Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning om anslag till förskott av kostnader för uppgörande av byggnadsplaner.
1936-03-10 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning om anslag till förskott av kostnader för uppgörande av byggnadsplaner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 46''.
5
Nr 46.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1936 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning gjorda framställning
om anslag till förskott av kostnader för uppgörande av
byggnadsplaner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen avlåtna. den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936
1937 har Kungl. Majit (punkt 55, sid. 145—157, av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samina dag) föreslagit
riksdagen att till förskott av kostnader för uppgörande av byggnadsplaner
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Vid den nya stadsplanelagstiftningens antagande år 1931 förutsattes, att
kostnaderna för uppgörande av byggnadsplan skulle i regel behöva förskjutas
av statsverket. Vidare uttalades (första lagutskottets utlåtande nr 27), att
den föreslagna skyldigheten för markägarna att gälda dessa kostnader i
vissa fall kunde bliva allt för betungande för markägarna, då frivillig medverkan
från vederbörande kommuns sida icke alltid syntes vara att påräkna.
samt att det i dylikt fall kunde bliva nödigt, att staten i en eller annan form
helt eller delvis trädde emellan.
Sedermera har, i samråd med särskilda, av departementschefen utsedda
sakkunniga, utredning verkställts inom byggnadsstyrelsen rörande bland
annat frågorna om förskott av statsmedel till bestridandet av kostnader för
uppgörande av byggnadsplaner samt örn statsbidrag för ändamålet, över
vilken utredning utlåtanden avgivits av, bland andra, statskontoret och riksräkenskapsverket.
Erfarenheterna under de efter den nya stadsplanelagstiftningens införande
förflutna åren hava, enligt vad departementschefen framhållit, givit
vid handen, att det, för att en byggnadsplan skall komma till stånd, kan
vara nödvändigt att statsverket förskottsvis bestrider kostnaderna härför.
Departementschefen erinrar örn att medel för berörda ändamål hittills icke
anvisats av statsmakterna men att inom vissa län .sådana kostnader förskjutits
av länsstyrelserna med anlitande av tillgängliga medel. Då en dylik
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 46.
tt
anordning icke synts i längden tillfredsställande, bar departementschefen
funnit sig böra i anslutning till vad från skilda håll förordats tillstyrka, ali
för ifrågavarande ändamål å riksstaten upptages ett särskilt anslag. I anslutning
härtill har departementschefen vidare anfört:
I syfte att vinna någon kännedom om medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål hava länsstyrelserna anmodats lämna uppgift å beloppen av de
förskott å kostnader för byggnadsplaner, som redan utgått. Av dessa i slutet
av september 1935 lämnade uppgifter framgår, att förskott utlämnats i tolv
län till ett sammanlagt belopp av i runt tal 135 000 kronor och att dessa förskott
icke beräknats bliva återbetalade under innevarande budgetår.
Vad beträffar medelsbehovet för ytterligare tillkommande byggnadsplaner
har vid den i det föregående omförmälda utredningen räknats med ett
totalbelopp av omkring 2 miljoner kronor, vilket belopp förutsatts skola
behöva utgå under loppet av 10 år. Utan närmare kännedom om de förhållanden,
som ansetts motivera de med nämnda kostnadssumma avsedda
byggnadsplanerna, är det uppenbarligen icke möjligt att tillförlitligt bedöma
medelsbehovet. Med hänsyn till nyssnämnda redan utanordnade förskottsbelopp
och då, på sätt statskontoret föreslagit, återbetalda förskott synas
böra tillföras det anslag, som må komma att anvisas, för att användas till
förskottering av andra byggnadsplanekostnader, synes det emellertid vara
tillräckligt, örn för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas ett
anslag av 200 000 kronor.
I likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket har jag efter samråd
med chefen för finansdepartementet funnit lämpligast, att nämnda belopp
anvisas såsom reservationsanslag, att utgå av lånemedel, under rubriken
Fonden för förlag till statsverket. Vid sådant förhållande bör anslaget disponeras
av Kungl. Majit för att, efter därom gjorda ansökningar, fördelas
mellan länen i mån av behov. I första hand böra givetvis redan förskotterade
medel avföras å anslaget.
Beträffande förskottsfrågan torde jag till sist få meddela, att fråga örn
ordningen för utkrävande av de särskilda markägarnas betalningsansvar för
statens fordran på grund av utlagt förskott upptagits till särskild utredning.
Något anslag för statsbidrag till kostnader för uppgörande av byggnadsplaner
har däremot icke ansetts erforderligt för nästkommande budgetår.
Departementschefen har härom anfört följande:
Vad därefter angår frågan om statsbidrag till kostnader för uppgörande
av byggnadsplaner är jag i likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket
av den uppfattningen, att dylikt bidrag endast i enstaka undantagsfall
bör komma i fråga. Gällande stadsplanelagstiftning förutsätter icke
slatsbidrag men räknar väl med möjligheten av bidrag av vederbörande
kommun till bestridande av dylika kostnader. Principiellt torde, även för
det fall att i byggnadsplan^! ingå markområden, vilkas ägare icke kunna
anses hava nytta av planens tillkomst, kostnaderna för byggnadsplan uppgörande
böra belasta de markägare, vilka hava nytta av planen, i den mån
icke bidrag av kommunen erhålles. Åtminstone tills vidare, i avvaktan å
ytterligare erfarenhet, synes statsbidrag icke böra ifrågakomma i vidare mån
än att Kungl. Majit eller den myndighet Kungl. Majit därtill förordnar må.
där så kan av särskilda skäl anses påkallat, efter prövning i varje särskilt
fall kunna helt eller delvis befria en eller annan markägare i svag ekonomisk
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 46.
ställning från skyldigheten att återgälda på honom belöpande, av statsverket
utlagt förskott. Lämpligaste sättet för täckande av sålunda avskriven fordran
torde senare få upptagas till prövning, och något anslag för ändamalet torde
icke behöva upptagas å riksstaten för nästa budgetår. Därest riksdagen icke
häremot uttalar erinran, torde uppkommande frågor örn statsbidrag fa behandlas
i nu angiven ordning.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemsiäller ut- Utskottet.
skottet,
''• „
att riksdagen må till förskott av kostnader för uppgörande
av byggnadsplaner under Utgifter för kapitalökning och
rubrik Fonden för förlag till statsverket för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor,
att utgå av lånemedel.
Stockholm den 10 mars 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: Desamma, som antecknats under utskottets utlåtande nr 45 dock
att herr Magnusson i Skövde deltagit i ärendets behandling i stället för herr Olsson
i Staxäng. __
Reservation
av herr Magnusson i Skövde, som ansett, att utskottet bort i motiveiingen
uttala, att vid uppgörande av stads- och byggnadsplaner, särskilt för mindre
orter, bör tillses, att dessa planer icke givas onödigt stor omfattning, vilket
kan förorsaka dels onödigt stora kostnader, dels ock olämplig bundenhet
i fråga örn förfogandet över mark, belägen i ytterområden.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn anslag tili förskott av a1 i texten