Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
1936-02-14 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1936 kl. 3.3 0 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen
avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 har Kungl. Maj.t i
avseende å postverket (punkt 1, sid. 5—7, av det vid propositionen under
rubrik »Utgifter för kapitalökning Bil. 4» fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att
till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetaret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
Utskottet tillstyrker att i enlighet med generalpoststyrelsens, av departementschefen
förordade förslag ett belopp av 450,000 kronor anvisas för ifrågavarande
ändamål. Då en besparing å tidigare beviljade inventarieanslag
av omkring 200,000 kronor beräknas vara förefintlig vid ingången av nästkommande
budgetperiod, skulle sålunda under densamma i runt tal 650,000
kronor stå till förfogande för postverkets inventarieanskaffning.
I avseende å sättet för täckande av förevarande, liksom i det följande behandlade
anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om att täckning för desamma — med undantag av anslaget
till inlandsbanan — beredes av lånemedel. Sistnämnda anslag bör
således, i likhet med vad tidigare skett, bestridas från andra statsinkomster
än lånemedel.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 450,000 kronor, att utgå av lånemedel.
2:o) Posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt
2, sid. 7) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad å Östermalm i Stock
Bihang
till riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr 9. 1
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Statsutskottets utlåtande Nr 9.
holm för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 820,000 kronor.
Till ifrågavarande byggnadsföretag, som jämte markförvärv beräknats
draga en kostnad av 1,670,000 kronor, har för det nu löpande budgetåret
anvisats 850,000 kronor. Vid beviljandet av detta anslag förutsattes att
återstoden av det erforderliga anslagsbeloppet skulle utgå under budgetåret
1936/1937.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 820,000 kronor, att utgå av lånemedel.
3:o) Inköp för postverkets räkning av fastighet å Norrmalm i Stockholm.
Kungl. Maj:t har (punkt 3, sid. 7—13) föreslagit riksdagen att till inköp för
postverkets räkning av fastighet å Norrmalm i Stockholm för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 310,000 kronor.
Ifrågavarande förslag avser tillgodoseende av ett ökat lokalbehov för generalpoststyrelsens
femte byrå med dess tre särskilda avdelningar, postsparbanken,
postgirokontoret och statens intressekontor. Femte byrån disponerar
för närvarande lokaler huvudsakligen i centralposthuset, uppfört å den väster
om Klara Norra Kyrkogata belägna delen av fastigheten nr 15 i kvarteret Blåmannen
å Norrmalm, samt i postgirohuset, uppfört å den öster om Klara
Norra Kyrkogata belägna delen av samma fastighet. För att säkerställa
det behov av ökade lokaler för postgirokontoret, som beräknades komma att
inträda under år 1939, inköptes redan år 1931, med stöd av ett av detta års
riksdag lämnat medgivande (riksdagens skrivelse nr 230), för postverkets
räkning fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen, av vilka fastigheter
sedermera genom sammanläggning bildats fastigheten nr 16 i samma kvarter.
Ä denna fastighet, som gränsar till den fastighet, varå centralposthuset och
postgirohuset äro belägna, äro för närvarande, i avbidan på fastighetens ianspråktagande
för nybyggnad, vissa arkivlokaler för postgirokontoret inrymda.
Av den av generalpoststyrelsen i ärendet förebragta utredningen framgår,
att postgirorörelsen utvecklats avsevärt hastigare än som beräknades år 1931
samt att till följd härav de förhållanden, som då förutsattes skola inträda för
postgirokontorels vidkommande först år 1939, börjat göra sig gällande redan
under det sistförflutna året. Härtill kommer, att även postsparbanken kommit
att bliva synnerligen trångbodd. Enligt av generalpoststyrelsen verkställda
beräkningar skulle emellertid på grund av postgiro- och postsparbanksrörelsernas
alltjämt kraftigt fortgående utveckling de för femte byrån disponibla
lokalerna, även sedan en i anslutning till postgirohuset uppförd nybyggnad
å fastigheten nr 16 i kvarteret Blåmannen tagits i anspråk, bliva otili
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9
3
räckliga redan under de första åren av nästa årtionde. Vidare skulle till
följd av sagda fastighets ringa tomtareal fullt ändamålsenliga dispositioner
rörande lokalerna knappast kunna träffas. Med hänsyn härtill har generalpoststyrelsen
föreslagit, att för postverkets räkning skulle inköpas jämväl
fastigheten nr 3 i kvarteret Blåmannen. Genom förvärvet av denna fastighet,
som är belägen vid Mästersamuelsgatan och gränsar till båda de förutnämnda
fastigheterna nr 15 och 16 i samma kvarter, skulle postverket tillförsäkras
det ytterligare tomtutrymme, som erfordrades för uppförande i direkt
anslutning till postgirohuset av en nybyggnad med tillräckliga lokalutrymmen
för ej allt för kort tid framåt.
Den för fastigheten nr 3 i kvarteret Blåmannen begärda köpeskillingen,
310.000 kronor, motsvarar ett pris av i runt tal 508 kronor per kvadratmeter.
Därest det ifrågasatta köpet kommer till stånd, avses medel för uppförande
av en posthusbyggnad å det område, som upptages av denna fastighet och
fastigheten nr 16 i samma kvarter, skola äskas av 1937 års riksdag. Arbetet
med de nuvarande byggnadernas rivning är avsett att igångsättas hösten
1937.
Ifrågavarande, till förvärv föreslagna fastighet, Blåmannen nr 3, som är
belägen inom samma kvarter som centralposthuset i Stockholm och angränsar
till de av postverket inom kvarteret redan ägda fastigheterna, är avsedd
att användas för en tilltänkt utbyggnad av det nyuppförda för postgirokoutoret
avsedda huset. Plan för tillbyggnaden, inom vilken skulle beredas ökat
utrymme för postgirorörelsen och postsparbanken, kommer emellertid först
framdeles att föreläggas riksdagen.
Då genom inköpet av denna nya fastighet en mera lämplig bebyggelse
skulle kunna säkerställas och då den begärda köpeskillingen, 310,000 kronor,
torde få anses godtagbar, vill utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastighet
å Norrmalm i Stockholm för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 310,000 kronor, att utgå av
lånemedel.
4:o) Posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 4, sid. 13 och 14) örn beräkning av ett anslag på
1.100.000 kronor till posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm — i vilket
avseende särskild proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
5:o) Nybyggnad för pakctoinsorteringsexpeditionen i Ånge. Kungl.
Majit har (punkt 5, sid. 15—19) föreslagit riksdagen att lill nybyggnad för
pakctoinsorteringsexpeditionen i Ånge för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 95,000 kronor.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Redan år 1921 anordnades på bangården i Bräcke en omsorteringsexpedition
för paketposten söderifrån till övre Norrland. Expeditionen, som år
1928 flyttades till Änge, inrättades främst i kostnadsbesparande syfte. Vid
överflyttningen till Ange bereddes lokal för expeditionen genom tillbyggnad
av statens järnvägars godsmagasin därstädes.
Angivna lokal är, enligt vad generalpoststyrelsen uppgivit, numera otillräcklig
och även i övrigt olämplig för avsett ändamål. Paketposten måste
sålunda i stor omfattning under omlastningstiden förvaras under bar himmel,
vilket vintertid och i regnväder medför stora olägenheter och risk för dess
skadande genom köld eller väta. Därjämte innebära de nuvarande anordningarna
allvarlig fara för postpersonalens hälsa. Med hänsyn härtill har
det för generalpoststyrelsen framstått som en tvingande nödvändighet att
snarast möjligt anskaffa ändamålsenliga lokaler för omsorteringsexpeditionen.
Då andra lokaler än de nuvarande ej finnas att hyra inom stationsområdet,
samt järnvägsstyrelsen på förfrågan härom förklarat sig ej kunna medgiva,
att en anläggning för beredande av nödiga lokaler åt omsorteringsexpeditionen
utföres på statens järnvägars bekostnad, har generalpoststyrelsen såsom
den enda möjliga lösningen av expeditionens lokalfråga föreslagit uppförande
för postverkets räkning av en nybyggnad för expeditionen. Erforderligt
tomtområde har av statens järnvägar reserverats för ändamålet, att av postverket
förhyras å sedvanliga villkor. Enligt av professorn E. Lallerstedt
uppgjorda ritningar skulle byggnaden, som är avsedd att förläggas vid ett
särskilt, av postverket ensamt disponerat järnvägsspår, uppföras delvis över
nämnda järnvägsspår så, att järnvägsvagnarna kunna i och för lossning och
lastning införas under byggnadens tak. Härigenom skulle omlastningen av
posten i regel kunna äga rum inomhus. Den planerade byggnaden skulle,
enligt en av byggnadsingenjören A. Ahlmark uppgjord kostnadsberäkning
med däri av byggnadsstyrelsen föreslagen jämkning, draga en kostnad av
88,000 kronor, vartill skulle komma ytterligare omkring 7,000 kronor för den
särskilda spåranordningen till byggnaden.
