Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning, jämte en i ämnet väckt motion.

1936-03-27 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning, jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

1

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1936 kl, 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av

folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning,

jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I den till riksdagen avi atna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1936/1937 har Kungl. Maj:t under punkt 147 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna till Folkskolor m. m.:

Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1936/1937 ett förslagsanslag

av 18,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari

1936 dagtecknad proposition, nr 91, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna skäl fastställa, må utgå understöd

ej mindre för budgetåret 1936/1937 till förra lärarinnan vid Hohults

folkskola i Älghults skoldistrikt Marta Hedvig Margareta Erlandsson

med ett engångsbelopp av 1,500 kronor,

än även från och med budgetåret 1936/1937 årligen tills vidare till

a) förra lärarinnan vid Högarnas mindre folkskola i Häggenås skoldistrikt

Noveva Ahlin, född Nilsson, med 900 kronor;

b) förra lärarinnan vid Lillsjöhögens mindre folkskola i Lits skoldistrikt

Nanny Augusta Östlund, född Fjällström, med 700 kronor;

c) förra lärarinnan vid Nybofjälls mindre folkskola i Äppelbo skoldistrikt

Anna Elvira Amalia Franzon med 1,500 kronor;

dels ock anvisa till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor,

som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning,

för budgetåret 1936/1937 ett förslagsanslag av 17,600 kronor.

Bihang till rilcsdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 60—63.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•>

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

I samband härmed Ilar utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr N. Brännström i Burträsk väckt motion (II:

638), vari hemställts, att riksdagen i samband med godkännande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 och däri framställda förslag, om understöd

till vissa angivna lärarinnor, måtte besluta tilldela f. d. lärarinnan

Nicolina Elisabet Burman i Bursiljum, Bodbysund, ett årligt understöd

till det belopp, som enligt de i propositionen nr 91 angivna grunderna

kan komma att till henne utgå.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionen.

Av statsrådsprotokollet för den 21 februari 1936 inhämtas, att 1934

års riksdag i skrivelse nr 293 uttalat sin anslutning till följande av statskontoret

föreslagna och i propositionen nr 134 vid 1934 års riksdag förordade

grunder för understöd åt vissa lärarinnor vid mindre folkskola

och biträdande lärarinnor vid folkskola, vilka på grund av skolväsendets

omorganisation förlorat sin anställning:

Såsom allmän förutsättning för understöd borde gälla, att i ekonomiskt

hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen,

vilket bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas

endast i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore

urståndsatt att försörja hustrun och familjen i övrigt.

För att komma i fråga till understöd borde vidare vederbörande i

minst fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärarinna vid folkskola.

Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå

allenast med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd,

men högst uppgående förslagsvis till ett års avlöning.

För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna

bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis

sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av

intill 15 år med 5/12 av senast åtnjuten årslön,

» 20 » » 6/i2 » » » » ,

» 25 » » V12 * * » » ,

därefter » 8/12 * * » 2

I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande

1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande

uppnått 60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.

Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis

på riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp eller örn årligt

understöd.

Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle

mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd

läroanstalt eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna

för understödets åtnjutande icke längre vöre för handen,

torde understödet böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen

reduceras. Med hänsyn härtill syntes den anordningen böra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

3

träffas att, sedan understödet för första året tillgodonjutits, en årlig

prövning av understödsbehovet skulle äga rum genom skolöverstyrelsen,

som, i händelse skäl därtill funnes föreligga, ägde att förklara, att understöd

ej vidare skulle utgå, eller att det skulle på visst sätt nedsättas.

För möjliggörande av sådan prövning borde vederbörande vara skyldig

att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången av varje budgetår

till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning därom, varvid redogörelse

borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden och ekonomiska

ställning samt de förändringar däri, som kunde hava inträtt.

Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds

meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen,

i den mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

Av motionen II: 638 framgår, att vid fasta mindre folkskolan i Bursiljum

i Burträsks skoldistrikt under år 1923 en ordinarie småskollärarinnebefattning

inrättades för småskoleklasserna, att lärarinnan Engman

av i motionen angiven anledning icke sökte den nyinrättade befattningen,

att Engman blev av skolrådet i Burträsk den 27 mars 1926

entledigad från sin befattning efter att hava tjänstgjort i oavbruten

följd i samma skoldistrikt sedan år 1908, samt att nämnda skola från

och med höstterminen 1926 förvandlats till egentlig folkskola. Vidare

har meddelats, att Engman numera är änka med 7 barn, därav 5 minderåriga,

och befinner sig i knappa ekonomiska omständigheter.

Med anledning av en tidigare under riksdagen av herr Brännström i

Burträsk väckt motion (II: 344) örn årligt understöd åt Engman —

vilken motion för förberedande handläggning hänvisats till bankoutskottet

— har nämnda utskott i vederbörlig ordning inhämtat yttranden av

skolöverstyrelsen och statskontoret.

Av nämnda yttranden, av vilka utskottet beretts tillfälle att taga del,

framgår bland annat.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande:

Av handlingarna framgår, att Engman varit anställd tills vidare vid

mindre folkskolor inom Burträsks skoldistrikt från 1908 till 1926, eller

sammanlagt 18 läsår, därav de senaste 10 åren vid fasta mindre folk
-

skolan i Bursiljum.

Vidare framgår av i handlingarna lämnade uppgifter, kompletterade

med hos överstyrelsen befintliga statistiska uppgifter från Burträsks

skoldistrikt, att den mindre folkskolan i Bursiljum vid tidpunkten för

lärarinnan Engmans entledigande blivit förändrad till folkskola av andra

B-formen, sålunda folkskola med underlag av särskild småskola.

Vid denna tidpunkt gällde följande bestämmelse (folkskolestadgans S

33 mom. 3):

»Om en mindre folkskola ändras till en folkskola nied småskola, skall

lärare, som, då beslutet örn förändringen vunnit laga kraft, i minst två

år varit anställd tills vidare vid den mindre folkskolan och därunder

tjänstgjort med nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel, av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

skolrådet förordnas till ordinarie lärare vid småskolan utan iakttagande

av den ordning, som i §§ 19—21 stadgas.»

I stället för att ställa sig denna otvetydiga föreskrift till efterrättelse

besatte vederbörande den nya småskollärar!jönsten i Bursiljum med

annan ordinarie innehavare, och lärarinnan Engman uppsades från sin

befattning vid den mindre folkskolan och entledigades från den 1 september

1926. Detta entledigande har icke heller kunnat stödjas på den

omständigheten, att lärarinnan Engman var gift. Avsked av denna anledning

skall nämligen enligt folkskolestadgans § 33 mom. 2 prövas och

godkännas av skolöverstyrelsen.

På grund av det rättsstridiga avskedandet har lärarinnan Engman

under de 10 år, som sedan dess förflutit, gått miste om de avlöningsförmåner,

som lagligen skolat tillkomma henne såsom ordinarie småskollärarinna

i Bursiljum.

Då lärarinnan Engman blivit avskedad på grund av organisatoriska

åtgärder inom skoldistriktet, och då hennes medellöshet synes styrkt, är

hon uppenbarligen jämställd med den kategori av från sina befattningar

vid mindre folkskolor eller såsom biträdande vid folkskolor entledigade

lärarinnor, som riksdagen under de senaste åren beviljat vissa understöd.

Bleve de av riksdagen godkända grunderna för utgående av dylika

understöd tillämpade på lärarinnan Engman, skulle understödet åt henne

beräknas på följande sätt. Hennes avlöningsförmåner utgjorde vid tiden

för entledigandet: grundlön 1,200 kronor, ålderstillägg 450 kronor, värdet

av naturaförmåner 300 kronor, dyrtidstillägg (utom barntillägg) enligt

då gällande tilläggsprocent 566 kronor, eller sammanlagt 2,516 kronor.

Då tjänstårens antal, nämligen 18, låg mellan 15 och 20, borde understödsbeloppet

bestämmas till J/i2 av lönen, eller 1,050 kronor, vilket

belopp med hänsyn till de icke medräknade barntilläggen synes böra

avrundas till 1,100 kronor.

