Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 267 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å statsskulden m. m.

1936-06-12 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:164, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 267 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å statsskulden m. m.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr Idé
-

Utskottet.

Nr 164.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1936 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen och

i propositionen nr 267 gjorda framställningar om anslag

till avbetalning å statsskulden m. m.

(4:e avd.)

l:o) Amortering å vissa lån. I propositionen nr 1 angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 har Kungl. Maj:t (punkt 3,

sid. 6—16, av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning.

Bil. 5» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden) föreslagit

riksdagen, dels besluta, att behållningen å fonden för statsskuldens amortering

skall den 30 juni 1936 överföras till det under riksgäldsverkets fond

redovisade avskrivningskontot; samt att för täckande av å nämnda konto bokförda

förluster m. m. skola tagas i anspråk ej mindre den 30 juni 1936 å

kontot redovisade amorteringsmedel m. m. än även från och med budgetåret

1936/1937 de belopp, varmed statsskulden nedbringas genom anslag för amortering

å vissa lån; dels ock till Amortering å vissa lån för budgetåret

1936/1937 anvisa de anslag, tillsammans uppgående till 3,454,500 kronor,

vilka finnas upptagna i bilaga vid statsrådsprotokollet.

Det av fullmäktige i riksgäldskontoret i anslutning till en av fullmäktige

under år 1935 beslutad omläggning av riksgäldskontorets bokföring framlagda,

av departementschefen förordade förslaget om ändrad ordning för

redovisningen och täckningen av uppkomna lånemedelsförluster har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Enligt utskottet från riksgäldskontoret tillhandakomna upplysningar bör

det i statsverkspropositionen till 1,038,400 kronor upptagna anslaget till

amortering av 1886 års 31/2 procents lån utgå på grund av att lånet uppsagts

till inlösen per den 1 september 1936. Slutsumman av samtliga nu ifrågavarande

anslag skulle alltså minskas till 2,416,100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta,

att behållningen å fonden för statsskuldens amortering

skall den 30 juni 1936 överföras till det under riksgäldsverkets

fond redovisade avskrivningskontot; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

3

att för täckande av å nämnda konto bokförda förluster

m. m. skola tagas i anspråk dels den 30 juni 1936 å kontot

redovisade amorteringsmedel m. m., dels ock från och med

budgetåret 1936/1937 de belopp, varmed statsskulden nedbringas

genom anslag för amortering å vissa lån;

b) till Amortering å vissa lån för budgetåret 1936/1937 anvisa

de anslag, tillsammans uppgående till 2,416,100 kronor,

vilka finnas under A upptagna i bifogade sammanställning

(Bilaga).

2:o) Nedskrivning av statens järnvägars lånekapitai. Kungl. Majit har

(punkt 4, sid. 16 och 17) föreslagit riksdagen att till Nedskrivning av statens

järnvägars lånekapitai för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 4,000,000

kronor.

I skrivelse den 5 juni 1929, nr 287, anmälde riksdagen sitt beslut i anledning

av Kungl. Majits i statsverkspropositionen nämnda år framlagda förslag

angående nedskrivning av statens järnvägars icke räntabla lånekapitai medelst

användning för ändamålet av malminkomster. Riksdagen förordade därvid,

att en anskrivning av statens järnvägars lånekapitai verkställdes vid utgången

av år 1929 med ett belopp av 100 miljoner kronor, samt förutsatte, att ytterligare

en post av lånekapitalet eller 140 miljoner kronor successivt komme

att avskrivas i anslutning till en i riksdagens skrivelse intagen plan för amortering

av sistnämnda belopp under 30 år efter en räntefot av 4*/2 procent.

Sistnämnda belopp, 140 miljoner kronor, har i statens järnvägars räkenskaper

bokförts å ett för ändamålet upplagt konto, benämnt »lånekapitai att

finansieras med andra medel än trafikinkomster». Till den beslutade nedskrivningen

hava genom anslag å riksstaterna för budgetåren 1929/1930—

1931/1932 samt genom ianspråktagande under budgetåret 1932/1933 av medel

från fonden för statsskuldens amortering anvisats tillhopa 9.8 miljoner kronor,

motsvarande de för de fyra första åren i planen upptagna amorteringsbeloppen,

varemot de för budgetåren 1933/1934—1935/1936 beräknade amorteringarna,

uppgående till sammanlagt 8.6 miljoner kronor, inställts av statsfinansiella

skäl.

