Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna andel'' riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1936-03-13 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna andel'' riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937

av utgifterna andel'' riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen

avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit

(punkt 1, sid. 1 och 2, av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kominunikationsärenden för samma dag) gjort framställning

beträffande anslag till kommunikationsdepartementet: Avlöningar.

Jämfört med medelsanvisningen för motsvarande ändamål under innevarande

budgetår innebär förslaget ej annan ändring, än att medel beräknats

för den särskilda förhöjningen med 120 kronor för år av det provisoriska

dyrortstillägget. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................. kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis..................................................... » 127,700

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis...................................................... » 18,400

4. Avlöning till tjänsteman å extra stat, för
slagsvis.

.............. » 10,600

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .......................................... » 16,500

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr ti. eis 88 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m....... kronor 27,000

b. Avlöningsförhöjningarm.m.,

förslagsvis ......................- » 1,500 kronor 28,500

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............... » 8,100

Summa förslagsanslag kronor 233,800;

b) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 233,800 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 3), som avser anvisande av samma belopp som

för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

41,100 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 3, sid. 4—51) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937;

dels till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 446,700 kronor, därav förslagsvis

183,000 kronor att utgå av automobilskattemedel;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,

som vid genomförandet av de i förslaget innefattade

organisationsändringarna må erfordras.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat en inom första kammaren

av herr Carl Forssell väckt motion, nr 186, däri hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts äskande örn anslag av 9,200 kronor för

anställande av en geotekniker inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär i huvudsak följande förändringar

beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat.

På sätt statsmakterna vid behandlingen av frågan örn fortsatt understöd

till svensk luftfart förutsatt, skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

och med den 1 juli 1936 bliva luftfartsmyndighet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har till behandling upptagit fråga örn samordnande av luftfartsärendena

med styrelsens järnvägsärenden, nu hörande under styrelsens

järnvägsbyrå, i en gemensam byrå. Styrelsen har emellertid funnit övervägande

skäl tala för inrättandet av en särskild luftfartsbyrå. Statskontoret

bär däremot givit det förra alternativet sin anslutning. Departementschefen

har förordat en organisation med gemensam byrå för järnvägs- och luftfartsärenden.

Vid detta ståndpunktstagande har han väsentligen stött sig på

den allmängiltiga principen, att ett ämbetsverks organisation icke bör göras

vidlyftigare än som kan anses nödvändigt med hänsyn till arbetets art

och omfattning. I överensstämmelse härmed skulle å byrån för järnvägsoch

luftfartsärenden under byråchefen för vartdera slaget av ärenden sortera

en ordinarie inspektör (järnvägs- respektive luftfartsinspektör) i lönegrad

B 28 och en ordinarie byråingenjör (B 21), varjämte å byrån skulle placeras,

förutom den nuvarande kontorsskrivaren, en biträdande ingenjör (21).

Järnvägsinspektörstjänsten samt den för järnvägsärenden avsedda byråingenjörsbefattningen

skulle ersätta, den förra den nuvarande ordinarie

maskininspektörstjänsten (B 28) och den senare en nu å styrelsens extra

stat i lönegraden B 22 uppförd befattning såsom assistent åt maskininspektören,

medan motsvarande befattningar för luftfartsärendena samt den för

båda slagen av ärenden avsedda biträdande ingenjörstjänsten skulle nyinrättas.

Till de arbetsuppgifter, som för närvarande åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vägtrafikinspektion [med en väginspektör (B 29)], skulle enligt

det av automobilbesiktningssakkunniga framlagda förslaget tillkomma hand

läggningen av de ärenden, som tillföras styrelsen genom överflyttning på

styrelsen av uppgiften såsom chefsmyndighet för automobilbesiktningsmännen.

Bland annat med hänsyn härtill har departementschefen tillstyrkt, att vägtrafikinspektionen

nu utbrytes ur vägbyrån och organiseras såsom särskild

byrå (vägtrafikbyrån). Yad särskilt angår frågan om överflyttning från länsstyrelserna

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av granskningen av besiktningsmännens

redovisningar, har departementschefen i likhet med riksräkenskapsverket

och väg- och vattenbyggnadstyrelsen funnit en sådan anordning

lämplig.

I anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag skulle för vägtrafikbyrån,

förutom byråchef (B 30) även benämnd vägtrafikinspektör, å staten

upptagas en förste byråingenjör (B 26) och en byråingenjör (B 21), varjämte

den nuvarande extra ordinarie assistenten (21) skulle bibehållas. A andra sidan

skulle den nuvarande befattningen som vägtrafikinspektör (extra stat B 29)

indragas.

Den å brobyrån för tillgodoseende av dess ordinära behov av arbetskraft

placerade personalen utgöres sedan den 1 juli 1934 av 1 byråchef och broinspektor

(B 30), 1 förste byråingenjör (B 26), 1 byråingenjör (B 21), 3 biträdande

ingenjörer (e. o. 21) samt kvinnliga biträden. Viig- och vattenbyggnadsstyrelsen

har föreslagit att 5 nu från anslag till skenfria korsningar,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

respektive anslag till broar oell hamnar avlönade ingenjörer måtte få såsom

extra ordinarie tjänstemän överflyttas till styrelsens stat med avlöning, en

i lönegrad 26 och fyra i lönegrad 21. Departementschefen har emellertid

ansett dylik överflyttning böra medgivas för allenast 3 ingenjörer, därav en

i lönegraden 26 och 2 i lönegraden 21.

Beträffande hamnbyrån föreslås inrättande av en ordinarie förste byråingenjörs

tjänst i lönegrad B 26 samt indragning av biträdande hamningenjörsbefattningen

å extra stat i lönegrad B 22.

På förslag av 1931 års väg- och brosakkunniga och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har departementschefen tillstyrkt att inom styrelsen å extra

stat såsom förste byråingenjör i lönegraden B 26 anställes en geotekniker

Till stöd härför har departementschefen anfört följande:

Även enligt min mening föreligger behov av geoteknisk sakkunskap inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ett behov som nu torde böra tillgodoses

genom att, på sätt tidigare skett i järnvägsstyrelsen, en särskild befattning

inrättas för ändamålet. I likhet med lönenämnden och statskontoret anser jag

denna befattning böra tills vidare uppföras å extra stat. Mot den föreslagna

löneställningen, lönegrad B 26, synes med hänsyn till nödiga kvalifikationer

hos befattningshavaren icke vara något att erinra. Då arbetsuppgifterna omspänna

såväl brobyråns som de övriga byggnadstekniska byråernas verksamhetsområden,

delar jag uppfattningen, att befattningshavaren bör direkt

underställas styrelsens chef.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att betydande kostnader

nedlagts å geotekniska undersökningar i samband med brobyggnadsföretag,

till vilka kostnader utgå statsbidrag i samma mån som till själva

broföretaget. Ifrågavarande befattningshavare bör, i den mån tjänsten

i övrigt det medgiver, övertaga dessa uppgifter och sålunda i geotekniskt

avseende tillhandagå vägdistrikt, städer och enskilda med råd och upplysningar

samt för deras räkning verkställa uppdrag och förrättningar,

allt beträffande sådana företag, till vilka statsbidrag beviljats eller kan ifrågakomma.

På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt synes ersättning

härför böra utgå till statsverket enligt taxa, som Kungl. Majit vid bifall till

förevarande förslag torde fastställa. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

framhållit såsom icke osannolikt, att statsverkets utgifter för befattningshavaren

skulle kunna täckas genom dessa ersättningar.

Dessutom har föreslagits vissa mindre förändringar beträffande amanuenssamt

rit- och skrivbitr äd ospers anal.

Beträffande de förändringar i fråga erni kostnader, som föranledas av de i

det föregående förordade organisationsförslagen, har departementschefen i

fråga örn den totala kostnadsökningen åberopat följande sammanställning:

1935/1936

1936/1937

Ökning

1936/1937

Kronor

Kronor

Kronor

Vanliga skattemedel..........

................................. 215,400

263,700

48,300

Automo bilskattemedel......

............................... 121,500

1*3,000

61,500

Summa kronor 336,900

446,700

109,800

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5

I anslutning härtill har departementschefen anfört följande:

Ökningen å vanliga skattemedel hänför sig huvudsakligen till inordnandet

i styrelsen av luftfartsmyndigheten. Härav föranledd ökning, frånsett dyrtidsoch

dyrorts tillägg men inräknat avlöningsförhöjning, uppgår till i runt tal

28,000 kronor men kompenseras till ett belopp av 15,400 kronor av att anslaget

till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart utgår ur

riksstaten och till ett belopp av 3,600 kronbl- av minskad belastning å postverkets

medel. Nettoökningen skulle sålunda uppgå till å sjätte huvudtiteln

12,600 kronor och, med hänsyn tagen till postmedlen, till 9,000 kronor.

Hen återstående ökningen å vanliga skattemedel, i runt tal 20,300 kronor,

hänför sig till följande föreslagna befattningar m. m.: en befattning för geotekniker

(9,200 kronor), en befattning för förste byråingenjör å hamnbyrån

mot uteslutande av befattningen för biträdande hamningenjör (netto 2,200

kronor), en halvtidsamanuens å kameralbyrån (2,000 kronor), för verket gemensamma

befattningar för ritare, kvinnliga biträden och expeditionsvakt (10,700

kronor), avlöningsförhöjningar (700 kronor) samt ändrade beräkningsgrunder

för dyrortstillägg och nya sådana (6,800 kronor). Från sålunda angiven bruttoökning

av tillhopa 31,600 kronor avgår nettominskning å 1,300 kronor till

följd av byrådirektörens å övergångsstat avgång från tjänst vid utgången av

år 1936. Skillnaden mellan återstående kostnadsökning, 30,300 kronor, och

nyss angivna belopp av 20,300 kronor motsvaras av det föreslagna ianspråktagandet

av 10,000 kronor av automobilskattemedel för bestridande av avlöningskostnader

för styrelsens verksamhet i allmänhet. Anmärkas må, att

i beloppet 30,300 kronor inräknats 2,000 kronor för ett från brobyggnadsanslag

överflyttat kontorsbiträde och 3,800 kronor för en från hainnbyggnadsanslag

överflyttad ritare.

Ökningen av kostnader att bestridas av automobilskattemedel, vilken ökning,

frånsett nyssnämnda belopp av 10,000 kronor, uppgår till 51,500 kronor,

hänför sig väsentligen till inrättandet av en vägtrafikbyrå och överflyttning

av ingenjörsbefattningar från brobyggnadsanslag till styrelsens stat. Den

nya vägtrafikbyrån föranleder en nettoökning, frånsett dyrorts- och dyrtidstillägg,

å 19,100 kronor, därvid icke medräknats den här förut under vanliga

skattemedel inräknade lönen för ett ordinarie kontorsbiträde (2,800 kronor)

och halva lönen för den från hamnbyggnadsanslag överflyttade ritaren (1,900

kronor) tillhopa 4,700 kronor. Överflyttningen av ingenjörsbefattningar från

brobyggnadsanslag representerar ett belopp av 19.500 kronor inklusive medel

för avlöningsförhöjningar. I återstoden av bruttoökningen eller 11,500 kronor

ingå 3,100 kronor för dyrortstillägg, 4,800 kronor för dyrtidstillägg och 5,000

kronor att tillföras civila pensionsfonden. För sistnämnda ändamål tages

under innevarande budgetår ett belopp av 3,100 kronor i anspråk direkt

från statens automobilskattemedelsfond.

