Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till universitetsstatistik.

1936-04-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till universitetsstatistik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

1

Nr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag till universitetsstatistik.

(2:a avd.)

I den till riksdagen avlatna, den 3 januari 1936 dagteeknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 97, sid. 244 och 245 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

angående inrättande av en yrkesorienteringsnämnd m. m., som

kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1936/1937 beräkna till

Gemensamma universitetsändamål: Yrkesorienteringsnämnd och universitetsstatistik

ett reservationsanslag av 23,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 6 mars

1936 dagteclcnad proposition (nr 147), under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag, föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 12,000

kronor.

Av sistberörda statsrådsprotokoll inhämtas bland annat följande.

Av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga hava

med skrivelse den 1 september 1935 överlämnat betänkande med undersökningar

och förslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella

yrkena (statens offentliga utredningar 1935:52). I detta betänkande

hava de sakkunniga — efter att hava framhållit, att de funnit det hart

när ogörligt att i praktiken anordna en rättvist verkande samt ur samhällets

och vetenskapens synpunkt från betydande olägenheter någorlunda

fri s. k. universitetsspärr — bland annat förordat försök att

neutralisera och pa lämpligt sätt fördela den starka tillströmningen till

de intellektuella utbildningsbanorna genom en på upplysningsverksamhet

örn framtidsutsikterna för de intellektuellt utbildade av olika kategorier

Bihang till riksdagens protokoll 19S6. G sami. Nr 82. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

byggd reglering av tillströmningen (yrkesorientering). Vidare hava de

sakkunniga framhållit, att de under sina utredningsarbeten gång efter

annan haft anledning att konstatera den brist på översikt över förhållandena

vid våra högre läroanstalter, som på olika områden gjorde sig gällande,

därför att en rationellt ordnad universitetsstatistik saknades. Enligt de

sakkunniga utgjorde förefintligheten av en dylik statistik en av förutsättningarna

för att en verksamhet med yrkesorientering skulle kunna bedrivas.

Men de sakkunniga hava velat framhålla att, även örn en sådan verksamhet

icke skulle komma till stånd, en universitetsstatistik ändå vore påkallad.

Man kunde nämligen enligt de sakkunniga icke lämna ett så viktigt

område av vårt samhällsliv utan den uppsikt över och belysning av förhållandena

där, som en statistik gåve möjlighet till. Organiserandet av en

universitetsstatistik vore sålunda i viss mån oberoende av frågan om inrättandet

av en yrkesorientering.

I Kungl. Maj:ts här förevarande proposition har endast frågan örn

universitetsstatistik behandlats.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle denna omfatta dels en lokal organisation,

varvid avsåges det organ, som skulle handhava de statistiska

arbetsuppgifterna vid vederbörande universitet eller högskola, dels ock

en central organisation, som skulle handhava samarbetandet för hela

riket och eventuellt publicerandet av universitetsstatistiken, i den mån

densamma kunde vara av mera allmänt intresse. Såsom centralt organ

för universitetsstatistiken kunde tänkas följande ämbetsverk: skolöverstyrelsen

(som handhade den övriga undervisningsstatistiken), socialstyrelsen

(som skulle komma att ha överinseendet över offentlig arbetsförmedling

för de intellektuellt utbildade), universitetskanslersexpeditionen,

statistiska centralbyrån eller ecklesiastikdepartementet. Enligt

de sakkunnigas uppfattning borde valet stå mellan de två sistnämnda,

då de övriga av olika skäl knappast vore lämpade att omhänderhava

de arbetsuppgifter, som tillkomme det centrala organet. Statistiska centralbyrån

hade det företrädet framför ecklesiastikdepartementet, att där

redan funnes samlad statistisk sakkunskap och rutin. För ecklesiastikdepartementet

talade åter den omständigheten, att departementet hade

bättre förbindelser med rikets universitet och högskolor än statistiska centralbyrån.

