Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående Chalmers tekniska institut m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-04-24 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:83, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående Chalmers tekniska institut m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

1

Nr 83.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående

Chalmers tekniska institut m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1936/1937 (punkt 113, sid. 281—283 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

angående Chalmers tekniska institut m. m., som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1936/1937

dels till Chalmers tekniska institut: Avlöningar ett förslagsanslag av

255,100 kronor;

dels till Chalmers tekniska institut: Omkostnader ett förslagsanslag av

57,200 kronor;

dels till Chalmers tekniska institut: Materiel m.m. ett reservationsanslag

av 47,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för

institutets bibliotek ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels ock till Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m. ett reservationsanslag

av 900 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i samma proposition (nr 1) under utgifter

för kapitalökning, bilaga 6, punkt 8, föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande

och inredning av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. m. vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1936/1937 beräkna

ett reservationsanslag av 370,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari

1936 dagtecknad proposition (nr 135), under åberopande av vid proposi
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 83. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

tionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen avlöningsstat för Chalmers

tekniska institut att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937;

dels till Chalmers tekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 255,100 kronor;

dels till Chalmers tekniska institut: Omkostnader för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett förslagsanslag av 57,200 kronor;

dels till Chalmers tekniska institut: Materiel m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 47,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för

institutets bibliotek för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor;

dels till Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 900 kronor;

dels ock, under av departementschefen i statsrådsprotokollet angiven

förutsättning beträffande förlängning av avtalet med Göteborgs stad

rörande upplåtelse av tomt för Chalmers tekniska instituts högre avdelning

eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt, till

uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m.

vid nämnda institut i huvudsaklig överensstämmelse med av 1934 års

sakkunniga avgivet förslag för budgetåret 1936/1937 under Utgifter för

kapitalökning, Statens allmänna fastighetsfond, anvisa ett reservationsanslag

av 370,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr C. Forssell väckt motion

(I: 333), vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts

proposition nr 135 i vad den begär 370,000 kronor i reservationsanslag

till uppförande av byggnad för fackavdelning för skeppsbyggeri m. m.

vid Chalmers tekniska institut, för sin del såsom reservationsanslag för

budgetåret 1936/1937 anslå 370,000 kronor för påbörjande i Göteborg av

en självständig skeppsprovningsanstalt under i motionen angivna förutsättningar

i avseende å tomt och understöd från industrien;

dels ock en inom andra kammaren av herr Å. Hassler väckt motion

(II: 658), vari hemställts, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 135, ville uttala, att beslutet härom icke på något sätt

får anses bindande för riksdagen vid den slutliga prövningen av frågan

om Chalmers tekniska instituts högre avdelnings omorganisation till en

teknisk högskola och örn bibehållandet av skeppsbyggeriundervisningen

vid tekniska högskolan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83. 3

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna.

Av ovannämnda statsrådsprotokoll av den 21 februari 1936 inhämtas

bland annat följande.

Sedan 1929 års riksdag under punkten 131 i skrivelsen nr 8 A anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning angående frågan örn

Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola samt

angående den nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes

ställning, tillkallades av chefen för ecklesiastikdepartementet,

jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t, sakkunniga (1929 års sakkunniga).

Kungl. Maj:t befriade emellertid sedermera av skäl, som i statsrådsprotokollet

angivits, nämnda sakkunniga från utredningsuppdraget.

I 1934 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten

105, erinrade departementschefen, att styrelsen för Chalmers tekniska

institut i skrivelse den 17 oktober 1933 hemställt, att till övervägande

måtte upptagas frågan örn förklarande av institutets högre avdelning

för teknisk högskola. Departementschefen fann för sin del goda skäl

kunna anföras till förmån för detta förslag och förklarade sig böjd att

framdeles taga frågan under förnyat övervägande.

Med anledning härav anförde riksdagen i sin skrivelse nr 8/1934, punkt

84, följande:

Med hänsyn till de konsekvenser, icke minst av ekonomisk art, vilka

— i varje fall inom en icke alltför avlägsen framtid — torde bliva ofrånkomliga

vid ett bifall till berörda framställning, syntes ett dylikt bifall

förutsätta riksdagens medgivande. Ett ståndpunktstagande till denna fråga

från riksdagens sida torde emellertid förutsätta, att den av 1929 års riksdag

begärda utredningen angående frågan om Chalmers tekniska instituts omorganisation

till en teknisk högskola samt angående den nuvarande tekniska

högskolans och nämnda instituts inbördes ställning slutfördes ävensom

att resultatet av denna utredning framlades för riksdagen. I detta sammanhang

ansåge sig riksdagen böra framhålla önskvärdheten av att berörda

utredning så bedreves, att här förevarande frågor utan alltför stor tidsutdräkt

kunde vinna sin lösning.

Till 1934 års riksdag hade Kungl. Maj:t jämväl avlåtit proposition

(nr 107) med förslag om uppförande av en byggnad för fackavdelningen för

väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut.

I skrivelse nr 304/1934, punkt 10, anförde riksdagen — under erinran, att

den av 1929 års riksdag begärda utredningen i fråga om Chalmers tekniska

institut m. m. icke vore slutförd — att riksdagen vid sin prövning av Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag funnit sig böra ansluta sig till den av 1929 års

riksdag intagna ståndpunkten, att det icke torde vara lämpligt att, innan

resultatet av berörda utredning förelåge, igångsätta förberedande åtgärder

för institutets fortsatta utbyggande. Under erinran om vad riksdagen i sin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

skrivelse nr 8/1934 anfort i fråga om utredningens bedrivande, anmälde riksdagen,

att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts berörda förslag.

