Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning till vissa vid tågolycka skadade personer.

1936-03-31 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning till vissa vid tågolycka skadade personer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

1

Nr

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning

till vissa vid tågolycka skadade personer.

(4:e avd.)

1 en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr

144, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit

riksdagen medgiva, att till tre vid tågolycka den 3 december 1935 å linjen

Skönvik—Timrå skadade personer må av statens järnvägars trafikmedel

utgivas ersättning enligt de grunder, som i statsrådsprotokollet angivits.

Den 3 december 1935, då tåg nr 2556 befann sig i en skärning omkring

300 meter söder om Östrands hållplats å linjen Skönvik—Timrå, observerades

plötsligt, att den vänstra slänten av skärningen rasat och blockerat

spåret. Bromsarna tillsattes därvid omedelbart, men på grund av det korta

avståndet mellan tåget och platsen för raset kunde tåget icke stoppas i tid

utan fortsatte genom den höga kompakta lermassan, och, innan tåget hunnit

passera genom densamma, inträffade ett nytt ras med påföljd, bland annat,

att loket urspårade och tåget rycktes av på två ställen. Vid de häftiga stötar,

för vilka tåget under dessa förhållanden blev utsatt, skadades vissa passagerare.

Dessa hava framställt ersättningsanspråk mot statens järnvägar

för sålunda lidna skador, vilka enligt uppgift från järnvägsstyrelsen syntes

vara av lindrig art, vadan ersättningsbeloppen kunde antagas bliva jämförelsevis

mycket obetydliga.

Departementschefen har framhållit, att då ifrågavarande tågolycka icke

orsakats av vållande från statens järnvägars förvaltning eller personal utan

måste anses föranledd av en naturkatastrof, någon laglig skyldighet icke förelåge

för statens järnvägar att ersätta de skador, som vid olyckan åsamkats

tre å tåget medföljande passagerare. Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen

och statskontoret i ärendet anfört ville departementschefen dock icke motsätta

sig, att ersättning av statens järnvägars trafikmedel bereddes de skadade.

Beloppens storlek skulle bestämmas efter de grunder, som angivas i

lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs

drift, därvid emellertid hänsyn borde tagas till huruvida och i vad mån de

skadade på grund av olycksfalls- eller annan försäkring undfå ersättning för

vid olyckan ådragna skador.

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 6 samt. Nr 66—70.

X

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Utskottet.

Med tillstyrkande att ersättning må i skälig omfattning utgå till de passagerare,

som lidit skada vid ifrågavarande olycka, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till vissa personer, som vid

tågolycka den 3 december 1935 å linjen Skönvik—Timrå lidit

skada, må av statens järnvägars trafikmedel utgivas ersättning

enligt de grunder, som i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 6 mars 1936 angivits.

Stockholm den 31 mars 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund,

Walles, Gustafsson i Benestad, Bergström och Nylander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist

i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i

Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Aronson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till vissa vid tågolycka skadade personer. a1 i texten