Då det icke torde möta större svårigheter att i departementet

anställa en person med statistisk utbildning och rutin, ville de sakkunniga

därför uttala sig för att det centrala organet för universitetsstatistiken förlädes

till ecklesiastikdepartementet. Härmed ville de sakkunniga dock icke

hava sagt, att de skulle anse det mindre lämpligt, att förläggningen skedde

till statistiska centralbyrån. De sakkunniga hade blott vid det i någon mån

svåra valet stannat för det första alternativet.

De årliga kostnaderna för universitetsstatistiken beräknades av de

sakkunniga till 13,000 kronor, varav 9,000 kronor skulle belöpa på det

centrala organet och 4,000 kronor på de lokala organen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Av de myndigheter, vilka yttrat sig över förslaget om universitetsstatistik,

hava samtliga utom en, nämligen lärarrådet vid tandläkarinstitutet,

som bestämt avstyrkt de sakkunnigas förslag, tillstyrkt förslaget

eller yttrat sig i tillstyrkande riktning. Av yttrandena inhämtas,

att kanslern för rikets universitet ansett statistiska centralbyrån bättre

passa som centralt organ än ecklesiastikdepartementet, att skolöverstyrelsen

framhållit intresset och betydelsen av att få fastslaget, på

vad sätt personer, vilka lämnade de intellektuella utbildningsbanorna

utan att övergå till intellektuella levnadsbanor absorberades av det

praktiska arbetslivet och jämväl, om möjligt, på vad sätt de där kunde

utnyttja sin högre utbildning, att statskontoret anfört att, därest det

skulle anses påkallat med fortlöpande och centralt tillgänglig statistik

i förevarande avseenden, densamma torde utan nämnvärda kostnader

för statsverket på ett fullt tillfredsställande sätt kunna utarbetas av

statistiska centralbyrån på grundval av uppgifter från vederbörande

läroanstalter samt att sådana uppgifter torde av dessa kunna lämnas,

utan att särskilda kostnader därför behövde uppkomma för statsverket,

ävensom att statistiska centralbyrån funnit naturligast, att centralorganet

för universitetsstatistiken förlädes till det ämbetsverk, som handhade

den övriga undervisningsstatistiken, vilket för närvarande vore skolöverstyrelsen.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:

Det är allmänt bekant, att tillströmningen till de intellektuella utbildningsbanorna

under senare tider varit i stark tillväxt. Denna företeelse, som

för övrigt framträder även i åtskilliga andra länder, har flerahanda förklaringsgrunder.

Dels hava statsmakterna själva vidtagit åtgärder, som öppnat

större möjligheter för ungdomen att vinna en högre utbildning^ dels

hava ekonomiska förhållanden övat inverkan. Även andra faktorer, såsom

ett allmänt stegrat bildningsintresse, av arbetslivets fortgående intensifiering

föranledda ökade kompetenskrav o. s. v. kunna åberopas såsom orsaker

till det påpekade förhållandet. Det är ju ställt utom tvivel, att ifrågavarande

utvecklingstendens ur vissa synpunkter måste hälsas med tillfredsställelse

och betraktas såsom ett tecken på framåtskridande. Men lika

säkert är, att det av andra skäl kan ligga en fara häri, i den mån nämligen

som arbetsmarknaden icke förmår konsumera de från de högre läroanstalterna

utbildade, utan det uppstår ett större överskott av icke sysselsatta,

som nedlagt stora kostnader på en långvarig utbildning men efter utbildningens

slut icke finna möjlighet till arbete och utkomst på den bana, de

valt, alltså vad man i dess svåraste form plägar kalla ett intellektuellt proletariat.

Riskerna för att vi här i landet skulle råka i en dylik situation

torde, såsom de sakkunniga påpekat, icke vara alltför stora, men det föreligger

all anledning, synes det mig, att statsmakterna hava sin uppmärksamhet

riktad på dessa förhållanden. I främsta rummet därför, att det

måste vara statens plikt att visa landets ungdom en sådan omsorg, att icke

staten genom några sina åtgärder direkt bidrager till att skapa ett missförhållande

mellan tillgång på arbetskraft och behovet därav inom olika

intellektuella yrkesgrenar, men även med hänsyn till att det ju utgör ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 82.

slöseri med det allmännas medel, örn utbildningsorganisationen göres vidare,

än behovet kräver.