Genom beslut den 3 augusti 1934 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom

departementet verkställa fortsatt utredning angående frågan om Chalmers

tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola samt angående

den nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes ställning

ävensom avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Sedan sakkunniga

för berörda ändamål tillkallats, avgåvo dessa sakkunniga (1934

års sakkunniga) till chefen för ecklesiastikdepartementet den 12 november

1935 betänkande och förslag angående omorganisation av Chalmers

tekniska instituts högre avdelning till en teknisk högskola m. m. ävensom

den 30 december 1935 en promemoria, innefattande en komplettering

i viss del av de sakkunnigas i betänkandet intagna förslag.

Över de sakkunnigas betänkande och förslag hava utlåtanden avgivits

av ett flertal myndigheter.

I skrivelse den 14 september 1935 har institutets styrelse gjort framställning

om anvisande av anslagsmedel till institutet för budgetåret

1936/1937, över vilken framställning utlåtanden avgivits av statskontoret

och 1934 års sakkunniga.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

1934 års sakkunniga hava ansett en viss ökning av nu förefintliga

utbildningsmöjligheter för högskoleingenjörer

vara av förhållandena påkallad. Ingenjörsvetenskapsakademien,

som genom sin verksamhet särskilt torde hava sin uppmärksamhet riktad

på ifrågavarande spörsmål, har för sin del ansett kraftiga och skyndsamma

åtgärder vara av nöden för beredande av ökad tillgång på högskolebildade

ingenjörer. Vidare vill jag erinra örn att de inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning rörande tillströmningen

till de intellektuella yrkena i sitt den 1 september 1935 avgivna

betänkande (statens offentliga utredningar 1935: 52) ingående utrett och

behandlat förevarande spörsmål. Sistnämnda sakkunniga hava därvid kommit

till den uppfattningen, att det ur många synpunkter skulle vara till

fördel med en ökad produktion av ingenjörer med högskolebildning. I

fråga örn motiveringen för detta uttalande tillåter jag mig hänvisa till betänkandet

(sid. 234—268).

1934 års sakkunniga hava ansett, att de ökade utbildningsmöjligheterna

borde åstadkommas genom att den högre avdelningen vid

Chalmers tekniska institut örn bildades till en teknisk

högskola, samtidigt som möjlighet till intagande av ett större

antal elever, än för närvarande vore fallet vid nämnda avdelning, bereddes

vid den nya högskolan. I sådant avseende hava de sakkunniga uttalat sig

för att det årliga antalet intagna elever skulle bestämmas till 150 i stället

för nu 120.

Det är uppenbarligen en ganska svår sak att bedöma, vilken siffra som

skall anses motsvara det årliga behovet av ingenjörer med högre utbild
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

o

ning, ty nämnda behov är i hög grad beroende av de ekonomiska konjunkturerna.

Även om den föreliggande utredningen icke kan anses hava på ett

fullständigt och ovedersägligt sätt klarlagt riktigheten av 1934 års sakkunnigas

slutsats i förevarande hänseende, synes det mig dock, som om den

måttliga ökning av den årliga utexaminationen, de sakkunniga ifrågasatt,

icke skulle kunna väcka betänkligheter. Den fortskridande industriella utvecklingen

i vårt land synes göra det sannolikt, att under normala förhållanden

även efter en dylik ökning behovet av ingenjörer med högre utbildning

och tillgången härpå skola befinna sig i någorlunda god jämvikt.

Av den av mig tidigare lämnade redogörelsen framgår, att en enhällig

uppfattning i stort sett råder om att institutets högre avdelning bör ombildas

till högskola. I fråga om tidpunkten härför hava emellertid olika

meningar gjort sig gällande, liksom beträffande det organisationsförslag

1934 års sakkunniga framlagt. Då detta förslag är av tämligen vittutseende

innebörd, är det naturligt, att inom den korta tid, som stått till buds, sedan

förslaget avlämnades, den detaljerade prövning, som ärendets vikt _ påfordrar,

icke i alla avseenden kunnat medhinnas. Utan att här närmare ingå

på remissyttrandena i den del, desamma avse de sakkunnigas förslag beträffande

nedläggandet av fackavdelningarna för kemi och kemisk teknologi

samt för husbyggnad i Göteborg, vill jag allenast framhålla, att, särskilt

vad angår den förstnämnda avdelningen, en så gott som enhällig opinion

mot förslaget kommit till uttryck i myndigheternas yttranden.

På grund av nyss angivna förhållanden och då omorganisationsförslaget

i betydelsefulla delar måste underkastas fortsatt bearbetning och utredning,

anser jag mig icke — ehuru jag i princip vill förorda, att åtgärder, så

snart förhållandena det medgiva, vidtagas för lösandet av den föreliggande

frågan i riktning mot skapandet av en teknisk högskola i Göteborg — nu

kunna tillstyrka, att ett förslag till definitivt principbeslut härom förelägges

riksdagen. De sakkunniga hava framlagt ett omfattande byggnadsprogram

för den nya högskolan samt tillika uttalat, att, innan vissa

föreslagna undervisnings- och laborationslokaler blivit färdigställda, institutet

icke kunde anses hava fått den utrustning, att institutet kunde erhålla

samma ställning som en högskola. Från de sakkunnigas utgångspunkter

beträffande dessa byggnadsfrågor igångsättande och lösande hava de

sakkunniga föreslagit, att övergången till högskola skulle äga rum från och

med ingången av budgetåret 1938/1939. Enligt min mening torde det — ur

statsfinansiella och övriga synpunkter — icke låta sig göra att forcera realiserandet

av det byggnadsprogram, som måste fastställas för den nya högskolan,

på siitt de sakkunniga tänkt sig. Med hänsyn härtill anser jag, att

frågan örn institutets förklarande för teknisk högskola bör anstå till 1937

års riksdag, till vilken tid det torde bliva möjligt att förebringa den ytterligare

utredning och bearbetning av ämnet, som är erforderlig.

