Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna andel'' riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1936-03-13 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna andel'' riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937
av utgifterna andel'' riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen
avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit
(punkt 1, sid. 1 och 2, av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kominunikationsärenden för samma dag) gjort framställning
beträffande anslag till kommunikationsdepartementet: Avlöningar.
Jämfört med medelsanvisningen för motsvarande ändamål under innevarande
budgetår innebär förslaget ej annan ändring, än att medel beräknats
för den särskilda förhöjningen med 120 kronor för år av det provisoriska
dyrortstillägget. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen .................. kronor 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis..................................................... » 127,700
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis...................................................... » 18,400
4. Avlöning till tjänsteman å extra stat, för
slagsvis.
.............. » 10,600
5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit .......................................... » 16,500
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr ti. eis 88 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m....... kronor 27,000
b. Avlöningsförhöjningarm.m.,
förslagsvis ......................- » 1,500 kronor 28,500
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............... » 8,100
Summa förslagsanslag kronor 233,800;
b) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 233,800 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 3), som avser anvisande av samma belopp som
för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
41,100 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 3, sid. 4—51) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937;
dels till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 446,700 kronor, därav förslagsvis
183,000 kronor att utgå av automobilskattemedel;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,
som vid genomförandet av de i förslaget innefattade
organisationsändringarna må erfordras.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat en inom första kammaren
av herr Carl Forssell väckt motion, nr 186, däri hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts äskande örn anslag av 9,200 kronor för
anställande av en geotekniker inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär i huvudsak följande förändringar
beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat.
På sätt statsmakterna vid behandlingen av frågan örn fortsatt understöd
till svensk luftfart förutsatt, skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3
och med den 1 juli 1936 bliva luftfartsmyndighet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har till behandling upptagit fråga örn samordnande av luftfartsärendena
med styrelsens järnvägsärenden, nu hörande under styrelsens
järnvägsbyrå, i en gemensam byrå. Styrelsen har emellertid funnit övervägande
skäl tala för inrättandet av en särskild luftfartsbyrå. Statskontoret
bär däremot givit det förra alternativet sin anslutning. Departementschefen
har förordat en organisation med gemensam byrå för järnvägs- och luftfartsärenden.
Vid detta ståndpunktstagande har han väsentligen stött sig på
den allmängiltiga principen, att ett ämbetsverks organisation icke bör göras
vidlyftigare än som kan anses nödvändigt med hänsyn till arbetets art
och omfattning. I överensstämmelse härmed skulle å byrån för järnvägsoch
luftfartsärenden under byråchefen för vartdera slaget av ärenden sortera
en ordinarie inspektör (järnvägs- respektive luftfartsinspektör) i lönegrad
B 28 och en ordinarie byråingenjör (B 21), varjämte å byrån skulle placeras,
förutom den nuvarande kontorsskrivaren, en biträdande ingenjör (21).
Järnvägsinspektörstjänsten samt den för järnvägsärenden avsedda byråingenjörsbefattningen
skulle ersätta, den förra den nuvarande ordinarie
maskininspektörstjänsten (B 28) och den senare en nu å styrelsens extra
stat i lönegraden B 22 uppförd befattning såsom assistent åt maskininspektören,
medan motsvarande befattningar för luftfartsärendena samt den för
båda slagen av ärenden avsedda biträdande ingenjörstjänsten skulle nyinrättas.
Till de arbetsuppgifter, som för närvarande åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vägtrafikinspektion [med en väginspektör (B 29)], skulle enligt
det av automobilbesiktningssakkunniga framlagda förslaget tillkomma hand
läggningen av de ärenden, som tillföras styrelsen genom överflyttning på
styrelsen av uppgiften såsom chefsmyndighet för automobilbesiktningsmännen.
Bland annat med hänsyn härtill har departementschefen tillstyrkt, att vägtrafikinspektionen
nu utbrytes ur vägbyrån och organiseras såsom särskild
byrå (vägtrafikbyrån). Yad särskilt angår frågan om överflyttning från länsstyrelserna
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av granskningen av besiktningsmännens
redovisningar, har departementschefen i likhet med riksräkenskapsverket
och väg- och vattenbyggnadstyrelsen funnit en sådan anordning
lämplig.
I anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag skulle för vägtrafikbyrån,
förutom byråchef (B 30) även benämnd vägtrafikinspektör, å staten
upptagas en förste byråingenjör (B 26) och en byråingenjör (B 21), varjämte
den nuvarande extra ordinarie assistenten (21) skulle bibehållas. A andra sidan
skulle den nuvarande befattningen som vägtrafikinspektör (extra stat B 29)
indragas.
Den å brobyrån för tillgodoseende av dess ordinära behov av arbetskraft
placerade personalen utgöres sedan den 1 juli 1934 av 1 byråchef och broinspektor
(B 30), 1 förste byråingenjör (B 26), 1 byråingenjör (B 21), 3 biträdande
ingenjörer (e. o. 21) samt kvinnliga biträden. Viig- och vattenbyggnadsstyrelsen
har föreslagit att 5 nu från anslag till skenfria korsningar,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
respektive anslag till broar oell hamnar avlönade ingenjörer måtte få såsom
extra ordinarie tjänstemän överflyttas till styrelsens stat med avlöning, en
i lönegrad 26 och fyra i lönegrad 21. Departementschefen har emellertid
ansett dylik överflyttning böra medgivas för allenast 3 ingenjörer, därav en
i lönegraden 26 och 2 i lönegraden 21.
Beträffande hamnbyrån föreslås inrättande av en ordinarie förste byråingenjörs
tjänst i lönegrad B 26 samt indragning av biträdande hamningenjörsbefattningen
å extra stat i lönegrad B 22.
På förslag av 1931 års väg- och brosakkunniga och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har departementschefen tillstyrkt att inom styrelsen å extra
stat såsom förste byråingenjör i lönegraden B 26 anställes en geotekniker
Till stöd härför har departementschefen anfört följande:
Även enligt min mening föreligger behov av geoteknisk sakkunskap inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ett behov som nu torde böra tillgodoses
genom att, på sätt tidigare skett i järnvägsstyrelsen, en särskild befattning
inrättas för ändamålet. I likhet med lönenämnden och statskontoret anser jag
denna befattning böra tills vidare uppföras å extra stat. Mot den föreslagna
löneställningen, lönegrad B 26, synes med hänsyn till nödiga kvalifikationer
hos befattningshavaren icke vara något att erinra. Då arbetsuppgifterna omspänna
såväl brobyråns som de övriga byggnadstekniska byråernas verksamhetsområden,
delar jag uppfattningen, att befattningshavaren bör direkt
underställas styrelsens chef.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att betydande kostnader
nedlagts å geotekniska undersökningar i samband med brobyggnadsföretag,
till vilka kostnader utgå statsbidrag i samma mån som till själva
broföretaget. Ifrågavarande befattningshavare bör, i den mån tjänsten
i övrigt det medgiver, övertaga dessa uppgifter och sålunda i geotekniskt
avseende tillhandagå vägdistrikt, städer och enskilda med råd och upplysningar
samt för deras räkning verkställa uppdrag och förrättningar,
allt beträffande sådana företag, till vilka statsbidrag beviljats eller kan ifrågakomma.
På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt synes ersättning
härför böra utgå till statsverket enligt taxa, som Kungl. Majit vid bifall till
förevarande förslag torde fastställa. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
framhållit såsom icke osannolikt, att statsverkets utgifter för befattningshavaren
skulle kunna täckas genom dessa ersättningar.
Dessutom har föreslagits vissa mindre förändringar beträffande amanuenssamt
rit- och skrivbitr äd ospers anal.
Beträffande de förändringar i fråga erni kostnader, som föranledas av de i
det föregående förordade organisationsförslagen, har departementschefen i
fråga örn den totala kostnadsökningen åberopat följande sammanställning:
1935/1936
1936/1937
Ökning
1936/1937
Kronor
Kronor
Kronor
Vanliga skattemedel..........
................................. 215,400
263,700
48,300
Automo bilskattemedel......
............................... 121,500
1*3,000
61,500
Summa kronor 336,900
446,700
109,800
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
5
I anslutning härtill har departementschefen anfört följande:
Ökningen å vanliga skattemedel hänför sig huvudsakligen till inordnandet
i styrelsen av luftfartsmyndigheten. Härav föranledd ökning, frånsett dyrtidsoch
dyrorts tillägg men inräknat avlöningsförhöjning, uppgår till i runt tal
28,000 kronor men kompenseras till ett belopp av 15,400 kronor av att anslaget
till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart utgår ur
riksstaten och till ett belopp av 3,600 kronbl- av minskad belastning å postverkets
medel. Nettoökningen skulle sålunda uppgå till å sjätte huvudtiteln
12,600 kronor och, med hänsyn tagen till postmedlen, till 9,000 kronor.
Hen återstående ökningen å vanliga skattemedel, i runt tal 20,300 kronor,
hänför sig till följande föreslagna befattningar m. m.: en befattning för geotekniker
(9,200 kronor), en befattning för förste byråingenjör å hamnbyrån
mot uteslutande av befattningen för biträdande hamningenjör (netto 2,200
kronor), en halvtidsamanuens å kameralbyrån (2,000 kronor), för verket gemensamma
befattningar för ritare, kvinnliga biträden och expeditionsvakt (10,700
kronor), avlöningsförhöjningar (700 kronor) samt ändrade beräkningsgrunder
för dyrortstillägg och nya sådana (6,800 kronor). Från sålunda angiven bruttoökning
av tillhopa 31,600 kronor avgår nettominskning å 1,300 kronor till
följd av byrådirektörens å övergångsstat avgång från tjänst vid utgången av
år 1936. Skillnaden mellan återstående kostnadsökning, 30,300 kronor, och
nyss angivna belopp av 20,300 kronor motsvaras av det föreslagna ianspråktagandet
av 10,000 kronor av automobilskattemedel för bestridande av avlöningskostnader
för styrelsens verksamhet i allmänhet. Anmärkas må, att
i beloppet 30,300 kronor inräknats 2,000 kronor för ett från brobyggnadsanslag
överflyttat kontorsbiträde och 3,800 kronor för en från hainnbyggnadsanslag
överflyttad ritare.
Ökningen av kostnader att bestridas av automobilskattemedel, vilken ökning,
frånsett nyssnämnda belopp av 10,000 kronor, uppgår till 51,500 kronor,
hänför sig väsentligen till inrättandet av en vägtrafikbyrå och överflyttning
av ingenjörsbefattningar från brobyggnadsanslag till styrelsens stat. Den
nya vägtrafikbyrån föranleder en nettoökning, frånsett dyrorts- och dyrtidstillägg,
å 19,100 kronor, därvid icke medräknats den här förut under vanliga
skattemedel inräknade lönen för ett ordinarie kontorsbiträde (2,800 kronor)
och halva lönen för den från hamnbyggnadsanslag överflyttade ritaren (1,900
kronor) tillhopa 4,700 kronor. Överflyttningen av ingenjörsbefattningar från
brobyggnadsanslag representerar ett belopp av 19.500 kronor inklusive medel
för avlöningsförhöjningar. I återstoden av bruttoökningen eller 11,500 kronor
ingå 3,100 kronor för dyrortstillägg, 4,800 kronor för dyrtidstillägg och 5,000
kronor att tillföras civila pensionsfonden. För sistnämnda ändamål tages
under innevarande budgetår ett belopp av 3,100 kronor i anspråk direkt
från statens automobilskattemedelsfond.