I samband med inlösen för statsverkets räkning av Ostkustbanan, varom

beslut fattades vid 1933 års riksdag, har det av staten i sistnämnda bana

investerade lånekapitalet, tillhopa omkring 32.3 miljoner kronor, omförts

från fonden för statens aktier och fonden för låneunderstöd till statens järnvägars

fond. där det tills vidare upptagits till redovisning å förenämnda konto

»lånekapitai att finansieras med andra medel än trafikinkomster». På samma

konto bokföras de medel, som uttagas från det å riksstaten för innevarande

budgetår anvisade lånemedelsanslaget å 7,000,000 kronor till elektrifiering

av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna med

bilinjer och Uppsala—Gävle. På grund härav kommer kontot trots den

skedda nedskrivningen att, i den mån sistnämnda anslag uttages, stiga till i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 164-

runt tal 169,500,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts under nästföljande punkt

omförmälda förslag böra å samma konto uppföras de under fonden för förlag

till statsverket anvisade anslagen till statsbanan Malung—Vansbro å 1,500,000

kronor och till nyssnämnda elektrifieringsarbeten å 4,000,000 kronor, eller

sammanlagt 5.5 miljoner kronor. Härigenom stiger kontot till 175 miljoner

kronor.

Sistnämnda belopp kan enligt vad departementschefen meddelat sägas representera

det tills nu siffermässigt fastslagna nedskrivningsbehovet vid statens

järnvägar. I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.

Redan den omständigheten, att det konstaterade nedskrivningsbehovet vid

statens järnvägar nu uppgår till ett betydligt högre belopp än det som låg till

grund för 1929 års riksdags beslut, måste sägas i väsentlig mån rubba förutsättningarna

för 1929 års amorteringsplan. Även andra förhållanden tala

enligt min mening för att frågan om den plan, enligt vilken nedskrivningen

bör genomföras, upptages till omprövning i syfte att åvägabringa en snabbare

amortering av det oräntabla lånekapitlet. Enligt vad jag erfarit avser nämligen

järnvägsstyrelsen att i samband med anbefallt periodiskt och nu snart

förestående framläggande av förslag till taxerevision även uttala sig om

lämpliga avvägandet till storlek av det kapital, som numera kan anses vara

möjligt att förränta med trafikmedel samt alltså vara försvarbart att beteckna

som räntepliktigt.

Med hänsyn härtill torde det böra tills vidare anstå med ett upptagande

till behandling av frågan om en omläggning av amorteringsplanen i antydd

riktning. Den först beslutade allmänna nedskrivningen synes emellertid nu

böra återupptagas. Det torde därvid, bland annat på grund av vad jag nyss

anfört, icke få anses nödvändigt att följa amorteringsplanen; önskligt är

fastmer att med hänsyn till nyssnämnda underlåtna amorteringar däri upptagna

belopp betraktas såsom en undre gräns. Vid finansplanens uppgörande

för nästa budgetår har jag ansett mig böra för ifrågavarande nedskrivning

avse ett belopp av 4,000,000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att den av 1929 års riksdag beslutade nedskrivningen

av statens järnvägars icke räntabla lånekapital nu återupptages. Såsom departementschefen

framhållit torde emellertid frågan örn den plan, efter vilken

nedskrivningen skall genomföras, böra upptagas till förnyad prövning. I avvaktan

härå tillstyrker utskottet, att medel till avskrivningen för nästkommande

budgetår anvisas med det av Kungl. Majit äskade beloppet, 4,000,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nedskrivning av statens järnvägars

lånekapital för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av

4,000,000 kronor.

3:o) Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital.

Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 17—53) föreslagit riksdagen att till Avskrivning

av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital för budgetåret 1936/

1937 anvisa dels ett förslagsanslag av 57,500,000 kronor, därav 7,000,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

5

kronor att utgå av automobilskattemedel, och dels ett reservationsanslag av

59,000,000 kronor; samt att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer

meddela föreskrifter angående avskrivning m. m. av ifrågavarande lånekapital

ävensom angående överflyttning av vissa under förlagsfonden anvisade

medelstillgångar till statens produktiva fonder.

I en den 5 juni 1936 dagtecknad proposition, nr 267, har Kungl. Majit

därefter, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, såvitt nu

är i fråga, att — med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda

förslaget — till Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 56,000,000

kronor, därav 7,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel, samt ett

reservationsanslag av 60,500,000 kronor.

Under fonden för förlag till statsverket hava för budgetåren 1933/1934 och

1934/1935 anvisats anslag till allmänna arbeten m. m. till sammanlagt följande

belopp:

riksstaten 1933/1934 ............................ kronor 150,102,400

Dessa anslag hava anvisats att utgå av lånemedel, vilka förutsatts skola

återbetalas på kort tid. För att säkerställa en snabb amortering av lånekapitalet

hava vissa inkomstkällor bundits vid amorteringen, nämligen från

och med budgetåret 1933/1934 de beräknade inkomsterna av arvs- och gåvobeskattningen

samt från och med budgetåret 1934/1935 jämväl avkastningen

av extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Härvid har man emellertid

utgått från att avskrivningsförfarandet icke skulle behöva omfatta

samtliga de anvisade lånemedlen, i det att man ansett sig kunna räkna med

att lånemedelsanslagen till viss del skulle komma att motsvaras av kapitaltillgångar,

vilka även med de i svensk budgetpraxis vanligen tillämpade finansieringsreglerna

borde kunna slutgiltigt täckas av lånemedel.