Jag får emellertid erinra, att 1934 års riksdag framhöll önskvärdheten av

att den av samma års riksdag begärda utredningen så bedreves, att frågorna

örn Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola

samt den nuvarande tekniska högskolans och institutets inbördes

ställning utan alltför stor tidsutdräkt kunde vinna sin lösning. Ehuru jag

av ovan angivna skid icke nu iir beredd att tillstyrka, att förslag avlåtes till

riksdagen beträffande hela omorganisationsfrågan, har jag dock funnit den

föreliggande utredningen, i vad den avser det framtida o r d n a n d e t a v

skepps b yggeriund ervisningen och omedelbart i samband här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

med stående frågor, böra och kunna redan nu bringas till ett avgörande.

Jag har nämligen funnit det särskilt angeläget, att ett tillgodoseende av

kravet på gynnsammare betingelser för nämnda utbildningsgren icke ytterligare

undanskjutes, samtidigt som ifrågavarande del av ärendet synts mig

kunna upptagas till behandling, utan att därigenom ett föregripande sker,

som försvårar lösningen av organisationsproblemet i övrigt.

Såsom av den föreliggande utredningen framgår, är det sammanlagda

antalet studerande vid fackavdelningarna för skeppsbyggeri i Stockholm

och Göteborg icke så stort, att detta i och för sig motiverar uppehållande av

två fackskolor. Även örn vissa skäl kunna anföras för att det oaktat inom

landet alltjämt upprätthålla två sådana utbildningsanstalter vid sidan av

varandra, synes detta mig ur statsfinansiell synpunkt knappast försvarbart.

Ty en oavvislig förutsättning för bibehållandet av två fackskolor för

skeppsbyggeri måste vara, att bägge dessas behov i fråga örn utrustning

med lokaler, lärarkrafter och undervisningsmedel av statsmakterna tillgodoses

på ett fullt tillfredsställande sätt. Och detta måste bliva mycket

dyrbart för staten. Under sådana förhållanden finner jag mig böra ansluta

mig till de sakkunnigas uppfattning, att en koncentration av den egentliga,

högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen bör komma till stånd. Gentemot

de sakkunnigas förslag till förläggande av ifrågavarande undervisning

till Göteborg hava invändningar rests från flertalet av de i ärendet hörda

myndigheterna. De sakkunniga hava emellertid framfört så vägande och

starka skäl för sitt förslag, att jag blivit övertygad örn, att detsamma innebär

en riktig lösning av den förevarande frågan. Jag fäster härvid särskild

vikt vid de rika möjligheter till samarbete med industrien, som Göteborg

i egenskap av landets förnämsta sjöfartsstad erbjuder. Detta förhållande

torde utgöra den väsentliga förklaringsgrunden till att Chalmerska institutet,

trots sin torftiga yttre utrustning, varit i stånd att bibringa sina

elever en utbildning i skeppsbyggeri, som från alla håll erhållit goda vitsord.

Åled de förbättringar, som komma att ske enligt de sakkunnigas förslag,

förefalla de i vissa av remissyttrandena uttalade farhågorna för att undervisningen

icke skulle uppnå samma höga nivå som vid tekniska högskolan

i Stockholm, skäligen ogrundade. Jag föreställer mig tvärtom, att ett uppsving

måste bliva resultatet av ett genomförande av sakkunnigförslaget.

De från de marina myndigheterna gjorda invändningarna kan jag, efter att

hava i saken samrått med chefen för försvarsdepartementet, icke tillmäta

avgörande betydelse. Jag förutsätter nämligen, att vid en koncentrering av

skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg sådana anordningar träffas, att

försvarsväsendets intressen av en fullgod utbildning för de blivande mariningenjörerna

icke i någon mån eftersättas.

Emot de sakkunnigas förslag har vidare anförts, att ett undervisningslaboratorium

i skeppsbyggeri icke lämpligen borde kombineras med en

skeppsprovningsanstalt, varemot så gott som enstämmigt vitsordats

betydelsen för varvsindustrien av att en dylik anstalt snarast kommer

till stånd inom landet. Icke heller på denna punkt hava de resta invändningarna

förefallit mig övertygande. Enligt min uppfattning borde det

kunna bliva till stort gagn för undervisningen och forskningen i ämnet, om

arbetet finge bedrivas i en så nära kontakt med praktisk verksamhet på

området, som fallet skulle bliva vid denna skeppsprovningsanstalt. Jag

vill erinra örn, att styrelsen för tekniska högskolan, ehuru styrelsen visserligen

uttalat sin tveksamhet, dock icke ställt sig helt avvisande till de sak
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

7

kunnigas förslag i denna del. Jag får i detta sammanhang framhålla, att från

skeppsbyggnads- och rederihåll för denna fråga visats ett livligt intresse,

ett intresse som redan tagit sig uttryck dels i att donationsmedel till betydande

belopp ställts till förfogande för hydrodynamik forskning i en

blivande skeppsprovningsanstalt, dels ock i att ett garantibelopp tecknats

för säkerställande av driftens igångsättande, sedan anstalten blivit färdig

att tagas i bruk. Det förefaller mig vara av stor betydelse, att statsmakterna,

då nu möjlighet erbjudes att på en gång tillgodose såväl utbildningsändamålet

som industriens intressen, icke försumma detta tillfälle att stödja

och befrämja utvecklingen av den för vår folkförsörjning så betydelsefulla

skeppsbygger iindustrien.