En sammanställning av vad här anförts rörande de för skilda ändamål
under löpande och nästkommande budgetår tillgängliga respektive erfor
-
derliga medlen ter sig sålunda:
1935/1936
Kronor
1936/1937
Kronor
Styrelsens nuvarande anslag .................................
............ 336,900
336,900
Personal överflyttad från byggnadsanslag ............
I juftfartsärenden:
............ 25,300
25,300
å sjätte huvudtiteln.............................................
............ 15,400
28,000
av postmedel.........................................................
............ 3,600
—
Vägtrafikbyrån, ökning..........................................
............ —
21,900
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
1935/1936 1936/1937
Kronor Kronor
Extra stat B 22 utbytt mot ordinarie B 26 å hamnbyrån,
ökning ............................................................................. — 2,200
Halvtidsamanuens å kameralbyrån.................................... — 2,000
Geotekniker......................................................................... — 9,200
Expeditionsvakt..................................................................... — 2,100
Här ej förut medräknade avlönhigsförhöjningar, ökning — 700
Dyrortstillägg, ökning ........................................................ — 9,900
Dyrtidstillägg, ökning ........................................................ — 4,800
Ersättning till civila pensionsfonden................................ 3,100 5,000
Brutto kronor 384,300 448,000
Avgår nettominskning för avgående byrådirektören ...... — 1.300
Netto kronor 384,300 446,700
Statsverkets utgiftsökning, kronor 62,400.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar ej givit utskottet anledning till
särskilt uttalande utom i vad angår den föreslagna nya geoteknikerbefattningen
(förste byråingenjör å extra stat i lönegraden B 26).
I avseende å nämnda befattning, mot vars inrättande motionsvis vissa
invändningar framställts, vill utskottet framhålla, att av utvecklingen får
anses ådagalagt betydelsen av att en dylik fackman finnes att tillgå hos
styrelsen. Hans sakkunskap är särskilt behövlig för att — i samband med
styrelsen åvilande kontroll eller eljest — lämna erforderlig medverkan för att
tillförlitliga planer och beräkningar rörande bro- och hamnbyggnader skola
kunna åstadkommas. I detta avseende må särskilt framhållas de ofta svårbedömliga
grundförhållanden, som äro bestämmande för avvägningen av
konstruktionerna för exempelvis brofästen och kajer. Även vägbyggnaderna
äro numera ofta stora tekniska företag med vidlyftiga bank- och skärningsarbeten.
Svenska vägstyrelsernas förbund har framhållit hurusom det alltför
länge försummats att vid vägars anläggning anlita geoteknisk sakkunskap,
vilket medfört en mångfald ras eller kostnadsfördyrande förstärknings- och
omläggningsarbeten.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter har utskottet ej velat motsätta
sig Kungl. Maj:ts förslag, att hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en
geotekniker på extra stat anställes i lönegraden B 26.
Utskottet har emellertid uppmärksammat, att i järnvägsstyrelsen redan
finnas två ordinarie geotekniker, därav en i lönegraden B 27 och en i lönegraden
B 26. Med hänsyn till den begränsade utsträckning, vari banbyggnadsarbeten
numera pågå, kan det ifrågasättas huruvida dessa båda tjänstemäns
arbetskrafter hädanefter skola behöva helt tagas i anspråk för statens
järnvägar. Det synes utskottet böra övervägas huruvida ej genom samverkan
mellan järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sådana organisatoriska
anordningar efterhand skulle kunna träffas, att de båda styrelsernas
behov av geoteknisk sakkunskap kunde gemensamt tillgodoses med
allenast två tjänstemän.
Utskottet, som alltså tillstyrker att anslag för nästkommande budgetår
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
7
beredes till förevarande geoteknikerbefattning, tillstyrker jämväl i övrigt Kungl.
Maj:ts under nu förevarande punkt i statsverkspropositionen framställda förslag.
Den av departementschefen förordade avlöningsstaten innehåller en förslagsvis
beräknad anslagspost till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat
beslut i fråga örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare
i statens tjänst, förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal
komma att utgå efter samma grunder, som må bliva gällande för
statens befattningshavare i allmänhet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å herr Forssells motion (1:186), må
a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
:
Befattning Personalförteckning''. Lönegrad
Väg- och vattenbyggnads styrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
4 byråchefer .................................................................... B 30
1 järnvägsinspektor ......................................................... B 28
1 luftfartsinspektör ........................................................ B 28
2 förste byråingenjörer ................................................. B 26
1 förste revisor................................................................. B 24
3 byråingenjör er.............................................................. B 21
3 revisorer ........................................................................ B 21
1 kansliskrivare ............................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt................................................... B 7
4 kanslibiträden .............................................................. B 7
2 expeditionsvakter ......................................................... B 5
5 kontorsbiträden ......................................................... B 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 byrådirektör .................................................................. B 28
Tjänsteman å extra stat.
1 förste byråingenjör ...................................................... B 26
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 byråchef och broinspektor ........................................ B 30
1 byråchef och vägtrafikinspektör ................................. B 30
3 väginspektor ............................................................... B 29
2 förste byråingenjörer ................................................... B 26
3 byråingenjörer.............................................................. B 21;
Anm. Den å ordinarie stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i
tjänst.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat. Kronor
Väg- och vattenbyggnads styrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 192,800
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis 5,300
3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis ... 9,200
4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.............................. 600
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m............................... 50,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 3,300 53;300
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis ................................ 12,500
Säger kronor 273,700
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-
slagsvis ............................................ 98,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m............................... 46,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 3,200 50,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis....................................... 5,900
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis............................................. 14,100
5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras
civila pensionsfonden ...................... 5,000
Säger kronor 173,000
Summa förslagsanslag kronor 446,700;
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av kronor 446,700,
därav förslagsvis 183,000 kronor att utgå av automobilskattemedel;
d)
bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och
tillämpningsbestämmelser, som vid genomförandet av i förslaget
ingående organisationsändringar må erfordras.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, sid. 51—57) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
93,500 kronor, därav förslagsvis 30,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 9
5:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 57—69)
föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen
i länen, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937;
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
förslagsanslag av 584,600 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle den nuvarande vägingenjörsassistentbefattningen
i Göteborgs och Bohus län utbytas mot en biträdande vägingenjörstjänst.
Härigenom skulle antalet biträdande vägingenjörer (lönegrad
20) ökas till 10 och antalet vägingenjörsassistenter minskas till 13.
Vidare skulle nämnda vägingenjörsassistenter inordnas i den löneplan för
extra tjänstemän, som intagits i 26 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397)
med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade
verk inom allmänna civilförvaltningen. Genom placering i lönegrad
18 i denna löneplan skulle assistenterna härvid erhålla begynnelselön, motsvarande
det nuvarande arvodet, med rätt till uppfattning en löneklass
efter tre års tjänstgöring.
Härjämte har föreslagits ökning dels med 10,000 kronor till 95,000 kronor
av anslagsmedlen till avlöningar till rit- och skrivbiträden, dels ock med
8,000 kronor till 90,000 kronor av de för expenskostnader avsedda medlen.
Slutligen har å vägorganisationens stat ansetts böra upptagas ett mot
befattningshavarnas pensionsavdrag svarande belopp, att tillföras civila pensionsfonden.
Övriga av Kungl. Majit föreslagna ändringar äro föranledda av den nya
ortsgrupperingen och de ändrade bestämmelserna rörande det provisoriska
dyrortstillägget.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till be
handling förehaft en inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund
väckt motion, nr 199, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta ombilda
befattningarna som rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden åt vägingenjörerna
till ordinarie eller extra ordinarie tjänster.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vad till en början angår det motionsvis framställda yrkandet, vill utskottet
endast framhålla, att frågan om rit- och skrivbiträdenas samt de
kamerala biträdenas anställningsförhållanden torde vara av beskaffenhet att
böra tagas under övervägande vid den pågående utredningen rörande länsstyrelsernas
organisation. Vid sådant förhållande torde motionen ej böra
föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Den av departementschefen förordade staten innehåller under rubriken
avlöningar en förslagsvis beräknad anslagspost till dyrtidstillägg. Då riksdagen
ännu icke fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg under nästa budgetår
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen
åt hithörande personal komma att utgå efter samma grunder, som må bliva
gällande för statens befattningshavare i allmänhet.
Då Kungl. Maj.ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å herr Hedlunds i Östersund motion II: 199, må
a) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
......................... 244,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
Grundavlöningar m. m................... kronor 252,000
Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
....................................... » 5,500 257,500
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .............................. 1,500
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis .................................... 45,800
5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras
civila pensionsfonden ....................... 10,800
Säger kronor 559,600
Omkostnader. Kronor
1. Reseersättningar, förslagsvis .............................. 175,000
2. Expenser, förslagsvis .......................................... 90,000
Säger kronor 265,000
Summa kronor 824,600
Särskilda uppbördsmedel.
Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som
verkställts av vägingenjörer och deras biträden ...... 240,000
Nettoutgift förslagsvis kronor 584,600;
b) till vägorganisationen i länen för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 584,600 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
6:o) Reseersättning till nämndemän vid vägsyn. Kungl. Maj:t har (punkt
6, sid. 69) föreslagit riksdagen att till reseersättning till nämndemän vid
vägsyn för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.
För innevarande budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag av 8,500 kronor
till bestridande av den på staten jämlikt 35 § tionde stycket lagen den 23
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
11
oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet ankommande
andelen i kostnaderna för reseersättning till nämndemän vid vägsyn.
Angivna stadgande i gällande väglag saknar motsvarighet i den nya väglagstiftning,
som träder i kraft den 1 januari 1937, då således behovet av
medel för ifrågavarande ändamål upphör. Då emellertid vägsyn bör förrättas
tidigt på våren eller sent på hösten, har anslag ansetts erforderligt även
för nästa budgetår. I saknad av erfarenhet örn belastningen har anslaget
härvid befunnits böra upptagas å riksstaten med oförändrat belopp, 8,500
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till reseersättning till nämndemän vid vägsyn
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 8,500
kronor.
7:o) Ändrade grunder för statsbidrag till den allmänna väghållningen.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ändrade grunder för statsbidrag
till den allmänna väghållningen (punkt 7, sid. 69—92) jämte i ämnet väckta
motioner kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
8:o) Bidrag till byggande av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt 8,
sid. 92—99) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av landsvägar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel.
Kungl. Majits förslag innefattar sammanslagning till ett anslag av de nuvarande
båda anslagen till landsvägar och vanliga bygdevägar och till enkla
bygdevägar. Dessa två anslag hava från och med budgetåret 1931/1932 varit
uppförda med respektive 5,250,000 och 1,350,000 kronor.
