Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till universitetsstatistik.
1936-04-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till universitetsstatistik.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 82.
1
Nr 82.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anslag till universitetsstatistik.
(2:a avd.)
I den till riksdagen avlatna, den 3 januari 1936 dagteeknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 97, sid. 244 och 245 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
angående inrättande av en yrkesorienteringsnämnd m. m., som
kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1936/1937 beräkna till
Gemensamma universitetsändamål: Yrkesorienteringsnämnd och universitetsstatistik
ett reservationsanslag av 23,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 6 mars
1936 dagteclcnad proposition (nr 147), under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag, föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 12,000
kronor.
Av sistberörda statsrådsprotokoll inhämtas bland annat följande.
Av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga hava
med skrivelse den 1 september 1935 överlämnat betänkande med undersökningar
och förslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella
yrkena (statens offentliga utredningar 1935:52). I detta betänkande
hava de sakkunniga — efter att hava framhållit, att de funnit det hart
när ogörligt att i praktiken anordna en rättvist verkande samt ur samhällets
och vetenskapens synpunkt från betydande olägenheter någorlunda
fri s. k. universitetsspärr — bland annat förordat försök att
neutralisera och pa lämpligt sätt fördela den starka tillströmningen till
de intellektuella utbildningsbanorna genom en på upplysningsverksamhet
örn framtidsutsikterna för de intellektuellt utbildade av olika kategorier
Bihang till riksdagens protokoll 19S6. G sami. Nr 82. i
2
Statsutskottets utlåtande Nr 82.
byggd reglering av tillströmningen (yrkesorientering). Vidare hava de
sakkunniga framhållit, att de under sina utredningsarbeten gång efter
annan haft anledning att konstatera den brist på översikt över förhållandena
vid våra högre läroanstalter, som på olika områden gjorde sig gällande,
därför att en rationellt ordnad universitetsstatistik saknades. Enligt de
sakkunniga utgjorde förefintligheten av en dylik statistik en av förutsättningarna
för att en verksamhet med yrkesorientering skulle kunna bedrivas.
Men de sakkunniga hava velat framhålla att, även örn en sådan verksamhet
icke skulle komma till stånd, en universitetsstatistik ändå vore påkallad.
Man kunde nämligen enligt de sakkunniga icke lämna ett så viktigt
område av vårt samhällsliv utan den uppsikt över och belysning av förhållandena
där, som en statistik gåve möjlighet till. Organiserandet av en
universitetsstatistik vore sålunda i viss mån oberoende av frågan om inrättandet
av en yrkesorientering.
I Kungl. Maj:ts här förevarande proposition har endast frågan örn
universitetsstatistik behandlats.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle denna omfatta dels en lokal organisation,
varvid avsåges det organ, som skulle handhava de statistiska
arbetsuppgifterna vid vederbörande universitet eller högskola, dels ock
en central organisation, som skulle handhava samarbetandet för hela
riket och eventuellt publicerandet av universitetsstatistiken, i den mån
densamma kunde vara av mera allmänt intresse. Såsom centralt organ
för universitetsstatistiken kunde tänkas följande ämbetsverk: skolöverstyrelsen
(som handhade den övriga undervisningsstatistiken), socialstyrelsen
(som skulle komma att ha överinseendet över offentlig arbetsförmedling
för de intellektuellt utbildade), universitetskanslersexpeditionen,
statistiska centralbyrån eller ecklesiastikdepartementet. Enligt
de sakkunnigas uppfattning borde valet stå mellan de två sistnämnda,
då de övriga av olika skäl knappast vore lämpade att omhänderhava
de arbetsuppgifter, som tillkomme det centrala organet. Statistiska centralbyrån
hade det företrädet framför ecklesiastikdepartementet, att där
redan funnes samlad statistisk sakkunskap och rutin. För ecklesiastikdepartementet
talade åter den omständigheten, att departementet hade
bättre förbindelser med rikets universitet och högskolor än statistiska centralbyrån.