Utskottet. Enligt vad utredningen utvisar medför omsorteringen i Ånge av det söderifrån
kommande, till övre Norrland destinerade paketgodset avsevärda fördelar
främst ur ekonomisk synpunkt, men även därigenom att anordningen nedbringar
befordringstiden för ifrågavarande paketpost. Den nuvarande sorteringslokalen
i Ånge är emellertid otillräcklig och även i övrigt olämplig för
sitt ändamål. Utskottet, som finner den av generalpoststyrelsen framlagda
nybyggnadsplanen erbjuda en lämplig lösning av omsorteringsexpeditionens
lokalfråga, får därför, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till nybyggnad för paketomsorteringsexpeditionen
i Ånge för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 95,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
5
6:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Kungl. Maj:t bär (punkt
6, sid. 19) föreslagit riksdagen att till belysningsanläggningar för luftfartsleder
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 135,000 kronor.
Förevarande anslag avser färdigställande av belysningsanläggningarna å
luftfartsleden Stockholm—Malmö. Enligt för riksdagen tidigare framlagda
beräkningar skulle totalkostnaden för belysningsanläggningarna å nämnda
luftfartsled belöpa sig till 625,000 kronor. Hittills hava för ändamålet anvisats
tillhopa 490,000 kronor. För anläggningarnas slutförande skulle alltså
planenligt erfordras ytterligare 135,000 kronor.
Då de för ifrågavarande belysningsanläggningars färdigställande erforderliga
medlen i likhet med förut beviljade anslag torde böra anvisas såsom
kapitalökningsanslag till postverket, får utskottet, med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till belysningsanläggningar för luftfartsleder
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 135,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Telegrafverket.
7:o) Förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm. Telefonstationsbyggnad i
Sundbyberg. Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Råsunda.
Telefonstationsbyggnad i Tureberg. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 7—10, sid. 22 och 23) örn beräknande av anslag till ifrågavarande
ändamål — i vilka avseenden särskilda propositioner förebådats —
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härigenom
anmäles.
8: o) Ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.
Kungl. Majit har (punkt 11, sid. 23—26) föreslagit riksdagen att till ny kontorsbyggnad
vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Förevarande förslag avser tillgodoseende av det genom den snabba utvecklingen
av telegraf- och telefon tekniken och telefonnätets avsevärda utvidgning
ökade lokalbehovet vid verkstaden i Nynäshamn. Detta behov
hänför sig främst till verkstaden med tillhörande lager men även till kontoret.
Telegrafstyrelsen har funnit ulrymmessvårigheterna kunna lämpligast
avhjälpas genom uppförande av ny kontorsbyggnad och inredning av den
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
U t skottet.
nuvarande kontorsbyggnaden till förrådslokaler, varefter för den egentliga
verkstaden skulle tagas i anspråk en del nu för förrådsändamål begagnade
lokaler jämte vissa för kontoret disponerade utrymmen i verkstadsbyggnaden.
Den föreslagna nybyggnaden, vars tillämnade placering förutsätter viss
ändring av gällande stadsplan samt kräver anordnande av en ny infart till
verkstadsområdet, skulle enligt av arkitekten Y. Ahlbom uppgjorda ritningar
omfatta två suterrängvåningar och fyra våningar över gatunivån samt
i bottenvåningen sammanbyggas med verkstadsbyggnaden. Kostnaderna för
uppförandet av själva kontorsbyggnaden skulle uppgå till 425,000 kronor,
vartill skulle komma 54,000 kronor för anslutningen till verkstadsbyggnaden
och för anordnandet av den nya infarten. De med inredningen av lagerlokalen
i den nuvarande kontorsbyggnaden förenade kostnaderna, som
beräknats uppgå till omkring 40,000 kronor, avses skola bestridas med medel
ur telegrafverkets förnyelsefond.
De erforderliga anslagsmedlen, 479,000 kronor, äro avsedda att fördelas på
två år, varvid 200,000 kronor nu skulle anvisas.
Under erinran att erforderlig ändring av stadsplanen bör hava utverkats
före igångsättandet av ifrågavarande byggnadsföretag, får utskottet, med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel.
9:o) Telefonstationsbyggnad i Norrköping. Kungl. Maj:t har (punkt 12,
sid. 26—29) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Norrköping
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Den nuvarande telefonstationens i Norrköping kapacitet beräknas vara
fullt utnyttjad senast vid ingången av år 1940. Då plats för den nya stationen,
vilken är avsedd att bli automatisk, befunnits icke kunna beredas vare
sig i den nuvarande stationsbyggnaden eller i en intill denna byggnad belägen,
telegrafverket tillhörig äldre byggnad, har föreslagits uppförande av
en nybyggnad för ändamålet. Den nya byggnaden, för vilken erforderligt
tomtområde tidigare år 1929 inköptes intill telegrafverkets nuvarande tomt,
skulle enligt av arkitekten A. Johansson uppgjorda ritningar uppföras i fem
våningar jämte källare, varav bottenvåningen skulle upptagas av butiker.
Arbetet med byggnaden, vilken beräknats draga en kostnad av 620,000 kronor,
anses med hänsyn till den för monteringen av den nya stationen erforderliga
tiden böra vara avslutat på våren 1938. De för byggnadsföretaget
erforderliga anslagsmedlen skulle därför fördelas på de två närmaste budgetåren
med 200,000 kronor respektive 420,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
7
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Norrköping
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
200,000 kronor, att utgå av lånemedel.
10:o) Inköp för telegrafverkets räkning av förrådstomt i Göteborg. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 29 och 30), som avser
inköp för telegrafverkets räkning av en intill telegrafverkets förråd i Göteborg
belägen tomt, som framdeles blir erforderlig för utvidgning av förrådet,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
förrådstomt i Göteborg för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 43,000 kronor, att utgå av lånemedel.
liro) Telefonstationsbyggnad i Sandviken. Kungl. Majit har (punkt
14, sid. 30—32) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Sandviken
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.
Vid telefonstationen i Sandviken, som för närvarande är inrymd i förhyrda
lokaler, dragande en årlig hyra av 2,100 kronor, beräknas vid tiden för hyreskontraktets
utlöpande, den 1 oktober 1938, trafiken hava nått en sådan utveckling,
att större lokaler bliva erforderliga. Då sådana befunnits icke stå
att erhålla inom den förhyrda fastigheten och då det bland annat av kostnadsskäl
ansetts icke lämpligen böra ifrågakomma att bereda telegrafverket
lokaler genom tillbyggnad av postverkets fastighet, har Kungl. Majit den 7
december 1934 bemyndigat telegrafstyrelsen att för en köpeskilling av 7,442
kronor inköpa en tomt för uppförande av nybyggnad. Den nya byggnaden,
till vilken ritningar uppgjorts av länsarkitekten S. Häggbom, skulle förutom
för telefonstationen omedelbart erforderliga lokaler även innehålla vissa reservutrymmen
för en framtida utvidgning av stationen, vilka sistnämnda utrymmen
äro avsedda att tills vidare användas för inredning av bostadslägenheter.
Telegrafstyrelsen har beräknat byggnadskostnaden till 102,000 kronor,
medan byggnadsstyrelsen uppskattat densamma till 106,000 kronor. I
enlighet med byggnadsstyrelsens kalkyl äskas nu sistnämnda belopp.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Majits förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Sandviken
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
106,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Utskottet.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
12:o) Telefonstationsbyggnad i Boden. Kungl. Majit har (punkt 15, sid.
32—-36) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Boden för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Förevarande förslag avser uppförande av telefonstationsbyggnad i Boden,
avsedd att inrymma lokaler jämväl för postverket.
Av utredningen framgår att ifrågavarande byggnadsföretag i första hand
är föranlett av postverkets trängande behov av nya lokaler för postdirektionen
och postkontoret i Boden, ett behov som på sin tid vitsordats även av
statens organisationsnämnd. Postverkets lokaler äro inrymda i en för en
årlig hyressumma av 10,000 kronor förhyrd fastighet, och hyrestiden utgår
den 1 oktober 1939.
Även telegrafverkets lokaler äro inrymda i enskild fastighet för en årshyra
av 5,800 kronor och med skyldighet för telegrafverket att underhålla
lokalerna och lämna viss ersättning för deras uppvärmning. Hyrestiden utgår
här likaledes den 1 oktober 1939.
Med hänsyn till det förefintliga behovet av lokaler för postverket och då,
såsom departementschefen framhållit, telegrafverket i allt fall inom en icke
avlägsen framtid synes behöva nya lokaler, vill utskottet tillstyrka förslaget
att för post- och telegrafverken nu uppföra en gemensam byggnad.