I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr Eric Hansson i Vännäsby
väckt motion, nr 82, däri hemställts att riksdagen måtte besluta att till
bidrag till byggande av landsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Utskottet tillstyrker, att de nuvarande båda anslagen till landsvägar och
vanliga bygdevägar och till enkla bygdevägar sammanslås till ett anslag.
Härigenom skulle underlättas avvägningen av anslagen såväl mellan länen
som mellan de olika vägf öre tagen.
Det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet överstiger med 400,000 kronor
sammanlagda beloppet av de för innevarande budgetår till ifrågavarande
ändamål anvisade medlen. Särskilt med hänsyn härtill finner sig utskottet
icke kunna förorda, att, på sätt motionsvis hemställts, ytterligare anslags
-
Utskollet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
höjning nu vidtages. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag jämväl
i vad avser anslagsbeloppet, hemställer utskottet,
sitt riksdagen, med avslag å herr Hanssons i Yännäsby motion
II: 82 i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må till bidrag till byggande av landsvägar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
9:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 9,
sid. 99—101) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 234, har herr G. Nyblom
hemställt, att anslaget till ödebygdsvägar måtte utsträckas att omfatta även
Gävleborgs län samt Kopparbergs län i dess helhet, och att anslaget med
hänsyn härtill måtte höjas från 1,600,000 till 1,700,000 kronor.
Till anläggande av ödebygdsvägar har riksdagen från och med år 1919
anvisat årliga anslag, till en början avsedda endast för de fyra nordligaste
länen. Anslagets användning har sedermera utvidgats att omfatta från och
med budgetåret 1925/1926 de nordligare delarna av Kopparbergs län samt
från och med budgetåret 1933/1934 även de nordligare delarna av Värmlands
län. Under sjätte huvudtiteln hava hittills för ifrågavarande ändamål anvisats
sammanlagt 11,235,000 kronor, varav för budgetåren 1932—1936 respektive
1,000,000, 1,200,000, 1,200,000 och 1,400,000 kronor.
Utöver de medel, som sålunda anvisats under sjätte huvudtiteln, har
Kungl. Majit för ifrågavarande ändamål genom beslut den 7 september 1934
av det å riksstaten för budgetåret 1934/1935 under rubrik »Fonden för förlag
till statsverket» upptagna reservationsanslaget till vissa vägbyggnadsarbeten
anvisat sammanlagt 1,540,000 kronor.
Förevarande anslag till ödebygdsvägar har tillkommit för att underlätta
för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under sällsynt hårda förhållanden
levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Anslaget, som
tvivelsutan fyller en Hacket behjärtansvärd uppgift, är för närvarande till
sin användning begränsat till Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands
och Jämtlands län samt de nordligare delarna av Kopparbergs och av Värmlands
län.
Då nu i en väckt motion påyrkas anslagets utsträckning även till de sydligare
delarna av Kopparbergs län samt dessutom till hela Gävleborgs län
vill utskottet ifrågasätta, huruvida förhållandena i dessa trakter kunna anses
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
13
likartade med dem, som råda i det nordligare Sveriges vidsträckta fjäll- oell
skogsområden, där ej sällan liela byar eller gårdskomplex alltjämt stå utan
vägförbindelse med bygden och landet i övrigt.
Ödebygdsvägarna bekostas av staten till 90 % eller efter en ännu högre
bidragsnorm. De äro av allmän vägs natur och skola underhållas av vederbörande
vägdistrikt. De måste därför fylla sådana krav på bredd och hårdgöming
att trafik med motorfordon är möjlig. Då de därtill på grund av
de stora avstånden i allmänhet måste bliva utav en avsevärd längd, äro de
för staten rätt kostsamma företag. I motionen framhålles nu det stora behovet
av fäbodvägar inom Gävleborgs län samt anföres också att i mellersta
Dalarna finnas många kvadratmil mark praktiskt taget utan vägförbindelser
trots där liggande fäbodvallar med odlad jord samt enstaka bebyggelse.
I anledning härav vill utskottet erinra därom, att motsvarande förhållanden
torde kunna påvisas råda inom vidsträckta delar av vårt land. Att från
anslaget till ödebygdsvägar i den utsträckning i motionen avses tillgodose
samfärdselbehoven inom alla dylika på vägförbindelser vanlottade trakter
lärer väl knappast vara möjligt utan åsidosättande av anslagets egentliga
syfte och i varje fall ej utan alltför vittutseende anslagskrav. I den mån
statens medverkan härtill befinnes böra lämnas, torde få anlitas det under
följande punkt upptagna anslaget till enskilda utfartsvägar eller ock det
under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till nybyggesvägar.
Utskottet kan alltså ej tillstyrka det motionsvis gjorda förslaget örn utsträckning
till ytterligare landsdelar av rätten att komma i åtnjutande av
bidrag från anslaget. Ej heller kan utskottet tillstyrka att anslaget upptages
till högre belopp än den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkta och
i statsverkspropositionen äskade summan 1,600,000 kronor.
Utskottet får alltså, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts föreslag, hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen II: 234, må till bidrag till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
10:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t kar
(punkt 10, sid. 101—103) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 850,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I samband med Kungl. Majis förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 126, inom första kammaren
av herr J. B. Johansson m. fl. och den andra, nr 324, inom andra
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
kammaren av herr E. Lindmark m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
dels till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel,
dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning
med förslag till ändrade grunder för statsbidragets utgående till enskilda
utfartsvägar innebärande höjning av bidragsprocenten av statsmedel;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 127, inom första kammaren
av herr K. W. Bodin m. fl. och den andra, nr 296, inom andra kammaren
av herr D. Larsson m.. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte till
bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automilskattemedel;
dels
en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion,
nr 77, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels en inom andra kammaren av herr E. Hansson i Vännäsby väckt
motion, nr 196, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels örn ändring
i gällande bestämmelser örn bidrag till nu påbörjade eller godkända enskilda
utfartsvägar på sätt i motionen föreslagits, dels ock, vid eventuellt
bifall därtill, örn höjning av sjätte huvudtitelns anslag för budgetåret 1936/
1937 till bidrag till enskilda utfartsvägar från 850,000 kronor till 1,500,000
kronor;
dels en inom andra kammaren av herr L. Andersson i Lindome m. fl.
väckt motion, nr 238, vari hemställts, att riksdagen måtte dels till bidrag
till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 1,500,000 kronor att utgå av automobilskattemedel,
dels ock besluta, att dylikt bidrag i regel skall utgå med hälften av den beräknade
byggnadskostnaden;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 65, inom första kammaren
av herr A. Holstenson och den andra, nr 204, inom andra kammaren
av herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte uppdraga
åt 1935 års vägsakkunniga att oberoende av övriga till de sakkunniga
hänskjutna frågor skyndsamt utreda och avgiva förslag rörande bidrag av
automobilskattemedel till underhåll av enskilda vägar;
dels ock en inom andra kammaren av herr O. Werner i Höjen väckt
motion, nr 615, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
måtte anhålla, att 1935 års vägsakkunniga erhålla i uppdrag att utreda
frågan örn allmänna bidrag, t. ex. av automobilskattemedel, till enskilda
vägar i avlägsna skogstrakter.
Ifrågavarande anslag, som under budgetåret 1930/1931 utgick med 450,000
kronor, anvisades för vart och ett av budgetåren 1931—1934 med 500,000
kronor, för budgetåret 1934/1935 med 600,000 kronor och för innevarande
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
15
budgetår med 800,000 kronor. Sistnämnda anslag anvisades att utgå av
automobilskattemedel. Användningen av anslaget, som ursprungligen var
förbehållet endast de fyra nordligaste länen, vidgades från och med budgetåret
1925/1926 successivt, så att från och med budgetåret 1930/1931
samtliga län beretts möjlighet till bidrag från detsamma.
I motsats till de i lagen örn allmänna vägar angivna landsvägarna och
ödebygdsvägarna anses nu ifrågavarande ntfartsvägar vara av enskild vägs
natur, och ett understödjande av desamma från statens sida har motiverats
med de säregna och svåra samfärdselförhållanden som råda inom vissa
delar av landet.
Avsikten med anslaget till enskilda utfartsvägar är att genom beredande
av statsbidrag uppmuntra och möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande
byar eller gårdar att själva bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.
Anslaget är sålunda av en synnerligen behjärtansvärd natur. Det
är också på ett framträdande sätt ägnat att främja landets uppodling och
bebyggelse.
Örn en utfartsvägsanläggning skall kunna åstadkommas beror främst på
den härav berörda befolkningens ansträngningar och uppoffringar. Statsbidrag
lämnas för närvarande i allmänhet endast med en fjärdedel, högst
en tredjedel av kostnaderna. Statens bidrag må ej i något fall bestämmas
till högre belopp än halva kostnaden. Härtill kommer emellertid ett mindre
bidrag från landsting, kommun eller annan icke-sakägare; enligt de fastställda
grunderna skall detta uppgå till minst 15 procent av statsbidragets belopp.
I väckta motioner har påyrkats utredning örn en sådan ändring i grunderna
för tilldelning av bidrag till utfartsvägar att rättvisa skapades mellan
den del av befolkningen, som utan egna uppoffringar blir delaktig av den
allmänna vägens fördelar, och den del, som har att genom egna insatser av
kapital och arbete skaffa sig framkomliga vägar. Härvid hava motionärerna
framhållit att de intressenter, som ej sällan med en sådan beundransvärd
seghet och uthållighet åstadkomma utfartsvägsföretagen, också hava att vid
sidan härav deltaga i bördorna för det allmänna vägväsendet.
Dessa synpunkter kunna enligt utskottets mening ej frånkännas berättigande.
Erinras må emellertid, att 1935 års vägsakkunniga bland annat fått
i uppdrag att utreda frågan örn ny lagstiftning beträffande enskilda vägar,
därvid även bör komma under övervägande normerna för statens understöd
till dylika anläggningar. Under sådana förhållanden torde någon framställning
från riksdagen om nya grunder för bidragstilldelningen till de enskilda
utfartsvägarna eller andra enskilda vägar ej nu vara påkallad. Att, på sätt
jämväl motionsvis yrkats, riksdagen redan nu skulle fatta beslut örn ändrade
dylika grunder torde än mindre vara tillrådligt.
Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget, 850,000 kronor, sammanfaller med
det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet. Med hänsyn
till föreliggande stora bidragsbehov vill emellertid utskottet tillstyrka, att
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
anslaget liöjes till 1,000,000 kronor, vilket nied 200,000 kronor överstiger
det belopp av 800,000 kronor, som för innevarande budgetår beviljats.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
de i ämnet väckta motionerna I: 126, II: 324, I: 127, II: 296,
II: 77, II: 196 och II: 238, motionerna I: 126 och II: 324 i vad
de avse höjning av anslaget, må till bidrag till byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)
att motionerna I: 126 och II: 324, i vad de avse begäran
om utredning, samt motionerna I: 65, II: 204 och II: 615 må
anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.