Då det icke torde möta större svårigheter att i departementet
anställa en person med statistisk utbildning och rutin, ville de sakkunniga
därför uttala sig för att det centrala organet för universitetsstatistiken förlädes
till ecklesiastikdepartementet. Härmed ville de sakkunniga dock icke
hava sagt, att de skulle anse det mindre lämpligt, att förläggningen skedde
till statistiska centralbyrån. De sakkunniga hade blott vid det i någon mån
svåra valet stannat för det första alternativet.
De årliga kostnaderna för universitetsstatistiken beräknades av de
sakkunniga till 13,000 kronor, varav 9,000 kronor skulle belöpa på det
centrala organet och 4,000 kronor på de lokala organen.
3
Statsutskottets utlåtande Nr 82.
Av de myndigheter, vilka yttrat sig över förslaget om universitetsstatistik,
hava samtliga utom en, nämligen lärarrådet vid tandläkarinstitutet,
som bestämt avstyrkt de sakkunnigas förslag, tillstyrkt förslaget
eller yttrat sig i tillstyrkande riktning. Av yttrandena inhämtas,
att kanslern för rikets universitet ansett statistiska centralbyrån bättre
passa som centralt organ än ecklesiastikdepartementet, att skolöverstyrelsen
framhållit intresset och betydelsen av att få fastslaget, på
vad sätt personer, vilka lämnade de intellektuella utbildningsbanorna
utan att övergå till intellektuella levnadsbanor absorberades av det
praktiska arbetslivet och jämväl, om möjligt, på vad sätt de där kunde
utnyttja sin högre utbildning, att statskontoret anfört att, därest det
skulle anses påkallat med fortlöpande och centralt tillgänglig statistik
i förevarande avseenden, densamma torde utan nämnvärda kostnader
för statsverket på ett fullt tillfredsställande sätt kunna utarbetas av
statistiska centralbyrån på grundval av uppgifter från vederbörande
läroanstalter samt att sådana uppgifter torde av dessa kunna lämnas,
utan att särskilda kostnader därför behövde uppkomma för statsverket,
ävensom att statistiska centralbyrån funnit naturligast, att centralorganet
för universitetsstatistiken förlädes till det ämbetsverk, som handhade
den övriga undervisningsstatistiken, vilket för närvarande vore skolöverstyrelsen.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:
Det är allmänt bekant, att tillströmningen till de intellektuella utbildningsbanorna
under senare tider varit i stark tillväxt. Denna företeelse, som
för övrigt framträder även i åtskilliga andra länder, har flerahanda förklaringsgrunder.
Dels hava statsmakterna själva vidtagit åtgärder, som öppnat
större möjligheter för ungdomen att vinna en högre utbildning^ dels
hava ekonomiska förhållanden övat inverkan. Även andra faktorer, såsom
ett allmänt stegrat bildningsintresse, av arbetslivets fortgående intensifiering
föranledda ökade kompetenskrav o. s. v. kunna åberopas såsom orsaker
till det påpekade förhållandet. Det är ju ställt utom tvivel, att ifrågavarande
utvecklingstendens ur vissa synpunkter måste hälsas med tillfredsställelse
och betraktas såsom ett tecken på framåtskridande. Men lika
säkert är, att det av andra skäl kan ligga en fara häri, i den mån nämligen
som arbetsmarknaden icke förmår konsumera de från de högre läroanstalterna
utbildade, utan det uppstår ett större överskott av icke sysselsatta,
som nedlagt stora kostnader på en långvarig utbildning men efter utbildningens
slut icke finna möjlighet till arbete och utkomst på den bana, de
valt, alltså vad man i dess svåraste form plägar kalla ett intellektuellt proletariat.
Riskerna för att vi här i landet skulle råka i en dylik situation
torde, såsom de sakkunniga påpekat, icke vara alltför stora, men det föreligger
all anledning, synes det mig, att statsmakterna hava sin uppmärksamhet
riktad på dessa förhållanden. I främsta rummet därför, att det
måste vara statens plikt att visa landets ungdom en sådan omsorg, att icke
staten genom några sina åtgärder direkt bidrager till att skapa ett missförhållande
mellan tillgång på arbetskraft och behovet därav inom olika
intellektuella yrkesgrenar, men även med hänsyn till att det ju utgör ett
4 Statsutskottets utlåtande Nr 82.
slöseri med det allmännas medel, örn utbildningsorganisationen göres vidare,
än behovet kräver.
