Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgijterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1936-03-23 · 205 sidor, varav 203 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 203 av 205 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgijterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1936 kl. ie. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgijterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag i den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1936/1937 (punkt 1, sid. 1—3 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag), vilket förslag

avser, dels att en nu å övergångsstat å personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet

uppförd expeditionsvaktstjänst skall utgå, dels en uppräkning

av en förslagsvis beräknad anslagspost, vilket allt innebär en höjning

av förevarande anslag med 1,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.

............................... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
-

mentet................................. —

4 kansliråd...............................B 30

4 förste kanslisekreterare.....................B 26

5 andre kanslisekreterare.....................B21

1 registrator..............................B15

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Befattning. Lönegrad.

1 kansliskrivare ........................... Bil

1 förste expeditionsvakt......................B 7

2 kanslibiträden........................... B 7

2 expeditionsvakter.........................B 5

5 kontorsbiträden.......................... B 4

Tjänsteman å övergångsstat:

1 förste kanslisekreterare.....................B 26

Tjänstemän å extra stat:

1 föredragande hos regeringsrätten.............B 29

1 andre kanslisekreterare.....................B 21;

b) minska den i avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet

uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å övergångsstat, nu förslagsvis 12,800 kronor, med

3,100 kronor till förslagsvis 9,700 kronor;

c) öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, nu förslagsvis 6,500 kronor, med 4,800 kronor

till förslagsvis 11,300 kronor;

d) i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från

303,300 kronor med 1,700 kronor till 305,000 kronor;

e) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 305,000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 3), vilket innebär en ökning av förevarande

anslag med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

49,600 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 4—10), vilket innebär en anslagsökning med 8,200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis . . ................kronor 136,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 39,300

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . » 2,000 » 41,300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_8,000

Summa förslagsanslag kronor 185,300;

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 185,300 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, sid. 10 och 11), vilket innebär en anslagsminskning med 3,400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 48,100 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 11), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arheten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 11 och 12), vilket innebär

en anslagsminskning med 2,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 23,300 kronor.

7:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 7, sid. 12 och 13), vilket innebär

en anslagsökning med 1,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom

riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

8:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 8,

sid. 13—20) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

landsarkiven m.m., att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937;

dels godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m., att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 76,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 42,800

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 3,200 » 46,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......................... »_350

Summa förslagsanslag kronor 122,350;

dels ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 125,400 kronor.

De av Kungl. Maj:t framlagda förslagen innebära en anslagsökning av

9,300 kronor. Av denna ökning faller ett belopp av 6,260 kronor på ett

av departementschefen framlagt förslag om utökning av personalen vid landsarkivet

i Härnösand. Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet

följande:

Riksarkivet har anfört, att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal vid nyssnämnda landsarkiv vore beräknad för en kvinnlig tjänsteman

i 4:de lönegraden. Vidare har riksarkivet erinrat, att riksarkivet i

skrivelser den 16 augusti 1933 och den 29 augusti 1934 begärt, att en

andre-arkivariebefattning måtte inrättas vid landsarkivet. Ifrågavarande

yrkande hade icke upptagits av Kungl. Maj:t men framförts motionsledes

vid 1935 års riksdag. Statsutskottet hade avstyrkt motionerna med hänsyn

till att närmare erfarenhet rörande organisationsarbetet vid landsarkivet

ännu saknades.

Riksarkivet ville nu understryka, att landsarkivarien på grund av semester

och inspektionsresor i det vidsträckta distriktet komme att varje år,

bortsett från eventuella tjänstledigheter för sjukdom m. m., vara frånvarande

2Va månader. Under denna tid måste alltså tjänsten uppehållas på

förordnande och för detta ändamål krävdes, att landsarkivarien hade tillgång

till kompetent vikarie. Ensamt detta förhållande funne ämbetsverket

vara ett fullt tillräckligt skäl att, utan avvaktande av ytterligare erfarenheter

från organisationsarbetet, från och med budgetåret 1936/1937 vid landsarkivet

inrätta en andre-arkivarietjänst i lönegraden B 21. Den nuvarande

ordningen vore fullkomligt ohållbar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Statskontoret bär erinrat, att landsarkivarietjänsten i Härnösand blivit besatt

med ordinarie innehavare från och med den 1 oktober 1935. Landsarkivet

bade emellertid ännu icke påbörjat sin verksamhet, varför fortfarande

all erfarenhet torde saknas rörande den lämpligaste organisationen

av arbetet vid detsamma. Ämbetsverket kunde med hänsyn härtill för närvarande

icke tillstyrka bifall till framställningen men ville ifrågasätta, om

icke under anslagsposten till icke-ordinarie personal medel borde för nästkommande

budgetår beräknas till avlönande av en andre amanuens på helener

halvtid i 15:e lönegraden.

Departementschefen har anfört följande:

I likhet med statsutskottet vid 1935 års riksdag anser jag, att starka skäl

anförts för en förstärkning av arbetskrafterna vid landsarkivet i Härnösand.

I brist på närmare kännedom om huru arbetsförhållandena komma att gestalta

sig vid ifrågavarande landsarkiv, kan jag emellertid icke biträda förslaget

om inrättande av en ordinarie andre arkivarietjänst därstädes. De

av riksarkivet antydda olägenheterna med den nuvarande ordningen synas

kunna förminskas eller avhjälpas, om vid landsarkivet anställes en förste

amanuens på heltid i 18:e lönegraden. Statskontorets förslag om en andre

amanuens på hel- eller halvtid i 15:e lönegraden synes icke tillfredsställande,

bland annat med hänsyn till att ifrågavarande amanuens skulle hava att

under landsarkivariens frånvaro från arkivet bestrida dennes befattning.

Jag beräknar alltså en ökning av delposten till grundavlöningar m. m. till

icke-ordinarie personal vid landsarkivet i Härnösand med grundlönen för

en amanuens i 18:e lönegraden, minskad med pensionsavdraget, sålunda en

ökning med 4,284 kronor från 1,960 kronor till 6,244 kronor eller i avrundat

tal 6,260 kronor. Någon höjning av delposten till avlöningsförhöjningar

m. m. till icke-ordinarie personal ifrågasätter jag icke nu.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser stater och anslag för landsarkiven

i Uppsala, Vadstena, Lund och Göteborg, länsarkivet i Östersund

och arkivdepån i Visby, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Frågan om en förstärkning av personalen vid landsarkivet i Härnösand

var, såsom i statsrådsprotokollet erinrats, på grund av väckta motioner föremål

för prövning vid 1935 års riksdag, varvid emellertid riksdagen icke

fann sig böra gå utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Att en förstärkning av den vetenskapligt utbildade arbetskraften vid detta

landsarkiv är starkt av behovet påkallad, finner utskottet vara styrkt av

den i ärendet förebragta utredningen, och tillstyrker utskottet alltså, att en

ny befattning här inrättas.

Beträffande avlöningsförhållandena för den nye befattningshavaren hava

olika meningar yppat sig. Landsarkivarien och riksarkivet hava hemställt

om inrättande av en andre arkivarietjänst i lönegraden B 21. Statskontoret

har ifrågasatt, om icke under anslagsposten till icke-ordinarie personal medel

borde för nästkommande budgetår beräknas till avlönande av en andre amanuens

på hel- eller halvtid i 15:e lönegraden. Departementschefen har för
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ordat inrättande av en befattning som förste amanuens på heltid i 18:e

lönegraden och som skäl härför anfört, att ifrågavarande amanuens skulle

hava att under landsarkivariens frånvaro från arkivet bestrida dennes befattning.

Utskottet tillstyrker vad av departementschefen föreslagits. Utöver det

av honom angivna skälet vill utskottet härvid framhålla, att man i större

städer — exempelvis universitetsstäder — väl kan tänkas få en kvalificerad

arbetskraft för en lägre avlöning, i det att exempelvis en studerande samtidigt

med fortsatta studier önskar skaffa sig meriter för framtiden. I en

mindre stad, som Härnösand, är ett dylikt förhållande knappast tänkbart,

utan här måste man räkna med en högre lön.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Lands- arkivarie

Lönegrad

B 26

Läns- arkivarie

Lönegrad

B 22

Andre

arkivarie

Lönegrad

B 21

Expe-

ditions-

vakt

Lönegrad

B 5

Landsarkivet i Uppsala .

» i Vadstena

1

1

—

—

1

1

»

iLund ...

1

—

1

1

»

»

i Göteborg .

i Härnösand

1

1

—

—

1

1

Länsarkivet

i Östersund

—

1

—

—

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/

1937:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 76,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. kronor 42,800

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . » 3,200 » 46,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... »_350

Summa förslagsanslag kronor 122,350;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

c) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 125,400 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, sid. 20 och 21), vilket innebär en anslagsökning med 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 42,600

kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 21 och 22), vilket innebär

en anslagsökning med 540 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 2,150 kronor.

liro) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 22) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Landsarkiven m. mBokbindning och

konservering av arkivalier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 34,000 kronor.

12:o) Landsarkiven m. m.: Inredning och utrustning m. m. av

landsarkivet i Härnösand. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

12, sid. 22 och 23) och under erinran att för motsvarande ändamål är

under innevarande budgetår å riksstaten uppfört ett reservationsanslag av

35,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inredning och

utrustning m. m. av landsarkivet i Härnösand för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,000 kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13, sid. 23—26), vilket innebär en anslagshöjning med 5,700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstaten för kungl, biblioteket uppförda

anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis 7,000 kronor,

med 5,700 kronor till förslagsvis 12,700 kronor ävensom i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från 236,400

kronor till 242,100 kronor;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 242,100 kronor.

14:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 14, sid. 26), vilket innebär en anslagshöjning med 4,200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 61,400

kronor.

15:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 110,000 kronor.

16:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 27—30), vilket innebär en

anslagshöjning med 1,400 kronor, och under hänvisning till vad av departementschefen

i ärendet anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteket

i Linköping, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 12,100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.. . kronor 4,180

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ..... » 620 » 4,800

Summa förslagsanslag kronor 16,900;

b) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 16,900

kronor.

17:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Omkostnader.

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Bokinköp och bokbindning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 30 och 31), vilka

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

innebära anvisande av oförändrade anslagsmedel till omkostnader men höjning

av anslaget till bokinköp och bokbindning med 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Omkostnader

ett anslag av 1,000 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Bokinköp

och bokbindning ett reservationsanslag av 6,500 kronor.

18:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 6,350 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

19:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 19, sid.

32—35) föreslagit riksdagen att

dels öka den i avlöningsstaten för nationalmuseet uppförda anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, från 4,180

kronor med 2,000 kronor till 6,180 kronor;

dels öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän från förslagsvis

4,100 kronor med 3,800 kronor till förslagsvis 7,900 kronor;

dels i anledning härav öka slutsumman av nämnda avlöningsstat från

169.000 kronor med 5,800 kronor till 174,800 kronor;

dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 174,800 kronor.

Av anslagsökningen, som uppgår till 5,800 kronor, belöper ett belopp av

2.000 kronor på ett av departementschefen framlagt förslag om anvisande

av anslagsmedel till arvode åt en sekreterare vid museet.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört:

Vad beträffar sekreterarfrågan må erinras, att 1931 års riksdag ställde sig avvisande

till ett av min företrädare i ämbetet framlagt förslag örn beviljande av

ett arvode för ändamålet (1931 års åttonde huvudtitel, sid. 72, riksdagens

skrivelse nr 8 A, sid. 8). Som motivering härför anfördes, att riksdagen icke

av den förebragta utredningen funnit styrkt, att det behov av juridisk och

administrativ sakkunskap, som kunde förefinnas vid museet, påkallade anställandet

av en särskild arbetskraft. För egen del har jag genom den erfarenhet,

jag numera vunnit om museets arbetsförhållanden, blivit övertygad örn

att det är nödvändigt att bereda museet tillgång till sådan, administrativt

skolad och förfaren arbetskraft. Avsaknaden härav har onekligen gjort sig

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

*

Utskottet.

märkbar såsom en icke oväsentlig brist i museets organisation. Den relativt

ringa merkostnad, anställandet av en sekreterare kan komma att medföra

för statsverket, synes mig icke böra få lägga hinder i vägen för att

avhjälpa denna brist, som i ganska hög grad försvårar museets skötsel.

Jag delar emellertid statskontorets uppfattning om att det av nationalmuseichefen

föreslagna årsarvodet är för högt och tillstyrker, att det begränsas till

2,000 kronor per år. Den i avlöningsstaten för nationalmuseet ingående anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, torde följaktligen böra ökas från 4,180 kronor till 6,180 kronor.

I likhet med departementschefen håller utskottet före, att nationalmuseet

bör beredas tillgång till en administrativt skolad och förfaren arbetskraft.

Mot det för ändamålet beräknade arvodet, 2,000 kronor, har utskottet —

bland annat med hänsyn till att närmare erfarenhet ännu saknas rörande

omfattningen av den blivande befattningshavarens arbetsuppgifter — icke

funnit något att erinra. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Majits förslag i

denna del.

Utskottet tillstyrker jämväl vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande

punkt föreslagit.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstaten för nationalmuseet uppförda

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, från 4,180 kronor med 2,000

kronor till 6,180 kronor;

b) öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän från förslagsvis 4,100 kronor med 3,800

kronor till förslagsvis 7,900 kronor;

c) i anledning härav öka slutsumman av nämnda avlöningsstat

från 169,000 kronor med 5,800 kronor till 174,800

kronor;

d) till Nationalmuseeti Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 174,800 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 20, sid. 35), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 37,700

kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 21, sid. 35—39), vilket innebär

en anslagshöjning med 14,500 kronor, hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 55,200 kronor.

22:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 39—41) och under erinran, att

anslag till förevarande ändamål ej utgått under budgetåren 1933/1936, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, sid. 41—43), vilket innebär en anslagshöjning med 1,300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstaten för livrustkammaren uppförda

anslagsposten för särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän å förslagsvis 1,100 kronor

med 1,300 kronor till förslagsvis 2,400 kronor ävensom

i följd härav höja avlöningsstatens slutsumma från 55,600

kronor till 56,900 kronor;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 56,900 kronor.

24:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Livrustkammaren: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 6,800 kronor.

25:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 43 och 44), vilket innebär

en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 26, sid. 44—55) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 258,500 kronor.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Asplund väckt motion (I: 188), vari hemställts, att riksdagen

ville för anställande av en extra assistent i 21:a lönegraden för extra

ordinarie tjänstemän vid mineralogiska avdelningen av naturhistoriska riksmuseet

för sin del bevilja ett med 5,500 kronor ökat avlöningsanslag till

övrig icke-ordinarie personal vid naturhistoriska riksmuseet.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 22,400 kronor. Av

denna höjning faller ett belopp av 1,600 kronor på ett av departementschefen

framlagt förslag örn beredande av anslagsmedel till ordnande av

paleobotaniska avdelningens mossherharium.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen härutinnan anfört

följande:

Av akademiens skrivelse framgår, att paleobotaniska avdelningens mossherbarium

ej kan utan särskilt för ändamålet anvisat anslag beredas tillfredsställande

vård. På grund härav har under de senaste åren anvisats

anslag med 1,600 kronor för år ur åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter. Då ifrågavarande, på ett övertygande sätt vitsordade

anslagsbehov ej synes böra tillgodoses ur nämnda reservationsanslag utan

utgå ur avlöningsstaten för naturhistoriska riksmuseet, bör förevarande anslag

ökas med hänsyn härtill. Denna ökning torde emellertid böra begränsas

till det belopp, som under de senaste åren utgått ur anslaget till extra utgifter,

nämligen 1,600 kronor. Anslagsposten till grundavlöningar m. m. till

övrig icke-ordinarie personal bör alltså tillfälligtvis ökas med sistnämnda

belopp.

I samband med behandlingen av en av vetenskapsakademien gjord hemställan

om anvisande av anslagsmedel för anställande av ett arbetsbiträde

vid evertebratavdelningen har departementschefen anfört följande:

Ur den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal utgår nu ett belopp av 4,000 kronor

till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen.

Anslag till detta ändamål, till vilket dessförinnan under en

följd av år utgått medel ur avdelningens materielanslag, anvisades första

gången av 1926 års riksdag. Med utverkande av berörda anslag avsåg dåvarande

departementschefen (åttonde huvudtiteln, sid. 84—86) att bereda

möjlighet för avdelningen att helt utnyttja sitt materielanslag för därmed

egentligen avsedda ändamål, vilket till förfång för avdelningen icke kunnat

ske de år, då arvode till ifrågavarande biträde utgått från materielanslaget.

Departementschefen förutsatte härvid, att arvodesbeloppet endast borde utgå

under de närmaste 4 å 5 åren, under vilken tid det borde tillses, att sagda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

arbeten bleve behörigen utförda. Sedan vetenskapsakademien den 4 juni

1930, på därom av vederbörande avdelningsföreståndare gjord framställning,

hemställt örn utverkande av anslag för ändamålet med oförändrat belopp

för budgetåret 1931/1932, anförde min företrädare i ämbetet i 1931 års

åttonde huvudtitel (sid. 110 ff.), att han givetvis måst finna det beklagligt,

att förevarande arbeten icke hunnit slutföras inom den tid, som år 1926

härför beräknades. Avdelningsföreståndaren hade nu beräknat, att anslag

för ändamålet skulle bliva erforderligt under ytterligare 4 å 5 år. Departementschefen

tillstyrkte framställningen men utgick därvid från att nyssnämnda

beräkning skulle visa sig hållbar, och att således efter sagda tid

anslag för ändamålet icke längre skulle ifrågakomma.

Vetenskapsakademien och vederbörande avdelningsföreståndare hava nu

utan särskild motivering förutsatt, att ifrågavarande arvodesbelopp skall

utgå under ytterligare ett år utöver den av min företrädare i ämbetet angivna

tiden. Jag anser mig icke böra motsätta mig detta förslag, sedan jag

inhämtat, att ifrågavarande vetenskapliga biträde alltjämt anses behövligt.

Att härutöver, på sätt ifrågasatts, medel skulle för nästkommande budgetår

anvisas till arbetsbiträde vid ifrågavarande avdelning synes mig icke böra

ifrågakomma.

Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att vetenskapsakademien hemställt

om anslag till, bland annat, en extra assistent vid mineralogiska avdelningen.

Departementschefen har rörande sistberörda fråga anfört följande:

Vad angår förslaget om anställande av en extra assistent vid mineralogiska

avdelningen må erinras, att 1927 års riksdag, som nämnts, beviljade

6,000 kronor till förvärv och kemisk analys av mineral från Långbans gruva

i Värmland. Till grund för detta beslut låg en framställning från vederbörande

avdelningsföreståndare, vari anfördes, att det syntes i hög grad

önskvärt, att en tillfällig ökning av avdelningens anslag komme till stånd,

så att mera omfattande inköp av ifrågavarande mineral möjliggjordes och

en vetenskaplig undersökning av dessa mineral i större skala, än vad som

under dåvarande förhållanden kunde ske, bleve möjlig. Kostnaderna härför

beräknades till det sedermera av 1927 års riksdag beviljade och under de

efterföljande budgetåren anvisade beloppet av 6,000 kronor. Den nu föreliggande

framställningen om anställande av en extra assistent har motiverats

väsentligen med behovet av arbetskraft för analys av långbansmineral.

Därvid har emellertid ej klargjorts, varför det tidigare beräknade kostnadsbeloppet

av 6,000 kronor icke varit tillräckligt och ej heller varför behovet

av arbetskraft vuxit så, att en relativt högt avlönad, mer stadigvarande befattningshavare

måste anställas huvudsakligen för detta ändamål. Med hänsyn

härtill kan jag icke förorda förevarande förslag.

Det motionen I: 188 framlagda yrkandet avser inrättande av bär berörda

assistentbefattning.

De av departementschefen framförda anslagsäskandena finner sig utskottet

böra tillstyrka.

Utskottet vill emellertid framhålla, att framställningarna örn anslag till

vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen

samt till biträde vid ordnandet av paleobotaniska avdelningens mossherbarium

ingivit utskottet viss tvekan. Förstnämnda arbete, för vilket

TJtskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslag av statsmedel utgått från och med budgetåret 1926/1927, har kommit

att draga betydligt längre tid än vad ursprungligen beräknats, och fortfarande

anses arbetena komma att taga flera år i anspråk. Vad det andra

arbetet beträffar har detsamma, möjliggjort genom särskilda understöd av

Kungl. Majit och enskilda, pågått sedan år 1917, och någon närmare utredning

örn den ytterligare tid, som kan bliva erforderlig, föreligger icke. De skäl,

som av vetenskapsakademien och departementschefen anförts för de gjorda

framställningarna, hava emellertid synts utskottet övertygande, vadan utskottet,

på sätt inledningsvis anförts, ansett sig böra tillstyrka desamma.

Utskottet vill emellertid framhålla, att detta utskottets tillstyrkande icke får

betraktas som bindande för framtiden. I den mån fortsatta anslag för

ändamålen komma att äskas, förutsätter utskottet, att dylika anslagsäskanden

komma att åtföljas av en så noggrann undersökning som möjligt örn den

tid, som ytterligare kan vara erforderlig för arbetenas fullföljande.

Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet örn inrättande av en

extra assistentbefattning vid mineralogiska avdelningen vill utskottet framhålla,

att ett inrättande av en tjänst av här förevarande art synes böra ske

först efter förslag av Kungl. Majit. På grund härav avstyrker utskottet vad

i motionen I: 188 yrkats.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å herr Asplunds ovannämnda motion (I: 188),

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis . .................kronor 197,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Lönetillägg åt professor E.

Stensiö................kronor 1,060

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar............. » 1,600 2,660

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.....kronor 45,630

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis.............. » 1,880 47,510

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie personal, förslagsvis .... kronor 10,830

Summa förslagsanslag kronor 258,500;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 258,500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 27, sid. 55 och 56), vilket innebär en anslagshöjning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet''. Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 49,350 kronor.

28:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. Kungl. Majit har (punkt 28, sid. 56—62) föreslagit riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 71,200

kronor.

Förslaget innebär en anslagshöjning med 20,500 kronor. Av denna höjning

faller ett belopp av 3,000 kronor på en av departementschefen föreslagen

höjning av det löpande anslaget till underhåll och ökande av samlingarna

för paleozoologiska avdelningen. Återstoden, 17,500 kronor, skulle

enligt departementschefens förslag disponeras för nedan nämnda tillfälliga

ändamål:

Instrument för paleozoologiska avdelningen............kronor 5,000

Museiskåp för samma avdelning.................... » 3,000

Instrument för paleobotaniska avdelningen............. * 2,000

Fossilskåp och askar för samma avdelning............. » 2,000

Herbarieskåp för botaniska avdelningen ....''........... » 2,000

Förbrukningsmateriel för ordnande och preparering av samma

avdelnings svampsamlingar....................... * 500

Instrument för entomologiska avdelningen...... *_3.000

Summa kronor 17,500.

Departementschefen har anfört, bland annat, att det torde få ankomma

på Kungl. Majit att fördela nyssnämnda belopp å 17,500 kronor mellan

vederbörande museiavdelningar.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts här förevarande

förslag. I likhet med departementschefen vill utskottet härvid understryka

önskvärdheten av att anskaffningen i de fall, där så kan ske, grundas på

infordrade anbud från ett flertal firmor, samt att inköpen, i syfte att i görligaste

mån minska anskaffningskostnaderna, icke verkställas av varje avdelning

för sig utan på en gång för riksmuseet som helhet. Vidare har

utskottet ansett sig böra framhålla, att till naturhistoriska riksmuseets förfogande

ställda medel för nu ifrågavarande ändamål i största möjliga utsträckning

böra komma till användning för anskaffande av för det veten.

skapliga arbetet erforderliga instrument o. s. v.; anskaffande av museiskåp

av olika slag synes i jämförelse härmed böra komma i andra hand.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 71,200 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 29, sid. 62 och 63) föreslagit riksdagen att dels öka den i avlöningsstaten

för statens etnografiska museum uppförda anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke ordinarie tjänstemän å förslagsvis 600

kronor med 400 kronor till förslagsvis 1,000 kronor ävensom i anledning

härav öka avlöningsstatens slutsumma från 34,400 kronor till 34,800 kronor;

dels ock till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 34,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (I: 241), vari hemställts,

att riksdagen måtte bevilja ett årligt anslag av 5,500 kronor för anställning

av en extra assistent vid statens etnografiska museum — 21 lönegraden

i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, i likhet med vad i årets

statsverksproposition föresloges för de botaniska och paleozoologiska avdelningarna

vid naturhistoriska riksmuseet.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Då utskottet håller före, att förslag i en personalfråga av här förevarande

art bör föreläggas riksdagen av Kungl. Majit, avstyrker utskottet vad i

motionen I: 241 yrkats.

Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har

utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majus förslag

samt med avslag å herr Ströms ovannämnda motion

(I: 241),

a) öka den i avlöningsstaten för statens etnografiska

museum uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän å förslagsvis 600

kronor med 400 kronor till förslagsvis 1,000 kronor ävensom

i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från

34,400 kronor till 34,800 kronor;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 34,800 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

30:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 63), vilket innebär en anslagsminskning

med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

15,650 kronor.

31:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ruin, till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 6,900 kronor.

32:o) Statens etnografiska museum: Fortsatt iordningställande av

f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt

museum m. m. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Statens etnografiska museum: Fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets dragoners kasern etablissement

till etnografiskt museum m. m. för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

33:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 190,000 kronor att utgå

till museets nämnd för att enligt dess bestämmande användas

till museets ändamål under villkor, att en ledamot i

nämnden är av Kungl. Majit förordnad, ävensom på de övriga

villkor, Kungl. Majit må föreskriva.

34:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i

Lund för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 25,000

kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet

godkännes av Kungl. Majit, och under de övriga villkor,

Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sand. Nr 8. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

för kulturhistoriska föreniugeu för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta

rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade

biträden vid museet.

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Majit har (punkt

35, sid. 66—68) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till musikhistoriska

museet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 11,000 kronor att på

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,

utgå till museets ändamål.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.

Anslaget till förevarande ändamål, som från och med budgetåret 1923

1924 utgått med 4,000 kronor, höjdes år 1934 till 8,000 kronor.

Styrelsen för musikhistoriska museet har anhållit, att anslaget måtte för

budgetåret 1936/1937 bestämmas till ett med 4,000 kronor till 12,000 kronor

förhöjt belopp.

Musikaliska akademien har förklarat sig vilja på det livligaste tillstyrka

museistyrelsens framställning.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid min anmälan i 1935 års åttonde huvudtitel (sid. 93 ff.) av frågan

örn anslag till förevarande ändamål för löpande budgetår ställde jag mig

avvisande till ett då av museistyreisen framfört förslag örn höjning av

ifrågavarande anslag. Emellertid vill det synas, som om museets ekonomi

sedan dess avsevärt försämrats, och fara synes föreligga för att museet

med nuvarande statsanslag icke kan på ett tillfredsställande sätt fullfölja

sin kulturellt betydelsefulla, såväl i vårt land som i utlandet uppskattade

verksamhet. Med hänsyn härtill torde det vara erforderligt att bereda museet

ökat bidrag av statsmedel. Likväl anser jag mig ej kunna tillstyrka

det av museistyrelsen äskade och av musikaliska akademien tillstyrkta anslaget

i dess helhet utan förordar en höjning av anslaget till 11,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, höjdes här förevarande anslag,

som från och med budgetåret 1923/1924 utgick med 4,000 kronor, från och

med budgetåret 1934/1935 till 8,000 kronor. Med den för nästkommande

budgetår ifrågasatta höjningen skulle anslaget komma upp i ett belopp av

11,000 kronor. Utskottet kan icke annat än känna sig betänksamt inför

denna hastiga och, relativt sett, betydande ökning. Emellertid finner sig

utskottet, med hänsyn till förhandenvarande omständigheter, böra för nästkommande

budgetår tillstyrka Kungl. Majits förslag.

I här förevarande sammanhang vill emellertid utskottet framhålla, att enligt

utskottets uppfattning frågan om musikhistoriska museets framtida organisation

möjligen torde böra ses i ett större sammanhang.

Beträffande detta museums uppgifter har musikaliska akademien i sin

framställning i ämnet erinrat, att museet har till ändamål att inrymma,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

konservera samt hålla för allmänheten tillgängliga samlingar av musik- och

teaterhistoriskt intresse samt att, i mån av tillgångar, dels ytterligare förvärva

föremål av sådant intresse, dels understödja undersökningar rörande

svensk musik- och teaterhistoria.

Under punkt 61 av årets åttonde huvudtitel angående avlöningsanslaget.

till musikaliska akademien med musikkonservatoriet har departementschefen

redogjort för de betydande anslagsökningar, som av musikaliska akademien

framställts för dess bibliotek. Departementschefen bär för egen del förordat,

att medel måtte beredas för anställande av en heltidsamanuens i 16:e lönegraden

vid biblioteket.

Såvitt utskottet finner, äro de uppgifter, som åvila detta bibliotek, i vissa

betydelsefulla hänseenden närstående dem, som åvila musikhistoriska museet.

Slutligen vill utskottet erinra, att 1933 års teaterutredning i sitt betänkande

den 29 januari 1934 örn de fasta statsunderstödda teatrarna (Statens off.

utredn. 1934: 3, sid. 62 och 63) upptagit frågan om kungl, teaterns bibliotek.

De sakkunniga hava sålunda påpekat, att kungl, teaterns ytterst värdefulla

mu8ikbistoriska bibliotek vore anförtrott åt en i hovkapellet anställd

musiker, som därför uppbure ett mindre arvode. Med nuvarande förvaring

vore detta bibliotek faktiskt obrukbart för forskare och torde behöva biblioteksmässig

vård. Då kungl, teatern givetvis ej kunde åläggas att ur sina

för operaverksamhet avsedda medel bestrida de med detta biblioteks skötsel

förenade kostnaderna, hemställde de sakkunniga, att biblioteket, i den mån

det ej innehölle för operarepertoaren aktuella verk, måtte överflyttas antingen

till kungl, biblioteket eller till musikaliska akademien. Dess arkivaliska

värde gjorde en dylik åtgärd synnerligen befogad, så mycket mer som biblioteket

ej blott innehölle musikverk utan också litterärt viktiga manuskript

till taldramer från den tid, då de båda kungl, teatrarna voro förenade under

samma tak.

Enligt vad utskottet erfarit, är teatersakkunnigas förslag i denna del fortfarande

beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Nu berörda förhållanden tala enligt utskottets uppfattning för behovet av

en undersökning, huruvida icke en rationalisering av här förevarande institutioners

närbesläktade, ibland t. o. m. likartade verksamhet skulle kunna

ske, eventuellt i första hand genom en sammanslagning, kanske möjligen

också genom en uppdelning av det stora arbetsfältet på de olika institutionerna.

En dylik rationalisering torde först och främst betyda, att dessa

stora och värdefulla samlingar bliva mera lättöverskådliga och mera lätttillgängliga

både för forskare och för den intresserade allmänheten. Ävenledes

torde det vara möjligt, att det allmännas utgifter på detta sätt kunna något

nedbringas. Det vore måhända önskvärt, att en utredning i nu antytt syfte

kommer till stånd.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

förbudgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 11,000 kronor

att på de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan

finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 36) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till svenska skolmuseet för budgetåret

1936 1937 anvisa ett anslag av 3,500 kronor att på

de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Domkapitlens expeditioner: Avlöningar. Domkapitlens expeditioner:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 37) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anm ales.

38:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 38)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Kleresistaten för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

39:o) Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna tionde

m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna

tionde m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag

av 4,627,887 kronor.

40:o) Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet åtnjutna statsanslag.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 40, sid. 71), vilket

innebär en anslagsminskning med 200,834 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet

åtnjutna statsanslag för budgetåret 1936,1937 anvisa

ett anslag av 301,250 kronor.

41 :o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet. 1 enlighet med Kungl. Maj ts

förslag (punkt 41, sid. 71 och 72), vilket innebär en anslagsminskning med

5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till

följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

för budgetåret 1936 1937 anvisa ett förslagsanslag av 60,000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

42:6) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 72 och 73), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 17,300

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit finner skäl meddela;

b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för deni av seminariets

elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,

ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,

efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

43:o) Lappmarks ecklesiastikverk. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 43, sid. 73 och 74), vilket innebär en anslagsminskning med

500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappmarks ecklesiastikverk för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 4,500 kronor.

44: o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 44)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett anslag av 3,600 kronor.

45:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 45) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar

i utlandet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

anslag av 30,000 kronor.

46:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 46,

sid. 74—77), vilket innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förs! nysa aslag av 65,500 kronor att utgå i

enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit finnér

skäl meddela.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 47, sid. 77), vilket innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 195,000 kronor.

48:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter ä kyrklig

jord, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 5,000 kronor.

Akademier m. m.

49:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 8,250 kronor.

50:o) Bidrag till vetenskapsakademien. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 50) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

51:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 88—96), vilket innebär,

jämte annat, dels överförande från extra till ordinarie stat av en sekreterarbefattning

i lönegraden B 24, dels ock uppförande å extra stat av tre andre

antikvariebefattningar i lönegraden B 21, samt föranleder en anslagshöjning

med 12,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 riksantikvarie.......................... A 1

3 antikvarier (avdelningsföreståndare).......... B 26

1 sekreterare............................ B 24

2 förste expeditionsvakter................... B 7

1 kontorsbiträde.......................... B 4

Tjänstemän å extra stat:

2 antikvarier............................ B 26

3 andre antikvarier....................... B 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande institutioner,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor

2. Arvode (lönefyllnad) åt den Hjertbergske

antikvarien ..................... *

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis...................... *

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 84,800

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis.... » 5,900 »

60,100

3,890

39,500

90,700

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_9,410

Summa förslagsanslag kronor 203,600;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

203,600 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 97—100), vilket innebär

en anslagshöjning med 12,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 61,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning av tjänstelokaler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, sid. 100—103) hemställer utskottet, under hänvisning till

vad departementschefen i ärendet anfört,

. att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Inredning och utrustning av tjänstelokaler m. m. för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 77,500

kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 12.000 kronor, att utgå efter den fördelning,

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Kungl. Majit har (punkt 55, sid. 104) föreslagit riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor,

att utgå efter den fördelning, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

I samband härmed har utskottet till behandling förchaft en inom andra

kammaren av herr Hj. Gustafson i Dädesjö väckt motion (II: 313), vari

hemställts, att riksdagen måtte höja den i reservationsanslaget till vård och

underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken ingående anslagsposten

fornlämningars vård och undersökning, nu 12,000 kronor, med 4,000

kronor till 16,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ifrågavarande anslag för innevarande

budgetår utgår med 25,000 kronor, vilket fördelas på följande sätt:

1. Fornlämningars vård och undersökning.............kronor 12,000

2. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken

................................ » 4,000

3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

................................... » 9.000

Summa kronor 25,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

Akademien har anhållit, att anslag till ändamålet måtte för nästkommande

budgetår utgå med ett till 40,000 kronor förhöjt belopp, att fördelas på

följande sätt:

1. Fornlämningars vård och undersökning...........kronor 16,000

2. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnads
minnesmärken.

............................... » 4,000

3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsmin
nesmärken.

........................... » 20,000

Summa kronor 40,000.

Departementschefen har anfört följande:

Med hänsyn till de avsevärda anslagsmedel, som under de senare åren

disponerats för utförande såsom statliga beredskapsarbeten eller reservarbeten

av konservering av fornlämningar och byggnadsminnesmärken, anser

jag någon höjning av förevarande anslag icke nu böra ifrågakomma utan

förordar, att anslaget må för nästkommande budgetår utgå med samma belopp

som för det innevarande.

Utskottet finner det ändamål, för vilket i motionen II: 313 höjt anslagäskats,

behjärtansvärt På det av departementschefen anförda skälet finner

sig utskottet emellertid icke för närvarande böra tillstyrka, att riksdagen

beträffande här ifrågavarande anslag går utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under här förevarande punkt föreslagit, har

icke heller givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Gustafsons i Dädesjö ovannämnda

motion (11:313), till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå efter

den fördelning, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av

22,300 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 8,700 kronor.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 105 och

106), vilket innebär en anslagshöjning med 1,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstaten för akademien för de fria

konsterna med konsthögskolan uppförda anslagsposten till

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

från förslagsvis 2,600 kronor med 1,700 kronor till

förslagsvis 4,300 kronor ävensom i anledning härav öka

avlöningsstatens slutsumma från 143,900 kronor med 1,700

kronor till 145,600 kronor;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa eli förslagsanslag

av 145,600 kronor.

58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58), vilket innebär

en i avrundningssyfte företagen anslagsminskning med 50 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 27,900 kronor.

59:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 26,000 kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Stipendier m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 60, sid.

107—110), vilket innebär en anslagshöjning med 9,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

61:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 61, sid. 110—117) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för musikaliska

akademien med musikkonservatoriet, att tillämpas tills vidare från och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

med budgetåret 1936/1937, dels ock till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 172,200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6,700 kronor, varav

ett belopp av i runt tal 4,000 kronor belöper å ett av departementschefen

framfört förslag om förstärkning av arbetskrafterna vid akademiens bibliotek.

Under erinran om vad utskottet under punkt 35:o) i det föregående anfört

örn önskvärdheten av en utredning, avseende bland annat musikaliska

akademiens bibliotek, finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under

här förevarande punkt framlagda förslag, vilket icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikkonservatoriet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................. kronor 88,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 14,300

Anni.: Arvodet till direktören

för musikkonservatoriet

utgör 8,600 kronor samt kan

efter tre år höjas med 480

kronor, efter sex år med ytterligare

480 kronor och efter

nio år med än ytterligare 480

kronor.

b. Arvodesförhöjning till

direktören för musikkonservatoriet,

förslagsvis.

.......... » 720

c. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis ... » 180 » 15,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m.m. kronor 62,400

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 1,600 » 64,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_4,200

Summa förslagsanslag kronor 172,200;

Utskottet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 172,200 kronor.

62:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetåret

ägt rum, till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 15,200 kronor.

63:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård

av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid.

117 och 118), vilket innebär en anslagshöjning med 1,200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

64:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, sid. 118 och

119), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Stipendier m. m. för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

65:o) De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl, teatern. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl,

teatern för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 150,000

kronor.

66.o) De kungl, teatrarna: Värme- och ventilationsanläggningar

i operabyggnaden m. m. Kungl. Majit har (punkt 66, sid. 121 och 122)

föreslagit riksdagen, att till De kungl, teatrarna: Värme- och ventilations
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

anläggningar i operabyggnaden m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 1UU,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen för egen del rörande

förevarande anslagsfråga anfört följande:

Det synes icke vara försvarligt att ytterligare ett budgetår dröja med åtgärder

för att sätta värme- och ventilationsanläggningarna inom operabyggnaden

i tillfredsställande skick. Jämlikt gällande avtal med teaterstyrelsen

är det Kungl. Majit och kronan, som svarar för byggnadernas yttre

underhåll. Med hänsyn till ifrågavarande arbetens beskaffenhet och omfattning

torde de böra i sin helhet bekostas av Kungl. Maj:t och kronan,

som äger omförmälda byggnad. Då det icke lärer vara lämpligt att bestrida

kostnaderna för löpande byggnadsunderhåll av lotterimedel, bör framställning

göras hos riksdagen om anvisande av erforderliga medel för ändamålet.

Ifrågavarande medel böra utgå från anslag under åttonde huvudtiteln och

icke avföras från anslag under statens allmänna fastighetsfond, till vilken

operabyggnaden ej hänförts.

De beräknade kostnaderna — 484,000 kronor — hava synts mig väl höga.

Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen tager under övervägande möjligheterna

av att reducera det sammanlagt erforderliga anslagsbeloppet till förslagsvis

400,000 kronor. Med utredning i ämnet bör styrelsen inkomma, när fortsatt

anslag äskas för ändamålet. För nästa budgetår synes böra anvisas

ett reservationsanslag av 100,000 kronor till värme- och ventilationsanläggningar

i operabyggnaden m. m.

Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet behovet av de

ifrågasatta arbetena inom operabyggnaden styrkt och finner sig fördenskull

böra tillstyrka, att medel för ändamålet anvisas. Utskottet vill härvid

understryka vad departementschefen anfört rörande ett övervägande av möjligheterna

att reducera det sammanlagt erforderliga anslagsbeloppet. Mot

det för nästa budgetår äskade beloppet, 100,000 kronor, har utskottet icke

funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till De kungl, teatrarna: Värme- och

ventilationsanläggningar i operabyggnaden m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

67:o) De kungl, teatrarna: Brandförsäkring av viss staten tillhörig,

huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad förvarad lösegendom m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 67, sid. 122 och 123), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,415 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De kungl, teatrarna: Brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

oell dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom m. »/.

tor budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 11,300 kronor

att utgå med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.

68:o) Teaterrådet. Kungl. Majit har (punkt 68, sid. 123—127) föreslagit

riksdagen att till Teaterrådet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av

15,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr John Gustavson

m. fl. (I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr O. Werner i

Höjen (lii 525), vari hemställts, att riksdagen, med uttalande av att kostnaderna

för teaterrådets verksamhet böra såsom hittills utgå av lotterimedel,

måtte avslå vad Kungl. Majit i denna punkt föreslagit.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionen I: 193.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande:

De jämlikt Kungl. Majits bemyndigande av den 20 januari 1933 av chefen

för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för biträde inom departementet

med utredning av frågan örn teaterförhållandena i riket avgåvo den

29 januari 1934 betänkande örn de fasta statsunderstödda teatrarna (statens

offentliga utredningar 1934: 3) samt den 4 juni 1934 betänkande med ut

redning rörande teaterförhållandena i riket (statens offentliga utredningar

1934: 21).

I sistnämnda betänkande framlade de sakkunniga förslag om inrättande

av ett teaterråd. Av betänkandet inhämtas i detta hänseende följande:

Det hade upprepade gånger framhållits från intresserades sida, från skådespelare,

teaterledare, styrelser för teaterföretag samt även i pressen, att vårt

land, i motsats till flera andra länder, saknade en högsta instans för teaterväsendet.

Detta vore särskilt kännbart därför, att teaterväsendet i vårt land

subventionerades genom lotterimedel utan att de utdelande myndigheterna hade

överblick över de olika företagens ekonomiska behov och, med undantag för

de kungl, teatrarna, ej heller hade någon statlig kontroll rörande medlens

användning. Aven beträffande de kungl, teatrarna torde kontrollen vara av

mera formell art. Den riksverksamhet, för vilken riktlinjer uppdragits i

betänkandet, gjorde ett dylikt råd särskilt behövligt. En mängd gemensamhetsåtgärder

mellan de olika institutionerna, vilka skulle vara ägnade

att medföra besparingar vid administrationen och ökad konstnärlig valuta

för de av Kungl. Majit utdelade lotterianslagen, kunde genom ett dylikt råd

komma till stånd. Det skulle även ha att upptaga och för Kungl. Majit

framlägga frågor av principiell vikt i samband med teaterväsendet, frågor

som rörde teaterledare, teateranställda, författare och kompositörer. Givetvis

skulle också alla skrivelser, som från olika med teatrarna sammanhörande

institutioner insändes till Kungl. Majit, kunna remitteras till detta råd. Det

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

borde även ha rätt att yttra sig rörande arbetstillstånd för utländska scenartister.

Teatrarnas samarbete med utomstående institutioner, t. ex. musikföretag,

borde i tvistiga fall kunna hänskjutas till detta teaterråds hörande.

I flera länder funnes redan ett dylikt teaterråd inrättat med växlande

befogenhet. Det torde vara nog påpeka, att i Danmark ett teaterråd existerade,

bestående av två skådespelare, två teaterdirektörer och två författare,

vilka bland annat handlade koncessionsfrågor, och att i Finland en expertnämnd

tillsatts, vari utom nu nämnda kategorier även en representant för

kritiken fått sin plats. Då Sverige hade ett större antal statsunderstödda

teaterföretag och musikinstitutioner än någotdera av dessa länder och förhållandena

på grund av landets storlek vore betydligt mer invecklade, syntes

behovet av ett dylikt teaterråd här ännu större.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle teaterrådet bestå av tio ledamöter,

nämligen av en ordförande och en sekreterare, två på förslag av svenska

teaterförbundet utsedda representanter för den artistiska personalen, två

representanter för teaterledarna, varav en från de statsunderstödda teatrarna

och en från de privata teaterföretagen, en representant för riksteaterns publikorganisation,

en för folkets parkers centralstyrelse, en på förslag av

Sveriges författareförening utsedd representant för de dramatiska författarna

samt en på förslag av publicistklubben utsedd representant för teaterkritiken.

Samtliga ledamöterna av rådet skulle förordnas av Kungl. Maj:t,

i förekommande fall på förslag av nyssnämnda organisationer m. fl. De

sakkunniga betonade, att ordföranden borde vara en kulturpersonlighet med

intresse för teaterfrågor, samt att sekreteraren skulle vara rådets verkställande

ledamot. Ordföranden och sekreteraren skulle vara självskrivna medlemmar

av teaterrådets arbetsutskott. En tredje medlem av detsamma skulle väljas

av rådet.

Närmast genom sekreteraren skulle kontrollen över teatrarna utövas, och

han borde reglera deras inbördes förhållanden. Då han måste beräknas

bliva dagligen sysselsatt med olika frågor rörande teaterväsendet, borde han

åtnjuta en årlig lön av förslagsvis 6,000 kronor. Utvecklingen finge sedermera

utvisa, huruvida platsen bleve så krävande, att den måste vara heltidsavlönad.

De samfällda utgifterna för teaterrådet skulle enligt de sakkunnigas förslag

bliva:

Arvode för ordföranden............................kronor 2,000

» » arbetsutskottsmedlem..................... » 500

Sekreterarearvode................................ » 6,000

Expenser (reservationsanslag)........................ » 2,000

Resor och dagtraktamenten (reservationsanslag) . . ........ » 3,000

Summa kronor 13,500.

De sakkunniga framhöllo, att denna budget för teaterrådet, som bordo utgå

av lotterimedel, ej ginge upp till 1 procent av det belopp, vilket år 1933

utgått i lotterianslag för teaterändamål.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid ärendets remissbehandling yttrades bland annat följande:

Statskontoret anförde, att ämbetsverket ej ville förneka, att ett teaterråd

skulle kunna vara till gagn som en ledande oell sammanhållande kraft inom

teaterlivet men att ämbetsverket å andra sidan ej kunde undertrycka en

farhåga för att en sådan institution skulle kunna bliva ett hämmande band

på den konstnärliga verksamhetens fria utveckling. Det torde kunna starkt

dragas i tvivelsmål, om utgifterna för rådets verksamhet skulle kunna begränsas

inom den angivna kostnadsramen.

Styrelsen för kungl, dramatiska teaterns aktiebolag anförde, att vissa skäl

talade för inrättandet av en central institution för handläggande av landets

teaterangelägenheter.

Styrelsen för svenska teaterförbundet förklarade, att det vore en allmänt

utbredd uppfattning hos såväl teaterledare som skådespelare, att en instans

av det ifrågasatta slaget icke längre kunde avvaras.

Sveriges författar ejor elling och folkets parkers centralstyrelse tillstyrkte

förslaget om inrättande av ett teaterråd.

Kungl. Majit beslutade den 8 februari 1935, att ett teaterråd skulle inrättas,

samt förordnade ordförande och tre ledamöter i detsamma, varav en

tillika sekreterare. Genom beslut den 5 april 1935 förordnade Kungl. Majit

en suppleant i teaterrådet.

Genom beslut den 15 mars 1935 föreskrev Kungl. Majit, att teaterrådets

ledamöter skulle åtnjuta arvoden till följande belopp för år räknat, nämligen

ordföranden 2,000 kronor ävensom 1,000 kronor såsom representationsersättning,

envar av två ledamöter 1,500 kronor samt den ledamot, som erhållit

uppdrag att vara rådets sekreterare, 6,000 kronor. Dyrtidstillägg

skulle ej utgå å berörda arvoden. Tillika medgav Kungl. Majit, att rådet

finge för expenser använda högst 3,000 kronor för år räknat. Slutligen

föreskrevs, att rådet i dess helhet eller någon dess ledamot finge företaga

de resor, som betingades av dess verksamhet, samt att resekostnadsersättning

skulle utbetalas av till rådets förfogande ställda medel. Ovannämnda utgifter

skulle bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till exira utgifter. Genom beslut den 3 maj 1935 föreskrev

emellertid Kungl. Majit, att ersättning härför skulle av lotterimedel tillföras

omförmälda reservationsanslag.

Kungl. Majit fastställde vidare den 5 april 1935 instruktion för teaterrådet.

Enligt denna instruktion skulle teaterrådet, som av Kungl. Majit skulle

förordnas tills vidare för en tid av tre år, utöva inseendet över det statsunderstödda

teaterväsendet i riket. 1 sådant avseende ålåge rådet bland

annat att ägna uppmärksamhet åt ej mindre förhållandet mellan riksteaterns

publikorganisation (riksteatern) och de statsunderstödda teatrarna än även

de omständigheter i allmänhet, som vore av större betydelse för teaterverksamheten.

Rådet skulle öga att i såväl ovannämnda som i andra frågor

av ekonomisk eller organisatorisk natur för riksteatern och de statsunderstödda

teatrarna göra de erinringar oell föreställningar, vartill rådet funne

anledning. Det skulle åligga rådet att till Kungl Majit avgiva yttranden

i sådana teaterväsendet rörande ärenden, som remitterades till detsamma,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

ävensom att i erforderliga fall opåmint hos Kungl. Maj:t göra framställningar

i frågor, som folie inom rådets verksamhetsområde. Rådet skulle

äga att från de teater företag, som åtnjöte statsunderstöd, infordra alla de

upplysningar och handlingar rörande verksamheten, vilka rådet ansåge behövliga.

Kungl. Majit har den 9 februari 1934 fastställt § 7 i stadgarna för riksteaterns

publikorganisation, enligt vilken paragraf centralstyrelsen för sagda

organisation skall bestå av högst åtta ledamöter, varav ordföranden samt

tvenne representanter för folkbildningsorganisationerna utses av Kungl.

Majit.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Före teaterrådets tillkomst saknade vårt land ett på teaterväsendet inriktat

organ, i stånd att på ett sakkunnigt och opartiskt sätt handlägga till

teaterväsendet hörande frågor. Denna brist var så mycket mer kännbar,

som staten årligen beviljat betydande bidrag för teaterändamål. En sakkunnig

instans för bedömande av musikfrågor finnes i musikaliska akademien,

för litterära frågor står svenska akademien till buds, och frågor, som

angå de bildande konsterna, kunna på ett sakkunnigt sätt bedömas av

konstakademien eller nationalmuseum. Teaterfrågor däremot måste före

teaterrådets tillkomst remitteras till sådana myndigheter som skolöverstyrelsen,

länsstyrelserna och Överståthållarämbetet. Utan att förringa dessa myndigheters

förmåga och vana att bedöma frågor av den mest skiftande natur,

torde det kunna fastslås, att de icke äro lämpliga organ för handläggning

av teaterärenden. Erfarenheten visade också, att nämnda myndigheter

-— i brist på tillräcklig erfarenhet på området och på erforderligt

jämförelsematerial — saknade fasta hållpunkter för ett kritiskt bedömande

av exempelvis framställningar om anvisande av anslag, ofta till betydande

belopp, av lotterimedel till teaterverksamhet.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget örn inrättande av ett teaterråd

tillstyrktes, såsom av det föregående framgår, i de mera väsentliga delarna

av de i ärendet hörda myndigheterna och sammanslutningarna. Under

remissbehandlingen framkom, att förslaget kunde betecknas som ett gammalt

önskemål, och att dess realiserande ansågs vara till fördel även för

teaterledarna och skådespelarna. En omständighet, som gjorde önskvärdheten

av en sakkunnig och auktoritativ teatermyndighet dess mer trängande,

var enligt min mening den betydelsefulla och vittförgrenade verksamhet,

som under de allra senaste åren börjat utövas av den av Kungl.

Majit sanktionerade riksteaterns publikorganisation.

Med hänsyn till de betydande både ekonomiska och andra intressen, som

sålunda måste tillgodoses, befanns det erforderligt att redan i början av år

1935 inrätta ifrågavarande teaterråd, och den anordningen vidtogs provisoriskt,

att kostnaderna för detsamma skulle bestridas av lotterimedel. Vid

rådets sammansättning befanns lämpligt att giva detsamma en väsentligt

mindre omfattning, än de sakkunniga föreslagit, och vidare att icke i rådet

insätta representanter för alla de olika verksamhetsgrenar, som skulle falla

under rådets bedömande, utan i stället personer, som med allmänt kulturella

intressen förenade förutsättningar för en i möjligaste mån objektiv

prövning av ärendena och förmåga att förlika stridiga intressen. Rådets

hittillsvarande verksamhet som teatermyndighet, som medlare vid uppkom
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr H. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mande intressekonflikter och som remissorgan vid behandlingen av frågor

om anslag av statsmedel till teaterverksamhet har till fullo betygat behovet

av detsamma och lämpligheten av att åtgärder på området utan dröjsmål

vidtogos. Min avsikt var då, att — därest erfarenheterna av teaterrådets

verksamhet voro gynnsamma •— senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen

framlägga förslag örn bestridande av de med teaterrådet förenade

kostnaderna medelst anslag på riksstaten. Jag anser nu tiden vara inne att

vidtaga åtgärder i denna riktning.

Det kan nämligen enligt min mening icke vara lämpligt, att kostnaderna

för en institution, som har att fullgöra ur statens synpunkt så betydelsefulla

funktioner som de ovannämnda och som fyller ett konstant behov,

intager den mer lösliga ställning, som följer med anslag av lotterimedel.

De årliga kostnaderna för teaterrådet representera endast en bråkdel av

statens samlade årliga utgifter för teaterväsendet, och rådets verksamhet är

ägnad att härutinnan verka återhållande på ett sätt, som utan uppgivande

av andra intressen kan vara försvarbart. I detta hänseende har rådet minst

lika viktiga intressen att bevaka som många andra nämnder och institutioner,

som åtnjuta anslag å riksstaten.

Jag föreslår alltså, att anslag för bestridande av kostnaderna för rådets

verksamhet nu äskas hos riksdagen. För ändamålet torde böra beräknas

ett belopp av 15,000 kronor, vilket, i analogi med motsvarande anslag för

exempelvis statens studielånenämnd, bör erhålla karaktären av obetecknat

anslag. Bestämmelser angående dispositionen av nämnda belopp torde det

få ankomma på Kungl. Majit att meddela.

Utskottet. Till en början vill utskottet framhålla, att tillkomsten och utformningen

av teaterrådet skett utan att riksdagen beretts tillfälle att yttra sin mening

om det sätt, på vilket denna organisationsfråga bäst skulle kunna vinna sin

lösning. I detta hänseende vill utskottet erinra örn det jämväl av departementschefen

påpekade förhållandet, att 1933 års teaterutredning framlagt

ett förslag örn inrättande av ett teaterråd med väsentligt annan sammansättning

än den sedermera av Kungl. Majit beslutade. Även andra former

synas kunna vara tänkbara.