En sammanställning av vad här anförts rörande de för skilda ändamål

under löpande och nästkommande budgetår tillgängliga respektive erfor
-

derliga medlen ter sig sålunda:

1935/1936

Kronor

1936/1937

Kronor

Styrelsens nuvarande anslag .................................

............ 336,900

336,900

Personal överflyttad från byggnadsanslag ............

I juftfartsärenden:

............ 25,300

25,300

å sjätte huvudtiteln.............................................

............ 15,400

28,000

av postmedel.........................................................

............ 3,600

—

Vägtrafikbyrån, ökning..........................................

............ —

21,900

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

1935/1936 1936/1937

Kronor Kronor

Extra stat B 22 utbytt mot ordinarie B 26 å hamnbyrån,

ökning ............................................................................. — 2,200

Halvtidsamanuens å kameralbyrån.................................... — 2,000

Geotekniker......................................................................... — 9,200

Expeditionsvakt..................................................................... — 2,100

Här ej förut medräknade avlönhigsförhöjningar, ökning — 700

Dyrortstillägg, ökning ........................................................ — 9,900

Dyrtidstillägg, ökning ........................................................ — 4,800

Ersättning till civila pensionsfonden................................ 3,100 5,000

Brutto kronor 384,300 448,000

Avgår nettominskning för avgående byrådirektören ...... — 1.300

Netto kronor 384,300 446,700

Statsverkets utgiftsökning, kronor 62,400.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar ej givit utskottet anledning till

särskilt uttalande utom i vad angår den föreslagna nya geoteknikerbefattningen

(förste byråingenjör å extra stat i lönegraden B 26).

I avseende å nämnda befattning, mot vars inrättande motionsvis vissa

invändningar framställts, vill utskottet framhålla, att av utvecklingen får

anses ådagalagt betydelsen av att en dylik fackman finnes att tillgå hos

styrelsen. Hans sakkunskap är särskilt behövlig för att — i samband med

styrelsen åvilande kontroll eller eljest — lämna erforderlig medverkan för att

tillförlitliga planer och beräkningar rörande bro- och hamnbyggnader skola

kunna åstadkommas. I detta avseende må särskilt framhållas de ofta svårbedömliga

grundförhållanden, som äro bestämmande för avvägningen av

konstruktionerna för exempelvis brofästen och kajer. Även vägbyggnaderna

äro numera ofta stora tekniska företag med vidlyftiga bank- och skärningsarbeten.

Svenska vägstyrelsernas förbund har framhållit hurusom det alltför

länge försummats att vid vägars anläggning anlita geoteknisk sakkunskap,

vilket medfört en mångfald ras eller kostnadsfördyrande förstärknings- och

omläggningsarbeten.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter har utskottet ej velat motsätta

sig Kungl. Maj:ts förslag, att hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en

geotekniker på extra stat anställes i lönegraden B 26.

Utskottet har emellertid uppmärksammat, att i järnvägsstyrelsen redan

finnas två ordinarie geotekniker, därav en i lönegraden B 27 och en i lönegraden

B 26. Med hänsyn till den begränsade utsträckning, vari banbyggnadsarbeten

numera pågå, kan det ifrågasättas huruvida dessa båda tjänstemäns

arbetskrafter hädanefter skola behöva helt tagas i anspråk för statens

järnvägar. Det synes utskottet böra övervägas huruvida ej genom samverkan

mellan järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sådana organisatoriska

anordningar efterhand skulle kunna träffas, att de båda styrelsernas

behov av geoteknisk sakkunskap kunde gemensamt tillgodoses med

allenast två tjänstemän.

Utskottet, som alltså tillstyrker att anslag för nästkommande budgetår

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

7

beredes till förevarande geoteknikerbefattning, tillstyrker jämväl i övrigt Kungl.

Maj:ts under nu förevarande punkt i statsverkspropositionen framställda förslag.

Den av departementschefen förordade avlöningsstaten innehåller en förslagsvis

beräknad anslagspost till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat

beslut i fråga örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare

i statens tjänst, förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal

komma att utgå efter samma grunder, som må bliva gällande för

statens befattningshavare i allmänhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å herr Forssells motion (1:186), må

a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

:

Befattning Personalförteckning''. Lönegrad

Väg- och vattenbyggnads styrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

4 byråchefer .................................................................... B 30

1 järnvägsinspektor ......................................................... B 28

1 luftfartsinspektör ........................................................ B 28

2 förste byråingenjörer ................................................. B 26

1 förste revisor................................................................. B 24

3 byråingenjör er.............................................................. B 21

3 revisorer ........................................................................ B 21

1 kansliskrivare ............................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt................................................... B 7

4 kanslibiträden .............................................................. B 7

2 expeditionsvakter ......................................................... B 5

5 kontorsbiträden ......................................................... B 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byrådirektör .................................................................. B 28

Tjänsteman å extra stat.

1 förste byråingenjör ...................................................... B 26

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor ........................................ B 30

1 byråchef och vägtrafikinspektör ................................. B 30

3 väginspektor ............................................................... B 29

2 förste byråingenjörer ................................................... B 26

3 byråingenjörer.............................................................. B 21;

Anm. Den å ordinarie stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i

tjänst.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat. Kronor

Väg- och vattenbyggnads styrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 192,800

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis 5,300

3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis ... 9,200

4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.............................. 600

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............................... 50,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 3,300 53;300

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis ................................ 12,500

Säger kronor 273,700

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ............................................ 98,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............................... 46,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 3,200 50,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis....................................... 5,900

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis............................................. 14,100

5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras

civila pensionsfonden ...................... 5,000

Säger kronor 173,000

Summa förslagsanslag kronor 446,700;

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av kronor 446,700,

därav förslagsvis 183,000 kronor att utgå av automobilskattemedel;
d)

bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och

tillämpningsbestämmelser, som vid genomförandet av i förslaget

ingående organisationsändringar må erfordras.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, sid. 51—57) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

93,500 kronor, därav förslagsvis 30,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 9

5:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 57—69)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen

i länen, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937;

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

förslagsanslag av 584,600 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle den nuvarande vägingenjörsassistentbefattningen

i Göteborgs och Bohus län utbytas mot en biträdande vägingenjörstjänst.

Härigenom skulle antalet biträdande vägingenjörer (lönegrad

20) ökas till 10 och antalet vägingenjörsassistenter minskas till 13.

Vidare skulle nämnda vägingenjörsassistenter inordnas i den löneplan för

extra tjänstemän, som intagits i 26 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397)

med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade

verk inom allmänna civilförvaltningen. Genom placering i lönegrad

18 i denna löneplan skulle assistenterna härvid erhålla begynnelselön, motsvarande

det nuvarande arvodet, med rätt till uppfattning en löneklass

efter tre års tjänstgöring.

Härjämte har föreslagits ökning dels med 10,000 kronor till 95,000 kronor

av anslagsmedlen till avlöningar till rit- och skrivbiträden, dels ock med

8,000 kronor till 90,000 kronor av de för expenskostnader avsedda medlen.

Slutligen har å vägorganisationens stat ansetts böra upptagas ett mot

befattningshavarnas pensionsavdrag svarande belopp, att tillföras civila pensionsfonden.

Övriga av Kungl. Majit föreslagna ändringar äro föranledda av den nya

ortsgrupperingen och de ändrade bestämmelserna rörande det provisoriska

dyrortstillägget.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till be

handling förehaft en inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund

väckt motion, nr 199, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta ombilda

befattningarna som rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden åt vägingenjörerna

till ordinarie eller extra ordinarie tjänster.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad till en början angår det motionsvis framställda yrkandet, vill utskottet

endast framhålla, att frågan om rit- och skrivbiträdenas samt de

kamerala biträdenas anställningsförhållanden torde vara av beskaffenhet att

böra tagas under övervägande vid den pågående utredningen rörande länsstyrelsernas

organisation. Vid sådant förhållande torde motionen ej böra

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Den av departementschefen förordade staten innehåller under rubriken

avlöningar en förslagsvis beräknad anslagspost till dyrtidstillägg. Då riksdagen

ännu icke fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg under nästa budgetår

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen

åt hithörande personal komma att utgå efter samma grunder, som må bliva

gällande för statens befattningshavare i allmänhet.

Då Kungl. Maj.ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å herr Hedlunds i Östersund motion II: 199, må

a) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

......................... 244,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

Grundavlöningar m. m................... kronor 252,000

Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

....................................... » 5,500 257,500

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .............................. 1,500

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis .................................... 45,800

5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras

civila pensionsfonden ....................... 10,800

Säger kronor 559,600

Omkostnader. Kronor

1. Reseersättningar, förslagsvis .............................. 175,000

2. Expenser, förslagsvis .......................................... 90,000

Säger kronor 265,000

Summa kronor 824,600

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som

verkställts av vägingenjörer och deras biträden ...... 240,000

Nettoutgift förslagsvis kronor 584,600;

b) till vägorganisationen i länen för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 584,600 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

6:o) Reseersättning till nämndemän vid vägsyn. Kungl. Maj:t har (punkt

6, sid. 69) föreslagit riksdagen att till reseersättning till nämndemän vid

vägsyn för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.

För innevarande budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag av 8,500 kronor

till bestridande av den på staten jämlikt 35 § tionde stycket lagen den 23

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet ankommande

andelen i kostnaderna för reseersättning till nämndemän vid vägsyn.

Angivna stadgande i gällande väglag saknar motsvarighet i den nya väglagstiftning,

som träder i kraft den 1 januari 1937, då således behovet av

medel för ifrågavarande ändamål upphör. Då emellertid vägsyn bör förrättas

tidigt på våren eller sent på hösten, har anslag ansetts erforderligt även

för nästa budgetår. I saknad av erfarenhet örn belastningen har anslaget

härvid befunnits böra upptagas å riksstaten med oförändrat belopp, 8,500

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till reseersättning till nämndemän vid vägsyn

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 8,500

kronor.

7:o) Ändrade grunder för statsbidrag till den allmänna väghållningen.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ändrade grunder för statsbidrag

till den allmänna väghållningen (punkt 7, sid. 69—92) jämte i ämnet väckta

motioner kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

8:o) Bidrag till byggande av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt 8,

sid. 92—99) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av landsvägar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel.