Genom den av de sakkunniga utförda utredningen — den första i sitt
sl?s .7“ hava möjligheter beretts till en allmän överblick över förhållandena
på förevarande område. De rön, som därvid gjorts, synas mig giva anledning
att, såsom ett första steg i syfte att giva statsmakterna medel att följa
utvecklingen, ifrågasätta skapandet av en fortlöpande statistik rörande tillströmningen,
examinationen och avgången vid universiteten och de därmed
jämförliga utbildningsanstalterna. Men en statistisk belysning av
ifrågavarande slag bör vidare, såsom de sakkunnigas utredning ger vid
handen, vara till betydande gagn för den studerande ungdomen, vars val
av levnadsbana härigenom kan underlättas. För sistnämnda syfte är visserligen
en dylik statistik ensam för sig icke tillfyllest. Det gäller, att den skall
begagnas med omdöme. Därför håller jag före, att det torde bliva erforderligt
att i en dier annan form förbinda den statistiska verksamheten med
yrkesradgivning. Men en sådan anordning bör enligt den uppfattning, jag
kommit till vid ett närmare inträngande i föreliggande fråga, bliva en efterföljande
åtgärd, sedan universitetsstatistiken väl blivit organiserad samt
det första grundläggande statistiska primärmaterialet insamlats och bearbetats.
Vad beträffar universitetsstatistikens uppgifter, hava de sakkunniga i
första hand föreslagit ett mera omfattande program, enligt vilket den statistiska
undersökningen skulle avse antalet studerande vid de högre läroanstalterna,
antalet för varje termin nyinskrivna, antalet personer under
varje termin, som avlagt mera betydelsefulla tentamina eller som avlagt
examina, studietidens längd för olika under terminen avlagda examina,
frekvensen av avbrott i studier, utdelade stipendier samt vederbörandes
studieinriktning m. fl. omständigheter. Kostnaderna för en universitetsstatistik,
anordnad i enlighet med detta förslag, skulle uppgå till omkring
13,000 kronor årligen. Därest detta program skulle anses för vidlyftigt,
hava de sakkunniga i andra hand ifrågasatt ett minimiprogram för universitetsstatistiken,
innebärande att samtliga högre undervisningsanstalter
skulle för varje termin lämna uppgifter om antalet nyinskrivna studerande,
antalet fran fakulteten, sektionen eller avdelningen avgångna studerande
samt örn antalet examina av olika slag, som avlagts vid vederbörande läroanstalt.
Ett genomförande av de sakkunnigas minimiprogram för universitetsstatistiken
skulle givetvis ställa sig billigare än en dylik statistik enligt det
mera omfattande programmet. Skillnaden i kostnader torde dock ej bliva
så avsevärd,° att denna synpunkt bör få bli avgörande för ett ställningstagande
i frågan. Det synes icke vara tillrådligt att från början lägga den
statistiska undersökningen på en så snäv basis, att behov efter ganska kort
tid kan uppstå av att vidga ramen för undersökningen. Värdet av en sådan
undersökning beror till ej ringa del av de möjligheter, den erbjuder till jämförelser
med tidigare förhållanden. Med hänsyn härtill anser jag, att universitetsstatistiken
redan från begynnelsen bör anordnas på en bred
grundval, och tillstyrker därför, att den utformas, i stort sett, enligt det av
de sakkunniga föreslagna mer omfattande programmet, dock med de begränsningar,
som vid en ytterligare prövning må befinnas motiverade.
Vissa av de sakkunniga föreslagna anordningar förefalla mindre lämpliga,
särskilt de s. k. studentdeklarationerna, gentemot vilka gensagor också
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 82.
o
framkommit från universitetshåll. Under alla förhållanden anser jag det
uteslutet, att avgivande av sådan deklaration skulle göras till ett villkor
för rätt att deltaga i kurser m. m. Det torde emellertid böra tillkomma
Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser rörande de statistiska
uppgifternas omfattning och beskaffenhet, uppgiftsskyldigheten o. s. v. Jag
förutsätter härvid, att uppgifter skola infordras jämväl från vissa högre
läroanstalter, vilka icke sirö statliga eller statsunderstödda.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle bearbetningen av de från universiteten
och högskolorna (de lokala organen) insamlade uppgifterna skötas av
ett centralt organ. Mot detta förslag torde några erinringar ej kunna framställas.