Genom Kungl. Majits beslut den 15 mars 1935 hava kostnaderna för

teaterrådet bestämts för år räknat till 15,000 kronor, vilket belopp för närvarande

utgår av lotterimedel. Detta belopp skulle nu enligt Kungl. Majits

förslag utgå av anslag å riksstaten och sålunda erhålla en mera stadigvarande

karaktär.

Utskottet finner emellertid, att en ytterligare omprövning av såväl teaterrådets

organisation som omfattningen av dess arbetsuppgifter bör äga rum,

innan riksdagen fattar slutlig ståndpunkt i frågan. Ehuru utskottet sålunda

icke nu är berett att föreslå riksdagen att helt biträda Kungl. Majits förslag,

vill utskottet emellertid — med hänsyn bland annat till att ännu

något års erfarenhet torde kunna lämna god vägledning vid sagda omprövning

— icke motsätta sig, att anslag för teaterrådets fortsatta verksamhet

uppföres å riksstaten för nästkommande budgetår. I anslutning härtill avstyrker

utskottet det i motionerna I: 193 och lii 525 framförda yrkandet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

Emellertid har utskottet funnit det vara påkallat, att en betydande nedsättning

företages av det för nästkommande budgetår äskade anslaget.

Utskottet har exempelvis funnit de arvodesbelopp, som ligga till grund för

beräkningen av anslagsbeloppet, i det stora bela väl höga. Utskottet håller

före, att en nedsättning av anslaget till 8,000 kronor bör kunna ske, och

tillstyrker utskottet, att denna summa anvisas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr John Gustavsons m. fl. och herr

Werners i Höjen ovannämnda motioner (I: 193 och II: 525),

till Teaterrådet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag

av 8,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

69:o) Universitetskanslersexpeditionen: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 69, sid. 128), vilket innebär en anslagshöjning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstaten för universitetskanslersexpeditionen

uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis 600

kronor, med 400 kronor till förslagsvis 1,000 kronor ävensom

i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från

22,600 kronor till 23,000 kronor,

b) till UniversitetsJcanslersexpeditionen: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 23,000 kronor.

70:o) Universitetskanslersexpeditionen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Universitetskansler sexpeditionen: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

2,000 kronor.

71:o) Uppsala universitet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 71, sid. 129—151), vilket innebär en anslagshöjning med

38,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m. under

rubriken vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhö
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppföra 1 tekniskt

biträde vid institutionen för medicinsk och fysiologisk

kemi i lönegraden B 7 samt 1 tekniskt biträde vid zoologiska

institutionen i lönegraden B 7;

b) i samma personalförteckning och under samma rubrik

uppföra 1 vaktmästare vid hygienisk-bakteriologiska institutionen

i lönegraden B 7 samt 1 eldare, tillika biträdande

vaktmästare, vid patologiska institutionen i lönegraden B 5;

c) — med uteslutande ur sagda personalförteckning av

1 vaktmästare vid geografiska institutionen i lönegraden B 5

— i densamma under ovannämnda rubrik uppföra 1 vaktmästare

vid geografiska institutionen i lönegraden B 7;

d) höja den i avlöningsstaten för Uppsala universitet

under avdelning I. Professorer och lärare m. fl. uppförda

delposten till arvoden till biträdande lärare m. fl. vid juridiska

fakulteten, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till

4,000 kronor;

e) — för beredande av ökat arvode åt amanuensen vid

konstmuseet — böja den i samma avlöningsstat under samma

avdelning uppförda delposten till arvoden till assistenter

och amanuenser vid filosofiska fakultetens humanistiska sektion,

nu 4,050 kronor, med 450 kronor till 4,500 kronor;

f) — för beredande av medel till arvode åt en amanuens

vid växtbiologiska institutionen — höja den i samma

avlöningsstat under samma avdelning uppförda delposten

till assistenter och amanuenser vid filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion, nu 42,450 kronor,

med 1,800 kronor till 44,250 kronor;

g) höja den i samma avlöningsstat under avdelning II.

Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat, nu förslagsvis 323,000 kronor, med

24,450 kronor till förslagsvis 347,450 kronor;

h) höja den i samma avlöningsstat under samma avdelning

uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, nu 10,260 kronor,

med 4,600 kronor till 14,860 kronor;

i) höja den i samma avlöningsstat under samma avdelning

uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal, nu 61,446 kronor, med 6,300 kronor till

67,746 kronor;

j) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,548,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

72:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 72, sid. 151—161), vilket innebär en anslagshöjning

med 46,800 kronor, varav ett belopp av 14,700 kronor till förstärkningsanslag

på grund av svenska valutans ställning är av tillfällig karaktär, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

av 623,700 kronor.

73:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Uppsala universitet: Stipendier åt studerande.

Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 148,500 kronor;

b) till Uppsala universitet: Stipendier åt studerande ett

anslag av 6,200 kronor;

c) till Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. ett

anslag av 14,260 kronor.

74:o) Uppsala universitet: Komplettering av universitetsbibliotekets

referensbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

74, sid. 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Komplettering

av universitetsbibliotekets referensbibliotek för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

75:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

Uppsala universitet: Fullföljande av universitetsbibliotekets

om- och tillbyggnad m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 75, sid.

162—173) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1936/1937 anvisa dels till

Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket ett

reservationsanslag av 20,000 kronor, dels ock till Uppsala universitet: Fullföljande

av universitetsbibliotekets örn- och tillbyggnad m. m. ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge varit i behov av ökade

lokaler och förbättrade utrymmen, främst i fråga om de lokaler, som avsetts

för allmänheten, för boksamlingarna samt för låneexpeditionen och tjänsterummen

i övrigt. Förstnämnda behov har numera tillgodosetts genom en

av 1933 års riksdag beslutad tillbyggnad av universitetsbiblioteket. Sedan

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

detta byggnadsföretag numera fullbordats, har av vederbörande myndigheter

framlagts ett förslag örn till- och ombyggnad av biblioteksbyggnadens

mellanparti och ombyggnad av huvudbyggnaden, varigenom de båda övriga

huvudönskemålen skulle realiseras. Departementschefen har emellertid funnit

den andra byggnadsetapp, varom förslag nu framlagts för riksdagen, böra

begränsas till att avse den föreslagna ombyggnaden av huvudbyggnaden,

varigenom behovet av ökade bokmagasinsutrymmen skulle tillgodoses.

Utskottet ansluter sig till detta förslag och tillstyrker alltså detsamma.

Mot de för dessa arbeten beräknade kostnaderna, 325,000 kronor, varav

175,000 kronor skulle anvisas för nästkommande budgetår, har utskottet

icke funnit något att erinra.

Jämväl förslaget örn anvisande av 20,000 kronor för nästkommande budgetår

för inredningsarbeten i de genom 1933 års riksdags beslut nytillkomna

lokalerna finner sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet vill dock

härvid understryka vad departementschefen anfört om behovet av en begränsning

av de totala kostnaderna för dessa arbeten.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 20,000 kronor;

b) till Uppsala universitet: Fullföljande av universitetsbibliotekets

om- och tillbyggnad m. m. ett reservationsanslag av

175,000 kronor.

76:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 76,

sid. 173—189) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att vid Lunds universitet skall — utöver de nu befintliga

professurerna i civilrätt, respektive speciell privaträtt — från och med den

1 juli 1938 inrättas ytterligare en professur inom det privaträttsliga ämnesområdet,

med vilken skola vara förenade enahanda förmåner och skyldigheter,

som följa med övriga professorsbefattningar vid universitetet;

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela föreskrifter beträffande fördelningen

av ämnesområdet mellan sagda professurer;

dels — med uteslutande ur avlöningsstaten för Lunds universitet av anslagsposten

till avlöning till tjänsteman å indragningsstat å 13,000 kronor

och de därvid fogade anmärkningarna — i sagda avlöningsstat under rubriken

A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga

sektionen från och med den 1 juli 1936 uppföra

ytterligare 1 professor med

lön.......................kronor 8,000

tjänstgö ringspenningar......... » 4,000

eller sammanlagt............. » 12,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

samt i följd härav öka den i avlöningsstaten under avdelning I. Professorer

och lärare m. fl. uppförda delposten 1. a. Lön och tjänstgöringspenningar

från 759,500 kronor med 12,000 kronor till 771,500 kronor;

dels besluta ej mindre att den under sagda rubrik upptagna anmärkning 2

skall utgå, än även att i den under rubriken kvarstående anmärkningen

skall upptagas en professur med ämnesområde: ärftlighetslära;

dels öka den i sagda avlöningsstat under samma avdelning uppförda delposten

till arvoden till biträdande lärare m. fl. vid juridiska fakulteten från

2,460 kronor till 3,460 kronor;

dels — för beredande av arvode med 1,800 kronor till en amanuens vid

statistiska institutionen — höja den i sagda avlöningsstat uppförda delposten

3. c. 2) till arvoden till assistenter och amanuenser vid filosofiska fakultetens

humanistiska sektion från 7,800 kronor till 9,600 kronor;

dels öka den i sagda avlöningsstat under avdelning II. Vissa tjänstemän

vid universitetets samlingar och inrättningar m. m. uppförda anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal från 43,006 kronor med

7,700 kronor till 50,706 kronor;

dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 1,433,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9,500 kronor.

Beträffande förslaget örn inrättande av en ordinarie professur i ärftlighetslära

inhämtas av statsrådsprotokollet följande.

Vid Lunds universitet har sedan år 1917 funnits ovannämnda personliga

professur i ärftlighetslära, vilken innehaves av professorn H. Nilsson-Ehle.

Denne är tillika chef för Sveriges utsädesförenings växtförädlingsanstalt i

Svalöv, vilken förening jämväl tillhandahåller lokaler i Svalöv för ärftlighetsinstitutionen.

Nilsson-Ehle ingår i pensionsåldern i februari 1938. Konsistoriet

har hos kanslern anhållit, att framställning måtte göras till 1936

års riksdag om professurens överförande på ordinarie stat.

Till grund för konsistoriets framställning ligger en skrivelse från filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, av vilken inhämtas följande:

Under de 35 år, som förflutit sedan de Mendelska klyvningslagarna återupptäcktes

och ärftlighetsläran, genetiken, uppkom, hade ärftlighetsforskningen

med explosionsartad hastighet utvecklats till en biologisk vetenskap av

central betydelse med starka anknytningar ej blott till flertalet av de i sektionen

representerade ämnena, särskilt botanik och zoologi, utan också till

den medicinska fakultetens ämnen. Sedan år 1908 hade antalet utkomna

ärftlighetsskrifter mer än tiodubblats och uppginge för närvarande till omkring

3,180 arbeten per år, varav 31,7 procent hänförde sig till växtmaterial,

28,5 procent till djurmaterial och större delen av de återstående till

människans ärftlighetsförbållanden.

I Sverige hade ärftlighetsläran i hög grad utvecklat sig i samband med

den svenska praktiska växtförädlingen. På grund av de utförda arbetenas

stora både teoretiska räckvidd och praktiska betydelse och på grund av att

ärftlighetsforskningen redan vid denna tidpunkt genomlöpt en mycket be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

aktansvärd utveckling, inrättades ovannämnda personliga professur i ärftlighetslära.

I samband härmed byggdes en mindre ärftlighetsinstitution vid

Akarp i anslutning till Alnarps lantbruksinstitut.

Denna institution utvecklade sig efterhand till en samlingspunkt för ett

ganska stort antal unga ärftlighetsforskare. Ar 1925 flyttades emellertid på

framställning av Lunds universitet och med Kungl. Maj:ts tillstånd institutionen

till Svalöv i samband med Nilsson-Ehles övertagande vid sidan örn

sin personliga professur av chefskapet för Sveriges utsädesförening. Denna

förflyttning ägde rum, sedan styrelsen för utsädesföreningen godkänt därmed

förbundna villkor, särskilt att ärftlighetsinstitutionen inom utsädesföreningens

institutionsbyggnad i Svalöv erhölle samma utrymme och arbetsmöjligheter

som i Akarp. Redan år 1910 bildade de svenska ärftlighetsforskarna

en förening i Lund, Mendclska sällskapet, vars främsta funktion

vore att utgiva tidskriften Hereditas. På grundval av privata donationsmedel

och årligt statsbidrag hade Hereditas utkommit alltsedan år 1920 och

utgjorde numera utan tvivel en av världens mest välkända ärftlighetstidskrifter.

Utom vid Lunds universitets ärftlighetsinstitution hade den svenska

genetiken utvecklat sig på flera andra håll. Huvudparten av den svenska

ärftlighetsforskningen hade dock varit knuten till eller utförts vid växtförädlingsanstalterna,

varvid sagda institution och Mendelska sällskapet representerat

centrum för det mesta av arbetet. Detta framginge bäst av det

förhållandet, att sedan institutionens tillkomst ej mindre än nio personer

disputerat i ärftlighetslära och tre personer på avhandlingar, som stöde ärftlighetsläran

mycket nära. Av dessa tolv undersökningar hade flertalet utförts

vid ärftlighetsinstitutionen eller på olika sätt understötts av denna.

De vid institutionen för närvarande pågående vetenskapliga ärftlighetsundersökningarna

utfördes av 26 personer.

Ärftlighetsinstitutionen vore också av värde för de medicinska fakulteterna

vid våra högskolor, och medicine studerande deltoge ofta i demonstrationskurserna

vid ärftlighetsinstitutionen i Svalöv under sommaren, i kurser och

föreläsningar i Lund under vintern o. s. v. Dessa förbindelser med andra

svenska institutioner borde i framtiden än ytterligare kunna ökas. Närmast

till hands läge att utveckla ett närmare samarbete med de botaniska institutionerna

i Lund. De vid ärftlighetsinstitutionen bedrivna undersökningarna

hade hittills så gott som uteslutande utförts å växtmaterial. I den mån det

i framtiden bleve möjligt att även bedriva zoologisk ärftlighetsforskning,

borde detta givetvis ske i nära samarbete med zoologiska institutionen vid

Lunds universitet. Ett annat område, på vilket ärftlighetsinstitutionen torde

ha en stor uppgift att fylla, vore de medicinska studerandenas utbildning

i ärftlighetslära, vilken framdeles torde böra bli åtskilligt mera omfattande

än vad som nu vore förhållandet. Den stora grupp av ärftlighetsundersökningar,

som gällde människans konstitution och de mänskliga sjukdomarnas

ärftlighet, måste ju på ett ganska grundläggande sätt vara av betydelse för

de flesta medicinska ämnen, och en närmare anknytning till den allmänna

ärftlighetsläran vore här av den största betydelsen. Ännu närmare anknöte

emellertid ärftlighetsläran till den egentliga rasbiologien och därigenom

bland annat till den nu så aktuella befolkningsfrågan.

Ärftlighetsprofessuren representerade sålunda ett betydelsefullt ämne, som

snabbt utvecklades vidare. Parallellt med ämnets allmänna utveckling hade

den svenska ärftlighetsforskningen gått framåt och gjort mycket beaktansvärda

och internationellt erkända insatser både på det teoretiska området

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

och genom ärftlighetslärans tillämpning på praktiska områden. Det syntes

sektionen därför vara av största betydelse, att förevarande professur bibehölles

såsom basis för den svenska ärftlighetsforskningens fortsatta utveckling.

Det skulle möjligen kunna göras gällande, att professuren numera vore

mindre behövlig, eftersom ämnet sedan några år tillbaka vore representerat

vid lantbrukshögskolan i Ultuna. Så kunde emellertid ej vara fallet. Ämnets

omfattning och starka expansion motiverade synnerligen väl, att det vore

representerat av åtminstone en odelad professur, vilket icke vore förhållandet

med Ultuna-professuren, där ärftlighetsläran sammankopplats med systematisk

botanik. Vidare måste forskningen och undervisningen i ärftlighetslära

vid lantbrukshögskolan huvudsakligen gälla ärftlighetslärans tillämpningar,

speciellt växt- och djurförädling. Med utgångspunkt från de nu utkommande

ärftlighetsarbetena kunde man påstå, att endast 23 procent av hela ämnet

folie inom ramen för den ärftlighetslära, som huvudsakligen borde idkas

vid lantbrukshögskolan. Om ärftlighetsprofessuren i Lund slopades, skulle

således större delen av ämnet bli orepresenterat i Sverige. I få länder hade

växtförädlingen gjort så stora framsteg som i Sverige, men man finge på

grund härav ej begå det misstaget att betrakta växtförädling och ärftlighetslära

som synonyma begrepp. Ärftlighetsläran vore ett omfattande teoretiskt

ämne, ärftlighetslärans tillämpningar på växt- och djurförädlingens sekundära

företeelser, som visserligen hade utomordentlig ekonomisk betydelse

men därför ej kunde ersätta den grundläggande teoretiska forskningen.

Denna teoretiska ärftlighetslära vore en så livskraftig och ur allmänt biologisk

synpunkt viktig vetenskapsgren, att dess representation vid ett statsuniversitet

förefölle självklar.

Ärftlighetsläran intoge vid Ultuna ungefär samma ställning som kemi

och fysik vid våra tekniska högskolor. Ehuru dessa ämnen vore representerade

både vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, torde

det ej kunna ifrågasättas att slopa dessa ämnen vid Lunds universitet. Lika

oberättigat vore det också att indraga professuren i teoretisk ärftlighetslära

i Lund på grund av att ämnet vore representerat av en delad professur

vid lantbrukshögskolan.

Då Nilsson-Ehle år 1925 tillträdde befattningen som föreståndare för

Sveriges utsädesförening, skedde detta på villkor att föreningen beredde

samma utrymme och arbetsmöjligheter åt universitetets ärftlighetsinstitution

som denna haft i Åkarp. Föreningen gick in på dessa villkor, och ärftlighetsinstitutionen

vore alltså nu inrymd i föreningens institutionsbyggnad.

Enligt skrivelse från föreningen till rektorsämbetet vid universitetet av den

20 februari 1925 hade föreningen förklarat sig villig att även efter NilssonEhles

avgång för framtiden tillhandahålla nödiga lokaler och försöksjord

m. m. för en med universitetet förbunden ärftlighetsinstitution. Ett laboratorium

i Lund för ärftlighetsinstitutionens räkning, där studerande vid institutionen

kunde utföra vissa undersökningar och där professorn och docenterna

i ämnet kunde lia plats för materiel, kulturer o. s. v., som användes

vid föreläsningar och kurser i ärftlighetslära i Lund, kunde i samband med

föreläsningssal alltjämt påräknas i någon av universitetets lokaler.

Några ökade kostnader för institutionens drift i samband med professurens

förlängning komme, så länge institutionen vore inrymd inom utsädesföreningens

institutionsbyggnad, tillsvidare ej att inträffa annat än i samband

med eventuellt ytterligare ökat antal studerande vid institutionen.

I institutionens stab komme så till vida att ske en förändring, som den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nuvarande praktiske extra assistenten borde uppföras på ordinarie stat,

vilket emellertid ej komme att föranleda någon kostnadsökning annat än i

samband med vederbörliga ålderstillägg.

Kanslern har anfört följande:

Med hänsyn till ärftlighetslärans stora praktiska betydelse — på densamma

byggde ju såväl växt- och djurförädlingen som rasbiologien —

borde ämnet givetvis vara representerat åtminstone vid något av våra universitet.

Samarbetet med växtförädlingsanstalten i Svalöv hade visat sig

lända till fördel för båda parterna och syntes därför böra fortsättas även efter

Nilsson-Ehles avgång — en anordning som underlättades därigenom, att

utsädesföreningens åtagande att tillhandahålla universitetet lokaler m. m.

för en ärftlighetsinstitution gällde även efter Nilsson-Ehles pensionering.

Kanslern tillstyrkte därför konsistoriets framställning örn uppförande på ordinarie

stat av en professur i ämnet.

Professurens omvandling skulle medföra en anslagsökning under rubriken

»1- Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat» på 12,000 kronor. Det underrubriken

»2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat» upptagna beloppet,

13,000 kronor, skulle samtidigt kunna utgå. Då anslagsposten till ålderstillägg

knappast torde behöva undergå någon förhöjning, komme åtgärden

följaktligen att medföra en nominell anslagsminskning å 1,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet yttrat:

Innehavaren av den nuvarande personliga professuren i ärftlighetslära

H. Nilsson-Ehle uppnår pensionsåldern i februari 1938, och universitetsmyndigheterna

hava nu gjort framställning om att denna professur måtte

från och med budgetåret 1936/1937 överföras på ordinarie stat. I anledning

härav vill jag framhålla, att nämnda professur år 1917 inrättades närmast

för att bereda Nilsson-Ehle, som redan då utfört en resultatrik och

banbrytande forskargärning, tillfälle att koncentrera sin vetenskapliga verksamhet

på ifrågavarande, då mycket unga disciplin. I allmänhet torde det

vara tillrådligt att iakttaga försiktighet, då det gäller att på ordinarie stat

överföra professurer, som ursprungligen inrättats för att på nyssnämnt sätt

honorera och gereda bättre arbetsmöjligheter för en särskilt förtjänt vetenskapsidkare.

Åtminstone gäller detta i de fall, då det är fråga örn ett ämnesområde,

som redan är representerat inom den akademiska undervisningen.

Då det emellertid, såsom här är fallet, gäller ett ämnesområde, vars ende

egentlige företrädare inom universitetsorganisationen utgöres av innehavaren

av ifrågavarande personliga professur, synes saken ligga till på annat sätt.

Det ämnesområde, varom här är fråga, har under den tid, som förflutit sedan

den personliga professuren inrättades, undergått en enastående utveckling och

erhållit icke endast en fast och erkänd ställning som en självständig vetenskaplig

forskningsgren och som ett stöd och komplement för ett flertal andra

discipliner inom de matematisk-naturvetenskapliga och medicinska forskningsområdena,

utan även en genomgripande praktisk betydelse för den för landets

jordbruk så viktiga växt- och djurförädlingen. På grund härav föreligga

enligt min mening starka skäl för att låta ämnet ärftlighetslära vara

på ett stadigvarande sätt representerat genom en professur vid åtminstone

ett av våra universitet. Den nuvarande professuren i rasbiologi vid universitetet

i Uppsala har som bekant fått en helt annan inriktning.

Med hänsyn till vad nu anförts och då det förefaller uppenbart, att den

på speciellt praktiska uppgifter inriktade professuren i ärftlighetslära och

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

systematisk botanik vid lantbrukshögskolan ej gärna kan utgöra ersättning

för ifrågavarande lärarbefattning vid universitetet i Lund, ansluter jag mig

till förslaget om att överföra den av Nilsson-Ehle innehavda professuren på

ordinarie stat. Härvid vill jag särskilt betona, att den nuvarande överenskommelsen

med Sveriges utsädesförening örn tillhandahållande av lokaler

åt universitetet för en ärftlighetsinstitution, vilket åtagande gäller även efter

Nilsson-Ehles avgång, erbjuder mycket gynnsamma förutsättningar för

forskningen och undervisningen i ärftlighetslära i Lund. Ett bifall till förevarande

förslag medför, såsom av utredningen framgår, ingen anslagsökning.

Jag saknar anledning att nu ingå på den av matematisk-naturvetenskapliga

sektionen berörda frågan om överförande på ordinarie stat av den praktiske

försöksassistenten vid förevarande institution.

Såsom ovan framhållits, avgår Nilsson-Ehle med pension först i februari

1938. Då emellertid tillsättningsförfarandet för den nya ordinarie professuren

bör taga sin början redan i februari 1937, böra från och med budgetåret

1936/1937 vidtagas de ändringar i avlöningsstaten för universitetet

i Lund, som föranledas av ovannämnda förslag. Jag återkommer nedan

till sistberörda fråga. Nilsson-Ehle torde böra från och med den 1 juli

1936 utan iakttagande av eljest föreskriven tillsättningsordning erhålla fullmakt

å den ordinarie professuren. Jag har låtit införskaffa förklaring av

Nilsson-Ehle, att han är härtill villig — dock under förutsättning att undervisning

och tjänstgöring i övrigt samt löneförmåner och pension bliva desamma,

som nu gälla i fråga örn den av honom innehavda personliga professuren,

ävensom att ett av Kungl. Majit år 1925 lämnat medgivande för

honom att vid sidan örn professuren samtidigt vara föreståndare vid Sveriges

utsädesförening i Svalöv fortfar att gälla. Emot de av Nilsson-Ehle

angivna förutsättningarna för hans överflyttning till den ordinarie professuren

torde intet vara att erinra. Kungl. Majit lärer böra senare meddela

erforderliga föreskrifter i ämnet. Erinras må, att Nilsson-Ehle nu är i pensionshänseende

likställd med annan professor vid universitetet.

När den personliga professuren i ärftlighetslära, örn vars förändrande till

ordinarie professur förslag nu föreligger, inrättades för professor NilssonEhle,

var ärftlighetsläran ännu en ny vetenskap. Under de år, Nilsson-Ehle

innehaft denna professur, har här ett banbrytande arbete utförts. Den gynnsamma

ställning, Sverige för närvarande intager i fråga örn självförsörjning

på brödsädens område, torde i stor utsträckning få tillskrivas denna verksamhet.

Under de år som gått, sedan den personliga professuren inrättades, har

forskningen på ärftlighetslärans område hunnit vida över det banbrytande

stadiet, men detta innebär enligt utskottets förmenande icke en minskning

utan snarare en ökning av behovet av att denna vetenskap har åtminstone

en ordinarie företrädare inom universitetsorganisationen. Kostnaderna för

cm dylik professur väga lätt i jämförelse med de belopp, som genom den

redan utförda verksamheten årligen tillföras landet. Härtill kommer vidare

att, på sätt departementschefen framhållit, de yttre förutsättningarna för

den ifrågasatta nya ordinarie professuren synas bliva gynnsamma genom

möjligheten till samarbete med Sveriges utsädesförening, varigenom lokaler

åt universitetet för en ärftlighetsinstitution tillhandahållas.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

På nu anförda skäl samt under hänvisning till de synpunkter i övrigt, som

av departementschefen anförts, tillstyrker utskottet Kungl. Maurts förslag i

denna del.

Mot vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och hemställts har

utskottet icke heller funnit något att erinra.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att vid Lunds universitet skall — utöver de

nu befintliga professurerna i civilrätt, respektive speciell

privaträtt — från och med den 1 juli 1938 inrättas ytterligare

en professur inom det privaträttsliga ämnesområdet,

med vilken skola vara förenade enahanda förmåner och

skyldigheter, som följa med övriga professorsbefattningar

vid universitetet;

b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela föreskrifter beträffande

fördelningen av ämnesområdet mellan sagda professurer

;

c) — med uteslutande ur avlöningsstaten för Lunds

universitet av anslagsposten till avlöning till tjänsteman å

indragningsstat å 13,000 kronor och de därvid fogade anmärkningarna

— i sagda avlöningsstat under rubriken A.

Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten,

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen fråp och med den

1 juli 1936 uppföra ytterligare 1 professor med

lön...............................kronor 8,000

tjänstgöringspenningar................. » 4,000

eller sammanlagt..................... » 12,000

samt i följd härav öka den i avlöningsstaten under avdelning

I. Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten

1. a. Lön och tjänstgöringspenningar från 759,500 kronor

med 12,000 kronor till 771,500 kronor;

d) besluta ej mindre att den under sagda rubrik upptagna

anmärkning 2 skall utgå, än även att i den under

rubriken kvarstående anmärkningen skall upptagas en professur

med ämnesområde: ärftlighetslära;

e) öka den i sagda avlöningsstat under samma avdelning

uppförda delposten till arvoden till biträdande lärare m. fl.

vid juridiska fakulteten från 2,460 kronor till 3,460 kronor;

f) — för beredande av arvode med 1,800 kronor till

en amanuens vid statistiska institutionen — höja den i sagda

avlöningsstat uppförda delposten 3. c. 2) till arvoden till

assistenter och amanuenser vid filosofiska fakultetens humanistiska

sektion från 7,800 kronor till 9,600 kronor;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

g) öka den i sagda avlöningsstat under avdelning II.

Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal från 43,006 kronor med 7,700

kronor till 50,706 kronor;

h) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,433,500 kronor.

77:o) Lunds universitet: Materiel m. m. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 77, sid. 189—195), vilket innebär en anslagshöjning med

59,100 kronor, varav ett belopp av tillhopa 13,500 kronor är av tillfällig

karaktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

401,500 kronor.

78:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Lunds universitet: Stipendier åt studerande. Lunds

universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 78), vilket innebär allenast den förändringen i jämförelse

med nuvarande förhållanden, att anslaget till stipendier åt studerande i avrundningssyfte

ökats med 37 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

ett reservationsanslag av 137,000 kronor;

b) till Lunds universitet: Stipendier åt studerande ett anslag

av 4,900 kronor;

c) till Lunds universitet: Vissa ersättningar m. m. ett anslag

av 3,800 kronor.

79:o) Lunds universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 196—

198) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredningsarbeten

m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

80:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier

m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 80, sid. 198—203) hemställer utskottet — under erinran dels att av

det utav Kungl. Maj:t under här förevarande punkt äskade beloppet,

56,000 kronor, för anskaffande av instrument m. m. för den nya kemiska

institutionen avsetts 50,000 kronor, dels ock att utskottet tidigare tillstyrkt

Kungl. Maj:ts under bilaga 6, punkt 5 av Utgifter för kapitalökning

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

gjorda framställning om anvisande av anslag till uppförande av sagda

byggnad —

att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av

möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 56,000

kronor.

81 :o) Lunds universitet: Restaurering av den av botaniska institutionens

fysiologiska avdelning disponerade byggnaden m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, sid. 203—206) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet-. Restaurering av

den av botaniska institutionens fysiologiska avdelning disponerade

byggnaden m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 40,000 kronor.

82:o) Om- och tillbyggnad av den fysiska institutionen vid universitetet

i Lund. I en inom andra kammaren av herr Cl. Lindskog m. fl.

väckt motion (II: 134) har hemställts, att riksdagen måtte för örn- och tillbyggnad

av den fysiska institutionen vid universitetet i Lund, i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande ritningar och förslag, för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag å 635,000 kronor.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen hänvisas till

motionen.

I motionen har erinrats, att kanslern för rikets universitet i skrivelse den

18 september 1935 hos Kungl. Majit gjort framställning örn utverkande av

anslag till berörda ändamål för budgetåret 1936/1937, samt anförts, att

byggnadsstyrelsen, som yttrat sig över kanslerns framställning, för sin del

i stort sett icke haft något att erinra mot förslaget. Utskottet, som beretts

tillfälle taga del av handlingarna i ärendet, vill fästa uppmärksamheten på

att byggnadsstyrelsen i sitt berörda utlåtande anfört bland annat följande:

Vid ett slutligt bedömande av den föreslagna lösningen av fysiska institutionens

lokalfråga måste emellertid enligt styrelsens mening hänsyn tagas

till att frågan örn utvidgning av de i samma kvarter jämväl belägna fysiologiska

och anatomiska institutionerna inom en snar framtid torde bliva

aktuell. Sålunda framginge av remisshandlingarna, att förslag till tillbyggnad

av fysiologiska institutionen redan utarbetats, och hade byggnadsstyrelsen

under hand erfarit, att frågan örn tillbyggnad av anatomiska institutionen

vöre under utredning. Med hänsyn till dessa tre institutioners läge i närheten

av varandra inom samma kvartersområde vore det givetvis angeläget

att, innan någon tillbyggnad överhuvud taget komme till utförande, en gemensam

plan uppgjordes för de olika institutionernas utbyggnad, så att denna

komme att i möjligaste mån ske efter enhetliga riktlinjer, varvid även erforderligt

inbördes avstånd mellan de olika institutionerna kunde på lamp
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

ligt sätt säkerställas. Å den förslaget till tillbyggnaden av den fysiska institutionen

bilagda situationsplanen vore visserligen även tillbyggnader av de

två andra institutionerna skisserade, men den där angivna planen för tillbyggnaden

av fysiologiska institutionen överensstämde icke med det upprättade

förslaget till tillbyggnad av denna institution, varav byggnadsstyrelsen

under hand tagit del. Denna tillbyggnad skulle sålunda enligt länsarkitekten

Nyquists planskiss utgöra en större flygelbyggnad, förlagd ungefär

parallellt med den föreslagna tillbyggnaden av fysiska institutionen, under

det att enligt det utarbetade förslaget till fysiologiska institutionens utbyggnad

den nuvarande byggnaden skulle tillbyggas på sina båda gavlar.

Byggnadsstyrelsen, som under hand erfarit, att någon proposition för beredande

av medel för örn- och tillbyggnad av fysiska institutionen icke torde

komma att avlåtas till 1936 års riksdag, finge hemställa, att frågan om detta

byggnadsföretag icke måtte av Kungl. Maj:t upptagas till slutligt avgörande,

förrän plan upprättats för utbyggande av jämväl de fysiologiska och anatomiska

institutionerna.

Av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört finner utskottet framgå, att här

förevarande byggnadsfråga ännu icke är så utredd, att ett beslut i ämnet

nu kan fattas. Enligt utskottets uppfattning är det ofrånkomligt, att dessförinnan

åtminstone en plan för jämväl de fysiologiska och anatomiska

institutionernas eventuella utvidgningsbehov m. m. föreligger. Redan av detta

skäl anser sig utskottet böra avstyrka här förevarande motion. Härvid vill

dock utskottet framhålla att då — såvitt av utredningen i ärendet framgår

—• behovet av de ifrågasatta örn- och tillbyggnadsarbetena synes vara trängande,

det bör tillses, att uppgörandet av sagda plan icke mer än nödigt

fördröjer en lösning av denna lokalfråga.

Såsom ett ytterligare skäl för ett avstyrkande av motionen vill utskottet

framhålla, att det enligt utskottets uppfattning närmast lärer ankomma på

Kungl. Maj:t att framlägga förslag till byggnadsarbeten av den omfattning,

varom här är fråga.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må avslå herr Lindskogs m. fl. ovannämnda

motion (II: 134).

83:o) Ordnande av inomhusidrott åt Lunds studenter. I en inom

andra kammaren av herr Cl. Lindskog m. fl. väckt motion (II: 34) har hemställts,

att riksdagen måtte anvisa 300,000 kronor för ordnande av inomhusidrott

åt Lunds studenter i huvudsaklig överensstämmelse med ett i

motionen framlagt förslag.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen hänvisas till

motionen.

Av den i motionen förebragta utredningen finner utskottet framgå, att

anordningarna för idrott m. m. vid Lunds universitet äro synnerligen eftersatta,

icke minst i förhållande till vad från det allmännas sida åtgjorts i

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

detta hänseende vid det i fråga om studentantalet numera ungefär jämförliga

universitetet i Uppsala.

Utskottet, som visserligen icke ägnat det framlagda byggnadsförslaget

någon mera ingående granskning, har dock funnit detsamma väl kunna

tänkas bliva lagt till grund för en lösning av denna för den akademiska

ungdomens hälsa betydelsefulla fråga. Särskilt på grund av det planerade

samarbetet med Lunds stad synas dessutom kostnaderna för det allmänna

kunna hållas inom rimliga gränser.

Emellertid finner sig utskottet, med hänsyn bland annat till sin under

föregående punkt tillkännagivna uppfattning örn önskvärdheten av att byggnadsfrågor

av här ifrågavarande storleksgrad närmast torde böra framläggas

för riksdagen av Kungl. Maj:t, böra föreslå, att motionen II: 34 icke nu må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Enligt utskottets mening bör härjämte tagas under övervägande, huruvida icke

för ett byggnadsföretag av den art, varom bär är fråga, av vadhållning vid

idrottstävlingar inflytande medel i första hand böra komma i fråga. Enligt

vad utskottet inhämtat har också framställning härom gjorts hos Kungl.

Maj:t, men har densamma genom beslut den 29 november 1935 lämnats

utan bifall.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herr Lindskogs m. fl. ovannämnda motion (II: 34) icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

84:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 82, sid. 206—211) föreslagit riksdagen att

dels å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid karolinska medikokirurgiska

institutet och dess institutioner m. m. under rubriken vetenskapliga

institutioner och inrättningar uppföra 1 tekniskt biträde vid farmakologiska

institutionen och 1 tekniskt biträde vid nervkliniken, båda i lönegraden

B 7;

dels höja den i avlöningsstaten för sagda institut under avdelningen I.

Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten till arvoden till biträdande

lärare m. fl., nu 84,800 kronor, med 3,000 kronor till 87,800 kronor ävensom

i anledning härav höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

från 219,800 kronor till 222,800 kronor;

dels höja den i samma avlöningsstat under avdelningen II. Vissa tjänstemän

vid institutet och dess institutioner m. m. uppförda anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis 82,600 kronor,

med 6,400 kronor till förslagsvis 89,000 kronor;

dels höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis

4,342 kronor, med 2,700 kronor till förslagsvis 7,042 kronor;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

dels i anledning härav höja slutsumman under avdelning I av avlöningsstaten

från 564,400 kronor till 567,400 kronor och under avdelning II av

samma avlöningsstat från 104,300 kronor till 113,400 kronor samt avlöningsstatens

slutsumma från 668,700 kronor till 680,800 kronor;

dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar förbudgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 680,800 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 17 januari

1936 dagtecknad proposition (nr 51) angående inrättande vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet av en professur i radioterapi m. m. föreslagit

riksdagen att

dels medgiva, att, med iakttagande av de villkor och bestämmelser, som

angivas i Maria (Mimi) Amalia Henrietta Althainz, född Graf, den 20 april

1933 upprättade testamente, vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må

från och med den 1 juli 1936 inrättas en professur i radioterapi, benämnd

»Mimi Althainz professur i radioterapi»;

dels föreskriva, att innehavaren av nämnda professur skall vara ej mindre

i lönehänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor än även skyldig

att i tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet

för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren

och bestämmelserna, dock med den inskränkning i undervisningsskyldigheten,

som föranledes av de i berörda testamente uppställda villkoren;

dels medgiva, att innehavaren av professuren tillkommande dyrtidstilllägg

må utgå av statsmedel;

dels föreskriva, att professuren i medicinsk radiologi vid institutet skall

från och med den 1 juli 1936 förändras till en professur i röntgendiagnostik;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den för institutet

fastställda avlöningsstaten, som föranledas av vad ovan angivits.

Kungl. Maj:ts under åttonde huvudtiteln framlagda förslag innebära en

anslagshöjning med 12,100 kronor.

Beträffande ovannämnda i propositionen nr 51 framlagda förslag inhämtas

av propositionen följande.

Genom testamente den 20 april 1933 hade fru Maria (Mimi) Amalia Henrietta

Althainz, född Graf, som avled den 12 juni 1935, till institutet skänkt

ett belopp av 350,000 kronor att användas till upprättande vid institutet

av ifrågavarande professur. Enligt testamentet skulle för ifrågavarande

legat gälla följande villkor och bestämmelser:

a) Lega tets syfte vore att i Sverige befrämja vetenskaplig forskning inom

radioterapien samt läkares utbildning i detta ämne och därmed sammanhängande

grenar av de medicinska vetenskaperna. Särskilt läge det testator

örn hjärtat, att forskning och undervisning beträffande strålbehandlingen

vid svulstlidanden härigenom befrämjades till de kräftsjukas gagn. Därför

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. Nr 8. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skulle legatet användas till att, så snart ske kunde, vid institutet upprätta

en professur i radioterapi, benämnd »Mimi Althainz professur i radioterapi».

b) Såsom förutsättningar och villkor för legatets utgående stipulerades:

1) att till förste innehavare av professuren skulle utan ansökan kallas

nuvarande överläkaren vid radiumhemmet, medicine doktor Elis Gustav

Emanuel Berven, därest han överlevde testator och icke skriftligen avsade

sig denna förmån;

2) att för legatet medgåves befrielse från erläggande av arvsskatt;

3) att staten iklädde sig kostnaderna för pensionering av professurens

innehavare samt

4) att professuren icke finge medföra indragning av den vid institutet

befintliga professuren i medicinsk radiologi, dock med rätt för Kungl. Majit

att vidtaga den begränsning i denna senare professurs ämnesområde, som

kunde anses berättigad genom upprättandet av en särskild professur i radioterapi.

c) Beträffande legatets förvaltning och bestämmelserna för professorslönens

utgående skulle i tillämpliga delar gälla de nuvarande bestämmelserna för

Ekmanska professuren i ortopedi vid institutet.

d) Det vore testators önskan, att undervisningsskyldigheten för innehavaren

av professuren kunde begränsas så, att denne kunde ägna större delen

av sin verksamhet till forskningsarbete.

Vederbörande akademiska myndigheter hava gjort framställning örn fram-*

läggande av proposition i ämnet för 1936 års riksdag.

Statskontoret har tillstyrkt förslaget. I utlåtandet har ämbetsverket anfört,

bland annat, att jämlikt 1 § 2 stycket förordningen den 19 november

1914 örn arvsskatt och skatt för gåva kronan vore befriad från skatt, vid

vilket förhållande särskilt medgivande av riksdagen för skattebefrielse i

förevarande fall icke torde vara erforderligt.

Departementschefen har för egen del yttrat:

Ifrågavarande donation möjliggör, att radioterapien, som inom den medicinska

radiologien utgör en självständig forskningsgren vid sidan av röntgendiagnostiken

och som numera intager en framskjuten plats bland de

medicinska behandlingsmetoderna, kan vid vårt lands största medicinska

undervisningsanstalt erhålla en företrädare med uppgift väsentligen att bedriva

vetenskaplig forskning på detta fackområde men även att i viss utsträckning

meddela undervisning i ämnet åt de blivande läkarna. Jag anser

detta innebära ett så värdefullt och med så ringa kostnad för det allmänna

vunnet tillskott till ämnesrepresentationen vid nämnda undervisningsanstalt,

att jag icke tvekar att förorda förslag till riksdagen för genomförande

av det med donationen avsedda syftet.

Jag har intet att erinra mot de vid legatet knutna villkoren, beträffande

vilka här allenast torde böra framhållas följande. Det synes vara fulltygat,

att Berven äger erforderlig kompetens för att utan ansökning kallas till

förste innehavare av ifrågavarande professur. Det är min avsikt att senare,

därest riksdagen bifaller de nedan framställda förslagen, föreslå Kungl.

Majit att utnämna Berven till professor i radioterapi vid institutet från och

med den 1 juli 1936. På sätt statskontoret framhållit torde särskilt medgivande

av riksdagen i fråga om befrielse från erläggande av arvsskatt för

den till institutet gjorda donationen icke behöva utverkas. Den nuvarande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

51

professuren i medicinsk radiologi bör, med beaktande av i sådant hänseende

angivet villkor, förändras till en professur i röntgendiagnostik. Härav liksom

av förslaget i övrigt föranledda ändringar böra vidtagas i den för institutet

fastställda avlöningsstaten. Bemyndigande för Kungl. Majit att vidtaga

ifrågavarande ändringar bör utverkas av riksdagen.

Möjligen kan ifrågasättas, huruvida icke kostnaderna för dyrtidstillägg åt

professurens innehavare böra, liksom övriga till honom utgående löneförmåner,

bestridas av donationen, som härför torde lämna tillgång åtminstone

med den nu beräknade avkastningen av legatet. Emellertid vill jag icke

framlägga förslag härutinnan, då det enligt min mening är av värde, att

den del av ränteavkastningen, som icke behöver tagas i anspråk för bestridande

av avlöningsförmånerna för professurens innehavare, må kunna användas

till att öka donationskapitalet för beredande av säkerhet för att det

även i framtiden blir tillräckligt för sitt ändamål och för främjande av vetenskapligt

arbete vid institutet inom professurens ämnesområde. Medgivande,

att kostnaderna för dyrtidstillägg må bestridas av statsmedel, torde

därför böra inhämtas av riksdagen.

Det synes få ankomma på Kungl. Majit att senare utfärda de bestämmelser,

som kunna erfordras med anledning av att berörda donation emottages.

Vad angår pensionsfrågan, kommer denna att upptagas till behandling av

chefen för finansdepartementet.

Kungl. Majits under punkt 82 av årets åttonde huvudtitel gjorda framställningar

i fråga om karolinska institutet finner utskottet sig böra tillstyrka.

Jämväl det i propositionen nr 51 framlagda förslaget tillstyrker utskottet.

För den medicinska forskningen och undervisningen innebär ett inrättande

av den genom den Althainzska donationen möjliggjorda professuren så stora

fördelar, att de — såvitt nu kan bedömas — begränsade kostnaderna för

det allmänna här icke böra få stå hindrande i vägen. Mot förslagets detaljer

har utskottet icke funnit något att erinra liksom ej heller mot de för

donationens åtnjutande uppställda förutsättningarna och villkoren.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att, med iakttagande av de villkor och bestämmelser,

som angivas i Maria (Mimi) Amalia Henrietta

Althainz, född Graf, den 20 april 1933 upprättade testamente,

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må från och med

den 1 juli 1936 inrättas en professur i radioterapi, benämnd

»Mimi Althainz professur i radioterapi»;

b) föreskriva, att innehavaren av nämnda professur skall

vara ej mindre i lönehänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor

än även skyldig att i tillämpliga delar

underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet för

åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren

och bestämmelserna, dock med den inskränkning i

undervisningsskyldigheten, som föranledes av de i berörda

testamente uppställda villkoren;

TJtskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) medgiva, att innehavaren av professuren tillkommande

dyrtidstillägg må utgå av statsmedel;

d) föreskriva, att professuren i medicinsk radiologi vid

institutet skall från och med den 1 juli 1936 förändras till

en professur i röntgendiagnostik;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

den för institutet fastställda avlöningsstaten, som föranledas

av vad under a)—d) angivits;

f) å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid institutet

och dess institutioner m. m. under rubriken vetenskapliga

institutioner och inrättningar uppföra 1 tekniskt

biträde vid farmakologiska institutionen och 1 tekniskt biträde

vid nervkliniken, båda i lönegraden B 7;

g) höja den i avlöningsstaten för sagda institut under

avdelningen I. Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten

till arvoden till biträdande lärare m. fl., nu 84,800

kronor, med 3,000 kronor till 87,800 kronor ävensom i anledning

härav höja den under samma avdelning uppförda

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, från 219,800 kronor till 222,800

kronor;

h) höja den i samma avlöningsstat under avdelningen

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner

m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat, nu förslagsvis 82,600 kronor, med

6,400 kronor till förslagsvis 89,000 kronor;

i) höja den under samma avdelning uppförda anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, nu förslagsvis 4,342 kronor, med 2,700

kronor till förslagsvis 7,042 kronor;

j) i anledning härav höja slutsumman under avdelning

I av avlöningsstaten från 564,400 kronor till 567,400 kronor

och under avdelning II av samma avlöningsstat från 104,300

kronor till 113,400 kronor samt avlöningsstatens slutsumma

från 668,700 kronor till 680,800 kronor;

k) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1936 1937 anvisa ett förslagsanslag av 680,800

kronor.

85:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, sid. 211—213), vilket innebär

en anslagshöjning med 1,900 kronor, hemställer utskottet,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 123,200 kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

84, sid. 213 oell 214), vilket innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 24,800 kronor.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Allmän arkitekttävling

rörande nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, sid. 214—229) och under

hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för de teoretiska

institutionerna m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

88:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 86, sid. 229—231), vilket innebär en anslagshöjning med

3,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 42,950

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 130,145

Anni.: Ur denna anslagspost skola bestridas

kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor

för vardera av tre ordinarie lärare på grund

av ökad undervisningsskyldighet.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

........................ * 3,705

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_2,300

Summa kronor 179,100;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 179,100 kronor.

89:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (puukt 87, sid. 231 och 232), vilket innebär en anslagshöjning med

5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 138,000

kronor.

90:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag

till driftkostnader. Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset

i Uppsala: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

88) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Bidrag till driftkostnader ett förslagsanslag av 190,000

kronor;

b) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Materiel m. m. ett reservationsanslag av 13,100 kronor.

91:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89,

sid. 233 och 234), vilket innebär en anslagshöjning med 9,700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i hund för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett anslag av 57,000 kronor.

92:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av vissa röntgenapparater

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, sid. 234 och 235) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande

av vissa röntgenapparater vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 8,600 kronor.

93:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar.

Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Utrustning. Universitetssjukhus:

Understöd och ersättningar till serafimerlasarettet i Stock
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

holm. Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 91 och 92) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

94:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 93)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 65,700 kronor.

95:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning

åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 10,900 kronor att användas

enligt av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och

den 4 januari 1929 angivna grunder samt av Kungl. Majit

i övrigt meddelade bestämmelser.

96:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. 1 enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 95)

hemställer utskottet,

att riksdagen ina, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå enligt

av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

97:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning

åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden. Gemensamma

universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 96) hemställer

utskottet,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer ett förslagsanslag av 1,700 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden ett förslagsanslag av

9.000 kronor;

c) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av

35.000 kronor, att utgå i enlighet med de grunder, Kungl.

Maj:t må äga bestämma.

98:o) Gemensamma universitetsändamål; Kostnader för yrkesorienteringsnämnd

och universitetsstatistik. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkt 97) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

99:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 98, sid. 245 och 246) samt under erinran, att anslag till förevarande

ändamål ej utgått sedan budgetåret 1932/1933, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

20.000 kronor.

100:o) Ortnamnsundersökningarna i riket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Ortnamnsundersökningarna i riket för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 6,500 kronor att

utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

101:o) Landsmåisundersökningarna i riket. Kungl. Maj:t har (punkt

100, sid. 247 och 248) föreslagit riksdagen att till Landsmåisundersökningarna

i riket för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 70,900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

(I: 245) och den andra inom andra kammaren av herr T. Erlander (II: 429),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att vissa i motionen I: 245

närmare angivna poster av det av Kungl. Maj:t under riksstatens åttonde

huvudtitel äskade anslaget för budgetåret 1936/1937 till landsmålsundersökningarna

i riket måtte betecknas som förslagsvis beräknade.

Av statsliggaren för budgetåret 1935 1936 inhämtas, att förevarande anslag,

som för innevarande budgetår är uppfört med 69,300 kronor, jämlikt

beslut av Kungl. Maj:t den 23 maj 1935 disponeras på följande sätt:

I. Landsmålsarkivet i Uppsala:

Avlöningar till tjänstemän å extra stat................kronor 34,700

Expeditionspersonal och extra arbetshjälp.............. » 6,950

Anni.: Ur förestående anslagspost må bestridas avlöning till ett

extra ordinarie kvinnligt arkivbiträde i lönegraden 8 av den i kungörelsen

den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplanen

(numera gäller kungörelsen 397/1935).

Resor........................................ » 6,000

Materialier och expenser.......................... » 2,200

Summa kronor 49,850.

II. Landsmål sunder sökning arna i Lund:

Avlöning till tjänsteman å extra stat.................kronor 9,450

1 amanuens.................................... » 4,000

Expeditionspersonal och extra arbetshjälp.............. » 2,000

Resor........................................ » 1,800

Vård av arkiv och bibliotek........................ » 800

Materialier och expenser................... » 1,400

Summa kronor 19,450.

Enligt statsrådsprotokollet har landsmålsarkivet i Uppsala i skrivelse den

14 september 1935 framlagt vissa förslag, som åsyfta, att det till landsmålsarkivet

anvisade anslagsbeloppet skulle utgå såsom förslagsanslag och

höjas med 1,513 kronor till 51,363 kronor.

Som skäl härför har anförts, dels att Uppsala stad numera uppflyttats

från dyrortsgruppen E till dyrortsgruppen F, vilket medförde, att brist

komme att uppstå å det nu utgående anslagsbeloppet, som vore beräknat

efter E-ort, dels ock att behov förelåge av ett anslagsbelopp till avlöningsförhöjningar,

sjukavlöning, läkarhjälp vid olycksfall i arbetet och övriga

sedvanliga förmåner åt ovannämnda extra ordinarie arkivbiträde. Ökningen

på grund av uppfattning i dyrortsgrupp har beräknats till 913 kronor och

ökningen på grund av sistnämnda anledning till 600 kronor.

Centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund har i skrivelse den 31

augusti 1935 gjort framställning örn fortsatt anslag för ändamålet, varav

synes framgå, att centralstyrelsen äskar oförändrade anslagsmedel.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Jag kan icke biträda förslaget om att förevarande anslag i fortsättningen

skulle betecknas såsom förslagsanslag, detta närmast med hänsyn till att

betydande bidrag av lotterimedel årligen anvisas för ändamålet, och att

svårigheter på grund härav möta att fastställa avlöningsstat för ifrågavarande

institutioner. Däremot vill jag tillstyrka, att anslaget höjes med det

belopp, som motsvarar höjningen av avlöningsförmånerna vid landsmålsarkivet

i Uppsala på grund av ändrad dyrortsplacering, samt med skäligt

belopp för beredande av avlöningsförhöjning m. m. åt extra ordinarie personal

vid sagda arkiv. Höjningen av förstnämnda anledning beräknar jag

till 1,009 kronor. För avlöningsförhöjningar m. m. bör avses ett belopp

av i runt tal 600 kronor. Jag ifrågasätter icke någon förändring i fråga

om dispositionen av de till landsmålsföreningarna i Lund utgående anslagsmedlen.

Förevarande anslag bör alltså ökas med i runt tal 1,600 kronor

till 70,900 kronor.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har i motionen I: 245

anförts bland annat följande:

Det statsanslag, som sedan många år utgått till landsmål sarkivet i Uppsala,

framträder i årets statsverksproposition i en regelmässigare form än

tidigare, efter det under sista året modifikationer ägt rum, vilka bland annat

inneburit att hela den av statsanslaget stadigvarande avlönade personalen

med högre lönegrad än B 20 nu uppförts på en av statsmakterna fastställd

personalförteckning.

En olägenhet, som, trots alla förbättringar, likväl kvarstår, ligger däri,

att detta arkiv i olikhet mot andra vetenskapliga institutioner och arkiv,

som äro statens, alltjämt saknar möjlighet att disponera medel till omkostnader

för vikariat^ än stgöring för här ifrågavarande befattningshavare under

semester- och sjukledighet. Samma olägenhet, som härutinnan föreligger

vid landsmålsarkivet i Uppsala, föx-eligger också vid motsvarande institution

i Lund. Särskilt föreståndarbefattningarna i Uppsala och Lund samt

arkivariebefattningen i Uppsala äro dock av sådan beskaffenhet, att dessa

tjänster måste utan avbrott uppehållas, för så vitt icke en stockning skall

inträda i institutionernas hela verksamhet. Hittills lia — såsom ur de

tryckta årsberättelserna framgår — dessa institutioner vid förefallande behov

ordnat så, att då föreståndaren eller någon annan, vars åligganden måst

oavbrutet besörjas, åtnjutit semester eller tjänstledighet, så har någon annan

av personalen, enligt överenskommelse, som i varje fall träffats, utan särskild

ersättning fått, vid sidan av eget arbete, bestrida det för ögonblicket

oundgängligaste av den frånvarandes löpande göromål. Eller också har utifrån

tillkallats någon vikarie, som honorerats med arvode, vilket oftast utgått

i form av timpenning.