Genom den av de sakkunniga utförda utredningen — den första i sitt

sl?s .7“ hava möjligheter beretts till en allmän överblick över förhållandena

på förevarande område. De rön, som därvid gjorts, synas mig giva anledning

att, såsom ett första steg i syfte att giva statsmakterna medel att följa

utvecklingen, ifrågasätta skapandet av en fortlöpande statistik rörande tillströmningen,

examinationen och avgången vid universiteten och de därmed

jämförliga utbildningsanstalterna. Men en statistisk belysning av

ifrågavarande slag bör vidare, såsom de sakkunnigas utredning ger vid

handen, vara till betydande gagn för den studerande ungdomen, vars val

av levnadsbana härigenom kan underlättas. För sistnämnda syfte är visserligen

en dylik statistik ensam för sig icke tillfyllest. Det gäller, att den skall

begagnas med omdöme. Därför håller jag före, att det torde bliva erforderligt

att i en dier annan form förbinda den statistiska verksamheten med

yrkesradgivning. Men en sådan anordning bör enligt den uppfattning, jag

kommit till vid ett närmare inträngande i föreliggande fråga, bliva en efterföljande

åtgärd, sedan universitetsstatistiken väl blivit organiserad samt

det första grundläggande statistiska primärmaterialet insamlats och bearbetats.

Vad beträffar universitetsstatistikens uppgifter, hava de sakkunniga i

första hand föreslagit ett mera omfattande program, enligt vilket den statistiska

undersökningen skulle avse antalet studerande vid de högre läroanstalterna,

antalet för varje termin nyinskrivna, antalet personer under

varje termin, som avlagt mera betydelsefulla tentamina eller som avlagt

examina, studietidens längd för olika under terminen avlagda examina,

frekvensen av avbrott i studier, utdelade stipendier samt vederbörandes

studieinriktning m. fl. omständigheter. Kostnaderna för en universitetsstatistik,

anordnad i enlighet med detta förslag, skulle uppgå till omkring

13,000 kronor årligen. Därest detta program skulle anses för vidlyftigt,

hava de sakkunniga i andra hand ifrågasatt ett minimiprogram för universitetsstatistiken,

innebärande att samtliga högre undervisningsanstalter

skulle för varje termin lämna uppgifter om antalet nyinskrivna studerande,

antalet fran fakulteten, sektionen eller avdelningen avgångna studerande

samt örn antalet examina av olika slag, som avlagts vid vederbörande läroanstalt.

Ett genomförande av de sakkunnigas minimiprogram för universitetsstatistiken

skulle givetvis ställa sig billigare än en dylik statistik enligt det

mera omfattande programmet. Skillnaden i kostnader torde dock ej bliva

så avsevärd,° att denna synpunkt bör få bli avgörande för ett ställningstagande

i frågan. Det synes icke vara tillrådligt att från början lägga den

statistiska undersökningen på en så snäv basis, att behov efter ganska kort

tid kan uppstå av att vidga ramen för undersökningen. Värdet av en sådan

undersökning beror till ej ringa del av de möjligheter, den erbjuder till jämförelser

med tidigare förhållanden. Med hänsyn härtill anser jag, att universitetsstatistiken

redan från begynnelsen bör anordnas på en bred

grundval, och tillstyrker därför, att den utformas, i stort sett, enligt det av

de sakkunniga föreslagna mer omfattande programmet, dock med de begränsningar,

som vid en ytterligare prövning må befinnas motiverade.

Vissa av de sakkunniga föreslagna anordningar förefalla mindre lämpliga,

särskilt de s. k. studentdeklarationerna, gentemot vilka gensagor också

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

o

framkommit från universitetshåll. Under alla förhållanden anser jag det

uteslutet, att avgivande av sådan deklaration skulle göras till ett villkor

för rätt att deltaga i kurser m. m. Det torde emellertid böra tillkomma

Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser rörande de statistiska

uppgifternas omfattning och beskaffenhet, uppgiftsskyldigheten o. s. v. Jag

förutsätter härvid, att uppgifter skola infordras jämväl från vissa högre

läroanstalter, vilka icke sirö statliga eller statsunderstödda.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle bearbetningen av de från universiteten

och högskolorna (de lokala organen) insamlade uppgifterna skötas av

ett centralt organ. Mot detta förslag torde några erinringar ej kunna framställas.