Kungl. Majits förslag innefattar sammanslagning till ett anslag av de nuvarande

båda anslagen till landsvägar och vanliga bygdevägar och till enkla

bygdevägar. Dessa två anslag hava från och med budgetåret 1931/1932 varit

uppförda med respektive 5,250,000 och 1,350,000 kronor.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr Eric Hansson i Vännäsby

väckt motion, nr 82, däri hemställts att riksdagen måtte besluta att till

bidrag till byggande av landsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Utskottet tillstyrker, att de nuvarande båda anslagen till landsvägar och

vanliga bygdevägar och till enkla bygdevägar sammanslås till ett anslag.

Härigenom skulle underlättas avvägningen av anslagen såväl mellan länen

som mellan de olika vägf öre tagen.

Det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet överstiger med 400,000 kronor

sammanlagda beloppet av de för innevarande budgetår till ifrågavarande

ändamål anvisade medlen. Särskilt med hänsyn härtill finner sig utskottet

icke kunna förorda, att, på sätt motionsvis hemställts, ytterligare anslags
-

Utskollet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

höjning nu vidtages. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag jämväl

i vad avser anslagsbeloppet, hemställer utskottet,

sitt riksdagen, med avslag å herr Hanssons i Yännäsby motion

II: 82 i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må till bidrag till byggande av landsvägar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

9:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 9,

sid. 99—101) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 234, har herr G. Nyblom

hemställt, att anslaget till ödebygdsvägar måtte utsträckas att omfatta även

Gävleborgs län samt Kopparbergs län i dess helhet, och att anslaget med

hänsyn härtill måtte höjas från 1,600,000 till 1,700,000 kronor.

Till anläggande av ödebygdsvägar har riksdagen från och med år 1919

anvisat årliga anslag, till en början avsedda endast för de fyra nordligaste

länen. Anslagets användning har sedermera utvidgats att omfatta från och

med budgetåret 1925/1926 de nordligare delarna av Kopparbergs län samt

från och med budgetåret 1933/1934 även de nordligare delarna av Värmlands

län. Under sjätte huvudtiteln hava hittills för ifrågavarande ändamål anvisats

sammanlagt 11,235,000 kronor, varav för budgetåren 1932—1936 respektive

1,000,000, 1,200,000, 1,200,000 och 1,400,000 kronor.

Utöver de medel, som sålunda anvisats under sjätte huvudtiteln, har

Kungl. Majit för ifrågavarande ändamål genom beslut den 7 september 1934

av det å riksstaten för budgetåret 1934/1935 under rubrik »Fonden för förlag

till statsverket» upptagna reservationsanslaget till vissa vägbyggnadsarbeten

anvisat sammanlagt 1,540,000 kronor.

Förevarande anslag till ödebygdsvägar har tillkommit för att underlätta

för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under sällsynt hårda förhållanden

levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Anslaget, som

tvivelsutan fyller en Hacket behjärtansvärd uppgift, är för närvarande till

sin användning begränsat till Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands

och Jämtlands län samt de nordligare delarna av Kopparbergs och av Värmlands

län.

Då nu i en väckt motion påyrkas anslagets utsträckning även till de sydligare

delarna av Kopparbergs län samt dessutom till hela Gävleborgs län

vill utskottet ifrågasätta, huruvida förhållandena i dessa trakter kunna anses

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

likartade med dem, som råda i det nordligare Sveriges vidsträckta fjäll- oell

skogsområden, där ej sällan liela byar eller gårdskomplex alltjämt stå utan

vägförbindelse med bygden och landet i övrigt.

Ödebygdsvägarna bekostas av staten till 90 % eller efter en ännu högre

bidragsnorm. De äro av allmän vägs natur och skola underhållas av vederbörande

vägdistrikt. De måste därför fylla sådana krav på bredd och hårdgöming

att trafik med motorfordon är möjlig. Då de därtill på grund av

de stora avstånden i allmänhet måste bliva utav en avsevärd längd, äro de

för staten rätt kostsamma företag. I motionen framhålles nu det stora behovet

av fäbodvägar inom Gävleborgs län samt anföres också att i mellersta

Dalarna finnas många kvadratmil mark praktiskt taget utan vägförbindelser

trots där liggande fäbodvallar med odlad jord samt enstaka bebyggelse.

I anledning härav vill utskottet erinra därom, att motsvarande förhållanden

torde kunna påvisas råda inom vidsträckta delar av vårt land. Att från

anslaget till ödebygdsvägar i den utsträckning i motionen avses tillgodose

samfärdselbehoven inom alla dylika på vägförbindelser vanlottade trakter

lärer väl knappast vara möjligt utan åsidosättande av anslagets egentliga

syfte och i varje fall ej utan alltför vittutseende anslagskrav. I den mån

statens medverkan härtill befinnes böra lämnas, torde få anlitas det under

följande punkt upptagna anslaget till enskilda utfartsvägar eller ock det

under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till nybyggesvägar.

Utskottet kan alltså ej tillstyrka det motionsvis gjorda förslaget örn utsträckning

till ytterligare landsdelar av rätten att komma i åtnjutande av

bidrag från anslaget. Ej heller kan utskottet tillstyrka att anslaget upptages

till högre belopp än den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkta och

i statsverkspropositionen äskade summan 1,600,000 kronor.

Utskottet får alltså, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts föreslag, hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 234, må till bidrag till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

10:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t kar

(punkt 10, sid. 101—103) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 850,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I samband med Kungl. Majis förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 126, inom första kammaren

av herr J. B. Johansson m. fl. och den andra, nr 324, inom andra

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

kammaren av herr E. Lindmark m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

dels till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel,

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning

med förslag till ändrade grunder för statsbidragets utgående till enskilda

utfartsvägar innebärande höjning av bidragsprocenten av statsmedel;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 127, inom första kammaren

av herr K. W. Bodin m. fl. och den andra, nr 296, inom andra kammaren

av herr D. Larsson m.. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte till

bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automilskattemedel;
dels

en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion,

nr 77, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels en inom andra kammaren av herr E. Hansson i Vännäsby väckt

motion, nr 196, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels örn ändring

i gällande bestämmelser örn bidrag till nu påbörjade eller godkända enskilda

utfartsvägar på sätt i motionen föreslagits, dels ock, vid eventuellt

bifall därtill, örn höjning av sjätte huvudtitelns anslag för budgetåret 1936/

1937 till bidrag till enskilda utfartsvägar från 850,000 kronor till 1,500,000

kronor;

dels en inom andra kammaren av herr L. Andersson i Lindome m. fl.

väckt motion, nr 238, vari hemställts, att riksdagen måtte dels till bidrag

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor att utgå av automobilskattemedel,

dels ock besluta, att dylikt bidrag i regel skall utgå med hälften av den beräknade

byggnadskostnaden;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 65, inom första kammaren

av herr A. Holstenson och den andra, nr 204, inom andra kammaren

av herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte uppdraga

åt 1935 års vägsakkunniga att oberoende av övriga till de sakkunniga

hänskjutna frågor skyndsamt utreda och avgiva förslag rörande bidrag av

automobilskattemedel till underhåll av enskilda vägar;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Werner i Höjen väckt

motion, nr 615, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

måtte anhålla, att 1935 års vägsakkunniga erhålla i uppdrag att utreda

frågan örn allmänna bidrag, t. ex. av automobilskattemedel, till enskilda

vägar i avlägsna skogstrakter.

Ifrågavarande anslag, som under budgetåret 1930/1931 utgick med 450,000

kronor, anvisades för vart och ett av budgetåren 1931—1934 med 500,000

kronor, för budgetåret 1934/1935 med 600,000 kronor och för innevarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

budgetår med 800,000 kronor. Sistnämnda anslag anvisades att utgå av

automobilskattemedel. Användningen av anslaget, som ursprungligen var

förbehållet endast de fyra nordligaste länen, vidgades från och med budgetåret

1925/1926 successivt, så att från och med budgetåret 1930/1931

samtliga län beretts möjlighet till bidrag från detsamma.

I motsats till de i lagen örn allmänna vägar angivna landsvägarna och

ödebygdsvägarna anses nu ifrågavarande ntfartsvägar vara av enskild vägs

natur, och ett understödjande av desamma från statens sida har motiverats

med de säregna och svåra samfärdselförhållanden som råda inom vissa

delar av landet.

Avsikten med anslaget till enskilda utfartsvägar är att genom beredande

av statsbidrag uppmuntra och möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande

byar eller gårdar att själva bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.

Anslaget är sålunda av en synnerligen behjärtansvärd natur. Det

är också på ett framträdande sätt ägnat att främja landets uppodling och

bebyggelse.

Örn en utfartsvägsanläggning skall kunna åstadkommas beror främst på

den härav berörda befolkningens ansträngningar och uppoffringar. Statsbidrag

lämnas för närvarande i allmänhet endast med en fjärdedel, högst

en tredjedel av kostnaderna. Statens bidrag må ej i något fall bestämmas

till högre belopp än halva kostnaden. Härtill kommer emellertid ett mindre

bidrag från landsting, kommun eller annan icke-sakägare; enligt de fastställda

grunderna skall detta uppgå till minst 15 procent av statsbidragets belopp.

I väckta motioner har påyrkats utredning örn en sådan ändring i grunderna

för tilldelning av bidrag till utfartsvägar att rättvisa skapades mellan

den del av befolkningen, som utan egna uppoffringar blir delaktig av den

allmänna vägens fördelar, och den del, som har att genom egna insatser av

kapital och arbete skaffa sig framkomliga vägar. Härvid hava motionärerna

framhållit att de intressenter, som ej sällan med en sådan beundransvärd

seghet och uthållighet åstadkomma utfartsvägsföretagen, också hava att vid

sidan härav deltaga i bördorna för det allmänna vägväsendet.

Dessa synpunkter kunna enligt utskottets mening ej frånkännas berättigande.

Erinras må emellertid, att 1935 års vägsakkunniga bland annat fått

i uppdrag att utreda frågan örn ny lagstiftning beträffande enskilda vägar,

därvid även bör komma under övervägande normerna för statens understöd

till dylika anläggningar. Under sådana förhållanden torde någon framställning

från riksdagen om nya grunder för bidragstilldelningen till de enskilda

utfartsvägarna eller andra enskilda vägar ej nu vara påkallad. Att, på sätt

jämväl motionsvis yrkats, riksdagen redan nu skulle fatta beslut örn ändrade

dylika grunder torde än mindre vara tillrådligt.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget, 850,000 kronor, sammanfaller med

det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet. Med hänsyn

till föreliggande stora bidragsbehov vill emellertid utskottet tillstyrka, att

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

anslaget liöjes till 1,000,000 kronor, vilket nied 200,000 kronor överstiger

det belopp av 800,000 kronor, som för innevarande budgetår beviljats.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

de i ämnet väckta motionerna I: 126, II: 324, I: 127, II: 296,

II: 77, II: 196 och II: 238, motionerna I: 126 och II: 324 i vad

de avse höjning av anslaget, må till bidrag till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)

att motionerna I: 126 och II: 324, i vad de avse begäran

om utredning, samt motionerna I: 65, II: 204 och II: 615 må

anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

11 :o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 103—105) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

12:o) Bidrag till byggande av broar. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 12, sid. 105—108) angående anslag till bidrag till byggande av broar

ävensom två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 239, inom första

kammaren av herr L. Tjällgren m. fl. och den andra, nr 545, inom andra

kammaren av herr Ernst Hage m. fl., kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

13:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län. Under erinran, att till ifrågavarande vägföretag, som

beräknats draga en kostnad av 409,100 kronor, hittills anvisats sammanlagt

200,000 kronor, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid.