Statskontoret har framhållit, att ämbetsverket för sin del icke kunde

biträda skolöverstyrelsens uppfattning, att Engman uppenbarligen vore

jämställd med den kategori av från sina befattningar vid mindre folkskolor

eller såsom biträdande vid folkskolor entledigade lärarinnor, som

riksdagen under de senaste åren beviljat understöd. Visserligen hade,

anför statskontoret, en organisationsändring inträffat inom vederbörande

skoldistrikt, i samband varmed Engman entledigats från sin befattning,

men denna organisationsändring hade icke i och för sig vållat Engmans

entledigande. Närmaste anledningen till att Engman icke ernått fortsatt

anställning inom skoldistriktet torde hava varit att hon icke sökt

sådan anställning, vilken hon efter ansökan varit berättigad att erhålla.

Med hänsyn till här angivna förhållanden ansåge sig statskontoret icke

kunna tillstyrka, att lärarinnan Engman tillerkändes understöd av statsmedel.

Skulle understöd likväl anses böra beviljas, förelåge enligt

statskontorets mening icke tillräcklig anledning att tillmäta understödsbeloppet

efter de av skolöverstyrelsen förordade grunderna, utan torde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60. 5

detsamma böra fastställas till högst det av motionären föreslagna beloppet,

800 kronor.

Beträffande de i propositionen nr 91 omförmälda lärarinnorna finner

sig utskottet böra tillstyrka riksdagen att medgiva understöds utgående

med de av departementschefen föreslagna beloppen.

Vad den i motionen II: 638 omförmälda lärarinnan angår vill utskottet

framhålla, att hon enligt statskontorets uppfattning — till vilken utskottet

ansluter sig — icke torde vara jämställd med de lärarinnor av

här ifrågavarande slag, för vilka riksdagen under senare år beviljat

understöd. Med hänsyn till omständigheterna i samband med hennes

entledigande, för vilka i en till motionen fogad bilaga redogjorts, finner

sig utskottet emellertid böra tillstyrka, att ett årligt understöd må tillerkännas

henne.

I likhet med statskontoret finner sig utskottet böra förorda, att bidraget

till Engman icke utmätes efter de av skolöverstyrelsen föreslagna

grunderna utan bestämmes efter prövning av olika på frågan inverkande

omständigheter. Utskottet föreslår i anslutning härtill ett årligt understöd

av 1,000 kronor åt Engman.

Vid bifall härtill torde det av Kungl. Majit för budgetåret 1936/1937

för här ifrågavarande ändamål äskade anslaget böra höjas med sagda

belopp från 17,600 kronor till 18,600 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag

och herr Brännströms i Burträsk ovannämnda motion

(II: 638),

I. medgiva, att under de närmare villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna skäl fastställa, må utgå

understöd

A. för budgetåret 1936/1937 till förra lärarinnan vid

Hohults folkskola i Älghults skoldistrikt Marta Hedvig

Margareta Erlandsson med ett engångsbelopp av 1,500

kronor;

B. från och med budgetåret 1936/1937 årligen tills

vidare till

a) förra lärarinnan vid Högarnas mindre folkskola i

Häggenås skoldistrikt Noveva Ahlin, född Nilsson, med

900 kronor;

b) förra lärarinnan vid Lillsjöhögens mindre folkskola

i Lits skoldistrikt Nanny Augusta Östlund, född Fjällström,

med 700 kronor;

c) förra lärarinnan vid Nybofjälls mindre folkskola i

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

Äppelbo skoldistrikt Anna Elvira Amalia Franzon med

1,500 kronor;

d) förra lärarinnan vid Bursiljums mindre folkskola i

Burträsks skoldistrikt Nicolina Elisabet Engman, född

Burman, med 1,000 kronor;

II. anvisa till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1936/1937

ett förslagsanslag av 18,600 kronor.

Stockholm den 27 mars 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,

Bergqvist, Walles, Gustafsson i Benestad, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredriksfält, Tham,

Larsson i Varberg och Magnusson, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren,

Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Nilsson i Hörby,

Holmdahl, Aronson och Weijne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:145 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, i vad angår anslaget till allmänna indra s. 1 i texten