Av de enligt det ovanstående till 13,000 kronor beräknade kostnaderna
skulle 9,000 kronor belöpa på den centrala och 4,000 kronor på den
lokala organisationen. Vad beträffar förstnämnda kostnader, anser jag i
likhet med de sakkunniga, att för handhavandet av de arbetsuppgifter,
som skulle tillkomma universitetsstatistikens centrala organ, bör anställas
en särskild statistiker, för vilken beräknas halvtidstjänstgöring. Jag har
ingenting att invända mot det för denne föreslagna årliga arvodet av 4,500
kronor eller mot de i övrigt för det centrala organet beräknade kostnaderna.
Däremot håller jag före, att kostnaderna för de lokala organen — närmast
universiteten och de största högskolorna — visserligen torde kunna under
det första verksamhetsåret, av vilket en del lärer åtgå för den närmare
planläggningen av universitetsstatistiken, begränsas till 3,000 kronor, men
att i fortsättningen härtill måste räknas med ett större belopp än 4,000
kronor. Jag skulle förmoda, att med hänsyn till det icke ringa arbete, åstadkommandet
av de lokala primäruppgifterna kommer att åsamka vederbörande,
till vilka jag härvid även hänför de icke statliga läroanstalter, från
vilka uppgifter jämväl komma att påfordras, sistberörda kostnader icke
komma att understiga 6,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för universitetsstatistiken
skulle emellertid för nästa budgetår kunna uppskattas
till (9,000 -j- 3,000 =) 12,000 kronor, vartill komma utgifter för vederbörliga
dyrtidstillägg.
Centralt organ för universitetsstatistiken skulle enligt de sakkunnigas
förslag bliva ecklesiastikdepartementet. Såsom motiv härför hava de åberopat
departementets goda förbindelser med rikets universitet och högskolor.
Från en del håll har såsom centralorgan förordats statistiska centralbyrån
på grund av den inom detta ämbetsverk förefintliga statistiska
sakkunskapen. Vidare har skolöverstyrelsen föreslagits med hänsyn till att
överstyrelsen handhar den övriga undervisningsstatistiken. För egen del
vill jag framhålla, att frågan om universitetsstatistikens administrativa anknytning
knappast torde behöva avgöras i detta sammanhang utan lämpligen
biir kunna av Kungl. Majit senare företagas till prövning. Valet synes
närmast böra stå mellan statistiska centralbyrån och universitetskanslersexpeditionen.
För anknytning till sistnämnda myndighet kunde tala bland
annat det förhållandet, att under kanslersämbetet sorterar större delen av
de högre läroanstalter, från vilka det statistiska materialet skulle insamlas.
Vad angår de återstående läroanstalterna, torde det icke miila några stiirre
svårigheter att åvägabringa nödig förbindelse mellan desamma och nämnda
expedition.
Under nästa budgetår torde de ovannämnda anslagsmedlen böra utgå
från ett särskilt för ändamålet i
universitetsändamål: tini versi tetssla I istik, vilket lämpligen bör givas ka
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 82.
Utskottet.
raktären av obetecknat anslag. Anslaget bör, såsom av det föregående
framgår, bestämmas till 12,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att fastställa stat för anslagets användning.
Tillströmningen till de intellektuella utbildningsbanorna har, på sätt
departementschefen framhållit, under senare tider befunnit sig i stark tillväxt,
vilket vållat åtskilliga redan märkbara svårigheter. Orsakerna till den
ökade tillströmningen äro givetvis flera — några hava av departementschefen
antytts — och utskottet finner all anledning föreligga för statsmakterna
att hava sin uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. Jämväl
med hänsyn till betydelsen av att utvecklingen på detta för landets
kulturella framtid viktiga område, i den mån så är möjligt, får en ändamålsenlig
inriktning, finner utskottet vidtagandet av särskilda åtgärder från
statsmakternas sida väl motiverat.