11 :o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 103—105) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
12:o) Bidrag till byggande av broar. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12, sid. 105—108) angående anslag till bidrag till byggande av broar
ävensom två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 239, inom första
kammaren av herr L. Tjällgren m. fl. och den andra, nr 545, inom andra
kammaren av herr Ernst Hage m. fl., kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
13:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län. Under erinran, att till ifrågavarande vägföretag, som
beräknats draga en kostnad av 409,100 kronor, hittills anvisats sammanlagt
200,000 kronor, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid.
108 och 109) och hemställer fördenskull,
att riksdagen må till anläggning av enkel bygdeväg mellan
Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel.
14:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna. Förbättring och underhåll av vägar å landsbygden.
Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Särskilt bidrag till väg
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
17
distrikten för täckande av vissa upptagna lån. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 14—17, sid. 109—124) angående anslag till ifrågavarande
ändamål kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
15:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 124 och 125) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 130,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
16:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 125—127), som avser anvisande av samma belopp
som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
17:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 20,
sid. 127—130) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och
farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor.
Förevarande anslag har från och med budgetåret 1932/1933 varit uppfört
med 300,000 kronor. De hamnanläggningar, till vilka bidrag under de senare
åren utgått från anslaget, hava vid tiden för bidragets beviljande överlag
redan varit påbörjade och i ett flertal fall även färdigställda. Det har nämligen
gällt företag, som på sin tid igångsatts efter vederbörligt tillstånd av
Kungl. Majit i väntan på att statsbidrag senare skulle beviljas. Till utförande
av nya företag hava under de sistförflutna åren disponerats anslag
till broar och hamnar samt till beredskapsarbeten.
Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet förebragt utredning
erfordras för ytterligare bidrag till de hamnföretag, som ännu ej erhållit
slutbidrag från nu förevarande anslag, ett sammanlagt belopp av över 600,000
kronor. Detta belopp har av departementschefen ansetts böra likvideras
under de två närmaste budgetåren. Vid sådant förhållande och då till utförande
av nya företag medelstillgångar motsvarande dem, som disponerats
för ändamålet under de sistförflutna budgetåren, icke i nämnvärd utsträckning
kunna beräknas stå till förfogande under kommande budgetår, skulle
Bihang till riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr 6. c i s sg 2
Utskottet.
Utskottet.
18 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
statsbidrag till nya företag icke kunna ifrågakomma utan böjning av anslaget.
Den med hänsyn härtill erforderliga anslagsökningen har departementschefen
ansett lämpligen kunna bestämmas till 300,000 kronor eller
samma belopp, med vilket anslaget under senare år utgått.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor.
18:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.
Majit har (punkt 21, sid. 130—132) föreslagit riksdagen att till underhåll
och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanlag av 35,000 kronor.
Till underhåll av statens fiskehamnar har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 19,800 kronor. Nu föreslås, att detta anslag
skall utvidgas till att jämväl innefatta erforderliga medel för underhåll och
drift av vissa kanaler och farleder. Härvid har det totala medelsbehovet
under nästkommande budgetår beräknats till 35,000 kronor, varav belöpa
20,000 kronor å sådana underhålls- och kompletteringsarbeten vid statens
fiskehamnar, till vilkas bestridande influtna hamnintäkter ej räcka, 7,000
kronor å underhåll och drift av Sotenkanalen och 8,000 kronor å underhåll
och drift av de farleder i övrigt, som stå under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vård och förvaltning.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 77, inom
första kammaren av herr G. Sanne m. fl. och den andra, nr 202, inom andra
kammaren av herr F. Hansson i Hönö m. fl., vari hemställts, att riksdagen
ville besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit
måtte vidtaga åtgärd för att uti fiskehamnar inom Göteborgs och Bohus
samt Hallands län, som helt eller delvis byggts på bekostnad av statsmedel,
mindre fiskebåtar måtte befrias från erläggande av hamnavgift.
Utskottet tillstyrker anvisning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet,
35,000 kronor.
I väckta motioner hemställes örn befrielse för mindre fiskebåtar från erläggande
av hamnavgift i fiskehamnar inom Göteborgs och Bohus samt
Hallands län, som »helt eller delvis» bekostats av statsmedel. I anledning
härav vill utskottet erinra därom, att avgifterna i statens fiskehamnar liksom
ock de statsunderstödda fiskehamnarna utgå efter en av Kungl. Majit fastställd
taxa. För fiskebåtar erlägges en årlig avgift växlande mellan 12 kronor
för däckade segel- eller motorbåtar och 2 kronor för de minsta båtarna.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
19
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid för närvarande under
övervägande huruvida icke, i anslutning till vad som förut gällt i Grundsund,
en viss lättnad kunde medgivas för äldre fiskare, som endast använda
sina båtar för hemmafiske. Förhoppningar kunna alltså hysas, att syftet
med motionerna på detta sätt skall tillgodoses. Vid sådant förhållande
torde någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna ej vara påkallad.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor;
b) att herrar Sannes m. fl. och Hanssons i Hönö m. fl. förenämnda
motioner (I: 77 och II: 202) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
19:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 132—134) föreslagit riksdagen att till
bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Till byggande av statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen under tiden
från och med år 1920 till och med budgetåret 1934/1935 anvisat tillhopa
2,705,000 kronor. Under senare år hava härjämte för ändamålet ställts till
förfogande betydande belopp från anslag till beredskapsarbeten samt till
broar och hamnar. För innevarande budgetår har till bidrag till byggande
och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar anvisats ett reservationsanslag
av 105,200 kronor, varav 5,200 kronor avsetts närmast för underhållsarbeten.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästkommande budgetår äskat ett
anslag av 500,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då behovet av bidrag till statsunderstödda fiskehamnar under senare år
tillgodosetts i mycket betydande utsträckning och då det anslag till mindre
hamnar och farleder, som jag under följande punkt kommer att upptaga till
behandling, torde kunna förväntas i icke ringa mån komma att tillgodose
även fiskehamnsbehovet, vill jag förorda, att här förevarande anslag för
nästa budgetår anvisas med ett belopp av 100,000 kronor. I vad mån av detta
belopp behöva tagas i anspråk medel till underhållsarbeten kan icke nu
förutses, men det föreligger icke anledning till antagande, att behovet av
medel för dylika arbeten skall bliva av någon betydande storlek.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
20:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj:t har (punkt 23, sid. 134—136) föreslagit riksdagen att till bidrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1935 års statsverksproposition framställda
förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår till bidrag till byggande
och underhåll av mindre hamnar och farleder ett reservationsanslag av
500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel. Med detta anslag avsågs
att, i avvaktan å pågående utredning örn motorbåtstrafikens andel i bensinskattemedlen,
disponera någon del av automobilskattemedlen för ändamål,
som tjänade den mindre sjöfartens intressen.
För nästkommande budgetår har i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag äskats ett belopp av 750,000 kronor. Departementschefen
har härvid erinrat örn att de från motorbåtstrafiken härrörande bensinskattemedlen
enligt en för 1935 års riksdag framlagd preliminär beräkning uppskattats
till ett årligt belopp av 800,000—900,000 kronor. Frågan, huruvida
berörda förhållande bör leda till att viss procentuell andel av bensinskattemedlen
lämpligen bör avsättas för tillgodoseende av här ifrågavarande ändamål,
lärer, enligt vad departementschefen vidare framhållit, komma att övervägas
av 1935 års vägsakkunniga, som hava att avgiva förslag i fråga örn
dispositionen av automobilskattemedlen.
I avseende å anslagsdispositionen har departementschefen förordat, att
kostnaderna för hamn- och farledsundersökningar böra bestridas av nu förevarande
anslag i vad de belöpa sig på därmed avsedda arbeten.
Utskottet tillstyrker anvisning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärda och av Kungl. Majit äskade beloppet, 750,000 kronor. Utskottet,
som jämväl ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag örn bestridande från förevarande
anslag av, kostnaderna för hamn- och farledsundersökningar i vad
de belöpa sig på med anslaget avsedda arbeten, hemställer alltså,
att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av
mindre hamnar och farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
V ägtraflkväsendet.
21:o) Besiktning av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, sid. 137 och 138) och under erinran, att det av Kungl.
Majit för innevarande riksdag framlagda förslaget angående omorganisation
av automobilbesiktningsväsendet är avsett att genomföras först med ingången
av budgetåret 1937/1938, hemställer utskottet,
att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
21
22:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 25, sid. 138) vilket, jämfört med medelsanvisningen för ifrågavarande
ändamål under innevarande budgetår, innebär en anslagsminskning med
4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
23:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 139) och under erinran, att de utgifter,
som avföras å ifrågavarande anslag, utgöras bland annat av bidrag till ångbåts-
och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland, av medel till avlönande
av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder samt av statsbidrag
till bestridande av kostnaderna för bro eller annan anordning för vägs framförande
över isränna, då vägen icke är att hänföra till allmän väg, hemställer
utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till bidrag till vissa IcommimiTcationsändamål för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 20,000
kronor.
24:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27, sid. 139 och 140), vilket, i överensstämmelse med för 1933
års riksdag framlagda beräkningar, avser anvisande av samma belopp som
för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till skjutsentreprenader m. m. för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor.
Luftfartsväsendet.
25:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 141—143), som avser att bereda medel för
utbetalning till aktiebolaget Aerotransport av kontraktsenligt understöd för
nästkommande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 821,100
kronor.
26:o) Underhåll och drift av luftfartsleder. Kungl. Majit har (punkt 29,
sid. 143—151) föreslagit riksdagen att till underhåll och drift av luftfartsleder
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.
Kostnaderna för underhåll och drift av luftfartslederna hava hittills bestritts
av postverket inom ramen av ett i verkets driftkostnadsstater upptaget
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
belopp för luftpostbefordran. I sitt betänkande den 26 november 1934 med
utredning rörande reguljär luftfart m. m. anförde emellertid luftfartsutredningen,
att denna anordning, som motiverats med att flyglederna till en
början huvudsakligen komme att användas för nattpostflygning, borde upphöra
och postverket alltså befrias från utgifter för flyglederna och samtidigt
även från alla med flygledernas förvaltning sammanhängande uppgifter, vilka
uppgifter i stället borde överlåtas åt luftfartsmyndigheten. Vid anmälan
för 1935 års riksdag (proposition nr 162) av frågan örn fortsatt understöd
till svensk luftfart anförde departementschefen för sin del, att han gåve
luftfartsutredningens uttalande i ämnet sin anslutning, men erinrade tillika,
att frågan örn den lämpligaste anordningen för redovisning av statens kostnader
för luftfarten, enligt vad han i annat sammanhang yttrat, synts böra
bliva föremål för närmare utredning. I anslutning härtill föreslås nu, att
kostnaderna för underhåll och drift av luftfartslederna i avvaktan på nämnda
utredning skola under nästkommande budgetår bestridas från ett under
sjätte huvudtiteln för ändamålet uppfört anslag.
Luftfartsmyndigheten har beräknat beloppet av de erforderliga anslagsmedlen
till 142,297 kronor eller, i avrundat tal, 140,000 kronor med fördelning
på olika poster enligt efterföljande uppställning.