Medel till honorerande av sådana utifrån tillkallade vikarier ha tagits ur

den post av statsanslaget, som för landsmålsarkivets i Uppsala vidkommande

kallas »expeditionspersonal och extra arbetshjälp». Då denna post

emellertid alltid varit hårt anlitad — innevarande år tages den så gott som

fullständigt i anspråk av ett par oumbärliga extra biträden, av vilka den

ene tjänstgör vid kassaförvaltningen — har följden blivit en i stort sett

tilltagande svårighet att uttaga de semesterledigheter, som författningsenligt

äro tillerkända ifrågavarande befattningshavare. Sålunda har under kalen
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

deråret 1935 föreståndaren vid landsmålsarkivet i Uppsala uttagit 28 semesterdagar

i stället för 45 och arkivarie!! 15 i stället för 35. Det har enligt

årsberättelserna ofta förekommit att semesterledigheten måst inskränkas till

ett fåtal dagar för föreståndaren i Uppsala, och vad beträffar föreståndaren

i Lund har det aldrig inträffat att han kunnat uttaga oavkortad semester.

Givetvis ha de semestertider, som uttagits, mycket ofta varit långt ifrån

ograverade av tjänsteåligganden, och dock har det svårligen kunnat undgås,

att även sådant, som påkallat snabbare handläggning, och som kunnat förr

expedieras, därest en mindre provisorisk och mera fullständig vikariatstjänstgöring

kunnat anordnas, nu blivit allt för mycket fördröjt.

På längden torde man knappast kunna räkna med att hittills rådande

vikariatsförhållanden skola kunna upprätthållas, detta bland annat med

hänsyn till risken för sjukdomsfall och även med hänsyn till de olika förutsättningar,

som personalförändringar kunna komma att medföra. Emellertid

synes det som om det skulle kunna rådas bot på ovan berörda förhållanden

genom en ej alltför ingripande jämkning av vad i statsverkspropositionen

föreslås.

I departementschefens yttrande hänvisas närmast till det förhållandet, att

betydande bidrag av lotterimedel årligen anvisas åt denna institution. De

ansökningar, på grund varav lotterimedel hittills anvisats, upptaga emellertid

endast vissa bestämda ändamål, avseende särskilda undersökningar rörande

dialekter och folkminnen, vadan de beviljade lotterimedlen måste anses

beviljade under sådana förutsättningar, att de till ingen del bli disponibla

för ovan särskilt berörda vikariatskostnader. Aven om de ansåges

disponibla härför, är trängseln av olika behov, för vilka de äro tagna i anspråk,

sådan, att det redan utan den extra belastning, som vikariatskostnaden

skulle innebära, möter stora svårigheter att tillgodose de med lotterimedel

bekostade särundersökningarnas intressen. Däremot skulle, därest den

del av landsmålsarkivets i Uppsala statsanslag, som avser arvoden åt ifrågavarande

befattningshavare å extra stat, finge karaktär av förslagsanslag,

plats beredas för nödiga vikariatskostnader och övriga författningsenliga

kostnader. Liknande är förhållandet vid motsvarande institution i Lund,

enligt vad föreståndaren för densamma meddelat.

För avhjälpande av ovan påtalade olägenheter synes det icke vara erforderligt

att vidtaga annan ändring i Kungl. Majlis förslag beträffande det

under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till landsmålsundersökningar i

riket än att de anslagsposter, som äro avsedda till avlöningar åt tjänstemän

å extra stat vid landsmålsarkivet i Uppsala och vid landsmålsundersökningarna

i Lund, respektive 35,613 kronor och 9,780 kronor måtte få betecknas

som förslagsvis beräknade. En dylik åtgärd torde icke behöva möta betänkligheter,

alldenstund samtliga do löneförmåner, som från en dylik anslagspost

kunna utbetalas till vederbörande befattningshavare, äro reglerade

i gällande löneförfattningar.

Det i motionerna 1:245 och II: 429 framförda yrkandet avser att bereda

tillgång till medel till ersättningar för vikariatstjänstgöring under semester

och sjukledighet m. m. jämlikt gällande avlöningsreglemente för de i personalförteckningen

för landsmålsundersökningarna i riket upptagna befattningshavarna.

Enligt utskottets uppfattning torde det vara av behovet påkallat,

att åtgärder vidtagas för åstadkommande av ändring i nu i berörda

Ufxkottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avseende rådande förhållanden. Utskottet anser emellertid, att riksdagen

bör fatta beslut i ämnet först efter förslag av Kungl. Maj.t. Utskottet utgår

härvid från att den närmare utredning, som kan befinnas påkallad, jämte

därpå grundat förslag kan vara att påräkna till nästkommande riksdag.

Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 245 och II: 429 få anses

vara besvarade.

Vad Kungl. Maj:t under här förevarande punkt föreslagit för nästkommande

budgetår tillstyrker utskottet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Landsmålsundersökningarna i

riket för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 70,900

kronor;

b) att herr Westmans och herr Erlanders ovannämnda

motioner (I: 245 och II: 429) må anses besvarade med vad

utskottet i det föregående anfört.

102:o) Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk

folkminnesforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’

stiftelse för svensk folkminnesforskning för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 10,700 kronor.

103:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Rasbiologiska institutet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

102, sid. 248—251), som innebär en höjning av avlöningsanslaget med 1,100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för rasbiologiska institutet

uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å extra

stat, nu förslagsvis 24,000 kronor, med 700 kronor till förslagsvis

24,700 kronor;

b) höja den i samma avlöningsstat uppförda delposten

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal,

nu 14,800 kronor, med 400 kronor till 15,200 kronor;

c) vid bifall härtill höja avlöningsstatens slutsumma,

nu 53,000 kronor, med 1,100 kronor till 54,100 kronor;

d) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 54,100 kronor;

e) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

104:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 103, sid. 251), vilket innebär en anslagshöjning med

1,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstaten för farmaceutiska institutet

uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, nu förslagsvis 1,750 kronor,

med 1,100 kronor till förslagsvis 2,850 kronor ävensom

i anledning härav öka avlöningsstatens slutsumma från

77,100 kronor till 78,200 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 78,200 kronor.

105:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska

institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

104) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 13,600 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 3,700 kronor.

Tekniska högskolan och Chalmers tekniska

institut.

106:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 105, sid. 253—267), vilket innebär en anslagshöjning med

16,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för tekniska högskolan uppföra

ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning i lönegraden

B 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avi öningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................kronor 543,700

Anni.: Från förestående anslagspost skall utgå

jämväl ersättning till den eller de personer, som

förordnas att uppehålla en del av rektors undervisningsskyldighet

såsom professor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis..................kronor 11,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 164,800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar m.m. kronor 308,650

b. Avlöningsförhöjningar

m. mförslagsvis » 3,450 » 312,100

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 23,400

Summa kronor 1,055,600.

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande...........kronor 230,000

Nettoutgift kronor 825,600;

c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 825,600 kronor.

107:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 267—269), vilket innebär en anslagshöjning

med 1,300 kronor, hemställer utskottet, under hänvisning till vad departementschefen

i ämnet anfört,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 225,200

kronor.

108:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Majlis förslag (punkt 107, sid. 269—272), vilket innebär en anslagshöjning

med 20,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

246,500 kronor.

109:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 108, sid.

272 och 273), vilket innebär en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer

utskottet, under hänvisning till vad departementschefen i ämnet anfört,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1936 1937

anvisa ett reservationsanslag av 33,500 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

110:o) Tekniska högskolan: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 109, sid. 273—276), vilket innebär en anslagshöjning med

6,000 kronor, hemställer utskottet, under hänvisning till vad departementschefen

i ämnet anfört,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Stipendier för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 13,000

kronor.

lilio) Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter vid

disputationer. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 110, sid. 276

och 277) och under erinran, att särskilt anslag tidigare ej utgått till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Ersättning åt

vissa opponenter vid disputationer för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 300 kronor.

112:o) Tekniska högskolan: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt lil, sid. 277

—279) och under erinran, att särskilt anslag tidigare ej utgått till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Ersättning åt sakkunniga

i befordring särenden för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

113:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten och möbelanskaffning

ni. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 112, sid. 279—

281) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten

och möbelanskaffning m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

114:o) Chalmers tekniska institut: Avlöningar. Chalmers tekniska

institut: Omkostnader. Chalmers tekniska institut: Materiel m. m.

Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för institutets

bibliotek. Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 113) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

Hörn) Chalmers tekniska institut: Reparation av institutets huvudbyggnad.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 114, sid. 283) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Reparation

av institutets huvudbyggnad för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 23,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen.

116:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 115,

sid. 284—295) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Avlöningsstat:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. .

Avlöning till tjänsteman å indragningsstat, förslagsvis . .

Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis.....

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit......................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.................kronor

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .... »

kronor 378,800

» 6,500

» 16,400

* 26,200

78,700

5.900 84,600

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .........................kronor 21,900

Summa kronor 534,400

dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 534,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 20,600 kronor. Av

detta belopp falla 3,000 kronor på återinförande av den år 1933 indragna

befattningen såsom folkhögskolinspektör, 5,000 kronor på ersättning åt ett

byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen samt 3,000 kronor på anställande

av en konsulent för musikundervisningen. I sistberörda hänseende

inhämtas av statsrådsprotokollet följande:

Med anledning av en utav musikaliska akademien hos Kungl. Majit gjord

framställning örn anställande av två konsulenter för musikundervisningen

anförde skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1935 följande:

Under åtskilliga år hade ur anslaget till inspektion och sakkunniga biträden

hos skolöverstyrelsen utgått arvode till en inspektör för undervisningen

i musik och sång. Sedan 1923 års riksdag med hänsyn till det dåvarande

statsfinansiella läget funnit nödvändigt att väsentligt reducera beloppet av

ifrågavarande anslag, hade befattningen måst indragas. Ett några år tidigare,

för 1921 års riksdag av Kungl. Majit framlagt förslag om anställande

hos överstyrelsen av en särskild konsulent för sångundervisningen, hade

icke vunnit riksdagens bifall.

Det gällde örn undervisningen i sång och musik liksom örn gymnastikundervisningen,

att den i väsentlig grad måste bedrivas som gruppundervisning

med ofta stort antal lärjungar i gruppen eller avdelningen. Undervisningen

ställde därför stora krav på lärarens förmåga att organisera och

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

leda. I detta avseende torde undervisningen i ämnena musik och gymnastik

skilja sig från undervisningen i övriga övningsämnen. Härtill komme,

att för närvarande stor livaktighet vore rådande i pedagogiskt och metodiskt

avseende inom området för musikundervisningen. Man kunde knappast

räkna med, att lärarna i allmänhet och folkskolornas lärare i synnerhet skulle

vara i stånd att utan sakkunnig hjälp och ledning någorlunda följa utvecklingen.

Vad de allmänna läroverken beträffade, torde i detta sammanhang en

omständighet förtjäna särskilt beaktande. De fastställda undervisningsplanerna

hade för ämnet musik ännu icke vunnit tillämpning. De äldre bestämmelser,

utfärdade den 19 augusti 1895, som formellt ännu gällde, vore

i åtskilliga avseenden föråldrade och endast delvis möjliga att tillämpa

under nuvarande förhållanden. De lämnade rektor och lärare föga ledning,

då det gällde att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja det antal lärartimmar,

som för varje år ställdes till läroverkets förfogande. Stor olikformighet

rådde också i fråga örn undervisningens anordning. Behovet av en sakkunnigs

råd och anvisningar i dessa avseenden gjorde sig ofta gällande.

I väsentliga stycken syntes för behovet av en central konsulentorganisation

för musikundervisningen kunna anföras samma skäl, som betingat

upprättandet av en dylik organisation för undervisningen i gymnastik med

lek och idrott. Intresset inom vårt folk för sången hade under senare år

varit i stark tillväxt. Grunden för ett sådant intresse kunde och borde

läggas i skolan. Det vore därför av största vikt, att skolans sång- och

musikundervisning så anordnades och sköttes, att detta i största möjliga

utsträckning bleve fallet.

Överstyrelsen funne sålunda för sin del musikaliska akademiens förevarande

framställning synnerligen behjärtansvärd. Ur flera synpunkter syntes

det emellertid lämpligast att till en början söka tillgodose det behov, varom

här vore fråga, genom en anordning av mindre räckvidd.

En erfaren och lämplig musiklärare borde förordnas av överstyrelsen till

konsulent för undervisningen i sång och musik. Det skulle åligga musikkonsulenten

dels att avgiva yttranden och förslag i frågor, som berörde

musikundervisningen, bland dem frågor rörande tillsättning av inusiklärarbefattningar,

dels att stå skolornas rektorer och lärare till tjänst med råd

angående musikundervisningens lämpliga anordning, dels och framför allt

att inspektera musikundervisningen och i samband därmed eller eljest anordna

föreläsningar oell instruktionskurser, närmast avsedda för skolornas

lärare men tillgängliga även för dem, som å vederbörande orter stöde som

ledare för den folkliga sång- och musikverksamheten. Musikkonsulenten

skulle under tre ä fyra månader av läsåret frigöras från tjänstgöringen å

sin musiklärarbefattning för att under denna tid företaga resor till skolorna

och helt ägna sig åt konsulentverksamheten. Under den övriga delen av

året skulle hans uppgifter såsom konsulent inskränkas, så att fullgörandet

av dessa uppgifter kunde förenas med tjänstgöringen å musiklärarbefattningen.

Vid bestämmande av konsulentens arvode borde hänsyn i första rummet

tågås till att han vid tjänstledighet å sin musiklärarbefattning av sina avlöningsförmåner

torde böra avstå vad som ertordrades tor vikariens avlöning.

Härför erforderligt belopp uppginge till i runt tal 1,200 kronor.

Särskilt i betraktande av att musiklärarna i ingel vid sidan av musiklärartjänsten

innehade andra befattningar, för vilkas uppehållande de under

Bihang till riksdagens protokoll Utdö. 6 sami. Nr 8. t>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tjänstledighet givetvis måste vidkännas kostnader, torde arvodesbeloppet i

sin helhet böra bestämmas icke oväsentligt högre och ej lägre än 3,000

kronor, om det skulle bliva möjligt att för uppdraget förvärva en väl kvalificerad

musiklärare.

Statskontoret har jdtrat följande:

Statskontoret ville erinra, hurusom departementschefen vid 1921 års riksdag

föreslog inrättande av en särskild konsulent för sångundervisningen vid

folkskolan, vilken skulle såsom sånginstruktör hålla kortare kurser i sång

för folkskolans lärare inom olika orter av riket. Riksdagen, som icke ansåg

behov av en dylik konsulent vara ådagalagt, biföll emellertid icke detta förslag

(riksdagens skrivelse nr 8 A, sid. 88). I detta sammanhang torde vidare

böra erinras därom, att granskningsnämnden på sin tid uttalat sig fölen

begränsning av antalet inspektörer och konsulenter inom skolöverstyrelsen.

För att få till stånd en prövning av behovet av varje särskild konsulentbefattning

anbefallde därför Kungl. Majit skolöverstyrelsen, att, så

snart någon sådan befattning bleve ledig, inkomma med anmälan härom,

varigenom tillfälle skulle yppa sig för Kungl. Majit att taga under övervägande,

huruvida befattningen i fråga vore för framtiden erforderlig eller

icke. Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då återhållsamhet alltjämt

torde böra iakttagas vid inrättandet av nya befattningar, ansåge sig

statskontoret icke kunna tillstyrka bifall till framställningen i denna del.

Departementschefen har för egen del anfört:

Musikundervisningen vid våra läroanstalter har icke, i likhet med gymnastikundervisningen,

förmånen av att stödjas av en central konsulentorganisation,

oaktat med denna undervisning äro förknippade i stort sett samma

svårigheter och problem som med undervisningen i gymnastik. I själva

verket torde det vara så, att musikundervisningen på grund av ämnets speciella

natur i än högre grad än gymnastiken kräver ett särskilt organ för

rådgivning, ledning och övervakning. Man kan knappast begära eller förutsätta,

att överstyrelsens ledamöter eller skolledarna i allmänhet skola besitta

de erforderliga betingelserna härför. Då ifrågavarande undervisning

har att fylla en viktig uppgift vid ungdomens utbildning och fostran och

då den dessutom årligen kostar staten betydande summor, bör det för staten

vara angeläget att tillse, att också det bästa möjliga resultat må utvinnas

av arbetet. Med hänsyn till nu angivna förhållanden anser jag mig

böra biträda musikaliska akademiens av överstyrelsen förordade hemställan

örn särskild åtgärd för ändamålet. Överstyrelsens förslag örn anställande

av en konsulent för musikundervisningen med ett arvode av 3,000 kronor

för år synes väl avvägt. Jag vill därför förorda detsamma.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare rörande frågan om omorganisation

av gymnastikinspektionen följande:

Sedan 1932 års riksdag anvisat ett anslag av 29,000 kronor till konsulenter

för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter,

har inspektionen av gymnastikundervisningen vid ifrågavarande läroanstalter

överflyttats på statens folkskolinspektörer samt på statens inspektörer

för dövstumundervisningen och blindundervisningen. Ifrågavarande

inspektionsverksamhet har kompletterats och stötts av en till överstyrelsen

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

knuten central konsulentorganisation, till en början omfattande, förutom

erforderlig kanslipersonal, en förste och en andre gymnastikkonsulent, men

från och med budgetåret 1933/1934 endast förstnämnde konsulent. Inspektionen

av gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

kommunala flick- och mellanskolor, under överstyrelsens inseende

ställda enskilda läroanstalter, folk- och småskoleseminarier, folkhögskolor,

tekniska fackskolor och gymnasier samt tekniska elementarskolor förrättas

av en av Kungl. Majit härför särskilt förordnad gymnastikinspektör.

Enligt den av Kungl. Majit den 17 juni 1932 fastställda instruktionen för

förstnämnda gymnastikkonsulenter skola dessa emellertid också, då skolöverstyrelsen

så bestämmer, inspektera undervisningen i gymnastik med lek

och idrott vid andra under överstyrelsens inseende stående läroanstalter än

folk- och fortsättningsskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda.

Vid bestämmandet av den ursprungliga omfattningen av ovannämnda

konsulentorganisation förutsattes, att föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet

skulle fungera som överinspektör för fysisk fostran, och att han

i denna egenskap skulle handhava det huvudsakliga av inspektionen av

gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken och med dem likartade

skolor. I propositionen nr 157/1934 angående omorganisation av gymnastiska

centralinstitutet redogjorde departementschefen för ett av direktionen över

sagda institut framlagt förslag om koncentrering av gymnastikinspektionen till

skolöverstyrelsen samt anförde, att det måhända vid första påseendet syntes

opraktiskt att splittra tillsynen över gymnastikundervisningen på två håll.

Men å andra sidan vore det givetvis av största betydelse, att centralinstitutet

uppehölle förbindelse med undervisningen vid skolorna. Departementschefen

lutade åt den uppfattningen, att inspektionsverksamheten borde kunna

ordnas genom lämpligt samarbete mellan centralinstitutet och överstyrelsen.

Frågan torde kunna tills vidare lösas på så sätt, att institutets föreståndare

skulle vara skyldig mottaga uppdrag att inspektera gymnastikundervisningen,

men att dessa åligganden ej borde självfallet tillkomma honom. I

skrivelse nr 269 framhöll riksdagen, att det vore ägnat att vålla allvarliga

betänkligheter, örn, på sätt i propositionen föreslagits, föreståndarbefattningen

sammankopplades med gymnastikinspektionen. Riksdagen uttalade sympatier

för gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen. Frågan

borde emellertid bliva föremål för närmare utredning genom Kungl. Majits

försorg. I anledning härav hemställde riksdagen, att Kungl. Majit måtte

låta verkställa utredning och för 1935 års riksdag framlägga förslag till

organisation av berörda inspektion.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1934 anbefallt skolöverstyrelsen

att verkställa utredning och avgiva förslag i sistberörda ärende,

hemställde överstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1934, dels att inspektionen

över gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet, kommunala flickskolorna, kommunala mellanskolorna,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

de under överstyrelsens inseende ställda enskilda läroanstalterna, folk- och

småskoleseminarierna, folkhögskolorna, de tekniska fackskolorna och gymnasierna

samt de tekniska elementarskolorna måtte åläggas överstyrelsen,

dels att befattningen såsom andre gymnastikkonsulent hos överstyrelsen

måtte återinrättas, dels och att medel måtte beredas till expenser och kanslipersonal

för ändamålet.

Vid sin anmälan av förevarande fråga i 1935 års åttonde huvudtitel (punkterna

118 och 232) anförde departementschefen, att han under rådande statsfinansiella

förhållanden icke ansåge sig kunna förorda, att berörda förslag nu

realiserades, samt uttalade, att inspektionen av gymnastikundervisningen torde

under ännu någon tid kunna utan mer avsevärd olägenhet bibehållas vid

den nuvarande ordningen. Riksdagen underströk emellertid i skrivelse nr 8,

punkten 72, nödvändigheten av att denna viktiga fråga med det snaraste

erhölle en tillfredsställande lösning samt anhöll, att Kungl. Maj:t måtte, efter

den utredning, som ytterligare kunde erfordras, för 1936 års riksdag framlägga

förslag till organisation av inspektionen av gymnastikundervisningen.

I anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 17 maj 1935 skolöverstyrelsen

att i samband med avlåtande av framställningar, avsedda att föreläggas

1936 års riksdag, inkomma med sådan utredning och härav föranlett förslag.

Skolöverstyrelsen har i anledning härav i skrivelse den 31 augusti 1935

hemställt örn vidtagande av åtgärder för omorganisation av inspektionen

av gymnastikundervisningen samt i detta hänseende framlagt enahanda förslag,

som enligt det ovanstående behandlades i 1935 års åttonde huvudtitel.

Överstyrelsen har sålunda hemställt, att inspektionen över gymnastikundervisningen

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter måtte åläggas

skolöverstyrelsen, att befattningen som extra andre gymnastikkonsulent hos

överstyrelsen måtte återinrättas, samt att i anledning härav ävensom för beredande

av heltidsanställning åt den nuvarande, hos förste gymnastikkonsulenten

tjänstgörande halvtidsamanuensen förevarande avlöningsanslag måtte

höjas med 8,900 kronor. Som stöd för sistnämnda båda förslag har överstyrelsen

anfört, att ett överflyttande till överstyrelsen av gymnastikinspektionen

vid bland annat de läroanstalter, som tillhörde läroverksavdelningens

verksamhetsområde, utan att den nuvarande begränsade konsulentorganisationen

utvidgades, ovillkorligen skulle medföra, antingen att konsulenten nödgades

åsidosätta många av de väsentligaste bland de uppgifter, som för

närvarande ålåge honom, eller att inspektionen vid läroverken bleve fullständigt

illusorisk. Av den ovannämnda anslagshöjningen med 8,900 kronor

skulle 7,000 kronor belöpa på lönen, efter reduktion med vederbörligt

pensiousavdrag, åt nämnde andre gymnastikkonsulent i lönegraden B 21

och återstoden, 1,900 kronor, på ökat amanuensarvode.

Statskontoret har yttrat följande:

Vad angiuge frågan om inrättande av en andre gymnastikkonsulentbefattning,

ville statskontoret erinra, hurusom ämbetsverket i sitt den 26 septem
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

ber 1934 avgivna utlåtande angående inspektionen av gymnastikundervisningen

i riket ifrågasatt, huruvida det vore nödvändigt att redan från början

inrätta en andre gymnastikkonsulentbefattning. Därest så skedde, holle

statskontoret emellertid före, att amanuenstjänsten bos förste gymnastikkonsulenten

alltjämt borde kunna bibehållas med halvtidstjänstgöring. Denna

sin tidigare i frågan hävdade ståndpunkt saknade ämbetsverket anledning

frångå.

Anslagsposten till grundavlöningar till icke-ordinarie personal torde, så

framt icke en andre gymnastikkonsulentbefattning inrättades, böra höjas på

sätt skolöverstyrelsen föreslagit för att möjliggöra en utökning av den för

närvarande hos förste gymnastikkonsulenten anställde amanuensens tjänstgöring

till heltid.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Av ovanstående redogörelse framgår, att den centrala inspektionen av

gymnastikundervisningen numera är uppdelad på två organ, nämligen dels

på en till skolöverstyrelsen knuten konsulentorganisation, som närmast har

att svara för tillsynen över ifrågavarande undervisning vid folk- och småskolorna

samt vid läroanstalterna för blinda och dövstumma och som ursprungligen

bestod av en förste och en andre gymnastikkonsulent men numera

begränsats till att omfatta endast en förste gymnastikkonsulent, dels och

på en av Kungl. Majit förordnad inspektör över gymnastikundervisningen

vid de allmänna läroverken och vissa andra likartade läroanstalter.

Emellertid är gymnastikkonsulenten hos skolöverstyrelsen icke ovillkorligen

hänvisad till att befatta sig allenast med förstnämnda kategori av läroanstalter.

Författningsmässigt kan han sålunda utsträcka siu inspektionsverksamhet

till att omfatta de anstalter över huvud taget, över vilka överstyrelsen

har inseende. Som inspektör över gymnastikundervisningen vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter är under innevarande läsår förordnad

en lärare vid gymnastiska centralinstitutet.

Överstyrelsen har nu, i anledning av riksdagens vid två tillfällen närmast

i denna riktning uttalade mening, framlagt förslag örn gymnastikinspektionens

samlande till överstyrelsen. Detta förslag är emellertid intet annat än

ett upprepande av överstyrelsens tidigare gjorda framställning örn ett återförande

av den till överstyrelsen knutna konsulentorganisationen till att omfatta

de två gymuastikkonsulenter, som ursprungligen inrättades, då den

centrala inspektionen av gymnastikundervisningen vid folk- och småskolorna

samt läroanstalterna för blinda och dövstumma tillfördes överstyrelsen, varjämte

överstyrelsen föreslagit, att tjänstgöringstiden för den nuvarande halvtidsamanuensen

utökas till heltidstjänstgöring.

Jag känner mig icke övertygad örn att överstyrelsens förslag innebär en

tillfredsställande lösning av förevarande fråga. Det bär icke förebragts

någon utredning, som visar eller gör sannolikt, att den ursprungligen fölen

vida mindre verksamhetsuppgift av framförallt rådgivande natur avsedda

konsulentorganisationen i framtiden blir i stånd att fylla sin uppgift, därest

under dess tillsyn och inspektion läggas alla de läroanstalter, över vilka skolöverstyrelsen

har inseende. Innan förevarande organisationsfråga definitivt

ordnas, bör klarhet, så vitt möjligt, vinnas på denna punkt. Eljest synes

det sannolikt, att hela denna fråga inom kort får tagas upp på nytt. Jag

föreslår därför, att inspektionen av gymnastikundervisningen — i avvaktan

på en mer ingående utredning av överstyrelsen i berörda hänseende —

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

under nästa läsår anordnas på samma sätt som nu är fallet. Av vad nu

anförts framgår, att jag under nuvarande förhållanden ej heller anser mig

böra förorda det av statskontoret tillstyrkta förslaget om utökning av tjänstgöringstiden

för den hos gymnastikkonsulenten anställde amanuensen.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag innefattar

flera ganska betydelsefulla organisationsfrågor.

De förslag, som avse beräknande under avlöningsanslaget av särskilt arvode

åt ett byggnadssakkunnigt biträde och återinförande av den under 1933

års besparingsaktion indragna befattningen som folkhögskolinspektör, finner

utskottet väl motiverade och tillstyrker alltså förslaget i dessa delar. Mot de

för innehavarna av dessa befattningar föreslagna arvodena har utskottet

icke funnit något att invända.

Det förslag till ordnande av gymnastikinspektionen, som upptagits under

förevarande punkt, kan utskottet däremot icke biträda. Av statsrådsprotokollet

framgår, huru såväl 1934 som 1935 års riksdagar bestämt motsatt

sig den nuvarande splittringen av gymnastikinspektionen mellan skolöverstyrelsen

och gymnastiska centralinstitutet. Båda dessa riksdagar hava, 1935

års riksdag till och med i särskild skrivelse, påyrkat framläggande snarast

möjligt, sedan erforderlig utredning verkställts, av nytt förslag i ämnet.

Emellertid har icke heller nu ett omorganisstionsförslag förelagts riksdagen.

En av skolöverstyrelsen verkställd utredning med därpå grundat

förslag föreligger visserligen, men departementschefen har icke känt sig

övertygad om att detta förslag innebär en tillfredsställande lösning av förevarande

fråga. Han har på grund härav föreslagit, att inspektionen av

gymnastikundervisningen — i avvaktan på en mera ingående utredning av

överstyrelsen rörande konsulentorganisationens förmåga att i framtiden

fylla sin uppgift, därest under dess tillsyn och inspektion läggas alla de

läroanstalter, över vilka överstyrelsen har inseende — under nästa läsår

anordnas på samma sätt som hittills.

Utskottet kan emellertid icke tillstyrka, att nu gällande, av riksdagen två

gånger såsom icke tillfredsställande betecknade organisation får oförändrad

kvarstå under ännu ett år.

Under förhandenvarande förhållanden kan utskottet icke tillstyrka genomförandet

av någon mera definitiv organisation redan nu. För en dylik fordras

nämligen att den av riksdagen begärda utredningen efter vederbörlig

granskning varder framlagd för riksdagen. Utskottet har emellertid ansett sig

böra förorda att såsom en provisorisk åtgärd skolöverstyrelsen, på sätt den

själv hemställt, ånyo erhåller tillgång till två gymnastikkonsulenter genom

återinförande av en befattning såsom andre gymnastikkonsulent. Med denna

ökning av till buds stående arbetskrafter synes effektiviteten i inspektionsverksamheten

kunna betydligt höjas. Vidare kunna möjligen härigenom

värdefulla erfarenheter också vinnas för ett mera definitivt ordnande av

denna organisation.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

Den utav utskottet sålunda förordade nya konsulentbefattningen synes,

liksom tidigare varit fallet, böra uppföras å extra stat i lönegraden B 21.

Avlöningen härför utgör — under förutsättning att befattningen, även detta

i överensstämmelse med vad som tidigare ägt rum, kommer att erhålla en

kvinnlig innehavare — 6,816 kronor eller med frånräknande av pensionsavdrag

å 192 kronor 6,624 kronor, i avrundat tal 6,600 kronor. Anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å extra stat, av Kungl. Majit upptagen

med oförändrat belopp, 16,400 kronor, bör alltså ökas till 23,000 kronor

samt posten till särskilda löneförmåner för ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, 21,900 kronor, ökas med i avrundat tal 300 kronor till

22,200 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma bör höjas i anslutning härtill.

Kungl. Majit förslag om anställande av en konsulent för musikundervisningen

finner sig utskottet böra tillstyrka. Såvitt utskottet kan bedöma,

föreligger på musikundervisningens område ett stort arbetsfält för rådgivning,

ledning och övervakning ävensom för tagande av nya initiativ och

spridande av kännedom om nya musikpedagogiska rön. Mot det för den

nya befattningen föreslagna arvodet, 3,000 kronor, har utskottet icke funnit

något att erinra.

Vad i övrigt under här förevarande punkt föreslagits har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Vid bifall till utskottets förslag bör avlöningsanslagets slutsumma ökas

med det för avlönande av en andre gymnastikkonsulent beräknade beloppet,

(6,600 + 300=) 6,900 kronor, till 541,300 kronor.

I enlighet med vad departementschefen framhållit torde det få ankomma

på Kungl. Majit att utfärda de föreskrifter, som kunna bliva erforderliga i

anledning av vad utskottet föreslagit.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) å personalförteckningen för skolöverstyrelsen under

Tjänstemän å extra stat uppföra en andre gymnastikkonsulentbefattning

i lönegraden B 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/

1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 378,800

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis.................. * 6,500

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis..................... * 23,000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 26,200

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 78,700

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 5,900 kronor 84,600

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... » 22,200

Summa kronor 541,300;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936

1937 anvisa ett förslagsanslag av 541,300 kronor.

117:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt

116, sid. 296—298) föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 94,600 kronor.

Förevarande anslag utgår nu med 88,600 kronor, varav förslagsvis 24,000

kronor belöpa å reseersättningar och förslagsvis 64,600 kronor å expenser.

Skolöverstyrelsen anförde i skrivelse den 31 augusti 1935, att — därest, i

enlighet med överstyrelsens under föregående punkt berörda förslag, en andre

gymnastikkonsulentbefattning inrättades — erfordrades en ökning av anslagsmedlen

till reseersättningar med 5,000 kronor. Örn likaledes överstyrelsens

under samma punkt berörda förslag om inrättande av dels en befattning som

folkhögskolinspektör, dels ock en befattning som musikkonsulent bifölles,

erfordrades en ytterligare ökning med 1,000 kronor, respektive 2,000 kronor.

Härutöver hemställde överstyrelsen örn en ytterligare ökning av ifrågavarande

anslagsmedel med 7,000 kronor. För reseersättningar under budgetåret

1936/1937 skulle alltså erfordras ett belopp av 39,000 kronor. — Vid

bifall till förslaget om inrättande av en befattning som andre gymnastikkonsulent

borde anslagsmedlen till expenser ökas med 300 kronor till 64,900

kronor.

Statskontoret förordade i utlåtande den 21 oktober 1935 en ökning med

6,000 kronor av anslagsmedlen till reseersättningar, under förutsättning att

en andre gymnastikkonsulent anställdes, och en ökning med 4,000 kronor,

om så icke bleve fallet.

Departementschefen har för egen del anfört:

Under nästföregående punkt har jag föreslagit, att medel måtte under

avlöningsanslaget beräknas till arvoden åt en folkhögskolinspektör och en

musikkonsulent. I anledning härav torde anslagsposten till reseersättningar

böra något ökas. Jag anser emellertid, att denna ökning torde kunna begränsas

till sammanlagt 2,000 kronor.

Vad i övrigt skolöverstyrelsens reseanslag beträffar, anser jag det såsom

ett betänkligt förhållande, örn överstyrelsens ledamöter på grund av anslagets

knapphet förhindras att i önskvärd utsträckning hålla sig i en personlig,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

levande kontakt med arbetet ute i skolorna. Tyvärr är det så, att det myckna

utredningsarbete, som åvilar överstyrelsen framförallt i egenskap av central

remissinstans för skolfrågor, kommit att i alltför stor omfattning fängsla

ledamöterna vid arbetsplatsen i Stockholm. Emellertid har otvivelaktigt

även reseanslagets beskärning i hög grad inverkat hämmande på den synnerligen

viktiga sida av överstyrelsens verksamhet, som består i iakttagelser,

överläggningar, rådgivning och inspektion genom besök i skolorna. Behovet

av sådana besök har genom det omdaningsarbete, som under senare år

pågått och alltjämt pågår inom olika delar av vårt undervisningsväsende,

ytterligare ökats. Jag finner därför starka skäl tala för att överstyrelsen beredes

tillgång till ökade medel till resekostnaders bestridande. Dock kan jag för

närvarande härutinnan icke gå längre, än att jag förordar, att anslagsposten

till reseersättningar, utöver nyssnämnda belopp av 2,000 kronor, ökas med

ytterligare 4,000 kronor, varvid jag även tagit hänsyn till att från och med

nästa budgetår hos överstyrelsen skulle enligt mitt förslag finnas anställt

ett särskilt byggnadssakkunnigt biträde. För ändamålet bör alltså för nästa

budgetår beräknas ett belopp av (24,000 + 2,000 + 4,000=) 30,000 kronor.

Då jag under nästföregående punkt avstyrkt förslaget om inrättande av

en andre gymnastikkonsulent vid skolöverstyrelsen, kan jag icke nu tillstyrka,

att anslagsposten till expenser ökas med det av överstyrelsen ifrågasatta

beloppet.

I övrigt ifrågasätter jag icke några förändringar i fråga om dispositionen

av förevarande anslag. Anslaget bör alltså för nästa budgetår ökas med

6,000 kronor till 94,600 kronor. Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas

av Kungl. Maj:t.

Utskottets under föregående punkt framlagda förslag föranleder viss ändring

i det belopp, som för nästkommande budgetår beräknats för skolöverstyrelsens

omkostnader. På grund av den av utskottet tillstyrkta andre

gymnastikkonsulentbefattningen torde nämligen — i anslutning till den av

statskontoret i dess utlåtande den 21 oktober 1935 framlagda beräkningen

— en ökning med 2,000 kronor av anslagsposten bliva erforderlig.

Någon ökning av anslagsposten till expenser med anledning av en andre

gymnastikkousulentbefattnings inrättande finner utskottet åtminstone för

nästkommande budgetår icke erforderlig.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

skulle alltså här förevarande anslag för nästkommande budgetår behöva

uppföras med ett belopp av (94,600 + 2,000 =) 96,600 kronor.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 96,600

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

118:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 117, sid. 299—303), vilket innebär en anslagsminskning

med 13,100 kronor, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) besluta, att under budgetåret 1936/1937 må utgå provisorisk

avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium

och hushållsskola, statens folkskoleseminarier, de tekniska

läroverken och statens småskoleseminarier ävensom till

statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören, allt

enligt samma grunder, som föreskrivits för budgetåret 1935/

1936;

b) minska den i avlöningsstaten för högre lärarinneseminariet

uppförda delposten till ålderstillägg, nu förslagsvis

16,915 kronor, med 3,000 kronor till 13,915 kronor;

c) minska den i samma avlöningsstat uppförda delposten

till vissa arvoden till ordinarie lärare m. m., nu 10,650

kronor, med 3,500 kronor till 7,150 kronor;

d) minska den i samma avlöningsstat uppförda delposten

till hyresersättningar och hyresbidrag, nu 17,300 kronor,

med 6,600 kronor till 10,700 kronor;

e) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 249,600 kronor.

119:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. Högre lärarinneseminariet:

Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 19,350 kronor;

b) till Högre lärarinneseminariet: Stipendier ett reservationsanslag

av 1,700 kronor.

120:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

119, sid. 304—338) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Strängnäs

skall från och med den 1 juli 1936 successivt utvidgas till att omfatta jämväl

treårig reallinje;

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1936/1937,

då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

juli 1936 — utöver de lektorstjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag

skola inrättas — inrättas ytterligare 3 lektorstjänster;

dels besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1

juli 1936 inrättas en teckningslärartjänst, en musiklärartjänst samt en gymnastiklärartjänst

;

dels godkänna följande avlöningpstat för de allmänna läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings
poenningar

.......................kronor 9,751,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis............. » 1,430,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . _90.000 11,271,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

• a. Arvoden åt extra ämneslärare.........kronor 1,048,300

b. Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie

ämneslärare, förslagsvis............. » 20,000

c. Arvoden åt lärare i manlig slöjd...... » 34,000

d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål. » 12,800

e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen. » 632,100

f. Arvoden åt lärare vid inbyggda praktiska

realsk ollin jer, förslagsvis............. » 13,000

g. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall

på grund av sjukdom, förslagsvis ... » 8,000

h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis...... » 100,600

i. Arvoden åt tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga

och första lärarinnor......... » 42,050

j. Särskilda arvoden vid provårsläroverk . _91,800 2,002,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden åt bibliotekarier............kronor 63,000

b. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna *_62,700 125,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.....kronor 2,179,000

b. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 446,650

c. Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie

Övningslärare, förslagsvis............. * 4,500

d. Vissa ersättningar, förslagsvis......... »_1,300 2,631,450

Summa kronor 16,031,000.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad.....................kronor 15,000

Nettoutgift kronor 16,016,000;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 16,016,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr O. G. Karlsson m. fl. (I: 42) och den andra inom andra kammaren av

herr C. Sjögren m. fl. (II: 127), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att samrealskolan i Motala genom successivt övertagande från och med den

1 juli 1936 ombildas till högre allmänt läroverk med fyraårigt såväl latinsom

realgymnasium för gossar och flickor under förutsättning att kommunen

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad

eller hyresersättning åt rektor;

dels en inom andra kammaren av herr O. Andersson i Höör m. fl. väckt

motion (II: 435), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att Eslövs kommunala

gymnasium från och med budgetåret 1936/1937 skall successivt

ombildas till ett statsgymnasium med treårig latin- och reallinje;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr C. Lindmark m. fl. (I: 60) och den andra inom andra kammaren av herr

E. Lindmark m. fl. (II: 175), vari hemställts, att riksdagen ville besluta inrättande

från och med budgetåret 1936/1937 av ett statligt gymnasium i

Skellefteå i enlighet med den organisationsplan och inom den kostnadsram,

som föreslagits av skolöverstyrelsen i dess yttrande till Kungl. Maj:t av den

30 november 1935, under villkor att Skellefteå stad åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostad eller hyresersättning åt rektor samt dessutom förbinder sig att

bevilja ett engångsanslag på minst 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna

för komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket;
dels

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr O. Berggvist m. fl. (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Meyerhöffer m. fl. (II: 86), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att

samrealskolan i Boden måtte från och med budgetåret 1936/1937 successivt

omorganiseras till att omfatta även femårig realskolelinje att arbeta jämsides

med den fyraåriga, samt anslå för ändamålet erforderliga medel;

dels ock en inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m. fl. väckt

motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidraget

till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter måtte utgå efter de

grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut i frågan.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den män ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

1:42, 11:435, 1:60, 1:25 och II: 174.

Kungl. Maj:ts förslag innebära en höjning av förevarande anslag med

netto 959,600 kronor på sätt närmare framgår av efterföljande ur statsrådsprotokollet

hämtade sammanställning:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) tjäustgöringspenningar.....

b. Ålderstillägg..............................

j c. Fyllnadsarvoden åt vikarier.....................

| 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt extra ämneslärare ..................

b. Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare ....

c. Arvoden åt lärare i manlig slöjd..................

j d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål.............

e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen.............

| f. Arvoden åt lärare vid inbyggda praktiska realskollinjer....

j g. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall på grund av

sjukdom................................

j h. Arvoden åt skolläkare........................

i. Arvoden åt tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga och första

lärarinnor................................

j. Särskilda arvoden vid provårsläroverk..............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden åt bibliotekarier......................

b. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna..........

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män:
a.

Tillfällig löneförbättring.......................

b. Provisorisk avlöninasförbättring...................

c. Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare.....

d. Vissa ersättningar...........................

Summa kronor

Den väsentliga höjningen av delposten 1. a. Lön och (i förekommande

fall) tjänstgöringspenningar har föranletts dels av 1935 års riksdags ovanberörda

beslut örn inrättande från och med den 1 juli 1936 av 9 lektorstjänster,

123 adjunktstjänster och en ämneslärarinneljäDst, dels ock av Kungl.

Maj:ts ovanberörda förslag örn inrättande härutöver av 3 lektorstjänster och

3 övningslärartjänster.

Beträffande det ovanberörda förslaget om inrättande av ett realgymnasium

vid högre allmänna läroverket i Strängnäs, vilket läroverks

gymnasium nu omfattar endast fyraårigt latingymnasium, har departementschefen

för egen del anfört huvudsakligen följande:

Den nuvarande enkellinjiga organisationen av gymnasiet vid högre allmänna

läroverket i Strängnäs medför onekligen ganska betydande olägen
-

Ökning

Minsk-

ning

607,400

30,000

17,500

6,700

30,345

33,720

10,000

1,200

1,600

400

1,800

75

425

2,575

159,000

150,150

2,500

1,007,495

47,895

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

heter för dem, som äro hänvisade till denna läroanstalt för vinnande av

högre läroverksutbildning. Såsom skolöverstyrelsen framhållit, måste valet

mellan latin- och reallinje i själva verket träffas redan före inträdet i läroverket.

Ja, för dem, vilkas föräldrar icke hava råd att hålla dem inackorderade

i någon annan läroverksstad, och dessa torde utgöra flertalet, föreligger

i själva verket intet val överhuvudtaget; de hava ingen annan utväg

än att genomgå latinlinjen vid Strängnäs-läroverket, även om reallinje skulle

hava varit lämpligare för dem. Dessa olägenheter och den växande tillströmningen

till Strängnäs-läroverket utgöra enligt min mening starka skäl

för ett bifall till den föreliggande framställningen om anordnande av ett

treårigt realgymnasium vid läroverket vid sidan av den redan befintliga

fyraåriga latinlinjen. Beaktas bör ock, att staden genom ekonomiska uppoffringar,

som för deusamtna säkerligen varit ganska kännbara, redan anskaffat

tillfredsställande lokalutrymmen, som möjliggöra den önskade utvidgningen.

Ar 1935 uppgick lärjungeantalet, enligt läroverkets katalog, till 300, därav

91 å gymnasiet.

Av överstyrelsens yttrande framgår, att en motsvarande åtgärd numera

endast kan tänkas ifrågakomma vid högre allmänna läroverket i Västervik,

men att å andra sidan övergången till gymnasiet vid detta läroverk för

närvarande är för ringa för att nu motivera anordnandet av dubbla linjer

på gymnasiet. Ett bifall till föreliggande framställning synes därför icke

behöva omedelbart följas av framställningar av motsvarande slag från annat

håll. I detta sammanhang vill jag även erinra, att frågan örn upprättande

av ett skolhem vid högre allmänna läroverket i Strängnäs för närvarande

befinner sig under utredning. Denna fråga synes emellertid icke vara beroende

av den ståndpunkt, statsmakterna intaga till det föreliggande spörsmålet

örn organisationen av gymnasiet vid ifrågavarande läroverk, och behöver

följaktligen icke upptagas till övervägande i samband härmed.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag mig sålunda böra föreslå, att

gymnasiet i Strängnäs utbygges med en treårig reallinje. På de av överstyrelsen

anförda skälen synes det under nuvarande förhållanden lämpligast

att räkna med det av överstyrelsen förordade, tredje kostnadsalternativet,

vilket innebär, att första ringen av reallinjen skulle bilda egen avdelning

men övriga ringar av samma linje gemensamma undervisningsavdelningar

med latinlinjen i alla de ämnen, där tim- och kursplaner möjliggöra samläsning.

Den slutliga kostnadsökningen enligt detta alternativ har av överstyrelsen

uppskattats till, frånsett dyrtidstillägg, omkring 19,000 kronor.

Kostnadsökningen under första omorganisationsåret skulle emellertid stanna

vid, dyrtidstilläggen oräknade, 5,737 kronor, varav 4,490 kronor skulle belöpa

på extralärare och timlärare, 240 kronor på undervisning i teckning

och 1,007 kronor på tillfällig löneförbättring. Jag har icke något att erinra

mot dessa kostnadsberäkningar och föreslår i det följande, att vederbörande

anslagsposter i avlöningsstaten för de allmänna läroverken ökas med nämnda

belopp. Framhållas må, att det beslut, som av 1935 års riksdag fattats

rörande inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid do allmänna

läroverken, icke inverkar på överstyrelsens kostnadsberäkningar.

Stadsfullmäktige i Strängnäs hava genom beslut den 23 april och den

17 september 1928 åtagit sig att tillhandahålla undervisningslokaler för ett

högre samläroverk i Strängnäs, och Kungl. Majit har den 19 oktober 1928

förklarat ifrågavarande beslut innefatta sådant åtagande, som enligt Kungl.

Maj:ts ovanberörda beslut den 18 juni 1927 skulle utgöra villkor för om
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

bildning av ifrågavarande läroverk till samläroverk. Då vid stadsfullmäktiges

ifrågavarande beslut icke är knutet något villkor beträffande gymnasiets

organisation, torde det icke vara erforderligt att, oaktat ett beslut i

enlighet med den föreliggande framställningen medför ökat behov av undervisningslokaler,

göra ett bifall till densamma beroende av stadens åtagande

att tillhandahålla nämnda undervisningslokaler, vilka för övrigt, såsom jag

förut nämnt, redan finnas disponibla. Ej heller erfordras, såsom överstyrelsen

framhållit, något förnyat åtagande från stadens sida i fråga örn tillhandahållande

av bostadsförmåner åt rektor. Jag hemställer därför i det

följande allenast, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att

gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Strängnäs må från och med läsåret

1936—1937 successivt utbyggas med eu treårig reallinje.

I detta sammanhang torde vidare få lämnas en redogörelse för det huvudsakliga

innehållet i de motioner, som avse förstatligande av vissa kommunala

gymnasier samt omorganisation av samrealskolan i Boden.

Som stöd för de motionsvis framförda förslagen örn förstatligande av

de kommunala gymnasierna i Motala och Eslöv har i vederbörande

motioner erinrats, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 november 1935

framlagt förslag i ämnet.

Beträffande det kommunala gymnasiet i Motala har dessutom i motionen

1:42 anförts i huvudsak följande:

Med hänsyn till de stora ekonomiska uppoffringar, som Motala stad gjort

och fortfarande gör för tillgodoseende av behovet av gymnasial utbildning

i denna del av Östergötland, bör ett uppskov med frågans behandling undvikas.

Staden har tidigare under en lång följd av år (1918—1930) utan

varje statsbidrag uppehållit verksamheten. Sedan 1931 utgår visserligen ett

statsbidrag på 10,000 kronor per år men stadens kostnader för gymnasiet

äro ändock mycket stora och utgöra en ekonomisk belastning, som staden i

längden ej kan bära, särskilt då härtill även kommer att behovet av flera

och bättre lokaler är trängande. En planerad till- och ombyggnad för en

beräknad kostnad av cirka 350,000 kronor vågar staden ej företaga, förrän

gymnasiet blivit förstatligat. För staden vore det en stor fördel att få utföra

denna till- och ombyggnad just nu, då penningarna stå att erhålla till

billigt pris. Ett nedläggande av verksamheten, därest gymnasiet ej förstatligas,

ter sig på grund härav tyvärr ej osannolikt.

De i frågan förebragta utredningarna ha på ett fullt övertygande sätt

visat att ett statligt gymnasium i Motala skulle komma att vila på ett befolkningsunderlag,

tillräckligt stort för att väl kunna uppbära ett statligt

gymnasium, ävensom att Östergötlands län obetingat intager en missgynnad

ställning örn en efter folkmängd och föreliggande behov rättvis fördelning

av statsgymnasier skall följas.

I motionen II: 435 har till stöd för yrkandet om förstatligande av det

kommunala gymnasiet i Eslöv hänvisats till en såsom bilaga vid motionen

fogad framställning i ämnet till Kungl. Majit från stadsfullmäktige i nämnda

stad. Av denna framställning framgår bland annat följande:

En jämförande undersökning beträffande antalet lärjungar höstterminen

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1934 vid både kommunala och statliga gymnasier ger vid handen, att Eslövs

gymnasium var det största bland den förra gruppen, jämställt med gymnasierna

i Borås och Sundsvall samt större än tio andra statsgymnasier. Jämfört

med de år 1927 helt eller delvis förstatligade kommunala gymnasierna

överträffas Eslövs numera av de i Skövde, Södertälje och Eskilstuna, medan

de i Landskrona, Uddevalla, Eksjö, Ystad och Hudiksvall äro mindre.

Tack vare samrealskolorna i Eslöv, Hörby och Klippan samt kommunala

mellanskolorna i Höör och Svalöv är denna bygdens behov i fråga örn realskolutbildning

väl tillgodosett. Att dessa möjligheter även utnyttjas framgår

av elevantalet i dessa skolor (höstterminen 1934): Eslöv 220, Hörby 120,

Klippan 147, Höör 70 och Svalöv 151 eller sammanlagt 708 lärjungar. Då

det gäller gymnasiestudier äro lärjungarna från Eslöv, Hörby och Höör

uteslutande hänvisade till gymnasiet i Eslöv, såvida inackordering i andra

städer skall kunna undvikas. Järnvägsförbindelserna mellan Eslöv och Hörby

respektive Höör äro sådana, att lärjungarna på dessa båda sistnämnda platser

kunna bo i sina hem och dagligen resa till och från läroverksstaden. Aven

de lärjungar med realskoleutbildning i Klippan och Svalöv, som äro bosatta

utefter järnvägslinjerna Eslöv—Klippan oell Eslöv—Teckomatorp söka sig

hit för fortsatta studier. Då grannstädernas gymnasier antingen äro fullsatta

eller i det närmaste fullsatta, skulle plats där ej kunna beredas de lärjungar,

som nu begagna sig av Eslövs gymnasium, även örn föräldrarna vore i stånd

att bekosta barnens iackordering därstädes.

Staden har årligen gjort betydande ekonomiska uppoffringar för det högre

skolväsendet här. Sålunda uppgick stadens nettoutgifter för samrealskolan

och kommunala gymnasiet för året 1934 till 44,917 kronor, varav 14,708

kronor komma på samrealskolan och 30,209 kronor på gymnasiet. — I nyssnämnda

utgifter för läroverket äro icke inräknade de betydande kostnader,

som staden iklätt sig i samband med den nu färdigställda och i bruk tagna

tillbygguaden till läroverkshuset. Totalkostnaden för tillbyggnaden jämte

inredning uppgår till 167,000 kronor. Läroverket förfogar nu över tillräckligt

antal klassrum, tidsenliga lokaler för undervisningen i geografi och

naturvetenskapliga ämnen, för bibliotek, lärjungarnas studierum, rektorsexpedition

m. m.

Då det gäller att undersöka kommunernas förmåga att bära de med upprätthållandet

av ett gymnasium förenade kostnaderna, ger en jämförelse

mellan Lidingö, vars kommunala gymnasium förstatligats jämlikt beslut av

1935 års riksdag, och Eslöv bland annat följande vid handen. Enligt tillgängliga

uppgifter för innevarande år belöper sig antalet skattekronor i den

förra staden till 174,733,85, vilket gör i det närmaste 16 per innevånare.

För Eslöv äro motsvarande siffror 61,814,60 och 10,3. Kommunal- och landstingsskatten

utgöra tillhopa i Lidingö 9:95 kronor, i Eslöv 10:40 kronor.

Det är sålunda tydligt, att Lidingö stad har betydligt lättare att bära kostnaderna

för sitt gymnasium än Eslöv har för sitt, varvid kraftigt lör understrgkas,

att Lidingös utgif ter praktiskt taget ideslutande komma det egna samhällets

innevånare till godo, medan det ekonomiskt svagare Eslöv till allra

största delen gör sina uppoffringar för medborgare utanför det egna samhället.

Beträffande förslaget om inrättande av ett statligt gymnasium i Skellefteå

har i motionen 1:60 anförts bland annat:

I skrivelse den 6 juni 1934 ha stadsfullmäktige i Skellefteå hemställt,

det täcktes Kungl. Maj:t att till riksdagen avlåta förslag örn upprättande

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

från och med höstterminen 1935 av ett statligt gymnasium såsom påbyggnad

till statens samrealskola i Skellefteå.

Över ifrågavarande framställning infordrades på sin tid yttrande dels från

länsstyrelsen i Umeå, dels från skolöverstyrelsen.

I länsstyrelsens yttrande av den 30 oktober 1934 erinras bland annat

såsom typiskt exempel på den takt, vari ökningen av lärjungar skett i Skellefteå

och Umeå, att samrealskolan i Skellefteå under höstterminen 1930—

1934 hade respektive 217, 267, 288, 336 och 348 elever samt att motsvarande

siffror vid allmänna läroverket i Umeå utgjorde 371, 505, 607, 684

och 737. Med skärpa framhåller länsstyrelsen vidare, att örn man utgår

från den berättigade synpunkten, att landets ungdom hör lia någorlunda

likartade möjligheter att komma i åtnjutande av högre undervisning, Västerbottens

län är sämst lottat av rikets län ifråga örn högre läroanstalter i

förhållande till folkmängd och barnantal, vartill kommer, att redan befintliga

högre skolor äro överbefolkade.