Det har gjorts gällande, att, örn en koncentrering av undervisningen i

skeppsbyggeri till en högskola anses böra äga rum, det skulle bliva avsevärt

billigare att förlägga skeppsbyggeriavdelningen till tekniska högskolan

än till Chalmerska institutet. Jag är icke alldeles övertygad örn detta antagandes

riktighet. Ty dels undvikas genom förläggningen till institutet nybyggnader

för avdelningen i Stockholm, vilka stå på högskolans byggnadsprogram.

Dels bliva de lokaler, vari skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska

högskolan nu bedrives, i sinom tid efter skeppsbyggnadsavdelningens

nedläggande disponibla till utnyttjande för annat ändamål, för vilket eljest

nybyggnader kunna komma att krävas. Slutligen får man icke förbise, att

det intima samarbetet med varvsindustrien och sjöfartsnäringen i Göteborg

säkerligen kommer att medföra även förmåner av ekonomiskt värde,

som icke kunna påräknas vid en förläggning till Stockholm, åtminstone ej

i lika stor utsträckning.

Ehuru jag sålunda i princip ansluter mig dels till de sakkunnigas förslag

örn koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg,

dels ock örn upprättandet av en skeppsprovningsanstalt därstädes

i anslutning till fackavdelningen för skeppsbyggeri, är jag dock icke beredd

att nu framlägga ett definitivt förslag till den närmare utformningen av den

planerade fackskolans organisation med avseende å lärarkrafter och dess

allmänna inriktning, ej heller till skeppsprovningsanstaltens ekonomiska

och administrativa organisation. Dessa frågor torde, efter ytterligare beredning

inom departementet, få framdeles återupptagas för att underställas ett

kommande års riksdag. Därvid bör jämväl ställning tågås till spörsmålet

om tidpunkten och ordningen för skeppsbyggnadsavdelningens vid tekniska

högskolan avveckling samt angående organiserandet av de delar av den nu

i sistnämnda avdelning inordnade undervisning, som alltjämt bör bedrivas

vid tekniska högskolan. Jag syftar härvid särskilt på ämnena flygteknik

och hydromekanik.

Jag övergår härefter till att behandla frågan örn nybyggnaderna

i Göteborg. I anslutning till vad jag förut anfört finner jag det angeläget,

att medel av 1936 års riksdag utverkas för igångsättande av byggnadsarbetena

för skeppsbyggeriavdelningen vid institutet. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle nybyggnaderna för läroanstalten förläggas å det

markområde, sorn Göteborgs stad genom 1920 års avtal ställde till Kungl.

Maj:ts och kronans förfogande för uppförande av byggnader för Chalmerska

institutets högre avdelning eller en densamma ersättande högre teknisk

läroanstalt. Den i det ursprungliga avtalet stipulerade tidsfristen har numera

gått till ända. Genom den av mig i det föregående omförmälda preliminära

överenskommelsen har Göteborgs stad emellertid förklarat sig villig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr SS.

att på vissa i överenskommelsen angivna villkor förlänga avtalet intill den

1 januari 1945. Såsom statskontoret erinrat, har 1920 års avtal icke underställts

riksdagen för godkännande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att jämväl fatta beslut om godkännande av ett förlängt avtal. Sedan ärendet,

som fortfarande är föremål för remissbehandling, inkommit, är det

urin avsikt att förelägga överenskommelsen för Kungl. Majit till prövning

och avgörande.

De sakkunniga hava beräknat byggnadskostnaderna för den föreslagna

institutionsbyggnaden för skeppsbyggeri, avsedd för en årlig intagning av

20 elever, jämte modellränna av dimensionerna 150 m X 10 m X 5 m, samt

planerings- och vägarbeten till sammanlagt 1,038,000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har förklarat sig icke, så vitt styrelsen av vid de sakkunnigas betänkande

fogade utredningsskisser kunde bedöma, hava något att invända

mot de beräknade kostnaderna för byggnads-, schaktnings-, sprängningsoch

planeringsarbeten. De föreliggande skisserna torde i huvudsak kunna

läggas till grund för utarbetande av erforderliga ritningar och arbetsbeskrivningar.

Det synes mig lämpligt, att handhavandet av byggnadsföretaget,

liksom skedde i fråga om byggnaderna för de fysiska och kemiska

institutionerna, anförtros åt en särskild byggnadskommitté, i vilken bland

andra varvsindustrien i Göteborg bör vara företrädd. Kostnaderna för

kommittén torde få bestridas av byggnadsanslaget. Innan arbetena

igångsättas, torde kommittén, såsom likaledes var fallet vid nämnda byggnadsarbeten

vid institutet, böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga huvudritningar

jämte beskrivning, utarbetade i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas

ifrågavarande förslag, ävensom ny kostnadsberäkning och byggnadsplan

för uppförande av förenämnda byggnad å den av Göteborgs stad

upplåtna tomten. Byggnadsföretaget bör utföras inom ramen för det av de

sakkunniga angivna beloppet. Byggnadskommittén må emellertid erhålla

i uppdrag att i görligaste mån söka nedbringa kostnadsbeloppet. Detta

belopp bör därför nu ej fixeras.