Kronor Kronor
emensamma utgifter:
Inköp av automobil ................................................... 8,000
Underhåll och drift av automobil ..... 4,500
Eesetraktamenten ......................................................... 4,000
Expenser .................................................................. 1,000
Diverse, oförutsett ...................................................... 12,500 30 000
Flygplatser:
Arrende ..................................................................... 2,500
Flygplatsvakter ............................................................ 4,320
Strömavgifter........................................................ 14,700
Eeservdelar och reparationer (belysningsanläggningar) ...... 1,750
Underhåll av fälten ..................................................... 30,000 53 270
Flygfyrar:
Arrende ..................................................................... 455
Tillsyningsmän ............................... 1,572
Strömavgifter............................................................... 37,500
Eeservdelar och reparationer .......................................... 19,500 59 027
Summa kronor 142,297
Departementschefen har funnit det av luftfartsmyndigheten begärda anslaget,
140,000 kronor, kunna — genom beskärning av vissa under rubriken
gemensamma utgifter upptagna poster samt genom uteslutande i sin helhet
av det under samma rubrik upptagna beloppet å 12,500 kronor för »diverse,
oförutsett» — minskas med 15,000 kronor till 125,000 kronor.
Aven utskottet finner det vara en lämplig åtgärd att hithörande utgifter
för luftfartslederna — i avvaktan på utredning rörande redovisningen av
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
23
statens kostnader för luftfarten — överflyttas från postverkets driftkostnadsstat
till ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln. Utskottet, som icke
funnit anledning till erinran emot Kungl. Majis beräkning av medelsbehovet,
hemställer alltså,
att riksdagen må till underhåll och drift av luftjartsleder för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.
27:o) Radiotjänst för luftfarten. Kungl. Maji har (punkt 30, sid. 151—155)
föreslagit riksdagen att till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1936/1937
anvisa ett anslag av 150,000 kronor.
Till radiotjänst för luftfarten har riksdagen sedan år 1931 anvisat ett
årligt anslag av 40,000 kronor. Anslagen hava utbetalats till telegrafverket
såsom ersättning för att telegrafverket utan kostnad för luftfarten tillhandahåller
för densamma erforderlig radiotjänst. I sitt betänkande den 26 november
1934 med utredning rörande reguljär luftfart m. m. meddelade luftfartsutredningen,
som ansåg radiotjänst fortfarande böra tillhandahållas luftfarten
utan avgift, att kostnaderna för denna radiotjänst, efter utvidgning av
trafikplanen och anläggning av nya radiostationer i Stockholm, Göteborg
och Malmö, beräknats uppgå till ett årligt belopp av 191,100 kronor, innefattande
amortering av anläggningskostnaden under 10 år och ränta efter
5 procent för år. Vid anmälan för 1935 års riksdag (proposition nr 162) av
frågan örn fortsatt understöd till svensk luftfart anslöt sig departementschefen
för sin del tills vidare till luftfartsutredningens principiella ståndpunkt,
att radiotjänsten skulle tillhandahållas luftfarten utan avgift. Aven
denna utgiftspost skulle emellertid beaktas vid den utredning örn redovisningen
av statens kostnader för luftfarten, varom omförmälts under nästföregående
punkt. Departementschefens uttalande föranledde ingen erinran
från riksdagens sida.
I skrivelse den 10 oktober 1935 med framställning örn anslag till radiotjänst
för luftfarten under nästkommande budgetår har luftfartsmyndigheten,
efter att hava erinrat örn luftfartsutredningens beräkning, framhållit, att det
avsedda programmet för utvidgningen av den genom aktiebolaget Aerotran
sport bedrivna luftfarten icke torde kunna helt genomföras under budgetåret
1936/1937 men att detta bomme att i viss mån uppvägas av att ett flertal
utländska flygtrafikföretag väntades komma att upptaga trafik mellan
Stockholm och utlandet, sedan Stockholms stads flygfält i Bromma öppnats
för trafik. Från angivna utgångspunkter hade, enligt vad luftfartsmyndigheten
meddelat, de på statsverket för budgetåret 1936/1937 ankommande
kostnaderna för tillhandahållande av radiotjänst för luftfarten av telegrafstyrelsen
beräknats till 138,000 kronor, därvid styrelsen utgått från att utbyggnaden
av markradiostationerna endast skulle komma att omfatta Stockholms
markradiostation. Enligt vad luftfartsmyndigheten inhämtat skulle
emellertid det föreslagna beloppet icke komma att för nästkommande bud
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
getår nämnvärt påverkas, även örn en utbyggnad av Malmö och Göteborgs
markradiostationer skulle komma till stånd i enlighet med vad luftfartsmyndigheten
i annat sammanhang föreslagit. I anslutning härtill har luftfartsmyndigheten
hemställt örn anvisande för budgetåret 1936/1937 av ett anslag
av 138,000 kronor till radiotjänst för luftfarten. Det begärda beloppet fördelar
sig på följande sätt:
Personalkostnader .................................
Hyror för radiostationer.......................
Underhåll och drift av radiostation......
Hyra för teletypeförbindelser:
Stockholm—Malmö ...........................
Malmö—Köpenhamn (redan förefintlig)
............................................
Administrationskostnader m. m..........
Stockholm
Malmö
Göteborg
Summa
25,300
10,400
38,100
9,400
6,800
3,000
70,200
12.400
10.400
—
—
—
26,000
—
—
—
2,000
17,000
Summa kronor 138,000
Med erinran, att Kungl. Maj:t föranstaltat örn utredning rörande bland
annat möjligheterna att genom samverkan mellan militära och civila organ
för luftfarten vinna besparingar beträffande statsverkets ifrågavarande kostnader,
har departementschefen i avvaktan å resultatet av denna utredning förklarat
sig icke hava något att erinra mot att de av telegrafstyrelsen beräknade
kostnaderna lades till grund för framställning till riksdagen, även örn
vissa i kalkylen ingående kostnadsbelopp, exempelvis de som avsåge personalkostnaderna,
synts väl höga. Departementschefen har emellertid i förevarande
sammanhang till behandling upptagit jämväl luftfartsmyndighetens
berörda framställning örn anläggning av ny markradiostation i Göteborg.
Den föreslagna anläggningen, som bland annat avser att tillgodose behovet
av en utom sträckan Stockholm—Malmö belägen radiostation såsom pejlingsstation
för flygtrafiken mellan Stockholm och Malmö, har beräknats
draga en kostnad av 135,000 kronor. Under förutsättning att nyssnämnda
utredning visade, att annan pejlingsstation för flygtrafiken Stockholm—Malmö
än radiostationen i Göteborg icke stöde till buds, har departementschefen
funnit ett av telegrafstyrelsen i yttrande över luftfartsmyndighetens framställning
framlagt förslag, enligt vilket i stället för ny radiostation därstädes
— vilken tillsvidare erfordrades endast för att vid atmosfäriska störningar
i Malmö pejlingsresultaten skulle kunna meddelas direkt från Göteborg till
flygplanen — teletypeförbindelse Göteborg—Malmö skulle anordnas, innebära
en även från trafiksäkerhetssynpunkt lämplig lösning av pejlingsfrågan.
Den årliga kostnaden för teletypeförbindelsen har av telegrafstyrelsen beräknats
till 12,350 kronor, avseende huvudsakligen hyra av erforderlig telegrafledning
mellan Göteborg och Malmö. Departementschefen har för den
skull ansett kostnaderna för radiotjänst åt luftfarten under nästkommande
budgetår böra beräknas till (138,000 + 12,350) 150,350 kronor eller, i avrundat
tal, 150,000 kronor.
Till den av luftfartsmyndigheten föreslagna utbyggnaden av markradio
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
25
stationen i Malmö Ilar riksdagen redan, med bifall till ett av Kungl. Majit
i ämnet framlagt förslag, beslutat anvisa ett belopp av 140,000 kronor såsom
kapitalökningsanslag till telegrafverket.
Såsom av statsverkspropositionen framgår bar Kungl. Majit föranstaltat
örn utredning rörande möjligheterna att vinna besparingar beträffande statsverkets
ifrågavarande kostnader. Därest det härvid skulle visa sig att besparingsmöjligheter
finnas och att dessa kunna iakttagas redan under nästkommande
budgetår, bör, såsom departementschefen framhållit, följden därav
bliva att det anslag, som nu skulle anvisas utan hänsyn till dessa möjligheter,
ej behöver i sin helhet tagas i anspråk. Under erinran härom får
utskottet, som anslutit sig till Kungl. Majits förslag örn att i stället för ny
markradiostation i Göteborg anordna teletypeförbindelse mellan Göteborg
och Malmö, tillstyrka anvisning av det äskade beloppet, 150,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 150,000 kronor.
28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 31, sid. 155) och under erinran, att förevarande anslag är
avsett för bestridande av till vederbörande besiktningsman utgående arvode
samt resekostnads- och traktamentsersättning för besiktning av luftfartyg i
de fall, där dylika kostnader undantagsvis icke skola gäldas av luftfartygets
ägare utan utgå av statsmedel, hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret
1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
29:o) Utvidgning av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats. Kungl.
Majit har (punkt 32, sid. 155—160) föreslagit riksdagen att till utvidgning
av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Sedan enligt beslut vid 1933 års riksdag överenskommelse mellan staten
och Malmö stad träffats om visst markbyte i syfte att möjliggöra utvidgning
av Bulltofta flygplats åt norr, hava utvidgningsarbetena genom statens arbetslöshetskommissions
försorg igångsatts och bedrivits så, att de numera beräknas
bliva fullbordade under innevarande år. För att utvidgningen av
flygplatsen skall kunna i full utsträckning tjäna sitt ändamål, måste emellertid
gränsbelysningen ändras till att omfatta även den nytillkomna delen av
flygfältet samt de nuvarande flodljusens uppställning ändras med hänsyn
härtill. Medel äskas nu för utförande av dessa arbeten ävensom till i
samband härmed erforderlig komplettering av hinderbelysningen norr om
flygfältet,
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
De föreslagna arbetena omfatta härjämte flyttning av flygplatsfyren samt
härav påkallad komplettering av hinderbelysningen genom anordnande av
hindermarkering på fyrens nuvarande uppställningsplats ävensom å en mellan
den nya uppställningsplatsen och flygfältets östra gräns belägen höjdsträckning.
Den ändrade uppställningen av flygplatsfyren — vilken hittills varit
placerad i en av de höga och med hinderbelysning försedda master, som
tillhöra den nuvarande sändarstationen för flygplatsens radioanläggning —
nödvändiggöres genom flyttning av sändarstationen och nedtagande i samband
därmed av masterna för densamma. Sistnämnda arbeten innefattas i
den av innevarande års riksdag redan beslutade utbyggnaden av ifrågavarande
radiostation.