Skolöverstyrelsen erinrar om stadens snabba tillväxt i fråga om folkmängd:

1919 utgjorde den 2,838, 1928 var den ännu blott 3,764, medan den vid

början av år 1935 stigit till 7,253 personer. »Ingen annan svensk stad har

under det sista decenniet undergått en så snabb utveckling som denna»,

heter det.

Till samrealskolan i Skellefteå, fortsätter överstyrelsen, finnes alltså en

livlig tillströmning av lärjungar från kringliggande orter, och Skellefteå är

en naturlig medelpunkt för en stor och tättbebyggd del av Västerbottens län.

Samrealskolan i Skellefteå — konstaterar överstyrelsen — är för närvarande

rikets största med ett lärjungeantal av 395. Under perioden 1925—

1935 har elevantalet stigit från 224 till 395 lärjungar. ■—• Till jämförelse

erinras om att Kristinehamns samrealskola året för sin ombildning till högre

allmänt läroverk endast hade 289 elever, vilket då utgjorde det högsta antalet

i någon samrealskola.

En omständighet — säger överstyrelsen — som i detta sammanhang förtjänar

beaktande och som sammanhänger med länets ovan berörda relativt

ogynnsamma ställning i fråga om allmänna läroverk, särskilt gymnasier, är

den oerhörda tillströmningen till högre allmänna läroverket i Umeå, varigenom

detta på några år vuxit ut till ett av landets största läroverk med

ett elevantal av 782, därav 541 i realskolan och 241 i gymnasiet. Trots

dubblering av första ringen å såväl latin- som reallinjen ha elever måst

avvisas.

En avlastning från högre allmänna läroverket i Umeå får alltså anses

trängande nödvändig. För gymnasiets vidkommande är det mycket sannolikt,

att upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Skellefteå skulle bidraga

till en sådan avlastning.

Det bör inte heller förbises, säger överstyrelsen, att betydande belopp under

de senaste åren influtit till det allmänna i form av skatter från Skellefteå med

omnejd, och att detta kan beräknas bliva fallet för åtminstone en avsevärd

tid framåt. Under förra året lära sålunda cirka 1 ''/z miljon kronor hava

tillförts statskassan i form av inkomst- och förmögenhetsskatt enbart från

Bolidens gruvaktiebolag. Med tanke på de många tjänstemän, som äro

anställda i dessa industricentra, synes det billigt, att staten bereder något

fördelaktigare möjligheter till fortsatta läroverksstudier, än vad för närvarande

är fallet.

I vad mån och huru länge den nuvarande industriella uppblomstringen

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nti 8.

i norra länsdelen kan komma att fortfara undandrager sig helt naturligt

överstyrelsens möjlighet att bedöma, men överstyrelsen anser dock, att den

icke bör utgöra något hinder för tillgodoseende av de uppenbara behov,

som föreligga. Även för den händelse att en tillbakagång i det industriella

uppsvinget skulle inträda örn ett par tiotal år, vilket dock ingalunda kan

med säkerhet förutses, skulle samrealskolan i Skellefteå med all sannolikhet

ändock komma att förbli en av de större i riket och i sig själv vara tillräckligt

stor såsom underlag för ett gymnasium.

Vi för vår del, anföra motionärerna, ha inget att invända mot Kungl.

Maj:ts förslag till ytterligare utbyggnad av gymnasiet i Strängnäs, men vi

anse dock, att än mer bärande skäl föreligga för inrättande av ett statligt

gymnasium i Skellefteå.

I den mån en ort eller en landsdel vuxit till sådan betydelse, att den är

jämställd med eller överlägsen andra orter, som sedan gammalt haft förmånen

av vissa allmänna undervisningsanstalter, skulle det innebära ett

missgynnande av befolkningen å nämnda ort eller i nämnda landsdel, om

dess ungdom icke tillerkändes samma förmåner och samma möjligheter att

skaffa sig högre utbildning som ungdom i s. k. gamla kulturcentra. Att

vissa landsdelar försättas i ett ogynnsammare läge i berörda avseende, om

ej den principen följes, är enligt vårt förmenande självklart.

Som stöd för förslaget örn omorganisation av samrealskolan i Boden

har i motionen I: 25 yttrats bland annat:

Samrealskolan i Boden skall jämlikt beslut av 1927 års riksdag vara organiserad

såsom fyraårig samrealskola och skulle enligt Kungl. Maj:ts cirkulär

till statskontoret m. fl. myndigheter den 22 december 1927 vara försedd

med dubbla avdelningar. En undersökning av förhållandena vid skolan

visar emellertid, att även avgångsklassen som regel har måst dubbleras

och skolan följaktligen brukat omfatta 8 klassavdelningar. Skolans omfattning

under de senaste åren framgår av följande översikt:

H.-t. år Avd. A Avd. B Summa

1928 ........... 1—4 1—3 7

1929 ........... 1—4 1—4 8

1930 ........... 1—4 1—3 7

1931 ........... 1—4 1—4 8

1932 ........... 1—4 1—4 8

1933 ........... 1—4 1—4 8

1934 ........... 1—4 1—4 8

1935 ........... 1—4 1—4 8

Lärjungeantalet vid skolan har under samma tid utgjort respektive 159,

173, 178, 191, 203, 224, 236 och 246 och visar sålunda en oavbrutet fortgående

stegring. Första klassen har ett par läsår måst rymma övertaliga

lärjungar. De s. k. extralärarsakkunniga räkna i sitt den 31 oktober 1934

avgivna betänkande också med 8 klassavdelningar som konstant organisation

vid denna skola.

Den 15 juni 1934 beslöto stadsfullmäktige i Boden ingiva framställning

om inrättande vid samrealskolan i Boden av jämväl en 5-årig linje att arbeta

vid sidan örn den 4-åriga. Dylik framställning ingavs den 27 augusti

1934 och blev av skolöverstyrelsen i skrivelse den 26 november samma år

tillstyrkt, men föranledde icke Kungl. Maj:ts proposition till 1935 års riksdag.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

De skäl, som av såväl Bodens stad som ock av överstyrelsen förebragts,

äro delvis av sådan art, att de ställa samrealskolan i Boden i viss särställning.

På grund av samhällets demografiska struktur utgöras mer än två

tredjedelar av skolans lärjungebestånd av barn från tjänstemannahem, och

ungefär en tredjedel av lärjungarna utgöras därvid av barn till militära

befattningshavare. För dessa militära befattningshavare i Boden gäller s. k.

passagesystem med treårigt intervall, och i följd härav kvarstanna ifrågavarande

familjer endast kortare tid i samhället. Därtill kommer, att även

den andra tredjedelen av målsmännen, vilken utgöres av civila befattningshavare,

företer en betydligt större rörlighet i fråga om bostadsorten än motsvarande

befattningshavare i sydligare belägna samhällen. Det händer sålunda

ofta, att barn, som inflytta till Boden, påbörjat skolgång i femårig

realskola men nu måste övergå till fyraårig realskola samt motsatsen vid

avflyttning från Boden.

Visserligen innehåller § 32 av läroverksstadgan bestämmelser angående

övergång från ena skolformen till den andra. Men det är otvivelaktigt,

att en dylik övergång med hänsyn till undervisningsplanerna i vissa ämnen,

särskilt i tyska i de lägre klasserna men jämväl i viss utsträckning i sådana

ämnen som kristendomskunskap, historia, matematik och biologi på det

lägre stadiet, är för lärjungarna förenad med bestämda olägenheter.

Då man vidare betänker dels den vinst i tid och av ekonomisk art, som

den femåriga linjen erbjuder framför den fyraåriga, och dels den omständigheten,

att av skolans 246 lärjungar endast 22 voro inackorderade i staden

och de övriga bodde i sina hem, så synes uppenbart, att en femårig

linje av realskolan bättre passar de speciella förhållandena i samhället, och

att överensstämmelse i skolorganisation mellan ett samhälle av Bodens typ

och andra större läroverksorter är i högsta grad önskvärd. Därtill kommer,

att samrealskolan i Boden förfogar över moderna lokaler med tidsenlig utrustning

och kostnaderna för en organisationsändring icke torde bliva höga.

Desamma komma icke att vid genomförd organisationsändring överstiga

5,000 kronor, dvrtidstillägg och tillfällig löneförbättring häri icke inräknat.

Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att departementschefen vid beräkningen

av den ovannämnda delposten till arvoden åt extra ämneslärare

utgått från att vissa åtgärder skulle vidtagas för nedbringande av maximiantalet

lärjungar per undervisningsavdelning vid den förberedande undervisningen

i modersmålet, tyska, engelska och franska. I sistnämnda hänseende

inhämtas av statsrådsprotokollet följande:

I skrivelse den 31 augusti 1933 erinrade skolöverstyrelsen, att enligt gällande

timplaner årsklass eller avdelning av årsklass finge, då antalet av de

lärjungar, som deltoge i undervisningen i vederbörande ämne, överstege 20,

efter medgivande av överstyrelsen under en veckotimme i varje ämne uppdelas

i två undervisningsavdelningar vid undervisningen i modersmålet,

tyska, engelska och franska i de klasser av realskolan och kretsar av lyceet,

i vilka undervisningen i nämnda ämnen toge sin början. Överstyrelsen

föreslog, att sådan uppdelning finge komma till användning åtminstone beträffande

klassavdelningar, vilkas lärjungeantal överstege 30. I 1934 års

åttonde huvudtitel (punkten 119) beräknades vederbörande anslag med hänsyn

härtill. 1934 års riksdag (skrivelse nr 348) godtog Kungl. Majds förslag

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i denna del men förklarade sig utgå från att uppdelning av klass eller

klassavdelning i vidare omfattning än sålunda ifrågasatts, icke komme att

ske utan att riksdagen dessförinnan — i den mån en dylik uppdelning

vore förbunden med ökade kostnader — satts i tillfälle att pröva frågan.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1935 härutinnan anfört:

Den uppdelning av klassavdelning vid den första undervisningen i modersmålet,

tyska, engelska och franska, som förutsattes i gällande timplaner,

hade för läsåren 1934—1936 på grund av de tillgängliga medlens knapphet

kunnat medgivas endast i mycket begränsad omfattning och blott i sådana

fall, då lärjungeantalet i undervisningsavdelningen överstigit 30. En på

grundval av de för innevarande läsår beräknade lärjungeantalen i de olika

klassavdelningarna verkställd undersökning hade givit vid handen, att örn

ifrågavarande delning medgivits i samtliga fall, då lärjungeantalet i respektive

avdelningar överstege 30, så hade den ökning av lärarbehovet, som

föranletts av delningen, motsvarat omkring 21 extralärare. Örn delningen

åter företagits i hela den utsträckning, som enligt den ovan angivna föreskriften

varit möjlig, så hade härför erfordrats ett antal veckotimmar, motsvarande

full tjänstgöring för omkring 40 extralärare. Den ökning av klassavdelningarnas

storlek, som de senare årens starka tillströmning till läroverken

medfört, hade verkat i hög grad tyngande på undervisningen, och

det framstode alltmera såsom ett angeläget önskemål, att åtgärder vidtoges

för nedbringande av maximiantalet lärjungar per undervisningsavdelning.

En tillämpning så långt som möjligt av här berörda bestämmelse angående

delning av klassavdelning vid undervisningen i vissa ämnen skulle givetvis

utgöra ett betydelsefullt steg i denna riktning. Med hänsyn härtill hade

överstyrelsen för nu ifrågavarande ändamål räknat med ett lärarbehov, motsvarande

40 extralärare.

Departementschefen har för egen del i berörda avseende yttrat i huvudsak:

Överstyrelsens förslag har föranletts av den starka elevtillströmningen till

de allmänna läroverken under de senare åren, vilken, såsom överstyrelsen

framhåller, bidragit till att öka klassavdelningarnas storlek och inverkat tyngande

på undervisningen. I viss mån belysande i detta hänseende äro

följande från överstyrelsen under hand införskaffade uppgifter rörande elevantalet

vid de allmänna läroverken i början av höstterminerna åren 1933—

1935:

År Gossar Flickor Summa

1933 .............. 29,871 12,642 42,513

1934 .............. 31,162 14,015 45,177

1935 .............. 32,102 14,945 47,047

Det torde vara oomtvistligt, att undervisningen, särskilt i de ämnen, som

här äro i fråga, avsevärt försvåras eller försämras, om antalet samtidigt

undervisade elever är för stort. Överstyrelsens förslag är ägnat att i hög grad

befrämja modersmåls- och språkundervisningen vid de allmänna läroverken,

varför jag anser mig böra stödja detsamma. Jag förordar alltså, i likhet

med överstyrelsen, att under nästa läsår berörda bestämmelse i timplanerna

för de allmänna läroverken träder i tillämpning i full utsträckning. Av

ovannämnda uppgifter framgår, att ett bifall till detta förslag föranleder

ett merbehov av 19 extralärare.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

Kungl. Maj:ts under Ilar förevarande punkt framlagda förslag samt de i

anledning härav väckta motionerna beröra en rad frågor om läroverksorganisationens

utveckling m. m. Utskottet kommer här att behandla dessa

frågor i den ordning, i vilken de förekomma i statsverkspropositionen eller,

vad angår de motioner, som icke beröra något av departementschefen behandlat

förslag, i anslutning till denna ordning.

I enlighet härmed upptager utskottet först till behandling frågan om inrättande

av ett realgymnasium vid högre allmänna läroverket i Strängnäs och

i samband härmed de i motionerna 1:42 och 11:127, 11:435 samt 1:60 och

II: 175 framlagda yrkandena örn ombildning av kommunala gymnasierna i

Motala och Eslöv till stats gymnasier samt örn inrättande av ett statligt gymnasium

i Skellefteå.

Vad frågan örn inrättande av ett realgymnasium i Strängnäs beträffar,

finner utskottet de härför anförda skälen tala för ett bifall. Olägenheterna

för befolkningen både i staden och i det område, varifrån läroverket i övrigt

rekryteras, av ett gymnasium med endast latinlinje måste bliva mera

kännbara med den differentiering av studiet på gymnasiet, som nu gällande

läroverksstadga föreskriver. Den totala kostnadsökningen för staten vid en

omorganisation enligt det av skolöverstyrelsen och departementschefen förordade

alternativet, mot vilket icke utskottet funnit något att erinra, har

uppskattats till, frånsett dyrtidstillägg, omkring 19,000 kronor, alltså ett relativt

begränsat belopp. Härtill kommer slutligen att, på sätt i statsrådsprotokollet

framhållits, ett bifall till Kungl. Maj:ts här förevarande förslag

åtminstone för närvarande icke synes kunna få några konsekvenser. På

grund härav tillstyrker utskottet Kungl. Majds förslag i denna del.

De i nyssnämnda motioner framlagda yrkandena betyda en avsevärd utvidgning

av den statliga gymnasieorganisationen. Redan i och för sig måste

utskottet finna det betänkligt att på grund av enskilda motioner förorda inrättande

av statliga gymnasier. Kostnaderna för förstatligande, respektive

upprättande av de gymnasier, varom i motionerna är fråga, uppgå vidare

till betydande belopp. Enligt de av skolöverstyrelsen i utlåtande den 30 november

1935 framlagda beräkningarna skulle kostnaderna förde olika gymnasierna

kunna beräknas till för Eslöv 61,109 kronor, för Motala 60,537

kronor och för Skellefteå 70,573 kronor eller tillhopa 192,219 kronor. I denna

siffra äro tillfällig löneförbättring men icke ålders- och dyrtidstillägg inberäknade.

Aven örn härifrån dragas de för närvarande till de kommunala

gymnasierna i Eslöv och Motala utgående statsbidragen å respektive 8,000

kronor och 10,000 kronor, skulle den totala utgiftsökningen för statsverket,

såvitt nu kan bedömas, uppgå till nära 175,000 kronor årligen förutom

ålders- och dyrtidstillägg. I här förevarande sammanhang torde vidare böra

erinras, att skolöverstyrelsen i sitt nyssberörda utlåtande jämväl framlagt

kostnadsberäkningar beträffande förstatligande av det kommunala gymnasiet

i Söderhamn. Kostnadsökningen härför har enligt samma grunder som

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tillämpats för de övriga läroanstalterna beräknats till 36,897 kronor eller,

med frånräknande av nu utgående statsbidrag å 6,000 kronor till detta

gymnasium, till drygt 30,000 kronor.

Av anförda skäl finner sig utskottet icke kunna förorda, att riksdagen

nu fattar beslut på sätt i motionerna yrkats. Däremot bär utskottet av de

i motionerna lämnade uppgifterna funnit framgå, att goda skäl tala för att

dessa frågor snarast bliva föremål för en ingående utredning genom Kungl.

Maj:ts försorg. De läroanstalter, varom här är fråga, hava samtliga ett betydande

lärjungeantal, och deras områden äro stora och folkrika. Utskottet

kan icke uttala sig örn i vilken ordning de föreslagna statliga gymnasierna

böra komma till stånd, därest — såsom väl möjligt är — Kungl. Maj:t

icke skulle finna lämpligt att på en gång framlägga förslag örn inrättande

av mer än ett nytt statligt gymnasium. Olika skäl kunna — och hava

också — anförts för den ena eller andra läroanstaltens företräde i detta

hänseende. Här har sålunda framhållits de nuvarande kommunala gymnasiernas

och de till grund för dem liggande realskolornas stora elevantal,

behovet för vederbörande läroverksområden av bättre tillgång till högre

skolbildning, behovet av en avlastning av angränsande läroverk, skolkommunernas

ekonomiska uppoffringar o. s. v. I sistnämnda hänseende anser

sig utskottet böra erinra örn det förhållandet, att Eslöv och Motala sedan

åtskilliga år tillbaka med ganska blygsamma statsbidrag uppehållit sina

kommunala gymnasier.

Med hänsyn till att dessa gymnasiefrågor alltså enligt utskottets mening

snarast böra komma under en ingående och allsidig utredning, finner sig

utskottet böra förorda, att riksdagen måtte i anledning av här förevarande

motioner i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning örn verkställande

av utredning och framläggande snarast för riksdagen av det förslag i fråga

örn inrättande av nya statliga gymnasier, vartill utredningen kan föranleda.

I detta sammanhang vill utskottet till behandling upptaga det i motionerna

I: 25 och II: 86 framförda yrkandet om omorganisation av samrealskolan

i Boden till att omfatta även femårig realskollinje.

Utskottet kan icke finna annat än att den fråga, som framförts i berörda

motioner, kan medföra konsekvenser, varom nu är svårt att döma.

A andra sidan torde emellertid icke kunna förnekas, att de i motionerna

anförda skälen kunna tala för en omorganisation. Ett förslag härom bör

emellertid enligt utskottets uppfattning, främst med hänsyn till vad nyss

anförts om eventuella konsekvenser, framläggas för riksdagen av Kungl.

Majit efter det vederbörlig utredning verkställts. På grund härav har utskottet

ansett sig böra hemställa, att motionerna I: 25 och lii 86 icke nu

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Förslagen om Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: Lön och (iförekommande

fall) tjänstgöringspenningar, Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

stat: Ålderstillägg och Avlöningar till tjänstemän ä ordinarie stat: Fyllnadsarvoden

åt vikarier hava icke givit utskottet anledning till erinran.

I sammanhang med förstnämnda delpost har utskottet till behandling

förehaft Kungl. Maj:ts framställning om bemyndigande för Kungl. Majit

att tills vidare under budgetåret 1936/1937, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning.

Utskottet tillstyrker, att riksdagen lämnar Kungl.

Majit det begärda bemyndigandet.

Under Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Arvoden

åt extra ämneslärare har departementschefen till behandling upptagit

bland annat frågan om vidtagande av vissa särskilda åtgärder för nedbringande

av maximiantalet lärjungar per undervisningsavdelning vid den första

undervisningen i modersmålet, tyska, engelska och franska.

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, må enligt gällande timplan årsklass

eller avdelning av årsklass, då antalet av de lärjungar, som deltaga i

undervisningen i vederbörande ämne, överstiger 20, efter medgivande av skolöverstyrelsen

under en veckotimme i varje ämne uppdelas i två undervisningsavdelningar

vid undervisningen i berörda ämnen i de klasser av realskolan

och kretsar av lyceet, i vilka undervisningen i dessa ämnen tager sin början.

Jämlikt år 1934 lämnat medgivande av riksdagen är för närvarande dylik

uppdelning av klass eller klassavdelning medgiven i de fall, då lärjungeantalet

överstiger 30. Enligt skolöverstyrelsens beräkningar har detta medgivande

för innevarande budgetår föranlett en ökning av lärarbehovet, motsvarande

en ökning med omkring 21 extralärare.

Överstyrelsen har nu framlagt ett förslag, enligt vilket uppdelning av

klass eller klassavdelning skulle få företagas i hela den utsträckning, timplanerna

förutsätta. Lärarbehovet härför har för innevarande budgetår beräknats

skola hava motsvarat omkring 40 extralärare, d. v. s. 19 extralärare

mer än enligt nu medgivna uppdelning.

Utskottet finner goda skäl tala för, att en utvidgning göres av det utav

1934 års riksdag fattade beslutet att medgiva uppdelning av klass eller

klassavdelning vid språkundervisning å begynnelsestadiet. Emellertid håller

utskottet före, att man i här förevarande hänseende i varje fall bör gå fram

något långsammare än vad Kungl. Majits förslag innebär. Vid ett bifall

till detta kunna uppdelningar tänkas förekomma redan vid ett lärjungeantal

av 21 eller 22, vilket betyder att man skulle kunna komma ned till ett lärjungeantal

i varje grupp av 10 å 11. A andra sidan vill utskottet icke motsätta

sig, att man nu ytterligare något sänker fordringarna för en uppdelning.

Efter ett vägande mot varandra av de skäl, som tala för olika minimiantal

för delning, har utskottet härvid funnit sig böra stanna vid att förorda, att

delning av klass eller klassavdelning må ske, då lärjungeantalet i dylik uppgår

till eller överstiger 24.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Enligt vad utskottet inhämtat, skulle enligt samma beräkningsgrunder,

som legat till grund för departementschefens förslag, härför erfordras i runt

tal 35 extralärare eller 5 mindre än Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet utgår härvid — liksom fallet var vid 1934 års riksdag — från

att uppdelning av klass eller klassavdelning i vidare omfattning än vad

nu ifrågasatts — i den mån en dylik uppdelning är förenad med ökade

kostnader — icke kommer att ske utan att riksdagen dessförinnan satts i

tillfälle att pröva frågan.

Vad utskottet sålunda tillstyrkt möjliggör en minskning av här förevarande

delpost under det av Kungl. Majit föreslagna beloppet. De fem extralärartjänster,

varmed det beräknade antalet vid bifall till utskottets förslag kan

nedbringas, torde, i anslutning till den av departementschefen använda beräkningsgrunden,

kunna antagas motsvara ett arvodesbelopp av (5 x 3,300 =)

16,500 kronor eller för slutsummans avrundande 16,000 kronor. Då de i

övrigt i detta sammanhang framlagda förslagen och beräkningarna icke givit

utskottet anledning till erinran, skulle alltså delposten för nästkommande

budgetår upptagas med (1,048,300—16,000=) 1,032,300 kronor.

Förslaget örn anslag till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t: Ar vodes förhöjning ar åt vissa extra ordinarie ämneslärare har

icke givit utskottet anledning till erinran.

I samband med behandlingen av delposten Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t: Arvoden åt lärare i manlig slöjd har utskottet

ansett sig böra upptaga herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motion

(II: 174), i vad densamma avser slöjdundervisningen vid de allmänna läroverken.

Gentemot detta yrkande vill utskottet framhålla, dels att här förevarande

anslagspost successivt ökats efter den under budgetåren 1933/1935

företagna kraftiga nedskärningen, dels ock att Kungl. Maj:t i sitt förslag

följt skolöverstyrelsen. Då det icke synes lämpligt att i en lönefråga av denna

mera allmänna art på grund av enskild motion gå utöver vad Kungl. Majit

föreslagit, avstyrker utskottet motionen II: 174 i vad densamma gäller de

allmänna läroverken.

Kungl. Majlis beträffande här föreslagna delpost framlagda förslag har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Jämväl förslaget rörande Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t: Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, tillstyrker utskottet.

Icke heller mot förslaget beträffande delposten Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. J\Iaj:t: Extra arvoden åt lärare i övningsämnen

har utskottet funnit något att erinra.

De framlagda förslagen beträffande återstående delposter av avlöningsförslaget

till de allmänna läroverken hava icke givit utskottet anledning

till erinran.

Vad utskottet sålunda tillstyrkt och hemställt innebär i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag allenast den förändringen, att delposten till arvoden

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

åt extra ämneslärare kan minskas från beräknade 1,048,300 kronor med

16,000 kronor till 1,032,300 kronor och anslagets slutsumma med samma

belopp från 16,016,000 kronor till 16,000,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket

i Strängnäs skall från och med den 1 juli 1936 successivt

utvidgas till att omfatta jämväl treårig reallinje;

b) i anledning av herr O. G. Karlssons m. fl. och herr

Sjögrens m. fl., herr Anderssons i Höör m. fl., herr C. Lindmarks

m. fl. samt herr E. Lindmarks m. fl. ovannämnda

motioner (I: 42 och II: 127, II: 435 samt I: 60 och II: 175)

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn verkställande, under

beaktande av vad utskottet i det föregående anfört, av utredning

och framläggande snarast för riksdagen av det förslag

i fråga om inrättande av nya statliga gymnasier, vartill

utredningen kan föranleda;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att tills vidare under budgetåret

1936/1937, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

d) besluta, att vid de allmänna läroverken skola från

och med den 1 juli 1936 — utöver de lektorstjänster, som

jämlikt beslut av 1935 års riksdag skola inrättas — inrättas

ytterligare 3 lektorstjänster;

e) besluta, att vid de allmänna läroverken skola från

och med den 1 juli 1936 inrättas en teckningslärartjänst,

en musiklärartjänst samt en gymnastiklärartjänst;

f) med avslag å herr Bergqvists m. fl. och herr Meyerhöffers

m. fl. ävensom herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda

motioner (I: 25 och II: 86 samt II: 174, sistnämnda motion

i vad densamma avser de allmänna läroverken) godkänna

följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande

fall)tjänstgöringspenningar kronor 9,751,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis . . » 1,430,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis......... » 90,000 11,271,200

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt extra ämneslä
rare.

...............kronor 1,032,300

b. Arvodesförhöjning åt vissa

extra ordinarie ämneslära
re,

förslagsvis.......... » 20,000

c. Arvoden åt lärare i manlig

slöjd......... » 34,000

d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål

.......... »

e. Extra arvoden åt lärare i

övningsämnen......... »

f. Arvoden åt lärare vid in
byggda

praktiska realskollinjer,

förslagsvis....... »

g. Understöd åt extra ordina
-

rie lärare vid förfall på

grund av sjukdom, för
-

slagsvis .............. >

h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis

.............. »

i. Arvoden åt tillsyningslära
re,

kvinnliga sakkunniga

och första lärarinnor .... »

j. Särskilda arvoden vid prov
årsläroverk.

.......... »

12,800

632,100

13,000

8,000

100,600

42,050

91,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden åt bibliotekarier . kronor 63,000

b. Arvoden åt biträden å rek
torsexpeditionerna.

..... » 62,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............kronor 2,179,000

b. Provisorisk avlöningsför
bättring,

förslagsvis..... » 446,650

c. Personliga lönetillägg åt

vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis........ » 4,500

d. Vissa ersättningar, förslagsvis.

................. » 1,300

1,986,650

125,700

2,631,450

Summa kronor 16,015,000

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad........kronor 15,000

Nettoutgift kronor 16,000,000;

g) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 16,000,000 kronor.

121:o) Utredning rörande teckningsundervisningen vid de allmänna

läroverken. I en inom andra kammaren av herrar T. Erlander och A.

Vougt väckt motion (II: 430) har hemställts, att riksdagen måtte besluta i

skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning rörande teckningsundervisningens

ställning inom läroverksundervisningen och rörande teckningslärarnas

anställningsförhållanden.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

I vad i motionen anförts om teckningsundervisningens betydelse kan utskottet

i allt väsentligt instämma. Emellertid har skolöverstyrelsen i nyligen

till Kungl. Majit inlämnat betänkande även behandlat de i motionen upptagna

frågorna rörande teckningsundervisningen och teckningslärarnas anställningsförhållanden,

vilka frågor således redan i annat sammanhang underställts

Kungl. Majits prövning.

Med anledning härav hemställer utskottet,

att herrar Erlanders och Vougts ovannämnda motion

(lii 430) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

122:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för biblioteken

vid de allmänna läroverken. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 120, sid. 338 och 339), vilket innebär en anslagshöjning med 20,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

123:o) Allmänna läroverken: Bidrag till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

121, sid. 339—341), vilket innebär anvisande av oförändrat anslag till förevarande

ändamål för nästa budgetår men en sänkning av den maximerade

delen av anslaget från 10,000 kronor till 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till de

allmänna läroverkens ljus- och vedkassor m. m. för budgetåret

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor, därav

högst 5,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas

såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar

av avgifterna till nämnda kassor i sådana fall, då nämnda

avgifter kunna anses alltför tyngande.

124:o) Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid de allmänna läroverken lii» lii» Kungl. Ilar

(punkt 122, sid. 341—343) föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken:

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 15,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

ej mindre en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt

motion (II: 249), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1936/

1937 anvisa dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dels ock

till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk,

där provårskurs är anordnad, ett reservationsanslag av 5,000 kronor;

än även en mom samma kammare av herr I. Sefve väckt motion (II: 399),

vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa dels till lärare i främmande levande

språk till resestipendier 20,000 kronor, dels till lärare vid de allmänna

läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,

6.000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till sagda motioner.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att anslag till förevarande ändamål ej

utgått sedan budgetåret 1932/1933.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1936/1937 anvisa dels till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid de allmänna läroverken ett reservationsanslag av

20.000 kronor, dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Jag vill erinra om att anslag till resestipendier för lärare i främmande

levande språk tidigare utgått såväl vid de allmänna läroverken som vid

vissa andra undervisningsanstalter, såsom vid de kommunala läroverken och

vid privatläroverken samt vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter.

Såsom av det efterföljande framgår, har skolöverstyrelsen föreslagit,

att även för sistnämnda grupper av skolor, beträffande vilka likaledes

några medel till resestipendier av statsfinansiella skäl ej uppförts på riksstaten

under de senaste budgetåren, återigen anslag till resestipendier skulle beviljas.

Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning örn den stora betydelse, som stu
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

dieresor av här ifrågavarande slag äga för undervisningen i främmande

levande språk. För dem, som handhava denna undervisning, föreligger ett

alldeles särskilt behov av att få vistas och göra iakttagelser i de länder,

där vederbörande språk är modersmål, och det har onekligen varit en stor

olägenhet, att staten under senare tider undandragit dessa lärare den hjälp,

den tidigare lämnat dem att såmedelst berika sin erfarenhet och stärka sina

förutsättningar för att meddela en god språkundervisning. Det synes mig

vara angeläget, att staten så snart som möjligt återupptager denna stödjande

verksamhet, och jag arnar därför under denna punkt och punkterna 129, 133,

161 och 187 framlägga förslag härom. Berörda förslag skulle för staten under

nästkommande budgetår medföra en total merkostnad av 26,500 kronor. Härutöver

kan jag däremot under nuvarande förhållanden icke föreslå medels

beviljande till resestipendier, varför jag måste lämna åsido skolöverstyrelsens

hemställan om reseunderstöd jämväl åt andra lärare.

Vad angår nu förevarande anslags storlek kan jag icke tillstyrka beviljandet

av hela det av överstyrelsen äskade beloppet av 20,000 kronor utan

måste stanna vid att föreslå ett belopp av 15,000 kronor. Jag tillstyrker

alltså, att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1936/1937 anslås 15,000

kronor att uppföras såsom reservationsanslag. Beträffande lärare i främmande

levande språk vid de tekniska läroverken, till vilka jämväl tidigare utgått

resestipendier, föreligger från skolöverstyrelsens sida ingen framställning.

Det synes emellertid vara befogat, att även dessa för nästa budgetår bliva

i tillfälle att med understöd av statsmedel företaga utrikes studieresor. För

nämnda budgetår synes mig saken kunna lämpligen så ordnas, att ett mindre

belopp av omförmälda anslag å 15,000 kronor avses för berörda lärare, förslagsvis

1,000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser

angående anslagets disposition.

Departementschefen har under här förevarande punkt gjort ett principuttalande

beträffande de linjer, efter vilka resestipendier — efter flera års

uppehåll — enligt hans uppfattning under nästkommande budgetår böra utgå

till lärare såväl vid de allmänna läroverken som vid vissa andra undervisningsanstalter,

såsom vid de kommunala läroverken och vid privatläroverken

samt vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter. Enligt

dessa linjer skulle resestipendier under nästkommande budgetår bland annat

avse allenast lärare i främmande levande språk vid berörda läroanstalter.

Enligt utskottets förmenande är det synnerligen tillfredsställande, att möjlighet

nu förelegat för Kungl. Majit att ånyo föreslå uppförande av anslag

för här ifrågavarande ändamål å riksstaten. De skäl, som tala för utgående

av dylika anslag, hava övertygande framförts av departementschefen. Ut.

skottet tillstyrker på grund härav i princip Kungl. Majits i ämnet framlagda

förslag. I fråga om de olika anslagsbeloppen gör utskottet hemställan under

vederbörande punkter. Vidare finner sig utskottet böra uttala sin principiella

anslutning till vad departementschefen anfört därom, att de nu äskade stipendieanslagen

endast böra avse lärare i främmande levande språk.

Kungl. Majits under denna punkt framlagda förslag upptager ett belopp

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av 15,000 kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken. I motionerna II: 249 och II: 399 har detta belopp

föreslagits skola höjas till 20,000 kronor. Vidare har i sagda motioner

yrkats anslag å 5,000, respektive 6,000 kronor till resestipendier åt lärare

vid de allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är

anordnad.

Utskottet finner sig, med hänsyn till att det här gäller ett anslag, som

under flera år över huvud taget icke varit upptaget å riksstaten, icke böra

tillstyrka högre belopp till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk än vad av Kungl. Maj:t föreslagits och avstyrker följaktligen nämnda

motioner i vad de i denna del skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag.

Med den principiella ståndpunkt, utskottet enligt vad nyss angivits ansett

sig böra intaga till frågan örn resestipendier åt andra lärare, finner sig utskottet

jämväl böra avstyrka sagda motioner i vad de innehålla yrkande

örn anslag härför.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Jacobssons m. fl. samt herr Sefves

ovannämnda motioner (II: 249 och II: 399), i vad desamma

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till Allmänna läroverken:

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

125:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. 1 enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. ett anslag av 8,500 kronor;

b) till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda lehon ett

förslagsanslag av 30,000 kronor.

126:) Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Undervisning genom infödda lärare i tyska,

engelska och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 20,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

127:o) Fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125,

sid. 344—346) hemställer utskottet, under erinran, att anslag ej utgått till

förevarande ändamål efter år 1922, samt under framhållande av att de för

nästkommande budgetår planerade kurserna, vilka avsetts skola behandla

sexualhygien, av departementschefen föreslagits skola stå öppna även för

lärare inom folkundervisningen,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

128:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, sid. 346 och

347), vilket innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, hemställer

utskottet — under erinran örn vad utskottet under punkten 120:o) i det föregående

anfört rörande ifrågasatt förstatligande av kommunala gymnasier —

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett anslag av 29,000 kronor att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott

meddela.

129:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kungl. Majit har (punkt 127, sid. 347—349) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående statsbidrag

under budgetåret 1933/1934 till kommunala flickskolor skola äga

motsvarande tillämpning under budgetåret 1936/1937, dock med iakttagande

att statsbidrag må utgå till högst 65 parallellavdelningar, där ej Kungl.

Majit, efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda

bestämmer;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1936—30

juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 861,500 kronor.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. Sjödahl (I: 189)

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nn 8.

Utskottet.

och den andra inom andra kammaren av herr T. Erlander och fru Ruth

Gustafson (II: 428), vari hemställts, att riksdagen må besluta att, i samband

med beviljande av anslag för bidrag till kommunala flickskolor, uttala, att

bidrag måtte ur detta anslag utgå även till sådana kommunala flickskolor,

som anordnat en femårig lärokurs, vilken är grundad på genomgången

sjätte klass av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av en

sådan skolas huvudformer, och vilka kommunala flickskolor av Kungl.

Majit blivit erkända såsom sådana.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 189.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att antalet parallellavdelningar, till vilka

statsbidrag må utgå, skulle på grund av tillkomsten av en kommunal flickskola

i Jönköping ökas från 54 till 65 ävensom en anslagshöjning med

96,500 kronor.

Över berörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från skolöverstyrelsen, vilket såsom bilaga 1 fogats vid detta utlåtande.

Vad till en början beträffar det i motionerna I: 189 och II: 428 framförda

yrkandet vill utskottet icke förneka, att beaktansvärda skäl härför hava

anförts. Emellertid kan utskottet icke bortse från att förslaget är ganska

vittutseende. Ett bifall till motionerna skulle sålunda nödvändiggöra omarbetande

av gällande stadga och undervisningsplaner för de kommunala

flickskolorna. Svårigheter för undervisningens anordnande kunna tänkas

uppstå, örn den föreslagna nya linjen skall giva samma bildningsresultat

som de nuvarande linjerna. Nu gällande undervisningsplaner äro vidare

byggda på samläsning mellan de båda nuvarande linjerna. Ett inordnande

av även en femårig linje i denna samläsning kan antagas medföra vissa

svårigheter, och ett inskränkande av samläsningen kommer att medföra

ökade kostnader för det allmänna.

Slutligen vill utskottet framhålla att — på sätt skolöverstyrelsen erinrat —

överstyrelsen har för avsikt att inom en snar framtid verkställa en överarbetning

av gällande stadga för de kommunala flickskolorna för åvägabringande

av lämplig motsvarighet till lydelsen av stadgan för kommunala

mellanskolor och med hänsyn jämväl tagen till 1933 års läroverksstadga.

Överstyrelsen har vidare meddelat, att den i samband härmed också komme

att till prövning upptaga frågan örn vissa ändringar i den kommunala flickskolans

organisation. Ytterligare har överstyrelsen meddelat, att utredning

angående timplaner för den föreslagna linjen liksom ock angående kostnaderna

m. m. icke föreligga.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra hemställa, att motionerna

I: 189 och II: 428 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97

Kungl. Marits under här förevarande punkt framlagda förslag tillstyrkes

av utskottet.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående

statsbidrag under budgetåret 1933/1934 till kommunala

flickskolor skola äga motsvarande tillämpning under

budgetåret 1936/1937, dock med iakttagande att statsbidrag

må utgå till högst 65 parallellavdelningar, där ej Kungl.

Majit, efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt

fall annorlunda bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1936—30 juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1936/1937 auvisa ett förslagsanslag av

861,500 kronor.

II. att herr Sjödahls samt herr Erlanders och fru Ruth

Gustafsons ovannämda motioner (I: 189 och lii 428) icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

130:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.

Kungl. Majit har (punkt 128, sid. 349—354) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att under budgetåret 1935/1936 gällande bestämmelser angående

statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola

skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1936/1937, dock

med rätt för Kungl. Majit att under läsåret 1936—1937 medgiva upprättande

av högst 5 nya parallellavdelningar i sådana fall, där eljest ett större

antal inträdessökande förväntas bliva avvisade, och med iakttagande att

statsbidrag må utgå till högst 112 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit,

efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer;
dels

besluta, att statsbidrag för undervisning i manlig slöjd vid kommunal

mellanskola skall under budgetåret 1936/1937 utgå allenast i sådana fall,

då den för nämnda undervisning anställde läraren dels före läsåret 1933—

1934 innehaft sin anställning och därav haft sin väsentliga utkomst, dels

ock under läsåret 1936—1937 är för sin utkomst väsentligen hänvisad till

ifrågavarande anställning;

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1936—30

juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

* extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer, till lärare i manlig slöjd dock allenast

i sådant fall, då statsbidrag jämlikt gällande bestämmelser utgår till

undervisningen;

dels ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,454,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den ovan under

punkten 120:o) berörda, inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson

m. fl. väckta motionen (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att statsbidraget till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter

måtte utgå efter de grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut

i frågan.

Kungl. Maj:ts förslag innebära dels att det nu till 107 maximerade antal

parallellavdelningar, till vilka statsbidrag må utgå, skulle höjas till 112,

varav 5, i stället för nuvarande 3, skulle av Kungl. Majit kunna disponeras

i sådana fall, där eljest ett större antal inträdessökande kunde förväntas

bliva avvisade, dels att de nu gällande restriktiva bestämmelserna angående

statsbidrag till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd skulle bibehållas

endast i vad avser manlig slöjd, under det att i fråga örn den kvinnliga

slöjden de före budgetåret 1933/1934 gällande bestämmelserna om statsbidrag

skulle ånyo träda i tillämpning, dels härav föranledd ändring i gällande

bestämmelser angående tillfällig löneförbättring, dels anordnande av yttergarn

en praktisk utbildningslinje, beräknad för kommunal mellanskola,

utöver de tidigare av riksdagen beslutade, dels ock en anslagshöjning med

122,200 kronor.

I huvudsak samma skäl, som föranlett utskottet att under punkt 120:o)

i det föregående avstyrka det i motionen II: 174 framförda yrkandet, i vad

detsamma avser de allmänna läroverken, föreligga enligt utskottets uppfattning

jämväl beträffande de kommunala mellanskolorna.

I anslutning härtill avstyrker utskottet det i motionen II: 174 framförda

yrkandet, så vitt nu är i fråga.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) besluta, alt under budgetåret 1935/1936 gällande bestämmelser

angående statsunderstöd till parallellavdelning av

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

årsklass vid kommunal mellanskola skola äga motsvarande

tillämpning under budgetåret 1936/1937, dock med rätt för

Kungl. Majit att under läsåret 1936—1937 medgiva upprättande

av högst 5 nya parallellavdelningar i sådana fall, där

eljest ett större antal inträdessökande förväntas bliva avvisade,

och med iakttagande att statsbidrag må utgå till högst

112 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning

av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda

bestämmer;

b) besluta, att statsbidrag för undervisning i manlig slöjd

vid kommunal mellanskola skall under budgetåret 1936/

1937 utgå allenast i sådana fall, då den för nämnda undervisning

anställde läraren dels före läsåret 1933—1934 innehaft

sin anställning och därav haft sin väsentliga utkomst,

dels ock under läsåret 1936—1937 är för sin utkomst väsentligen

hänvisad till ifrågavarande anställning;

c) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1936—30 juni 1937 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer,

till lärare i manlig slöjd dock allenast i sådant fall,

då statsbidrag jämlikt gällande bestämmelser utgår till

undervisningen;

d) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 1,454,500 kronor.

II. avslå herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motion

(lii 174), i vad densamma avser de kommunala mellanskolorna.

131 :o) Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 129, sid. 354 och

355) och under erinran, att särskilt anslag tidigare ej utgått till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor samt

att anslag till motsvarande ändamål vid kommunala mellanskolor ej utgått

sedan budgetåret 1932/1933, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Besestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor

och kommunala mellanskolor för budgetåret 1936/1937 an
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

visa ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå under

de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

132:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, sid. 355—358), vilket innebär,

att antalet parallellavdelningar, till vilka statsbidrag må utgå, skulle

bestämmas till högst 236 i stället för, såsom nu är fallet, högst 243, ävensom

en anslagsminskning med 15,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

ifråga örn tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare

vid privatläroverk och rätt till uppdelning av årsklass i

parallellavdelning skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1936/1937, dock med iakttagande att statsbidrag må

utgå till högst 236 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 534,000

kronor.

133:o) Bidrag till Olofskolan. I en inom andra kammaren av fru

Buth Gustafson väckt motion (II: 543) har hemställts, att riksdagen ville

besluta att till Olofskolan bevilja ett anslag av 15,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hennes framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Enär den i ärendet förebragta utredningen icke lämnar möjlighet att bedöma

skolans verksamhet, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka motionen

II: 543.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må avslå fru Ruth Gustafsons ovannämnda

motion (II: 543).

134:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, sid. 358 och 359), vilket innebär en anslagsminskning

med 120,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1936/

1937.;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,626,000

kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

135:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, sid. 360), vilket innebär en anslagsminskning

med 2,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 75,400 kronor.

136:o) Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid privatläroverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

133, sid. 360 och 361) och under erinran, att anslag till förevarande ändamål

ej utgått sedan budgetåret 1932/1933, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Resestipendier åt lärare

i främmande levande språk vid privatläroverk för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 4,000

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

137:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 134, sid. 361), vilket innebär en anslagsminskning med 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 14,200 kronor.

138:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 135, sid. 361 och 362), vilket innebär en anslagshöjning med

8,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 58,000

kronor.

139:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett anslag av 19,000 kronor att under de villkor och

bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit

föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbets
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärarinneseminarium i Göteborg samt föreningen Handarbetets

vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

140:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag

av 70,000 kronor.

141:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

anslag av 12,000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit

må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse med högst 6,000 kronor till vardera.

142:o) Granskning av läroböcker. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

139) föreslagit riksdagen örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

143:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarier:

Stipendier. Småskoleseminarier: Avlöningar. Småskoleseminarier:

Omkostnader. Småskoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. Småskoleseminarier: Stipendier. Småskoleseminarier: Anordnande

av fortbildningskurser för småskollärarinnor. Bidrag till

avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare

m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 140) föreslagit

riksdagen örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

Folkskolinspektionen.

144:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

141, sid. 366—374) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för expenser skall utgå ej mindre till ordinarie och av

Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning

vikarierande folkskolinspektör ersättning med tills vidare 700 kronor för år,

dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom tillkommande

expensersättning till sin vikarie avstå 300 kronor för år, såvida icke Kungl.

Majit i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp, än även

till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning med ett

belopp, beräknat efter 300 kronor för år;

dels öka den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen uppförda delposten

till expensersättning, nu förslagsvis 27,300 kronor, med 10,600 kronor

till förslagsvis 37,900 kronor,

dels öka den i samma avlöningsstat uppförda delposten till provisorisk

avlöningsförbättring, nu förslagsvis 4,600 kronor, med 3,400 kronor till förslagsvis

8,000 kronor;

dels i anledning härav öka den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

från 83,500 kronor med 14,000 kronor till 97,500 kronor ävensom slutsumman

av sagda avlöningsstat från 420,000 kronor till 434,000 kronor;

dels ock till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 434,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar N. S. Norling och It. Wagnsson väckt motion (Ii 190),

vari hemställts, att riksdagen må besluta, dels att för expenser skall utgå

ej mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör

ävensom till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning

med tills vidare 900 kronor per år, dock att folkskolinspektör, som är

tjänstledig, skall av honom tillkommande expensersättning till sin vikarie

avstå 300 kronor för år, såvida icke Kungl. Majit i särskilda fall bestämmer,

att han skall avstå högre belopp, än även till vikarie för folkskolinspektör,

som åtnjuter semester, ersättning med ett belopp, räknat efter

300 kronor för år, dels öka den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen

uppförda delposten till expensersättning, nu förslagsvis 27,300 kronor, med

20,800 kronor till förslagsvis 48,100 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innebär, såsom redan av det sagda framgår, en anslagshöjning

mod 14,000 kronor, varav 10,600 kronor belöpa på berörda

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

förslag om höjning av expensersättningen till folkskolinspektör. Av statsrådsprotokollet

inhämtas i sistnämnda avseende följande:

Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen nr 236/1928) utgår för expenser

till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom

till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör dels ersättning med

300 kronor för år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för ändamålet

beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år, dock att folkskolinspektör,

som är tjänstledig, skall av honom tillkommande ersättning och

tilläggsersättning till sin vikarie avstå 200 kronor, för år räknat, såvida

icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre

belopp. Enligt Kungl. Majits beslut den 17 maj 1935 utgår till vikarie för

folkskolinspektör under dennes semester ersättning för expenser för dylik

tjänstgöringstid med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år.

I framställning den 25 oktober 1934 anhöll statens folkskolinspektörers förbund,

att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för beredande av behövligt

biträde åt statens folkskolinspektörer vid utförandet av det administrativa

arbetet. Som motiv anfördes, att det omfattande och tidsödande arbete

av administrativ natur, varmed folkskolinspektörerna mer och mer finge

syssla, återverkade på deras huvuduppgift, nämligen inspektionsverksamheten.

Skolöverstyrelsen tillstyrkte i utlåtande den 9 november 1934 framställningen

samt hemställde om utverkande för budgetåret 1935/1936 av ett anslag

av 23,400 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa skrivbiträdesgöromål

åt statens folkskolinspektörer. Av utlåtandet framgår, att enligt

överstyrelsens mening medel för ändamålet borde ställas till de särskilda

inspektörernas förfogande endast till den omfattning, som motsvarade de

styrkta verkliga kostnaderna för utfört skrivbiträdesarbete inom ramen av

ett visst maximitimtal.

Statskontoret erinrade i utlåtande den 1 december 1934, att kostnader för

renskrivningsarbete vore inräknade i de till statens folkskolinspektörer utgående

expensbidragen. Då någon redovisningsskyldighet för dessa bidrag

icke förelåge, skulle ett genomförande av föreliggande förslag närmast innebära

en lönereglering för folkskolinspektörerna. Statskontoret avstyrkte bifall

till framställningen men anförde, att — örn det skulle anses, att ytterligare

ersättning för renskrivningskostnader borde tillerkännas inspektörerna

— härför erforderliga medel torde böra beredas genom höjning av tillläggsersättningen

för expenser.

Under punkten 170 i 1935 års åttonde huvudtitel förklarade sig departementschefen

icke kunna under rådande statsfinansiella förhållanden biträda

sagda förslag om anvisande av ytterligare medel till bestridande av

kostnaderna för vissa skrivbiträdesgöromål åt statens folkskolinspektörer.

Riksdagen (skrivelse nr 8, punkten 124) beslutade i enlighet härmed.

I skrivelse den 31 augusti 1935 har nu skolöverstyrelsen — med anledning

av en av statens folkskolinspektörers förbund i ämnet hos överstyrelsen

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

gjord förnyad framställning — framlagt förslag om höjning av den sammanlagda

expensersättningen åt folkskolinspektörerna med 400 kronor till

900 kronor. Av skrivelsen inhämtas följande:

För åstadkommande av den behövliga minskningen av de folkskolinspektörerna

personligen åliggande expeditionsgöromålen kunde olika utvägar

ifrågasättas.

Med anledning av vad statskontoret i dess ovanberörda utlåtande av den

1 december 1934 anfört ville överstyrelsen framhålla, att den till varje inspektör

utgående expensersättningen icke kunde anses utgöra full ersättning

för tillhandahållande av tjänsterum, för tjänstens utövande erforderlig telefon,

förbrukningsmateriel m. m. Ännu mindre medgåve beloppet, att från

detsamma utginge ersättning för skrivarbete eller annan expeditionshjälp. Örn

i överensstämmelse med överstyrelsens förutnämnda förslag av den 9 november

1934 mot redovisningsskyldighet anvisades ett särskilt för dylikt ändamål

avsett belopp, kunde detta näppeligen innebära en lönereglering eller i varje

fall icke en löneförbättring. Överstyrelsen ansåge fortfarande, att den hjälp

med skriv- och expeditionsarbeten, folkskolinspektörerna onekligen behövde,

lämpligen kunde beredas dem på samma sätt som skett beträffande rektorerna

vid läroverk och seminarier, nämligen genom beviljande av ett skäligt

belopp till arvode åt ett skrivbiträde med efter förhållandena anpassad

tjänstgöring. Emellertid ville överstyrelsen framhålla, att huvudsaken givetvis

vore, att den erforderliga arbetshjälpen på det ena eller andra sättet

ställdes till inspektörernas förfogande och att detta med hänsyn till den just

nu inträdande betydande ökningen av arbetsbördan skedde utan ytterligare

dröjsmål. Skulle det visa sig, att den av statskontoret i dess yttrande av

den 1 december 1934 såsom lämpligast anvisade utvägen, nämligen att höja

expensersättningen, vore den lättast framkomliga, borde den anlitas. Ökades

expensersättningen tillräckligt, erhölle inspektörerna på den vägen medel,

som kunde användas till arvode åt ett biträde.

Beträffande anslagets storlek ansåge sig överstyrelsen icke kunna sträcka

sig så långt, som inspektörsförbundet tänkt sig, nämligen till ett anslag av

1,000 kronor per år och inspektör. Enligt förbundets tidigare av överstyrelsen

tillstyrkta framställning ifrågasattes i första hand ett särskilt anslag

till arvoden till biträden åt inspektörerna å högst 450 kronor till varje.

Örn i stället expensersättningen ansåges böra höjas, förordade överstyrelsen,

att denna böjning för närvarande begränsades till 400 kronor för varje

inspektör. Inklusive tilläggsersättning skulle i så fall expensersättningen till

varje inspektör komma att uppgå till 900 kronor om året.

Statskontoret bar i utlåtande den 4 november 1935 erinrat, att utredning

om i vilken utsträckning särskilda expeditionslokaler vore förhyrda för folkskolinspektörerna

icke, enligt vad statskontoret bade sig bekant, blivit verkställd.

Skulle någon ökning av ifrågavarande anslagsmedel anses böra företagas,

torde densamma böra begränsas till det belopp, statskontoret tidigare

föreslagit, nämligen 100 kronor.

Departementschefen bar för egen del yttrat i huvudsak följande:

Av det ovanstående framgår, att ersättningen till expenser för statens

folkskolinspektörer numera är uppdelad på ersättning och tilläggsersättning.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motivet till denna uppdelning var att man år 1919 hade anledning förvänta,

att behovet av sådan ersättning bomme att förminskas i mån av dyrtidens

tillbakagång. 1 överensstämmelse härmed sänktes också ifrågavarande ersättning,

som till en början utgjorde sammanlagt 600 kronor, först år 1923

till 550 kronor och därefter år 1924 till det nu utgående beloppet av sammanlagt

500 kronor.

Sedan år 1924, då expensersättningen alltså bestämdes till sitt nuvarande

belopp, hava vidtagits åtskilliga åtgärder på folkskoleväsendets område,

vilkas genomförande till väsentlig del bygger på medverkan av folkskolinspektionen

eller som förutsätta en avsevärd ökning av de med folkskolinspektionen

förenade administrativa göromålen. Här må allenast erinras

örn 1926 års riksdags beslut angående statsbidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem eller enskilda hem och till anordnande av skolskjutsar, 1929

års riksdags beslut rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid

folk- och småskolor samt vid högre folkskolor, 1932 års riksdags beslut om

centralisering av fortsättningsskoleväsendet och om åtgärder för beredande

av större möjlighet för skoldistrikt att indraga skolor och skolavdelningar

samt 1935 års riksdags beslut örn statens övertagande av vissa kostnader

för folkskoleväsendet och om ökat statligt inflytande på detsamma. Dessa

åtgärder och många andra av mindre räckvidd hava vållat och komma att

ytterligare medföra en betydande ökning av ej blott de göromål, som äro

förenade med folkskolinspektörernas allmänna uppgift att hava tillsyn över

folkskoleväsendet och främja dess utveckling, utan även det expeditionsarbete,

som redan tidigare utgjort en väsentlig del av deras arbetsbörda.