Anslag för ändamålet bör beviljas under förutsättning, att förut omförmälda

uppgörelse träffas mellan Kungl. Majit och kronan samt Göteborgs

stad angående tomtfrågan, innefattande förlängning av fristen för byggnadsarbetenas

utförande.

De sakkunniga hava för igångsättandet av byggnadsföretaget hemställt,

att hos 1936 års riksdag skulle äskas ett anslag å 700,000 kronor. Då uppgörandet

av ritningar, infordrandet av entreprenadanbud m. m. måste taga

avsevärd tid i anspråk, kan för budgetåret 1936/1937 ett så stort belopp

icke bliva behövligt. För nämnda budgetår torde en summa av 370,000

kronor vara tillfyllest. Anslaget bör upptagas bland utgifter för kapitalökning

under rubriken statens allmänna fastighetsfond.

Utöver nu angivna kostnader komma sedermera att erfordras anslagsmedel

till inventarier och utrustning m. m. De härför

erforderliga kostnaderna hava av de sakkunniga beräknats till 250,000

kronor. Medel härtill hava emellertid icke för nästa budgetår äskats i vidare

mån, än att de sakkunniga föreslagit, att för utrustning för modellrännans

räkning av årets riksdag skulle begäras ett anslag å 50,000 kronor. Då färdigställandet

av byggnaden med säkerhet kan antagas komma att taga längre

tid i anspråk, än vad de sakkunniga beräknat, har jag icke ansett det nödvändigt

att redan för innevarande års riksdag framlägga något förslag i

nämnda avseende.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

Jag övergår härefter till frågorna om övriga anslag för Chalmers

tekniska institut för budgetåret 1 9 36/1 9 3 7.

I fråga om anslaget till avlöningar får jag anföra följande. Med den stallning,

jag förut intagit till fragan örn tidpunkten för institutets högskoleblivande,

kan jag icke tillstyrka lärarkollegiets förslag örn uppförande av

professorerna i högre lönegrad redan från och med den 1 juli 1936.

Icke heller de sakkunnigas förslag, i vad detsamma avser inrättandet

från och med nästa budgetår av två nya professorsbefattningar, en sekreterar-

och kamrerarbefattning samt en kassörs- och kansliskrivarbefattnmg,

anser jag böra föranleda framställning till 1936 ars riksdag. Vid sadant förhållande

böra de av de sakkunniga till indragning föreslagna arvodena till

sekreterare m. fl. tills vidare bibehållas.

Vad angår den av institutets styrelse gjorda framställningen örn viss

ökning av personalbeståndet vid institutet anser jag mig i det läge, omorganisationsfrågan

befinner sig, kunna endast i fråga om de föreslagna

speciallärartjänsterna i frihandsteckning och förhöjt arvode åt skrivbiträde

tillmötesgå de av styrelsen gjorda framställningarna.

Anledningen till att befattningen som lärare i frihandsteckning uppfördes

på övergångsstat, vilket skedde vid 1926 års lönereglering för institutet,

var, att det förväntades, att ifrågavarande befattning eventuellt skulle

kunna slopas vid en blivande omorganisation av institutet. Aven örn sa

skulle bliva fallet, är det dock nödvändigt att äga tillgång till lärarkrafter

för undervisning i ämnet, så länge institutet arbetar under små nuvarande

verksamhetsformer. Då speciallärartjänsterna icke äro ordinarie befattningar,

bindes icke ett blivande beslut i organisationsfrågan av ett bifall

till styrelsens nu föreliggande förslag om inrättande av tva speciallärartjänster

i ämnet i stället för lärartjänsten å övergångsstat, vilken skulle

bortfalla i och med att innehavaren nu pensionerats. Jag har intet att erinra

mot nämnda förslag, vilket som nämnts medför en anslagsminskning med

450 kronor. . ,

Av den föreliggande utredningen framgår, att det torde vara erforderligt

att förstärka skrivbiträdespersonalen å kansliet. Jag vill därför tillstyrka

även detta förslag, vilket icke synes kunna få någon inverkan på omorganisationsfrågan.

Framhållas ma, att behovet av det av styrelsen begärda

anslaget till biblioteksbiträde icke på något sätt styrkts, vilket medför, att

jag icke kan biträda nämnda förslag.

Jag tillstyrker förslaget om höjning av de i avlöningsstaten uppförda särskilda

uppbördsmedlen med 1,000 kronor till 83,000 kronor.

Vad jag nu föreslagit, innebär en anslagsökning av (1,800 — 450 — 1,000

—) 350 kronor. För avrundning bör anslagsposten till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän höjas med 50 kronor

utöver det av styrelsen beräknade beloppet och alltså uppföras med 1,900

kronor. Anslaget till avlöningar bör således för nästa budgetår uppföras

med (254,700 + 350 + 50 =) 255,100 kronor.