Kostnaderna för de nu föreslagna arbetena hava beräknats till sammanlagt
50,000 kronor. Detta belopp har, i överensstämmelse med vad som
tillämpats beträffande tidigare för belysningsanläggningar å Bulltofta flygplats
beviljade anslag, ansetts böra anvisas under sjätte huvudtiteln.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Haj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till utvidgning av belysningsanläggningen å
Bulltofta flygplats för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
30:o) Iståndsättande av hangaren å Torslanda flygplats. Kungl. Maj:t
har (punkt 33, sid. 160—168) föreslagit riksdagen dels till iståndsättande av
hangaren å Torslanda flygplats för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 21,300 kronor; dels och medgiva, att staten tillhöriga hangar
och slipanläggning å flygplatsen må överlåtas till Göteborgs stad under
villkor, som av departementschefen angivits.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 184,
av herr B. Sjödahl m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 418, av
herr E. Lithander m. fl., har hemställts, att riksdagen å sjätte huvudtiteln
måtte bevilja: 1. Såsom bidrag till nybyggnader m. m. för Torslanda flygplats
40,000 kronor; 2. För belysningsanläggning å Torslanda flygplats
160,000 kronor.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 oktober 1934 örn utförande av vissa
arbeten genom statens arbetslöshetskommissions försorg å den invid Göteborg
belägna lant- och sjöflygplatsen vid Torslanda har definitivt bestämts,
att Göteborgs flygplats skall anordnas vid Torslanda. Å denna plats
finnes sedan åtskilliga år ett flygfält, till vars anordnande jämväl staten
medverkat. Kungl. Maj:t beviljade nämligen genom beslut den 27 september
1922 Göteborgs stad ett bidrag av arbetslöshetsmedel å 130,000
kronor för anordnande av slipanläggning, hangar, bryggor och belysningsanordningar
samt anskaffande av hjälpbåtar under villkor, bland andra, att
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
27
de anläggningar och byggnader m. m., till vilka statsbidrag beviljats, skulle
förbliva statens egendom, med rätt för Göteborgs stad att använda dem för
avsett ändamål men med skyldighet för staden att underhålla dem i fullgott
skick. Vid denna första anläggning av flygplatsen bidrog staten jämväl med
arbetslöshetsmedel till planering, muddring och vägar.
A flygplatsen finnas för närvarande följande anläggningar och byggnader:
Hangaren, innehållande en hall örn 1,500 kvadratmeter till förvaring av
flygplan, administrationsbyggnad, liamnmästarbostad, hotellbyggnad med sju
sovrum, restaurang, radioanläggning, slipanläggning och belysningsanordningar,
av Svenska Accumulatoraktiebolaget Jungner försöksvis uppsatta å
flygfältet.
Flygplatsen tillhör Göteborgs stad, som tills vidare överlåtit förvaltningen
till det kommunala Göteborgs flyghamnsaktiebolag. Såsom förut nämnts,
har äganderätten till hangaren och slipanläggningen förbehållits staten. Radioanläggningen
utom masterna tillhör telegrafverket.
De på de olika anläggningarna belöpande kostnaderna — frånsett belysningsanordningarna
vilka försöksvis uppsatts av förenämnda enskilda bolag
— och dessas fördelning på staden och staten framgå av följande, av luftfartsmyndigheten
meddelade sammanställning, vilken omfattar även de med
Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 5 oktober 1934 avsedda, till 650,000
kronor kostnadsberäknade arbetena:
Kosina
der för
Göteborgs stad
Staten
Summa
arbeten
i öppna
marknaden
nödhjälps-
eller
beredskaps-
arbeten
arbeten
i öppna
marknaden
nödhjälps-
eller
beredskaps-
arbeten
1 kostnader
kronor
kronor
kronor
kronor
kronor
Planering, muddring oell vägar......
Hangar, slipanläggning m. m..........
Kadioutrustning ...........................
35,000
2,000
366,063
80,000
10,000
516,600
129,192
917,663
209,192
12,000
Summa kronor
37,000
446,063
10,000
645,792
| 1,138,855
Utöver de kostnader, som här angivits, har Göteborgs stad för marklösen
utgivit 6»2,434 kronor, vartill vid den nu aktuella utvidgningen skulle komma
ytterligare ett belopp av omkring 75,000 kronor.
Innan Kungl. Majit genom förut nämnda beslut den 5 oktober 1934 tog
ståndpunkt till frågan örn var Göteborgs flygplats skulle anordnas, hade utredning
härutinnan verkställts av en delegation av representanter för staten
samt städerna Göteborg och Mölndal under ordförandeskap av överståthållaren
T. Nothin. Enligt i delegationens betänkande förefintliga beräkningar
skulle utvidgning av Torslanda flygplats draga en kostnad, utöver förenämnda
belopp av (650,000 + 75,000) 725,000 kronor, av i runt tal 110,000
kronor för vissa byggnadsarbeten m. m. samt 150,000 kronor för belysningsanläggning
eller alltså tillhopa 985,000 kronor. Delegationen synes, på
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
grundval av ett yttrande av stadskollegiet i Göteborg, hava räknat med att
av kostnaden för marklösen, 75,000 kronor, ett belopp av 25,000 kronor samt
hela kostnaden för nämnda byggnadsarbeten m. m. och belysningsanläggningen
skulle i likhet med större delen av kostnaderna för planeringsarbeten
m. m. bestridas av staten.
I en till Kungl. Majit ingiven skrift den 17 april 1935 har Göteborgs flyghamnsaktiebolag
anhållit örn anvisande av statsmedel dels till vissa av förenämnda
byggnadsarbeten m. m. (ny administrationsbyggnad: 58,000 kronor,
förbättring av hangarbyggnaden 21,272 kronor o. s. v.) med ett belopp av
100,772 kronor, dels ock till belysningsanläggning och anslutning av densamma
till statens kraftnät med (150,000 + 53,000) 203,000 kronor. Tillika
hemställer bolaget, att äganderätten till ifrågavarande anläggningar måtte
överlåtas till Göteborgs stad med skyldighet för staden att underhålla dem
så länge flyghamnen är upplåten för allmän trafik och att, därest flygplatsens
verksamhet av staden nedlägges, återlämna de av staten bekostade byggnaderna
och anläggningarna.
Av de i ärendet hörda myndigheterna har kommerskollegium tillstyrkt, att
belysningsanläggningen, i överensstämmelse med vad som skett beträffande
Brommafältet vid Stockholm, helt bekostades av staten samt att av kostnaderna
för övriga anläggningar 60,000 kronor d. v. s. ungefärligen hälften,
lämnades som statsbidrag.
Luftfartsmyndigheten hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
bevilja dels bidrag till erforderliga ändringsarbeten och en expeditionsbyggnad
vid Göteborgs flygplats i Torslanda med 40,000 kronor, dels ock till belysningsanläggning
vid flygplatsen ett anslag av 160,000 kronor.
Statskontoret har erinrat örn riksdagens beslut beträffande Bromma flygplats.
Trots att sistnämnda flygplats av vederbörande departementschef
uttryckligen angavs vara av intresse för landet i dess helhet, med hänsyn
till att därigenom öppnades möjlighet till kontinental lufttrafik på Stockholm,
beviljades icke statsbidrag till uppförande av stationsbyggnader utan
endast bidrag —• förutom till radio- och belysningsanläggningar — till en
mindre del av kostnaderna för uppförande av en hangar.
I anslutning härtill och under framhållande av att ett tillmötesgående av
framställningen i denna del knappast skulle kunna undgå att bliva prejudicerande
för behandlingen av andra likartade framställningar, anser sig statskontoret
icke kunna förorda bidrag till de ifrågavarande byggnadsarbetena
å Torslanda flygplats.
Vid detta sitt ståndpunktstagande hade statskontoret icke förbisett, att
enligt Kungl. Majits beslut den 27 september 1922 de anläggningar och
byggnader m. m., till vilkas uppförande staten då anslog medel, skulle bliva
statens egendom. I enlighet härmed syntes den vid flygplatsen uppförda
hangaren tillhöra staten. Det skulle vid sådant förhållande kunna ifrågasättas,
att bidrag av statsmedel borde utgå med den del av det begärda
anslaget, som avser hangaren, eller sålunda med 21,272 kronor. Ämbetsverket
finge emellertid erinra, att staden enligt samma Kungl. Majits beslut
hade skyldighet att underhålla byggnaderna och anläggningarna i fullgott
skick. Statskontoret ansåge sig därför icke heller böra tillstyrka ett anslag
av denna begränsade omfattning.
Därest Kungl. Majit, i likhet med vad som skett beträffande Bromma
flygfält, skulle finna skäl föreligga att ställa sig tillmötesgående gentemot
framställningen örn anslag till utförande av de föreslagna belysningsanlägg
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
ningarna vid Torslanda, finge statskontoret framhålla att, enligt vad luftfartsmyndigheten
i ärendet meddelat, Oslo flygfält icke beräknades bliva
färdigt förrän år 1938. Frågan örn anslag till nämnda anläggningar syntes
vid sådant förhållande kunna utan olägenhet anstå till 1937 års riksdag och
alltså icke behöva redan nu upptagas till närmare prövning.
Departementschefen har, huvudsakligen med hänsyn till att äganderätten
till hangaren förbehållits staten, ansett sig böra så till vida frångå statskontorets
av honom biträdda principiella ståndpunkt, att han ville tillstyrka
beviljande av de medel, 21,272 kronor, som erfordras för hangarens iståndsättande.
I vad beloppet avsåge själva hangarens förbättring — kostnadsberäknad
till 7,572 kronor — kunde visserligen tvekan hysas, om icke detta
delbelopp, i betraktande av det år 1922 för beviljat statsbidrag stipulerade
villkoret örn stadens underhållsskyldighet, rätteligen borde helt eller delvis
gäldas av staden. Då han emellertid ansett sig böra tillstyrka förevarande
framställning, i vad avser överlåtande till staden av hangarbyggnaden m. m.,
hade han funnit skäligt, att hangaren dessförinnan på statsverkets bekostnad
inom ramen av det angivna beloppet iordningställdes i enlighet med det
föreliggande förslaget. Såsom nyss antytts tillstyrker departementschefen
Göteborgs flyghamnsaktiebolags framställning beträffande överlåtelse till
Göteborgs stad av den staten tillhöriga hangaren liksom förut omförmälda
slipanläggning med tillhörande hjälpbåtar, med skyldighet för staden att,
örn flygfältet icke skulle användas för sitt ändamål, återställa nämnda egendom
till staten. Yad därefter anginge belysningsanläggningen — en sådan
funnes redan nu försöksvis anlagd av enskilt bolag — syntes, på sätt statskontoret
i anslutning till luftfartsmyndighetens utlåtande framhållit, behovet
av densamma icke för närvarande vara aktuellt, och det syntes alltså icke
föreligga anledning att nu till närmare prövning upptaga detta spörsmål.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att den staten tillhöriga hangaren
jämte slipanläggning å Torslanda överlåtes till Göteborgs stad. Ej
heller har utskottet velat motsätta sig att ett anslag av 21,300 kronor anvisas
för hangarens iståndsättning. Att, på sätt motionsvis yrkats, därutöver
ytterligare statsmedel skulle anslås för anläggningarna vid Torslanda anser
sig utskottet böra avstyrka.
Uskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
1) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 184 och II: 418 i vad de skilja sig från detta förslag,
till iståndsättande av hangaren å Torslanda flygplats för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationanslag av 21,300
kronor;
2) medgiva, att staten tillhöriga hangar och slipanläggning
å flygplatsen må överlåtas till Göteborgs stad under villkor,
som av departementschefen angivits.
77Iskottet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Byggnadsväsende^
31 :o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 34, sid.
169—201) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
byggnadsstyrelsen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937;
dels till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 520,000 kronor;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsföreskrifter,
som vid genomförandet av föreslagna organisationsändringar
må erfordras.
I sin till grund för Kungl. Majits förevarande förslag liggande framställning
har byggnadsstyrelsen föreslagit ett jämförelsevis betydande antal
ändringar i styrelsens personalorganisation. De framlagda förslagen hava
dock, i vad avser ändringar i den nuvarande personalens ställning, synts departementschefen
vara av måttlig ekonomisk storleksordning. Beträffande
den ordinarie personaluppsättningen innebär styrelsens förslag att 23 ickeordinarie
befattningar, nämligen 4 å byggnadsbyrån (B 26), 7 å styrelsens
extra stat (B 21), 1 e. o. notarie (21), 9 kvinnliga biträden och 2 expeditionsvakter,
skulle i motsvarande lönegrader placeras å ordinarie stat. Av de till
överflyttning å ordinarie stat föreslagna kvinnliga biträdena äro fyra placerade
i 7:e och fem i 4:e lönegraden. Därjämte har styrelsen föreslagit,
att den å styrelsens ordinarie stat upptagna, å byggnadsbyrån placerade
intendentsbefattningen (B 26) skulle uppflyttas till lönegrad B 30 såsom
förste byrådirektör.
I fråga örn förstnämnda fyra befattningar å byggnadsbyrån har departementschefen
funnit skäl icke nu föreligga att tillstyrka byggnadsstyrelsens
förslag. Vidare har antalet ordinarie expeditionsvaktsbefattningar ansetts
tillsvidare böra ökas med allenast en befattning. I övrigt har departementschefen
biträtt styrelsens förslag, dock med den jämkning i fråga örn de
kvinnliga biträdena, att placering skulle beredas endast tre i lönegrad B 7
och blott fyra i lönegrad B 4, medan återstående två biträden skulle placeras
i lönegrad B 2. Därjämte har intendentsbefattningen å byggnadsbyrån
befunnits böra uppflyttas till allenast byrådirektörstjänst med placering i
lönegrad B 28.
I enlighet med vad departementschefen tillstyrkt skulle alltså till ordinarie
stat överföras dels, med placering i lönegrad B 21, 4 assistenter och
3 byggnadskontrollanter (nu å extra stat B 21) samt 1 notarie (nu e. o. 21),
dels 1 expeditionsvakt med placering i lönegrad B 5 (nu e. o. 5), dels ock
9 kvinnliga biträden med placering, 3 i lönegrad B 7, 4 i lönegrad B 4 och
2 i lönegrad B 2. Yid bifall härtill skulle av den nuvarande personalen 50
befattningshavare kvarstå som icke-ordinarie tjänstemän, medan antalet ordinarie
befattningshavare skulle bliva 39. Med erinran härom har departe
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
mentschefen framhållit, att såväl proportionen mellan nämnda antal av de
båda kategorierna befattningshavare som placeringen i lönegrad av de till
överflyttning å ordinarie stat förordade befattningarna finge anses giva vid
handen att, hur än byggnadsstyrelsens organisation kunde komma att ändras,
de ordinarie befattningarna skulle bliva erforderliga och utan större svårigheter
kunna inordnas i den blivande organisationen.
Byggnadsstyrelsen har vidare hemställt örn anvisande av medel för förstärkning
av styrelsens arbetskrafter. Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle
medel beräknas för inrättande av dels en extra ordinarie befattning i 7:e
lönegraden å stadsplanebyrån, dels en extra ordinarie befattning i samma
lönegrad å kulturhistoriska byrån och dels en extra ordinarie notariefattning
(21) å administrativa byråns kansliavdelning. Dessutom skulle anvisas ytterligare
medel för tillfälliga arbetskrafter m. m. med sammanlagt 14,000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag örn inrättande
av nya extra ordinarie tjänster utom i vad avser kulturhistoriska byrån. I
sistnämnda hänseende har det synts departementschefen vara tillfyllest, örn
för ändamålet beräknades ett belopp av 2,500 kronor till extra arbetshjälp.
Det av styrelsen härutöver begärda beloppet för tillfälliga arbetskrafter m. m.
har ansetts kunna minskas till 7,000 kronor. Härav avses 6,000 kronor för
tillfällig hjälp å stadsplanebyrån och 1,000 kronor såsom förstärkning av de
för vikariatsersättningar vid förordnanden å extra ordinarie tjänster samt
ersättningar för övertidsarbete tillgängliga medlen.
Byggnadsstyrelsen har slutligen framlagt förslag örn överförande till styrelsens
stat av viss maskinpersonal i statliga ämbetsbyggnader i Stockholm, vilken
personal för närvarande är anställd genom personliga kontrakt för ett år i
sänder och avlönas med anlitande av vederbörande ämbetsverks expensmedel.
Departementschefen har i anslutning härtill förordat överförande till byggnadsstyrelsens
ordinarie stat av 2 maskinistbefattningar med placering i
lönegrad B 10 och 3 befattningar i lönegrad B 8, vilka senare på sätt byggnadsstyrelsen
föreslagit skulle benämnas »värmeledningsskötare tillika reparatör».
Vidare skulle såsom extra ordinarie tjänster upptagas 1 värmeledningsskötarebefattning
och 2 förste eldarebefattningar med placering i lönegrad
6 samt 3 eldarebefattningar, placerade i lönegrad 5.
I fråga örn beräkningen av förevarande anslag innebär Kungl. Maj:ts förslag
dessutom den ändring, att medel beräknats för den särskilda förhöjningen
med 120 kronor för år av det provisoriska dyrortstillägget.
Vid den granskning utskottet ägnat förevarande förslag om överförande
till ordinarie stat av vissa icke-ordinarie befattningar har utskottet funnit
förslaget vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas. Utskottet
har också ansett sig böra tillstyrka den föreslagna överflyttningen till byggnadsstyrelsens
stat av de maskinister m. fl., som för närvarande genom kontrakt
äro knutna till vissa ämbetsbyggnader i Stockholm. Då den gjorda
anslagsberäkningen ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,
TJtskottet.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
Befattning
Personalförteckning. Lönegrad
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —- 1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
4 byggnadsråd .............................................. B 30
1 byråchef ............................................................... B 30
1 byrådirektör ......................................................... B 28
5 intendenter ............................................................ B 26
1 kamrerare ............................................................ B 24
1 sekreterare ............................................................ B 24
4 assistenter ............................................................ B 21
3 byggnadskontrollanter ............................................. B 21
1 notarie .................................................................. B 21
1 kansliskrivare ......................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ............................................. B 7
4 kanslibiträden ......................................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................... B 5
6 kontorsbiträden ...................................................... B 4
2 skrivbiträden ......................................................... B 2
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Tjänstemän å extra stat.
1 byråchef ............................................................... B 30
1 inspektör ............................................................... B 26
1 notarie och revisor................................................... B 21
1 byråingenjör ......................................................... B 21
Byggn adss t yreis ens värm elednlngspers on al.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister ............................................................ B 10
3 värmeledningsskötare tillika reparatörer .................. B 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................................. kronor 275,200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 104,200
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ......... » 8,600 » 112,800
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............... » 16,000
Säger kronor 404,000
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
33
Statens bränslekontrollerande verksamhet
1.
Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis
.................................................... kronor 34,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ....................................... » 9,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 28,800
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ............... » 800 » 29,600
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .............................. »_3,300
Säger kronor 76,800
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
förslagsvis ............................................. kronor 18,900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m....... kronor 13,500
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis ................... » 4,200 » 17,700
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.................. »_2,600
Säger kronor 39,200
Summa förslagsanslag kronor 520,000;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 520,000 kronor;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och tilllämpningsföreskrifter,
som vid genomförandet av föreslagna organisationsändringar
må erfordras.
32:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35, sid. 202), som avser anvisande av samma belopp som för
innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 91,900 kronor.
33:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 36, sid. 202 och 203) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet
för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 6.
Gil) sc ii
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
34:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, sid. 203—206), vilket förslag icke innebär andra
ändringar än sådana, som sammanhänga med den nya ortsgrupperingen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit: Kronor Kronor
a. Arvoden till 14 länsarkitekter ............ 168,300
b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis 8,100 176,400
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 77,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m................... 136,500
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 4,200 140,700
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ....................................... 1,500
Summa förslagsanslag kronor 396,300;
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 396,300 kronor.
35:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 207), som avser anvisande av samma belopp
som för innevarande budgetår anvisats för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
58,200 kronor.
36:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 207 och 208) hemställer
utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
5,000 kronor.
37:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 40, sid. 208) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
35
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga
byggnader för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000 kronor.
38:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har
(punkt 41, sid. 209—211) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.
Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 100,000 kronor. Nu föreslås, att anslaget för nästkommande budgetår
höjes med 25,000 kronor till 125,000 kronor. Med anslagsökningen avses
att bereda medel för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar och Läckö
slott samt Bohus fästningsruin.
Kungl. Majits förslag innebär vidare, att vissa under innevarande budgetår
å utgiftsstaten för statens allmänna fatighetsfond beräknade kostnader, avseende
staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa historiska
byggnader, skulle från och med nästkommande budgetår bestridas från förevarande
anslag. Berörda kostnader beräknas komma att hålla sig vid omkring
300 kronor.
Utskottet tillstyrker anvisande av det av Kungl. Majit äskade beloppet,
125.000 kronor. Utskottet ansluter sig jämväl till Kungl. Majits förslag örn
överflyttning från statens allmänna fastighetsfond till förevarande anslag av
kostnaderna för staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa
historiska byggnader.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.
39:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å
Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt 42, sid. 211) föreslagit riksdagen
att till restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å
Stockholms slott för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
64.000 kronor.
Till ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 192,000
kronor, har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
64,000 kronor. Det för arbetenas genomförande erforderliga sammanlagda
anslagsbeloppet förutsattes härvid skola lika fördelas på tre budgetår. I enlighet
härmed äskas nu för arbetenas fortsättande ett belopp av likaledes
64,000 kronor.
TJtskottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Med tillstyrkande att medel för restaureringsarbetenas fortsättande anvisas
med av Kungl. Maj:t äskat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till restaurering av västra trappuppgången
och norra portiken å Stockholms slott för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.
40:o) Möbler m. m. för kanslihuset. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, sid. 212—215) angående anslag till möbler m. m. för kanslihuset
har riksdagen redan fattat beslut; varom härigenom
erinras.
Diverse.
41 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 216) örn anslag till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket
härigenom
anmäles.
42:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 216) och under erinran, att motsvarande anslag
för innevarande budgetår utgör 6,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000 kronor.
43:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Majit
har (punkt 46, sid. 216 och 217) föreslagit riksdagen att till postavgifter för
tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000,000 kronor.