I syfte att giva underlag för ett bedömande av frågan, i vilken utsträckning

dylika kapitaltillgångar uppkommit vid lånemedelsanslagens disponerande

och till vilket belopp det sammanlagda återstående avskrivningsbehovet

borde uppskattas, har statskontoret genom Kungl. Majits beslut den

28 juni 1935 erhållit uppdrag att verkställa utredning i angivna hänseenden.

Statskontoret har därefter i skrivelse den 15 oktober 1935 avgivit yttrande

och förslag i ämnet.

över statskontorets utredning och förslag hava utlåtanden avgivits av

järnvägsstyrelsen, fullmäktige i riksgäldskontoret och riksräkenskapsverket.

Enligt Kungl. Majits föreliggande framställning, vilken utformats i huvudsaklig

anslutning till statskontorets förslag, skulle av de under fonden

tilläggsstaten 1933/1934

riksstaten 1934/1935

18,000,000

129,397,250

Summa kronor 297,499,650.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

för förlag till statsverket till allmänna arbeten m. m. anvisade lånemedlen

ett belopp av 2,782,675 kronor, avseende anslag till byggnader, som hittills

icke beslutats skola ingå i statens allmänna fastighetsfond, tills vidare kvarstå

å förlag sjöndén. I fråga om övriga till allmänna arbeten m. m. anvisade

medel framlägges förslag om avskrivning eller överflyttning till olika produktiva

fonder; beträffande vissa mindre anslagsbelopp har dock till följd

av avsaknad av närmare uppgifter om den framtida dispositionen definitivt

förslag icke nu kunnat framställas.

Vidkommande först de medel, som föreslagits skola överflyttas till olika

produktiva fonder, hava anslag å tillhopa 18,475,975 kronor ansetts böra

överföras till statens allmänna fastighetsfond. Under en del av

dessa anslag hava medel anvisats jämväl till bestridande av utgifter för anskaffande

av inventarier och dylikt. För avskrivning i fastighetsfondens räkenskaper

av belopp, som använts till utgifter av denna art, har enligt riksdagens

redan meddelade beslut uppförts en särskild post för ändamålet å

fastighetsfondens inkomst- och utgiftsstat för nästkommande budgetår.

Till statens järnvägars fond skulle överflyttas anslagen till statsbanan

Malung—Vansbro å 1,500,000 kronor, till elektrifiering av banan

Laxå—Charlottenberg m. fl. banor å 4,000,000 kronor samt till tillverkning

av vagnar m. m. för statens järnvägar å 1,250,000 kronor eller sålunda anslag

å tillhopa 6,750,000 kronor. Härvid har förutsatts, att beträffande de

två förstnämnda anslagen å sammanlagt 5,500,000 kronor ett utbyte av lånemedel

mot skattemedel skall äga rum. Detta utbyte har synts lämpligen böra

ske över det på grund av beslut vid 1929 års riksdag upplagda kontot för nedskrivning

av viss del av statens järnvägars lånekapital. För återupptagande

av denna nedskrivning, vilken under de senaste åren varit avbruten, har

utskottet, på sätt framgår av nästföregående punkt, tillstyrkt anvisande för

nästkommande budgetår av ett anslag för ändamålet av 4,000,000 kronor.

Till fonden för låneunderstöd skulle överföras de lån, som utlämnats

eller kunna komma att utlämnas från anslagen till kommunala beredskapsarbeten,

till främjande av enskild företagsamhet samt till vissa åtgärder

på skogshushållningens område m. m. Vid beräkningen av avskrivningsbehovet

beträffande angivna anslag hava de medel, som föreslagits skola

överföras till fonden för låneunderstöd preliminärt uppskattats till

17,334,391: 45 kronor, motsvarande summan av den 30 september 1935 beviljade

lån. Med hänsyn till att räntefrihet helt eller delvis medgivits för

vissa lån till främjande av enskild företagsamhet har förutsatts, att lånemedlen

i samband med den föreslagna överflyttningen till fonden för låneunderstöd

eller vid senare tidpunkt, efter det utredning verkställts rörande beloppet

av utelöpande räntefria lån, skola i motsvarande mån ersättas med skattemedel.

— Till fonden för låneunderstöd skulle vidare överflyttas det för

budgetåret 1934/1935 under förlagsfonden anvisade anslaget å 700,000 kronor

till lån till sammanslutningar av fiskare för främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m. I den mån förevarande låneverksamhet, vilken

under innevarande budgetår finansieras med å anslag under nionde hu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

7

vudtiteln anvisade medel, blir av mera varaktig karaktär, förutsättes emellertid

ett av statskontoret framlagt förlag örn inrättande av en särskild utlåningsfond

för ändamålet böra upptagas till omprövning, i samband varmed

även skulle tagas under övervägande, i vad mån de från förlagsfonden för

ifrågavarande ändamål disponerade lånemedlen böra ersättas med skattemedel.