De erforderliga anslagsmedlen, 485,000 kronor, — kostnaderna för redan
tidigare inköpt tomt oberäknade — äro avsedda att fördelas på två budgetår,
varvid 200,000 kronor nu skulle anvisas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Boden föi
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor, att utgå av lånemedel.
13:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Majit har (punkt 16, sid. 36—39) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 15,600,000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön väckt motion, nr 527, vari
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utarbetande
och framläggande av förslag angående möjligheten att från statens
sida genom anslag till rikstelefonlinjer samt underhåll av växelstationer
främja telefonväsendets utveckling inom sådana områden i landet, vilka
äro i stort behov därav.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
9
Under framhållande att rikssamtalstrafiken under de två senaste åren
undergått en jämförelsevis betydande ökning bär telegraf styrelsen anfört följande:
Under
det sannolika antagandet att trafiken även under år 1936 kommer
att fortsätta att stiga har styrelsen beräknat, att nya blanka riksledningar
erfordras för ett belopp av 1,300,000 kronor oell att komplettering
av pupill ut rust ningen i tidigare utlagda kablar
för riksledningar kräver ett belopp av 600,000 kronor.
För budgetåret 1935/1936 anvisades av kapitalöknings- och förnyelsefondsmedel
sammanlagt (3,600,000 + 3,000,000) 6,600,000 kronor för anläggande
av genom järnvägselektrifieringen nödvändiggjorda kablar för riksledningar
dels mellan Stockholm och Eskilstuna, dels mellan örebro
och Karlstad. Ifrågavarande kabelanläggningar ingå såsom ett led i en sammanhängande
kabelförbindelse Stockholm—Eskilstuna—örebro—Karlstad—
Mellerud—löteborg, av vilken anläggning tidigare färdigställts sträckan Göteborg—Mellerud.
Enligt uppgjord plan skall ifrågavarande kabelanläggning
under år 1936 fullbordas genom utläggande av de återstående sträckorna
Eskilstuna—Örebro och Karlstad—Mellerud, varjämte en kabel även skall
utläggas från Eskilstuna över Katrineholm till Norrköping. Sistnämnda kabel
utgör en naturlig komplettering av de tidigare utlagda kablarna och skall
bland annat möjliggöra en behövlig ökning av antalet ledningar mellan Stockholm
och Norrköping. Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande tre kabelanläggningar
uppgår till 6,900,000 kronor, varav 2,500.000 kronor kunna anses
såsom kapitalökning och det därefter återstående beloppet, 4,400,000
kronor, enligt styrelsens samtidigt härmed avgivna förslag till användning av
förnyelsefondsmedel under år 1936, torde böra bekostas av förnyelsefonden.
Även ökningen av antalet abonnemang har under de två senaste åren varit
betydande. För år 1936 har styrelsen ansett sig böra räkna med minst lika
stor och sannolikt större abonnentökning än år 1935. För att möta de krav,
som det ökade abonnentantalet ställer på kapitalutlägg, har styrelsen för budgetåret
1936/1937 beräknat behövliga anslagsmedel till sammanlagt 10,200,000
kronor, varav för nya abonnenter 5,500.000 kronor, för landsledningar
700,000 kronor, för nätarbeten och s t a t i o n s utvidgningar
2,000,000 kronor samt för nya växelstationer och
oförutsedda arbeten 2,000,000 kronor.
För nya radiostationer bör för nästkommande budgetår beräknas
ett belopp av 1,000,000 kronor, varvid styrelsen förutsätter att såsom hittills
Kungl. Maj:ts tillstånd i varje särskilt fall skall inhämtas, innan nya
rundradiostationer få anläggas.
Sammanlagt skulle alltså för nästa budgetår enligt telegrafstyrelsens beräkningar
till förevarande ändamål erfordras (1,300,000 + 600,000 +
2,500,000 + 10,200,000 + 1,000,000) 15,600,000 kronor.
''l ill fortsall utveckling av telefon- och telegrafväsendet har för nu löpande
budgetår anvisats ett anslag av 15,000,000 kronor. Det för budgetåret 1936/
1937 äskade beloppet, 15,600,000 kronor (varav 14,600,000 kronor för telefonnätet
och 1,000,000 kronor till nya radiostationer), innebär i jämförelse
härmed alltså någon ökning. Vid anslagsfrågans bedömande bör
emellertid beaktas, att telefonväsendet för närvarande är i stark utveckling
såväl inom städerna som på landsbygden, Vid 1934 års utgång uppgingo
antalet telefonapparater till cirka 600,000 för hela riket, ökningen under
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
år 1935, som vid tidigare uppgjorda förhandsberäkningar uppskattades till
25,000, har i verkligheten uppgått till 28,000 apparater. Mot denna stegring,
som allenast ett enstaka år tidigare överträffats, må sättas siffrorna för följande
år, nämligen 1931: 24,000, 1932: 17,000, 1933: 13,000 och 1934: 25,000
apparater. Vad den närmaste framtiden beträffar antages — enligt vad som
från telegrafstyrelsen uppgivits — en lika stark örn ej starkare stegring i begärd
nyinstallation av apparater vara att motse. Belastningen å lokalnät och
riksledningar kan också antagas komma att växa i motsvarande grad.
Utskottet vill erinra därom, att det gynnsamma ekonomiska resultat, som
telegrafverket under en följd av år lämnat, till en ej ringa del varit avhängigt
av att den tekniska utvecklingen inom verket, till gagn också för den allmänna
samfärdseln, förmått motsvara en växande trafiks alltjämt stegrade
krav.
I betraktande av dessa förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka anvisning
av det av telegrafstyrelsen begärda och av Kungl. Maj:t äskade beloppet
15,600,000 kronor.
I den i ämnet väckta motionen har framhållits angelägenheten av att telefonen
göres lättare tillgänglig för den i rikets skogsbygder och andra glest
befolkade trakter bosatta befolkningen. Utskottet behjärtar de i motionen anförda
synpunkterna. Enligt vad utskottet har sig bekant omfattas emellertid
möjligheterna till telefonnätets allt vidsträcktare utbredning även till
rikets mera glest bebyggda delar med stort intresse av telegrafverket, något
som bland annat tagit sig uttryck i en fortgående lindring i villkoren för anläggning
av nya växelstationer, avgiftslättnader vid mindre dylika stationer,
utökning av frikretsarna o. s. v., allt i syfte att kunna, delvis med bortseende
från rent affärsmässiga synpunkter, göra telefonen tillgänglig även för den
i dylika avlägsna bygder bosatta befolkningen. Med avseende å det i motionen
särskilt omnämnda behovet av ytterligare lättnader i fråga om nya
telefonlinjers anläggning och abonnenternas kostnader för skötseln av de
mindre växelstationerna böra också förhoppningar kunna hysas, att telegrafverket
skall söka tillgodose i detta avseende framförda rimliga önskemål.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende för budgetåret 1936/1937 anvisa ett
reservationsanslag av 15,600,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b)
att motionen II: 527 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
14:o) Ny radioanläggning för flygplatsen vid Bulltofta. Kungl. Maj:t
har (punkt 17, sid. 39—41) föreslagit riksdagen att till ny radioanläggning
för flygplatsen vid Bulltofta för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
11
Ifrågavarande förslag avser huvudsakligen förflyttning av den nuvarande
sändarstationen för flygplatsen vid Bulltofta och densammas utrustande
med en ny rörsändare. Förflyttningen av sändarstationen är föranledd av
de risker, som sändar stationens i omedelbar närhet av flygplatsen uppställda
radiomaster medföra för trafiksäkerheten. Den föreslagna utbyggnaden
— vilken, enligt vad luftfartsutredningen framhållit i sitt betänkande
den 26 november 1934 med utredning rörande reguljär luftfart m. m., kommer
att bliva behövlig vid den utvidgning av flygtrafiken, som innefattas i
det av utredningen förordade och sedermera av statsmakterna godkända
trafikprogrammet, och vid den ökning av utländsk flygtrafik på Sverige, som
kan emotses efter öppnande av Stockholms flygplats vid Bromma — är enligt
luftfartsmyndighetens mening att anse såsom nödvändig redan under
nästkommande budgetår med hänsyn till den utländska trafiken. Kostnaderna
för den nya radioanläggningen skulle enligt telegrafstyrelsens beräkning
uppgå till 140,000 kronor. I avvaktan på pågående utredning rörande
redovisningen över statsbudgeten av statens till flygväsendet hänförliga kapitaltillgångar
och med dessa förbundna inkomster och utgifter föreslås nu,
att berörda belopp, i överensstämmelse med vad tidigare tillämpats, anvisas
såsom kapitalökningsanslag till telegrafverket.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må till ny radioanläggning för flygplatsen vid
Bulltofta för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statens järnvägar.
läro) Dubbelspårsanläggning Göteborg—Almedal. Kungl. Maja har
(punkt 18, sid. 42—46) föreslagit riksdagen att till dubbelspårsanläggning
mellan Göteborg och Almedal för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 650,000 kronor.
