han i åtnjutande av sin pension, är

det ju gott och väl, men dör han, innan han uppnått den för rätt till pension

stadgade levnadsåldern, så inträffar det upprörande fället, att hans familj,

som kanske befinner sig i små omständigheter, intet får av den intjänta

pensionen, under det att den i reserven utnämndes efterlevande familj utfår

pensionens kapitaliserade värde.»

Vid övervägande av den föreliggande frågan har utskottet uppmärksammat,

att ett bifall till motionen kan komma att medföra ej oväsentliga engångskostnader.

På grund härav bär utskottet ej ansett sig höra tillstyrka

riksdagen att nu fatta beslut i enlighet med motionärens framställning. Utan

att ingå på de skäl, som kunna tala för att förtidsavgången personal tillhörande

arméns, kustartilleriets och flygvapnets reserver i avseende å rätt att

för sig (efterlevande rättsinnehavare) komma i åtnjutande av pensionens

kapitaliserade värde likställes med i reserven utnämnd personal ävensom

förtidsavgången personal i flottans reserv, har utskottet velat föreslå, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit ville till omprövning

upptaga det i motionen avhandlade spörsmålet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av motionen lii 536 i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville taga

under omprövning frågan örn rätt för förtidsavgången personal

tillhörande armens, kustartilleriets och flygvapnets reBihang

lill riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 160. 2

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 160-

server att för sig (efterlevande rättsinnehavare) utbekomma

pensionens kapitaliserade värde.

Stockholm den 12 juni 1936.

; • På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell,

Walles, Bergström, Nylander och von Heland, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,

Holmström, Aronson, Olsson i Staxäng och Svedberg.

367354. Stockholm Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:372 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn rätt för arméns, kustartilleriets och flygvapnets reserver tillhörande förtidsavgången personal att utbe s. 5 i texten