— Till fonden för låneunderstöd skulle därjämte överflyttas det av

1934 års riksdag under förlagsfonden anvisade anslaget till vedeldningslånefonden

å 2,000,000 kronor, avsett för utlämnande av räntefria lån för främjande

av utbyte av kokspannor mot vedpannor m. m. Då lånen äro helt

räntefria, har emellertid överflyttningen ansetts icke böra ske i vidare mån

än som medel kunna ställas till förfogande för ersättande av lånemedel med

skattemedel. Under nästkommande budgetår beräknas komma att överflyttas

ett belopp av 61,480 kronor, motsvarande summan av de under tiden till

och med den 30 november 1935 från anslaget beviljade lånen.

Från vissa anslag under förlagsfonden utlämnade lån hava slutligen föreslagits

skola överföras till andra utlåningsfonder. Sålunda skulle

till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen,

respektive till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

överflyttas de lån, som för nämnda ändamål utlämnas från de under förlagsfonden

anvisade anslagen till främjande av bostadsbyggande. De till överflyttning

föreslagna medlen hava preliminärt uppskattats till 9,950,000 kronor.

Å nu angivna lån uppkommande lånemedelsförluster förutsättas tills

vidare skola täckas i samma ordning som andra liknande förluster. — Vidare

skulle till den under statens utlåningsfonder upptagna gödselvårdslånefonden

överföras det under förlagsfonden anvisade anslaget till lån till

gödselvårdsanläggningar å 500,000 kronor. De i anslaget ingående lånemedlen

föreslås skola i samband med överflyttningen ersättas med skattemedel

till ett belopp av 175,000 kronor. — Till de enligt ovan till överflyttning

till särskilda utlåningsfonder föreslagna anslagen komma slutligen de

under förlagsfonden anvisade anslagen till förlag för understöd åt enskilda

järnvägar å 1,500,000 kronor och till arbetarsmåbrukslånefonden å sammanlagt

12,500,000 kronor, beträffande vilka anslag frågan örn överflyttning

redan avgjorts vid 1935 års riksdag.

Avskrivningsbehovet har beräknats med utgångspunkt från de anvisningar

å anslag till allmänna arbeten m. m., som skett genom Kungl. Maj:ts beslut

under tiden till och med den 30 september 1935, dock att i fråga örn de

konton, beträffande vilka lånemedlen föreslagits skola avskrivas, jämväl beaktats

av Kungl. Maj:t under tiden därefter till och med den 30 november

1935 meddelade anvisningar. En sammanfattning av beräkningen av det till

avskrivning föreslagna beloppet lämnas i efterföljande sammanställning.

Av Kungl. Maj:t under tiden till och med den 30 september

1935 meddelade anvisningar å anslag till allmänna

arbeten m. m........................................... kr. 287,551,818: 49

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

Av Kungl. Majit under tiden därefter till och nied den 30

november 1935 meddelade anvisningar å de konton, beträffande

vilka lånemedlen föreslagits skola avskrivas .. kr. 874,679: —

Den 30 september 1935 av Kungl. Majit ännu icke anvisade

belopp av:

anslag, som föreslagits skola tillsvidare kvarstå å för
lagsfonden.

......................... kr. 148,000: —

anslag, som i sin helhet föreslagits till

överflyttning till produktiva fonder:

anslaget till förlag för understöd åt

enskilda järnvägar kr. 359,595: —

anslaget till vedeld
ningslånefonden

.. » 1,946,115:— » 2,305,710: — , 2,453,710: —

Summa kr. 290,880,207: 49

Sammanlagda beloppet av de anslag, som föreslagits skola

tillsvidare kvarstå å förlagsfonden---- kr. 2,782,675: —

Till överflyttning till produktiva fonder

föreslagna belopp:

till statens allmänna

fastighetsfond ---- kr. 18,475,975: —

till statens järnvägars

fond ........ » 6,750,000: —

till fonden för låneunderstöd

........ » 20,034,391:

till andra utlåningsfonder.

........... » 24,450,000:

45

69,710,366: 45

72,493,041:45

Till avskrivning återstående belopp kr. 218,387,166: 04

Efter tillägg till angivna belopp, 218,387,166: 04 kronor, av de för omedelbart

utbyte av lånemedel mot skattemedel beräknade beloppen, nämligen

175.000 kronor för gödselvårdslånefonden och 61,480 kronor för vedeldningslånefonden,

erhålles det för genomförande av de av Kungl. Majit föreslagna

åtgärderna erforderliga totala beloppet av skattemedel, 218,623,646: 04

kronor.

Beträffande de medel, som skulle ställas till förfogande för täckande av

detta avskrivningsbehov, har departementschefen i statsverkspropositionen

anfört följande.