I sin framställning i ämnet har järnvägsstyrelsen anfört bland annat följande:
Å
stationssträckan Göteborg C —Almedal framföres trafiken från de båda
i Almedal samlöpande, jämförelsevis trafikstarka järnvägarna Västkustbanan
och Göteborg—Borås järnväg på en gemensam linje. Å denna linje uppgår
antalet ordinarie tåg under den veckodag, då trafiken är livligast, nämligen
lördagen, för närvarande till 78. Därtill kommer ofta ett rätt stort antal
extratåg. Ett regelrätt framförande av detta stora tågantal å den enkelspåriga
stationssträckan är redan med nuvarande tågantal förenat med betydande
svårigheter.
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Då efter färdigställandet av den nu pågående elektrifieringen av såväl
Västkustbanan som Göteborg—Borås järnväg tågantalet å båda järnvägarna
kan förväntas komma att avsevärt ökas, finner styrelsen nödvändigt nu upptaga
förslaget örn anläggande av dubbelspår å sträckan Göteborg C—Almedal.
Med hänsyn till de stora kostnader, som en utbyggnad av den på viadukt
förlagda infarten till Göteborgs centralstation skulle medföra, synes
dubbelspårsanläggningen emellertid tills vidare böra begränsas till sträckan
mellan Almedal och nyssnämnda viadukt. Trots att sålunda den omkring
en kilometer långa sträckan närmast Göteborgs centralstation skulle förbliva
enkelspårig, kommer ett dubbelspår å den övriga, omkring 3 kilometer långa
delen av stationssträckan att högst avsevärt underlätta tågföringen å hela
sträckan Göteborg C—Almedal samt för övrigt å hela Västkustbanan på
grund av tågföringens beroende av in- och utfarterna vid Göteborg.
Kostnaderna för nämnda dubbelspår äro beräknade till 750,000 kronor,
varav 150,000 kronor utgöra kostnad för på grund av dubbelspåret erforderlig
förändring av stationsanordningarna vid Almedal. Av sistnämnda belopp
avse 100,000 kronor arbeten av den art, att kostnaden för desamma bör
bestridas med medel ur statens järnvägars förnyelsefond.
Enligt gällande överenskommelse är Göteborg—Borås järnväg skyldig deltaga
i kostnaderna för dubbelspårets anordnande på så sätt, att järnvägen
har att erlägga en årlig avgift, beräknad efter det förhållande, vari järnvägens
trafik står till den sammanlagda trafiken å bandelen, varvid det belopp,
som lägges till grund för beräkningen, skall beräknas efter 5 procent
av anläggningskostnaden.
I anslutning till vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för anordnande av dubbelspår mellan
Göteborg och Almedal för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 650,000 kronor.
Kostnaderna för dubbelspårsanläggningen Göteborg—Almedal hava beräknats
till 600,000 kronor, vartill komma kostnader för erforderlig förändring
av stationsanordningarna i Almedal, beräknade till 150,000 kronor. Av
sistnämnda belopp hava 100,000 kronor ansetts böra utgå av förnyelsefondsmedel.
Det behövliga kapitalökningsanslaget skulle sålunda uppgå till
650,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker att, i enlighet med nämnda finansieringsplan, ett
anslag å 650,000 kronor nu anvisas, får hemställa,
att riksdagen må till dubbelspårsanläggning mellan Göteborg
och Almedal för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 650,000 kronor, att utgå av lånemedel.
16:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit
har (punkt 19 sid. 46—48) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning
av spåröverbyggnaden för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 1,550,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
13
Spårförstärkningsarbetena liava för budgetåret 1936/1937 respektive, i vad
avser förnyelsefondsmedel, år 1936 beräknats draga en total kostnad av
4,650,000 kronor. I avvaktan på pågående utredning rörande användningen
av affärsverkens förnyelsefonder föreslås nu, att berörda belopp i anslutning
till tidigare tillämpad finansieringsprincip så fördelas, att 1,550,000 kronor
skulle utgå av kapitalökningsmedel och 3,100,000 kronor av förnyelsefondsmedel.
Av förnyelsefondsmedlen äro 500,000 kronor avsedda för fullföljande
av den för 1935 års riksdag framlagda planen för viss utökning av den
normala omfattningen av rälsutbytena i ändamål att tillhandahålla begagnade
Täler från statens järnvägars linjer för järnvägen Ulricehamn—Jönköping.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 1,550,000 kronor, att utgå av lånemedel.
17:o) Skenfria vägkorsningar m. lii. Kungl. Majit har (punkt 20, sid.
48 och 49) föreslagit riksdagen att till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att anslag till ifrågavarande ändamål anvisas med av
Kungl. Majit äskat belopp.
Utskottet finner sig emellertid i detta sammanhang böra rikta uppmärksamheten
på att vid utförandet av skenfria vägkorsningar tillbörlig hänsyn
tages till siktförhållandena för landsvägstrafiken.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor, att utgå av lånemedel.
18:o) Om- och tillbyggnad av turiststationen i Riksgränsen. Kungl.
Majit har (punkt 21, sid. 49—52) föreslagit riksdagen alt till om- och tillbyggnad
av turiststationen i Riksgränsen för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Vid turiststationen i Riksgränsen, som några år efter nedläggandet år 1923
av Riksgränsens järnvägsstation genom staten järnvägars försorg inreddes i
en förut såsom arbetarbarack använd byggnad med plats för ett femtiotal
gäster, kan numera efter utförandet av en år 1933 av Kungl. Majit och riksdagen
beslutad örn- och tillbyggnad jämte en del smärre utvidgnings- och
förändringsarbeten i övrigt plats beredes för sammanlagt omkring 120 gäster.
Stationen förhyres av föreningen för skidlöpningens främjande i Sve
-
Utskottet.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
rige mot en årlig avgift, för närvarande bestämd till 6 procent av bruttointäkten,
dock minst 7,000 kronor för år.
Efter den år 1933 beslutade örn- och tillbyggnaden av turiststationen har
enligt vad järnvägsstyrelsen uppgivit turisttrafiken till Riksgränsen starkt
ökats och numera nått sådan utveckling, att stationens lokaler icke på långt
när förslå att tillgodose utrymmesbehovet. Järnvägsstyrelsen har därför
gjort framställning örn beviljande av medel till ytterligare om- och tillbyggnad
av stationen. Enligt ett inom styrelsen upprättat förslag skulle härigenom
plats beredas vid stationen för ytterligare omkring 100 gäster. Kostnaderna
för detta förslags genomförande hava beräknats till 200,000 kronor.
Föreningen har förklarat sig beredd att efter nu ifrågavarande om- och tillbyggnad
erlägga hyra efter samma grunder, som för närvarande tillämpas.
Det nuvarande minimibeloppet, 7,000 kronor, skulle härvid komma att höjas
med omkring 6,000 kronor.
Utskotta. Utskottet tillstyrker, att de föreslagna örn- och tillbyggnadsarbetena må
komma till utförande. Det hyresbelopp, som föreningen enligt förslaget
skulle hava att erlägga, torde få anses godtagligt med hänsyn till de indirekta
fördelar turiststationsrörelsen kan beräknas tillföra statens järnvägar i ökade
trafikintäkter.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till om- och tillbyggnad av turiststationen
i Riksgränsen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.
19:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt
22, sid. 52 och 53) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
1,500,000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1933—1936 anvisats anslag
med respektive 500,000 kronor, 1,000,000 kronor och 1,000,000 kronor.
Utskottet. Såsom av departementschefen framhållits hava ifrågavarande arbeten (automatisk
linjeblockering m. m.) stor betydelse såväl ur säkerhetssynpunkt
som över huvud för rationalisering av driftsförhållandena inom statsbanorna.
Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka deras bedrivande
i den ökade takt, som järnvägsstyrelsens av departementschefen förordade
förslag innebär.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
15
20:o) Telefonledningar och kabelarbcten. Under åberopande av den i
ärendet förebragta utredningen (sid. 53—55) och med tillstyrkande av Kungl.
Majrts förslag (punkt 23) hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor, att utgå av lånemedel.
21 :o) Elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje
.södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle. Kungl. Maj:t har
(punkt 24, sid. 55—57) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banorna
Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
3,430,000 kronor.
Elektrifiering av ifrågavarande linjer beslöts av 1934 års riksdag. Enligt
den av järnvägsstyrelsen då framlagda finansieringsplanen skulle under budgetåren
1934—1937 erfordras 15,000,000 kronor, 7,000,000 kronor och
3,430,000 kronor, tillhopa 25,430,000 kronor.
För finansieringen skulle med beaktande av räntabiliteten av de olika företagen
tagas i anspråk följande belopp:
Laxå—Char- lottenberg
Södertälje
södra—Eskils- tuna med
bilinjer
Uppsala—
Gävle
Summa
Lånemedel att förräntas
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
med trafikinkomster
6,000,000
2,000,000
3,000,000
11,000,000
Andra medel ........