108 och 109) och hemställer fördenskull,

att riksdagen må till anläggning av enkel bygdeväg mellan

Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel.

14:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna. Förbättring och underhåll av vägar å landsbygden.

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Särskilt bidrag till väg
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

distrikten för täckande av vissa upptagna lån. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 14—17, sid. 109—124) angående anslag till ifrågavarande

ändamål kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

15:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 124 och 125) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 130,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

16:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 125—127), som avser anvisande av samma belopp

som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

17:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 20,

sid. 127—130) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor.

Förevarande anslag har från och med budgetåret 1932/1933 varit uppfört

med 300,000 kronor. De hamnanläggningar, till vilka bidrag under de senare

åren utgått från anslaget, hava vid tiden för bidragets beviljande överlag

redan varit påbörjade och i ett flertal fall även färdigställda. Det har nämligen

gällt företag, som på sin tid igångsatts efter vederbörligt tillstånd av

Kungl. Majit i väntan på att statsbidrag senare skulle beviljas. Till utförande

av nya företag hava under de sistförflutna åren disponerats anslag

till broar och hamnar samt till beredskapsarbeten.

Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet förebragt utredning

erfordras för ytterligare bidrag till de hamnföretag, som ännu ej erhållit

slutbidrag från nu förevarande anslag, ett sammanlagt belopp av över 600,000

kronor. Detta belopp har av departementschefen ansetts böra likvideras

under de två närmaste budgetåren. Vid sådant förhållande och då till utförande

av nya företag medelstillgångar motsvarande dem, som disponerats

för ändamålet under de sistförflutna budgetåren, icke i nämnvärd utsträckning

kunna beräknas stå till förfogande under kommande budgetår, skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr 6. c i s sg 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

18 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

statsbidrag till nya företag icke kunna ifrågakomma utan böjning av anslaget.

Den med hänsyn härtill erforderliga anslagsökningen har departementschefen

ansett lämpligen kunna bestämmas till 300,000 kronor eller

samma belopp, med vilket anslaget under senare år utgått.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor.

18:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.

Majit har (punkt 21, sid. 130—132) föreslagit riksdagen att till underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanlag av 35,000 kronor.

Till underhåll av statens fiskehamnar har för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 19,800 kronor. Nu föreslås, att detta anslag

skall utvidgas till att jämväl innefatta erforderliga medel för underhåll och

drift av vissa kanaler och farleder. Härvid har det totala medelsbehovet

under nästkommande budgetår beräknats till 35,000 kronor, varav belöpa

20,000 kronor å sådana underhålls- och kompletteringsarbeten vid statens

fiskehamnar, till vilkas bestridande influtna hamnintäkter ej räcka, 7,000

kronor å underhåll och drift av Sotenkanalen och 8,000 kronor å underhåll

och drift av de farleder i övrigt, som stå under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vård och förvaltning.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 77, inom

första kammaren av herr G. Sanne m. fl. och den andra, nr 202, inom andra

kammaren av herr F. Hansson i Hönö m. fl., vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit

måtte vidtaga åtgärd för att uti fiskehamnar inom Göteborgs och Bohus

samt Hallands län, som helt eller delvis byggts på bekostnad av statsmedel,

mindre fiskebåtar måtte befrias från erläggande av hamnavgift.

Utskottet tillstyrker anvisning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet,

35,000 kronor.

I väckta motioner hemställes örn befrielse för mindre fiskebåtar från erläggande

av hamnavgift i fiskehamnar inom Göteborgs och Bohus samt

Hallands län, som »helt eller delvis» bekostats av statsmedel. I anledning

härav vill utskottet erinra därom, att avgifterna i statens fiskehamnar liksom

ock de statsunderstödda fiskehamnarna utgå efter en av Kungl. Majit fastställd

taxa. För fiskebåtar erlägges en årlig avgift växlande mellan 12 kronor

för däckade segel- eller motorbåtar och 2 kronor för de minsta båtarna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid för närvarande under

övervägande huruvida icke, i anslutning till vad som förut gällt i Grundsund,

en viss lättnad kunde medgivas för äldre fiskare, som endast använda

sina båtar för hemmafiske. Förhoppningar kunna alltså hysas, att syftet

med motionerna på detta sätt skall tillgodoses. Vid sådant förhållande

torde någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna ej vara påkallad.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor;

b) att herrar Sannes m. fl. och Hanssons i Hönö m. fl. förenämnda

motioner (I: 77 och II: 202) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

19:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 132—134) föreslagit riksdagen att till

bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till byggande av statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen under tiden

från och med år 1920 till och med budgetåret 1934/1935 anvisat tillhopa

2,705,000 kronor. Under senare år hava härjämte för ändamålet ställts till

förfogande betydande belopp från anslag till beredskapsarbeten samt till

broar och hamnar. För innevarande budgetår har till bidrag till byggande

och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar anvisats ett reservationsanslag

av 105,200 kronor, varav 5,200 kronor avsetts närmast för underhållsarbeten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästkommande budgetår äskat ett

anslag av 500,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Då behovet av bidrag till statsunderstödda fiskehamnar under senare år

tillgodosetts i mycket betydande utsträckning och då det anslag till mindre

hamnar och farleder, som jag under följande punkt kommer att upptaga till

behandling, torde kunna förväntas i icke ringa mån komma att tillgodose

även fiskehamnsbehovet, vill jag förorda, att här förevarande anslag för

nästa budgetår anvisas med ett belopp av 100,000 kronor. I vad mån av detta

belopp behöva tagas i anspråk medel till underhållsarbeten kan icke nu

förutses, men det föreligger icke anledning till antagande, att behovet av

medel för dylika arbeten skall bliva av någon betydande storlek.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

20:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har (punkt 23, sid. 134—136) föreslagit riksdagen att till bidrag

till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1935 års statsverksproposition framställda

förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår till bidrag till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder ett reservationsanslag av

500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel. Med detta anslag avsågs

att, i avvaktan å pågående utredning örn motorbåtstrafikens andel i bensinskattemedlen,

disponera någon del av automobilskattemedlen för ändamål,

som tjänade den mindre sjöfartens intressen.

För nästkommande budgetår har i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag äskats ett belopp av 750,000 kronor. Departementschefen

har härvid erinrat örn att de från motorbåtstrafiken härrörande bensinskattemedlen

enligt en för 1935 års riksdag framlagd preliminär beräkning uppskattats

till ett årligt belopp av 800,000—900,000 kronor. Frågan, huruvida

berörda förhållande bör leda till att viss procentuell andel av bensinskattemedlen

lämpligen bör avsättas för tillgodoseende av här ifrågavarande ändamål,

lärer, enligt vad departementschefen vidare framhållit, komma att övervägas

av 1935 års vägsakkunniga, som hava att avgiva förslag i fråga örn

dispositionen av automobilskattemedlen.

I avseende å anslagsdispositionen har departementschefen förordat, att

kostnaderna för hamn- och farledsundersökningar böra bestridas av nu förevarande

anslag i vad de belöpa sig på därmed avsedda arbeten.

Utskottet tillstyrker anvisning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begärda och av Kungl. Majit äskade beloppet, 750,000 kronor. Utskottet,

som jämväl ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag örn bestridande från förevarande

anslag av, kostnaderna för hamn- och farledsundersökningar i vad

de belöpa sig på med anslaget avsedda arbeten, hemställer alltså,

att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av

mindre hamnar och farleder för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

V ägtraflkväsendet.

21:o) Besiktning av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, sid. 137 och 138) och under erinran, att det av Kungl.

Majit för innevarande riksdag framlagda förslaget angående omorganisation

av automobilbesiktningsväsendet är avsett att genomföras först med ingången

av budgetåret 1937/1938, hemställer utskottet,

att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

22:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25, sid. 138) vilket, jämfört med medelsanvisningen för ifrågavarande

ändamål under innevarande budgetår, innebär en anslagsminskning med

4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

23:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 139) och under erinran, att de utgifter,

som avföras å ifrågavarande anslag, utgöras bland annat av bidrag till ångbåts-

och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland, av medel till avlönande

av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder samt av statsbidrag

till bestridande av kostnaderna för bro eller annan anordning för vägs framförande

över isränna, då vägen icke är att hänföra till allmän väg, hemställer

utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till bidrag till vissa IcommimiTcationsändamål för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

24:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27, sid. 139 och 140), vilket, i överensstämmelse med för 1933

års riksdag framlagda beräkningar, avser anvisande av samma belopp som

för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till skjutsentreprenader m. m. för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

25:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 141—143), som avser att bereda medel för

utbetalning till aktiebolaget Aerotransport av kontraktsenligt understöd för

nästkommande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 821,100

kronor.

26:o) Underhåll och drift av luftfartsleder. Kungl. Majit har (punkt 29,

sid. 143—151) föreslagit riksdagen att till underhåll och drift av luftfartsleder

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.

Kostnaderna för underhåll och drift av luftfartslederna hava hittills bestritts

av postverket inom ramen av ett i verkets driftkostnadsstater upptaget

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

belopp för luftpostbefordran. I sitt betänkande den 26 november 1934 med

utredning rörande reguljär luftfart m. m. anförde emellertid luftfartsutredningen,

att denna anordning, som motiverats med att flyglederna till en

början huvudsakligen komme att användas för nattpostflygning, borde upphöra

och postverket alltså befrias från utgifter för flyglederna och samtidigt

även från alla med flygledernas förvaltning sammanhängande uppgifter, vilka

uppgifter i stället borde överlåtas åt luftfartsmyndigheten. Vid anmälan

för 1935 års riksdag (proposition nr 162) av frågan örn fortsatt understöd

till svensk luftfart anförde departementschefen för sin del, att han gåve

luftfartsutredningens uttalande i ämnet sin anslutning, men erinrade tillika,

att frågan örn den lämpligaste anordningen för redovisning av statens kostnader

för luftfarten, enligt vad han i annat sammanhang yttrat, synts böra

bliva föremål för närmare utredning. I anslutning härtill föreslås nu, att

kostnaderna för underhåll och drift av luftfartslederna i avvaktan på nämnda

utredning skola under nästkommande budgetår bestridas från ett under

sjätte huvudtiteln för ändamålet uppfört anslag.

Luftfartsmyndigheten har beräknat beloppet av de erforderliga anslagsmedlen

till 142,297 kronor eller, i avrundat tal, 140,000 kronor med fördelning

på olika poster enligt efterföljande uppställning.