Såsom förhållandena nu utvecklat sig, måste inspektörernas arbetstid i stor

utsträckning till förfång för deras egentliga och mera betydelsefulla arbetsuppgifter

tagas i anspråk för sådana enkla göromål, som fullt tillfredsställande

skulle kunna utföras av mindre kvalificerade arbetskrafter. Detta

är icke förenligt med statens intresse. Ej minst ur statsfinansiell synpunkt

är det av stor vikt, att inspektörerna hava tillfälle att verksamt deltaga i

det pågående organisatoriska omdaningsarbetet inom folkskoleväsendet. Vidare

är det synnerligen angeläget, att de icke nödgas eftersätta de åligganden

som pedagogiska ledare av skolväsendet inom vederbörande inspektionsområden,

vilka enligt gällande inspektörsinstruktion ankomma på dem. Det

är min uppfattning, att, om statsmakterna alltjämt ställa sig avvisande mot

kravet på ökad expensersättning åt inspektörerna, fara hotar, att dessa befattningshavare

skola alltmera övergå till att bliva till övervägande delen

av expeditionsgöromål betungade, vid skrivbordsarbete bundna administrativa

tjänstemän. I detta hänseende vill jag instämma med ett av 1924 års

riksdag i ämnet gjort uttalande (skrivelse nr 8 A, punkten 131) om att

en sådan utveckling icke skulle stå i överensstämmelse med andan i berörda

instruktion och otvivelaktigt leda till förfång för skolväsendet och

skoldistrikten.

För att bereda folkskolinspektörerna någon lättnad i berörda hänseenden

torde det vara erforderligt att, såvitt möjligt är, tillmötesgå föreliggande

framställning örn ökad ersättning av statsmedel för med inspektörernas arbete

förenade kostnader för expenser. Detta synes lämpligen böra ske genom

att öka den nu utgående expensersättningen och ej, såsom överstyrelsen

tidigare ifrågasatt, genom att anvisa särskilda medel till envar av inspektörerna

för avlönande av skrivbiträden.

Såsom av det föregående framgår, har vederbörande folkskolinspektörs
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

förbund ifrågasatt en ökning av ifrågavarande ersättning från 500 kronor

till 1,000 kronor. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt en ökning med 400 kronor

och statskontoret ifrågasatt en höjning med endast 100 kronor. Sistnämnda

belopp anser jag alltför ringa. För egen del håller jag före, att

en skälig lättnad torde kunna beredas inspektörerna, örn expensersättningen

höjes med 200 kronor. Jag anser mig därför böra framlägga förslag i

denna riktning. Samtidigt torde det vara lämpligt att vidtaga ett par formella

ändringar i gällande bestämmelser på området. Som nämnts är det

nuvarande expensbidraget uppdelat på ersättning och tilläggsersättning, närmast

i syfte att den sistnämnda ersättningen skulle minskas i och med

fallande priser på materiel m. m. Enligt min mening saknas numera anledning

att bibehålla den hittillsvarande uppdelningen. Skulle mot förmodan

av en eller annan anledning skäl uppkomma för en reglering nedåt

av expensersättningen, torde hinder härför icke föreligga, vare sig berörda

uppdelning förefinnes eller icke. Jag erinrar, att den tidigare i andra

fall tillämpade, likartade fördelningen i anslag och förstärkningsanslag för

visst ändamål ej längre användes. Jag förordar därför, att gällande bestämmelser

så andras, att för expenser till ordinarie och av Kungl. Maj:t

förordnad folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande

folkskolinspektör må utgå ersättning med tills vidare 700 kronor för år.

Tillika torde böra föreskrivas, dels att folkskolinspektör, som är tjänstledig,

skall av honom tillkommande ersättning till sin vikarie avstå ett belopp av

300 kronor för år, såvida icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att

han skall avstå högre belopp, dels ock att vikarie för folkskolinspektör, som

åtnjuter semester, skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser

med ett belopp, beräknat efter 300 kronor för år. Det lärer få ankomma

på Kungl. Majit att sedermera utfärda i detta hänseende erforderliga bestämmelser.

Vid bifall till vad nu föreslagits, torde den i avlöningsstaten uppförda

delposten till expensersättning böra höjas med 10,600 kronor till förslagsvis

37,900 kronor.

Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag har endast

i vad avser folkskolinspektörernas expensersättning givit anledning till uttalande

från utskottets sida.

Såsom departementschefen erinrat hava sedan år 1924, då expensersättningen

bestämdes till sitt nuvarande belopp, vidtagits åtskilliga åtgärder på

folkskoleväsendets område, vilkas genomförande till väsentlig del bygger på

medverkan av folkskolinspektionen eller som förutsätta en avsevärd ökning

av de med folkskolinspektionen förenade administrativa göromålen. Den

redogörelse för dessa åtgärder, som departementschefen lämnat, finner utskottet

vara bevis nog. Utskottet delar tillfullo de av departementschefen

uttalade farhågorna för att folkskolinspektörerna för fullgörande av sin ökade

arbetsbörda bliva nödsakade att eftersätta sin pedagogiska ledarverksamhet

ävensom sitt bland annat ur statsfinansiell synpunkt betydelsefulla deltagande

i det pågående organisatoriska omdaningsarbetct inom folkskolan. Att åtgärder

vidtagas för att dels frigöra inspektörerna från mycket av dem redan

nu åliggande arbete, som lika väl kan utföras av mindre kvalificerade ar
-

Utskottet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

betskrafter, dels ock skapa möjligheter för inspektörerna att möta sina nya

uppgifter, finner utskottet ofrånkomligt.

Utskottet har emellertid icke funnit det i detta hänseende framlagda förslaget

tillfredsställande. Den ökning av expensersättningen, som förordats,

kan givetvis betyda en avlastning av mindre kvalificerat administrativt arbete

för de folkskolinspektörer, som för dylikt ändamål anställa särskild

arbetskraft. Emellertid torde man icke kunna vara övertygad örn att detta

alltid blir förhållandet, och då förfelas syftemålet med den höjda expensersättningen.

Det torde vara erforderligt, att man undersöker, om icke andra utvägar

kunna komma ifråga för att nå det av utskottet uppställda målet, nämligen ett

frigörande av folkskolinspektörerna för deras egentliga, viktiga verksamhet.

En tänkbar utväg, som i detta hänseende icke synes böra lämnas utan beaktande,

finner utskottet vara en liknande den, som redan kommit till användning

vid läroverken genom anordningen med biträden å rektorsexpeditionerna.

Kostnaderna för nämnda anordning vid läroverken uppgå icke

till något avskräckande belopp; för 137 allmänna läroverk utgöra de sålunda

för innevarande budgetår tillhopa 60,125 kronor.

Utskottet finner sig alltså böra framhålla önskvärdheten av att denna fråga

med det snaraste blir föremål för utredning. Denna utredning torde böra så

bedrivas, att förslag i ämnet om möjligt kan föreläggas redan 1937 års

riksdag.

I avvaktan på denna utredning finner sig utskottet böra som ett provisorium

för nästkommande budgetår tillstyrka den föreslagna ökningen av

expensersättningen till 700 kronor för varje inspektör. Att riksdagen, på

sätt i motionen I: 190 yrkats, skulle gå utöver Kungl. Maj:ts förslag i detta

hänseende finner sig utskottet icke —- med hänsyn bland annat till den av

utskottet förordade utredningen — kunna tillstyrka. Utskottet avstyrker

alltså denna motion i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Norlings och Ruben Wagnssons

ovannämnda motion (I: 190) i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta, att för expenser skall under budgetåret 1936/1937

utgå ej mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad

folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande

folkskolinspektör ersättning med 700 kronor för år, dock att

folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom tillkommande

expensersättning till sin vikarie avstå 300 kronor för

år, såvida icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att

han skall avstå högre belopp, än även till vikarie för folkskolinspektör,

som åtnjuter semester, ersättning med ett

belopp, beräknat efter 300 kronor för år;

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

b) öka den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen

uppförda delposten till expensersättning, nu förslagsvis

27,300 kronor, med 10,600 kronor till förslagsvis 37,900

kronor,

c) öka den i samma avlöningsstat uppförda delposten

till provisorisk avlöningsförbättring, nu förslagsvis 4,600

kronor, med 3,400 kronor till förslagsvis 8,000 kronor;

d) i anledning härav öka den i samma avlöningsstat

uppförda anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän från 83,500 kronor med

14,000 kronor till 97,500 kronor ävensom slutsumman av

sagda avlöningsstat från 420,000 kronor till 434,000 kronor;

e) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 434,000 kronor.

145:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 374—376), vilket innebär en anslagshöjning

med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 175,000

kronor.

Folkskoleväsendet.

146:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Majit har (punkt 143, sid. 376—380) föreslagit riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 62,350,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion (II: 410), vari hemställts,

bland annat, att riksdagen måtte besluta för budgetåret 1936/1937

att för lärare vid folk- och småskolor må utgå en förhöjd provisorisk avlöningsförbättring,

beräknad i huvudsaklig överensstämmelse med 1928 års

lönekommittés förslag ifråga om lönebelopp.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 3,800,000 kronor.

Ovanberörda i motionen II: 410 framförda yrkande kan utskottet icke

tillstyrka. Den mycket stora utgiftsökning, som skulle bliva en följd av ett

bifall till motionen, måste redan i och för sig göra utskottet betänksamt.

Vidare bör en löneregleringsfråga av denna omfattning icke avgöras på

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

grund av enskild motion utan först efter förslag av Kungl. Maj:t. Utskottet

hemställer följaktligen örn avslag å motionen II: 410 såvitt nu är i fråga.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Jacobssons m. fl. ovannämnda motion

(II: 410), såvitt nu är i fråga, till Folkskolor m. m.: Bidrag

till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 62,350,000 kronor.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 144, sid. 381—384) föreslagit riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola att träda i tillämpning

från och med den 1 juli 1936;

dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,665,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels förutnämnda inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m. fl.

väckta motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidraget

till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter måtte utgå

efter de grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut i frågan;

dels förutnämnda inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.

väckta motion (II: 410), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte

besluta för budgetåret 1936/1937 att för undervisningen i slöjd måtte utgå

de minimibelopp, som voro stadgade före den år 1933 beslutade nedsättningen:
dels

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Hamrin m. fl. (I: 57) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 136), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att lärare, som är anställd för undervisning i slöjd vid folkskola,

mindre folkskola och särskild slöjdskola, må i arvode erhålla minst 1 krona

20 öre per undervisningstim me, att skoldistrikt må av statsmedel erhålla

bidrag till lärarens avlöning, beräknat efter 1 krona 20 öre per undervisningstimme

eller med högst 153 kronor 60 öre per undervisningsår, samt

att minimibeloppet av det för slöjdavdelning utgående statsbidraget får beräknas

efter en årlig undervisningstid av 128 timmar;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr G. Bagge m. fl. (I: 133) och den andra inom andra kammaren av herr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

M. Skoglund m. fl. (II: 303), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd

vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola att minimiarvodet

till lärare i slöjd bestämmes till 1 krona 20 öre för undervisningstimme,

att minimibeloppet av det för slöjdavdelning utgående statsbidraget får beräknas

efter en årlig undervisningstid av 128 timmar oell att skoldistrikt

må av statsmedel erhålla bidrag till lärarens avlöning, beräknat efter 1 krona

20 öre för undervisningstimme eller med högst 153 kronor 60 öre för undervisningsår;
dels

en inom första kammaren av herr T). Norman m. fl. väckt motion

(I: 97), vari hemställts, att riksdagen med bifall till ecklesiastikministerns

förslag rörande minimiantalet lärjungar måtte besluta, att från och med

den 1 juli 1936 arvodet för undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor

eller särskilda slöjdskolor fastställes till minst 1 krona och 20 öre

för undervisningstimme, och att motsvarande statsbidrag måtte utgå för

högst 136 timmar för slöjdavdelning under helt redovisningsår.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

II: 174, II: 410, I: 57, I: 133 och I: 97.

Nya grunder för statsbidrag till anordnande av slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola antogos vid 1919 års riksdag, varefter

kungörelse i ämnet utfärdades den 30 juni 1920 (nr 572). Enligt denna

kungörelse skulle minimiarvodet för undervisning i slöjd utgöra 1 krona

20 öre för undervisningstimme, varav staten skulle bidraga med nio tiondelar

eller 1 krona 8 öre för timme; minimiantalet lärjungar i slöjdavdelning

skulle utgöra 10, men statsbidrag skulle få utgå även för avdelning med

mindre lärjungeantal i det fall, att den bestod av samtliga de i skolan inskrivna

eller, då undervisningen avsåg allenast det egentliga folkskolestadiet,

samtliga de detta stadium tillhörande gossar, respektive flickor, vilka skäligen

kunde deltaga i slöjdundervisningen. Statsbidrag kunde utgå till högst

136 timmars undervisning för år, vadan statsbidrag till slöjdavdelning för

år kunde utgå med högst 146 kronor 88 öre.

Vid 1933 års riksdag beslötos vissa ändringar i berörda bestämmelser.

Minimiarvodet för undervisning i slöjd nedsattes från 1 krona 20 öre till

1 krona för undervisningstimme. Statsbidrag till slöjdlärares avlöning skulle

utgå med 90 öre för undervisningstimme i stället för 1 krona 8 öre, dock

att detta sistnämnda belopp fortfarande skulle utgå, där undervisningen bestredes

av lärare, vilkens tjänst för beredande av pensionsrätt för innehavaren

vore reglerad jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt.

Det årliga timtal, som statsunderstödd slöjdavdelning finge omfatta, nedsattes

till 124. Statsbidrag till slöjdavdelning för år kunde sålunda — med

nyssnämnda undantag, då statsbidraget utginge efter 133 kronor 92 öre per

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avdelning — högst uppgå till lil kronor 60 öre. Slöjdavdelning skulle,

om blott en avdelning av ettdera eller vartdera slaget (gosslöjd och flickslöjd)

förekomme, bestå av minst 10 elever, dock att å det egentliga folkskolestadiet

slöjdavdelning finge omfatta lägst 6 deltagare, under förutsättning

att den bestode av samtliga de detta stadium tillhörande gossar respektive

flickor, vilka prövades skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen.

I skrivelse den 31 augusti 1934 hemställde skolöverstyrelsen örn sådana

ändringar i grunderna för utgåendet av statsbidrag för undervisning i slöjd

vid förenämnda läroanstalter, att, då fråga vore om undervisning i slöjd för

flickor, i det minimiantal lärjungar, som slöjdavdelning kunde omfatta,

under förutsättning att den bestode av samtliga de folkskolestadiet tillhörande

flickor, vilka prövades skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen, måtte

få inräknas även flickor från småskolestadiet, samt att statsbidraget finge

utgå för 128 timmar. Kostnaderna för de sålunda föreslagna åtgärderna

beräknades av överstyrelsen till 34,560 kronor, respektive 82,028 kronor.

Överstyrelsen framhöll vidare, att själva slöjdarvodena borde, så snart de

statsfinansiella förhållandena det medgåve, höjas till de belopp, som utgått

före 1933 års arvodessänkning.

I proposition nr 174/1935 angående statens övertagande av vissa kostnader

för folkskoleväsendet m. m. föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,

att i slöjdavdelning för flickor finge — under nyssnämnda av skolöverstyrelsen

angivna förutsättning — inräknas även flickor från småskolestadiet.

Ett bifall till detta förslag beräknades medföra en kostnadsökning av i runt

tal 34,000 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag om ökning av den årliga undervisningstiden

från 124 timmar till 128 timmar ävensom beträffande höjning av slöjdarvodena

föranledde icke något förslag från Kungl. Maj:ts sida.

I skrivelse nr 359/1935 anmälde riksdagen, att riksdagen medgivit förenämnda

av Kungl. Majit föreslagna ändring i grunderna för statsbidrag till

undervisning i slöjd vid ifrågavarande skolor samt anförde i förevarande

ämne, bland annat, följande:

Riksdagen förbiser ingalunda de olägenheter, som uppkommit genom de

vid 1933 års riksdag fattade besluten i här förevarande fråga. Den förordade

uppmjukningen finner riksdagen vara ett betydelsefullt steg i rätt

riktning mot ett ökat stöd från statsmakternas sida för den värdefulla slöjdundervisningen,

och bifaller riksdagen därför vad sålunda föreslagits.

De härför beräknade merkostnaderna, 34,000 kronor, hava icke givit

riksdagen anledning till erinran.

Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget om en ökning av den årliga

undervisningstiden från 124 timmar till 128 timmar har riksdagen funnit

beaktansvärt. Härigenom skulle framförallt en bättre överensstämmelse

ernås mellan slöjdundervisningen och den effektiva lästiden för folkskolans

övriga ämnen. Med hänsyn till de härmed förenade kostnaderna, av överstyrelsen

beräknade till omkring 82,000 kronor, har riksdagen emellertid

icke för närvarande ansett sig böra fatta beslut i ärendet.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

I skrivelse den 31 augusti 1935 har skolöverstyrelsen erinrat, att 1935 års

riksdag beslutat, att staten skulle övertaga de delar av de kontanta minimiarvodena

för lärare i slöjd, som hittills påvilat skoldistrikten. Då emellertid

nämnda beslut komme att tillämpas från och med den 1 juli 1936 och förskottsutbetalning

av statsbidraget till slöjdundervisningen icke ägde rum,

komme den ökning i medelsbehovet, som vore föranledd av ifrågavarande

ändrade grunder för statsbidragets utgående, att kräva täckning först vid

den medelsrekvisition, som verkställdes vid början av budgetåret 1937/1938,

då nya anslag för ändamålet stöde till förfogande.

I skrivelse den 30 september 1935 har överstyrelsen beräknat medelsbehovet

under förevarande anslag för nästkommande budgetår och därvid

funnit anslaget kunna i riksstaten för budgetåret 1936/1937 uppföras med

oförändrat belopp eller 2,665,000 kronor.

Överstyrelsen har vidare i förstnämnda skrivelse ifrågasatt vissa ändringar

i gällande restriktiva bestämmelser angående statsbidrag till undervisning i

slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor och särskilda slöjdskolor. I sådant

avseende har överstyrelsen hemställt dels att maximibeloppet av det för

slöjdavdelning utgående statsbidraget finge beräknas efter en årlig undervisningstid

av 128 i stället för 124 timmar, dels att minimiarvodet till lärare

i slöjd höjdes från 1 krona till 1 krona 20 öre för undervisningstimme,

dels ock att skoldistrikt finge av statsmedel erhålla bidrag till lärares avlöning,

beräknat efter 1 krona 20 öre för undervisningstimme, med högst 153

kronor 60 öre för slöjdavdelning under helt redovisningsår.

Ett bifall till skolöverstyrelsens berörda förslag skulle enligt överstyrelsens

beräkningar medföra — inberäknat kostnaderna för statens övertagande av

den hittillsvarande kommunala andelen av lärararvodena, uppskattade till

336,000 kronor — en utgiftsökning av 866,000 kronor, varav 110,000 kronor

belöpte å den föreslagna utsträckningen av antalet undervisningstimmar.

Överstyrelsen har emellertid framhållit, att denna ökning i medelsbehovet

på grund av gällande rekvisitionsförfarande icke behövde föranleda någon

anslagshöjning för budgetåret 1936/1937.

Statskontoret har i utlåtande den 9 oktober 1935 anfört, att, därest Kungl.

Majit skulle finna det statsfinansiella läget medgiva ett tillmötesgående av

skolöverstyrelsens förevarande framställning, syntes i första hand förslaget

örn ökning av det årliga antalet undervisningstimmar från 124 till 128 böra

vinna avseende.

Departementschefen har för egen del anfört:

Skolöverstyrelsens förslag i fråga örn ändrade bestämmelser för statsbidrag

till undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor och särskilda slöjdskolor

anser jag mig icke nu kunna biträda. Förslaget åsyftar — förutom

en mindre ökning av antalet undervisningstimmar — i första hand en förhöjning

av lärararvodena. Enligt min uppfattning synes i stället ett understödjande

från statsmakternas sida av den för folkskolan betydelsefulla slöjdundervisningen

böra i främsta rummet inriktas på att ett så stort antal

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr S. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärjungar som möjligt bliva satta i tillfälle att bibringas de färdigheter, ifrågavarande

undervisning är avsedd att befordra. Ett steg i denna riktning togs

också vid 1935 års riksdag genom den då beslutade uppmjukningen av 1933

års bestämmelser i fråga örn minimiantalet lärjungar. I trots av denna

uppmjukning bliva på grund av nu gällande bestämmelser ett stort antal

barn utestängda från den för vår folkuppfostran så viktiga slöjdundervisningen,

särskilt vid de i Norrland ganska talrikt förekommande mindre

folkskolorna. Jag anser därför starka skäl tala för att en ändring av ifrågavarande

bestämmelser kommer till stånd, i syfte att bereda ökat antal lärjungar

tillfälle att deltaga i berörda undervisning. I sådant avseende får

jag förorda, att den år 1933 i besparingssyfte uppställda fordran på

ett minimiantal lärjungar av 6 — en bestämmelse, som föranlett att

slöjdundervisningen måst nedläggas vid ett stort antal skolor — ändras

därhän, att berörda minimisiffra bestämmes till 3. Liksom hittills bör

vid ett underskridande av normalminimisiffran 10 gälla, att slöjdavdelningen

skall bestå av samtliga i skolan inskrivna, det egentliga folkskolestadiet

tillhörande gossar, respektive flickor, vilka skäligen kunna deltaga

i slöjdundervisningen. Vid ett bifall till detta förslag synes det av 1935

års riksdag lämnade medgivandet örn inräknande under viss förutsättning

i slöjdavdelning för flickor, tillhörande folkskolestadiet, av flickor från

småskolestadiet komma att i stort sett sakna praktisk betydelse, varför

bestämmelserna härom från och med nästkommande budgetår böra

upphöra att gälla. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de

närmare föreskrifter, som föranledas av ett biträdande från riksdagens sida

av vad jag i fråga örn minimiantalet lärjungar i slöjdavdelning sålunda

förordat.

Enligt vad jag under hand inhämtat från skolöverstyrelsen, skulle den

av mig nu förordade ändringen hava till följd, att omkring ett tusen slöjdavdelningar

skulle tillkomma. Kostnaderna härför torde kunna uppskattas

till i runt tal 124,000 kronor. På grund av gällande rekvisitionsförfarande

komma ifrågavarande merkostnader icke att behöva beräknas å riksstaten

för nästkommande budgetår, varför någon höjning av förevarande anslag

icke av denna anledning är påkallad.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsberäkningar ansett anslaget kunna för

budgetåret 1936/1937 uppföras med oförändrat belopp eller 2,665,000 kronor.

Jag har icke funnit anledning föreligga att frångå detta förslag.

Till stöd för det i motionen I: 57 framförda förslaget har erinrats örn

skolöverstyrelsens ovanberörda, i skrivelse den 31 augusti 1935 gjorda framställning

samt i övrigt yttrats bland annat följande:

I sin skrivelse yttrar skolöverstyrelsen: »När genom beslut av 1933 års

riksdag grunderna för statsbidragets utgående till slöjdundervisningen i besparingssyfte

ändrades, skedde i samband därmed även den ändringen, att

det redan förut knappa timarvodet för undervisning i slöjd nedsattes med

icke mindre än en sjättedel, eller från 1 krona 20 öre till 1 krona, på samma

gång statsbidraget minskades från 1 krona 8 öre till 90 öre. Dock skulle

det högre arvodet och det större statsbidraget fortfarande få utgå för sådan

slöjdundervisning, som handhades av särskilda slöjdlärare med full tjänstgöring

och pensionsrätt i statens pensionsanstalt. -— — — Redan denna

olikhet i tillämpningen, vilken ju rent objektivt sett måste betecknas såsom

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

synnerligen godtycklig, giver den vidtagna åtgärden karaktären av ett provisorium,

som icke i längden torde kunna uppehållas. — — — Statsmakterna

insågo också det sakligt oberättigade i de vidtagna inknappningsåtgärderna

och betonade vid beslutets fattande mycket starkt, att de voro föranledda

uteslutande av budgetära hänsyn. Även statskontoret uttalade, att

det i och för sig syntes förefalla mindre lämpligt att företaga någon sänkning

i det relativt låga slöjdarvodet.

Det har ju icke heller varit statsmakternas mening, att de försämrade

grunderna för utgående av statsbidrag till undervisning i slöjd eller nedsättningen

av slöjdlärararvodet skulle äga stadigvarande natur. Det har

uppenbarligen förutsatts att en återgång till tidigare, mera gynnsamma förhållanden

borde ske, så snart det statsfinansiella läget sådant kunde medgiva.

--— Under uttalande av den förhoppningen att budgetära skäl

icke måtte lägga hinder i vägen, finner sig överstyrelsen nu böra hemställa,

att Eders Kungl. Majit täcktes föreslå 1936 års riksdag att besluta, att slöjdlärararvodet

åter mätte, där så icke redan sker, få utgå med 1 krona 20

öre i timmen. Även detta arvodesbelopp är ju en synnerligen låg betalning

för det arbete, varom här är fråga.»

De motioner, som väcktes i ärendet vid 1935 års riksdag (I: 295 och

II: 517), avstyrktes visserligen av statsutskottet, men detta yttrade dock därvid,

att utskottet å andra sidan icke ville underlåta att framhålla, att utskottet

väl insåge det behjärtansvärda i här förevarande motionsvis gjorda yrkanden,

och ville utskottet uttala den förhoppningen, att de statsfinansiella förhållandena

snart skulle medgiva en återgång, helt eller delvis, till tidigare

bestämmelser.

Även ett arvode av 1 krona 20 öre måste sägas vara en relativt låg avlöning

då det gäller sådan utbildning och sådant arbete, som slöjdundervisningen

kräver. Det har även tidigare betonats, att där slöjdundervisningen

handhaves av skolans lärare måste den ske efter lärarens egentliga skoldag,

då även åtskilligt annat arbete för skolans räkning väntar på att utföras.

Därigenom blir undervisningen särskilt tröttande, men andra kompetenta

slöjdlärare är ytterst svårt att anskaffa. Förväntningarna att kommunerna

själva skulle höja beloppet till förutvarande arvode ha blott i ringa grad

uppfyllts, och ingen anledning finnes antaga, att de hädanefter skulle bliva

mer frikostiga. Skall den så viktiga och av barn och målsmän så högt

uppskattade slöjdundervisningen kunna uppehållas och i ännu större utsträckning

upptagas, måste statsmakterna ge densamma det ytterligare stöd,

varav den är i trängande behov. Då nu det statsfinansiella läget synes

kunna medgiva en återgång till det slöjdarvode, som utgick för år 1933,

synes det oss, som tiden vore inne att företaga denna ändring. Ävenledes

torde antalet undervisningstimmar böra utökas, åtminstone till det antal,

skolöverstyrelsen i sin förut citerade skrivelse föreslagit.

De huvudfrågor, kring vilka diskussionen örn här förevarande anslag rört

sig i de av myndigheterna avgivna yttrandena, departementschefens anförande

och de i ämnet väckta motionerna, äro tre: dels en ytterligare uppmjukning

av 1933 års bestämmelser i fråga örn det minimiantal lärjungar,

som slöjdavdelning må omfatta, dels en höjning av det årliga timantal,

för vilket statsunderstöd må utgå, dels ock en höjning av slöjdlärarnas

arvoden.

Utskottet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande förstnämnda fråga har departementschefen framlagt ett förslag,

som synes väl motiverat och bör kunna tillfredsställa alla rimliga

fordringar. I allt beräknas härigenom omkring 1,000 slöjdavdelningar tillkomma.

Särskilt för de talrika mindre folkskolorna i Norrland kommer

den förordade sänkningen av minimiantalet lärjungar att betyda mycket.

Kostnadsökningen för denna uppmjukning i fråga om minimibestämmelserna

har beräknats till omkring 124,000 kronor. Vad sålunda föreslagits finner

sig utskottet böra tillstyrka.

De i motionerna framförda yrkandena avse de båda andra huvudfrågorna,

där departementschefen icke för närvarande ansett sig kunna förorda någon

förändring. Yrkandena rörande det årliga timantalet på sätt skolöverstyrelsen

hemställt avse i allmänhet en ökning från 124 till 128 timmar. I

motionen I: 97 hemställes örn en ökning till 136 timmar. Av formuleringen

av motionen II: 174 synes framgå, att även här en ökning av timantalet

till 136 avsetts. I motionen II: 410 beröres ej frågan örn timantalet.

Beträffande arvodena påyrkas i samtliga motioner ett återgående till

de belopp, som utgingo före den av 1933 års riksdag vidtagna reduceringen.

På sätt i motionen I: 133 erinrats, föreslog skolöverstyrelsen år 1934 —

alltså redan året efter nedsättningen av timtalet — en utökning av undervisningstiden

från 124 till 128 timmar för att ernå en bättre överensstämmelse

mellan slöjdundervisningen och den effektiva lästiden för folkskolans övriga

ämnen, därest lästiden omfattar åtta månader. Den ökade betydelse, undervisningen

i praktiska ämnen numera tillmätes, talar också för en utsträckning

av undervisningstiden. Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka, att

åtgärder vidtagas i denna riktning. I överensstämmelse med skolöverstyrelsens

förslag synes timantalet böra bestämmas till 128. Enligt överstyrelsens

beräkningar skulle kostnadsökningen härför uppgå till 110,000

kronor.

Frågan om ett återförande av slöjdarvodena till de före budgetåret 1933/

1934 gällande grunderna har på grund av i ämnet väckta motioner varit

föremål för riksdagens prövning vid både 1934 och 1935 års riksdagar.

De vid 1934 års riksdag väckta motionerna avstyrktes av statsutskottet med

den motiveringen, att de skäl, som föranlett 1933 års riksdag att i huvudsak

biträda Kungl. Maj:ts då framlagda förslag, enligt utskottets uppfattning

allt fortfarande förelågo. Vid sin behandling av de vid 1935 års

riksdag i ämnet väckta motionerna framhöll statsutskottet, att utskottet väl

insåge det behjärtansvärda i de i dessa motioner gjorda yrkandena, och

uttalade utskottet tillika den förhoppningen, att de statsfinansiella förhållandena

snart skulle medgiva en återgång, helt eller delvis, till tidigare bestämmelser.

Enligt utskottets uppfattning kunna de statsfinansiella skäl, som år

1933 förelågo för det då fattade beslutet, knappast längre anföras för ett

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

bibehållande av här ifrågavarande arvoden vid deras nuvarande, allmänt

såsom för låg erkända nivå. Då vidare en höjning av arvodena till tidigare

fastställda belopp synes utskottet väl motiverad med hänsyn till slöjdundervisningens

stora betydelse, tillstyrker utskottet de härom framförda yrkandena.

Skolöverstyrelsens i statsverkspropositionen återgivna beräkningar

giva vid handen, att kostnadsökningen härför torde kunna uppskattas till

omkring 420,000 kronor.

Utskottet föreslår i det följande riksdagen att besluta erforderliga föreskrifter

i anledning av vad sålunda tillstyrkts.

Mot vad i övrigt under här förevarande punkt av departementschefen

anförts och hemställts har utskottet icke funnit något att erinra. De förändringar

i nu gällande bestämmelser, som av utskottet tillstyrkts, komma

på grund av gällande rekvisitionsförfarande icke att föranleda något behov

av anslagsökning för nästkommande budgetår.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Normans m. fl. och herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda

motioner (I: 97 och II: 174), sistnämnda motion såvitt

nu är i fråga, samt med bifall till herr Jacobssons

m. fl., herr Hamrins m. fl. och herr Anderssons i Rasjön

m. fl. samt herr Bagges m. fl. och herr Skoglunds m. fl.

ovannämnda motioner (II: 410, I: 57 och II: 136 samt 1:133

och II: 303), motionen II: 410 såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande ändringar i gällande grunder för

utgående av statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola, att träda i

tillämpning från och med den 1 juli 1936 och med rätt för

Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som i

anledning härav må finnas erforderliga:

1. Lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning

i slöjd för gossar eller för flickor vid folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola, skall, därest statsbidrag

utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla minst 1 krona

20 öre för varje undervisningstimme.

2. Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd, må av

statsmedel erhålla bidrag till lärarens avlöning efter 1 krona

20 öre för undervisningstimme, dock att i intet fall statsbidraget

må utgå med högre belopp för slöjdavdelning under

ett redovisningsår än 153 kronor 60 öre, motsvarande statsbidrag

för 128 timmar.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

3. Å det egentliga folkskolestadiet må slöjdavdelning omfatta

ett lägre antal deltagare än 10, dock lägst 3, under

förutsättning att den består av samtliga i skolan inskrivna,

detta stadium tillhörande gossar, respektive flickor, vilka

prövas skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd

vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,665,000

kronor.

148:o) Folkskolor m. m,: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. Folkskolor m. m.:

Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern. Folkskolor

m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter. Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. Kungl. Maj:t har

(punkt 145, sid. 384 och 385) föreslagit riksdagen att anvisa för budgetåret

1936/1937

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 295,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

ett förslagsanslag av 70,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter ett förslagsanslag av 230,000 kronor;

dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr G. Nyblom väckt motion (II: 233), vari hemställts, att

riksdagen måtte såsom villkor för erhållande av bidrag till avlöning av

lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. uppställa, att

vid skolkökskurserna användes smör och icke margarin.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

De av Kungl. Majit under här förevarande punkt framlagda anslagsäskandena

för nästkommande budgetår, vilka icke innebära någon ändring

i de nu utgående anslagen, hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad angår det i motionen II: 233 framförda yrkandet vill utskottet framhålla,

att det visserligen är önskvärt att smör kommer till användning vid

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

skolkökskurserna, men att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka, att detta

uppställes som villkor för utgående av statsbidrag.

Utskottet hemställer alltså

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

anvisa för budgetåret 1936/1937

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor

i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag

av 295,000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare

åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem

intagna barn i skolåldern ett förslagsanslag av 70,000

kronor;

c) till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande

i rikets nordligaste gränsorter ett förslagsanslag av 230,000

kronor;

d) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för

skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn ett förslagsanslag

av 35,000 kronor;

II. att herr Nybloms ovannämnda motion (II: 233) ej må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

149:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Kungl. Majit har

(punkt 146, sid. 385 och 386) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:

Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid

skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. Bergqvist

(I: 192) och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl (II: 414),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att statsbidrag till avlönande av

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid arbetsstugor tillhörande

stiftelserna Norrbottens och Västerbottens läns arbetsstugor må utgå med

belopp, som motsvarar hela grundlönen med ålderstillägg.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6,000 kronor.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har i motionen I: 192

anförts följande:

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Enligt kungl, kungörelsen den 8 juni 1928, nr 292, åtnjuta föreståndarinnor

vid skolhem och föreståndarinnor vid arbetsstuga lika grundlön och

ålderstillägg. Statsbidraget utgår också med lika belopp, nämligen med nio

tiondedelar av grundlönen samt hela ålderstillägget.

På grund av riksdagens beslut 1935 kommer från och med den 1 juli

1936 statsbidraget till avlönande av föreståndarinna vid skolhem att utgå

med belopp, som motsvarar hela grundlönen jämte ålderstillägg.

Motsvarande höjning av statsbidraget för föreståndarinna vid arbetsstuga

är icke beslutad. Orsaken till att frågan örn statsbidraget för arbetsstugornas

föreståndarinnor icke upptogs i propositionen 174/1935 torde ha varit, att

det då närmast gällde att lätta kommunernas utgiftsbörda och att arbetsstugorna

förvaltas av särskilda stiftelser. Såväl sakliga som praktiska skäl

(enhetliga statsbidragsbestämmelser) tala emellertid för att statsbidraget som

hittills får utgå med samma belopp för föreståndarinnor vid arbetsstugor

som vid skolhem. Båda fylla ju fullkomligt likartade viktiga uppgifter i

det allmännas tjänst.

För närvarande finnas vid arbetsstugorna i Norrbotten och Västerbotten

24 föreståndarinnor och 12 biträdande föreståndarinnor. Ökningen av statsbidraget

skulle bli 24 x 120 kronor = 2,880 kronor + 12 x 90 kronor = 1,080

kronor. Sammanlagt skulle alltså krävas en merutgift av 3,960 kronor.

Utskottet. Såsom i motionerna erinrats, åtnjuta föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och vid arbetsstugor lika grundlön och ålderstillägg.

Statens bidrag till deras avlöning har tidigare utgått efter sammil

grunder, nämligen med nio tiondelar av grundlönen jämte hela ålderstillägget.

Enligt 1935 års riksdags beslut utgår emellertid numera, vad förstnämnda

kategori beträffar, statsbidrag motsvarande hela grundlönen med ålderstillägg.

På de skäl, som i motionerna framförts, finner sig utskottet böra tillstyrka,

att statsbidrag jämväl må utgå för den återstående tiondelen av grundlönen

för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid arbetsstugor,

varigenom ånyo likartade bestämmelser skulle komma att gälla för här ifrågavarande

båda grupper av befattningshavare. Kostnaderna härför hava i

motionerna för budgetår beräknats till 3,960 kronor.

Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till erinran.

De förändringar i nu gällande bestämmelser, som av utskottet tillstyrkts,

komma på grund av gällande föreskrifter rörande rekvisition av statsbidrag

för ändamålet icke att föranleda något behov av anslagsökning för nästa

budgetår.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till herr Bergqvists och herr Holmdahls

ovannämnda motioner (I: 192 och II: 414) besluta, att statsbidrag

till avlönande av föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid arbetsstugor, tillhörande stiftelserna Norr
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

bottens och Västerbottens läns arbetsstugor, må utgå efter

samma grunder, som gälla för motsvarande befattningshavare

vid skoldistrikt tillhörigt skolhem;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

oell biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 106,000

kronor.

150:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på

grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 147) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

151 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag

till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 148) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, anvisa för budgetåret 1936/1937

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem ett förslagsanslag

av 900,000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn ett förslagsanslag av 200,000

kronor.

152:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 149, sid. 387—

390) och under erinran, att anslag till förevarande ändamål ej utgått sedan

budgetåret 1932/1933, får utskottet — som ej har något att erinra mot förslaget

att ifrågavarande bidragsverksamhet må omfatta hela landet och ej

blott, såsom tidigare varit fallet, vissa delar av Norrland — hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (puukt 150, sid. 391—394) och under

erinran, att förevarande anslag är en följd av 1935 års riksdags beslut örn

statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m., hemställer

utskottet,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

förslagsanslag av 3,800,000 kronor.

154:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor. Kungl. Majit har (punkt 151, sid. 394—398) föreslagit

riksdagen, att till Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 50,000

kronor, att utgå enligt de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Hage väckt motion (lii 318), vari hemställts, att riksdagen

måtte till Folkskolor m. m.i Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 75,000

kronor, att utgå enligt de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Anslag till förevarande ändamål har ej utgått sedan budgetåret 1933/

1934. Jämlikt riksdagens skrivelse nr 223/1925 var anslaget avsett bland

annat för att bereda nedsättning i biljettpriset vid färd å statens järnvägar

av medellösa eller svagt bemedlade barn vid småskola eller folkskola m. fl.

skolor i stad, köping eller municipalsamhälle, då barnen utsändes till landet

under ferierna för att vistas där under minst fjorton dagar. Nedsättningen

vid ferieresor kunde alltså icke utnyttjas för barn från landsbygden.

I samband med sitt beslut om anslaget för budgetåret 1931/1932 anhöll

riksdagen, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida och

under vilka förutsättningar sådan prisnedsättning för färd å statens järnvägar,

som enligt för det dåvarande gällande bestämmelser eljest förekomma

vid folkskolebarns ferie- och studieresor, kunde äga rum även vid ferieresor,

som av barn från landsbygden inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län företoges för att i hälsovårdssyfte vistas utom hemorten

under minst fjorton dagar, ävensom för riksdagen framlägga berörda

utredning och det förslag, vartill densamma kunde giva anledning.

Genom beslut den 8 maj 1931 anbefalldes järnvägsstyrelsen och skolöverstyrelsen

att gemensamt verkställa den av riksdagen begärda utredningen.

Med ett den 11 december 1931 dagtecknat utlåtande hade ämbetsverken

inkommit med den begärda utredningen, utmynnande i en anslagsökning

av omkring 20,000 kronor. Därvid hade emellertid skolöverstyrelsen med

hänsyn till cirkuläret angående återhållsamhet i avseende å anslagsäskanden

till riksdagen icke ansett sig böra framlägga förslag i ämnet, och järnvägsstyrelsen

hade förklarat sig icke hava något att erinra mot att, när tidpunkten

kunde anses lämplig, en mer eller mindre omfattande utsträckning,

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

eventuellt en sådan, som riksdagen tänkt sig, bleve genomförd — blott statens

järnvägar erhölle kompensation för därav föranledd inkomstminskning.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1935, vari hemställts om

anslagets återupptagande, anfört bland annat följande:

Såsom närmare framginge av järnvägsstyrelsens och skolöverstyrelsens

ovannämnda yttrande den 11 december 1931, funne överstyrelsen starka skäl

tala för en utsträckning av rätt till prisnedsättning vid ferieresor för barn

från landsbygden i vissa delar av Norrland. Under nuvarande förhållanden

ansåge sig emellertid överstyrelsen icke böra framlägga förslag om ändring

av de grunder för rätt till åtnjutande av nedsättning vid studie- och ferieresor,

som varit gällande, då anslag av riksdagen senast beviljades. Däremot

hemställde överstyrelsen, att Kungl. Majit måtte finna skäl föreligga

till att av riksdagen ånyo utverka anslag till här ifrågavarande resor i huvudsaklig

enlighet med nyssnämnda förut gällande grunder.

Departementschefen har för egen del yttrat följande:

Föreliggande anslagsäskande avser ett ändamål, som av humanitära skäl

och ur uppfostringssynpunkt är i hög grad behjärtansvärt. Jag anser mig

med hänsyn härtill böra förorda, att det tidigare utgående men under de

senaste åren av statsfinansiella skäl indragna anslaget till ferie- och studieresor

nu återupptages.

I likhet med skolöverstyrelsen vill jag för närvarande icke ifrågasätta

någon ändring av de grunder för rätt till åtnjutande av nedsättning av

biljettpriserna vid ferie- och studieresor, som gällde, då statsanslag för berörda

ändamål senast anvisades. Jag förutsätter alltså, att nämnda grunder

i huvudsak tillämpas under nästa budgetår.

Vad statsanslagets storlek beträffar, har skolöverstyrelsen framhållit, att

det vore sannolikt, att medelsåtgången icke skulle under det första året av

anslagets förnyade utgående bliva så stor som under tidigare anslagsperioder,

samt föreslagit, att anslaget skulle bestämmas till allenast 50,000 kronor,

varemot järnvägsstyrelsen funnit sistnämnda belopp för lågt och ansett, att

anslagsbeloppet borde upptagas till 75,000 kronor. Med hänsyn till vad

överstyrelsen anfört och på grund av den minskning i anslagsbelastningen,

som torde bliva en följd av den av järnvägsstyrelsen berörda taxeändringen

från och med den 1 maj 1933, anser jag mig böra för nästa budgetår beräkna

anslaget till förslagsvis 50,000 kronor.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att förhållandena medgivit ett åter.

upptagande på riksstaten av anslag för här ifrågavarande ändamål.

Det av Kungl. Majit nu, i överensstämmelse med vad av skolöverstyrelsen

hemställts, äskade beloppet å 50,000 kronor är av samma storlek som det

vilket anvisades för budgetåret 1932/1933, d. v. s. sista året före anslagets

indragning. I motionen lii 318 har, i överensstämmelse med järnvägsstyrelsens

förslag, yrkats en höjning av anslaget till 75,000 kronor. I motionen

har tillika särskilt framhållits, att anslaget bör med ett väl tilltaget

belopp få användas för folkskolebarn från avlägsna och isolerade bygder

med hårt klimat, därest resekostnaderna för barnen bliva synnerligen höga.

Utskottet håller före, att redan med det av Kungl. Majit äskade beloppet

Utskottet.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

denna behjärtans värda verksamhet kan ernå en ganska betydande omfattning.

Utskottet finner sig på grund härav icke böra gå utöver Kung],

Maj:ts förslag i ämnet. Någon mera principiell ändring av tidigare tillämpade

bestämmelser för utgående av understöd från anslaget, på sätt i

motionen II: 318 synes hava ifrågasatts, finner sig utskottet sakna anledning

förorda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Hages ovannämnda motion (II: 318)

i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till

Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferie- och

studieresor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 50,000 kronor, att utgå enligt de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

155:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 18,500 kronor.

156:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska

barn i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning

för svenska barn i utlandet för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 15,800 kronor, att för ändamålet utgå:

i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000

kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris

med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

157:o) Undervisning och uppfostran i Sverige av utlandssvenskars

barn. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar G. Rahmn och E. Löfgren (I: 41) och den andra inom andra kammaren

av herr Cl. Lundskog m. fl. (II: 133) har hemställts, att riksdagen

måtte under i motionerna angivna förutsättningar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 20,000 kronor för beredande av möjlighet åt utlandssvenskars

barn att erhålla undervisning och uppfostran i Sverige.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 41.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

125

Utskottet vill icke förneka, att goda skäl kunna anföras för att från det

allmännas sida åtgärder vidtagas för att underlätta för i utlandet bosatta

svenskar att giva sina barn uppfostran i Sverige.

Det förslag i denna riktning, som i motionerna I: 41 och II: 133 framlagts,

finner sig utskottet emellertid åtminstone för närvarande icke kunna

tillstyrka. Först och främst äro konsekvenserna omöjliga att överblicka

utan närmare utredning. Vidare torde förslag i en fråga av denna art,

just med hänsyn till därmed möjligen förenade kostnader och andra konsekvenser,

böra avgöras av riksdagen först efter av Kungl. Majit gjord

framställning. Slutligen vill utskottet framhålla, att de för varje barn

beräknade kostnaderna förefalla att vara synnerligen höga, även om, utöver

föräldrarnas bidrag med en tredjedel, ytterligare bidrag från andra håll med

en tredjedel för närvarande synes kunna påräknas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herrar Rahmns och Löfgrens samt herr Lindskogs

m. fl. ovannämnda motioner (I: 41 och II: 133) icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

158:o) Resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande

läroanstalter. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herr D. Norman m. fl. (I: 96) och den andra inom andra kammaren

av fru Vira Eklund m. fl. (II: 242), har hemställts, att riksdagen måtte

till resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande läroanstalter

för budgetåret 1936/1937 bevilja ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor

att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 96.

Utskottet förbiser icke betydelsen av ett återupptagande å riksstaten av

anslag för det i motionerna I: 96 och II: 242 omförmälda ändamålet. I anslutning

till sin uti detta utlåtande i annat sammanhang angivna principiella

ståndpunkt i fråga örn de lärarkategorier vid läroverken m. fl. läroanstalter,

som under nästkommande budgetår böra komma i åtnjutande av resestipendier,

finner sig utskottet emellertid icke kunna tillstyrka vad i dessa motioner

yrkats.

Utskottet hemställer alltså

att herr Normans m. fl. och fru Vira Eklunds m. fl. ovannämnda

motioner (I: 96 och II: 242) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

159:o) Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkoch

småskolor. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

Utskottet.

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

kammaren av herr I). Norman m. fl. (1:95) och den andra inom andra

kammaren av fru Vira Eklund m. fl. (II: 241) har hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1936/1937 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000

kronor till allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande och på de villkor

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 95.

Utskottet vill icke förneka, att det ändamål, för vilket i här förevarande

motioner anslag begärts, är av betydelse för arbetet vid folk- och småskolorna

på grund av de impulser, varav dessa skolors lärare genom deltagande

i dylika kurser kunna bliva delaktiga. Utskottet håller emellertid före, att

ett förslag örn återupptagande av dessa kurser närmast torde få anses ankomma

på Kungl. Majit.

I detta sammanhang vill utskottet erinra därom, att utskottet under punkt

127:o) i det föregående tillstyrkt Kungl. Majits förslag örn anvisande av

medel till fortbildningskurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter samt att enligt departementschefens uttalande dessa kurser böra

stå öppna för lärare inom folkundervisningen.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herr Normans m. fl. och fru Vira Eklunds m. fl. ovannämnda

motioner (I; 95 och lii 241) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

160:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 154, sid. 400—404), vilket innebär en anslagsminskning med

2,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/

1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i fråga örn nomadskolinspektören)

tjänstgöringspenningar och ortstilllägg

....................kronor 56,600

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

Avlöning sstater.

A. Nomadskolinspektören.

Lön..........i.................i.............3,500

Anni.: Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor.

Tjänstgöringspenningar.............................1,800

Kronor

Ortstillägg ..................................... 500

B. Nomadskolor inom Norrbottens län.

5,800

1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, manlig.......................

2,600

2 d:o, manliga.......................................

Anm.: För angivna tre lärare kan lönen efter 5 år höjas med 300 kronor,

efter 10 år med ytterligare 300 kronor och efter 15 år med än ytterligare

300 kronor.

5,200

1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, manlig.......................

1,800

1 d:o, kvinnlig.......................................

1,600

15 d:o, kvinnliga......................................

Anm.: För sistnämnda sjutton lärare kan lönen efter 5 år höjas med 150

kronor, efter 10 år med ytterligare 150 kronor och efter 15 år med än ytter- ligare 150 kronor.

C. Nomadskolor inom Västerbottens län.

24,000

1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, kvinnlig......................

1,600

3 d:o, kvinnliga......................................

Anm.: För angivna fyra lärare kan lönen efter 5 år höjas med 150 kronor,

efter 10 år med ytterligare 150 kronor och efter 15 år med än ytterligare

150 kronor.

D. Nomadskolor inom Jämtlands län.

4,800

1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende

2,600

är likställd med sådan lärare, manlig.......................

Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor, efter 10 år med ytter- ligare 300 kronor och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor.

1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende

1,800

är likställd med sådan lärare, manlig.......................

1 d:o, kvinnlig.......................................

1,600

2 d:o, kvinnliga......................................

Anm.: För sistnämnda fyra lärare kan lönen efter 5 år höjas med 150 kronor,

efter 10 år med ytterligare 150 kronor och efter 15 år med än ytterligare

150 kronor.

3,200

Summa kronor

56,600

b. Ålderstillägg, förslagsvis.....kronor 8,200

c. Fyllmidsarvoden åt vikarier, för
slagsvis

................ » 5,800 70,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . . kronor 7,380

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . » 17,020

Summa förslagsanslag kronor 95,000;

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.

161:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 155, sid. 404—408), vilket innebär en anslagshöjning med 4,100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.

162:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. Nomadskolor: Gratialer. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid

folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå ett förslaqsanslaq av

800 kronor;

b) till Nomadskolor: Gratialer ett anslag av 1,075 kronor.

163:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor.

Kungl. Majit har (punkt 157, sid. 408) föreslagit riksdagen

att till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av

4,300,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels förutnämnda inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.

väckta motion (II: 410), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte

besluta för budgetåret 1936/1937 att arvodena för undervisningen i fortsättnings-

och ersättningsskolor må utgå med respektive samma minimibelopp,

som voro stadgade före nedsättningen år 1933;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar G. Rahmn och E. Sjödahl (I: 134) och den andra inom andra kammaren

av herr R. Lundgvist m. fl. (II: 301), vari hemställts, att riksdagen

måtte fastställa arvodet till lärare i fortsättnings- och ersättningsskolor till

de belopp för undervisningstimme, som voro gällande, då 1933 års riksdag

genomförde viss nedsättning i dessa arvoden, samt att riksdagen vid ett bifall

till detta yrkande måtte besluta den därav betingade höjningen av det

ordinarie förslagsanslaget till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor;

dels en inom första kammaren av herrar J. Bergman och J. Björck väckt

motion (I: 93), vari hemställts, att riksdagen må

ej mindre för budgetåret 1936/1937 fastställa arvodet till lärare i fortsättningsskola

och ersättningsskola för undervisningstimme i fortsättningsskola

till minst 2 kronor och 50 öre och för undervisningstimme i ersätt
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

ningsskola till minst 1 krona 50 öre, dock att arvodet för undervisning i

manlig och kvinnlig slöjd skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola

minst 1 krona och 75 öre, för undervisningstimme i ersättningsskola

minst 1 krona och 25 öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål

i fortsättningsskola minst 2 kronor för undervisningstimme, ävensom

att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i den mån undervisningen i

kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingår däri, till lärare, som förklarats

därtill berättigad, arvodet skall utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme,

samt att statsbidragen till avlönande av dessa lärare måtte utgå med

belopp, motsvarande minimiarvodena;

än även besluta den av ett bifall till detta yrkande betingade höjningen

av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor;
dels

ocfc en inom samma kammare av herr D. Norman m. fl. väckt motion

(I: 94), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att minimiarvodet

för och statsbidraget till undervisningen i fortsättningsskolan och ersättningsskolan

från och med den 1 juli 1936 bestämmes efter de grunder, som

gällde före år 1933, och att riksdagen anvisar härför behövliga medel.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan,

till motionerna II: 410, I: 134, I: 93 och I: 94.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket förutsätter oförändrade grunder för avlöning

åt lärare vid fortsättningsskolor och statsbidrag därtill, innebär en av den

ökade belastningen betingad anslagshöjning med 200,000 kronor.

Enligt före budgetåret 1933/1934 gällande bestämmelser skulle arvodet

till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola utgöra för undervisningstimme

i fortsättningsskola minst 2 kronor 50 öre och för undervisningstimme

i ersättningsskola minst 1 krona 50 öre, dock att arvodet för undervisning

i manlig eller kvinnlig slöjd skulle utgöra för undervisningstimme

i fortsättningsskola minst 1 krona 75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola

minst 1 krona 25 öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål

i fortsättningsskola minst 2 kronor för undervisningstimme,

ävensom att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i den mån undervisning

i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingick däri, till lärare, som

förklarats därtill berättigad, arvodet skulle utgå med minst 3 kronor för

undervisningstimme. Statsbidrag till avlönande av dessa lärare utgick med

belopp motsvarande de sålunda fastställda minimiarvodena. Däremot utgick

icke dyrtidstillägg av statsmedel å ifrågavarande arvoden.