Av de enligt det ovanstående till 13,000 kronor beräknade kostnaderna

skulle 9,000 kronor belöpa på den centrala och 4,000 kronor på den

lokala organisationen. Vad beträffar förstnämnda kostnader, anser jag i

likhet med de sakkunniga, att för handhavandet av de arbetsuppgifter,

som skulle tillkomma universitetsstatistikens centrala organ, bör anställas

en särskild statistiker, för vilken beräknas halvtidstjänstgöring. Jag har

ingenting att invända mot det för denne föreslagna årliga arvodet av 4,500

kronor eller mot de i övrigt för det centrala organet beräknade kostnaderna.

Däremot håller jag före, att kostnaderna för de lokala organen — närmast

universiteten och de största högskolorna — visserligen torde kunna under

det första verksamhetsåret, av vilket en del lärer åtgå för den närmare

planläggningen av universitetsstatistiken, begränsas till 3,000 kronor, men

att i fortsättningen härtill måste räknas med ett större belopp än 4,000

kronor. Jag skulle förmoda, att med hänsyn till det icke ringa arbete, åstadkommandet

av de lokala primäruppgifterna kommer att åsamka vederbörande,

till vilka jag härvid även hänför de icke statliga läroanstalter, från

vilka uppgifter jämväl komma att påfordras, sistberörda kostnader icke

komma att understiga 6,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för universitetsstatistiken

skulle emellertid för nästa budgetår kunna uppskattas

till (9,000 -j- 3,000 =) 12,000 kronor, vartill komma utgifter för vederbörliga

dyrtidstillägg.

Centralt organ för universitetsstatistiken skulle enligt de sakkunnigas

förslag bliva ecklesiastikdepartementet. Såsom motiv härför hava de åberopat

departementets goda förbindelser med rikets universitet och högskolor.

Från en del håll har såsom centralorgan förordats statistiska centralbyrån

på grund av den inom detta ämbetsverk förefintliga statistiska

sakkunskapen. Vidare har skolöverstyrelsen föreslagits med hänsyn till att

överstyrelsen handhar den övriga undervisningsstatistiken. För egen del

vill jag framhålla, att frågan om universitetsstatistikens administrativa anknytning

knappast torde behöva avgöras i detta sammanhang utan lämpligen

biir kunna av Kungl. Majit senare företagas till prövning. Valet synes

närmast böra stå mellan statistiska centralbyrån och universitetskanslersexpeditionen.

För anknytning till sistnämnda myndighet kunde tala bland

annat det förhållandet, att under kanslersämbetet sorterar större delen av

de högre läroanstalter, från vilka det statistiska materialet skulle insamlas.

Vad angår de återstående läroanstalterna, torde det icke miila några stiirre

svårigheter att åvägabringa nödig förbindelse mellan desamma och nämnda

expedition.

Under nästa budgetår torde de ovannämnda anslagsmedlen böra utgå

från ett särskilt för ändamålet i

universitetsändamål: tini versi tetssla I istik, vilket lämpligen bör givas ka
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Utskottet.

raktären av obetecknat anslag. Anslaget bör, såsom av det föregående

framgår, bestämmas till 12,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att fastställa stat för anslagets användning.

Tillströmningen till de intellektuella utbildningsbanorna har, på sätt

departementschefen framhållit, under senare tider befunnit sig i stark tillväxt,

vilket vållat åtskilliga redan märkbara svårigheter. Orsakerna till den

ökade tillströmningen äro givetvis flera — några hava av departementschefen

antytts — och utskottet finner all anledning föreligga för statsmakterna

att hava sin uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. Jämväl

med hänsyn till betydelsen av att utvecklingen på detta för landets

kulturella framtid viktiga område, i den mån så är möjligt, får en ändamålsenlig

inriktning, finner utskottet vidtagandet av särskilda åtgärder från

statsmakternas sida väl motiverat.