Beträffande omlcostnadsanslaget får jag framhålla, att höjningen av anslagsmedlen

till bränsle, lyse och vatten torde vara ofrånkomlig men bör

avrundas till 2,500 kronor. Däremot bör det vara möjligt att minska förbrukningen

av övriga expenser sfi, att ökningen av dessa anslagsmedel kan

begränsas till 1,000 kronor. Jag har intet att erinra mot den föreslagna

minskningen med 1,000 kronor av anslagsmedlen till publikationstryck.

Ifrågavarande anslag bör alltså, vid oförändrad disposition i övrigt, för

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 83.

nästa budgetår uppföras med (54,700 + 2,500 + 1,000 — 1,000 —) 57,200

kronor.

Vad anslaget till materiel m. m. angår får jag, under hänvisning till vad

jag i årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, under punkten

107 anfört rörande vikten av att tillräckliga medel anvisas till ändamål

av förevarande art, förorda en höjning av anslagsmedlen till samlingar

och laboratorier, vilken höjning emellertid torde böra begränsas till 2,500

kronor. Anslaget, som i övrigt bör disponeras på samma sätt som nu, torde

alltså för nästa budgetår böra bestämmas till (44,500 -+- 2,500 =) 47,000

kronor.

Anslagen till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek samt till

stipendier torde i enlighet med styrelsens förslag böra för nästa budgetår

upptagas med oförändrade belopp eller med respektive 15,000 kronor och

900 kronor.

Frågorna örn en omorganisation av Chalmers tekniska institut till teknisk

högskola och uppförande i samband därmed av erforderliga nya byggnader

m. m. hava, såsom av statsrådsprotokollet framgår, sedan länge stått på dagordningen

och jämväl vid upprepade tillfällen varit föremål för uppmärksamhet

från riksdagens sida. Senast ägde detta rum år 1934, då riksdagen

behandlade förslag örn uppförande av en byggnad för fackavdelningen för

väg- och vattenbyggnad vid institutet. Härvid intog riksdagen den ståndpunkten,

att det icke torde vara lämpligt att — innan resultatet av en av

1929 års riksdag begärd utredning angående frågan örn institutets omorganisation

samt angående den nuvarande tekniska högskolans och institutets

ställning förelåge — igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta

utbyggande.

En av särskilda sakkunniga verkställd utredning föreligger nu, och har

en redogörelse för densamma jämte de däröver avgivna yttrandena lämnats

i statsrådsprotokollet.

De sakkunniga hava — under framhållande av att en viss ökning av nu

förefintliga utbildningsmöjligheter för högskoleingenjörer vore av förhållandena

påkallad — förklarat sig anse, att de ökade utbildningsmöjligheterna

borde åstadkommas genom att den högre avdelningen vid Chalmers

tekniska institut ombildades till en teknisk högskola.

Departementschefen har — med konstaterande av att en enhetlig uppfattning

i stort sett råder om att nämnda avdelning bör ombildas till högskola

samt med förordande i princip av att åtgärder, så snart förhållandena

det medgiva, vidtagas för lösande av den föreliggande frågan i riktning

mot skapandet av en teknisk högskola i Göteborg — av vissa i statsrådsprotokollet

närmare angivna skäl icke ansett sig kunna tillstyrka, att

ett förslag till definitivt principbeslut i ämnet nu förelägges riksdagen.

Utskottet finner likaledes, på grund av nyssberörda skäl, att ett dylikt

beslut icke torde böra fattas redan vid 1936 års riksdag. Detta står jämväl

i överensstämmelse med den uppfattning, varåt riksdagen tidigare givit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

11

uttryck. Utskottet vill emellertid framhålla önskvärdheten av att det skall

visa sig vara möjligt att, på sätt departementschefen ställt i utsikt, redan

för 1937 års riksdag framlägga förslag i ämnet.

Departementschefen har emellertid funnit den föreliggande utredningen,

i vad den avser det framtida ordnandet av skeppsbyggeriundervisningen och

omedelbart i samband därmed stående frågor, böra och kunna redan nu

bringas till ett avgörande. Som skäl härför har departementschefen anfört,

att han funnit det särskilt angeläget att ett tillgodoseende av kravet på

gynnsammare betingelser för nämnda utbildningsgren icke ytterligare

undanskötes samtidigt som ifrågavarande del av ärendet syntes honom

kunna upptagas till behandling, utan att därigenom ett föregripande skedde,

som försvårade lösningen av organisationsproblemet.

De sakkunnigas förslag i denna del innebär, att den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen

vid tekniska högskolan skulle indragas och undervisningen

i skeppsbyggeri helt förläggas till den av de sakkunniga förordade

nya tekniska högskolan i Göteborg. I anslutning härtill hava de sakkunniga

föreslagit upprättande av en under högskolans styrelse stående men av en

särskild nämnd, sammansatt av representanter för högskolan, industrien

och sjöförsvaret, förvaltad skeppsprovningsanstalt, i vilken en modellränna

skulle inordnas och som skulle avses för modellprovningar för skeppsindustriens

och rederinäringens räkning men även stå undervisningen och forskningen

till tjänst. Anstaltens drift skulle bekostas av inflytande avgifter

för provningar.

