Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning om anslag till förskott av kostnader för uppgörande av byggnadsplaner.

1936-03-10 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning om anslag till förskott av kostnader för uppgörande av byggnadsplaner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46''.

5

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning gjorda framställning

om anslag till förskott av kostnader för uppgörande av

byggnadsplaner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna. den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936

1937 har Kungl. Majit (punkt 55, sid. 145—157, av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samina dag) föreslagit

riksdagen att till förskott av kostnader för uppgörande av byggnadsplaner

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vid den nya stadsplanelagstiftningens antagande år 1931 förutsattes, att

kostnaderna för uppgörande av byggnadsplan skulle i regel behöva förskjutas

av statsverket. Vidare uttalades (första lagutskottets utlåtande nr 27), att

den föreslagna skyldigheten för markägarna att gälda dessa kostnader i

vissa fall kunde bliva allt för betungande för markägarna, då frivillig medverkan

från vederbörande kommuns sida icke alltid syntes vara att påräkna.

samt att det i dylikt fall kunde bliva nödigt, att staten i en eller annan form

helt eller delvis trädde emellan.

Sedermera har, i samråd med särskilda, av departementschefen utsedda

sakkunniga, utredning verkställts inom byggnadsstyrelsen rörande bland

annat frågorna om förskott av statsmedel till bestridandet av kostnader för

uppgörande av byggnadsplaner samt örn statsbidrag för ändamålet, över

vilken utredning utlåtanden avgivits av, bland andra, statskontoret och riksräkenskapsverket.

Erfarenheterna under de efter den nya stadsplanelagstiftningens införande

förflutna åren hava, enligt vad departementschefen framhållit, givit

vid handen, att det, för att en byggnadsplan skall komma till stånd, kan

vara nödvändigt att statsverket förskottsvis bestrider kostnaderna härför.

Departementschefen erinrar örn att medel för berörda ändamål hittills icke

anvisats av statsmakterna men att inom vissa län .sådana kostnader förskjutits

av länsstyrelserna med anlitande av tillgängliga medel. Då en dylik

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

tt

anordning icke synts i längden tillfredsställande, bar departementschefen

funnit sig böra i anslutning till vad från skilda håll förordats tillstyrka, ali

för ifrågavarande ändamål å riksstaten upptages ett särskilt anslag. I anslutning

härtill har departementschefen vidare anfört:

I syfte att vinna någon kännedom om medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål hava länsstyrelserna anmodats lämna uppgift å beloppen av de

förskott å kostnader för byggnadsplaner, som redan utgått. Av dessa i slutet

av september 1935 lämnade uppgifter framgår, att förskott utlämnats i tolv

län till ett sammanlagt belopp av i runt tal 135 000 kronor och att dessa förskott

icke beräknats bliva återbetalade under innevarande budgetår.

Vad beträffar medelsbehovet för ytterligare tillkommande byggnadsplaner

har vid den i det föregående omförmälda utredningen räknats med ett

totalbelopp av omkring 2 miljoner kronor, vilket belopp förutsatts skola

behöva utgå under loppet av 10 år. Utan närmare kännedom om de förhållanden,

som ansetts motivera de med nämnda kostnadssumma avsedda

byggnadsplanerna, är det uppenbarligen icke möjligt att tillförlitligt bedöma

medelsbehovet. Med hänsyn till nyssnämnda redan utanordnade förskottsbelopp

och då, på sätt statskontoret föreslagit, återbetalda förskott synas

böra tillföras det anslag, som må komma att anvisas, för att användas till

förskottering av andra byggnadsplanekostnader, synes det emellertid vara

tillräckligt, örn för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas ett

anslag av 200 000 kronor.

I likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket har jag efter samråd

med chefen för finansdepartementet funnit lämpligast, att nämnda belopp

anvisas såsom reservationsanslag, att utgå av lånemedel, under rubriken

Fonden för förlag till statsverket. Vid sådant förhållande bör anslaget disponeras

av Kungl. Majit för att, efter därom gjorda ansökningar, fördelas

mellan länen i mån av behov. I första hand böra givetvis redan förskotterade

medel avföras å anslaget.

Beträffande förskottsfrågan torde jag till sist få meddela, att fråga örn

ordningen för utkrävande av de särskilda markägarnas betalningsansvar för

statens fordran på grund av utlagt förskott upptagits till särskild utredning.

Något anslag för statsbidrag till kostnader för uppgörande av byggnadsplaner

har däremot icke ansetts erforderligt för nästkommande budgetår.

Departementschefen har härom anfört följande:

Vad därefter angår frågan om statsbidrag till kostnader för uppgörande

av byggnadsplaner är jag i likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket

av den uppfattningen, att dylikt bidrag endast i enstaka undantagsfall

bör komma i fråga. Gällande stadsplanelagstiftning förutsätter icke

slatsbidrag men räknar väl med möjligheten av bidrag av vederbörande

kommun till bestridande av dylika kostnader. Principiellt torde, även för

det fall att i byggnadsplan^! ingå markområden, vilkas ägare icke kunna

anses hava nytta av planens tillkomst, kostnaderna för byggnadsplan uppgörande

böra belasta de markägare, vilka hava nytta av planen, i den mån

icke bidrag av kommunen erhålles. Åtminstone tills vidare, i avvaktan å

ytterligare erfarenhet, synes statsbidrag icke böra ifrågakomma i vidare mån

än att Kungl. Majit eller den myndighet Kungl. Majit därtill förordnar må.

där så kan av särskilda skäl anses påkallat, efter prövning i varje särskilt

fall kunna helt eller delvis befria en eller annan markägare i svag ekonomisk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

ställning från skyldigheten att återgälda på honom belöpande, av statsverket

utlagt förskott. Lämpligaste sättet för täckande av sålunda avskriven fordran

torde senare få upptagas till prövning, och något anslag för ändamalet torde

icke behöva upptagas å riksstaten för nästa budgetår. Därest riksdagen icke

häremot uttalar erinran, torde uppkommande frågor örn statsbidrag fa behandlas

i nu angiven ordning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemsiäller ut- Utskottet.

skottet,

''• „

att riksdagen må till förskott av kostnader för uppgörande

av byggnadsplaner under Utgifter för kapitalökning och

rubrik Fonden för förlag till statsverket för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Stockholm den 10 mars 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Desamma, som antecknats under utskottets utlåtande nr 45 dock

att herr Magnusson i Skövde deltagit i ärendets behandling i stället för herr Olsson

i Staxäng. __

Reservation

av herr Magnusson i Skövde, som ansett, att utskottet bort i motiveiingen

uttala, att vid uppgörande av stads- och byggnadsplaner, särskilt för mindre

orter, bör tillses, att dessa planer icke givas onödigt stor omfattning, vilket

kan förorsaka dels onödigt stora kostnader, dels ock olämplig bundenhet

i fråga örn förfogandet över mark, belägen i ytterområden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn anslag tili förskott av a1 i texten