7,910,000
2,525,000
3,995,000
14,430,000
Summa kronor
13,910,000
4,525,000
6,995,000
25,430,000
I anslutning härtill hava anvisats dels för budgetåret 1934/1935 11,000,000
kronor att utgå av lånemedel under rubriken Statens affärsverksamhet,
.Statens järnvägar samt 4,000,000 kronor att utgå av lånemedel under rubriken
Fonden för förlag till statsverket, dels ock för innevarande budgetår
under förstnämnda rubrik 7,000,000 kronor att utgå av lånemedel, tillhopa
22,000,000 kronor. I fråga om sistnämnda anslag har Kungl. Maj:t i enlighet
med riksdagens beslut föreskrivit, att å anslaget utbetalade medel skola
i statens järnvägars räkenskaper redovisas å kontot lånekapital och under
rubriken lånekapital att finansieras med andra medel än trafikinkomster.
Nu äskas för fullbordande av ifrågavarande elektrifieringsföretag anvisande
av återstoden, 3,430,000 kronor, av det beräknade kostnadsbeloppet.
Departementschefen har med avseende å sättet för beredande av detta medelsbelopp
anfört följande.
»Järnvägsstyrelsen har ansett, att anslag för ändamålet borde utgå av medel,
för vilka statens järnvägar icke skulle vara förräntningspliktiga. I an
-
Uts kottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
slutning till vad som beslutades i fråga om det för innevarande budetår anvisade
anslaget och på sätt chefen för finansdepartementet föreslagit, bör
dock anslaget för nästa budgetår på vanligt sätt upptagas bland kapitalökningsanslagen
till statens järnvägar samt utgå av lånemedel men å anslaget
uttagna medel i statens järnvägars räkenskaper redovisas under rubriken
lånekapital att finansieras med andra medel än trafikinkomster. A detta
konto finnes bokförd, bland annat, återstoden av det belopp å 140 miljoner
kronor, som enligt av Kungl. Maj:t den 5 juli 1929, i anslutning till i riksdagens
skrivelse nr 287 samma år gjorda uttalanden, meddelade bestämmelser
skulle uppföras å sådant konto.»
Utskottet. utskottet tillstyrker, att det för fullbordande av ifrågavarande elektrifieringsföretag
planenligt erforderliga anslagsbeloppet, 3,430,000 kronor, nu anvisas.
Utskottet, som jämväl ansluter sig till departementschefens förslag
örn sättet för finansieringen av detta anslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg,
Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och
Uppsala—Gävle för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 3,430,000 kronor, att utgå av lånemedel.
22:o) Elektrifiering av banan Tomteboda—Värtan m. fl. Kungl. Majit
har (punkt 25, sid. 57—73) föreslagit riksdagen dels till elektrifiering av banan
Tomteboda—Värtan m. fl. linjer m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 2,400,000 kronor; dels ock medgiva, att för
enahanda ändamål av uppkommande besparingar å det i riksstaten för budgetåret
1933/1934 upptagna anslaget till elektrifiering av banan Järna—
Norrköping—Malmö m. fl. linjer och de i riksstaten för innevarande budgetår
upptagna anslagen till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—
Ånge och örebro—Krylbo samt till elektrifiering av banorna Göteborg—
Malmö och Ängelholm—Hälsingborg må tagas i anspråk ett belopp av högst
4.500.000 kronor.
Kostnaderna för nu ifrågasatta elektrifieringsarbeten hava beräknats till
sammanlagt 6,600,000 kronor, varav belöpa på sträckan Tomteboda—Värtan
2.440.000 kronor, på linjen örebro—Svartå 2,020,000 kronor, på linjen Skövde
—Karlsborg 1,545,000 kronor och på linjen Skebokvarn—Stålboga 595,000
kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till de kostnader, som belöpa på av
militära skäl ifrågasatta anskaffningar och åtgärder.
Departementschefen har anfört bland annat följande:
I fråga örn förändringen av årskostnaderna å förevarande linjer har järnvägsstyrelsen
till en början beträffande sträckan Tomteboda—Värtan beräknat,
att tillkommande kostnader för räntor, avsättning till förnyelsefond och
underhåll, tillhopa 170,000 kronor, skulle bliva uppvägda av besparingar i
driftkostnader till samma belopp. Härvid har styrelsen liksom beträffande
övriga linjer räknat med ränta å anläggningskapitalet efter 4 procent för år.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
17
Å linjen Örebro—Svartå har styrelsen ansett sig kunna räkna med en besparing
i årliga kostnader, som med 14,300 kronor skulle överstiga beräknade
nya utgifter. Linjerna Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga skulle
däremot komma att utvisa en ökad årskostnad av respektive 8,700 och 7,000
kronor. Sistnämnda båda belopp har styrelsen ansett kunna förväntas bliva
kompenserade genom de med den elektriska driftformen alltid förenade fördelarna,
bland annat genom ökad persontrafik.
Beträffande linjerna Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga föreligga
alltså icke de ekonomiska förutsättningar, som vid tidigare elektrifieringsföretag
ansetts motivera arbetenas utförande i vanlig ordning utan särskild
hänsyn till läget på arbetsmarknaden. Beaktas må härvidlag även, att
kalkylerna bygga på bland annat en räntefot av 4 procent för år, medan vid
tidigare elektrifieringar räntefoten upptagits till 4.5 procent. Då det synes
uppenbart, att betydande olägenheter äro förbundna med bibehållande av
ångdrift å ifrågavarande linjer, torde emellertid berörda förhållanden, ekonomiskt
sett av jämförelsevis ringa betydelse, icke böra verka hindrande för
arbetenas genomförande. Det må i detta sammanhang jämväl beaktas, att alla
ifrågavarande arbeten kunna finansieras på så sätt, att besparingar å förut
beviljade anslag till elektrifiering av Malmölinjerna, Ångelinjerna och Västkustbanan
å tillhopa 4.500,000 kronor skulle i första hand tagas i anspråk,
medan nya kapitalökningsmedel å endast 2,100.000 kronor eller mindre än
det enbart för sträckan Tomteboda—Värtan erforderliga beloppet, skulle behöva
anvisas för ändamålet. Detta innebär, att medel, vilka beräknats bliva
förräntade redan av nyssnämnda tre elektrifieringsföretag — i vissa fall skulle
enligt kalkylerna utöver förräntning erhållas ett betydande överskott — skulle
disponeras för ifrågavarande ekonomiskt sett svagare motiverade företag.
Därest, såom jag i tidigare sammanhang ifrågasatt, elektrifieringarna av skilda
statsbanelinjer betraktas icke såsom skilda företag utan såsom i ekonomiskt
hänseende med varandra sammanhängande arbeten — ett betraktelsesätt
som i förevarande fall må kunna anses särskilt motiverat med hänsyn till
det omedelbara sambandet med förut elektrifierade banor — synes det genom
nämnda besparingar förbättrade ekonomiska resultatet av tidigare elektrifieringar
böra kunna räknas nu ifrågasatta arbeten till godo, åtminstone i
så måtto, att de svagare förutsättningarna för förräntning beträffande vissa
av arbetena icke i och för sig skola anses utgöra hinder för elektrifieringarnas
utförande.
Med avseende å vad chefen för generalstaben anfört vill jag, i anslutning
till järnvägsstyrelsens yttrande, för min del uttala den uppfattningen, att de
framförda yrkandena om åtgärder av militär natur lämpligen böra komma
under bedömande i sammanhang med de övriga likartade spörsmål, som hänskjutits
till gemensam utredning av chefen för generalstaben och järnvägsstyrelsen.
I varje fall synas nu ifrågavarande elektrifieringsarbeten icke vara
av den storleksordning, att berörda yrkanden, som i huvudsak äro av principiell
natur och avse banelektrifieringen överhuvud taget, böra hindra ett
genomförande av desamma.
För min del vill jag med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört och vad
här framhållits tillstyrka, att elektrifiering av banorna Tomteboda—Värtan,
örebro—Svartå, Skebokvarn—Stålboga och Skövde—Karlsborg nu utföres
och alt härför dels disponeras förenämnda besparingar a förut beviljade elektrifieringsanslag,
tillhopa 4,500,000 kronor, och (leds för nästa budgetår anvisas
därutöver erforderliga medel, 2,100,000 kronor.
I förevarande sammanhang har järnvägsstyrelsen jämväl äskat ett belopp
av 300,000 kronor för viss utvidgning av Tomteboda rangerbangård, som be
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 9. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 9,
tingats av den stigande trafikrörelsen och som enligt styrelsen helst borde utföras
samtidigt med elektrifiering av bangården. Häremot har jag icke funnit
anledning till erinran. På sätt järnvägsstyrelsen föreslagit torde beloppet
böra inräknas i nu förevarande anslag, vilket alltså skulle komma att uppgå
till 2,400,000 kronor.