Efter en redogörelse för de skäl, som kunna anföras för och emot de sakkunnigas

sålunda framlagda förslag, har departementschefen sammanfattningsvis

angivit sin ståndpunkt på följande sätt: Ehuru han i princip anslöte

sig till de sakkunnigas ifrågavarande förslag, vore han dock icke beredd

att nu framlägga ett definitivt förslag till den närmare utformningen av

den planerade fackskolans organisation med avseende å lärarkrafter och

dess allmänna inriktning, ej heller till skeppsprovningsanstaltens ekonomiska

och administrativa organisation. Dessa frågor torde, efter ytterligare

beredning inom departementet, få framdeles återupptagas för att underställas

ett kommande års riksdag. Därvid borde jämväl ställning tagas till

spörsmålet örn tidpunkten och ordningen för skeppsbyggnadsavdelningens

vid tekniska högskolan avveckling samt angående organiserande av de delar

av den nu i sistnämnda avdelning inordnade undervisning, som alltjämt

borde bedrivas vid tekniska högskolan. Härvid har departementschefen förklarat

sig syfta särskilt på ämnena flykteknik och hydromekanik.

I motionen I: 333 har yrkats avslag å Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma

avser anslag till uppförande av byggnad för fackavdelning för skeppsbyggeri

m. m. vid Chalmers tekniska institut. Såsom skäl härför har anförts,

bland annat, att genom ett bifall t ill Kungl. Maj:ts förslag i denna del ett kommande

principibeslut rörande omorganisation av Chalmers tekniska institut

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

skulle föregripas. Härom har i motionen anförts bland annat: En skeppsbyggeriavdelning

av den art, propositionen föresloge, förutsatte undervisning

inom fackavdelning för maskinbyggnad och mekanisk teknologi i allt

väsentligt av den art, som redan förekomme vid tekniska högskolan. Det

torde dessutom vara tvivelaktigt, huruvida det överhuvud taget skulle vara

möjligt att enligt propositionen vid institutet inrätta en högskolemässigt

arbetande fackavdelning för skeppsbyggeri utan att sedan omorganisera

hela institutet till högskola. Förslaget komme att tvinga till högskolereformens

genomförande innan utredningen därom vore ens tillnärmelsevis avslutad.

Vidare har i motionen framhållits, att en sammankoppling av en

skeppsprovningsanstalt med en högskola skulle medföra vissa olägenheter.

En skeppsprovningsanstalt — som vore starkt av behovet påkallad och

snarast möjligt borde komma till stånd — borde inrättas såsom en fristående

anläggning, oberoende av högskoleundervisningen. Dess tillkomst inverkade

vidare icke på ett eventuellt blivande beslut om skeppsbyggeriundervisningens

ordnande.

I motionen II: 658 har framhållits att, därest riksdagen utan särskilt

uttalande bifölle propositionen, man torde få anse, att riksdagen i princip

godtoge de i propositionen framställda förslagen beträffande dels en koncentration

av skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg och dels skeppsprovningsanstaltens

hopkoppling med skeppsbyggeriundervisningen i Göteborg.

Det förstnämnda förslaget föregrepe på en viktig punkt den slutliga prövningen

såväl av omorganisationsförslaget i dess helhet som av frågan örn

lämplig differentiering av undervisningen vid de bägge tekniska högskolorna.

Vad provningsanstalten beträffade kunde det måhända vid den slutliga

organisationens utförande eller efter en tids erfarenhet komma att framstå

klarare än nu, att en från undervisningen fristående provningsanstalt, organiserad

i likhet med statens provningsanstalt, vore en lyckligare lösning

De olika uppfattningar beträffande de för nästkommande budgetår

ifrågasatta åtgärderna, för vilka nu redogjorts och som i huvudsak återspegla

de under ärendets handläggning framkomna synpunkterna, hava

ingående prövats av utskottet.

När utskottet — trots vad som anförts mot att riksdagen nu skulle frångå

sin tidigare vid flera tillfällen intagna ståndpunkt att endast efter en

hela komplexet omfattande utredning fatta ståndpunkt i frågor, berörande

den tekniska högsko 1 eundervisningens framtida organisation — finner sig

kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, sker detta av i huvudsak

följande skäl.

Frågan har, såsom inledningsvis erinrats, sedan länge stått på dagordningen.

Upprepade utredningar hava företagits. Om dessa ej ännu kunnat

leda till framläggande från Kungl. Maj:ts sida av ett slutgiltigt förslag, berörande

frågan i hela dess vidd, synas de dock hava fört frågan väsentligt

närmare dess lösning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

13

Mycket synes då utskottet tala för att riksdagen, om så icke av andra

anledningar är omöjligt eller olämpligt, nu tager ett steg fram mot lösningen

av denna länge svävande, för hela vårt lands framtida industriella

utveckling viktiga fråga.

Ehuru utskottet, i överensstämmelse med departementschefens uppfattning

och på sätt i det föregående framhållits, icke anser ett principbeslut

i hela organisationsfrågan vara möjligt redan vid 1936 års riksdag, finner

utskottet å andra sidan situationen i fråga om den blivande skeppsbyggeriundervisningen

genom de verkställda utredningarna kunna anses vara så

pass klarlagd, att ett beslut i denna del icke längre behöver uppskjutas.

De skäl, som av departementschefen framförts till förmån för hans förslag,

hava synts utskottet övertygande. Fördelarna härav såväl för undervisningen

i skeppsbyggeri som för industrien ligga i öppen dag. Utskottet

vill vidare erinra om de donationer, som från industriens sida lämnats för

att möjliggöra vetenskaplig forskning vid den ifrågavarande skeppsprovningsanstalten.

Från vissa håll hava framförts farhågor beträffande eventuella svårigheter

vid ett samarbete mellan undervisningen och industrien vid skeppsprovningsanstalten.