För avskrivning av ifrågavarande i fonden för förlag till statsverket investerade

lånekapital anvisade 1933 års riksdag för budgetåret 1933/1934

under avbetalning å statsskulden ett förslagsanslag å 25 miljoner kronor,

motsvarande den beräknade inkomsten under nämnda budgetår av arvs- och

gåvobeskattningen. Sedan efter budgetårets utgång utredning verkställts rörande

det belopp, varmed arvs- och gåvoskatten kunde beräknas hava influtit

under budgetåret, förklarade Kungl. Majit den 14 september 1934, att

anslaget finge för det med anslaget avsedda ändamålet tagas i anspråk med

23.795.000 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisades för fortsatt avskrivning

av ifrågavarande lånekapital ett förslagsanslag av 36 miljoner kronor. För

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

9

täckande av detta belopp skulle enligt riksdagens beslut tågås i anspråk dels

avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, beräknad till 25 miljoner kronor,

dels extra inkomst- och förmögenhetsskatten, beräknad till 8 miljoner

kronor, dels ock av andra till skattebudgeten inflytande statsinkomster ett

belopp av 3 miljoner kronor. Sedan riksräkenskapsverket efter verkställd

utredning beräknat arvs- och gåvoskattens avkastning under budgetåret 1934/

1935 till 28,255,000 kronor samt meddelat, att extra inkomst- och förmögenhetsskatten

under budgetåret influtit med 7,659,770 kronor 61 öre, har

Kungl. Majit den 6 september 1935 förklarat, att anslaget linge tagas i anspråk

med, förutom det behållna beloppet av extra inkomst- och förmögenhetsskatten

under nämnda budgetåret, 31,255,000 kronor. I anledning härav

har ett belopp av (28,255,000 + 7,659,770: 61 + 3,000,000 =) 38,914,770 kronor

61 öre tillgodoförts riksgäldskontoret från anslaget.

För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 har sålunda för ifrågavarande

avskrivningsändamål ställts till riksgäldskontorets förfogande ett sammanlagt

belopp av (23,795,000 + 38,914,770: 61 =) 62,709,770 kronor 61 öre.

Detta belopp redovisas i riksgäldskontorets räkenskaper å förlagsfondens

skuldsida såsom avskrivning.

För innevarande budgetår har riksdagen för ifrågavarande avskrivning

ställt till förfogande ett förslagsanslag å 37 miljoner kronor. För täckande

härav skola disponeras avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, beräknad

till 27 miljoner kronor, och av extra inkomst- och förmögenhetsskatten,

beräknad till 8 miljoner kronor, samt därutöver av statsinkomster i allmänhet

ett belopp av 2 miljoner kronor. Enligt de beräkningar rörande utfallet

av riksstatens inkomstsida för innevarande budgetår, som verkställts

i samband med inkomstberäkningen för nästa budgetår, kunna arvs- och

gåvobeskattningen samt extra inkomst- och förmögenhetsskatten numera antagas

för löpande budgetår komma att giva en avkastning av 29 miljoner

kronor, respektive 8.5 miljoner kronor. Med hänsyn härtill torde det å

amorteringsanslaget tillgängliga beloppet för innevarande budgetår kunna

beräknas till (29 + 8.5 + 2 =) 39.5 miljoner kronor.

Med utgången av löpande budgetår skulle i enlighet härmed för amortering

av det i allmänna arbeten m. m. investerade lånekapitalet stå till förfogande

sammanlagt i runt tal (62.7 + 39.5 =) 102.2 miljoner kronor.

Jämväl för budgetåret 1936/1937 bör avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen

samt extra inkomst- och förmögenhetsskatten hindås för amorteringsändamål.

Summan av dessa båda inkomstkällor uppgår enligt riksstatsförslaget

till (29 + 9.5 =) 38.5 miljoner kronor.

Såsom i finansplanen framhålles, har en av riktlinjerna för det nu avslutade

budgetarbetet varit att såvitt möjligt åvägabringa en snabbare amortering

av (let i allmänna arbeten m. m. under den senaste krisen investerade

lånekapitalet i syfte atl därigenom frigöra de statsinkomster, som nu äro

bundna vid denna amortering.

Då det gällt att för angivna ändamål anskaffa ytterligare medel, har till

en början upptagits till övervägande möjligheten att härför erhålla något

bidrag av automobilskattemedel. Med hänsyn till de mycket betydande belo))]),

som av de med krislånen finansierade reservarbetsanslagen utgått till

vägarbeten, har det framstått såsom vidbefogat att något tillskott till lånens

amortering lämnas av automobilskattemedlcn, då dessa medel nu kommit

att stiga vida utöver de inkomster, som tidigare kunnat påräknas från denna

inkomstkälla. .lag erinrar örn alt inkomsterna av automobilskattemedel stigit

från budgetåren 1929/1930 och 1930/1931. da de uppgingo till i runt tal

44.:i, respektive 51.4 miljoner kronor, till en beräknad avkastning av 100

miljoner kronor för löpande budgetår och 103 miljoner kronor för nästa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

budgetår. Under sådana förhållanden har jag funnit skäligt, att ett belopp

av 7 miljoner kronor av nästa budgetår inflytande automobilskattemedel

avsättes för amorteringsändamål.