Jämlikt beslut av 1933 års riksdag hava nämnda ersättningsgrunder från

och med den 1 juli 1933 ändrats därhän, att arvodet till lärare i fortsättningsskola

och ersättningsskola skall utgöra för undervisningstimme i fort
Bihang

till riksdagens jjrotokoll 11)36. 6 sami. Nr 8. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sättningsskola minst 2 kronor och för undervisning i ersättningsskola minst

1 krona 35 öre, dock att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig

slöjd skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona

50 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona 10 öre

samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola minst

2 kronor för undervisningstimme, ävensom att för undervisning i ämnet

arbetskunskap, i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål

ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet skall

utgå med minst 2 kronor 50 öre för undervisningstimme.

Till stöd för det i motionen I: 93 framförda yrkandet har anförts bland

annat följande:

Då departementschefen i 1933 års statsverksproposition ansåg sig böra

föreslå nedsättning i de dittills utgående arvodena var denna åtgärd uteslutande

föranledd av de statsfinansiella förhållandena.

Här ifrågavarande arvodesminskning har nu varit beståndande i tre år.

Då frågan örn en återgång till före budgetåret 1933/1934 gällande bestämmelser

på grund av motioner senast var föremål för behandling vid 1934

års riksdag, uttalade statsutskottet i yttrande (nr 8: 150) över nämnda motioner

såsom skäl för avstyrkande av desamma, att denna fråga så nyligen

prövats av Kungl. Majit och riksdag, och att ett bifall till vad i motionerna

yrkats skulle medföra en betydligt ökad belastning av riksstatens utgiftssida.

Aven här anfördes alltså statsfinansiella skäl som orsak till bibehållande

av den tidigare företagna nedskärningen.

Såväl departementschefens som statsutskottets uttalanden i denna fråga

få väl anses innebära att det ej kan ha varit vare sig Kungl. Majda eller

riksdagens avsikt att låta arvodesminskningen bestå längre än som motiverades

av den ekonomiska krisen.

Ehuru det statsfinansiella läget i år så förbättrats, att Kungl. Majit ej endast

kunnat i väsentliga avseenden föreslå återgång till före kristiden beviljade

anslag på olika områden utan därjämte även anvisa medel för nya

anslagsbehov och sänkning av skatten, har dock anslaget till avlönande av

lärare i fortsättningsskola upptagits med det från och med budgetåret 1933/

1934 reducerade beloppet.

Då enligt skolöverstyrelsens bestämda mening denna arvodesminskning

medfört att undervisningen i fortsättningsskolan blivit ifråga om ersättningen

försatt i en missgynnad undantagsställning och att reduceringen endast

kunnat motiveras med statsfinansiella förhållanden synes nu en återgång

till de intill utgången av budgetåret 1932/1933 gällande arvodesbestämmelserna

böra ske. Att märka är, att det här icke är fråga örn en förhöjning

av under normala förhållanden utgående ersättning utan örn att

återställa arvodena till vad som tidigare ansetts skäligt.

Utskottet. Kungl. Majits förslag innebär, att jämväl för nästkommande budgetår de

vid 1933 års riksdag fastställda arvodena till lärare i fortsättningsskola och

ersättningsskola skola utgå. De motionsvis framförda yrkandena avse samtliga

ett återinförande av de till och med budgetåret 1932/1933 utgående

arvodena.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

Ett bifall till vad i motionerna hemställts skulle innebära en kännbar

merutgift för statsverket. Med ledning av de under punkt 191 i 1933 års statsverksproposition,

åttonde huvudtiteln, framlagda beräkningarna kan denna

kostnadsökning antagas uppgå till omkring 950,000 kronor. Över huvud taget

synes det utskottet böra sättas i fråga, örn en lönereglering av denna omfattning

bör företagas på grund av enskilda motioner. Häremot tala ytterligare

andra tungt vägande skäl. Det förslag örn införande av sjuårig folkskola,

som numera av Kungl. Majit förelagts riksdagen, berör ingående frågan

örn fortsättningsskolan. Vidare föreligga, såsom utskottet redan tidigare

haft anledning framhålla, möjligheter för att redan till 1937 års riksdag

förslag örn ny lönereglering för de olika lärarkårerna kommer att framläggas.

På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet vad i nu förevarande

motioner yrkats.

Mot Kungl. Majits förslag har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag

samt med avslag å herr Jacobssons m. fl., herrar Rahmns

och Sjödahls samt herr Lundqvists m. fl., herrar Bergmans

och J. Björcks samt herr Normans m. fl. ovannämnda motioner

(II: 410, I: 134 och II: 301, I: 93 och I: 94), motionen

II: 410 såvitt nu är i fråga, till Fortsättningsskolor: Bidrag

till avlöning åt lärare vid fortsättningssicolor för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 4,300,000 kronor.

164:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskoleväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158,

sid. 409), vilket innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningssicolor: Bidrag till centralisering

av fortsättning sskoleväsendet för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

165:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, sid.

409—411), vilket innebär en anslagshöjning med 8,500 kronor och möjliggör

anordnandet av två fortsättningskurser och en begynnelsekurs, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningssicolor: Utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

166:o) Högre folkskolor: Understöd åt högre folkskolor. Kungl.

Majit har (punkt 160, sid. 411—414) föreslagit riksdagen att

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1935/1936

angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid högre folkskola,

skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1936/1937;

dels besluta, att statsbidrag till anordnande av manlig slöjd i högre folkskola

under budgetåret 1936/1937, därest icke skolöverstyrelsen, då särskilda

omständigheter därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i

följande fall:

1) till sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller linjer av dylika skolor,

vilkas undervisning är anordnad i anslutning till teknisk utbildning,

2) till övriga högre folkskolor, i den mån den för nämnda undervisning

anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning;

dels ock till Högre folkskolor: Understöd åt högre folkskolor för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,330,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels förutnämnda inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m.fl.

väckta motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidraget

till slöjdundervisningen vid rikets undervisningsanstalter måtte

utgå efter de grunder, som voro gällande före 1933 års riksdagsbeslut i

frågan;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Sjödahl m. fl. (1:191) och den andra inom andra kammaren av

herr I. Anderson i Norrköping m. fl. (II: 534), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att från och med budgetåret 1936/1937 ytterligare minst tre

högre folkskolor, vilka av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som tidigare anbefallts beträffande vissa högre folkskolor

samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela, försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor, och att under

budgetåret 1936/1937 statsbidrag till dessa skolor må utgå av förslagsanslaget

till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro eller varda bestämda

beträffande yrkesbestämda högre folkskolor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

11:174 och 1:191.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att gällande restriktiva bestämmelser rörande

statsbidrag till högre folkskolor skola oförändrade tillämpas under nästkommande

budgetår, ävensom en anslagshöjning med 35,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:191 och 11:534 framförda yrkandet har

i den förstnämnda motionen anförts följande:

Frågan örn inrättandet av praktiska utbildningsanstalter för ungdom, i

åldern 13—17 år har länge varit föremål för utredning inom vårt land. Ar

1918 togs ett stort steg mot förverkligandet av de önskemål, som under

ärendets behandling framkommit. På de skolformer, som genom riksdagens

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

beslut detta år skapades, har sedan byggts vidare, och man har därvid även

sökt finna en utväg att jämställa skolor för praktisk utbildning med äldre

läroanstalter av mera teoretisk karaktär.

Vid 1933 års riksdag beslöts sålunda:

a) att från och med budgetåret 1933/1934 högst fem yrkesbestämda högre

folkskolor, vilka därtill av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 24 februari 1933 och av utskottet anförts samt i enlighet

med de närmare bestämmelser Kungl. Majit kan finna gott meddela,

försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor;

b) att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa skolor må utgå

ur förslagsanslaget till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro

eller varda bestämda beträffande yrkesbestämda högre folkskolor;

c) att vid högst tre allmänna läroverk eller kommunala mellanskolor, vilka

därtill av Kungl. Majit utses, må i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

24 februari 1933 anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela, från och med budgetåret 1933/1934

försöksvis anordnas en praktisk utbildningslinje;

d) att kostnaden för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget till

de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget till kommunala mellanskolor.

Vid 1935 års riksdag anförde departementschefen uti statsverkspropositionen

följande:

»De försök med inbyggda praktiska linjer i realskolans två högsta klasser,

som pågått sedan år 1933, synas hava omfattats med stort intresse. Betydelsen

av en skolform, som med bibehållande av realskolans syfte att

meddela allmänbildning är i stånd att samtidigt lämna en för blivande

praktisk yrkesverksamhet lämpad undervisning, synes mig ock bliva allt

större år från år. Starka skäl föreligga därför enligt min mening såväl för

att bibehålla de praktiska försökslinjer, som redan anordnats, som ock för

att möjliggöra utvidgade försök i samma riktning. Jag vill förty ansluta

mig till skolöverstyrelsens i detta hänseende avgivna förslag.»

I anslutning härtill hemställde departementschefen bland annat att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att medgiva, att vid en var av ytterligare

högst tre allmänna läroverk eller kommunala mellanskolor, vilka därtill av

Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 24

februari 1933 anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott meddela, från och med budgetåret 1935/1936 försöksvis

anordnas en praktisk utbildningslinje.

Riksdagen beslutade sedermera i enlighet med Kungl. Majits förslag.

Vid tiden för Kungl. Majits beslut i anledning av riksdagens skrivelse i

ärendet år 1933 voro förutom en treklassig yrkesbestämd högre folkskola,

byggd på folkskolans sjunde klass och förlagd till Hälsingborg, fyraåriga

yrkesbestämda högre folkskolor organiserade endast i Stockholm och Orebro.

I följd härav kom en treklassig praktisk mellanskola att inrättas i Hälsingborg,

och tre av de besjutade fyraåriga försöksskolorna att förläggas till

huvudstaden samt en till Örebro, under det att rikets tre största landsortsstäder

förbigingos. Numera finnas dock fyraåriga yrkesbestämda högre folkskolor,

anordnade på samma sätt som förutnämnda praktiska mellanskolor,

i såväl Göteborg som Malmö och Norrköping. Vad skollokaler, övrig ut
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

rustning och lärarnas kompetens beträffar, torde de nämnda städerna kunna

mäta sig med såväl Stockholm som Orebro och Hälsingborg. Malmö och

Norrköping ha redan med dryga kostnader låtet uppföra eller iordningställa

för här ifrågavarande undervisning speciellt avsedda lokaler, och vad Göteborg

beträffar kunna de skolbyggnader, som anvisats för ändamålet, anses

vara fullt ändamålsenliga.

Enligt vår mening böra de fyraåriga högre folkskolorna i examensavseende

jämställas med motsvarande teoretiska skolor, så att icke det förhållande,

att den ena skolformen erbjuder en statskontrollerad och erkänd examen,

men icke den andra, kan försvåra en lämplig fördelning av lärjungematerialet

mellan mera teoretiska och mera praktiska studiebanor. Men det synes

härvid nödvändigt att betona, att de yrkesbestämda högre folkskolorna även

med rätt att anordna praktisk realskolexamen icke böra göras så teoretiska,

att deras karaktär av yrkesbestämda fördunklas. Det vida större antalet

elever går efter att ha genomgått de nuvarande högre folkskolorna direkt

ut i det praktiska livet. Deras gagn av de genomgångna skolkurserna bör

icke i någon mån förringas. Det färre antalet elever fortsätter i andra utbildningsanstalter.

Kurserna synas dock kunna så avvägas, att såväl deras

intressen, som gå omedelbart ut i praktiskt arbete, kunna tillvaratagas som

deras, vilka omedelbart fortsätta studierna å han delsgymnasium, tekniskt

gymnasium eller annorstädes. För den tendens, som uppenbart förefinnes,

nämligen att göra de praktiska utbildningslinjerna alltför lika de teoretiska,

vilja vi allvarligt varna. Huvudsaken är icke att göra de olika linjerna »lika»

utan »likvärdiga», så långt detta går, utan att de praktiska skolorna förlora

sin egenart.

De yrkesbestämda högre folkskolorna ha, uppvuxna inom orter med

skiftande ekonomiskt liv, i vissa avseenden kunnat differentieras allt efter

orternas ekonomiska förhållanden. Därigenom ha de också kunnat ådraga

sig ett starkt intresse från personer, som verka inom vederbörande orts näringsliv.

Det synes oss nödvändigt, att dessa av lokala förhållanden framkallade

särdrag vid de högre folkskolorna, måste kunna bibehållas. En snäv

uniformering av de praktiska skolorna måste med bestämdhet avvisas.

Vid utformandet av såväl kursplaner som examensprov böra hänsyn tagas

till dessa av oss anförda synpunkter. De praktiska skolorna kunna genom

erhållen rätt att anordna praktisk realexamen höjas i anseende samtidigt

som de behålla sin egenart. De intaga redan nu en erkänd och ansedd

plats inom vårt skolväsende och kunna genom att beredas möjlighet att anordna

en statskontrollerad examen med viss därtill knuten kompetens ytterligare

få sin ställning stärkt.

Det synes oss därför önskligt att ytterligare ett antal skolor, dock minst

tre, erhålla rätt att anordna praktisk mellanskoleexamen. Någon ökning av

nu utgående anslag erfordras icke genom ett sådant beslut.

Över sistberörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

yttrande av skolöverstyrelsen, vilket såsom bilaga 2 är fogat vid detta utlåtande.

Det i motionerna T: 191 och II: 534 framförda yrkandet avser en utvidgning

av försöken med praktiska mellanskolor och inbyggda praktiska

realskollinjer. De försök med dylika skolor och linjer, som genom medgivanden

av 1933 och 1935 års riksdagar möjliggjorts, hava, såsom skol
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 135

överstyrelsen i sitt i anledning av motionerna avgivna yttrande framhållit,

slagit väl ut, och erfarenheterna synas hava varit i allo gynnsamma. Utskottet

finner i likhet med motionärerna och överstyrelsen önskvärt, att

denna försöksanordning fortsättes och utvidgas. De högre folkskolor, som i

motionerna närmast avsetts — Göteborgs högre folkskolor, högre folkskolan

i Malmö och Norrköpings högre folkskolor — kunna, på sätt överstyrelsen

framhållit, utan större svårighet ombildas till praktiska mellanskolor, då de

redan under de närmast gångna åren genomgått en omorganisation i avsikt

att, då tillfälle därtill skulle givas, kunna bliva förklarade för praktiska

mellanskolor.

Av nu angivna skäl finner sig utskottet böra tillstyrka vad i motionerna

yrkats.

Någon kostnad för statsverket betyder icke den tillstyrkta ombildningen,

eftersom statsbidrag till de praktiska mellanskolorna icke utgår med större

belopp än till yrkesbestämda högre folkskolor.

På de av skolöverstyrelsen anförda skälen finner sig utskottet böra förorda

att, därest riksdagen biträder vad utskottet sålunda tillstyrkt, beslutet

måtte givas den formen, att de högre folkskolorna i Göteborg, Malmö och

Norrköping, i den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer, försöksvis må anordnas

som praktiska mellanskolor.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare

bestämmelser, avseende bland annat vilka av linjerna vid här ifrågavarande

skolor, som nu böra erhålla rätt att anställa praktisk realexamen.

Det i motionen II: 174 framförda yrkandet, i vad det avser högre folkskolor,

avstyrker utskottet av samma skäl, som tidigare anförts beträffande

motsvarande yrkande i fråga om de allmänna läroverken och de kommunala

mellanskolorna.

Mot vad Kungl. Majit under här föreverande punkt föreslagit har utskottet

icke funnit något att erinra.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Sjödahls m. fl. och herr Andersons

i Norrköping m. fl. ovannämnda motioner (I: 191 och

II: 534) men med avslag å herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda

motion (II: 174), såvitt nu är i fråga,

a) medgiva, att de högre folkskolorna i Göteborg, Malmö

och Norrköping, i den omfattning Kungl. Majit bestämmer,

må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 24 februari 1933 anförts samt i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela,

från och med den 1 juli 1936 försöksvis anordnas

som praktiska mellanskolor;

b) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budget
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

året 1935/1936 angående statsunderstöd till parallellavdelning

av årsklass vid högre folkskola, skola äga motsvarande

tillämpning under budgetåret 1936/1937;

c) besluta, att statsbidrag till anordnande av manlig

slöjd i högre folkskola skall under budgetåret 1936/1937,

därest icke skolöverstyrelsen, då särskilda omständigheter

därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i

följande fall:

1) till sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller linjer

av dylika skolor, vilkas undervisning är anordnad i anslutning

till teknisk utbildning,

2) till övriga högre folkskolor, i den mån den för nämnda

undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst

av denna anställning;

d) till Högre folkskolor: Understöd åt högre folkskolor för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,330,000

kronor.

167:o) Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 161, sid. 414 och 415) hemställer utskottet — under erinran

örn vad utskottet under punkterna 124:o) och 158:o) i det föregående i ämnet

anfört —

att riksdagen må till Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare

i främmande levande språk vid högre folkskolor för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

168:o) Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, sid. 415—423), vilket innebär vissa jämkningar

i gällande restriktiva bestämmelser örn statsbidrag till parallellundervisning

vid folkhögskolorna, åsyftande att undanröja olägenheten av ett alltför

stort elevantal vid undervisning i hushållsgöromål och att möjliggöra

en smidigare anpassning av folkhögskolekursernas anordning efter föreliggande

behov, ävensom en anslagshöjning med 82,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

I) besluta, att till folkhögskola må under budgetåret 1936/

1937 såsom understöd för anordnande av parallellundervisning

utgå, då sådan undervisning med hänsyn till elevernas

olika förkunskaper eller behovet av uppdelning i skilda

arbetslag prövas nödvändig:

a) till envar av folkhögskolas manliga och kvinnliga avdelning

vid huvudkurs och därmed samtidigt pågående kurser

med högst 1,000 kronor samt, då elevantalet inom någon

av de nämnda kurserna överstiger 40, med ytterligare högst

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

1.000 kronor för dylik kurs, dock med sammanlagt högst

4.000 kronor;

b) vid fristående kvinnlig kurs och därtill ansluten andra

årskurs med högst 750 kronor för kurs, samt, då elevantalet

inom någon av de nämnda kurserna överstiger 40, med

ytterligare högst 750 kronor för dylik kurs, dock med sammanlagt

högst 2,250 kronor;

II) till Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

169:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever vid folkhögskolor. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 163, sid. 423 och 424) och under

hänvisning till vad av departementschefen i ämnet anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Folkhögskolor: Stipendier åt elever vid

folkhögskolor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 600,000 kronor.

Abnormundervisningen.

170:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 164, sid. 424—427), vilket

innebär en anslagshöjning med 3,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i gällande avlöningsstat för institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda uppföra ytterligare en befattning såsom

handarbetslärarinna med en avlöning av, förutom bostad

med värme, 2,400 kronor för år, varav 1,600 kronor lön

och 800 kronor tjänstgöringspenningar;

b) i anledning härav öka ej mindre den i avlöningsstaten

uppförda delposten till lön och tjänstgöringspenningar från

61,950 kronor med 2,400 kronor till 64,350 kronor, än även

den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän från

förslagsvis 13,650 kronor med 600 kronor till förslagsvis

14,250 kronor;

c) öka den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, från förslagsvis 3,600 kronor med 600 kronor till

förslagsvis 4,200 kronor;

d) till Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Avlöningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 94,100 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171 :o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, sid. 428—430)

och under hänvisning till vad av departementschefen i ämnet anförts, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 75,800 kronor.

172:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

män: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 29,600 kronor.

173:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, sid. 430 och 431),

vilket innebär en anslagsminskning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda män: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 20,500 kronor.

174:o) Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar.

Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, anvisa för budgetåret 1936/1937

a) till Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar

ett förslagsanslag av 15,700 kronor;

b) till Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Omkostnader

ett förslagsanslag av 14,200 kronor.

175:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169), vilket innebär

anvisande av oförändrat anslagsbelopp till förevarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro,

Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

skola under budgetåret 1936/1937 utgå tillfälliga lönetillägg

enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1935/1936;

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

139

b) förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga

lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret

1936/1937 gälla vad i sådant hänseende blivit för

budgetåret 1935/1936 beslutat;

c) till Vårdanstalten i Lund för ilinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 55,600 kronor.

176:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, sid. 433—

435), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 50,100 kronor.

177:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, sid. 435), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000 kronor.

178:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.

Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Järnvägsresor för blindskölelever jämte åtföljande vårdare

ett förslagsanslag av 6,500 kronor;

b) till Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare

ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

179:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 173, sid. 436) och under erinran, att anslag till förevarande

ändamål på grund av förefintliga reservationer ej anvisats för budgetåret

1935/1936, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,500

kronor.

180:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 174) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 175, sid. 437—442), vilket innebär en anslagshöjning

med 11,500 kronor, hemställer utskottet — under hänvisning till vad av

departementschefen i ämnet anförts —

att riksdagen må

a) till Befrämjande av dövstumundervisningen för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor;

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1936/1937 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor Kungl. Majit bestämmer, utgå ett

belopp av högst 1,000 kronor.

182:o) Bidrag till tysta skolan å Lidingön. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 176) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till tysta skolan å Lidingön för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 10,000 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

183:o) Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 177) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.

184:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till tidning för dövstumma för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000 kronor,

att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

skäl meddela.

185:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 179, sid. 445 och 446), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 8,000

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

Y rkesundervisningen.

186:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 180, sid. 447—453), vilket innebär en anslagshöjning med

2,100 kronor, hemställer utskottet,

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön ochtjänstgöringspenningar kronor 292,100

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 30,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier förslagsvis

................. » 8,000 330,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt extralärare...... » 66,250

b. Arvoden åt vaktmästare m. fl. » 3,850

c. Understöd åt extra ordinarie

lärare vid förfall på grund av

sjukdom, förslagsvis........ » 500 70,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Övningar i lantmäteri...... » 1,825

b. Föredrag om arbetarskydd och

hygien................. » 1,900

c. Arvoden åt bokförings- och

skrivbiträden åt rektorerna... » 4,400

d. Arvoden åt skolläkare...... » 2,750

e. Arvoden åt bibliotekarier. ... » 2,350

f. Arvoden åt biträden vid labo
rationer.

................ » 2,000 15,225

4. Särskilda löneförmåner till ordi
narie

och icke-ordinarie tjänstemän

:

a. Tillfällig löneförbättring för lärare,

förslagsvis........... » 65,975

b. Provisorisk avlöningsförbätt
ring

för lärare, förslagsvis ... » 10,000

c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa

vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare, förslagsvis

................. »__4,000 79,975

Summa förslagsanslag kronor 495,900;

b) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 495,900 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 181, sid. 453—457), som innebär en anslagshöjning med

7,200 kronor, varav 2,000 kronor belöpa på ett förslag örn avförande å

förevarande anslag av vissa reseersättningar till examensombud vid avgångsexamen

vid tekniskt gymnasium m. fl., vilka ersättningar tidigare utgått

från det under åttonde huvudtiteln uppförda men numera indragna förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 61,800

kronor.

188:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, sid. 457—460), vilket innebär en anslagshöjning

med 9,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 44,700 kronor.

189:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 183) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 5,000

kronor.

190:o) Tekniska läroverk: Uppehållande av undervisning vid parallellavdelningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, sid.

461—463), vilket innebär en anslagshöjning med 11,900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Uppehållande av

undervisning vid parallellavdelningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett anslag av 75,000 kronor.

191 :o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska

elementarskolan i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

Maj:ts förslag (punkt 185) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik

vid tekniska elementarskolan i Norrköping för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

192:o) Handelsgymnasier: Bidrag till handelsgymnasier. Kungl.

Maj:t har (punkt 186, sid. 464—466) föreslagit riksdagen att till Handels
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

gymnasier: Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett anslag av 265,000 kronor, att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom

enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen

som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en

tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr S. Stendahl (I: 242)

och den andra inom andra kammaren av herr E. Lithander (II: 419), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bidraget till handelsgymnasierna

för budgetåret 1936/1937 måtte utgå med ett belopp av 274,500 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 242.

Under en följd av år har riksdagen beviljat anslag till handelsgymnasier.

Sålunda anvisades för år 1921 till detta ändamål tillhopa 285,000 kronor. År

1923 sänktes anslagsmedlen till 255,000 kronor, men höjdes åter år 1927 till

270,000 kronor och år 1930 ytterligare till 274,500 kronor. I samband med

1933 års besparingsåtgärder återfördes anslagsmedlen till 255,000 kronor,

med vilket belopp desamma utgått jämväl för vart och ett av budgetåren

1934/1936.

Skolöverstyrelsen hemställde i skrivelse den 31 augusti 1935 örn ett till

274,500 kronor förhöjt anslag till handelsgymnasierna för nästkommande

budgetår. I sin skrivelse åberopade överstyrelsen som stöd härför sin framställning

örn anslag för budgetåret 1935/1936. Överstyrelsen anförde där

i huvudsak följande:

Överstyrelsen kunde icke underlåta att liksom föregående år giva uttryck

åt sina allvarliga betänkligheter med anledning av den betydande nedskärning

av understödet, som ägt rum genom Kungl. Maj:ts och 1933 års riksdags

beslut. På grund av anslagsmedlens knapphet hade handelsgymnasierna

redan förut haft att kämpa med avsevärda svårigheter, och överstyrelsen

tilläte sig erinra örn att överstyrelsen vid upprepade tillfällen framhållit

behovet av ökat understöd åt dessa läroanstalter. I stället hade denna

synnerligen välbehövliga höjning av anslaget förbytts i en nedsättning på

icke mindre än 19,500 kronor.

Annu dystrare tedde sig förhållandena för dessa läroanstalter för kommande

arbetsår, då man knappast kunde räkna med några ytterligare besparingar

av nämnvärd betydelse. Att, såsom från ett handelsgymnasium

föreslagits, gå fram med än större stränghet vid beviljande av nedsättning

i och befrielse från terminsavgifter för mindre bemedlade och obemedlade

lärjungar, syntes icke tillrådligt, då härigenom icke mycket torde vara att

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vinna i ekonomiskt avseende men mången begåvad lärjunge skulle utestängas

från möjligheten att begagna sig av undervisningen vid gymnasierna.

Däremot måste man utgå från att flera utgiftsposter i gymnasiernas stater

komme att stiga. Så till exempel ökades automatiskt utgifterna för lärares

och övriga befattningshavares löner genom vederbörandes uppflyttning i

högre lönegrad. Levnadskostnaderna hade också visat tendens till stegring,

och man syntes därför böra räkna med en höjning av för närvarande utgående

dyrtidstillägg. Utan men för undervisningen torde det ej heller

vara möjligt att i fortsättningen, liksom nu i flera år varit fallet, hålla nere

betydligt under behovet kostnaderna för nyanskaffning samt underhåll av

inventarier och undervisningsmateriel.

Slutligen ville överstyrelsen också erinra örn att såsom en följd av minskningen

av statsunderstöden jämväl bidragen till gymnasierna från vederbörande

kommun eller enskilda donatorer minskats, alldenstund dessa bidrag

skulle utgå med en tredjedel av statsunderstödet. Redan för budgetåret

1934/1935 hade en dylik nedskärning av det kommunala bidraget till

flera gymnasier ägt rum, och överstyrelsen befarade, att detta exempel

komme att vinna efterföljd även i fråga om övriga gymnasier, då man

givetvis icke vågade hoppas, att de anslagsbeviljande myndigheterna för

någon längre tid skulle påtaga sig högre bördor än den författningsenligt

föreskrivna för handelsundervisningen, som faktiskt närmast vore att betrakta

som en statens angelägenhet.

Inför utsikterna av ökade utgifter men minskade understöd från stat och

kommun vore det naturligt, att handelsgymnasierna med bekymmer måste

se framtiden an. För åstadkommande av nödig balans mellan inkomster

och utgifter torde gymnasierna ställas inför nödvändigheten att reducera

antalet parallellavdelningar. En dylik utveckling av förhållandena funne

överstyrelsen i hög grad beklaglig, då redan förut handelsgymnasierna på

grund av bristande utrymme icke på långt när kunnat mottaga alla godkända

inträdessökande. Med hänsyn till rådande förhållanden på arbetsmarknaden

torde det vara av stor vikt, att undervisningen på ifrågavarande

område upprätthölles i minst samma utsträckning som hittills.

Skulle emellertid denna icke önskvärda utveckling av förhållandena vid

handelsgymnasierna kunna undvikas, syntes det vara ofrånkomligt, att staten

trädde, hjälpande emellan och att understöden till gymnasierna åter förstärktes.

Överstyrelsen föresloge därför, att anslaget till ifrågavarande läroanstalter

måtte höjas med 19,500 kronor. Givet vore, att en långt kraftigare

ökning varit både välbehövlig och fullt motiverad, men med hänsyn

till det statsfinansiella läget hade överstyrelsen ansett sig böra begränsa ökningen

till nämnda belopp. Härigenom skulle anslaget alltså bringas upp

till 274,500 kronor eller det belopp, varmed anslag till handelsgymnasierna

utgått före den av 1933 års riksdag vidtagna nedsättningen.

Departementschefen har för egen del yttrat följande:

Den nedsättning i det till handelsgymnasierna utgående statsbidraget, som

under de senare åren företagits, har uppenbarligen medfört avsevärda svårigheter

för dessa läroanstalter. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag,

att här föreligger ett starkt behov av ökat understöd från det allmännas

sida. Handelsgymnasierna måste anses fylla en för vårt näringsliv mycket

betydelsefull uppgift, och en inskränkning i deras verksamhet skulle innebära

kännbara olägenheter. Med hänsyn till att — såsom jag anförde under

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

punkten 211 i 1935 års åttonde huvudtitel vid min anmälan av motsvarande

anslagsfråga — staten under de senaste åren nödgats väsentligt sänka

anslagen till sina egna institutioner och då dessa anslagsrestriktioner ännu

i stor utsträckning bestå, kan jag icke nu förorda en höjning av förevarande

anslag med hela det av överstyrelsen äskade beloppet utan föreslår,

att anslaget ökas med 10,000 kronor. I fråga om de villkor, som nu gälla

för anslagets utgående, ifrågasätter jag icke någon förändring.

Förevarande anslag hör sålunda för nästkommande budgetår uppföras

med ett belopp av (255,000 + 10,000 =) 265,000 kronor.

Av utredningen i ämnet finner utskottet framgå, att svårigheter vållats

handelsgymnasierna genom den för några år sedan vidtagna nedsättningen

av det till dem tidigare utgående anslaget. Det av Kungl. Majit framlagda

förslaget innebär en ökning med 10,000 kronor för budgetåret 1936/1937 i

förhållande till löpande budgetår. Härigenom uppkommer givetvis en viss

lättnad för handelsgymnasierna. Med hänsyn till vikten av dessa läroanstalters

verksamhet anser sig emellertid utskottet böra — under hänvisning

till den av skolöverstyrelsen förebragta utredningen — tillstyrka det i motionerna

framförda yrkandet. Härav föranledes en kostnadsökning i förhållande

till Kungl. Majits förslag med 9,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt med bifall till herr Stendahls och herr Lithanders

ovannämnda motioner (1:242 och 11:419), till jHandelsgymnasier:

Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 274,500 kronor, att utgå under förutsättning

att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer

såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen

som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande

minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning

och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan

finna skäligt bestämma.

193:o) Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 187, sid. 466 och 467) och under erinran

om vad utskottet under punkten 124:o) i det föregående anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Handelsgymnasier: Resestipendier åt

lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 10

Utskottet.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

194:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 188—

190) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har

utskottet redan avgivit utlåtande (nr 14) och riksdagen beslutat; varom

härmed

erinras.

195:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

191, sid. 474—476), vilket innebär en anslagshöjning med 1,100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 153,700 kronor, därav 40,500 kronor

må utgå under villkor, att Stockholms stad för samma

tid för berörda ändamål bidrager med enahanda belopp samt

med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden;

b) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid

tekniska skolan i Stockholm skall utgå efter de grunder,

som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret

1936/1937 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade

verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas

ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande

befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning

av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom

bidrag av stat, kommun eller från enskild donation;

ävensom

under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av Stockholms stad;

c) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de närmare

föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning

av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstillläggens

utgående.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

196:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 192, sid. 477 och 478), vilket innebär en anslagshöjning med 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till bergsskolan i Filipstad m. nu. för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 30,100 kronor;

b) föreskriva,! att dyrtidstillägg till sådana vid bergsskolan

i Falun förut anställda ordinarie befattningshavare,

som i anledning av skolans nedläggande åtnjuta ersättning,

vartill bidrag av statsmedel utgår, skall för budgetåret

1936/1937 utgå efter de grunder, som må komma att

gälla för dyrtidstillägg under samma budgetår åt befattningshavare

vid statens icke nyregierade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas å

utgående, av vederbörande departementschefer under punkt

243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3

januari 1930 samt under punkt 229 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1932 angivna ersättningsbelopp;

ävensom

under villkor att Vs av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas

av järnkontoret;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning

av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstillläggens

utgående.

197:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid.

478 och 479), vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

vävskolan i Borås för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 22,200 kronor;

b) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid

vävskolan i Borås skall för budgetåret 1936/1937 utgå efter

de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under

samma budgetår åt befattningshavare vid statens icke nyregierade

verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej

blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning

av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag

av stat, landsting, kommun eller från enskild donation;

ävensom

under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av vederbörande kommun eller landsting;

c) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de närmare

föreskrifter, som ina befinnas erforderliga för tillämpning

av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens

utgående.

198:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning av

ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås. Kungl. Majit

har (punkt 194, sid. 479—482) föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Utrustning av ett textiltekniskt laboratorium vid

vävskolan i Borås för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas

av enskilda till värde, motsvarande minst samma belopp, samt att Borås

stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler med möblering och

inredning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.

(1: 135) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler (lii 413),

vari hemställts, att riksdagen måtte till utrustning av ett textiltekniskt laboratorium

vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1936/1937 ett extra

reservationsanslag av 50,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för

samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande minst samma

belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler

med möblering och inredning.

Till detta ändamål har riksdagen för ett vart av budgetåren 1934/1936

anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Ifrågavarande anslag hava

utgått under villkor, att bidrag för samma ändamål lämnades av enskilda

till värde, motsvarande minst samma belopp, samt att Borås stad tillhandahölle

för laboratoriet erforderliga lokaler med möblering och inredning.

Styrelsen för tekniska elementarskolan och vävskolan i Bords hemställde i

skrivelse till skolöverstyrelsen örn anslag för nästkommande budgetår med

116,310 kronor för fullbordande av ifrågavarande utrustning. Till stöd för

nämnda hemställan anfördes följande:

I den av styrelsen år 1933 uppgjorda utrustningsplanen beräknades totalkostnaden

till 333,580 kronor. Det planmässiga fullbordandet av utrustningen,

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

vilket vore en förutsättning för den avsedda undervisningens effektivitet,

skulle enligt angiven beräkning erfordra ett ytterligare belopp av 133,580

kronor. Sammanlagda beloppet av gåvor och utfästelser uppginge till

117.270 kronor, varav 100,000 kronor svarade emot ovannämnda, redan erhållna

statsbidrag. Till den nu avsedda kompletteringen funnes alltså

17.270 kronor disponibla. Det återstående beloppet, 116,310 kronor, återstode

sålunda att anskaffa.

Skolöverstyrelsen anförde i anledning härav följande:

I utlåtande den 31 augusti 1934 med anledning av styrelsens då föreliggande

framställning i ärendet hade överstyrelsen anfört, att överstyrelsen

icke kunde bortse från den tidigare framförda tanken, att ökade bidrag

skulle kunna erhållas av andra intresserade, så att statens bidrag icke skulle

behöva uppgå till mer än halva anskaffningskostnaden. Då skolstyrelsen

beräknat, att den ifrågavarande anskaffningen skulle draga en kostnad av

159,000 kronor, så skulle under nyss angivna förutsättning endast 79,500

kronor behöva anvisas av statsmedel. Med hänvisning till de statsfinansiella

förhållandena, och då någon del av anskaffningen möjligen skulle

kunna uppskjutas till ett följande år, hade överstyrelsen ansett, att statsbidraget

för budgetåret 1935/1936 borde kunna begränsas till 50,000

kronor.

Liksom tidigare ansåge emellertid överstyrelsen även nu, att ökade bidrag

borde anskaffas av andra intresserade, så att statens bidrag icke skulle behöva

ytterligare ökas i allt för hög grad. Överstyrelsen ansåge, att den

beräkning överstyrelsen gjorde föregående år över statsbidragets storlek

borde kunna ligga till grund för beräkning av anslag även för budgetåret

1936/1937 och föresloge sålunda, att för nämnda budgetår anvisades för

ifrågavarande ändamål ytterligare (79,500—50,000 =) 29,500 kronor.

Skolöverstyrelsen överlämnade därefter en med föranledande av från ecklesiastikdepartementet

under hand gjorda förfrågningar ingiven skrivelse från

styrelsen för tekniska elementarskolan och vävskolan i Borås, i vilken

—- med anledning av vad under punkt 217 i 1935 års åttonde huvudtitel

anförts rörande åtgärder för tillförsäkrande åt skolan av ekonomiskt

stöd för ifrågavarande ändamål till högre belopp än varmed tidigare räknats

— erinrats, att de hittills lämnade gåvorna representerade ett värde

av 117,270 kronor, ävensom anförts, att styrelsen hade för avsikt att ingå

till Älvsborgs läns landsting med begäran om utrustningsbidrag samt att

styrelsen ansåge sig jämväl som tillgång för ifrågavarande ändamål kunna

räkna med en donation av 10,000 kronor. Vidare har styrelsen framhållit,

att utsikterna att kunna förmå utländska maskinfabrikanter att

donera maskiner i än större omfattning säkerligen vore att anse som

minimala och att, såvitt styrelsen nu kunde bedöma, det vore i hög

grad ovisst, örn ytterligare bidrag från enskilt håll över huvud taget

kunde påräknas. Utrustningsfrågan hade i själva verket, anförde styrelsen,

kommit till den punkt, då det ej längre kunde anses rimligt att ifrågasätta

motprestationer för det fortsatta ekonomiska stöd, som från statens sida

kunde komma att givas. Styrelsen hemställde därför, att ytterligare statsanslag,

som utöver vad redan erhållits vore av nöden för det textiltekniska

institutets planmässiga färdigställande, ej måtte komma att föx-bindas med

villkor om vissa prestationer från annat håll.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen anförde för egen del i anledning härav,

att överstyrelsen icke tilltrodde sig att kunna bedöma, huruvida det ej

längre skulle vara möjligt att, utöver det av överstyrelsen i dess ovanberörda

skrivelse den 31 augusti 1935 förordade statsbidraget, erhålla motsvarande

bidrag från annat båll.

Departementschefen har yttrat följande:

I sin framställning om anslag till förevarande ändamål för budgetåret

1935/1936 anförde skolans styrelse, att utlovade gåvor, respektive prisnedsättningar

från maskinleverantörernas sida motsvarade ett värde av 104,000

kronor samt att styrelsen själv disponerade 20,000 kronor såsom gåvomedel.

Då totalkostnaden för ifrågavarande nyanskaffning beräknats till 333,580

kronor, skulle sålunda av allmänna medel erfordras 209,580 kronor.

I sin nu föreliggande, av skolöverstyrelsen den 31 augusti 1935 överlämnade

framställning uppger styrelsen sammanlagda beloppet av gåvor och utfästelser

till 117,270 kronor. Det erforderliga statsanslaget skulle sålunda

uppgå till 216,310 kronor. Då statsanslag till ett sammanlagt belopp av

100,000 kronor redan anvisats, borde enligt styrelsens mening för budgetåret

1936/1937 anvisas återstoden, 116,310 kronor. Anledningen till att de från

andra intresserade till förfogande ställda medlen minskats från det tidigare

beräknade beloppet med i runt tal 7,000 kronor, vilket skulle föranleda en

motsvarande ökning av statsanslaget, framgår ej av skolstyrelsens nyssnämnda

framställning. Av skolstyrelsens senare framställning i ärendet synes emellertid

framgå, att det sammanlagda beloppet av gåvor och utfästelser skulle

kunna ökas till 127,270 kronor, örn däri även inräknas den ovanberörda

donationen å 10,000 kronor. I så fall torde emellertid det äskade anslaget

av statsmedel kunna minskas med ett motsvarande belopp.

Vad i ärendet anförts, har ej övertygat mig örn att det skulle vara uteslutet

att från andra intresserade erhålla ytterligare ekonomiskt stöd för

ifrågavarande utrustningsändamål. Det är att beklaga, att skolstyrelsen ej

blivit i tillfälle att förelägga 1935 års landsting förslag i ämnet. Jag förutsätter

emellertid, att denna fråga upptages i så god tid, att 1936 års landsting

blir i tillfälle att taga ställning till ärendet.

I det läge, vari denna fråga nu befinner sig, är jag förhindrad att för

ändamålet för nästa budgetår tillstyrka högre belopp än 15,000 kronor. De

av staten för ändamålet anvisade anslagen skulle i så fall uppgå till sammanlagt

115,000 kronor. Med hänsyn till att värdet av de hittills lämnade

gåvorna uppgivits överstiga sistnämnda belopp, bör anslaget utgå under

villkor, att bidrag för samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande

minst samma belopp. Vidare bör, liksom hittills skett, föreskrivas,

att Borås stad skall tillhandahålla för laboratoriet erforderliga lokaler med

möblering och inredning.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har anförts i huvudsak

följande.

Innan vi övergå till de sakliga skälen för vårt yrkande, finna vi det likväl

angeläget att närmare klargöra innebörden av vissa beräkningar i den

utredning, som legat till grund för Kungl. Maj:ts ståndpunkttagande, eftersom

dessa beräkningar föranlett ett för ärendets fortsatta behandling ogynnsamt

missförstånd.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

Då riksdagen år 1934 för ifrågavarande ändamål beviljade 50,000 kronor,

föreskrevs som villkor utom annat, att enskilda skulle lämna bidrag till

värde motsvarande minst samma belopp. Styrelsen för vävskolan bade i

sin ursprungliga framställning uppgivit sig ha löfte om dylika bidrag till

ett belopp av 104,000 kronor, varjämte den ansåg sig kunna påräkna donationsmedel

i 2 poster om vardera 10,000 kronor.

I sin motivering för anslagsäskandet synes departementschefen till en

början hysa den uppfattningen, att beloppet av från enskilt håll donerade

medel skulle blivit 7,000 kronor mindre än som tidigare beräknats och att

som följd härav vävskolans anslagsbehov skulle ökats med motsvarande

summa.

I verkligheten förhåller det sig tvärtom så, att vävskolan redan erhållit

bidrag till ett värde av 117,270 kronor och fortfarande hoppas kunna få

ytterligare donationer på 20,000 kronor. Anslagsbehovet har sålunda minskats

med i Tunt tal 13,000 kronor. Men viktigare synes oss vara, att skolöverstyrelsen

i sitt utlåtande den 31 augusti 1934 tycks ha utgått från en

strängare tolkning av innebörden i ovanberörda villkor för det av 1934 års

riksdag beviljade anslaget än vad vi kunna finna rimligt. Vi anse detta

villkor böra tolkas så, att riksdagen därmed preliminärt gått in för den

principen, att hälften av kostnaden för laboratorieutrustningen bör bestridas

med statsmedel i den mån vävskolans styrelse från annat håll kan skaffa

andra hälften.

Skolöverstyrelsen åter räknar i sitt utlåtande 1934 på följande sätt. Riksdagen

beviljade 1934 för ändamålet 50,000 kronor. Då det funnes gåvor

och donationer till ett värde av 124,000, skulle vävskolans styrelse alltså

förfoga över 179,000 kronor. Eftersom inalles 333,000 kronor behövdes,

skulle således återstå att anskaffa 159,000 kronor, och av detta belopp ansåg

skolöverstyrelsen att endast hälften eller 79,500 kronor skulle utgå av statsmedel.

Sedan 1935 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t i enlighet med skolöverstyrelsens

hemställan beviljat nytt anslag på 50,000 kronor, kommer

man så fram till det av överstyrelsen för detta år förordade anslagsbeloppet

29.500 kronor.

Av den år 1933 beräknade totalkostnaden 333,000 kronor skulle således

enligt skolöverstyrelsens beräkningsgrund inalles 129,500 kronor bestridas

av statsmedel och resten d. v. s. 203,500 kronor anskaffas från annat håll.

Örn vår tolkning av villkoret för hittills beviljade anslag är befogad, skulle

däremot hälften eller 167,500 kronor bestridas av statsmedel och lika mycket

anskaffas från annat håll. I stället för av skolöverstyrelsen beräknat statsanslag

å 29,500 kronor skulle det därför enligt vårt sätt att räkna återstå

67.500 kronor.

Nu har det emellertid tills vidare icke varit möjligt för vävskolans styrelse

att från enskilda erhålla mera än 117,270 kronor, vilket belopp styrelsen

hoppas skall komma att ökas med 20,000 kronor. Då därjämte på

grund av bland annat oberäknat höga valutakurser och frakter totalkostnaden

för den planerade utrustningen nu måste beräknas till ett c:a 24,000

kronor högre belopp än det tidigare angivna, har styrelsen ansett sig tvungen

att av staten söka få större anslag, än det nyss angivna.

Goda sakskäl kunna också enligt vår mening anföras för att staten för

ifrågavarande utrustningskostnad beviljar anslag med mera än 50 procent.

Den gamla vävskolan i Rörås, vilken haft till syfte att utbilda förmän

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och verkmästare för vävnadsindustrien, har haft till huvudsaklig uppgift att

tillgodose sjuhäradsbygdens industri med utbildningsmöjligheter för dess arbetsledare.

Denna dess lokala karaktär har motiverat, att de löpande kostnaderna

för dess verksamhet endast till hälften bestritts med statsmedel.

Tills för kort tid sedan fanns det utom denna och Lenningska skolan i

Norrköping ingen läroanstalt speciellt avsedd för textilteknisk yrkesutbildning.

Sedan vid tekniska elementarskolan i Borås den byggnadstekniska

utbildningslinjen ersatts med en textilteknisk, blev det nödvändigt att för

denna anskaffa laboratorieutrustning, varvid det befanns ekonomiskt fördelaktigt

att låta denna bli gemensam för elementarskolan och vävskolan.

För denna plans realiserande har Borås stad anvisat 298,000 kronor till nyoch

ombyggnader med möbler och inredning. Den nu färdiga nybyggnaden

lämnar utrymme för ett fullständigt textilmekaniskt laboratorium för

utbildning icke blott i väveriteknik utan även i appretur-, spinneri-, trikåoch

allmän textilprovningsteknik.

I den mån detta laboratorium utnyttjas av tekniska elementarskolan fyller

det en uppgift, som enligt hittills vedertagna principer betraktats som rent

statlig. Kostnaderna för de tekniska elementarskolornas utrustning med

undervisningsmateriel bestridas nämligen helt med statsmedel. Vi anse oss

därjämte böra erinra örn, att det nya textiltekniska laboratoriet i Borås,

vilket fullt utrustat kommer att kosta i runt tal 640,000 kronor under vissa

förutsättningar kan tänkas bliva utnyttjat också för den högre ingenjörsutbildningen

i textilteknik.

I viss mån har man vid textiltekniska institutet i Borås redan sökt tillgodose

förefintligt behov av högre ingenjörsutbildning, i det man vid detsamma

från och med höstterminen 1931 inrättat en 1-årig fortbildningskurs

för textilingenjörer. Den är i första hand avsedd för dem, som efter att

ha genomgått elementarskolans kurs på textiltekniska linjen, förskaffat sig

nödig praktik inom textilindustrien. Men den står också öppen för ingenjörer,

som på annat håll skaffat sig motsvarande eller högre teoretiska insikter,

således även för dem, som genomgått någon av rikets tekniska gymnasier

eller tekniska högskolor. Aven denna kurs synes oss fylla en rent

statlig uppgift. Det kan därför göras gällande att kostnaderna för den laboratorieutrustning,

som härför erfordras, också bör bestridas helt med

statsmedel.

Vad nu anförts kan enligt vår mening motivera att staten för anskaffande

av laboratorieutrustning beviljar mer än hälften av erforderlig kostnad.

Men då vi ha oss bekant, att vävskolans styrelse av Älvsborgs läns

landsting beslutat begära visst bidrag, vilja vi i avvaktan på resultatet härav

icke nu yrka på ändring i villkoren för fortsatt statsunderstöd, allt under

antagande, att det av oss särskilt omnämnda villkoret må få tolkas på det

sätt, som vi ovan angivit. För nästkommande budgetår anse vi oss böra

yrka på ett anslag av 50,000 kronor.

För verksamheten vid textiltekniska institutet i Borås är det emellertid av

största betydelse, att erforderliga belopp för dess utrustning snarast ställas

till förfogande. Den summa Kungl. Majit föreslagit är alldeles otillräcklig.

Bidrag från enskilda hava nämligen i huvudsak bestått i gåvor av vissa

maskiner eller viss rabatt å inköpspriser. De kontanta medel vävskolan

haft att förfoga över hava därför måst till största delen användas till frakt,

tull, montage och prisfyllnad. Detta har haft till given följd, att den nu

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 153

förvärvade apparatutrustningen tills vidare icke blivit så jämnt fördelad på

olika fack, som med hänsyn till undervisningens behov varit önskvärt.

På grand härav förfogar institutet nu över en relativt fullständig maskinutrustning

för spinneri och väveri, men saknar däremot sådan i erforderlig

utsträckning för sina avdelningar för tricotage och appretur.

Vid ställningstagande till frågan örn ytterligare bidrag till det textiltekniska

institutet bör uppmärksammas att i brist på svenska textiltekniker

ett stort antal utländska sådana hava anställning i Sverige. Ar 1934 verkställdes

inom socialstyrelsen en utredning beträffande de 656 utlänningar,

som under tiden den 1 juli 1932—1 juli 1934 för längre eller kortare tid

haft anställning inom textilindustrien. En approximativ beräkning ger vid

handen, att av dessa utlänningar cirka 60 procent vid utredningens verkställande

voro kvar i Sverige. Beträffande arten av dessas sysselsättning

hänvisa vi till en uppsats av överingenjör Alex Engblom, publicerad i Skandinavisk

tidskrift för textilindustri 1935 angående den textiltekniska undervisningen.

Givetvis kan det icke antagas, att hela detta antal utländska specialister

kan ersättas av svenskar, även örn vi skaffa oss en mycket allsidig undervisning

i textilteknik, men ett fullbordande av det textiltekniska institutet

i Borås enligt därför uppgjord plan kommer säkerligen att giva många

svenskar nödig kompetens för befattningar, som nu innehavas av utlänningar.

Icke minst svårigheten just nu för vårt lands ungdom att finna

utkomstmöjlighet gör det därför enligt vår mening angeläget att bringa

detta institut till fullbordan så snart som möjligt.

Frågan om anslag för här ifrågavarande ändamål har varit föremål för utskottet.

prövning vid både 1934 och 1935 års riksdagar. Härvid har varje gång

såsom villkor för det då anvisade beloppets utgående föreskrivits, bland

annat, att bidrag för samma ändamål skulle lämnas av enskilda till värde,

motsvarande minst samma belopp.

Det av styrelsen för tekniska elementarskolan och vävskolan i Borås för

nästkommande budgetår gjorda anslagsäskandet avser ett belopp av 116,310

kronor. Av vad i motionerna anförts framgår, att motionärerna ansett det

vid tidigare statsbidrag fästa villkoret örn bidrag med motsvarande belopp

från annat håll böra tolkas så, att riksdagen preliminärt gått in för den

principen, att hälften av kostnaderna för laboratorieutrustningen borde bestridas

med statsmedel i den män vävskolans styrelse från annat håll kunde

erhålla andra medel. Det nu i motionerna framlagda anslagsäskandet

synes emellertid utgå från att sagda villkor för framtiden praktiskt taget

skulle slopas.

Utskottet vill framhålla, att ett principbeslut av antydd art aldrig fattats

av riksdagen. Frågan har för riksdagen varje gång gällt statsbidrag för

nästkommande budgetår, och det är för beviljande av dylika bidrag, som

sagda villkor föreskrivits. Utskottet har icke på grundval av den föreliggande

utredningen ansett sig kunna tillstyrka, att statsverket nu skulle

åtaga sig de ökade förpliktelser, som ett godtagande i princip av det motionsvis

framlagda förslaget skulle innebära. Utskottet har alltså vid sin prov
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning av frågan om anslag för budgetåret 1936/1937 att utgå endast från

de i allmänhet tillämpade synpunkterna vid behandling av framställningar

örn anslag.

I detta hänseende vill utskottet framhålla följande.

Utskottet har funnit den i ärendet förebragta utredningen giva vid handen,

att en viss ökning av det av Kungl. Majit förordade anslagsbeloppet

är motiverad. Beträffande det belopp, till vilket statsbidraget bör höjas,

kunna givetvis olika meningar göra sig gällande. Utskottet har ansett sig

böra stanna vid att förorda anvisande av ett belopp å 30,000 kronor.

I detta sammanhang vill utskottet erinra örn behovet av att — därest

anslag för detta ändamål framdeles kommer att äskas av riksdagen — en

framställning härom åtföljes av en utredning örn totalkostnaderna för

ändamålet samt om den utsträckning, i vilken staten och andra i fortsättningen

synas böra bidraga.

Med hänsyn till bland annat vad av departementschefen anförts finner

sig utskottet böra tillstyrka, att de tidigare för anslagens utgående uppställda

villkoren jämväl föreskrivas för det nu förordade anslaget.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Björnssons m. fl. och herr Lofflers ovannämnda

motioner (I: 135 och II: 413), till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Utrustning av ett textiltekniskt

laboratorium vid vävskolan i Borås för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå

under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas av

enskilda till värde, motsvarande minst samma belopp, samt

att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga

lokaler med möblering och inredning.

199:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 482 och 483) och under erinran,

att anslag till förevarande ändamål ej utgått sedan budgetåret 1933/1934,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

200:o) Bidrag till Gina Nilssons tandteknikerskola. I en inom

första kammaren av herr G. Bahmn väckt motion (I: 243) har hemställts,

att riksdagen ville bevilja tandläkare Gina Nilssons tandteknikerskola ett

statsanslag för år 1936 av 10,000 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155

Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen

hänvisas till motionen.

Vad i här förevarande motion hemställts kan utskottet icke tillstyrka. Det

är icke med den förebragta utredningen möjligt att överblicka konsekvenserna

av ett bifall till motionen. Vidare har, på sätt i motionen meddelats,

Kungl. Majit uppdragit åt tandläkarinstitutets lärarråd att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande samtliga med tandteknikernas utbildning

och ställning sammanhängande frågor. Ett beslut nu av riksdagen i enlighet

med vad i motionen yrkats skulle kunna föregripa den sålunda pågående

utredningen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må avslå herr Rahrnns ovannämnda motion

(I: 243).

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

201 :o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 196) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till sällskapet för folkundervisningens

befrämjande för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500 kronor.

202:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

197, sid. 484—493) föreslagit riksdagen att till understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,089,000 kronor,

att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr I. Englund (1: 187) och den andra inom andra kammaren av herr B.

Eriksson i Falun (II: 524), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

för budgetåret 1936/1937 till centralbibliotek bevilja 80,000 kronor och till

resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektionen från

lands- och centralbibliotek 5,400 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar K. Magnusson i Skövde och

J. A. Persson i Tidaholm väckt motion (II: 423), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta ställa erforderliga medel till Kungl. Majits förfogande

Utskottet.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för upprättande av ytterligare ett centralbibliotek utöver det under åttonde

huvudtiteln föreslagna, varigenom alltså två centralbibliotek skulle kunna

komma till stånd under budgetåret 1936/37.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna.