Den av särskilda sakkunniga verkställda utredning, som ligger till grund

för här ifrågavarande proposition, har utmynnat i förslag, rörande bland

annat yrkesorientering och universitetsstatistik. Departementschefen har

hållit före, att det torde bliva erforderligt att i en eller annan form förbinda

den statistiska verksamheten med yrkesrådgivning, men att en sådan

anordning måste bliva en efterföljande åtgärd, sedan universitetsstatistiken

väl blivit organiserad samt det första grundläggande statistiska primärmaterialet

insamlats och bearbetats.

I anslutning till sin nyss angivna ståndpunkt finner sig utskottet böra

tillstyrka att åtgärder för åstadkommande av en universitetsstatistik nu

vidtagas, vilka emellertid till en början torde böra givas karaktären av ett

försök.

Departementschefen har i fråga om den blivande verksamheten anslutit

sig till det mera omfattande av två av de sakkunniga uppgjorda program.

Enligt detta förslag skulle den statistiska undersökningen avse antalet studerande

vid de högre läroanstalterna, antalet för varje termin nyinskrivna,

antalet personer under varje termin, som avlagt mera betydelsefulla tentamina

eller som avlagt examina, studietidens längd för olika under terminen

avlagda examina, frekvensen av avbrott i studier, utdelade stipendier samt

vederbörandes studieinriktning m. fl. omständigheter. Under hänvisning

till de skäl, som av departementschefen härför anförts, finner sig utskottet

böra tillstyrka, att sagda program lägges till grund för den blivande verksamheten.

I detta sammanhang vill utskottet endast anföra följande. Statistiken

torde böra givas en i möjligaste män praktisk inriktning. Den grundval för

den ifrågasatta yrkesrådgivningsverksamheten, som statistiken avsetts

skola giva, är enligt utskottets uppfattning en av dess viktigaste uppgifter.

I likhet med skolöverstyrelsen vill utskottet vidare framhålla önskvärdheten

av att möjligheter kunna beredas att överblicka de många fallen av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

avbrott i studierna å olika stadier samt av övergång till »praktiska» levnadsbanor.

På sätt överstyrelsen anfört, torde det nämligen vara av intresse och

betydelse att få fastslaget, på vad sätt personer, vilka lämna de intellektuella

utbildningsbanorna utan att övergå till intellektuella levnadsbanor,

absorberas av det praktiska arbetslivet och jämväl, örn möjligt, på vad sätt

de där kunna utnyttja sin högre utbildning.

Beträffande förslagets detaljer i övrigt har utskottet i det stora hela icke

funnit något att erinra liksom icke heller mot de för nästa budgetår beräknade

kostnaderna.

Beträffande universitetsstatistikens administrativa anknytning hava

emellertid under ärendets handläggning olika uppfattningar kommit till

synes. Departementschefen har framhållit, att valet syntes närmast böra

stå mellan statistiska centralbyrån och universitetskansler sexpeditionen.

För anknytning till sistnämnda myndighet kunde tala bland annat det förhållandet,

att under kanslersämbetet sorterade större delen av de högre

läroanstalter, från vilka det statistiska materialet skulle insamlas.

Utskottet har, i likhet med departementschefen, icke ansett sig böra

intaga någon bestämd ståndpunkt till denna fråga. Emellertid vill utskottet

framhålla, att de skäl, som anförts för en anknytning till statistiska centralbyrån,

synts utskottet goda. Detsamma gäller även beträffande en anknytning

till skolöverstyrelsen, som i sin statistiska avdelning redan har ett

organ för den övriga undervisningsstatistiken.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Universitetsstatistik för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett anslag av 12,000 kronor.

Stockholm den 24 april 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist, Nilsson

i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Borell, Walles, Pauli, Nilsson i Fredriksfält,

Larsson i Varberg och Magnusson, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren, Jeppsson,

Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl,

Weijne och Olsson i Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 juni 1934 s. 8 i texten