Kronor Kronor

emensamma utgifter:

Inköp av automobil ................................................... 8,000

Underhåll och drift av automobil ..... 4,500

Eesetraktamenten ......................................................... 4,000

Expenser .................................................................. 1,000

Diverse, oförutsett ...................................................... 12,500 30 000

Flygplatser:

Arrende ..................................................................... 2,500

Flygplatsvakter ............................................................ 4,320

Strömavgifter........................................................ 14,700

Eeservdelar och reparationer (belysningsanläggningar) ...... 1,750

Underhåll av fälten ..................................................... 30,000 53 270

Flygfyrar:

Arrende ..................................................................... 455

Tillsyningsmän ............................... 1,572

Strömavgifter............................................................... 37,500

Eeservdelar och reparationer .......................................... 19,500 59 027

Summa kronor 142,297

Departementschefen har funnit det av luftfartsmyndigheten begärda anslaget,

140,000 kronor, kunna — genom beskärning av vissa under rubriken

gemensamma utgifter upptagna poster samt genom uteslutande i sin helhet

av det under samma rubrik upptagna beloppet å 12,500 kronor för »diverse,

oförutsett» — minskas med 15,000 kronor till 125,000 kronor.

Aven utskottet finner det vara en lämplig åtgärd att hithörande utgifter

för luftfartslederna — i avvaktan på utredning rörande redovisningen av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

statens kostnader för luftfarten — överflyttas från postverkets driftkostnadsstat

till ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln. Utskottet, som icke

funnit anledning till erinran emot Kungl. Majis beräkning av medelsbehovet,

hemställer alltså,

att riksdagen må till underhåll och drift av luftjartsleder för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.

27:o) Radiotjänst för luftfarten. Kungl. Maji har (punkt 30, sid. 151—155)

föreslagit riksdagen att till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 150,000 kronor.

Till radiotjänst för luftfarten har riksdagen sedan år 1931 anvisat ett

årligt anslag av 40,000 kronor. Anslagen hava utbetalats till telegrafverket

såsom ersättning för att telegrafverket utan kostnad för luftfarten tillhandahåller

för densamma erforderlig radiotjänst. I sitt betänkande den 26 november

1934 med utredning rörande reguljär luftfart m. m. meddelade luftfartsutredningen,

som ansåg radiotjänst fortfarande böra tillhandahållas luftfarten

utan avgift, att kostnaderna för denna radiotjänst, efter utvidgning av

trafikplanen och anläggning av nya radiostationer i Stockholm, Göteborg

och Malmö, beräknats uppgå till ett årligt belopp av 191,100 kronor, innefattande

amortering av anläggningskostnaden under 10 år och ränta efter

5 procent för år. Vid anmälan för 1935 års riksdag (proposition nr 162) av

frågan örn fortsatt understöd till svensk luftfart anslöt sig departementschefen

för sin del tills vidare till luftfartsutredningens principiella ståndpunkt,

att radiotjänsten skulle tillhandahållas luftfarten utan avgift. Aven

denna utgiftspost skulle emellertid beaktas vid den utredning örn redovisningen

av statens kostnader för luftfarten, varom omförmälts under nästföregående

punkt. Departementschefens uttalande föranledde ingen erinran

från riksdagens sida.

I skrivelse den 10 oktober 1935 med framställning örn anslag till radiotjänst

för luftfarten under nästkommande budgetår har luftfartsmyndigheten,

efter att hava erinrat örn luftfartsutredningens beräkning, framhållit, att det

avsedda programmet för utvidgningen av den genom aktiebolaget Aerotran

sport bedrivna luftfarten icke torde kunna helt genomföras under budgetåret

1936/1937 men att detta bomme att i viss mån uppvägas av att ett flertal

utländska flygtrafikföretag väntades komma att upptaga trafik mellan

Stockholm och utlandet, sedan Stockholms stads flygfält i Bromma öppnats

för trafik. Från angivna utgångspunkter hade, enligt vad luftfartsmyndigheten

meddelat, de på statsverket för budgetåret 1936/1937 ankommande

kostnaderna för tillhandahållande av radiotjänst för luftfarten av telegrafstyrelsen

beräknats till 138,000 kronor, därvid styrelsen utgått från att utbyggnaden

av markradiostationerna endast skulle komma att omfatta Stockholms

markradiostation. Enligt vad luftfartsmyndigheten inhämtat skulle

emellertid det föreslagna beloppet icke komma att för nästkommande bud
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

getår nämnvärt påverkas, även örn en utbyggnad av Malmö och Göteborgs

markradiostationer skulle komma till stånd i enlighet med vad luftfartsmyndigheten

i annat sammanhang föreslagit. I anslutning härtill har luftfartsmyndigheten

hemställt örn anvisande för budgetåret 1936/1937 av ett anslag

av 138,000 kronor till radiotjänst för luftfarten. Det begärda beloppet fördelar

sig på följande sätt:

Personalkostnader .................................

Hyror för radiostationer.......................

Underhåll och drift av radiostation......

Hyra för teletypeförbindelser:

Stockholm—Malmö ...........................

Malmö—Köpenhamn (redan förefintlig)

............................................

Administrationskostnader m. m..........

Stockholm

Malmö

Göteborg

Summa

25,300

10,400

38,100

9,400

6,800

3,000

70,200

12.400

10.400

—

—

—

26,000

—

—

—

2,000

17,000

Summa kronor 138,000

Med erinran, att Kungl. Maj:t föranstaltat örn utredning rörande bland

annat möjligheterna att genom samverkan mellan militära och civila organ

för luftfarten vinna besparingar beträffande statsverkets ifrågavarande kostnader,

har departementschefen i avvaktan å resultatet av denna utredning förklarat

sig icke hava något att erinra mot att de av telegrafstyrelsen beräknade

kostnaderna lades till grund för framställning till riksdagen, även örn

vissa i kalkylen ingående kostnadsbelopp, exempelvis de som avsåge personalkostnaderna,

synts väl höga. Departementschefen har emellertid i förevarande

sammanhang till behandling upptagit jämväl luftfartsmyndighetens

berörda framställning örn anläggning av ny markradiostation i Göteborg.

Den föreslagna anläggningen, som bland annat avser att tillgodose behovet

av en utom sträckan Stockholm—Malmö belägen radiostation såsom pejlingsstation

för flygtrafiken mellan Stockholm och Malmö, har beräknats

draga en kostnad av 135,000 kronor. Under förutsättning att nyssnämnda

utredning visade, att annan pejlingsstation för flygtrafiken Stockholm—Malmö

än radiostationen i Göteborg icke stöde till buds, har departementschefen

funnit ett av telegrafstyrelsen i yttrande över luftfartsmyndighetens framställning

framlagt förslag, enligt vilket i stället för ny radiostation därstädes

— vilken tillsvidare erfordrades endast för att vid atmosfäriska störningar

i Malmö pejlingsresultaten skulle kunna meddelas direkt från Göteborg till

flygplanen — teletypeförbindelse Göteborg—Malmö skulle anordnas, innebära

en även från trafiksäkerhetssynpunkt lämplig lösning av pejlingsfrågan.

Den årliga kostnaden för teletypeförbindelsen har av telegrafstyrelsen beräknats

till 12,350 kronor, avseende huvudsakligen hyra av erforderlig telegrafledning

mellan Göteborg och Malmö. Departementschefen har för den

skull ansett kostnaderna för radiotjänst åt luftfarten under nästkommande

budgetår böra beräknas till (138,000 + 12,350) 150,350 kronor eller, i avrundat

tal, 150,000 kronor.

Till den av luftfartsmyndigheten föreslagna utbyggnaden av markradio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

stationen i Malmö Ilar riksdagen redan, med bifall till ett av Kungl. Majit

i ämnet framlagt förslag, beslutat anvisa ett belopp av 140,000 kronor såsom

kapitalökningsanslag till telegrafverket.

Såsom av statsverkspropositionen framgår bar Kungl. Majit föranstaltat

örn utredning rörande möjligheterna att vinna besparingar beträffande statsverkets

ifrågavarande kostnader. Därest det härvid skulle visa sig att besparingsmöjligheter

finnas och att dessa kunna iakttagas redan under nästkommande

budgetår, bör, såsom departementschefen framhållit, följden därav

bliva att det anslag, som nu skulle anvisas utan hänsyn till dessa möjligheter,

ej behöver i sin helhet tagas i anspråk. Under erinran härom får

utskottet, som anslutit sig till Kungl. Majits förslag örn att i stället för ny

markradiostation i Göteborg anordna teletypeförbindelse mellan Göteborg

och Malmö, tillstyrka anvisning av det äskade beloppet, 150,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 150,000 kronor.

28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 31, sid. 155) och under erinran, att förevarande anslag är

avsett för bestridande av till vederbörande besiktningsman utgående arvode

samt resekostnads- och traktamentsersättning för besiktning av luftfartyg i

de fall, där dylika kostnader undantagsvis icke skola gäldas av luftfartygets

ägare utan utgå av statsmedel, hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

29:o) Utvidgning av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats. Kungl.

Majit har (punkt 32, sid. 155—160) föreslagit riksdagen att till utvidgning

av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Sedan enligt beslut vid 1933 års riksdag överenskommelse mellan staten

och Malmö stad träffats om visst markbyte i syfte att möjliggöra utvidgning

av Bulltofta flygplats åt norr, hava utvidgningsarbetena genom statens arbetslöshetskommissions

försorg igångsatts och bedrivits så, att de numera beräknas

bliva fullbordade under innevarande år. För att utvidgningen av

flygplatsen skall kunna i full utsträckning tjäna sitt ändamål, måste emellertid

gränsbelysningen ändras till att omfatta även den nytillkomna delen av

flygfältet samt de nuvarande flodljusens uppställning ändras med hänsyn

härtill. Medel äskas nu för utförande av dessa arbeten ävensom till i

samband härmed erforderlig komplettering av hinderbelysningen norr om

flygfältet,

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

De föreslagna arbetena omfatta härjämte flyttning av flygplatsfyren samt

härav påkallad komplettering av hinderbelysningen genom anordnande av

hindermarkering på fyrens nuvarande uppställningsplats ävensom å en mellan

den nya uppställningsplatsen och flygfältets östra gräns belägen höjdsträckning.

Den ändrade uppställningen av flygplatsfyren — vilken hittills varit

placerad i en av de höga och med hinderbelysning försedda master, som

tillhöra den nuvarande sändarstationen för flygplatsens radioanläggning —

nödvändiggöres genom flyttning av sändarstationen och nedtagande i samband

därmed av masterna för densamma. Sistnämnda arbeten innefattas i

den av innevarande års riksdag redan beslutade utbyggnaden av ifrågavarande

radiostation.