Utskottet. Att beslut ej tidigare fattats örn elektrifiering av ifrågavarande delsträckor,
vilka samtliga ansluta till elektrifierade huvudlinjer, har i huvudsak föranletts
av tekniska skäl. För sträckan Tomteboda—Värtan hava vissa tillämnade
ombyggnadsarbeten å Tomteboda rangerbangård stått hindrande i vägen.
Dessa ombyggnadsarbeten, vars snara genomförande numera anses påkallat
på grund av trafikens tillväxt, skulle emellertid nu företagas i samband
med elektrifieringen. Vad de övriga bansträckorna beträffar har deras
svaga banöverbyggnad utgjort hinder för användning av statens järnvägars
elektriska standardlok, typ D. Numera har emellertid tillkommit en ny elektrisk
loktyp Ud med mindre axeltryck, vilken kan framföras även över svagare
linjer.
Med hänsyn särskilt till fördelarna av ett enhetligt driftsystem vill utskottet
tillstyrka förslaget om järnvägselektrifieringens utsträckning jämväl till
ifrågavarande delsträckor Tomteboda—Värtan, örebro—Svartå, Skövde—
Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga. Av kostnaderna för elektrifieringen
(6,900,000 kronor inräknat 300,000 kronor för ombyggnaden av Tomteboda
rangerbangård) kan 4,500,000 kronor bestridas av besparingar å tidigare
elektrifieringsföretag.
Vad angår frågan om särskilda åtgärder för upprätthållande av statens
järnvägars trafikförmåga under krig vill utskottet erinra att nämnda .spörsmål
för närvarande utredes av generalstaben och järnvägsstyrelsen.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må
a) till elektrifiering av banan Tomteboda—Värtan m. fl.
linjer m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 2,400,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b) medgiva, att för enahanda ändamål av uppkommande
besparingar å det i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna
anslaget till elektrifiering av banan Järna—Norrköping
—Malmö m. fl. linjer och de i riksstaten för innevarande budgetår
upptagna anslagen till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge
och örebro—Krylbo samt till elektrifiering
av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg
må tagas i anspråk ett belopp av högst 4,500,000
kronor.
23:o) Motioner örn fortsatt järnvägselektrifiering m. m. över följande
motioner, nämligen
dels, angående elektrifiering av den s. k. Bohusbanan, motionerna I: 9 av
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
19
herr Lindhagen, I: 39 av herr Sanne m. fl., I: 64 av herrar Theodor Nilsson
och Sigfrid Hansson, II: 128 av herr Osberg m. fl. och II: 208 av herr Karlsson
i Munkedal m. fl.;
dels, angående fortsatt elektrifiering av statsbanorna särskilt i Norrland,
motionerna I: 182 av herr Frändén m. fl. och II: 404 av herr Hage m. fl.;
dels ock, angående anläggning av en enklare järnväg i Piteå älvdal, motionerna
I: 183 av herr Asplund m. fl. och II: 530 av herr Johansson i Tväråselet
m. fl.;
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
24:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 74) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
25 :o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Maj:t har
(punkt 27, sid. 75 och 76) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor.
Till inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare hava hittills anvisats tillhopa
60,850.000 kronor. Alltsedan år 1930 har riksdagen — i enlighet med
ett av riksdagen sagda år i ämnet gjort uttalande — för ändamålet anvisat
årliga anslag av 4,000,000 kronor. Med årliga anslag av denna storlek beräknades
järnvägsanläggningen bliva avslutad under budgetåret 1937/1938.
I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen ansett sig böra hemställa örn anvisande
jämväl för budgetåret 1936/1937 av ett anslag av 4,000,000 kronor
till fortsättande av arbetena å banan.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Inlandsbanan beräknas numera bliva i hela sin sträckning öppnad för
allmän trafik i slutet av år 1937. Utöver det anslag av 4 miljoner kronor,
som järnvägsstyrelsen nu äskat, skulle enligt vad jag inhämtat för banans
färdigställande erfordras ett anslag å en miljon kronor, vilket stvrelsen avsett
att begära för budgetåret 1937/1938.
Det för nästa budgetår erforderliga anslaget, vilket enligt vad chefen för
finansdepartementet föreslagit i likhet med senare års anslag skulle utgå av
andra statsinkomster än lånemedel, torde emellertid lämpligen icke böra upptagas
till högre belopp än som är behövligt för banans färdigställande inom
beräknad tid. Efter att hava inhämtat upplysningar härutinnan från järnvägsstyrelsen
anser jag mig kunna föreslå, att anslaget för nästa budgetår
begränsas till 3,500,000 kronor. Den minskning av anslaget med 500,000
kronor, som sålunda kan ske, avser till ett belopp av 300,000 kronor likvider
för materialanskaffningar och dylikt samt i övrigt en förskjutning av vissa ar
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
beten, motsvarande omkring 17,000 dagsverken. I sistnämnda avseende
skulle alltså överflyttningen av nämnda belopp till budgetåret 1937/1938
innebära en i och för sig önskvärd jämnare avveckling av arbetet vid banbygget.
Utskottet. Av den cirka 510 km långa banan Volgsjön (intill Vilhelmina)1—Gällivare
återstå för närvarande, enligt vad utskottet inhämtat, allenast 42 km att
rälslägga (16 km söder om och 26 km norr om Kåbdalis å bansträckan Arvidsjaur—Jokkmokk).
Hela banan beräknas kunna öppnas för trafik under
år 1937. Utöver nu äskade belopp av 3,500,000 kronor skulle då 1,500,000
kronor återstå att anvisa å en följande riksstat.
Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande belopp, 3,500,000 kronor, nu beviljas
för fortsättningen av inlandsbanebygget. Likaså tillstyrker utskottet,
att beloppet — i likhet med vad tidigare ägt rum — anvisas att utgå av andra
statsinkomster än lånemedel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjön och
Gällivare för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.
26:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 77) föreslagit
riksdagen att till elektriska lokomotiv för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.
Vid uppgörande av kalkylerna för de elektrifierade och under elektrifiering
varande statsbanelinjerna beräknades antalet behövliga elektriska lokomotiv
med utgående från en för den elektriska driftsformen tillrättalagd tågplan,
vilken i avseende på antalet tågkilometer på respektive bansträckor
gjordes något rymligare — 10 å 15 procent — än den förutvarande ångtidtabellen.
Erforderliga medel för de enligt denna beräkning behövliga lokomotiven
hava inräknats i anläggningsanslagen.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1936/1937 har järnvägsstyrelsen
meddelat, att det visat sig av behovet påkallat att genom inläggande av ett
antal nya tåg än ytterligare något utbygga tågplanen i och för animerande
av trafikfrekvensen och för mötande av efter hand nyuppträdande trafikbehov.
Detta förhållande hade, anför styrelsen, helt naturligt i sin ordning
påverkat lokomotivbeståndet därhän, att det antal, varmed man från början
räknat och som i enlighet därmed anskaffats, komme att bliva knappt. En
hovsam beräkning av den förutsebara bristen på lokomotiv stannade vid ett
antal av 9, betingande en anskaffningskostnad av i runt tal 1,650,000 kronor.
Dessa lokomotiv bleve behövliga under senare delen av år 1936 och
i början av år 1937. Då förvärvet av dessa lokomotiv avsåge tillfredsställandet
av ett rent nytillträdande behov, borde anskaffningskostnaderna bestridas
med kapitalökningsmedel.
1 Östersund—Volgsjön 236 km.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
21
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till elektriska lokomotiv för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
27:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 77—79)
föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,450,000 kronor.
Enligt tidigare för åren 1935—1939 uppgjorda plan för anskaffning av
person- och resgodsvagnar skulle årligen anvisas 1,500,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har emellertid funnit en utökning av den i flerårsplanen
förutsedda vagnanskaffningen vara ett trängande behov. För persontrafikens
behöriga avveckling kräves under nästkommande budgetår enligt nu
verkställda utredningar anskaffning av ytterligare ett 50-tal vagnar, avsedda
för fjärrtrafik. Kostnaden härför beräknas till 2,900,000 kronor. Fördelningen
å olika vagntyper har preliminärt beräknats bliva ungefär följande.
2 restaurangvagnar .................... kronor 210,000
1 sovvagn ............................ » 100,000
6 sittvagnar, 2 och 3 klass .............. » 480,000
23 » 3 klass .................. » 1,610,000
20 resgodsvagnar ...................... » 500,000
Summa kronor 2,900,000.