Departementschefen har anfört:

När jag i 1935 års åttonde huvudtitel tillstyrkte en viss lindring i de under

de senaste budgetåren gällande restriktiva bestämmelserna rörande statsunderstöd

till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek, skedde det

med den förhoppningen, att jag snart skulle få tillfälle att föreslå en fullständig

återgång till de normala grunderna för understöd på förevarande

område. Överstyrelsen har nu framlagt förslag i denna riktning.

Jag har tidigare haft tillfälle understryka den stora betydelsen av detta

anslagsändamål. Folkbiblioteksverksamheten bereder de bredare skikten av

vårt folk, såväl i städerna som på landsbygden, tillgång till bildningsvärden,

som eljest ej så lätt skulle stå till förfogande, och är en god barometer

på vårt folks studieintresse och kulturella ståndpunkt. Den snabba, med

siffror bestyrkta utvecklingen av låneverksamheten under de senare åren

är därför en mycket glädjande företeelse. Särskilt tillfredsställande är enligt

min mening den starka ökningen av siffrorna för lån av facklitteratur.

I betraktande av de starkt stegrade krav, som sålunda ställas på ifrågavarande

bibliotek, måste ett bibehållande av de hittills tillämpade, ehuru

av 1935 års riksdag något uppmjukade restriktiva bestämmelserna rörande

statsbidrag till förevarande ändamål te sig betänkligt. Det synes mig vara

en trängande angelägenhet, att berörda restriktioner snarast möjligt bortfalla,

och jag vill i enlighet med skolöverstyrelsens förslag föreslå, att så

sker redan från och med nästa budgetår. De på området gällande bestämmelserna

medföra, såsom överstyrelsens utredning ger vid handen, att förevarande

bibliotek, även om återgång till normala understöd sker redan från

och med nästa budgetår, först under kalenderåret 1937 komma i åtnjutande

av bidrag med fulla belopp. Av överstyrelsens utredning framgår, att behovet

av anslagsmedel till förevarande ändamål för nästa budgetår endast

ganska obetydligt stegras vid åtgärder i nyss antydda riktning, samt att den

egentliga anslagsökningen torde vara att emotse för budgetåret 1937/1938.

Jag föreslår alltså, att statsunderstöd skall för budgetåret 1936/1937 utgå

till samtliga här ifrågakommande bibliotek med fulla belopp enligt den i

ämnet gällande kungörelsen av år 1930. Jag har intet att erinra mot den

av överstyrelsen föreslagna mindre jämkningen i fråga örn bibliotek, tillhörande

riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet, samt förutsätter

i enlighet med överstyrelsens förslag, att statsunderstöd må under

sagda budgetår, liksom hittills varit fallet, utgå kontant även i de fall, då

det enligt föreskrifterna i nyssberörda kungörelse skolat utgå i form av

bundna böcker. Statsunderstöd till svenska sjömansbiblioteket torde böra

utgå enligt de ursprungligen i ämnet gällande bestämmelserna, alltså utan

tillämpning av de restriktioner, som även för ifrågavarande biblioteksverksamhet

gällt under de senaste budgetåren. I enlighet med skolöverstyrelsens

förslag bör ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår beräknas till

förslagsvis 981,500 kronor. Då vid bifall till mitt förslag det nu till skol
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

överstyrelsens förfogande ställda beloppet av 7,500 kronor skulle bortfalla,

utgör anslagshöjningen alltså (981,500—942,800 — 7,500=) 31,200 kronor.

Vad därefter angår anslagsposten till centralbibUotek, inträder en ökning

av denna post med 5,000 kronor på grund av 1935 års riksdags beslut om

inrättande från och med den 1 januari 1936 av ett nytt centralbibliotek.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att ytterligare två centralbibliotek skulle

inrättas från och med den 1 januari 1937. Den stora betydelsen av

denna biblioteksform, som under de senare åren på grund av de statsfinansiella

förhållandena icke kunnat i tillräcklig grad tillgodoses, är allmänt erkänd.

Även jag förordar en utökning av centralbiblioteksorganisationen

men — under erinran örn att jag under punkten 16 i det föregående förutsatt,

att stifts- och landsbiblioteket i Linköping skulle sättas i tillfälle att i

full utsträckning fullgöra centralbiblioteksfunktioner — begränsar jag mitt

förslag till att ytterligare ett centralbibliotek inrättas från och med den 1

januari 1937. Anslagshöjningen på grund härav utgör 5,000 kronor. Förevarande

anslagspost bör alltså beräknas till ett med (5,000 + 5,000 =) 10,000

kronor till 75,000 kronor böjt belopp. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i sinom tid i vanlig ordning pröva frågan örn förläggningen av

det nya centralbiblioteket.

Med hänsyn till vad nyss anförts torde under förevarande anslag böra

beräknas medel till vandring sbiblioteJcsförr åd vid stifts- och landsbiblioteket i

Linköping. Jag har intet att erinra mot det för ändamålet äskade beloppet

av 3,000 kronor, vilket bör användas till inköp och bindning av böcker för

ifrågavarande vandringsbiblioteksförråd ävensom, efter skolöverstyrelsens beprövande,

till andra med bibliotekets vandringsbiblioteksverksamhet sammanhängande

ändamål.

På grund av tillkomsten av dels det av 1935 års riksdag beslutade, dels

ock det av mig nyss förordade centralbiblioteket böra anslagsmedlen till

resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från landsom

centralbibliotek höjas med 600 kronor till 5,100 kronor.

Det ligger givetvis i statens intresse, att de betydande penningmedel, som

utdelas till folkbiblioteksväsendet, komma till bästa möjliga användning.

En av förutsättningarna härför är att bibliotekspersonalen har tillräcklig

kompetens. Av överstyrelsens utredning framgår, att det på sina håll i

detta hänseende brister i väsentliga stycken. Överstyrelsen bar fördenskull

hemställt, att ökade anslagsmedel måtte anvisas till bibliotekskur ser. Med

hänsyn till det nyss anförda tillstyrker jag detta förslag och förordar, att

förevarande anslagsbelopp för nästa budgetår beräknas till ett med 2,000

kronor till 6,000 kronor höjt belopp, vilket ju utgör endast en ringa bråkdel

av det till folkbiblioteksväsendet utgående sammanlagda anslagsbeloppet.

Anslagsmedlen till förmedlings anstalter för vandring sbibliotek, till tillägg till

grundkatalog samt till tidskrifter böra i överensstämmelse med överstyrelsens

förslag för nästa budgetår uppföras med oförändrade belopp av respektive

6,000 kronor, 3,500 kronor och 9,000 kronor.

Jag lämnar nedan i tabellform en sammanställning av de olika anslagsposter,

som vid bifall till vad jag ovan förordat skulle utgå ur anslaget

under budgetåret 1936/1937:

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

TJtskottet.

Under

budgetåret

1935/1936

utgående

anslags-

belopp

Kronor

Av skolöver- styrelsen

föreslaget

anslags- belopp

Kronor

Av departe- ments- chefen till- styrkt an- slagsbelopp

Kronor

942,800

981,500

981,500

65,000

80,000

75,000

—

3,000

3,000

4,500

5,400

5,100

6,000

6,000

6,000

4,000

6,000

6,000

3,500

3,500

3,500

9,000

9,000

9,000

7,500

—

—

1,042,300

1,094,400

1,089,100

1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och

sjömansbibliotek, förslagsvis.........

2. Centralbibliotek, högst.............

3. Linköpings stifts- och landsbiblioteks

vandringsbiblioteksförråd, högst......

4. Resekostnads- och traktamentsersättnin
gar

vid biblioteksinspektion från landsoch

centralbibliotek, högst..........

5. Förmedlingsanstalter för vandringsbib
liotek,

högst ....................

6. Bibliotekskurser, högst.............

7. Tillägg till grundkatalog, högst......

8. Tidskrifter, högst.................

9. Till skolöverstyrelsens disposition.....

Med sistnämnda belopp, avrundat till 1,089,000 kronor, bör förevarande

anslag uppföras för nästa budgetår. Anslagshöjningen uppgår till (1,089,000 —

1,042,300=) 46,700 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som erfordras med anledning av vad ovan föreslagits.

Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag innebär, på sätt departementschefen

framhållit, att statsunderstöd skall för budgetåret 1936/1937 utgå

till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek med fulla belopp

enligt den i ämnet gällande kungörelsen av år 1930. I anslutning till det

önskemål örn en förbättring av de för närvarande för dessa bibliotek gällande

bestämmelserna, varåt 1935 års riksdag gav uttryck, tillstyrker utskottet

detta förslag.

De under denna punkt behandlade motionerna avse samtliga inrättandet

av ett nytt centralbibliotek. På sätt departementschefen framhållit, komma

redan vid bifall till Kungl. Maj:ts av utskottet i det föregående tillstyrkta

förslag om utvidgning av stifts- och landsbiblioteket i Linköping samt till

vad under här förevarande punkt hemställts i realiteten två centralbibliotek

att träda i funktion under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill

finner utskottet — som givetvis ingalunda förbiser önskvärdheten av att

denna betydelsefulla verksamhet utvecklas — sig icke böra tillstyrka de motionsvis

framförda yrkandena.

Mot Kungl. Maj:ts under bär förevarande punkt framlagda förslag har

utskottet icke heller i övrigt funnit något att erinra.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Englunds och herr Erikssons i Falun

samt herrar Magnussons i Skövde och Perssons i Tidaholm

ovannämnda motioner (1: 187 och II: 524 samt II:

423), i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,089,000 kronor, att

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1936 under punkt 197 angivits, utgå

i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må

äga meddela.

203:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Maj:t har (punkt 198, sid. 493—

496) föreslagit riksdagen att

dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 199,000 kronor;

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majit fastställda

villkor användas

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av

populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för

av dem havda resekostnader för föreläsare,

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till anordnande av populärvetenskapliga

föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd för utgivande

av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1936—den 30 juni 1937 ej mindre

det lägsta understöd, som av statsmedel må utgå till lokal föreläsningsanstalt,

skall utgöra 100 kronor för helt budgetår räknat än även det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall, för budgetår

räknat, anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att under samma

tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader i

fråga örn villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar J. Bergman och J. Björck väckt

motion (1:100), vari hemställts, att riksdagen måtte till Understöd åt an
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

stalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor;

dels en inom samma kammare av herrar S. Hansson och E. von Heland

väckt motion (1:132), vari hemställts, att riksdagen till understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, måtte för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 215,700 kronor samt

besluta, att av detta belopp 30,000 kronor skall utgå till anordnande av

föreläsningar i samband med studiecirkelarbete;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora m. fl. väckt

motion (11:431), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, samt

att sådan ändring måtte vidtagas i grunderna för anslagets fördelning, att

minsta antalet föreläsningar, för vilka åtnjutande av statsbidrag beviljas,

må utgöra 7, och det lägsta understöd, som må utgå till lokal föreläsningsanstalt,

skall utgöra 150 kronor för helt budgetår räknat.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till sagda

motioner.

Förevarande anslag, som år 1922 bestämdes till 400,000 kronor, har sedan

utgått med växlande belopp och uppfördes i riksstaten för budgetåret

1932/1933 med 300,000 kronor. I samband med 1933 års besparingsåtgärder

sänktes anslaget till 200,000 kronor. 1935 års riksdag sänkte anslaget —

i samband med att ett från detsamma utgående amanuensarvode överflyttades

till annat anslag — till 199,300 kronor, med vilket belopp det alltså

är uppfört i riksstaten för innevarande budgetår. Genom beslut den 17

maj 1935 har Kungl. Majit föreskrivit, bland annat, att högst 13,300 kronor

finge av anslaget användas till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar

i samband med studiecirkelverksamhet.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1935 erinrat,

att överstyrelsen under ett flertal år framhållit, att föreläsningsanstalterna

vöre i behov av ökade statsbidrag, därest en kvalitativt högtstående föreläsningsverksamhet

skulle kunna bedrivas, samt lämnat vissa uppgifter, som

enligt överstyrelsens förmenande vittnade örn att intresset för detta slag av

folkbildningsverksamhet fortfarande vore livligt. I anledning härav har överstyrelsen

hemställt örn en höjning av anslaget med 100,700 kronor till 300,000

kronor. Av detta belopp skulle högst 30,000 kronor utgå till anordnande

av populärvetenskapliga föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet.

Samtidigt har överstyrelsen hemställt örn sådan ändring i gällande

föreskrifter, att det lägsta understöd, som av statsmedel finge utgå till lokal

föreläsningsanstalt och vilket nu utgör 100 kronor för helt budgetår räknat,

skulle höjas till 150 kronor, i samband varmed överstyrelsen föreslagit höjning

från 5 till 7 av det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av

statsbidrag skulle, för budgetår räknat, anordnas av dylik anstalt.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

Departementschefen bär för egen del yttrat:

Jag finner icke skäl föreligga att föreslå någon ökning av förevarande

anslag. Vid bedömande av behovet av statsunderstöd till ifrågavarande

gren av folkbildningsarbetet bör enligt min mening beaktas en faktor, som

hittills synes mig hava i detta sammanhang blivit förbisedd. Jag avser

härmed den populärvetenskapliga föreläsningsverksamhet, som bedrives med

tillhjälp av rundradion. Rundradioverksamheten har numera fått sådan

omfattning och stadga, att den synes vara skickad att fylla en icke ringa

del av de uppgifter, som ankommit på den hittillsvarande populärvetenskapliga

föreläsningsverksamheten. Rundradion förefaller onekligen att i

vissa hänseenden hava mycket goda förutsättningar härför. Radion når

på en gång flertalet av dem, som äro intresserade av det ämne, som skall

behandlas. Radioföreläsningar måste därför bliva avsevärt billigare än den

nuvarande av statsmedel bekostade föreläsningsverksamheten. Den kan

även bliva kvalitativt bättre såsom bildningsförmedlare, därigenom att radion

kan hålla sig med de yppersta föreläsare.

Med vad jag nu anfört vill jag ingalunda göra gällande, att jag anser

de vanliga populärvetenskapliga föreläsningarna onödiga. Men jag har den

uppfattningen, att de av mig nu påpekade förhållandena giva anledning för

statsmakterna att åtminstone tills vidare iakttaga återhållsamhet med avseende

på ökade anslagskrav till förevarande ändamål. Jag föreslår därför,

att anslaget för nästkommande budgetår upptages med ett belopp av 199,000

kronor, alltså utan annan ändring än en avrundning nedåt med 300 kronor.

Någon ändring i nu gällande bestämmelser i fråga örn anslagets disposition

och villkoren för understöds utgående anser jag icke böra ske. Frågan

örn det belopp, som bör anslås till populärvetenskapliga föreläsningar i

samband med studiecirkelverksamhet, torde det, i enlighet med 1935 års riksdags

bestämmande, få ankomma på Kungl. Maj:t att senare taga ställning till.

Till stöd för det i motionen I: 132 framförda yrkandet har yttrats:

Föreläsningsverksamhet i samband med studiecirkelverksamhet bedrives

av olika riksförbund för studiecirkel- och biblioteksverksamhet i enlighet

med bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 5 juli 1929, enligt vilka bestämmelser

statsunderstöd utgår endast till föreläsningsserier och kurser, omfattande

var och en minst tre föreläsningar, och skola föreläsningarna anordnas

i samband med studiecirkelarbete. I övrigt gäller i fråga örn föreläsningarnas

offentlighet m. m. samma villkor och föreskrifter som för den

övriga föreläsningsverksamheten.

Denna kursverksamhet är av största betydelse ej blott för studiecirklarna

vilka härigenom erhålla behövlig vägledning för sitt arbete, utan ock för

allmänheten, som får tillfälle åhöra serieföreläsningar i aktuella, medborgerliga

och allmänbildande ämnen. Alldeles särskild betydelse får denna verksamhet

sedan den utvidgats att omfatta även de studieförbund, vilka lia sin

verksamhet förlagd till landsbygden. I den gemensamma föreläsningskatalog,

som nyligen utgivits, lia också ett stort antal föreläsningsserier upptagits

i för jordbruket betydelsefulla ämnen.

Med hänsyn till att anslaget till ifrågavarande kursverksamhet före beskärningarna

1932—33 utgjorde 26,000 kronor till två riksförbund, synes

skolöverstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för de fem nu i verksamheten

deltagande riksförbunden, 30,000 kronor, vara väl motiverad. Då nu

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

utgår ett anslag av 13,300 kronor, skulle en anslagsökning av 16,700 kronor

erfordras.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — frånsett en avrundning nedåt — att till

här förevarande ändamål för nästkommande budgetår samma belopp skulle

utgå och samma villkor gälla som för innevarande budgetår.

De i motionerna 1:100 och 11:431 framförda yrkandena avse att anslaget

skulle höjas till det av skolöverstyrelsen begärda beloppet, 300,000 kronor.

I motionen 1:132 har hemställts örn en ökning av det belopp, som må användas

till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar i samband

med studiecirkelverksamhet, från det för innevarande budgetår jämlikt medgivande

av 1935 års riksdag av Kungl. Maj:t anvisade beloppet, högst 13,300

kronor, med 16,700 kronor till 30,000 kronor.

Vad i motionerna 1:100 och 11:431 hemställts kan utskottet icke tillstyrka.

En så betydande förhöjning av detta anslag finner utskottet, i all synnerhet

under nuvarande förhållanden, böra ske först efter framställning av Kungl.

Maj:t.

Vad i nu berörda motioner föreslagits ifråga örn vidtagande av vissa ändringar

i grunderna för anslagets utgående torde, med hänsyn till vad utskottet

sålunda föreslagit, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Däremot finner utskottet starka skäl tala för det i motionen T: 132 framförda

yrkandet. Utskottet vill understryka vad motionärerna anfört därom,

att ifrågavarande kursverksamhet är av största betydelse ej blott för studiecirklarna,

vilka härigenom erhålla behövlig vägledning för sitt arbete, utan

ock för allmänheten, som får tillfälle åhöra serieföreläsningar i aktuella,

medborgerliga och allmänbildande ämnen. Alldeles särskild betydelse får

denna verksamhet sedan den utvidgats att omfatta även de studieförbund,

vilka ha sin verksamhet förlagd till landsbygden. Härutöver vill utskottet

framhålla, hurusom föreläsningarna på detta sätt erhålla ett direkt undervisningsvärde

och lättare gå att inpassa i ett större sammanhang, varför en

utveckling av denna verksamhet synes vara ett steg i rätt riktning. Då utskottet

icke funnit något att erinra mot det för budgetåret 1936/1937 för

ändamålet beräknade beloppet, tillstyrker utskottet vad i motionen 1:132

hemställts.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erin

rån, skulle anslagets slutsumma behöva höjas med 16,700 kronor till 215,700

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

och med bifall till herrar Hanssons och von Helands ovannämnda

motion (1:132) men med avslag å herrar Bergmans

och J. Björcks samt herr Olssons i Mora m. fl. ovannämnda

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 163

motioner (I: 100 och II: 431), sistnämnda motioner i vad de

skilja sig från Kungl. Maj4s förslag,

a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 215,700 kronor;

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Majit fastställda villkor användas

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,

högst 30,000 kronor till anordnande av populärvetenskapliga

föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet

samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
c)

medgiva, att för tiden den 1 juli 1936—den 30 juni

1937 .ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må

utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor

för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläsningar,

som för åtnjutande av statsbidrag skall, för budgetår

räknat, anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit

att under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen,

bevilja de ytterligare lättnader i fråga om villkoren för understöds

åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

204:o) Understöd för anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser.

Kungl. Majit har (punkt 199, sid. 496) föreslagit riksdagen att till

Understöd för anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor att utgå efter

de grunder, Kungl. Majit äger bestämma.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. väckt motion (lii 539), vari

hemställts, att riksdagen till understöd för anordnande av s. k. flyttande

folkhögskolekurser måtte för budgetåret 1936/1937 anvisa ett belopp av 60,000

kronor, och besluta att beloppet får utgå som förslagsanslag efter de grunder,

Kungl. Majit äger bestämma.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor.

s. 164 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet tinner sig icke kunna tillstyrka den motionsvis begärda höjningen

av här förevarande anslag. Utskottet, som ingalunda förbiser betydelsen

av den med stöd av detta anslag bedrivna verksamheten, vill erinra

därom, att anslaget icke — som fallet varit med många anslag till andra

folkbildningsändamål — blivit beskuret under de föregående åren. Vidare

innebär Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet icke funnit något att

erinra, en anslagshöjning för nästkommande budgetår med 5,000 kronor.

Den i motionen ifrågasatta förändringen av anslaget till förslagsanslag avstyrker

utskottet.

I anslutniug till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda

motion (II: 539), i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, till Understöd för anordnande av s. k.

flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 45,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit äger bestämma.

205:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 200, sid. 497 och 498), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 35,000 kronor att

utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för samma

tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika

stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

206:o) Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-

och administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 201) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund

för organisations- och administrationskostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

207:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 202) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

getår ägt rum, till Understöd för anordnande av s. k. universitetscirlclar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

208:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 203, sid. 499—

504) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 298,500 kronor att utgå under de villkor,

som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål med högst de av honom angivna

belopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kammaren av

herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 306), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande m. m. anslå det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet

140,000 kronor och att upptaga slutsumman av bidraget till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande med

motsvarande förhöjt belopp;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Bärg m. fl. (I: 139) och den andra inom andra kammaren av herrar

A. Olsson i Gävle och E. Hage (lii 326), vari i första hand hemställts, att

riksdagen måtte anvisa ett belopp av 15,000 kronor för främjande av rikskommitténs

mot den olagliga rusdrycksbanteringen verksamhet och i följd

därav dels höja anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamheten

m. m. för nykterhetens främjande med ovannämnda 15,000 kronor, dels ock

sänka nämnda anslag med 5,425 kronor och alltså upptaga anslaget till ett

belopp av 308,075 kronor, samt, därest denna hemställan ej skulle bifallas,

i andra hand att anslaget under åttonde huvudtiteln, Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande måtte

höjas med 10,000 kronor, vilket belopp skulle påföras anslaget till föreläsnings-

och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m., varigenom

detta anslag skulle höjas till 125,000 kronor, samt att riksdagen

måtte uttala, att av detta belopp minst 10,000 kronor böra användas för

upplysnings- och propagandaverksamhet för motverkande av den olagliga

rusdrycksbanteringen, samt att anslaget för detta ändamål må användas till

bestridande helt eller delvis av kostnader för föreläsningar samt även till

skriftspridning och övrig verksamhet i huvudsak av det slag, som bedrivits

av rikskommittén mot den olagliga rusdrycksbanteringen;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

herr J. Bergman m. fl. (I: 138) och den andra inom andra kammaren av

herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 305), vari hemställts, att det

anslag, som för närvarande utgår till rikskommittén för den olagliga rusdryckshanteringens

bekämpande (under åttonde huvudtiteln: Bidrag till undervisnings-

och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande) måtte

även för nästa budgetår oförändrat utgå med 15,000 kronor, helst med bibehållande

av nuvarande organisation, eller — örn verksamheten skall överflyttas

till centralförbundet för nykterhetsundervisning — i varje fall med

de modifikationer som äro nödvändiga för nu ifrågavarande särskilda verksamhet,

med beaktande av vad av motionärerna erinrats;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (I: 101) och den andra inom andra kammaren av

herr G. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 244), vari hemställts, att anslaget

för budgetåret 1936/1937 till de kristna samfundens nykterhetsrörelse

måtte höjas från av Kungl. Maj:t föreslagna 4,000 kronor till 5,000 kronor

och slutsumman för bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande följaktligen erhålla motsvarande höjning;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Bjurström m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Lundhom m. fl. (II: 314), vari hemställts, att det av Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 203, upptagna anslaget

till nationaltemplarordens undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

måtte höjas från 10,000 kronor till 11,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

I: 136, I: 139, I: 138, I: 101 och I: 137.

I skrivelse den 31 augusti 1935 anförde skolöverstyrelsen bland annat följande:
Till

anordnande av instruktionskurser för lärare för nykterhetsundervisning en

förordade överstyrelsen ett anslag av 7,500 kronor.

Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande hade

centralförbundet för nykterhetsundervisning (den av överstyrelsen utsedda

föreläsningsbyrån) föreslagit ett belopp av 140,000 kronor. Överstyrelsen

funne behovet av de direkt i samhällets tjänst arbetande föreläsningarna

rörande alkohol och trafiksäkerhet, rörande nykterhetsnämndernas verksamhet

samt rörande motarbetande av den olagliga rusdryckshanteringen, vilka

kategorier av föreläsningar helt bekostades ur här ifrågavarande anslag, fortfarande

vara påtagligt. Sedan jämväl fackföreningar, tjänstemannasammanslutningar

och föreläsningsföreningar från och med budgetåret 1935/1936

genom de ändrade bestämmelser för ifrågavarande föreläsningsverksamhet,

vilka överstyrelsen den 21 juni 1935 fastställt, erhållit rätt att anordna föreläsniugar,

som till största delen bekostades av statsmedel ur förevarande anslag,

och då resultatet av den nyrekrytering och gallring av föreläsarstaben,

som för närvarande påginge, vid början av år 1936 skulle föreligga, syntes

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

det överstyrelsen, att ett utökat anslag till denna verksamhet vore synnerligen

önskvärt, varför överstyrelsen tillstyrkte det begärda beloppet.

liiksutskottet för de kristnas nykterhetsrörelse hade begärt ökat anslag för

sin verksamhet. Överstyrelsen ansåge sig emellertid icke under nuvarande

förhållanden böra tillstyrka höjning av det för innevarande budgetår beviljade

anslagsbeloppet.

Även nationaltemplarorden bade anhållit örn ett från 10,000 kronor till

12,000 kronor böjt anslag. Konsulenten hade år 1934 vid granskningen av

ordens räkenskaper kommit till den uppfattningen, att nationaltemplarorden

baft svårt att på ett rationellt sätt utnyttja sitt anslag, i anledning varav

riksdagen i enlighet med överstyrelsens och Kungl. Maj:ts förslag sänkt

ordens statsbidrag för budgetåret 1935/1936 med 1,000 kronor till 10,000

kronor. Överstyrelsen, som icke funne skäl föreligga att för närvarande tillstyrka

höjning av detta anslag, föresloge, att ifrågavarande anslag måtte

utgå med samma belopp som för innevarande budgetår, nämligen 10,000

kronor.

För svenska tullpersonalens helnykterhets förbund, som ej ansökt örn statsbidrag

för budgetåret 1936/1937, äskade överstyrelsen ej något anslag.

Rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen hade i sin framställning

om anslag till främjande av kommitténs verksamhet anfört, att kommittén

icke hade något att erinra emot, om Kungl. Majit skulle finna lämpligt

att överlämna den av kommittén utövade verksamheten till centralförbundet

för nykterhetsundervisning och ställa medel, avsedda för propaganda

mot den olagliga rusdryckshanteringen, till centralförbundets förfogande.

Sedan Kungl. Majit i anledning härav anbefallt skolöverstyrelsen att från

centralförbundet inhämta yttrande i nyssnämnda avseende samt att med

berörda yttrande och det utlåtande i ämnet, vartill överstyrelsen kunde finna

anledning, till Kungl. Majit inkomma, har skolöverstyrelsen i utlåtande den

15 november 1935 hemställt, att det för ifrågavarande centralförbund avsedda

anslagsbeloppet måtte under budgetåret 1936/1937, under förutsättning

att förbundet utvidgade sin upplysningsverksamhet om den olagliga

rusdryckshanteringen, höjas från 30,575 kronor till 36,000 kronor samt

att, vid bifall härtill, intet anslag skulle upptagas till främjande av förutnämnda

rikskommittés verksamhet.

Av ett vid överstyrelsens sistnämnda skrivelse fogat utlåtande framgår

att styrelsen för centralförbundet för nykterhetsundervisning anfört,

att de av rikskommittén bedrivna propagandauppgifterna torde få anses

falla utom ramen för centralförbundets nuvarande stadgar. Ett sammanförande

av sådan propaganda med centralförbundets objektivt bedrivna

undervisnings- och upplysningsverksamhet kunde lätt medföra komplikationer,

som vore ägnade att försvåra och försvaga sistnämnda verksamhet.

Örn styrelsen sålunda icke kunde tillråda ett överförande på förbundet av

rikskommitténs propagandaverksamhet, syntes ingen erinran kunna göras

mot ett åläggande för förbundet att i vidare mån än hittills kunnat ske

bedriva ren upplysningsverksamhet örn den olagliga rusdryckshanteringen.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Detta förutsatte dock, att centralförbundet försåges med särskild arbetskraft

för denna speciella uppgift och att även i övrigt behövliga medel ställdes

till förbundets förfogande. Den reducering av arbetskrafterna på förbundets

byrå, som de ekonomiska förhållandena på senare åren framtvingat,

hade nämligen medfört, att centralförbundet endast med yttersta svårighet

kunde genomföra de arbetsuppgifter, som redan nu åvilade förbundet.

Enligt överstyrelsens i ovanberörda skrivelser framlagda förslag skulle

anslaget ökas från 301,200 kronor med 22,425 kronor till 323,625 kronor.

Departementschefen har för egen del yttrat:

De instruktionskurser för lärare för nykterhetsundervisningen, varom överstyrelsen

framlagt förslag, synas kunna bliva till stort gagn för ifrågavarande

betydelsefulla undervisningsändamål. De beräknade kostnaderna,

7,500 kronor, vilka skulle medgiva anordnandet under nästa budgetår av

ett tiotal sådana kurser, förefalla vara ganska måttliga. Jag anser mig

därför böra i likhet med överstyrelsen beräkna ett belopp av 7,500 kronor

för ändamålet under förevarande anslag.

Däremot finner jag mig icke böra förorda en höjning av anslagsmedlen

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m., vilka höjdes med icke mindre än 20,000 kronor så sent som vid

1935 års riksdag. Jag fäster i detta sammanhang uppmärksamheten på att

Kungl. Maj:t ännu icke blivit i tillfälle att taga del av resultatet av den

nyrekrytering och gallring av föreläsarstaben, varom talas i överstyrelsens

skrivelse av den 31 augusti 1935.

I likhet med överstyrelsen tillstyrker jag, att anslagsmedlen till rikskonimittén

mot den olagliga rusdryckshanteringen med utgången av innevarande

budgetår må upphöra att utgå samt att i stället det till centralförbundet

för nykterhetsundervisning utgående anslagsbeloppet höjes för

att sätta denna sammanslutning i tillfälle att övertaga den av rikskommittén

hittills bedrivna upplysningsverksamheten. I enlighet med överstyrelsens

förslag bör på grund härav sistnämnda anslagsbelopp höjas med 5,425

kronor till 36,000 kronor. Jag förutsätter härvid, att centralförbundet tillser,

att ifrågavarande upplysningsverksamhet kommer att inom förbundet ledas

av en för ändamålet kvalificerad person, som har goda förbindelser med

de folkliga organisationer, vilkas intresserade medverkan är av särskild

betydelse.

I övrigt föranleder överstyrelsens förslag icke någon erinran från min sida.

Förevarande anslag bör sålunda för nästkommande budgetår å ena sidan

minskas med det nu till omförmälda rikskommitté utgående anslagsbeloppet

av 15,000 kronor samt med det till främjande av svenska tullpersonalens

helnykterhetsförbunds verksamhet avsedda anslagsbeloppet å 500 kronor, å

andra sidan ökas med ovannämnda belopp av 7,500 kronor, respektive 5,425

kronor samt alltså uppföras med (301,200— 15,000— 500 + 7,500 + 5,425 =)

298,625 kronor, vilket belopp lämpligen bör avrundas till 298,500 kronor.

Ifrågavarande anslag bör liksom för innevarande budgetår täckas av avkastningen

av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Till stöd för det i motionerna I: 136 och II: 306 framförda yrkandet har

i den förstnämnda motionen anförts i huvudsak följande rörande de i förevarande

anslag ingående medlen till föreläsnings• och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m.:

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

Anslaget till föreläsnings- och instruktion sverksamhet för nykterhetens

främjande har tidigare varit 200,000 men nedsattes av statsfinansiella skäl

till 140,000 kronor och senare ännu lägre. För innevarande budgetår beviljade

fjolårets riksdag 115,000 kronor. Som centralförbundets av skolöverstyrelsen

vitsordade uppgifter visa, är detta anslag i förhållande till

behovet alldeles för litet. Man har under budgetåret 1934/1935 måst i

1,145 fall avslå begärd ansökan om bidrag. Och medan under budgetåret

1931 1932 statsbidrag kunde förmedlas till 6,436 föreläsningar, nedgick

detta antal för senaste budgetåret till allenast 2,893.

Det enda, som sakligt skulle kunnat motivera bibehållandet av ett så

lågt anslag som det av Kungl. Majit föreslagna, vore alltså, ifall det kunde

påvisas, att nykterhetstillståndet inom vårt folk numera så förbättrats, att

en kraftigare upplysningsverksamhet örn alkoholens skadeverkningar och

om medlen till dessa skadeverkningars bekämpande och begränsning blivit

obehövlig. Men ingen i ansvarig ställning lärer kunna uppbringas, som vågar

hävda en sådan uppfattning.

Genom skrivelse av den 27 februari 1920 har Kungl. Majit bemyndigat

kungl, skolöverstyrelsen att bland annat granska och godkänna de föreläsningsämnen,

vilka skola införas i den föreläsningskatalog, som ligger till

grund för förmedlingen av statsbidrag. När man vidare erfar — enligt

från toreläsningsbyrån inhämtade uppgifter — att den »nyrekrytering och

gallring», varom ecklesiastikministern talar, resulterat i, att ej mindre än

omkring 100 föreläsare och 500 föreläsningsämnen blivit av olika anledningar

utmönstrade, synes man icke med fog kunna göra gällande, att överstyrelsen

saknat vilja att med tillbörlig effekt fylla denna av Kungl. Majit

erhållna granskningsbefogenhet. Av föreläsningsbyråns uppgifter inhämtas

ytterligare, att överstyrelsen för 1936 års föreläsningskatalog auktoriserat

en mängd nya föreläsare och över 400 nya föreläsningsämnen, så att katalogen

numera upptar 393 föreläsare och 1,497 ämnen.

Av det anförda synes man kunna draga den slutsatsen, att det väl sörjts

för, att alkoholfrågan och nykterhetssträvandena kunna bliva sakligt och

allsidigt belysta med anlitande av den föreläsarstab, som för ändamålet

auktoriserats och som tid efter annan blir av överstyrelsen kompletterad.

Det vill alltså förefalla som om den tvekan i här omförmälda avseenden,

som synes ligga till grund för ecklesiastikministerns uttalande på denna

punkt, borde kunna få anses vara undanröjd.

En viktig omständighet är emellertid ytterligare att beakta. I syfte att

utvidga kretsen av dem som få del av den statsunderstödda upplysningsverksamheten

i nykterhetsfrågan även utanför den speciella nykterhetsrörelsen

och sålunda göra dessa föreläsningar i vidare mån fruktbärande har

skolöverstyrelsen föreskrivit, att — bortsett från eventuell kostnad för lokal

och kungörande och dylikt — helt och hållet av statsmedel bekostade föreläsningar

få hållas bland annat vid lärarmöten och prästmöten, vid läroanstalter

samt inom armén, marinen och flygvapnet, ävensom inom fackföreningar

och tjänstemannasammanslutningar. I sina år 1936 utgivna anvisningar

har skolöverstyrelsen vidare anbefallt viss enhetlig planläggning genom

gemensamt länsorgan till undvikande av parallellanordningar för samma

sak av flera olika lokala föreningar. Denna åtgärd avser besparing men å

andra sidan förutsätter den förstnämnda utvidgningen av statsunderstödet

till vidare kretsar ökade utgifter och innebär därför ett starkt bevis för behovet

av det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet, 140,000 kronor.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det i motionerna I: 139 och II: 326 framförda yrkandet har

i den förstnämnda motionen yttrats i huvudsak följande rörande anslag till

riks kommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet:

Den verksamhet, som bedrivits av rikskomnättén mot den olagliga rusdryckshanteringen,

har otvivelaktigt varit av stort värde då det gällt bekämpandet

av den för land och folk så skadliga illegala sprithanteringen.

Tack vare den sammansättning kommittén haft har den kunnat med sin

verksamhet tränga ut till befolkningsgrupper, som sällan eller aldrig nås

av centralförbundets eller nykterhetsorganisationernas upplysningsverksamhet,

och ute i bygderna har kommittén knutit förbindelser med folkliga organisationer

av olika slag. Huruvida dessa förbindelser kunna upprätthållas

örn verksamheten överflyttas till annan organisation torde vara ytterst

ovisst. Vi ställa oss därför tveksamma beträffande lämpligheten av att överföra

verksamheten till centralförbundet, men skulle ändock, med hänsyn

till de av departementschefen givna förutsättningarna, ej motsatt oss förslaget

i denna del, därest centralförbundet hade varit villigt övertaga rikskommitténs

verksamhet i dess helhet. Denna verksamhet skulle då kunna

handhavas å en särskild avdelning inom förbundet, men intimt samorganiseras

med förbundets övriga verksamhet. Nu har emellertid centralförbundets

styrelse förklarat, att förbundet, med hänsyn till innehållet i dess nuvarande

stadgar, icke kunde övertaga annan del av rikskommitténs verksamhet

än ren upplysningsverksamhet. Skulle förbundet även övertaga den

av rikskommittén bedrivna propagandaverksamheten skulle detta, förmenar

styrelsen, kunna skada förbundets övriga verksamhet.

Vi anse oss ej kunna bortse från dessa styrelsens farhågor, vilka måhända

ej äro helt ogrundade, och vid det förhållandet, att styrelsen förmenar att

centralförbundet ej bör upptaga propagandaverksamhet av det slag varom

här är fråga bland sina arbetsuppgifter, finna vi det betänkligt att överfora

rikskommitténs verksamhet till detsamma. Vi anse nämligen att just propagandaverksamheten

är det väsentliga och värdefulla i rikskommitténs arbete

och ansluta oss under sådana förhållanden till den av rikskommittén

uttalade meningen, »att så länge verksamhet av hithörande slag erfordrades,

denna verksamhet bör handhavas av ett särskilt organ med detta arbete

som enda uppgift».

Skulle emellertid riksdagen i likhet med departementschefen finna sig

böra förorda ett överförande av verksamheten till centralförbundet, vilja

vi dock framhålla nödvändigheten av, att medel ställas till förbundets förfogande

för denna utökade verksamhet samt att sådana villkor för dessa

medels användning stipuleras, att förbundet erhåller möjlighet att bedriva

verksamheten för bekämpande av den olagliga rusdryckshanteringen i huvudsak

efter samma riktlinjer, som hittills följts av rikskommittén, och sålunda

även bedriva propagandaverksamhet. För att centralförbundet skall kunna

upptaga denna verksamhet fordras emellertid att medel därför ställas till

förbundets förfogande. Därtill kommer emellertid, att de av skolöverstyrelsen

fastställda bestämmelserna för detta anslags användning för närvarande

äro sådana, att de knappast lämpa sig för den verksamhet, varom

här är fråga. Rikskommittén tiar beträffande föreläsningsverksamheten

huvudsakligen inriktat sitt arbete på sådana platser, där någon organisation,

som kunde åtaga sig att anordna och bekosta föreläsningar i hithörande

ämne, ej funnes. Det synes sålunda erforderligt, om hithörande verksamhet

skall överföras till centralförbundet, dels att medel ställas till dess för
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

fogande för den utökade verksamheten, dels ock att särskilda bestämmelser

utfärdas för dessa medels användning. Rörande medelsbehovet ansluta vi

oss till rikskommitténs hemställan och förorda att, för den händelse rikskommittén

beviljas fortsatt anslag, detta måtte bestämmas till 15,000 kronor,

varvid tillskottet till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning

verksamhet bör bortfalla. Skulle däremot riksdagen biträda

Kungl. Maj:ts förslag, att anslag till rikskommittén ej vidare skall utgå,

vilja vi föreslå, att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m. höjes med 10,000 kronor till 125,000

kronor, av vilket anslag minst 10,000 kronor böra användas för upplysningsoch

propagandaverksamhet för motverkande av den olagliga rusdryckshanteringen.

Till stöd för det i motionerna I: 137 och II: 314 framförda yrkandet har

i den förstnämnda motionen beträffande anslag till nationaltemplarordens

studie- och ungdomsverksamhet m. m. yttrats bland annat följande.

I propositionen föreslås, vad det gäller nationaltemplarorden, att dess anslag,

som vid förra årets riksdag av viss anledning nedsattes från 11,000

kronor till 10,000 kronor, för budgetåret 1936/1937 skall utgå med sistnämnda

lägre belopp. Då anslagen till de övriga nykterhetssällskapen föreslås

utgå med förutvarande belopp, och då den anledning, som förra året

ansågs motivera ifrågavarande nedsättning av anslaget till nationaltemplarorden,

icke längre förefinnes, finna vi nämnda fortsatta nedsättning av anslaget

obefogad. Denna vår uppfattning står, synes det oss, i full samklang

med den ståndpunkt, som statsutskottet vid förra årets riksdag intog med

anledning av motion att anslaget redan då skulle sättas till samma belopp

som tidigare. Statsutskottet, som då icke ansåg sig böra göra någon ändring

i Kungl. Maj:ts förslag, framhöll, »att vad utskottet sålunda nu förordat

icke utesluter, att anslagsposten ett följande år må kunna återföras till sitt

tidigare belopp, därest behov av ökat statsanslag då visas föreligga». Detta

behov av ökat anslag har uppvisats såväl av nationaltemplarorden själv som

av undervisningskonsulenten i skolöverstyrelsen, vilken i skrivelse till skolöverstyrelsen

tillstyrkt det före sänkningen utgående anslaget 11,000 kronor.

Ehuru vi äro fullt övertygade örn att den verksamhet som utföres inom

nationaltemplarorden väl motiverar begärda högre belopp 12,000 kronor, få

vi, då någon höjning av de övriga nykterhetssällskapens anslag icke av

Kungl. Majit ifrågasatts, nöja oss med att hemställa, att anslaget till nationaltemplarorden

sättes till 11,000 kronor.

Den av departementschefen förordade överflyttningen av rikskommitténs

mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet till centralförbundet för

nykterhetsundervisning berör — iner eller mindre direkt — de i motionerna

I: 136 och II: 306, I: 139 och II: 326 samt I: 138 och II: 305 framförda

yrkandena. Utskottet har på grund härav ansett sig först böra upptaga

denna fråga till behandling.

Av flera skäl har utskottet icke kunnat undgå att ställa sig betänksamt

mot den föreslagna överflyttningen. Av vad i ärendet anförts finner utskottet

framgå, att den förändrade verksamhet, som vid bifall till förslaget

skulle påkallas av centralförbundet, ansetts lätt kunna medföra komplika

ioner för centralförbundets objektivt bedrivna upplysnings- och undervis
-

UtstcoUf.t.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsverksamhet. Centralförbundet har för egen del icke ansett sig kunna tillråda

ett överförande på förbundet av rikskommittens propagandaverksamhet.

Utskottet vill ytterligare framhålla, att rikskommitténs verksamhet — såväl

när anslag för densamma första gången äskades som senare — framhållits

vara av tillfällig karaktär. Denna uppfattning har också vid flera tillfällen

understrukits av statsmakterna. Ett inordnande av denna verksamhet under

centralförbundet torde lätt kunna medföra, att verksamheten liksom anslaget

blir mera permanent. Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra förorda,

att, på sätt i motionerna I: 139 och II: 326 samt I: 138 och II: 305 yrkats,

även för nästkommande budgetår särskilt anslag må utgå för kommittén.

Detta anslag synes böra bestämmas till samma belopp, som anvisats för

innevarande budgetår, d. v. s. 15,000 kronor. Vid bifall till vad sålunda

föreslagits bortfaller behovet av den av departementschefen förordade öknmgen

av anslagsposten till centralförbundets verksamhet med 5,425 kronor,

vilket innebär att berörda anslagspost kan minskas från föreslagna

36.000 kronor till 30,575 kronor. Vid ett bifall till vad utskottet i bär

förevarande hänseende förordat blir alltså det ökade medelsbehovet (15,000

— 5,425 = ) 9,575 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten till föreläsnings- och

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m. för nästkommande

budgetår upptagas med oförändrat belopp, 115,000 kronor. Utskottet finner

visserligen den av skolöverstyrelsen samt i motionerna I: 136 och II: 306

förebragta utredningen tala för en höjning av denna anslagspost, men med

hänsyn till att den så sent som vid 1935 års riksdag höjdes med icke

mindre än 20,000 kronor finner sig utskottet böra tillstyrka, att höjningen

begränsas till 10,000 kronor och att anslagsposten alltså bestämmes till

125.000 kronor.

Det i motionerna I: 101 och II: 244 framförda förslaget om en höjning

av anslagsposten till främjande av riksutskottets för de kristnas nykterhetsrörelse

verksamhet finner sig utskottet icke kunna tillstyrka. Utskottet vill

erinra därom, att skolöverstyrelsen icke ansett sig böra tillstyrka en för

detta ändamål —- liksom för flera andra föreningar m. fl. — begärd anslagshöjning.

Däremot finner sig utskottet böra tillstyrka det i motionerna I: 137 och

11: 314 framförda yrkandet örn en höjning av anslagsposten till främjande

av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet med 1,000 kronor.

De skäl, som föranledde 1935 års riksdag att bestämma anslagsposten till

dess nuvarande belopp, föreligga icke längre, och vid sådant förhållande

saknas enligt utskottets uppfattning anledning att nu stanna vid det då

beslutade beloppet.

I övrigt har Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag

icke givit utskottet anledning till erinran.

Ett bifall till vad utskottet i det föregående tillstyrkt kommer att föranleda

en höjning av anslagets slutsumma med (9,575 + 10,000 + 1,000=) 20,575

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

kronor. Även detta belopp bör, på sätt av departementschefen föreslagits

beträffande det av honom äskade anslaget, täckas av avkastningen av statsverkets

fond av rusdrycksmedel. Om anslagsposten till främjande av

nykterhet m. m. (nr 23 i den i statsrådsprotokollet återgivna tablån) för

avrundande av anslagets slutsumma sänkes med 75 kronor, skulle anslaget

för nästkommande budgetår behöva ökas från av Kungl. Majit äskade

298,500 kronor till 319,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Bärgs m. fl. samt herrar Olssons i

Gävle och Hages, herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvarna m. fl. samt herr Bjurströms m. fl. och herr

Lundboms m. fl. ovannämnda motioner (I: 139 och II: 326,

I: 138 och II: 305 samt I: 137 och II: 314) ävensom på grund

av herr Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna

m. fl. ovannämnda motioner (I: 136 och II: 306) men med

avslag å herr Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna

m. fl. ovannämnda motioner (I: 101 och II: 244),

såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för hudgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 319,000 kronor att utgå

under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga,

samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1936 under punkt

203 omförmälda ändamål med högst de av honom angivna

belopp, dock med de ändringar härutinnan, som föranledas

av vad utskottet i det föregående anfört.

209:o) Anordnande av studieledarkurser. I en inom första kammaren

av herrar R. Wagnsson och S. Hansson väckt motion (I: 244) har hemställts,

att riksdagen måtte bevilja ett reservationsanslag av 7,000 kronor

att ställas till överstyrelsens förfogande för anordnande av studieledarkurser

på de villkor, som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Det ändamål, för vilket i motionen I: 244 anslag äskats, är enligt utskottets

uppfattning behjärtansvärt. Såsom skolöverstyrelsen i sitt i ärendet

avlåtna utlåtande framhållit, är behovet av studieledare inom såväl statsunderstödda

organisationer som andra sammanslutningar mycket stort. Utskottet

håller emellertid före, att fråga örn ett anslag för ändamål av här

förevarande art i första hand bör ankomma på Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet hemställer fördenskull,

att herrar R. Wagnssons och Hanssons ovannämnda motion

(I: 244) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

210:o) Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för

allmänheten, m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204.

sid. 504—507) och under erinran om den av 1035 års riksdag uttalade, av

departementschefen delade uppfattningen, att det nuvarande systemet med

anslag till visst ändamål dels från lotterimedel och dels från anslag å riksstaten

icke är tillfredsställande, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till föreningar, som anordna god

orkestermusik för allmänheten, m. m. för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 56,500 kronor.

2ll:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. Kungl. Maj t hat

(punkt 205, sid. 507—511) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till folkliga

musikskolan i Arvika för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av

20,000 kronor.

Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1925/1926 3,000 kronor,

för budgetåren 1926/1929 5,000 kronor samt förbudgetåren 1929/1936

6,000 kronor. Härjämte hava av Kungl. Maj:t vissa anslag av lotterimedel

ställts till skolans förfogande.

Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande har hemställt örn anvisande

för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår av ett med 14,000

kronor till 20,000 kronor höjt anslag å riksstaten. I skrivelsen återfinnes

bland annat följande förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolan:

Inkomster:

Anslag av Värmlands läns landsting..................kronor 800

Elevavgifter.................................... » 2,300

Bidrag från Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande

....................................... » 3,500

Statsanslag..................................... » 20,000

Summa

Utgifter:

Lärarelöner:

föreståndaren........................kronor 1,000

1 lärare i samspelning, fiol m. m......... » 4,000

1 » » fiol........................ » 3,600

1 » » violoncell................... » 3,000

1 lärare i piano (och musikteori) ......... » 3,000

1 » (kvinnlig) i musikteori och piano ... » 1,800

3 timlärare i fiol, blåsinstrument och gymnastik

............................. » 2,000

Underhåll av fastigheten...........................

Försäkringar....................................

Värme och belysning.............................

Städning och vaktmästare..........................

kronor 26,600

kronor 18,400

» 900

» 200

» 2,600

» 1,600

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 175

Undervisningsmateriel.............................kronor 400

Inventarier..................................... » 600

Bibliotek....................................... » 400

Tryck och annonser............................. » 500

Telefon och porto................................ » 400

Diverse........................................ » 600

Summa kronor 26,600.

Skolöverstyrelsen har funnit den föreliggande framställningen väl grundad

och tillstyrkt bifall till densamma.

Statskontoret har förklarat, att ämbetsverket — som ansåge, att försiktighet

borde iakttagas vid beviljandet av statsbidrag för olika icke-statliga ändamål

— för sin del saknade anledning tillstyrka högre statsbidrag för ändamålet

under nästa budgetår än 6,000 kronor.

Musikaliska akademien har tillstyrkt framställningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Den verksamhet, som fullföljes av folkliga musikskolan i Arvika, är av

stor betydelse för vårt folkliga musikliv. I detta hänseende torde musikskolan

kunna sägas intaga en ledande ställning, och det är därför önskvärt,

att den beredes möjlighet att under gynnsammare betingelser än hittills

verka för sin viktiga uppgift.

Det statsanslag å riksstaten, som skolan åtnjutit, har icke varit ens tillnärmelsevis

tillräckligt för bestridande av driftkostnaderna. Utöver ett mindre

bidrag från vederbörande landsting och understöd från föreningen för det

folkliga musiklivets befrämjande, vilken är huvudman för skolan, har musikskolan

under ett par år erhållit bidrag av lotterimedel till de löpande

utgifterna. Dessa tillfälliga bidrag, som dock icke varit tillräckligt stora

för att befria skolan från ekonomiska bekymmer, indrogos för arbetsåret

1934/1935 för att därefter för arbetsåret 1935/1936 återupptagas med ett till

hälften reducerat belopp. För arbetsåret 1934/1935 erhöll skolan bidrag —

utöver det å riksstaten anvisade — med inalles 2,000 kronor från det under

åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra utgifter. Detta

obetydliga tillskott var att betrakta som en provisorisk hjälp, intill dess det

löpande riksstatsanslaget kunde höjas.

Mot det förslag till inkomst- och utgiftsstat, som ligger till grund för

den föreliggande framställningen örn ökat statsbidrag, har jag i fråga om

utgiftssidan intet väsentligt att erinra. Lärarlönerna synas i jämförelse med

exempelvis de löner, som utgå till vissa extra ordinarie lärare vid musikkonservatoriet,

vara låga. Utgifterna i övrigt förefalla vara försiktigt beräknade.

Vad däremot angår inkomstsidan, anser jag mig böra fästa uppmärksamheten

på att landstingets bidrag, som beräknats till endast 800 kronor, icke

torde svara mot skolans betydelse för Värmlands län. Antalet elever härifrån

bar under de senaste fem läsåren utgjort närmare 40 procent av det

totala antalet elever. För min del håller jag det för ett berättigat krav, att

landstingets bidrag avsevärt ökas.

Innan landstinget berette tillfälle taga ställning till den föreliggande frågan,

synes emellertid statsanslaget böra utgå med det nu äskade beloppet

av 20,000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att anslaget för ett följande

budgetår nedbringas med ett belopp, svarande mot det ökade bidrag, som

av landstinget kan komma att ställas till skolans förfogande.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser

rörande de villkor, under vilka ifrågavarande statsanslag skall utgå.

Anslaget till bidrag till folkliga musikskolan i Arvika, som ursprungligen

utgick med 3,000 kronor men sedermera successivt höjts för att för innevarande

budgetår utgå med 6,000 kronor, föreslås nu skola upptagas med

ett belopp av 20,000 kronor, d. v. s. mer än tredubblas. Utskottet kan icke

ställa sig annat än synnerligen betänksamt gentemot denna utveckling. Att

den varit möjlig beror på de betydande anslag av lotterimedel, som vid

sidan av de av riksdagen prövade anslagen å riksstaten ställts till skolans

förfogande. De olägenheter med anslag till visst ändamål dels från lotterimedel

och dels från anslag å riksstaten, vilka framhöllos av 1935 års riksdag

och vilka utskottet jämväl under föregående punkt haft anledning understryka,

framträda här med styrka.

Under förhandenvarande förhållanden vill utskottet dock icke motsätta

sig, att för nästkommande budgetår en ökning av anslaget å riksstaten sker.

I motsats till departementschefen kan utskottet dock ej helt godtaga de av

skolans styrelse framlagda anslagsberäkningarna, utan finner sig utskottet

böra förorda ett till 15,000 kronor nedsatt anslag. Redan detta innebär en

anslagsökning med 150 procent.

Utskottet vill framhålla önskvärdheten av att, innan förnyat anslag för

ändamålet äskas, en ingående utredning verkställes rörande skolans ekonomiska

förhållanden. Vidare synes såsom ett villkor för skolans fortsatta

uppehållande med till största delen statsmedel böra uppställas, att bidrag

från andra håll erhållas i betydligt större utsträckning än för närvarande

är fallet. Särskilt vill utskottet i detta hänseende ansluta sig till vad

departementschefen anfört örn det berättigade i kravet, att vederbörande

landstings bidrag avsevärt ökas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag,

såsom Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.

212:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, sid. 511 och

512), vilket innebär en höjning av anslaget till nämnden för statens studielån

med 500 kronor, och under hänvisning till vad av departementschefen

anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett

anslag av 5,500 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 1,850 kronor.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

177

213:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 207, sid. 512 och 513), vilket innebär en anslagshöjning med

700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstaten för statens biografbyrå uppförda

anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän å förslagsvis 1,000 kronor med

700 kronor till förslagsvis 1,700 kronor ävensom i följd

härav öka avlöningsstatens slutsumma från 53,000 kronor

till 53,700 kronor;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 53,700 kronor.

214:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majlis förslag (punkt 208) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Statens biografbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 10,300

kronor.

215:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 209) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet

stående ändamål för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå med

den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl.

Majit bestämmas.

Gymnastiska centralinstitutet.

216:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 210, sid. 514—519) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937; dels ock till

Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 135,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr 11. Lundqvist m. fl. väckt motion (lii 538), vari hemställts,

att riksdagen ville för budgetåret 1936/1937 fastställa nedanstående arvoden

för nedanstående befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet: för

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8. 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kamreraren 1,800 kronor, för sekreteraren 1,550 kronor, för bibliotekarien

1,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 8,800 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande de i ovannämnda motion

berörda frågorna följande.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet hade i skrivelse den 28

augusti 1935 anfört,

att direktionen, som i sitt den 30 november 1933 framlagda förslag till

omorganisation av centralinstitutet ifrågasatt ett arvode åt sekreteraren med

1,550 kronor och åt kamreraren med 1,800 kronor, hade styrkts i sin uppfattning,

att dessa arvoden skäligen borde sättas till lägst nämnda belopp

samt hemställt, att nämnda arvoden måtte höjas till 1,550 kronor, respektive

1,800 kronor. Direktionen ville jämväl föreslå en höjning av arvodet

till bibliotekarien från 600 kronor till 1,000 kronor med hänsyn till det

ansvarsfulla arbetet och till institutets värdefulla bibliotek, som torde utgöra

det enda för fysisk fostran i Sverige.

Enligt ett vid direktionens skrivelse fogat protokollsutdrag hade ledamoten

av direktionen, medicine doktor E. Abramson till protokollet yttrat bland

annat följande:

I sitt år 1933 framlagda omorganisationsförslag upptog direktionen 1,800

kronor som arvode till en kamrerare. Statsmakterna beslöto emellertid, att

en dylik befattning ej skulle inrättas men att som ett provisorium, så länge

den nuvarande innehavaren av kansliskrivarbefattningen kvarstode, en kamrerare

skulle med biträde av henne handhava kamrerargöromålen. Då vidare

omfattningen av dessa, sedan poliklinikerna vid institutet nedlagts i

samband med den sjukgymnastiska verksamhetens överförande till serafimerlasarettet,

måste förutsättas bliva mindre än tidigare, förelåge ej tillräckliga

skäl för en höjning av kamrerarens arvode.

I överensstämmelse med vad direktionen i sitt omorganisationsförslag upptagit

och enär varken bibliotekarien eller biblioteksnämnden anmält behov

av ökat arvode till bibliotekarien samt då i övrigt inga förut ej kända omständigheter

för en ökning av detsamma förebragts, borde arvodet till bibliotekarien

uppföras med oförändrat belopp, 600 kronor.

Statskontoret har anfört bland annat följande:

Med hänsyn till att de av direktionen berörda arvodesfrågorna så sent

som vid 1934 års riksdag varit föremål för prövning, avstyrktes bifall till

direktionens framställning i denna del liksom även till yrkandet om upptagande

i staten av särskilt belopp till ersättning åt vikarie för institutets

föreståndare.

Biksräkenskapsverket har

— under åberopande av innehållet i en av riksräkenskapsverkets andra

revisionskontor till riksdagens statsutskott överlämnad promemoria, dagtecknad

den 18 april 1934, angående arvode till kamreraren vid gymnastiska

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

centralinstitutet — anfört, att den för nämnde befattningshavare föreslagna

arvodesförhöjningen syntes vara fullt befogad.

Departementschefen har för egen del yttrat:

I likhet med statskontoret kan jag icke tillstyrka någon höjning av de

till sekreteraren, kamreraren och bibliotekarien utgående arvodena, vilka bestämdes

så sent som vid 1934 års riksdag. Beträffande arvodesförmånerna

för kamreraren och bibliotekarien vill jag särskilt fästa uppmärksamheten

vid den uppfattning, som i direktionen hävdats av reservanten.

Utskottet vill icke bestrida, att arvodena till de i motionen II: 538 omförmälda

befattningshavarna — särskilt till sekreteraren med hänsyn till

hans genom gymnastiska centralinstitutets omorganisation ökade arbetsbörda

— kunna betecknas som ganska låga. Med hänsyn dels till det förhållandet,

att dessa arvoden reglerats så sent som vid 1934 års riksdag,

dels ock därtill, att en arvodesreglering av här förevarande art närmast

synes böra ske efter förslag av Kungl. Maj:t, finner sig utskottet emellertid

böra avstyrka vad i motionen II: 538 hemställts.

Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har

utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag å herr Lundqvists m. fl. ovannämnda

motion (II: 538),

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................

Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis.......................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp........kronor 64,800

b. Vikariatsersättningar

m. mförslagsvis..... » 800

Avlöning till övrig icke-ordinarie personal

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . . .

kronor 54,600

» 6,300

» 65,600

» 6,200

» 2,800

Summa förslagsanslag kronor 135,500;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 135,500 kronor.

Utskottet.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

217:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 7,400

kronor.

218:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 521), vilket innebären

anslagsminskning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 4,400 kronor.

219:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

3,000 kronor.

220:o) Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning i idrott. Gymnastiska

centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria övningar

i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning i idrott

ett anslag av 5,500 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria

övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms

förenade studentkårer ett anslag av 1,000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

221 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 170,000 kronor.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

222:o) Understöd åt Inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 216) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett anslag av 20,000 kronor, att utgå efter grunder och på

villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

223:o) Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av ordboken. Nusvensk ordbok: Teknisk

hjälp vid ordbokens utgivning m. m. I enlighet med Kungl. Majis förslag

(punkt 217) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) till Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. 0.

Östergren för fortsatt utgivande av ordboken ett anslag av

8.000 kronor;

b) till Nusvensk ordbok: Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning

m. m. ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

224:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande

av hans Rosa-forskningar. I enlighet med Kungl. Majis

förslag (punkt 218) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt kontraktsprosten L. P. 11.

Matsson för fullföljande av hans Rosa-forskningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 3,675 kronor.

225:o) Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av hans

arbete »Sveriges fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Majis

förslag (punkt 219) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande

av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

226:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet

med Kungl. Majis förslag (punkt 220, sid. 525 och 526) och under hänvisning

till vad av departementschefen i ämnet anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. ff.

Thörnberg för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av

3.000 kronor.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

227:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 221) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till föreningen Pietas för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000 kronor att utgå

under villkor, att föreningen till statens historiska museum

med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg utförda

fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

228:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 1,000

kronor, att utgå under de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

229:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 223, sid. 528—530), vilket innebär en anslagshöjning med 2,800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien för

förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,300

kronor.

230: o) Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag

av 1,800 kronor.

231:o) Utgivning och registrering av svenska folksagor. Kungl.

Majit har (punkt 225, sid. 530—533) föreslagit riksdagen att till utgivning

och registrering av svenska folksagor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

I en i november 1935 dagtecknad skrivelse gjorde Gustaf Adolfs-akademien

för folklivsforskning framställning örn beviljande av understöd med sammanlagt

86,400 kronor för utgivning av Sveriges folksagor jämte registrering

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

därav samt om anvisande från nämnda summa av ett anslag av 8,000 kronor

för budgetåret 1936/1937, att disponeras av akademien på villkor, som

Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

Av skrivelsen inhämtas beträffande kostnadsberäkningarna följande:

Kostnaderna för detta företag måste oundgängligen bliva mycket stora.

De överslag av behoven, som gjorts, hade resulterat i följande sammanfattande

tablå:

För den vetenskapliga redaktionen av varje band 3,000 kronor kronor 36,000

För biträdande arbeten och expenser per band 1,200 kronor » 14,400

För tryckning per band 3,000 kronor................. * 36,000

Summa kronor 86,400.

Härvid hade förutsatts, att en viss del av det vetenskapliga arbetet, såväl

i fråga om redigeringsarbetet av en del band som i fråga örn vetenskapliga

hjälparbeten skulle kunna utföras utan särskild ekonomisk ersättning. Givetvis

kunde emellertid varken detta förhållande, ej heller åtskilliga andra förhållanden,

som inverkade på de särskilda posternas belopp, nu exakt beräknas.

En viss frihet till förskjutningar mellan de olika posterna bleve följaktligen

behövlig, liksom en motsvarande frihet, enligt vad ovan nämnts,

måste bliva behövlig i fråga örn bandens rubricering och innehåll.

Givetvis måste ett företag av så stor omfattning som detta taga många år

i anspråk. Emellertid vore det sannolikt att, örn det nödvändiga ekonomiska

stödet erhölles, alla de tolv banden skulle kunna vara färdiga inom en

period av 10 år. Fördelningen av kostnaderna på olika år måste ställa sig

något växlande. Särskilt framhölles, att under första året behovet av förberedande

redaktionsarbeten och biträdande arbeten vore förhållandevis stort,

medan tvärt örn tillfälle till publicering av det första bandet under samma

år knappast torde givas. I stort sett torde dessa två omständigheter komma

att uppväga varandra. Därför räknades under första året med ett kostnadsbehov

av 8,000 kronor, men för de följande åren med ett i medeltal något

högre kostnadsbeliov.

I utlåtande den 3 december 1935 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

livligt förordat ifrågavarande framställning samt därvid anfört,

att såväl den inhemska som den internationella sagoforskningen alltför

länge känt bristen av en dylik utgåva. Vår försummelse i detta avseende

folie desto mera i ögonen som våra grannländer i och utanför Norden på

helt annat sätt än vi tillgodosett ifrågavarande behov. Den grundval för

plan till utgivning, som framlagts, syntes vara riktig och utformad så, att

det redan utgivna skulle komma att bilda ett avslutat helt, om företaget

av ett eller annat skäl måste avbrytas. Kostnaderna för tryckmanuskriptets

utarbetning torde vara lågt beräknade. Över kostnadsfrågan i dess helhet

kunde akademien emellertid av naturliga skäl icke bilda sig en bestämd

mening.

Departementschefen har för egen del yttrat följande:

Våra inhemska folksagor lämna ett värdefullt material ej blott för den

inhemska utan även för den internationella sagoforskningen. Men dessa

folksagor utgöra också — och detta är enligt min mening icke minst beaktansvärt

— viktiga kulturdokument av allmänt intresse, som böra på ett lätttillgängligt

sätt bevaras åt eftervärlden.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Den föreliggande framställningen, som åsyftar statsbidrag till utgivning

och registrering av det förefintliga sagomaterialet, synes mig med hänsyn

härtill vara väl förtjänt av bifall. Kostnaderna förefalla visserligen

ganska höga. Det får väl emellertid icke anses uteslutet, att möjligheter

skola yppas att, eventuellt genom bidrag från annat håll, minska behovet

av statsbidrag för ändamålet. I varje fall synes det belopp, varmed staten

sammanlagt bör bidraga, icke böra nu bestämmas, utan årliga statsanslag,

därest omständigheterna så medgiva, anvisas, till dess arbetet slutförts. Om

tilläventyrs förhållandena skulle framtvinga statsunderstödets minskning

eller bortfallande och arbetet till följd därav måste nedläggas, äventyras icke

därigenom — såsom vitterhetsakademien i sitt utlåtande framhållit — värdet

hos det redan utförda arbetet.

Jag har intet att erinra mot det för nästa budgetår äskade beloppet av

8,000 kronor. Lämpligen bör detta anslag, med hänsyn till arten av de

utgifter, som skola bestridas med detsamma, anvisas såsom reservationsanslag.

Bestämmelser rörande de villkor, varunder anslaget skall utgå, torde

senare få meddelas av Kungl. Maj:t.

Utskottet har funnit de skäl, som anförts för att statsbidrag skulle utgå

för att möjliggöra utgivande och registrering av de svenska folksagorna

bärande. Särskilt vill utskottet understryka vad departementschefen anfört

därom, att dessa folksagor utgöra viktiga kulturdokument av allmänt intresse,

som böra på ett lättillgängligt sätt bevaras åt eftervärlden.

Enligt utskottets uppfattning hade det varit önskvärt, örn redan nu en

mera utförlig plan förelegat beträffande Gustaf Adolfs-akademiens ställning till

och ansvar för verket samt dess ekonomiska resurser för detta ändamål ävensom

beträffande arbetenas bedrivande, omfattning o. s. v. Härigenom skulle

det för utskottet varit möjligt att bedöma, huruvida verket i sin helhet kan

anses vara av det värde, att statsbidrag bör utgå i den utsträckning som

i den till grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande framställningen synes

hava avsetts. Jämväl en närmare utredning beträffande de för verkets slutförande

erforderliga kostnaderna ävensom för möjligheterna att, eventuellt

genom bidrag från annat håll, minska behovet av statsbidrag för ändamålet

hade varit av behovet påkallad.

När utskottet trots nu angivna omständigheter anser sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts framställning om anslag för nästkommande budgetår, sker

detta under den bestämda förutsättningen, att utredning i nu berörda hänseenden

föreligger, när fortsatt anslag för ändamålet kan komma att äskas.

Ett bifall till vad utskottet nu tillstyrkt får alltså icke fattas såsom ett åtagande

av riksdagen att jämväl i fortsättningen de beräknade kostnaderna

helt skola bestridas av statsverket. Med de nu av utskottet tillstyrkta anslagsmedlen

synes jämväl möjlighet kunna beredas att verkställa eventuellt

erforderlig granskning och sovring av materialet.

Mot det av Kungl. Majit nu föreslagna beloppet har utskottet icke funnit

något att erinra.

Den torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare villkor

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 185

och bestämmelser, som må bliva erforderliga för utgående av det sålunda

tillstyrkta anslaget.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivning och registrering

av svenska folksagor för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå på de villkor

och enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt

föreskriva.

232:o) Bidrag till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons samlingar av äldre svensk folkmusik.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr K. von Geijer m. fl. (I: 15) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Björck i Kristianstad m. fl. (II: 35) har hemställts, att riksdagen till

utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

efterlämnade samlingar av äldre folkmusik från Skåne ville för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå på

villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

Till stöd för det av motionärerna framställda yrkandet har anförts följande:

Vid 1935 års riksdag väcktes i båda kamrarna likalydande motioner (1:41

och II: 149) med hemställan, att riksdagen till utredigering och tryckning

av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar av

äldre folkmusik från Skåne ville anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000

kronor att på de villkor, som av Kungl. Majit bestämdes, utgå under två

år med 10,000 kronor för vartdera.

Under en följd av år hade folkmusikkommissionen med understöd av riksdagen

arbetat med ordnandet och utredigerandet av Nils Anderssons efterlämnade

rika samlingar av svensk folkmusik. Som resultat därav förelåg

materialet från alla landskap med undantag av Skåne i ordnat och utredigerat

skick och i urval tryckt eller under tryckning. Det anslag, som

i motionerna begärdes, avsåg att möjliggöra utredigering och tryckning

även av den omfattande skånska samlingen och att därmed bringa det stora

verket till avslutning.

Statsutskottet, i sitt utlåtande om motionerna, fann det önskvärt, att ifrågavarande

arbete, på vilket statsverket redan nedlagt betydande kostnader, nu

bragtes till fullbordan, men ansåg sig böra förorda att anslaget för budgetåret

1935/1936 begränsades till 5,000 kronor. Frågan örn anslag för tiden

därefter torde, enligt utskottet, i sinom tid få prövas av riksdagen.

I enlighet med statsutskottets hemställan beslöt sedermera riksdagen att

till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

samlingar av äldre svensk folkmusik för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Arbetet med utredigerandet av Skånesamlingen Ilar enligt Kungl. Maj:ts

föreskrift till folkmusikkommissionen under det gångna halvåret omhänderhafts

av herr Olof Andersson i Alius och har fortskridit så långt, att den

första fjärdedelen av samlingen, motsvarande i tryck ett band, beräknas

föreligga färdig vid budgetårets utgång.

Till arbetets fullföljande enligt den uppgjorda planen kräves nu för budgetåret

1936/1937 ett förnyat anslag av 5,000 kronor.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

186 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet är visserligen av den uppfattningen, att framställningar om

anslag för ändamål av här förevarande art i första hand böra ingivas till

och prövas av Kungl. Majit. Emellertid anser sig utskottet — av samma

skäl som föranledde 1935 års riksdag att på grund av enskilda motioner

anvisa anslag för här ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår —

böra tillstyrka motionärernas hemställan i vad avser nästkommande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med Infall till herr von Geijers m. fl.

och herr Björcks i Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner

(1:15 och II: 35), till Bidrag till utredigering och tryckning av

framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå på de

villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

Diverse.

233:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande

Kungl. Majits förslag (punkt 226) om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

234:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 227) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Bäris för budgetåret

1936/1937 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.

235:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 228, sid. 534 och 535),

vilket innebär en anslagsminskning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till den baltiskgeodetiska

kommissionen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000 kronor.

236:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 229,

sid. 535 och 536), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1936/ .

1937 anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

187

237:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen

i Bom för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag

av 1,000 kronor.

238:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, som Bidrag till Institut d’études scandinaves

vid Bäris universitet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

anslag av 2,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit

må finna gott bestämma.

239:o) Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland

av en professur i svenska språket och litteraturen. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 132) hemställer utskotttet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för Uppehållande vid universitetet i Dorpat i

republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 7,500

kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,

Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.

240: o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom

republiken Estland. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 233)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Understöd åt den svenska folkhögskolan i

Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1936/1937

anvisa ett anslag av 7,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

241 :o) Understöd åt det svenska läroverket i Hapsal och den

svenska folkskolan i Tallinn inom republiken Estland. Under denna

punkt behandlar utskottet

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar J. Bergman och N. Wohlin (I: 92) och den andra inom andra kammaren

av herr C. J. Ekman m. fl. (II: 240), vari hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta att för budgetåret 1936/1937 såsom understöd till

svenska läroverket i Hapsal inom republiken Estland bevilja ett .anslag av

12,500 kronor samt såsom understöd till svenska folkskolan i Tallinn

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

(Reval) ett anslag av 2,000 kronor, allt att på de villkor och genom det

organ Kungl. Maj:t kan täckas bestämma ställas till vederbörande skolstyrelsers

disposition;

dels en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion

(II: 247), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1936/1937 bevilja

ett anslag till det svenska läroverket i Hapsal av 12,500 kronor;

dels ock en inom samma kammare av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt

motion (II: 248), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1936/

1937 bevilja ett anslag till den svenska folkskolan i Reval (Tallinn) av

2,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

I: 92, II: 247 och II: 248.

1935 års riksdag anförde i skrivelse nr 8 under punkten 211:o) i anledning

av inom riksdagen väckta motioner örn anslag till den svenska folkskolan

i Reval med 1,000 kronor och till det svenska gymnasiet i Hapsal

med 2,000 kronor, att riksdagen funne dessa ändamål behjärtansvärda men

att riksdagen - bland annat med hänsyn till möjliga ekonomiska konsekvenser

— icke vore beredd att utan föregående, av Kungl. Majit prövad

utredning anvisa anslag för berörda ändamål. Enligt riksdagens uppfattning

torde en dylik utredning kunna företagas utan större tidsutdräkt, varefter

eventuellt ett på densamma grundat förslag kunde föreläggas riksdagen.

Av vid ovannämnda motion 1:92 fogade bilagor framgår, att skolöverstyrelsen

i skrivelse till Kungl. Majit, under åberopande av i ämnet

verkställd utredning, hemställt om utverkande hos 1936 års riksdag av dels

ett anslag av 12,500 kronor till understöd av verksamheten vid omförmälda

läroverk, dels ock ett anslag av 2,000 kronor till understöd åt nämnda svenska

folkskola i Tallin.

Utskottet. Såsom i motionerna erinrats, uttalade sig 1935 års riksdag — under framhållande

av det behjärtansvärda i de ändamål, för vilka då liksom nu anslag

äskats genom i ämnet väckta motioner — för verkställandet av en utredning

av frågan. En sådan har nu verkställts av skolöverstyrelsen, men

har densamma icke föranlett något Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen.

Utskottet har funnit så starka skäl tala för att svenska staten bidrager

till uppehållande av här förevarande läroanstalter, att utskottet ansett sig

böra — ehuru förslag i ämnet från Kungl. Majit ej föreligger — föreslå

riksdagen att redan för nästkommande budgetår anvisa anslag för ändamålet.

Härför tala jämväl de ekonomiska svårigheter, med vilka dessa läroanstalter

för närvarande hava att kämpa. Några mera betydande konsekvenser

av ett beslut i denna riktning synas, av den föreliggande utredningen

att döma, icke vara att befara.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

I fråga om de belopp, som för budgetåret 1936/1937 böra auvisas, finner

sig utskottet — i avvaktan på att resultatet av den verkställda utredningen

förelägges riksdagen — icke helt kunna tillmötesgå vad i motionerna hemställts

såvitt avser läroverket i Hapsal. Utskottet har för detta ändamål

funnit sig böra förorda ett belopp av 6,000 kronor. Mot det för folkskolan

i Tallin äskade anslaget av 2,000 kronor hat utskottet icke funnit något

att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare villkor

och bestämmelser, som må bliva erforderliga för utgående av de sålunda

tillstyrkta anslagen.

T anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till herr Jacobssons m. fl.

ovannämnda motion (II: 248) ävensom i anledning av herrar

Bergmans och Wohlins, herr Ekmans m. fl. samt herr Jacobssons

m. fl. ovannämnda motioner (I: 92 och II: 240 samt

II: 247), för budgetåret 1936/1937 anvisa

a) såsom Understöd åt det svenska läroverket i Hapsal

inom republiken Estland ett anslag av 6,000 kronor;

b) såsom Understöd åt den svenska folkskolan i Tallin inom

republiken Estland ett anslag av 2,000 kronor;

båda anslagen att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

242:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella

astronomiska unionens kongress i Stockholm år 1938. Kungl. Majit

har (punkt 234, sid. 538 och 539) föreslagit riksdagen att till bidrag till

bestridande av kostnaderna för internationella astronomiska unionens kongress

i Stockholm år 1938 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

Departementschefen har för egen del, efter att hava redogjort för i ärendet

föreliggande framställning och däröver av vetenskapsakademien avgivet utlåtande,

yttrat följande:

De skäl, som andragits av vetenskapsakademien, synas tala för att nästkommande

internationella astronomiska kongress förlägges till vårt land.

Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen anvisat anslag för bestridande

av kostnaderna för internationella kongresser, som avhållits i Sverige. Även

i detta fall torde anslag för ändamålet genom riksstatsanslag böra ställas

till förfogande.

Jag saknar anledning att nu taga ställning till frågan, huru stort belopp,

som sammanlagt bör anvisas såsom bidrag till kostnaderna för anordnandet

av förevarande kongress. Emellertid kan jag icke underlåta att framhålla,

att det bör vara möjligt att nedbringa ifrågavarande ursprungligen till 20,000

och nu till 18,000 kronor beräknade kostnader, vilka förutsatts skola i sin

helhet gäldas av statsmedel. Vidare torde böra tagas under övervägande,

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vtslcottet.

huruvida icke någon del av kostnaderna skulle kunna bestridas från annat

håll. Jag förutsätter, att utredning i berörda avseenden förebringas, då

framställning göres om fortsatt anslag för ändamålet.

Jag har intet att erinra mot det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet

av 2,000 kronor. Anslaget torde lämpligen böra anvisas såsom

reservationsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

erforderliga bestämmelser rörande villkoren för anslagets utgående.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag örn anslag

för här ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår. Härvid vill

emellertid utskottet understryka att, på sätt departementschefen framhållit,

det bör vara möjligt att nedbringa de nu till 18,000 kronor beräknade

kostnaderna, vilka förutsatts skola i sin helhet gäldas av statsmedel, samt

att det torde böra tagas under övervägande, huruvida icke någon del av

kostnaderna skulle kunna bestridas från annat håll.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna

för internationella astronomiska unionens kongress i

Stockholm år 1938 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

243:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för den internationella

botaniska kongressen i Stockholm år 1940. Kungl. Majit

har (punkt 235, sid. 539—542) föreslagit riksdagen att till bidrag till bestridande

av kostnaderna för den internationella botaniska kongressen i

Stockholm år 1940 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

Departementschefen har för egen del, efter att hava redogjort för i ärendet

föreliggande framställning och däröver av vetenskapsakademien avgivet utlåtande,

anfört följande:

I likhet med vetenskapsakademien anser jag det vara önskvärt och lämpligt,

att sjunde internationella botaniska kongressen förlägges till vårt land.

Jag vill framhålla, att en kongress av detta slag uppenbarligen icke endast

har stor betydelse för den botaniska forskningen och såsom ett led i det

internationella vetenskapliga samarbetet utan även i hög grad bidrager till

att i utlandet sprida kännedomen om Sverige och svenska förhållanden i

allmänhet.

Jag saknar anledning att nu taga ställning till frågan, huru stort belopp

som sammanlagt bör anvisas såsom bidrag till kongressen. Emellertid synes

det mig önskvärt att ifrågavarande till 64,000 kronor beräknade kostnader,

av vilka ett belopp av 40,000 kronor förutsatts skola gäldas av statsmedel,

nedbringas. Det vill förefalla, som om det borde vara möjligt att i någon

mån inskränka de tilltänkta anordningarnas omfattning, utan att syftet med

kongressen härigenom lede nämnvärt intrång eller förloppet av densamma

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

bleve för landet mindre hedrande än vederbörande avsett. Liksom i fråga

örn den under nästföregående punkt omförmälda kongressen torde det böra

tagas under övervägande, huruvida icke någon del av kostnaderna skulle

kunna bestridas från annat håll. I berörda avseenden bör utredning förebringas,

då framställning göres örn fortsatt anslag för ändamålet.

Jag har intet att erinra mot det för nästkommande budgetår beräknade

anslagsbeloppet av 5,000 kronor. Anslaget torde lämpligen böra anvisas

såsom reservationsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

erforderliga bestämmelser rörande villkoren för anslagets utgående.

Liksom beträffande Kungl. Majits under föregående punkt berörda framställning

finner sig utskottet beträffande det under denna punkt behandlade

anslagsäskandet böra understryka de av departementschefen framhållna synpunkterna.

Den av departementschefen i utsikt ställda utredningen är enligt

utskottets uppfattning ofrånkomlig, därest fortsatt anslag skall äskas

för ändamålet.

Mot det för nästkommande budgetår äskade anslaget har utskottet icke

funnit något att erinra.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna

för den internationella botaniska kongressen i Stockholm år

1940 för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

244:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Beträffande

Kungl. Majits förslag (punkt 236) örn anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

245:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Majits förslag (punkt

237, sid. 544) och under erinran, att förevarande anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 100,051 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 110,003 kronor,

dock att i anslagsbeloppet må göras den jämkning, som

erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

246:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 238 och 239) föreslagit

riksdagen angående anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Utskottet.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

247:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 240, sid. 546), vilket innebär en anslagshöjning med 8,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 40,000

kronor.

Stockholm den 23 mars 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson,

Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Nylander, Pauli, Lindström, Bäckström,

Rahmn och Magnusson i Kalmar; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist i

Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,

Holmdahl, Andersson i Ovanmyra, Weijne, Persson i Tidaholm och Danielsson;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 1:6)—34:o) deltagit herr Asplund

och punkterna 35:o)—67:o) herr Sandén i stället för herr Magnusson i Kalmar, ävensom

att i behandlingen av punkterna l:o)—68:o) deltagit herr Aronson i stället för herr Magnusson

i Skövde.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193

Reservationer:

vid punkt 26:o) (Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar) av herr Asplund.

vid punkt 55:o) (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken)

av herrar Oscar Olsson, Nylander, Pauli, Lindström och Aronson,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar

hava följande lydelse:

»De skäl, vilka i motionen II: 313 anförts till förmån för en höjning av

anslagsposten till fornlämningars vård och undersökning, finner utskottet

övertygande. De krav, som under de senaste åren ställts och ännu alltjämt

ställas på den statliga fornminnesvården i här förevarande hänseende, synas

utskottet böra i möjligaste mån tillgodoses. Med anledning av vad departementschefen

anfört örn att medel från anslagen till beredskapsarbeten eller

reservarbeten disponerats för konservering vill utskottet framhålla, att

dessa anslag företrädesvis kommit större företag till godo. Ytterligare

torde få erinras, att för nästkommande budgetår anslaget till statliga och

kommunala beredskapsarbeten beräknats till 1,000,000 kronor, vilket belopp,

att döma av vad föredragande departementschefen anfört under punkt 21

av 1936 års femte huvudtitel, främst synes vara avsett för de av arbetslösheten

svårast drabbade delarna av landet. Utskottet, som i övrigt icke

funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, finner sig av nu angivna

skäl böra tillstyrka vad i motionen II: 313 yrkats och förordar alltså, att

anslagsposten till fornlämningars vård och undersökning må upptagas med

ett till 16,000 kronor förhöjt belopp och här förevarande anslag fördenskull

höjas till 29,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Gustafsons i Dädesjö ovannämnda

motion (II: 313), till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 29,000 kronor att, i

anslutning till vad utskottet i det föregående anfört, utgå

efter den fördelning, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.»

vid punkt 68:o) (Teaterrådet)

1. av herrar Pauli, Lindström, Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona

och Eriksson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 8.

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

»Till en---vara tänkbara.

Genom Kungl. Maj:ts---stadigvarande karaktär.

Utskottet anser emellertid för sin del, att ytterligare något års erfarenhet

torde böra avvaktas, innan teaterrådets organisation och arbetsuppgifter

mera definitivt utformas. Härigenom torde även god vägledning kunna erhållas

för den slutliga prövningen.

Ehuru Utskottet sålunda finner det vara väl tidigt att redan nu taga slutlig

ställning till liela detta spörsmål, vill utskottet emellertid icke motsätta

sig, att anslag för teaterrådets fortsatta verksamhet uppföres å riksstaten

för nästkommande budgetår. I anslutning härtill avstyrker utskottet det i

motionerna I: 193 och II: 525 framförda yrkandet. Utskottet har emellertid

funnit vissa arvodesbelopp, som ligga till grund för beräkningen av anslagets

storlek, väl höga och anser att en nedsättning av anslaget till 10,000

kronor bör kunna ske. Utskottet tillstyrker alltså att detta belopp anvisas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag

samt med avslag å herr John Gustavsons m. fl. och herr

Werners i Höjen ovannämnda motioner (1: 193 och II: 525),

till Teaterrådet för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag

av 10,000 kronor.»

2. av herr Bergqvvist, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Till en början vill utskottet framhålla, att tillkomsten och utformningen

av teaterrådet skett utan att riksdagen beretts tillfälle att yttra sin mening

om det sätt, på vilket denna organisationsfråga bäst skulle kunna vinna sin

lösning. I detta hänseende vill utskottet erinra om det jämväl av departementschefen

påpekade förhållandet, att 1933 års teaterutredning framlagt

ett förslag örn inrättande av ett teaterråd med väsentligt annan sammansättning

än den sedermera av Kungl. Maj:t beslutade. Även andra former

synas kunna vara tänkbara. Utskottet håller före att, innan mera definitiva

anordningar på detta område vidtagas, förslag härom ina, efter det ytterligare

erfarenhet vunnits, för riksdagen framläggas av Kungl. Maj:t.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1935 hava kostnaderna för

teaterrådet bestämts för år räknat till 15,000 kronor, vilket belopp för närvarande

utgår av lotterimedel. Detta belopp skulle nu enligt Kungl. Majda

förslag utgå av anslag å riksstaten och sålunda erhålla en mera stadigvarande

karaktär. Utskottet anser, att närmare erfarenhet beträffande omfattningen

av den arbetsbörda, som kan tänkas komma att åvila teaterrådets

ledamöter, ävensom i fråga örn behovet av övriga medel (för expenser, resor

o. s. v.) bör avvaktas, innan riksdagen fattar ståndpunkt till frågan om

anslag av skattemedel till bestridande av kostnaderna.

I avvaktan på att ett på denna erfarenhet grundat förslag kan föreläggas

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

riksdagen och hinna underkastas dess prövning före utgången av den period,

för vilken teaterrådets ledamöter genom Kungl. Maj:ts i statsrådsprotokollet

omförmälda beslut äro tillsätta, vill utskottet emellertid icke motsätta sig,

att möjlighet beredes teaterrådet att bedriva sin verksamhet efter ungefärligen

samma linjer som för närvarande. Jämväl beträffande sättet för kostnadernas

bestridande under denna tid finner utskottet någon ändring icke

böra ifrågakomma.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herr John Gustavsons

m. fl. och herr Werners i Höjen ovannämnda motioner

(I: 193 och II: 525), avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.»

vid punkt 116:o) (Skolöverstyrelsen: Avlöningar)

1. av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i

Benestad, Bäckström, Magnusson i Skövde, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,

Andersson i Ovanmyra och Danielsson, vilka ansett, att utskottets utlåtande

och förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts under---betydelsefulla organisationsfrågor.

De förslag---att invända.

Det förslag---i ämnet.

Emellertid har---som hittills.

Utskottet kan---ett år.

Under förhandenvarande---denna organisation.

Den utav---anslutning härtill.

Utskottet har icke av den förebragta utredningen funnit sig övertygat örn

behovet av att nu en konsulentbefattning för musikundervisningen inrättas.

Utskottet vill vidare bringa i erinran, dels att frågan örn inrättande av en

likartad befattning på grund av förslag av Kungl. Maj:t var föremål för

riksdagens prövning år 1921 men då icke vann riksdagens bifall, dels ock

att statskontoret avstyrkt här förevarande förslag.

På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag

i denna del. I anslutning härtill kan anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskas med 3,000 kronor

från föreslagna 26,200 kronor till 23,200 kronor.

Vad i---till erinran.

Vid bifall till utskottets förslag bör avlöningsanslagets slutsumma å ena

sidan ökas med det för avlönande av en andre gymnastikkonsulent beräknade

beloppet, (6,600 + 300 =) 6,900 kronor, men å andra sidan minskas

med det av Kungl. Maj:t för avlönande av en konsulent för musikundervisningen

beräknade beloppet, 3,000 kronor. Nettoökningen skulle följaktligen

bliva 3,900 kronor och anslagets slutsumma bliva 538,300 kronor.

I enlighet---utskottet föreslagit.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) å personalförteckningen---lönegraden B 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/

1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................ kronor

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis.................. »

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis ..................... »

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 78,700

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 5,900 »

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . *

378,800

6,500

23,000

23,200

84,600

22,200

Summa kronor 538,300;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 538,300 kronor.»

2. av herr Olof Olsson.

vid punkt 117:o) (Skolöverstyrelsen: Omkostnader) av herrar Nilsson i

Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Bäckström, Magnusson

i Skövde, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Andersson i Ovanmyra

och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan

angivna delar hava följande lydelse:

»Utskottets under föregående punkt framlagda förslag föranleda vissa ändringar

i det belopp, som för nästkommande budgetår beräknats för skolöverstyrelsens

omkostnader.

Den på grund av folkhögskolinspektörs- och musikkonsulentbefattningarnas

inrättande beräknade höjningen av anslagsposten till reseersättningar

med 2,000 kronor synes — därest enligt utskottets förslag den senare befattningen

icke nu inrättas — kunna nedsättas till hälften, d. v. s. till

1,000 kronor. På grund av den av utskottet tillstyrkta andre gymnastikkons

ulen thef attningen torde däremot — i anslutning till den av statskonto
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

ret i dess utlåtande den 21 oktober 1935 framlagda beräkningen — en ökning

med 2,000 kronor av samma anslagspost bliva erforderlig. Nettoökningen

av denna anslagspost, utöver vad av departementschefen föreslagits,

skulle alltså uppgå till 1,000 kronor.

Någon ökning---icke erforderlig.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

skulle alltså här förevarande anslag för nästkommande budgetår behöva

uppföras med ett belopp av (94,600+1,000=) 95,600 kronor.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 95,600

kronor.»

vid punkt 129:o) (Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor)

av herrar Olof Olsson, Jonsson i Eskilstuna och Welj ne.

vid punkt 133:o) (Bidrag till Olofskolan) av herr Oscar Olsson, som ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Olofskolans säregna karaktär betingas, enligt inspektionsberättelse i skolöverstyrelsen,

av den samverkan mellan praktiska och teoretiska läroämnen,

som äger rum, och enligt vederbörande undervisningsråds uttalande måste

en högre skola med en sådan allmänt uppfostrande karaktär dock anses

hava en uppgift att fylla icke minst inom Stockholms stads undervisningsväsen.

Dessutom synes en försöksverksamhet av den art, som bedrives vid

skolan, vara ur allmän undervisnings- och uppfostringssynpunkt av intresse.’

Kritiken i inspektionsberättelserna kan sammanfattas till att ''skolan i

varje fall icke ännu lyckats att i väsentliga punkter realisera sitt program’.

Men därtill anföres också att ’det är naturligt, om en så jämförelsevis ny

skola med så säregen organisation av arbetet som denna icke ännu hunnit

få den fasta utformning i olika avseenden, som kan vara önskvärd och som

skolan själv uppenbarligen strävar fram emot’.

Detta intressanta försök i full överensstämmelse med av riksdagen år

1927 uttalade önskemål örn det inre skolarbetets utveckling synes också

vara alldeles för värdefullt för att avbrytas på grund av ekonomiska svårigheter

för skolan. Kungl. Maj:t har också funnit anledning att av tillgängliga

medel med ett mindre belopp understödja skolan.

Den i ärendet förebragta utredningen lämnar visserligen icke utskottet

möjlighet att bedöma skolans verksamhet i den utsträckning, att utskottet

kan helt tillstyrka motionen. Då Kungl. Maj:t emellertid redan funnit anledning

att av tillgängliga medel lämna skolan något understöd, anser sig

utskottet dock böra förorda, att ett mindre belopp ställes till förfogande för

nästa budgetår att efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande få utgå till skolan.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av fru Ruth Gustafsons

ovannämnda motion (II: 543), till Bidrag till Olof skolan för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 7,500 kronor.»

vid punkt 147:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd

vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor) av herr Törnkvist

i Karlskrona, som ansett, att utskottet bort, med avstyrkande av de i

ämnet väckta motionerna, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

vid punkt 163:o) (Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid

fortsättningsskolor)

1. av herrar Olof Olsson, Berggvist, Oscar Olsson, Bäckström, Bahmn, Magnusson

i Kalmar, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Weijne och

Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan

angivna delar hava följande lydelse:

»Kungl. Majda--— utgående arvodena.

Beträffande de motionsvis gjorda yrkandena vill utskottet till en början

framhålla de rent sakliga skäl, som tala för ett bifall. Fortsättningsskolans

betydelse för den svenska ungdomens fostran till kunniga medborgare är

känd och erkänd. Det är därför av vikt, att lärarna i denna skolform erhålla

en så god ersättning för sitt ansvarsfulla värv, som förhållandena

medgiva.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra, att den år 1933 beslutade sänkningen

av arvodena motiverades med den då förhandenvarande statsfinansiella

situationen. Nämnda riksdagsbeslut synes alltså närmast vara att

betrakta som en tillfällig åtgärd, som icke bör givas längre varaktighet än

vad de förhållanden kräva, som en gång föranledde densamma. Enligt utskottets

uppfattning hava emellertid förhållandena i detta hänseende för

närvarande så förändrats, att de icke längre kunna anföras som ett skäl för

de lägre arvodenas bibehållande.

Av exempelvis den i motionen I: 94 förebragta utredningen framgår slutligen,

att statsmakterna vid de tidigare arvodenas fastställande utgått från

att avlöningen per undervisningstimme i fortsättningsskolan på grund av de

avsevärt större anspråken på lärarna borde hållas högre än motsvarande

avlöning i folkskolan.

På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet böra tillstyrka vad

i här förevarande motioner hemställts.

Ett bifall till detta utskottets förslag kan, med ledning av de under punkt

191 i 1933 års åttonde huvudtitel framlagda beräkningarna, antagas

komma att medföra en kostnadsökning av i runt tal 950,000 kronor. På

grund av gällande form för rekvisition av statsbidrag kommer emellertid

icke någon ökning att bliva erforderlig i det av Kungl. Maj:t för nästkommande

budgetår beräknade anslagsbeloppet, mot vilket utskottet icke funnit

något att erinra.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Jacobssons m. fl., herrar Rahmns

och Sjödahls samt herr Lundqvists m. fl., herrar Bergmans och

J. Björcks ävensom herr Normans m. fl. ovannämnda motioner

(II: 410, I: 134 och II: 301, I: 93 samt I: 94), motionen

II: 410 såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och

ersättningsskola skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola

minst 2 kronor 50 öre och för undervisningstimme

i ersättningsskola minst 1 krona 50 öre, dock att

arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd skall

utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1

krona 75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola

minst 1 krona 25 öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål

i fortsättningsskola minst 2 kronor för undervisningstimme

ävensom att för undervisning i ämnet arbetskunskap,

i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål

ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill

berättigad, arvodet skall utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme,

b) till F''ortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare

vid fortsättningsslcolor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

förslagsanslag av 4,300,000 kronor.»

2. av herr Pauli.

3. av herr Törnkvist i Karlskrona, som ansett att utskottet bort, med avstyrkande

av de i ämnet väckta motionerna, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

4. av herr Holmdahl.

vid punkt 202:o) (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar Magnusson

i Skövde och Persson i Tidaholm.

vid punkt 208:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Bäckström och

Danielsson, som ansett att utskottet bort, med tillstyrkande jämväl av herr

Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna m. fl. motioner (I: 101

och II: 244), hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Bärga m. fl. samt herrar Olssons i

Gävle och Hages, herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvarna m. fl., herr Bjurströms m. fl. och herr Lundboms

m. fl. samt herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner (I: 139 och II: 326,

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I: 138 och II: 305, I: 137 och II: 314 samt I: 101 och II: 244)

ävensom på grund av herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner (I: 136 och

II: 306) såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 320,000 kronor att utgå

under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga,

samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1936 under punkt

203 omförmälda ändamål med högst de av honom angivna

belopp, dock med de ändringar härutinnan, som föranledas

av vad utskottet i det föregående anfört.

vid punkt 216:o) (Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar) av herrar

Nylander, Pauli, Lindström och Rahmn, vilka ansett, att utskottet bort föreslå,

att arvodena till kamreraren och sekreteraren vid gymnastiska centralinstitutet

skola i enlighet med i motionen II: 538 framställt yrkande höjas

till 1,800 kronor, respektive 1,550 kronor, samt följaktligen hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Lundqvists m. fl. ovannämnda motion (II: 538),

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 54,600

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis....................... »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp........kronor 66,600

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis .... » 800 »

4. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal »

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »

Summa förslagsanslag kronor 137,300;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 137,300 kronor.

6,300

67,400

6,200

2,800

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

Bilaga 1.

Till Riksdagens statsutskott.

Genom nådig remiss den 7 februari 1936 har kungl, skolöverstyrelsen

anmodats att före den 1 mars 1936 till utskottet inkomma med begärt yttrande

över två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Sjödahl (I: 189), den andra inom andra kammaren av herr Erlander

och fru Gustafson (II: 428), örn statsbidrag till vissa kommunala

flickskolor med femårig lärokurs. I sagda motioner hemställes, att riksdagen

må besluta att, i samband med beviljande av anslag för bidrag till kommunala

flickskolor, uttala, att bidrag måtte ur detta anslag utgå även till

sådana kommunala flickskolor, som anordnat en femårig lärokurs, vilken

är grundad på genomgången sjätte klass av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad

enligt någon av en sådan skolas huvudformer, och vilka kommunala

flickskolor av Kungl. Majit blivit erkända såsom sådana.

Med anledning av den nådiga remissen får överstyrelsen anföra följande.

Överstyrelsen, som här bifogar en jämförande översikt över antalet elever

höstterminen 1935 vid kommunala flickskolor med respektive sjuårig och

sexårig linje, vilken översikt utvisar, att elevantalet i de sistnämnda är

jämförelsevis mycket ringa, finner de skäl, som i motionerna andragits till

stöd för den femåriga linjen, i och för sig beaktansvärda. Under förutsättning

att den femåriga linjen skall liksom den sexåriga leda till samma

bildningsmål som den sjuåriga, erbjuder en femårig linje emellertid vissa

svårigheter med hänsyn till dess anordning. I de fall, då hittills såväl sjusom

sexårig linje finnes anordnad vid en och samma skola, är undervisningsplanen

så uppbyggd, att till huvudsakligaste delen samläsning äger

rum, ett förhållande, som ur ekonomisk synpunkt givetvis är av synnerligen

stor betydelse. Att anordna dylik samläsning jämväl i fråga örn en femårig

linje skulle förvisso komma att möta vissa svårigheter, och med ett

anordnande av en fristående femårslinje torde väl kunna ifrågasättas, huruvida

ej därmed ett förverkligande av den kommunala flickskolans hittillsvarande

bildningsmål skulle komma att äventyras. Särskilt skulle måhända

svårigheter yppa sig på grund av den föreskrivna differentieringen på en

teoretisk och en praktisk utbildningslinje inom de två högsta klasserna.

Dessutom skulle givetvis en fristående femårig linje medföra ökade kostnader.

Jämväl vill överstyrelsen erinra om att överstyrelsen har för avsikt att

inom en snar framtid verkställa en överarbetning av gällande stadga för

de kommunala flickskolorna för åvägabringande av lämplig motsvarighet

till lydelsen av stadgan för kommunala mellanskolor och med hänsyn jämväl

tagen till 1933 års läroverksstadga. I samband därmed kommer överstyrelsen

också att till prövning upptaga frågan örn vissa ändringar i den

kommunala flickskolans organisation.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Slutligen får överstyrelsen framhålla, att det icke låtit sig göra att under

den tid, som utmätts för remissens besvarande, upptaga frågan till mera

ingående behandling, allrahelst som utredning angående timplaner för den

föreslagna linjen liksom ock angående kostnaderna m. m. icke föreligga.

På grund av vad sålunda anförts finner sig överstyrelsen för närvarande

ej beredd att tillstyrka bifall till de i frågan väckta motionerna.

I den slutliga handläggningen av detta ärende liava deltagit generaldirektören

Holmdahl, avdelningscheferna undervisningsråden Wallin och Engvall,

undervisningsrådet Falck samt t. f. undervisningsråden Lundblad och

Werner, föredragande.

Stockholm den 24 februari 1936.

OTTO HOLMDAHL.

Hjalmar Werner.

Daga Falle.

Antalet elever höstterminen 1935 vid kommunala flickskolor.

Kommunala flick- skolan i

Lär

jung

e a n 1

a 1

sjuårig

linje

sexårig linje

kl. I6

26

38

4e

56

66

Summa

Borås.........

376

3

—

3

—

—

—

6

Gävle.........

185

9

28

8

—

—

—

45

Halmstad.......

193

4

3

9

2

2

—

20

Härnösand......

166

5

6

3

3

2

—

19

Jönköping.......

453

6

—

—

—

—

—

6

Karlskrona......

220

—

—

—

—

—

—

—

Kristianstad.....

197

3

9

—

—

—

—

12

Kristinehamn.....

116

2

3

—

—

—

—

5

Landskrona......

187

i

—

3

1

4

1

10

Linköping.......

398

9

17

12

—

—

—

38

Luleå..........

130

7

8

10

—

—

—

25

Lund..........

290

3

6

6

—

—

—

15

Nyköping.......

166

2

4

2

5

—

—

13

Skara .........

106

3

—

—

—

—

—

3

Skövde.........

141

4

3

3

—

—

—

10

Strängnäs.......

129

1

7

—

—

—

—

8

Sundsvall.......

210

7

8

3

5

6

5

34

Uddevalla.......

145

—

—

—

—

3

2

5

Växjö.........

199

5

4

—

—

—

—

9

Örebro.........

359

11

9

4

1

—

—

25

Östersund.......

277

8

4

—

—

—

—

12

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

Bilaga 2.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådig remiss den 14 innevarande februari har Kungl. Majit anbefallt

skolöverstyrelsen att till utskottet avgiva begärt yttrande över två

likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E.

Sjödahl m. fl. (nr 191) och den andra inom andra kammaren av herr I.

Anderson i Norrköping m. fl. (nr 534), örn anordnande av vissa högre folkskolor

såsom praktiska mellanskolor.

Med anledning härav får överstyrelsen anföra följande.

Statsbidrag till en yrkesbestämnd högre folkskola utgår i enlighet med

kungl, kungörelsen den 16 september 1918 (nr 759). Så snart Kungl. Majit

fastställt reglemente för en yrkesbestämd högre folkskola samt förklarat,

att densamma må komma i åtnjutande av det högre statsbidrag, som för

skola av sådan typ är bestämt, utgår statsbidrag därefter automatiskt till

sådan skola, såvida den för övrigt fyllt villkoren för erhållandet av statsbidrag.

Till parallellavdelningar vid sådan skola utgår statsbidrag i enlighet

med villkoren i kungl, kungörelsen den 2 juni 1933 (nr 290).

Yrkesbestämda högre folkskolor kunna alltså upprättas, utvecklas och

med statsbidrag understödjas utan att därtill riksdagens bifall särskilt behöver

inhämtas.

För att en yrkesbestämd högre folkskola skall kunna förvandlas till praktisk

mellanskola fordras givetvis, att dess undervisningsplan är så beskaffad,

att den garanterar, att eleverna erhålla den undervisning, som är nödvändig

som grund för en praktisk realexamen. Själva erkännandet av skolan

såsom praktisk mellanskola innebär därefter egentligen blott, att skolan erhåller

rätt att anställa praktisk realexamen.

Då enligt nu gällande bestämmelser en yrkesbestämd högre folkskola kan

utvecklas till en med praktisk mellanskola överensstämmande skoltyp, och

då statsbidraget till praktisk mellanskola är detsamma som till yrkesbestämd

högre folkskola, synes det icke för framtiden vara behövligt, att riksdagen

i varje särskilt fall skulle behöva besluta, huruvida en högre folkskola skall

få ombildas till praktisk mellanskola. Det borde alltså kunna överlåtas åt

Kungl. Majit att efter ansökan från vederbörande skolstyrelse förklara en

yrkesbestämd högre folkskola för praktisk mellanskola. De föreliggande

motionerna avse emellertid icke en sådan generell rätt för Kungl. Majit,

varför överstyrelsen icke anser sig i detta sammanhang böra föreslå en sådan

rätt.

De försök, som hittills gjorts med praktiska mellanskolor och inbyggda

praktiska realskollinjer, hava slagit väl ut, och erfarenheterna från denna

försöksverksamhet synes hava varit i allo gynnsamma. Överstyrelsen finner

det därför önskvärt, att dessa försök fortsättas och successivt utvidgas, allt

eftersom behov av sådana skolor och linjer visar sig.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid en sådan utvidgad verksamhet synes det överstyrelsen — i likhet

nied motionärerna — att de yrkesbestämda högre folkskolorna i Göteborg,

Malmö och Norrköping närmast böra ifrågakomma för ombildning till praktiska

mellanskolor.

Göteborgs högre folkskolor omfatta icke mindre än fyra skolor — egentligen

fyra linjer inom samma högre folkskola -— nämligen en högre folkskola

med handelsundervisning för gossar, en med handelsundervisning för

flickor, en med teknisk undervisning för gossar och en med undervisning

i husligt arbete för flickor, Samtliga dessa linjer äro för närvarande fyraåriga.

Skolorna hade den 15 september 1935 sammanlagt 1,095 lärjungar.

Högre folkskolan i Malmö, även kallad Malmö borgarskola, omfattar tvenne

linjer, nämligen en handelslinje för gossar och flickor och en hushållslinje

för flickor. Handelslinjen är fyraårig och bygger på 6-klassig folkskola

under det att hushållslinjen är 3-årig, byggd på 7-klassig folkskola. Den

högsta klassen har dock ännu icke inrättats vid någondera linjen. Det sammanlagda

lärjungeantalet var under höstterminen 1935 617.

Norrköpings högre folkskolor omfatta tre högre folkskolor — eller egentligen

tre linjer inom samma högre folkskola — nämligen en högre folkskola

för handelsundervisning, en för teknisk undervisning och en för huslig

utbildning. De två förstnämnda äro fyraåriga, den sistnämnda treårig,

samtliga byggda på folkskolans sjätte klass. Vid den förstnämnda skolan

har ännu icke inrättats någon högsta klass. Sammanlagda lärjungeantalet

var under höstterminen 1935 443.

De flesta av de här ovan nämnda linjerna eller skolorna kunna utan

större svårighet ombildas till praktiska mellanskolor, då de redan under de

närmast gångna åren genomgått en omorganisation i avsikt att, då tillfälle

därtill skulle givas, kunna bliva förklarade för praktiska mellanskolor. Överstyrelsen

förutsätter emellertid att — därest motionerna bifallas — överstyrelsen

blir i tillfälle avgiva förslag rörande vilka av dessa linjer, som

nu böra erhålla rätt att anställa praktisk realexamen. Någon kostnad för

statsverket betyder, såsom förut omnämnts, icke en sådan ombildning, eftersom

statsbidrag till de praktiska mellanskolorna icke utgår med större belopp

än till yrkesbestämda högre folkskolor.

På grund av vad ovan anförts vill överstyrelsen tillstyrka de föreliggande

motionerna. Dock vill överstyrelsen fästa uppmärksamheten på att ett missförstånd

lätt kan uppkomma på grund av den formulering, som motionernas

slutyrkande erhållit. Som överstyrelsen redan nämnt, är högre folkskolan

i Malmö organiserad som en skola med flera linjer, under det att

motsvarande anstalter i Göteborg och Norrköping äro organiserade såsom

flera från varandra skilda högre folkskolor under samma ledning. Denna

olikhet är emellertid blott av formell natur. Aven i Göteborg och Norrköping

är det i verkligheten fråga örn en skola med flera linjer. Denna

skillnad i skolornas benämning kan emellertid tänkas förorsaka att motionernas

uttryck ytterligare »minst tre högre folkskolor» misstydes. Det är

dock tydligt, att motionärerna avsett, att uttrycket skall tydas såsom högre

folkskolor på ytterligare minst tre orter, och det är önskvärt, att riksdagen

beslutar i enlighet härmed. Måhända bör beslutet givas den formen, att

de högre folkskolorna i Göteborg, Malmö och Norrköping, i den omfattning

som Kungl. Majit bestämmer, försöksvis må anordnas som praktiska

mellanskolor.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören

Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Engvall och undervisningsrådet

Falck, föredragande.

Stockholm den 18 februari 1936.

OTTO HOLMDAHL.

Knut Falck.

Gurli Hultengren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvutiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
  2. Rskr. 1936:369 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till vård och underhåll a1 i texten
  3. Rskr. 1936:8 Skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret 1936/1937 under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente a1 i texten