Den av särskilda sakkunniga verkställda utredning, som ligger till grund
för här ifrågavarande proposition, har utmynnat i förslag, rörande bland
annat yrkesorientering och universitetsstatistik. Departementschefen har
hållit före, att det torde bliva erforderligt att i en eller annan form förbinda
den statistiska verksamheten med yrkesrådgivning, men att en sådan
anordning måste bliva en efterföljande åtgärd, sedan universitetsstatistiken
väl blivit organiserad samt det första grundläggande statistiska primärmaterialet
insamlats och bearbetats.
I anslutning till sin nyss angivna ståndpunkt finner sig utskottet böra
tillstyrka att åtgärder för åstadkommande av en universitetsstatistik nu
vidtagas, vilka emellertid till en början torde böra givas karaktären av ett
försök.
Departementschefen har i fråga om den blivande verksamheten anslutit
sig till det mera omfattande av två av de sakkunniga uppgjorda program.
Enligt detta förslag skulle den statistiska undersökningen avse antalet studerande
vid de högre läroanstalterna, antalet för varje termin nyinskrivna,
antalet personer under varje termin, som avlagt mera betydelsefulla tentamina
eller som avlagt examina, studietidens längd för olika under terminen
avlagda examina, frekvensen av avbrott i studier, utdelade stipendier samt
vederbörandes studieinriktning m. fl. omständigheter. Under hänvisning
till de skäl, som av departementschefen härför anförts, finner sig utskottet
böra tillstyrka, att sagda program lägges till grund för den blivande verksamheten.
I detta sammanhang vill utskottet endast anföra följande. Statistiken
torde böra givas en i möjligaste män praktisk inriktning. Den grundval för
den ifrågasatta yrkesrådgivningsverksamheten, som statistiken avsetts
skola giva, är enligt utskottets uppfattning en av dess viktigaste uppgifter.
I likhet med skolöverstyrelsen vill utskottet vidare framhålla önskvärdheten
av att möjligheter kunna beredas att överblicka de många fallen av
7
Statsutskottets utlåtande Nr 82.
avbrott i studierna å olika stadier samt av övergång till »praktiska» levnadsbanor.
På sätt överstyrelsen anfört, torde det nämligen vara av intresse och
betydelse att få fastslaget, på vad sätt personer, vilka lämna de intellektuella
utbildningsbanorna utan att övergå till intellektuella levnadsbanor,
absorberas av det praktiska arbetslivet och jämväl, örn möjligt, på vad sätt
de där kunna utnyttja sin högre utbildning.
Beträffande förslagets detaljer i övrigt har utskottet i det stora hela icke
funnit något att erinra liksom icke heller mot de för nästa budgetår beräknade
kostnaderna.
Beträffande universitetsstatistikens administrativa anknytning hava
emellertid under ärendets handläggning olika uppfattningar kommit till
synes. Departementschefen har framhållit, att valet syntes närmast böra
stå mellan statistiska centralbyrån och universitetskansler sexpeditionen.
För anknytning till sistnämnda myndighet kunde tala bland annat det förhållandet,
att under kanslersämbetet sorterade större delen av de högre
läroanstalter, från vilka det statistiska materialet skulle insamlas.
Utskottet har, i likhet med departementschefen, icke ansett sig böra
intaga någon bestämd ståndpunkt till denna fråga. Emellertid vill utskottet
framhålla, att de skäl, som anförts för en anknytning till statistiska centralbyrån,
synts utskottet goda. Detsamma gäller även beträffande en anknytning
till skolöverstyrelsen, som i sin statistiska avdelning redan har ett
organ för den övriga undervisningsstatistiken.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Universitetsstatistik för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett anslag av 12,000 kronor.
Stockholm den 24 april 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist, Nilsson
i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Borell, Walles, Pauli, Nilsson i Fredriksfält,
Larsson i Varberg och Magnusson, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren, Jeppsson,
Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl,
Weijne och Olsson i Staxäng.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 juni 1934 s. 8 i texten