Enligt förenämnda flerårsplan skulle, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit,
hälften av anskaffningskostnaden bestridas med medel från anslag
å riksstaten och hälften med förnyelsefondsmedel. Då nu förordad utökning
av anskaffningsprogrammet medförde utgifter, som i högre grad än tidigare
utgifter vore av kapitalöknings natur, funne styrelsen lämpligt, att förnyelsefondens
bidrag till förevarande anskaffning begränsades till ungefär en
tredjedel av totalkostnaden eller i runt tal 1,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Järnvägsstyrelsens förslag till finansiering av ifrågavarande vagnanskaffning
innebär en viss avvikelse från den praxis, som i förenämnda flerårsplan
avsetts att följas och som legat till grund för uppdelningen av de under löpande
budgetår respektive kalenderåret 1935 erforderliga medlen mellan förnyelsefonden
och riksstaten. Medan enligt denna praxis endast hälften av
erforderliga medel ansetts böra bestridas med kapitalökningsmedel, föreslår
styrelsen nu att för nästa budgetår inemot två tredjedelar skulle anvisas å
riksstaten.
I avvaktan på resultatet av åt riksräkenskapsverket anförtrodd utredning
örn användningen av affärsverkens förnyelsefonder synes det mig mindre
lämpligt att frångå den enligt flerårsplanen förutsatta fördelningen av anskaffningskostnaden
på förnyelsefonden och riksstaten.
.lag vill därför förorda, att kostnaden för ifrågavarande anskaffning, mot
UtsJcottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
vilken i och för sig icke synes vara något att erinra, till lika delar bestrides
med förnyelsefondsmedel respektive kapitalökningsmedel.
Då totalkostnaden beräknats till 2,900,000 kronor, skulle alltså här äskas
ett belopp av 1,450,000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,450,000
kronor, att utgå av lånemedel.
28:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 30, sid. 79—81) föreslagit
riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Utskottet. En viss nyanskaffning av postvagnar sker årligen efter hand i samband
med slopningen av äldre dylika vagnar. Kostnaderna för nämnda anskaffning
bestridas emellertid från förnyelsemedel. Med förevarande kapitalökningsanslag
å 500,000 kronor skulle beredas medel för inköp av 8 nya
postvagnar, som erfordras för att tillgodose det ökade vagnbehovet.
Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,
att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av
lånemedel.
29:o) Automobiltrafik. Kungl. Majit har (punkt 31, sid. 81—85) föreslagit
riksdagen att till anläggningar och förlag för automobiltrafik för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i 1935 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 3, punkt 33) framställda förslag anvisade riksdagen för
innevarande budgetår till anläggningar och förlag för automobiltrafik ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Ett av de från trafikekonomisk synpunkt viktigaste syftemålen vid samordnandet
av landsvägs- och järnvägstrafiken, nämligen att undvika onödig
dubblering av trafiken, har hittills kunnat tillgodoses huvudsakligen inom
den vittgrenade linjetrafiken inom Kullabygden i nordvästra Skåne. Genom
att i de fall, då samma sträcka förut trafikerats av flera linjer vid samma
tider, med bibehållande av de i tidtabellen upptagna turerna indraga överflödiga
omnibusar har vunnits, att dessa i stället kunnat användas för utökning
av antalet turer. Dessutom har även på annat sätt antalet turer kunnat
ökas, den trafikerande allmänheten till nytta. Härvidlag må ock framhållas
den möjlighet till rationalisering av driften, som öppnas genom att
tåglägenhet i vissa fall kan utbytas mot omnibustur eller omvänt, vilket i viss
utsträckning genomförts å sträckan Kungsbacka—Göteborg.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
23
Med avseende å befordringsavgifterna hava, med hänsyn till dessas på
grund av konkurrensen redan förut låga nivå, några större förbättringar icke
kunnat erbjudas. Genom enhetliga biljettpriser, offentliggjorda på lämpligt
sätt, och genomgående prisberäkning på förut skilda linjer hava dock vissa
fördelar kunnat beredas trafikanterna liksom genom billiga bad- och skolresebiljetter.
I viss utsträckning har åt biljetter givits alternativ giltighet
till tåg eller omnibus.
Slutligen må nämnas, att paketgodstrafiken å omnibuslinjerna genom
olika åtgärder underlättats och att den å vissa linjer planeras bliva utökad
till styckegodstrafik i full utsträckning.
Järnvägsstyrelsen äskar nu nytt anslag till ifrågavarande ändamål med 2
miljoner kronor, eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.
På de skäl, jag anförde vid mitt tillstyrkande av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget, och då redan de hittills samlade erfarenheterna
från de förvärvade trafikföretagen synas giva stöd för lämpligheten av att
fortsätta på den inslagna vägen, tillstyrker jag bifall till järnvägsstyrelsens
framställning.
Med förevarande anslag avses att öppna möjlighet för statens järnvägar
att förvärva statsbanorna berörande automobilföretag, som bedriva en av de
lokala trafikbehoven ej betingad konkurrens. Av 1935 års riksdag framhölls
vikten av att vid de ifrågasatta förvärven sorgfälligt prövades såväl begärd
gottgörelse som den allmänna nyttan av sammanslagningen med beaktande
särskilt av den båtnad för den trafikerande allmänheten och för trafikens
framtidsutveckling som sammanslagningen kunde beräknas medföra.
Under erinran härom får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statens vattenfallsverk.
30:o) Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Kungl. Majit har
(punkt 32, sid. 90 och 91) föreslagit riksdagen att till ny tilloppskanal till
Trollhätte kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.
Utförandet av ifrågavarande tilloppskanal beslöts av 1934 års riksdag. Enligt
då framlagda kostnadsberäkningar skulle kanalanläggningen draga en
kostnad av 2.5 miljoner kronor. Härav hava hittills anvisats tillhopa 1.3 miljoner
kronor. Med den nya kanalen avses att minska fallförlusten i tilloppet
till kraftstationen. Gagnet härav uppskattades till 130,000 kronor årligen.
I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har vattenfallsstyrelsen
föreslagit viss utökning av de av riksdagen beslutade arbetena i syfte att
Utskottet.
24 Statsutskottets utlåtande Nr 9.
ytterligare minska fallförlusten vid kraftstationen. Styrelsen har härom anfört
följande:
Sedan Västerbygdens vattendomstol den 5 november 1934 meddelat vattenfallsstyrelsen
tillstånd till arbetenas utförande, hava dessa blivit igångsatta.
Genom fortsatta detaljutredningar har utrönts, att en sådan modifikation bör
komma till utförande, att fallhöj dsvinsten vid den nuvarande kraftstationen
ökas med 62 centimeter i stället för med förut avsedda 50 centimeter. Merkostnaden
härför belöper sig till 300,000 kronor eller 12 procent av förut angivna
totalkostnad, under det att fallhöjdsökningen blir 24 procent. I den kalkyl,
som framlades vid äskandet av anslag för ifrågavarande tilloppskanal,
visades, att förräntning kunde erhållas av den beräknade kostnaden redan
genom fallhöjdsvinsten vid nuvarande kraftstation. Den största fördelen med
arbetenas utförande på föreslaget sätt utgör emellertid möjligheten att på
lämpligt sätt och med låg kostnad företaga utbyggnad av ytterligare vattenkraft
i Trollhättan efter genomförandet av Vänerns reglering. Genom den
angivna modifieringen av utförandet, medförande ökad fallhöjdsvinst, kommer
den nya kanalen bättre än man tidigare tänkt sig att förräntas genom
den ökade kraftproduktionen vid nuvarande anläggning.
Utskottet. Den av vattenfallsstyrelsen föreslagna utökningen av ifrågavarande arbeten,
vilken avser en till 300,000 kronor kostnadsberäknad förlängning av den
nya tilloppskanalen för dess anknytning till den nuvarande kanalen vid en
lämpligare punkt än den hittills tänkta, finner sig utskottet böra tillstyrka.
Medel för arbetenas fortsättande torde böra anvisas med av Kungl. Majit
äskat belopp, 800,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.
31 :o) Rcnsningsarbetcn i Göta älv för huvudreglering av Vänern. Kungl.
Maj:t har (punkt 33, sid. 91 och 92) föreslagit riksdagen att till rensningsarbeten
i Göta älv för huvudreglering av Vänern för budgetåret 1936/1937
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Till ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 2,400,000
kronor, har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
500,000 kronor. I anslutning till den för förra årets riksdag famlagda finansieringsplanen
äskas nu för arbetenas fortsättande ett belopp av likaledes
500,000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande att medel för arbetenas fortsättande anvisas med av
Kungl. Majit äskat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering
av Vänern för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
25
32 :o) Kanal genom Huvudnäsön. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid. 92—94)
föreslagit riksdagen att till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör den föreslagna uppsprängningen
av kanal genom Huvudnäsön ett led i de tekniska anordningar,
som enligt vattenfallsstyrelsen måste vara fullbordade, innan den inom några
år aktuella huvudregleringen av Vänern kan tagas i bruk. Till övriga hihörande
företag hava statsmakterna redan tagit ståndpunkt och beviljat anslag,
senast till påbörjande av de under nästföregående punkt omförmälda
rensningarbetena i Göta älv. Sedan sistnämnda arbeten och ifrågavarande
kanalarbete slutförts, skulle de tekniska förutsättningarna för själva huvudregleringen
vara uppfyllda.