På sätt framgår av finansplanen, kan man räkna med att statsverket under

budgetåret 1936/1937 skall erhålla viss inkomst av royalty eller däremot

svarande ersättning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Ifrågavarande

inkomsttitel har med hänsyn därtill i budgetförslaget upptagits med

12 miljoner kronor. Jag föreslår, att denna inkomst för nästkommande

budgetår i sin helhet bindes vid amorteringen.

För skuldavbetalningen borde slutligen, enligt vad departementschefen i

statsverkspropositionen vidare anfört, kunna användas viss del av kassafondens

beräknade behållning vid innevarande budgetårs utgång. Om tillskottet

från kassafonden bestämdes till 59 miljoner kronor, uppstode ungefärlig

balans mellan avskrivningsbehovet, sådant detta beräknats, eller omkring

218.6 miljoner kronor, och de för amorteringen disponibla tillgångarna, vilka

enligt den i statsverkspropositionen framlagda planen skulle beräknas sålunda:
milj.

kr. milj. kr.

För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 bokförda amor
teringsbelopp

..................................... 62.7

För budgetåret 1935/1936 beräknat amorteringsbelopp .... 39.5 102.2

Beräknad avkastning för budgetåret 1936/1937 av arvsskatt

och skatt för gåva samt av extra inkomst- och förmögenhetsskatten

.................................... 38.5

Automobilskattemedel ................................ 7.0

Beräknad inkomst av LKAB .......................... 12.0

Tillskott från statsverkets kassafond.................... 59.0 116 5

Summa milj. kronor 218.7.

I fråga örn den budgettekniska redovisningen av amorteringsmedlen å

riksstaten för nästa budgetår har på sätt departementschefen framhållit i statsverkspropositionen

den lämpligaste anordningen ansetts vara, att inkomsterna

av arvs- och gåvoskatten samt av extra inkomst- och förmögenhetsskatten

jämte det belopp, som toges i anspråk av automobilskattemedel, ävensom inkomsten

från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag sammanfördes i ett förslagsanslag

å tillhopa 57.5 miljoner kronor, därav 7 miljoner kronor att utgå

av automobilskattemedel. Tillskottet från kassafonden borde uppföras såsom

ett särskilt anslag å 59 miljoner kronor av reservationsanslags natur.

Vad förslagsanslaget anginge förutsattes att det belopp, varmed anslaget

skulle få belastas — utöver det från automobilskattemedel härflytande bidraget

— skulle fastställas av Kungl. Majit, sedan det efter budgetårets utgång

blivit möjligt att beräkna, med vilka belopp de tre vid amorteringen bundna

inkomsttitlarna influtit under budgetåret. Först därefter skulle det mot

kassafondens tillskott svarande reservationsanslaget i mån av behov tagas

i anspråk för amorteringen. Genom denna anordning skulle ett eventuellt

överskott å de för amortering avsedda tillgångarna komma att kunna åter
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

11

föras till kassafonden. Ett eventuellt underskott å amorteringsmedlen skulle

däremot icke komma att automatiskt regleras över kassafonden, utan skulle

dess täckande komma att få upptagas till särskild prövning av Kungl. Maj:t

och riksdagen.

Beträffande den i propositionen nr 267 föreslagna justeringen av de i statsverkspropositionen

gjorda anslagsäskandena för avskrivning av krisskulderna

har departementschefen anfört följande.

Enligt den i statsverkspropositionen framlagda avskrivningsplanen skulle

för amortering av krisskulderna disponeras dels inkomster av arvsskatt och

skatt för gåva, extra inkomst- och förmögenhetsskatt och visst belopp automobilskattemedel

samt inbetald royalty från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

sammanlagt (29 + 9.5 + 7 + 12 =) 57.5 miljoner kronor, dels 59

miljoner kronor av kassafondsmedel. För avskrivning av till allmänna arbeten

m. m. anvisat lånekapital hade i anslutning härtill äskats ett förslagsanslag

på 57.5 miljoner kronor och ett reservationsanslag på 59 miljoner

kronor. Vid höjning av den beräknade inkomsten från malmbolaget med

8 miljoner kronor och frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten

för allmänna budgetändamål, i överensstämmelse med vad departementschefen

vid diskussionen av frågan om budgetens balansering förordat,

erfordrades för slutlig avskrivning av krisskulderna att för ändamålet disponerades

60.5 miljoner kronor av kassafondsmedel. De tidigare anslagsäskandena

under Utgifter för kapitalökning: Avbetalning å statsskulden och rubrik

Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital syntes

alltså departementschefen böra förändras, förslagsanslaget till 56 och reservationsanslaget

till 60.5 miljoner kronor.