Kostnaderna för de nu föreslagna arbetena hava beräknats till sammanlagt

50,000 kronor. Detta belopp har, i överensstämmelse med vad som

tillämpats beträffande tidigare för belysningsanläggningar å Bulltofta flygplats

beviljade anslag, ansetts böra anvisas under sjätte huvudtiteln.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Haj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till utvidgning av belysningsanläggningen å

Bulltofta flygplats för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

30:o) Iståndsättande av hangaren å Torslanda flygplats. Kungl. Maj:t

har (punkt 33, sid. 160—168) föreslagit riksdagen dels till iståndsättande av

hangaren å Torslanda flygplats för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 21,300 kronor; dels och medgiva, att staten tillhöriga hangar

och slipanläggning å flygplatsen må överlåtas till Göteborgs stad under

villkor, som av departementschefen angivits.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 184,

av herr B. Sjödahl m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 418, av

herr E. Lithander m. fl., har hemställts, att riksdagen å sjätte huvudtiteln

måtte bevilja: 1. Såsom bidrag till nybyggnader m. m. för Torslanda flygplats

40,000 kronor; 2. För belysningsanläggning å Torslanda flygplats

160,000 kronor.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 oktober 1934 örn utförande av vissa

arbeten genom statens arbetslöshetskommissions försorg å den invid Göteborg

belägna lant- och sjöflygplatsen vid Torslanda har definitivt bestämts,

att Göteborgs flygplats skall anordnas vid Torslanda. Å denna plats

finnes sedan åtskilliga år ett flygfält, till vars anordnande jämväl staten

medverkat. Kungl. Maj:t beviljade nämligen genom beslut den 27 september

1922 Göteborgs stad ett bidrag av arbetslöshetsmedel å 130,000

kronor för anordnande av slipanläggning, hangar, bryggor och belysningsanordningar

samt anskaffande av hjälpbåtar under villkor, bland andra, att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

de anläggningar och byggnader m. m., till vilka statsbidrag beviljats, skulle

förbliva statens egendom, med rätt för Göteborgs stad att använda dem för

avsett ändamål men med skyldighet för staden att underhålla dem i fullgott

skick. Vid denna första anläggning av flygplatsen bidrog staten jämväl med

arbetslöshetsmedel till planering, muddring och vägar.

A flygplatsen finnas för närvarande följande anläggningar och byggnader:

Hangaren, innehållande en hall örn 1,500 kvadratmeter till förvaring av

flygplan, administrationsbyggnad, liamnmästarbostad, hotellbyggnad med sju

sovrum, restaurang, radioanläggning, slipanläggning och belysningsanordningar,

av Svenska Accumulatoraktiebolaget Jungner försöksvis uppsatta å

flygfältet.

Flygplatsen tillhör Göteborgs stad, som tills vidare överlåtit förvaltningen

till det kommunala Göteborgs flyghamnsaktiebolag. Såsom förut nämnts,

har äganderätten till hangaren och slipanläggningen förbehållits staten. Radioanläggningen

utom masterna tillhör telegrafverket.

De på de olika anläggningarna belöpande kostnaderna — frånsett belysningsanordningarna

vilka försöksvis uppsatts av förenämnda enskilda bolag

— och dessas fördelning på staden och staten framgå av följande, av luftfartsmyndigheten

meddelade sammanställning, vilken omfattar även de med

Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 5 oktober 1934 avsedda, till 650,000

kronor kostnadsberäknade arbetena:

Kosina

der för

Göteborgs stad

Staten

Summa

arbeten

i öppna

marknaden

nödhjälps-

eller

beredskaps-

arbeten

arbeten

i öppna

marknaden

nödhjälps-

eller

beredskaps-

arbeten

1 kostnader

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Planering, muddring oell vägar......

Hangar, slipanläggning m. m..........

Kadioutrustning ...........................

35,000

2,000

366,063

80,000

10,000

516,600

129,192

917,663

209,192

12,000

Summa kronor

37,000

446,063

10,000

645,792

| 1,138,855

Utöver de kostnader, som här angivits, har Göteborgs stad för marklösen

utgivit 6»2,434 kronor, vartill vid den nu aktuella utvidgningen skulle komma

ytterligare ett belopp av omkring 75,000 kronor.

Innan Kungl. Majit genom förut nämnda beslut den 5 oktober 1934 tog

ståndpunkt till frågan örn var Göteborgs flygplats skulle anordnas, hade utredning

härutinnan verkställts av en delegation av representanter för staten

samt städerna Göteborg och Mölndal under ordförandeskap av överståthållaren

T. Nothin. Enligt i delegationens betänkande förefintliga beräkningar

skulle utvidgning av Torslanda flygplats draga en kostnad, utöver förenämnda

belopp av (650,000 + 75,000) 725,000 kronor, av i runt tal 110,000

kronor för vissa byggnadsarbeten m. m. samt 150,000 kronor för belysningsanläggning

eller alltså tillhopa 985,000 kronor. Delegationen synes, på

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

grundval av ett yttrande av stadskollegiet i Göteborg, hava räknat med att

av kostnaden för marklösen, 75,000 kronor, ett belopp av 25,000 kronor samt

hela kostnaden för nämnda byggnadsarbeten m. m. och belysningsanläggningen

skulle i likhet med större delen av kostnaderna för planeringsarbeten

m. m. bestridas av staten.

I en till Kungl. Majit ingiven skrift den 17 april 1935 har Göteborgs flyghamnsaktiebolag

anhållit örn anvisande av statsmedel dels till vissa av förenämnda

byggnadsarbeten m. m. (ny administrationsbyggnad: 58,000 kronor,

förbättring av hangarbyggnaden 21,272 kronor o. s. v.) med ett belopp av

100,772 kronor, dels ock till belysningsanläggning och anslutning av densamma

till statens kraftnät med (150,000 + 53,000) 203,000 kronor. Tillika

hemställer bolaget, att äganderätten till ifrågavarande anläggningar måtte

överlåtas till Göteborgs stad med skyldighet för staden att underhålla dem

så länge flyghamnen är upplåten för allmän trafik och att, därest flygplatsens

verksamhet av staden nedlägges, återlämna de av staten bekostade byggnaderna

och anläggningarna.

Av de i ärendet hörda myndigheterna har kommerskollegium tillstyrkt, att

belysningsanläggningen, i överensstämmelse med vad som skett beträffande

Brommafältet vid Stockholm, helt bekostades av staten samt att av kostnaderna

för övriga anläggningar 60,000 kronor d. v. s. ungefärligen hälften,

lämnades som statsbidrag.

Luftfartsmyndigheten hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

bevilja dels bidrag till erforderliga ändringsarbeten och en expeditionsbyggnad

vid Göteborgs flygplats i Torslanda med 40,000 kronor, dels ock till belysningsanläggning

vid flygplatsen ett anslag av 160,000 kronor.

Statskontoret har erinrat örn riksdagens beslut beträffande Bromma flygplats.

Trots att sistnämnda flygplats av vederbörande departementschef

uttryckligen angavs vara av intresse för landet i dess helhet, med hänsyn

till att därigenom öppnades möjlighet till kontinental lufttrafik på Stockholm,

beviljades icke statsbidrag till uppförande av stationsbyggnader utan

endast bidrag —• förutom till radio- och belysningsanläggningar — till en

mindre del av kostnaderna för uppförande av en hangar.

I anslutning härtill och under framhållande av att ett tillmötesgående av

framställningen i denna del knappast skulle kunna undgå att bliva prejudicerande

för behandlingen av andra likartade framställningar, anser sig statskontoret

icke kunna förorda bidrag till de ifrågavarande byggnadsarbetena

å Torslanda flygplats.

Vid detta sitt ståndpunktstagande hade statskontoret icke förbisett, att

enligt Kungl. Majits beslut den 27 september 1922 de anläggningar och

byggnader m. m., till vilkas uppförande staten då anslog medel, skulle bliva

statens egendom. I enlighet härmed syntes den vid flygplatsen uppförda

hangaren tillhöra staten. Det skulle vid sådant förhållande kunna ifrågasättas,

att bidrag av statsmedel borde utgå med den del av det begärda

anslaget, som avser hangaren, eller sålunda med 21,272 kronor. Ämbetsverket

finge emellertid erinra, att staden enligt samma Kungl. Majits beslut

hade skyldighet att underhålla byggnaderna och anläggningarna i fullgott

skick. Statskontoret ansåge sig därför icke heller böra tillstyrka ett anslag

av denna begränsade omfattning.

Därest Kungl. Majit, i likhet med vad som skett beträffande Bromma

flygfält, skulle finna skäl föreligga att ställa sig tillmötesgående gentemot

framställningen örn anslag till utförande av de föreslagna belysningsanlägg
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

ningarna vid Torslanda, finge statskontoret framhålla att, enligt vad luftfartsmyndigheten

i ärendet meddelat, Oslo flygfält icke beräknades bliva

färdigt förrän år 1938. Frågan örn anslag till nämnda anläggningar syntes

vid sådant förhållande kunna utan olägenhet anstå till 1937 års riksdag och

alltså icke behöva redan nu upptagas till närmare prövning.

Departementschefen har, huvudsakligen med hänsyn till att äganderätten

till hangaren förbehållits staten, ansett sig böra så till vida frångå statskontorets

av honom biträdda principiella ståndpunkt, att han ville tillstyrka

beviljande av de medel, 21,272 kronor, som erfordras för hangarens iståndsättande.

I vad beloppet avsåge själva hangarens förbättring — kostnadsberäknad

till 7,572 kronor — kunde visserligen tvekan hysas, om icke detta

delbelopp, i betraktande av det år 1922 för beviljat statsbidrag stipulerade

villkoret örn stadens underhållsskyldighet, rätteligen borde helt eller delvis

gäldas av staden. Då han emellertid ansett sig böra tillstyrka förevarande

framställning, i vad avser överlåtande till staden av hangarbyggnaden m. m.,

hade han funnit skäligt, att hangaren dessförinnan på statsverkets bekostnad

inom ramen av det angivna beloppet iordningställdes i enlighet med det

föreliggande förslaget. Såsom nyss antytts tillstyrker departementschefen

Göteborgs flyghamnsaktiebolags framställning beträffande överlåtelse till

Göteborgs stad av den staten tillhöriga hangaren liksom förut omförmälda

slipanläggning med tillhörande hjälpbåtar, med skyldighet för staden att,

örn flygfältet icke skulle användas för sitt ändamål, återställa nämnda egendom

till staten. Yad därefter anginge belysningsanläggningen — en sådan

funnes redan nu försöksvis anlagd av enskilt bolag — syntes, på sätt statskontoret

i anslutning till luftfartsmyndighetens utlåtande framhållit, behovet

av densamma icke för närvarande vara aktuellt, och det syntes alltså icke

föreligga anledning att nu till närmare prövning upptaga detta spörsmål.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att den staten tillhöriga hangaren

jämte slipanläggning å Torslanda överlåtes till Göteborgs stad. Ej

heller har utskottet velat motsätta sig att ett anslag av 21,300 kronor anvisas

för hangarens iståndsättning. Att, på sätt motionsvis yrkats, därutöver

ytterligare statsmedel skulle anslås för anläggningarna vid Torslanda anser

sig utskottet böra avstyrka.

Uskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

1) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 184 och II: 418 i vad de skilja sig från detta förslag,

till iståndsättande av hangaren å Torslanda flygplats för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationanslag av 21,300

kronor;

2) medgiva, att staten tillhöriga hangar och slipanläggning

å flygplatsen må överlåtas till Göteborgs stad under villkor,

som av departementschefen angivits.

77Iskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Byggnadsväsende^

31 :o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 34, sid.

169—201) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

byggnadsstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937;

dels till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 520,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsföreskrifter,

som vid genomförandet av föreslagna organisationsändringar

må erfordras.

I sin till grund för Kungl. Majits förevarande förslag liggande framställning

har byggnadsstyrelsen föreslagit ett jämförelsevis betydande antal

ändringar i styrelsens personalorganisation. De framlagda förslagen hava

dock, i vad avser ändringar i den nuvarande personalens ställning, synts departementschefen

vara av måttlig ekonomisk storleksordning. Beträffande

den ordinarie personaluppsättningen innebär styrelsens förslag att 23 ickeordinarie

befattningar, nämligen 4 å byggnadsbyrån (B 26), 7 å styrelsens

extra stat (B 21), 1 e. o. notarie (21), 9 kvinnliga biträden och 2 expeditionsvakter,

skulle i motsvarande lönegrader placeras å ordinarie stat. Av de till

överflyttning å ordinarie stat föreslagna kvinnliga biträdena äro fyra placerade

i 7:e och fem i 4:e lönegraden. Därjämte har styrelsen föreslagit,

att den å styrelsens ordinarie stat upptagna, å byggnadsbyrån placerade

intendentsbefattningen (B 26) skulle uppflyttas till lönegrad B 30 såsom

förste byrådirektör.

I fråga örn förstnämnda fyra befattningar å byggnadsbyrån har departementschefen

funnit skäl icke nu föreligga att tillstyrka byggnadsstyrelsens

förslag. Vidare har antalet ordinarie expeditionsvaktsbefattningar ansetts

tillsvidare böra ökas med allenast en befattning. I övrigt har departementschefen

biträtt styrelsens förslag, dock med den jämkning i fråga örn de

kvinnliga biträdena, att placering skulle beredas endast tre i lönegrad B 7

och blott fyra i lönegrad B 4, medan återstående två biträden skulle placeras

i lönegrad B 2. Därjämte har intendentsbefattningen å byggnadsbyrån

befunnits böra uppflyttas till allenast byrådirektörstjänst med placering i

lönegrad B 28.

I enlighet med vad departementschefen tillstyrkt skulle alltså till ordinarie

stat överföras dels, med placering i lönegrad B 21, 4 assistenter och

3 byggnadskontrollanter (nu å extra stat B 21) samt 1 notarie (nu e. o. 21),

dels 1 expeditionsvakt med placering i lönegrad B 5 (nu e. o. 5), dels ock

9 kvinnliga biträden med placering, 3 i lönegrad B 7, 4 i lönegrad B 4 och

2 i lönegrad B 2. Yid bifall härtill skulle av den nuvarande personalen 50

befattningshavare kvarstå som icke-ordinarie tjänstemän, medan antalet ordinarie

befattningshavare skulle bliva 39. Med erinran härom har departe
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

mentschefen framhållit, att såväl proportionen mellan nämnda antal av de

båda kategorierna befattningshavare som placeringen i lönegrad av de till

överflyttning å ordinarie stat förordade befattningarna finge anses giva vid

handen att, hur än byggnadsstyrelsens organisation kunde komma att ändras,

de ordinarie befattningarna skulle bliva erforderliga och utan större svårigheter

kunna inordnas i den blivande organisationen.

Byggnadsstyrelsen har vidare hemställt örn anvisande av medel för förstärkning

av styrelsens arbetskrafter. Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle

medel beräknas för inrättande av dels en extra ordinarie befattning i 7:e

lönegraden å stadsplanebyrån, dels en extra ordinarie befattning i samma

lönegrad å kulturhistoriska byrån och dels en extra ordinarie notariefattning

(21) å administrativa byråns kansliavdelning. Dessutom skulle anvisas ytterligare

medel för tillfälliga arbetskrafter m. m. med sammanlagt 14,000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag örn inrättande

av nya extra ordinarie tjänster utom i vad avser kulturhistoriska byrån. I

sistnämnda hänseende har det synts departementschefen vara tillfyllest, örn

för ändamålet beräknades ett belopp av 2,500 kronor till extra arbetshjälp.

Det av styrelsen härutöver begärda beloppet för tillfälliga arbetskrafter m. m.

har ansetts kunna minskas till 7,000 kronor. Härav avses 6,000 kronor för

tillfällig hjälp å stadsplanebyrån och 1,000 kronor såsom förstärkning av de

för vikariatsersättningar vid förordnanden å extra ordinarie tjänster samt

ersättningar för övertidsarbete tillgängliga medlen.

Byggnadsstyrelsen har slutligen framlagt förslag örn överförande till styrelsens

stat av viss maskinpersonal i statliga ämbetsbyggnader i Stockholm, vilken

personal för närvarande är anställd genom personliga kontrakt för ett år i

sänder och avlönas med anlitande av vederbörande ämbetsverks expensmedel.

Departementschefen har i anslutning härtill förordat överförande till byggnadsstyrelsens

ordinarie stat av 2 maskinistbefattningar med placering i

lönegrad B 10 och 3 befattningar i lönegrad B 8, vilka senare på sätt byggnadsstyrelsen

föreslagit skulle benämnas »värmeledningsskötare tillika reparatör».

Vidare skulle såsom extra ordinarie tjänster upptagas 1 värmeledningsskötarebefattning

och 2 förste eldarebefattningar med placering i lönegrad

6 samt 3 eldarebefattningar, placerade i lönegrad 5.

I fråga örn beräkningen av förevarande anslag innebär Kungl. Maj:ts förslag

dessutom den ändring, att medel beräknats för den särskilda förhöjningen

med 120 kronor för år av det provisoriska dyrortstillägget.

Vid den granskning utskottet ägnat förevarande förslag om överförande

till ordinarie stat av vissa icke-ordinarie befattningar har utskottet funnit

förslaget vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas. Utskottet

har också ansett sig böra tillstyrka den föreslagna överflyttningen till byggnadsstyrelsens

stat av de maskinister m. fl., som för närvarande genom kontrakt

äro knutna till vissa ämbetsbyggnader i Stockholm. Då den gjorda

anslagsberäkningen ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

TJtskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
Befattning

Personalförteckning. Lönegrad

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —- 1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

4 byggnadsråd .............................................. B 30

1 byråchef ............................................................... B 30

1 byrådirektör ......................................................... B 28

5 intendenter ............................................................ B 26

1 kamrerare ............................................................ B 24

1 sekreterare ............................................................ B 24

4 assistenter ............................................................ B 21

3 byggnadskontrollanter ............................................. B 21

1 notarie .................................................................. B 21

1 kansliskrivare ......................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ............................................. B 7

4 kanslibiträden ......................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................... B 5

6 kontorsbiträden ...................................................... B 4

2 skrivbiträden ......................................................... B 2

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Tjänstemän å extra stat.

1 byråchef ............................................................... B 30

1 inspektör ............................................................... B 26

1 notarie och revisor................................................... B 21

1 byråingenjör ......................................................... B 21

Byggn adss t yreis ens värm elednlngspers on al.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister ............................................................ B 10

3 värmeledningsskötare tillika reparatörer .................. B 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................................. kronor 275,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 104,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ......... » 8,600 » 112,800

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............... » 16,000

Säger kronor 404,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

Statens bränslekontrollerande verksamhet
1.

Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis

.................................................... kronor 34,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ....................................... » 9,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 28,800

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ............... » 800 » 29,600

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .............................. »_3,300

Säger kronor 76,800

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

förslagsvis ............................................. kronor 18,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m....... kronor 13,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis ................... » 4,200 » 17,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.................. »_2,600

Säger kronor 39,200

Summa förslagsanslag kronor 520,000;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 520,000 kronor;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och tilllämpningsföreskrifter,

som vid genomförandet av föreslagna organisationsändringar

må erfordras.

32:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, sid. 202), som avser anvisande av samma belopp som för

innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 91,900 kronor.

33:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 36, sid. 202 och 203) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet

för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 6.

Gil) sc ii

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

34:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, sid. 203—206), vilket förslag icke innebär andra

ändringar än sådana, som sammanhänga med den nya ortsgrupperingen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit: Kronor Kronor

a. Arvoden till 14 länsarkitekter ............ 168,300

b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis 8,100 176,400

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 77,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... 136,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 4,200 140,700

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ....................................... 1,500

Summa förslagsanslag kronor 396,300;

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 396,300 kronor.

35:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 207), som avser anvisande av samma belopp

som för innevarande budgetår anvisats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

58,200 kronor.

36:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 207 och 208) hemställer

utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

5,000 kronor.

37:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 40, sid. 208) hemställer utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000 kronor.

38:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har

(punkt 41, sid. 209—211) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 100,000 kronor. Nu föreslås, att anslaget för nästkommande budgetår

höjes med 25,000 kronor till 125,000 kronor. Med anslagsökningen avses

att bereda medel för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar och Läckö

slott samt Bohus fästningsruin.

Kungl. Majits förslag innebär vidare, att vissa under innevarande budgetår

å utgiftsstaten för statens allmänna fatighetsfond beräknade kostnader, avseende

staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa historiska

byggnader, skulle från och med nästkommande budgetår bestridas från förevarande

anslag. Berörda kostnader beräknas komma att hålla sig vid omkring

300 kronor.

Utskottet tillstyrker anvisande av det av Kungl. Majit äskade beloppet,

125.000 kronor. Utskottet ansluter sig jämväl till Kungl. Majits förslag örn

överflyttning från statens allmänna fastighetsfond till förevarande anslag av

kostnaderna för staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa

historiska byggnader.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

39:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å

Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt 42, sid. 211) föreslagit riksdagen

att till restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å

Stockholms slott för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

64.000 kronor.

Till ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 192,000

kronor, har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

64,000 kronor. Det för arbetenas genomförande erforderliga sammanlagda

anslagsbeloppet förutsattes härvid skola lika fördelas på tre budgetår. I enlighet

härmed äskas nu för arbetenas fortsättande ett belopp av likaledes

64,000 kronor.

TJtskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Med tillstyrkande att medel för restaureringsarbetenas fortsättande anvisas

med av Kungl. Maj:t äskat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till restaurering av västra trappuppgången

och norra portiken å Stockholms slott för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.

40:o) Möbler m. m. för kanslihuset. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, sid. 212—215) angående anslag till möbler m. m. för kanslihuset

har riksdagen redan fattat beslut; varom härigenom

erinras.

Diverse.

41 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 216) örn anslag till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket

härigenom

anmäles.

42:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 216) och under erinran, att motsvarande anslag

för innevarande budgetår utgör 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 5,000 kronor.

43:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Majit

har (punkt 46, sid. 216 och 217) föreslagit riksdagen att till postavgifter för

tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 5,000,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som för budgetåren 1933—1935 varit uppfört med

4.450.000 kronor, höjdes för innevarande budgetår till 4,780,000 kronor.

Enligt vad departementschefen under hand inhämtat från generalpoststyrelsen

beräknas den under budgetåret 1935/1936 till postverket inflytande ersättningen

för befordran av tjänsteförsändelser komma att uppgå till 4,975,000

kronor. För budgetåret 1936/1937 beräknas ersättningen med hänsyn till

den för år 1936 kalkylerade stigande frankoteckensuppbörden till omkring

5.050.000 kronor. Denna beräkning har icke givit departementschefen anledning

till erinran i vidare mån än att anslagets belopp synts böra avrundas

till 5,000,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till postavgifter för tjänstebrev oell dylika

försändelser för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 5,000,000 kronor.

44:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

Kungl. Majit har (punkt 47, sid. 217—223) föreslagit riksdagen att till bidrag

för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

Enligt ett av 1934 års riksdag godkänt förslag skulle svenska trafikförbundet

från och med ingången av år 1935 övertaga den dittills av järnvägsstyrelsen

bedrivna turistreklam- och upplysningsverksamheten i utlandet.

Beräkningen av statens bidrag till förbundets utvidgade verksamhet skedde

med huvudsaklig utgångspunkt från det för år 1934 fastställda beloppet av

statens järnvägars kostnader för ifrågavarande verksamhet, 267,300 kronor.

Av detta belopp, avrundat till 260,000 kronor, ansågos statens järnvägar

böra bestrida så stor del, som kunde anses svara mot de fördelar, statens

järnvägar som affärsföretag kunde beräknas få av förbundets verksamhet.

Storleken av denna andel beräknades till approximativt 80,000 kronor, däri

inberäknade 15,000 kronor till bestridande av kostnaderna för den speciella

reklam i utlandet, som, på sätt närmare angavs, skulle fortfarande omhänderhavas

direkt av statens järnvägar. I anslutning härtill uppfördes förevarande

anslag å riksstaten för innevarande budgetår med ett belopp av

180,000 kronor.

I förenämnda belopp 267,300 kronor ingick enligt en av järnvägsstyrelsen

i ärendet åberopad uppställning ett belopp av 79,000 kronor, avseende de

av reklamverksamheten föranledda kostnaderna för personal, lokal och expedition

m. m. vid statens järnvägars resebyråer i Berlin, London och Köpenhamn.

För dessa kostnader skulle förbundet efter övertagandet av reklamverksamheten

lämna ersättning till statens järnvägar efter de närmare grunder,

som fastställdes i ett härom mellan järnvägsstyrelsen och förbundet

träffat avtal. I skrivelse den 20 september 1935 med framställning örn anslag

för budgetåret 1936/1937, över vilken framställning järnvägsstyrelsen

avgivit utlåtande, har förbundet uppgivit, att det belopp, som förbundet

enligt det sedermera ingångna avtalet hade att erlägga till statens järnvägar

under år 1935, bomme att på grund av valutafluktuationer m. m. stiga till

omkring 92,500 kronor. Med hänvisning härtill och under framhållande av

att det med järnvägsstyrelsen ingångna avtalet alltid komme att innebära

ett osäkerhetsmoment för förbundet vid planläggningen av dess verksamhet,

har förbundet funnit medelsanvisningen till förbundet böra från och med

nästkommande budgetår anordnas sålunda, att förevarande anslag uppfördes

såsom förslagsanslag och att av anslaget finge disponeras dels ett fast bidrag

till förbundets reklamverksamhet och dels erforderligt belopp till täc
-

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottet.

kande av förbundets andel i lokal-, personal- och administrationskostnaderna

vid resebyråerna i Berlin, London och Köpenhamn. Förbundet — som

ansett sig kunna utgå från att Kungl. Maj:t och riksdagen vid behandlingen

av frågan örn förbundets övertagande av nu ifrågavarande reklam- och upplysningsverksamhet

förutsatt, att, åtminstone till en början, förbundet skulle

av statsbidragen kunna för den direkta reklam- och upplysningsverksamheten

disponera medel i huvudsakligen den omfattning, som vid statsbidragens

fixerande beråknats — har i överensstämmelse härmed beräknat det

fasta bidraget till 101,000 kronor, medan ersättningen till staten järnvägar

upptagits till 92,500 kronor. I enlighet härmed har förbundet hemställt örn

anvisande för budgetåret 1936/1937 av ett förslagsanslag å 193,500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Med hänsyn till den stora betydelse för turisttrafikens utveckling, som en

reklam- och upplysningsverksamhet av nu ifrågavarande slag får anses äga,

torde det såväl för enskilda som för det allmänna vara angeläget, att verksamheten

bedrives på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Genom de ökade

bidrag, som trafikförbundet avtalsenligt har att erlägga till statens järnvägar

för deras resebyråer i Berlin, London och Köpenhamn, minskas givetvis, under

förutsättning av oförändrade inkomster, förbundets möjligheter att direkt utöva

propaganda. Med hänsyn härtill och då, enligt vad förbundet uppgivit, ifrågavarande

merutgift icke hittills kunnat kompenseras av ökade enskilda bidrag,

anser jag mig böra tillstyrka, att förbundet för sin verksamhet under nästkommande

budgetår erhåller ett förhöjt bidrag av statsmedel, ökningen torde

emellertid lämpligen kunna begränsas till 10,000 kronor. Då jag i likhet med

järnvägsstyrelsen icke anser nämnda ökning böra bestridas av statens järnvägar,

vill jag föreslå, att nu förevarande anslag höjes från 180,000 till 190,000

kronor. Det tolde, i överensstämmelse med vad tidigare erinrats, i detta sammanhang

böra framhållas, att en ökning av anslaget icke torde få tolkas i

den riktningen, att statsmakterna därmed velat ansluta sig till den principen,

att förbundets kostnader för statens järnvägars resebyråer, i vad kostnaderna

överstiga 79,000 kronor, böra ersättas av statsverket i form av ett däremot

svarande ökat statsbidrag. Med hänsyn bland annat härtill har jag ansett mig

icke böra tillstyrka förbundets hemställan, att anslaget erhåller förslagsanslags

natur.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet

i utlandet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 190,000 kronor.

45:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 223—225), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

att riksdagen må till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 2,000

kronor.

46:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. På grund av Kungl.

Majis förslag (punkt 49, sid. 225 och 226) och under erinran, att för ändamålet

anvisats samma anslagsbelopp för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 500 kronor.

47:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 50, sid. 226—230) och

under erinran, att för innevarande budgetår beviljats anslag för ifrågavarande

ändamål med samma belopp som det nu äskade, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag

av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

48:o) Bidrag till elektrifiering av Gällivare socken. Kungl. Maji har

(punkt 51. sid. 231—235) föreslagit riksdagen att till bidrag till elektrifiering

av Gällivare socken för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 102,500 kronor.

I proposition nr 79 till 1929 års riksdag upptogs fråga örn vidtagande av

åtgärder för elektrifiering av vissa delar av Norrbottens län. Enligt en för riksdagen

framlagd plan skulle företaget avse elektrifiering av två av varandra oberoende

distributionsområden, det ena bestående av Gällivare socken och det

andra omfattande Korpilombolo, Tärendö, Junosuando och Pajala socknar,

gemensamt benämnda nordöstra finnbygden. För vartdera området skulle

bildas en ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, som skulle utföra

distributionsanläggningarna inom området samt sedermera ombesörja distributionen

och driften. Andelsteckningen skulle ske efter viss angiven plan.

Varje andel skulle svara för dels ett belopp av 100 kronor, varav 25 kronor

skulle inbetalas kontant och skuldförbindelse lämnas å återstoden, dels visst

bidrag in natura. Statens medverkan till elektrifieringsföretagets genomförande

skulle främst utgöras av anslag till utförande av huvudledning från

Gällivare till en punkt omkring elva kilometer söder örn Tärendö kyrkoby,

vilket anslag ursprungligen beräknats till 340,000 kronor men sedermera

ansetts kunna nedbringas till 315,000 kronor. Vidare räknades med ett

statsanslag å 167,500 kronor — för Gällivare socken 75,000 kronor och för

nordöstra finnbygden 92,500 kronor — till gäldande av enskildas och kommunernas

kontanta insatser i distributionsföreningarna; antalet dylika andelar

beräknades för Gällivareområdet till 3,000 och för finnbygdsområdet till 3,700.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Slutligen skulle till föreningarna utgå lån ur kraftledningslånefonden nied

sammanlagt 376,000 kronor.

Till utförande av den berörda huvudledningen från Gällivare beviljade 1929

och 1930 års riksdagar anslag om tillhopa 315,000 kronor. Vidare anvisade

1931 års riksdag såsom bidrag till övre finnbygdens belysningsförening u. p. a.

för budgetåret 1931/1932 ett anslag av 92,500 kronor. Frågan om elektrifieringen

av Gällivare socken, som visade sig icke vara mogen för avgörande, blev

däremot tills vidare ställd på framtiden.

I skrivelse den 13 november 1935 har länsstyrelsen i Norrbottens län meddelat,

att förhållandena inom Gällivare socken numera utvecklat sig därhän,

att länsstyrelsen ansett sig kunna ånyo upptaga frågan örn socknens elektrifiering.

Det tidigare förslagets huvudgrunder hava därvid bibehållits, men det har

ansetts lämpligt att i förslaget även upptaga Gällivare sockens södra del, som

icke omfattats av det ursprungliga förslaget. Härigenom skulle statens bidrag

komma att med 27,500 kronor överstiga det tidigare beräknade beloppet, i det

att antalet erforderliga andelar i distributionsföreningen ansetts böra för kommunens

och de enskildas vidkommande beräknas till 4,100.

Utskottet finner de fördelår, som en utvidgning av den ursprungliga

planen för elektrifiering av Gällivare socken synes medföra, väl uppväga

den härav föranledda kostnadsökningen. Med tillstyrkande alltså av Kungl.

Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till elektrifiering av Gällivare

socken för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 102,500 kronor.

49:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 235) och under erinran, att förevarande

anslag avser utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga internationella

föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den internationella

luftfartskommissionen, hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 10,000

kronor.

50:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 235 och 236) örn anslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande, vilket härigenom

anmäles.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

51:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54,

sid. 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av

huvudtitelns slutsumma.

52:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 236) angående anslag till dyrtidstillägg

A t befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Stockholm den 13 mars 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund,

Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Lindström och Bäcklund, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson

i Falla, Andersson i Prästbol, Norling, Andersson i Ovanmyra och Olsson i Staxäng.

Reservation

vid punkt 3:o) (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) av herr Olsson i Staxäng,

som ansett, att luftfartsinspektören och den för luftfartsärenden avsedde

byråingenjören (B 21) ej bort uppföras på ordinarie stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami, Nr 6.

fils sfi 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
  2. Rskr. 1936:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193611937 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikatio s. 1 i texten