Ifrågavarande anslag, som för budgetåren 1933—1935 varit uppfört med
4.450.000 kronor, höjdes för innevarande budgetår till 4,780,000 kronor.
Enligt vad departementschefen under hand inhämtat från generalpoststyrelsen
beräknas den under budgetåret 1935/1936 till postverket inflytande ersättningen
för befordran av tjänsteförsändelser komma att uppgå till 4,975,000
kronor. För budgetåret 1936/1937 beräknas ersättningen med hänsyn till
den för år 1936 kalkylerade stigande frankoteckensuppbörden till omkring
5.050.000 kronor. Denna beräkning har icke givit departementschefen anledning
till erinran i vidare mån än att anslagets belopp synts böra avrundas
till 5,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
37
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till postavgifter för tjänstebrev oell dylika
försändelser för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000,000 kronor.
44:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
Kungl. Majit har (punkt 47, sid. 217—223) föreslagit riksdagen att till bidrag
för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.
Enligt ett av 1934 års riksdag godkänt förslag skulle svenska trafikförbundet
från och med ingången av år 1935 övertaga den dittills av järnvägsstyrelsen
bedrivna turistreklam- och upplysningsverksamheten i utlandet.
Beräkningen av statens bidrag till förbundets utvidgade verksamhet skedde
med huvudsaklig utgångspunkt från det för år 1934 fastställda beloppet av
statens järnvägars kostnader för ifrågavarande verksamhet, 267,300 kronor.
Av detta belopp, avrundat till 260,000 kronor, ansågos statens järnvägar
böra bestrida så stor del, som kunde anses svara mot de fördelar, statens
järnvägar som affärsföretag kunde beräknas få av förbundets verksamhet.
Storleken av denna andel beräknades till approximativt 80,000 kronor, däri
inberäknade 15,000 kronor till bestridande av kostnaderna för den speciella
reklam i utlandet, som, på sätt närmare angavs, skulle fortfarande omhänderhavas
direkt av statens järnvägar. I anslutning härtill uppfördes förevarande
anslag å riksstaten för innevarande budgetår med ett belopp av
180,000 kronor.
I förenämnda belopp 267,300 kronor ingick enligt en av järnvägsstyrelsen
i ärendet åberopad uppställning ett belopp av 79,000 kronor, avseende de
av reklamverksamheten föranledda kostnaderna för personal, lokal och expedition
m. m. vid statens järnvägars resebyråer i Berlin, London och Köpenhamn.
För dessa kostnader skulle förbundet efter övertagandet av reklamverksamheten
lämna ersättning till statens järnvägar efter de närmare grunder,
som fastställdes i ett härom mellan järnvägsstyrelsen och förbundet
träffat avtal. I skrivelse den 20 september 1935 med framställning örn anslag
för budgetåret 1936/1937, över vilken framställning järnvägsstyrelsen
avgivit utlåtande, har förbundet uppgivit, att det belopp, som förbundet
enligt det sedermera ingångna avtalet hade att erlägga till statens järnvägar
under år 1935, bomme att på grund av valutafluktuationer m. m. stiga till
omkring 92,500 kronor. Med hänvisning härtill och under framhållande av
att det med järnvägsstyrelsen ingångna avtalet alltid komme att innebära
ett osäkerhetsmoment för förbundet vid planläggningen av dess verksamhet,
har förbundet funnit medelsanvisningen till förbundet böra från och med
nästkommande budgetår anordnas sålunda, att förevarande anslag uppfördes
såsom förslagsanslag och att av anslaget finge disponeras dels ett fast bidrag
till förbundets reklamverksamhet och dels erforderligt belopp till täc
-
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
TJtskottet.
kande av förbundets andel i lokal-, personal- och administrationskostnaderna
vid resebyråerna i Berlin, London och Köpenhamn. Förbundet — som
ansett sig kunna utgå från att Kungl. Maj:t och riksdagen vid behandlingen
av frågan örn förbundets övertagande av nu ifrågavarande reklam- och upplysningsverksamhet
förutsatt, att, åtminstone till en början, förbundet skulle
av statsbidragen kunna för den direkta reklam- och upplysningsverksamheten
disponera medel i huvudsakligen den omfattning, som vid statsbidragens
fixerande beråknats — har i överensstämmelse härmed beräknat det
fasta bidraget till 101,000 kronor, medan ersättningen till staten järnvägar
upptagits till 92,500 kronor. I enlighet härmed har förbundet hemställt örn
anvisande för budgetåret 1936/1937 av ett förslagsanslag å 193,500 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Med hänsyn till den stora betydelse för turisttrafikens utveckling, som en
reklam- och upplysningsverksamhet av nu ifrågavarande slag får anses äga,
torde det såväl för enskilda som för det allmänna vara angeläget, att verksamheten
bedrives på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Genom de ökade
bidrag, som trafikförbundet avtalsenligt har att erlägga till statens järnvägar
för deras resebyråer i Berlin, London och Köpenhamn, minskas givetvis, under
förutsättning av oförändrade inkomster, förbundets möjligheter att direkt utöva
propaganda. Med hänsyn härtill och då, enligt vad förbundet uppgivit, ifrågavarande
merutgift icke hittills kunnat kompenseras av ökade enskilda bidrag,
anser jag mig böra tillstyrka, att förbundet för sin verksamhet under nästkommande
budgetår erhåller ett förhöjt bidrag av statsmedel, ökningen torde
emellertid lämpligen kunna begränsas till 10,000 kronor. Då jag i likhet med
järnvägsstyrelsen icke anser nämnda ökning böra bestridas av statens järnvägar,
vill jag föreslå, att nu förevarande anslag höjes från 180,000 till 190,000
kronor. Det tolde, i överensstämmelse med vad tidigare erinrats, i detta sammanhang
böra framhållas, att en ökning av anslaget icke torde få tolkas i
den riktningen, att statsmakterna därmed velat ansluta sig till den principen,
att förbundets kostnader för statens järnvägars resebyråer, i vad kostnaderna
överstiga 79,000 kronor, böra ersättas av statsverket i form av ett däremot
svarande ökat statsbidrag. Med hänsyn bland annat härtill har jag ansett mig
icke böra tillstyrka förbundets hemställan, att anslaget erhåller förslagsanslags
natur.»
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet
i utlandet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 190,000 kronor.
45:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 223—225), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
39
att riksdagen må till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 2,000
kronor.
46:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. På grund av Kungl.
Majis förslag (punkt 49, sid. 225 och 226) och under erinran, att för ändamålet
anvisats samma anslagsbelopp för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 500 kronor.
47:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 50, sid. 226—230) och
under erinran, att för innevarande budgetår beviljats anslag för ifrågavarande
ändamål med samma belopp som det nu äskade, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag
av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
48:o) Bidrag till elektrifiering av Gällivare socken. Kungl. Maji har
(punkt 51. sid. 231—235) föreslagit riksdagen att till bidrag till elektrifiering
av Gällivare socken för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 102,500 kronor.
I proposition nr 79 till 1929 års riksdag upptogs fråga örn vidtagande av
åtgärder för elektrifiering av vissa delar av Norrbottens län. Enligt en för riksdagen
framlagd plan skulle företaget avse elektrifiering av två av varandra oberoende
distributionsområden, det ena bestående av Gällivare socken och det
andra omfattande Korpilombolo, Tärendö, Junosuando och Pajala socknar,
gemensamt benämnda nordöstra finnbygden. För vartdera området skulle
bildas en ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, som skulle utföra
distributionsanläggningarna inom området samt sedermera ombesörja distributionen
och driften. Andelsteckningen skulle ske efter viss angiven plan.
Varje andel skulle svara för dels ett belopp av 100 kronor, varav 25 kronor
skulle inbetalas kontant och skuldförbindelse lämnas å återstoden, dels visst
bidrag in natura. Statens medverkan till elektrifieringsföretagets genomförande
skulle främst utgöras av anslag till utförande av huvudledning från
Gällivare till en punkt omkring elva kilometer söder örn Tärendö kyrkoby,
vilket anslag ursprungligen beräknats till 340,000 kronor men sedermera
ansetts kunna nedbringas till 315,000 kronor. Vidare räknades med ett
statsanslag å 167,500 kronor — för Gällivare socken 75,000 kronor och för
nordöstra finnbygden 92,500 kronor — till gäldande av enskildas och kommunernas
kontanta insatser i distributionsföreningarna; antalet dylika andelar
beräknades för Gällivareområdet till 3,000 och för finnbygdsområdet till 3,700.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Slutligen skulle till föreningarna utgå lån ur kraftledningslånefonden nied
sammanlagt 376,000 kronor.
Till utförande av den berörda huvudledningen från Gällivare beviljade 1929
och 1930 års riksdagar anslag om tillhopa 315,000 kronor. Vidare anvisade
1931 års riksdag såsom bidrag till övre finnbygdens belysningsförening u. p. a.
för budgetåret 1931/1932 ett anslag av 92,500 kronor. Frågan om elektrifieringen
av Gällivare socken, som visade sig icke vara mogen för avgörande, blev
däremot tills vidare ställd på framtiden.
I skrivelse den 13 november 1935 har länsstyrelsen i Norrbottens län meddelat,
att förhållandena inom Gällivare socken numera utvecklat sig därhän,
att länsstyrelsen ansett sig kunna ånyo upptaga frågan örn socknens elektrifiering.
Det tidigare förslagets huvudgrunder hava därvid bibehållits, men det har
ansetts lämpligt att i förslaget även upptaga Gällivare sockens södra del, som
icke omfattats av det ursprungliga förslaget. Härigenom skulle statens bidrag
komma att med 27,500 kronor överstiga det tidigare beräknade beloppet, i det
att antalet erforderliga andelar i distributionsföreningen ansetts böra för kommunens
och de enskildas vidkommande beräknas till 4,100.
Utskottet finner de fördelår, som en utvidgning av den ursprungliga
planen för elektrifiering av Gällivare socken synes medföra, väl uppväga
den härav föranledda kostnadsökningen. Med tillstyrkande alltså av Kungl.
Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till elektrifiering av Gällivare
socken för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 102,500 kronor.
49:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 235) och under erinran, att förevarande
anslag avser utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga internationella
föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den internationella
luftfartskommissionen, hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 10,000
kronor.
50:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 235 och 236) örn anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande, vilket härigenom
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
41
51:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54,
sid. 236) hemställer utskottet,
att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dock att i anslaget
må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av
huvudtitelns slutsumma.
52:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 236) angående anslag till dyrtidstillägg
A t befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
Stockholm den 13 mars 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund,
Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Lindström och Bäcklund, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Törnkvist i
Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson
i Falla, Andersson i Prästbol, Norling, Andersson i Ovanmyra och Olsson i Staxäng.
Reservation
vid punkt 3:o) (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) av herr Olsson i Staxäng,
som ansett, att luftfartsinspektören och den för luftfartsärenden avsedde
byråingenjören (B 21) ej bort uppföras på ordinarie stat.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami, Nr 6.
fils sfi 4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
- Rskr. 1936:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193611937 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikatio s. 1 i texten