De av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna med avseende å de för budgetåren

1933/1934 och 1934/1935 under fonden för förlag till statsverket anvisade

lånemedelsanslagen innefatta dels avskrivning av medelsanvisningar,

som icke givit upphov till verkliga kapitaltillgångar för statsverket, dels

överförande till statens produktiva fonder av anslagsmedel, som anvisats för

allmänna arbeten, statliga byggnader eller låneunderstöd, dels ock, beträffande

sålunda till statens produktiva fonder överförda medel, nedskrivning

av lånekapital och dess ersättande med skattemedel i vissa fall, där det investerade

kapitalet beräknas ej lämna full förräntning. Utskottet, som i likhet

med departementschefen funnit det önskvärt att åvägabringa en snabbare

amortering av det i allmänna arbeten m. m. under den senaste krisen investerade

lånekapitalet, tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit

riksdagen.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit skulle för ifrågavarande avskrivningsändamål

uppföras två anslag å respektive 56 och 60.5 miljoner

kronor enligt följande beräkningsgrund.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

milj. kr. milj. kr.

Beräknad avkastning för budgetåret 1936/1937 av arvsskatt

och skatt för gåva.................................. 29.0

Automobilskattemedel ................................ 7.0

Beräknad inkomst av LKAB .......................... 20.0 56.0

Tillskott från statsverkets kassafond .......................... 60.5

Summa milj. kronor 116.5.

Under erinran om att riksdagen till Avskrivning av till allmänna arbeten

m. m. anvisat lånekapital för budgetåret 1936/1937 redan anvisat ett anslag

av 7,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) till Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat

lånekapital för budgetåret 1936/1937 anvisa

dels ett förslagsanslag av 56,000,000 kronor, varav 7,000,000

kronor beslutats skola utgå av automobilskattemedel;

dels ett reservationsanslag av 60,500,000 kronor; samt

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer meddela föreskrifter angående avskrivning

m. m. av ifrågavarande lånekapital ävensom angående överflyttning

av vissa under förlagsfonden anvisade medelstillgångar

till statens produktiva fonder.

4:o) Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen.

Kungl. Majit har (punkt 6, sid. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Avskrivning

av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen, för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.

I propositionen nr 267 har Kungl. Majit därefter föreslagit riksdagen,^såvitt

nu är i fråga, att — med ändring av det i statsverkspropositionen framlagda

förslaget — till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 9,000,000 kronor.

Enligt Kungl. Majits proposition nr 239 till 1936 års riksdag (sid. 99) beräknas

förlusterna å spannmålsregleringen den 1 september 1936 uppgå till

90 miljoner kronor. Behållningen å fonden för mötande av förluster å

spannmålsregleringen har beräknats till omkring 17.5 miljoner kronor, vartill

kommer ett av 1935 års riksdag å riksstaten anvisat anslag för ifrågavarande

ändamål av 5 miljoner kronor. Ett belopp av cirka 67.5 miljoner kronor

skulle sålunda återstå att avskriva.

Fördelas sistnämnda belopp i enlighet med den för 1935 års riksdag framlagda

avskrivningsplanen på fem år, framkommer såsom departementschefen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

13

framhållit ett årligt amorteringsbehov av 13.5 miljoner kronor. I anslutning

härtill har departementschefen i förenämnda proposition nr 267 anfört

följande.

I statsverkspropositionen liksom enligt propositionen nr 239 beräknas i

avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen under budgetåret

1936/1937 inflyta 10 miljoner kronor, vilka skola avsättas till fonden för mötande

av nämnda förluster. Enligt sistnämnda proposition beräknas vidare

kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet samt för anordnande

av ett beredskapslager av brödsäd m. m. till sammanlagt 5.5 miljpner

kronor. Med utgångspunkt härifrån skulle alltså av veteavgiftsmedel

för konsumtionsåret 1936/1937 finnas tillgängliga endast 4.5 miljoner kronor

att användas för täckande av förlusterna å spannmålsregleringen. I stället

för, såsom enligt statsverkspropositionen, 5 miljoner kronor skulle alltså

behöva under budgetåret 1936/1937 på annat sätt anskaffas (13.5 — 4.5 —)

9 miljoner kronor. På grund härav torde förslag nu böra framläggas om

sådan ändring av statsverkspropositionens anslagsäskande för ifrågavarande

ändamål, att till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 9 miljoner kronor,

d. v. s. 4 miljoner kronor mera än i budgetförslaget.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 239 beräknades kostnaderna för svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet samt för anordnande av ett beredskapslager

av brödsäd m. m. till sammanlagt 5.5 miljoner kronor. Enligt

riksdagens numera fattade beslut måste man emellertid räkna med en förlust

å bolagets stödköpsverksamhet, som med 2 miljoner kronor torde överstiga

vad som i dylikt hänseende beräknats i propositionen. Med utgångspunkt

härifrån och då riksdagen i överensstämmelse med propositionen beräknat

avsättningen till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen

till 10 miljoner kronor, skulle alltså av veteavgiftsmedel för konsumtionsåret

1936/1937 finnas tillgängliga endast 2.5 miljoner kronor att användas

för täckande av förlusterna å spannmålsregleringen. I stället för, såsom

enligt propositionen nr 267, 9 miljoner kronor skulle alltså behöva under

budgetåret 1936/1937 på annat sätt anskaffas (13.5—2.5 =) 11 miljoner kronor

eller 2 miljoner kronor mera än som föreslagits i nämnda proposition.