Enligt vad utskottet inhämtat torde — med hänsyn

till den ringa sammanlagda tid, under vilken undervisningen torde behöva

taga rännan i anspråk — dessa svårigheter icke behöva tillmätas någon avgörande

betydelse.

Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag och avstyrker följaktligen motionerna I: 333 och II: 658. Utskottet

vill härvid, i anslutning till vad utskottet redan tidigare anfört, understryka,

att ett beslut av riksdagen i överensstämmelse med vad utskottet sålunda

tillstyrkt icke får anses innebära ett definitivt ställningstagande från riksdagens

sida till frågan örn den slutliga omorganisationen av Chalmers

tekniska institut till teknisk högskola.

Vad härefter frågan om nybyggnader i Göteborg beträffar har departementschefen

anfört, att han funne det angeläget, att medel av 1936 års

riksdag utverkades för igångsättande av byggnadsarbetena för skeppsbyggeriavdelningen

vid institutet.

De sakkunniga hava förslagit, att nybyggnaderna skola förläggas å ett

markområde, som Göteborgs stad genom avtal år 1920 ställt till Kungl.

Maj:ts och kronans förfogande för uppförande inom viss, i avtalet angiven

tid av byggnader för Chalmerska institutets högre avdelning eller en densamma

ersättande högre teknisk läroanstalt. Av statsrådsprotokollet inhämtas,

att den i det ursprungliga avtalet stipulerade tidsfristen numera

gått till ända, men att Göteborgs stad genom en preliminär överenskommelse

förklarat sig villig att på vissa i överenskommelsen angivna villkor

förlänga avtalet intill den 1 januari 1915.

Vad sålunda föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran lik
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

som icke heller vad departementschefen anfört därom, att anslag för de

nn ifrågasatta byggnaderna bör beviljas under förutsättning att nyss berörda

uppgörelse beträffande förlängning av avtalet träffas mellan Kungl.

Majit och kronan samt Göteborgs stad.

De byggnadsarbeten, vilka i enlighet med Kungl. Maj:ts av utskottet

tillstyrkta förslag nu skola komma till utförande, äro en institutionsbyggnad

för skeppsbyggeri och en modellränna av dimensionerna 150 mX10 m

X5 m, vartill skulle komma planerings- och vägarbeten. Kostnaderna hava

av de sakkunniga beräknats till sammanlagt 1,033,000 kronor.

Utskottet finner sig böra uttala sin anslutning till vad departementschefen

anfört därom, att handhavandet av byggnadsföretaget bör anförtros

åt en särskild byggnadskommitté, för vilken kostnaderna skola bestridas

av byggnadsanslaget. I detta sammanhang vill utskottet understryka vad

departementschefen anfört örn att byggnadsföretaget bör utföras inom

ramen för det av de sakkunniga angivna beloppet, varvid emellertid kommittén

synes böra erhålla i uppdrag att i görligaste mån söka nedbringa

kostnadsbeloppet.

Det för nästkommande budgetår för byggnadsföretaget äskade anslaget

å 370,000 kronor har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande övriga anslag

för Chalmers tekniska institut för budgetåret 1936/1937 tillstyrker utskottet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

men med avslag å herr Forssells och herr Hasslers ovannämnda

motioner (I: 333 och II: 658),

a) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

institut att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 207,600

Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå

jämväl ersättning till den eller de personer, som

förordnas att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet

som professor.

2. Avlöning till tjänsteman

å övergångsstat:

a) Lön och tjänstgörings
penningar

.........kronor 4,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

15

Avlöningsstat.

Tjänst-

Lön

gormgs-

pen-

ningar

Summa

En verkstadsingeniör. .

Anm.: Lönen kan efter

5 år höjas med 500 kro- nor och efter ytterligare

5 år likaledes med 500

kronor.

2,400

1,600

4,000

Summa kronor

—

—

4,000

b) Ålderstillägg, förslagsvis kronor 500

c) Ersättningar till vikarier,

förslagsvis........... » 100 förslagsvis i,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........kronor 54,300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal....................... » 69,700

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän...... »_1,900

Summa kronor 338,100

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter......................kronor 83,000

Nettoutgift kronor 255,100;

b) till Chalmers tekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 255,100 kronor;

c) till Chalmers tekniska institut: Omkostnader för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 57,200 kronor;

d) till Chalmers tekniska institut: Materiel m. m. för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

47,000 kronor;

e) till Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning

för institutets bibliotek för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

f) till Chalmers tekniska institut: Stipendier m. m.

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

900 kronor;

g) under av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 21 februari 1936 angiven

förutsättning beträffande förlängning av avtalet med Göteborgs

stad rörande upplåtelse av tomt för Chalmers tek
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

niska instituts högre avdelning eller en densamma ersättande

högre teknisk läroanstalt, till Uppförande av

byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid

nämnda institut i huvudsaklig överensstämmelse med av

1934 års sakkunniga avgivet förslag för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 370,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av anslaget till uppförande av byggnad

för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska

institut kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.

Stockholm den 24 april 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Borell, Walles, Nilsson i

Fredriksfält, Larsson i Varberg och Magnusson, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren, Jeppsson,

Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl,

Weijne och Olsson i Staxäng.

Reservation

av herr Holmgren, som ansett att utskottet bort tillstyrka herr Forssells

i ämnet väckta motion (I: 333).

Stockholm 1936, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

301832

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Chalmers tekniska institut m. m. s. 6 i texten