Utskottet har emellertid — utan att därigenom förutsätta någon förlängning av

den förut beräknade amorteringstiden — ansett förevarande anslag böra för

budgetåret 1936/1937 bestämmas till det i propositionen nr 267 angivna beloppet,

9 miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Avskrivning av lånekapital, anvisat

åt svenska spannmåls/öreningen, för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 9,000,000 kronor.

5:o) Täckande av iancmcdclsförlustcr, bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto.

Kungl. Majit har (punkt 7, sid 54) föreslagit riksdagen

att till Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets av
-

Utskottel.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 164.

skrivningskonto, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000,000 kronor.

Under de senaste åren har, vid sidan av de till amortering å vissa lån upptagna

anslagen, i syfte att bereda medel till reglering av föreliggande lånemedelsförluster

anvisats ett anslag å 1 miljon kronor örn året till avsättning

till fonden för statsskuldens amortering. Då det med hänsyn till de oreglerade

l^iemedelsförlusternas storlek synts departementschefen angeläget, att de

medel, som ställas till förfogande för nämnda ändamål, icke undergå minskning,

har departementschefen i anslutning till det under punkt 1 i detta utlåtande

omförmälda förslaget om ändrad ordning för redovisningen och täckningen

av uppkomna lånemedelsförluster förordat, att å riksstaten för nästa

budgetår upptages ett anslag å 1 miljon kronor till täckande av lånemedelsförluster,

bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckande av lånemedelsförluster,

bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto, för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000,000 kronor.

6:o) Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets

byggnader m. m. anvisat lånekapital. Riksdagen har numera beslutat att

bland utgifter för kapitalökning under rubrik Fonden för förlag till statsverket

till Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 9,127,000 kronor, att utgå

av lånemedel. (Särskilda utskottets utlåtande nr 3.)

I fråga om finansieringen av angivna engångskostnader har särskilda utskottet

i sitt utlåtande nr 1 (sid. 190) gjort följande uttalande:

»I fråga om finansieringen av utgifterna för kasernbyggnader m. m. föreslår

utskottet i principiell anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, att anslag till de

lör lantförsvaret och sjöförsvaret avsedda byggnadsarbetena upptagas för

vart och ett av budgetåren 1936/1937—1939/1940, under det att de anslag,

som erfordras för byggnadsarbeten för flygvapnets del, upptagas för vart och

ett av budgetåren 1936/1937—1940/1941. Det för samtliga försvarsgrenars

kasernbyggnader m. m. anvisade lånekapitalet bör följaktligen avskrivas på

samma sätt som av Kungl. Maj:t för flygvapnet föreslagits, nämligen under tio

år, räknat från och med budgetåret 1936/1937. Med utgångspunkt från de

angivna kostnaderna för fasta anläggningar, sammanlagt c:a 37.8 milj. kronor,

skulle de årliga avskrivningsanslagen komma att uppgå till 3.8 milj. kronor.»

I anslutning till särskilda utskottets av riksdagen numera godkända förslag

i utskottets utlåtanden nr 1 och 3 får statsutskottet hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

15

att riksdagen må till Avskrivning av till vissa engångskostnader

för försvarsvåsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 3,800,000

kronor.

Stockholm den 12 juni 1936. *

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 163.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

Bilaga.

Sammanställning över anslagen till avbetalning å statsskulden.

Kronor

A. Amortering å vissa lån.

1 1931 års 4 % lån ..................................... 1,020,100

2 1933 » 4 % » 1,298,600

3 Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags av staten övertagna re
verslån

av år 1930 .............................. 97,400

Säger 2,416,100

B. Avskrivning av lånekapital m. m.

1 Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital............. 4,000,000

Avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital

:

2 Förslagsanslag, därav 7,000,000 kronor att

utgå av automobilskattemedel.......... 56,000,000

3 Reservationsanslag....................... 60,500,000 116,500,000

4 Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmåls
föreningen.

.......................................... 9,000,000

5 Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskonto
rets

avskrivningskonto................................. 1,000,000

6 Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsen
dets

byggnader m. m. anvisat lånekapital............ • • •_3,800,000

Säger 134,300,000

Summa 136,716,100.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 267 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å st a1 i texten