Kanalen genom Huvudnäsön, vars anläggning i likhet med nyssnämnda
rensningsarbeten äger direkt samband med tillkomsten av nämnda huvudreglering,
skulle emellertid även bliva till omedelbar nytta. Genom den höjning
av vattenståndet framför Vargöns krafstation, som därmed skulle vinnas,
skulle nämligen möjliggöras en ökning av kraftproduktionen vid Vargön med
30 miljoner kilowattimmar i genomsnitt för år för en självkostnad av omkring
0.2 öre per kilowattimme.
I vad avser företagets samband med huvudregleringen av Vänern innebär
vattenfallsstyrelsens förslag alltså ett fullföljande av de planerade åtgärderna
för nyttiggörande av nämnda reglering. På grund härav vill jag, i anslutning
till det vid 1935 års riksdag fattade beslutet om utförande av förenämnda
rensningsarbeten i Göta älv, tillstyrka anslag till ifrågavarande kanalarbete.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Under erinran att utskottet.
kostnaderna för kanalarbetet, 1,200,000 kronor, äro avsedda att fördelas på
två budgetår samt att första hälften härav, 600,000 kronor, nu bör anvisas,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
33:o) Driftcliefsbostad m. m. vid ångkraftstationen i Västerås. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid. 95—97), som förutom uppförande
av en driftchefsbostad vid ångkraftstationen i Västerås för en kostnad
av 40,000 kronor avser inköp av ett tomtområde för utvidgning av utrymmena
för ångkraftverkets kollager, hemställer utskottet,
att riksdagen må till driftchefsbostad m. m. vid ångkraftstationen
i Västerås för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor, att utgå av lånemedel.
34:o) Ersättning till Lanforscns kraftaktiebolag flir garanterad dygnsrcglcring
i Dalälven. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36,
sid. 97 och 98), som avser fullgörande av ett av 1929 års riksdag (riksdagens
26
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
skrivelse nr 101) godkänt avtal mellan vattenfallsstyrelsen och Lanforsens
kraftaktiebolag angående rätt till dämning vid Älvkarleby kraftstation samt
reglering av avrinningen från Lanfjärden, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ersättning till Lanforsens kraftaktiebolag
för garanterad dggnsreglering i Dalälven för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 325,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
35:o) En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation. Kungl. Majit har
(punkt 37, sid. 98—101) föreslagit riksdagen att till en andra avloppstunnel
vid Porjus kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Det av 1932 års riksdag till en andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation
anvisade begynnelseanslaget av 150,000 kronor torde, ehuru någon motivering
icke lämnades i riksdagens skrivelse (nr 379), hava närmast åsyftat att
bereda arbetstillfällen för den i Porjus befintliga arbetarstammen. Av skäl,
som i det föregående berörts, har emellertid tunnelarbetet uppskjutits och
först på senaste tiden påbörjats genom utförande av förberedande åtgärder.
Numera föreligga sådana förutsättningar för företaget, att dess utförande
kan anses även ekonomiskt berättigat. Såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, sammanhänger detta ändrade förhållande med de möjligheter till
användning av pörjuskraft i landets sydligare delar, som öppnas vid fullbordandet
av stamlinjen Porjus—Västerås. Vattenfallsstyrelsen har också
framhållit, att framdeles i Norrland uppkommande behov av ökad vattenkraft
efter färdigställandet av den andra avloppstunneln kan tillgodoses genom
successivt insättande av nya maskinaggregat och eventuellt påbyggnad
av dammen i Suorva, utan att det tillgängliga kraftöverskottet, som kan
komma till omedelbar användning inom övriga delar av landet, behöver
reserveras för sådant behov.
Vattenfallsstyrelsen har förutsatt, att arbetet skulle utföras i jämn takt under
loppet av fyra år. Kostnaderna för företaget hava numera beräknats
till 1,400,000 kronor eller 200,000 kronor mindre än de år 1931 uppgivna.
För bedrivande av arbetena intill utgången av nästa budgetår har styrelsen
beräknat ett belopp, utöver redan anvisat anslag, av 200,000 kronor vara
erforderligt. Sammanlagt skulle vid bifall härtill stå till styrelsens förfogande
ett belopp av 350,000 kronor, motsvarande en fjärdedel av totalkostnaden.
Med hänsyn till det anförda vill jag tillstyrka, att anslag till fortsättande
av ifrågavarande tunnel upptages i riksstatsförslaget för nästa budgetår med
av vattenfallsstyrelsen äskat belopp, 200,000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till en andra avloppstunnel vid Porjus
kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
27
36:o) Kraftstation vid Stadsforsen. Kungl. Majit har (punkt 38, sid.
102—104) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000
kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,
bil. 3, punkt 41) framställda förslag anvisade 1935 års riksdag till
förberedande arbeten för anläggning av kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Utbyggnaden av Stadsforsen avser två maskinaggregat, vartdera motsvarande
150 kubikmeter vatten per sekund. Planläggningen göres så, att framdeles
ett tredje aggregat av samma storlek som de två första skall kunna
tillfogas.
Fallhöjden är 23.5 meter. Maskineffekten i den första utbyggnaden blir
56,000 kilowatt och den uttagna energimängden under ett normalår omkring
400 milj. kilowattimmar. När en gång det tredje aggregatet är installerat
och den nedanför liggande österåsforsen jämväl blir utbyggd till samma
.storlek som Stadsforsen, blir den sammanlagda effekten omkring 160,000
kilowatt och den totala, genererade årliga energimängden 1.2 miljard kilowattimmar.
Anläggningskostnaden, som preliminärt beräknats till 15 miljoner kronor
eller omkring 270 kronor per installerad kilowatt, fördelar sig på följande
huvudgrupper:
Kronor.
Dammbyggnad .......................................... 4,400,000
Intag och tilloppskanal.................................... 1,200,000
Maskinstation ............................................ 2,400,000
Avlopp .................................................. 300,000
Vägar och transportanordningar............................ 130,000
Permanenta och provisoriska husbyggnader.................. 450,000
Kraft under byggnadstiden, markskador och domstolskostnader 420,000
Maskinell utrustning ...................................... 4,000,000
Administration och oförutsett .............................. 1,700,000
Summa kronor 15,000,000.
Det anslag å 300,000 kronor, som vid 1935 års riksdag beviljades till Stadsforsens
utbyggnad, avsåg allenast att möjliggöra vissa förberedande arbeten
såsom anläggning av tillfartsväg till byggnadsplatsen, bostäders uppförande
m. m.
Då det gäller att tillgodose den närmaste framtidens ökade behov på kraft
inom statens vattenfallsverks vidsträckta distributionsområden har man visserligen
att räkna med de ökade möjligheter för överförande av överskottskraft
söderut, som tillkomsten av stamlinjen Porjus—Västerås medför, samt
också det krafttillskott, som Vänerns reglering kan lämna. På sätt redan
vid 1935 års riksdag förutsattes böra dock därjämte arbetena å kraftverks
-
UtsIcotUt.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
byggnaden vid Stadsforsen påbörjas såsom ett närmast följande led i ett
planenligt utbyggnadsprogram. Här äskade belopp, 2,500,000 kronor —
eller en sjättedel av totalkostnaden —- utgör allenast ett begynnelseanslag,
främst för igångsättning av de tidsödande arbetena med dammen och själva
grunden för kraftstationsbyggnaden. Därest ej under mellantiden behov av
forcering uppkommer, skulle ej utbyggnaden ske fortare än att anläggningen
tidigast bleve färdig under år 1940.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
37:o) Ett andra maskinaggregat vid Sillre kraftstation. Kungl. Majit
har (punkt 39, sid. 105 och 106), föreslagit riksdagen att till ett andra maskinaggregat
vid Sillre kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 450,000 kronor.
Uuslcottet. Ifrågavarande kraftstation är anlagd vid Sillreåns utlopp ur Oxsjön i Indalsälven,
vid vars strand en fallhöjd på inemot 200 meter under sällsynt
goda magasineringsmöjligheter uttages. Stationen har egenskap av reservanläggning,
vars värde ytterligare förstärkts genom att överskottskraft användes
för uppumpning av vatten från älven för återfyllning av Oxsjön.
Genom stationens utbyggnad med ytterligare ett aggregat för 8,000 kilowatt,
anordnat med såväl turbin som pump, samt viss förbättring i övrigt av maskineriet
skulle stationens effekt samt därmed också dess betydelse som reservstation
avsevärt förstärkas. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits i detta
avseende framställda förslag, som innebär att, förutom nu äskade begynnelseanslag
å 450,000 kronor, ytterligare 250,000 kronor anvisas å en kommande
riksstat.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till ett andra maskinaggregat vid Sillre
kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 450,000 kronor, att utgå av lånemedel.
38:o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. Kungl. Majit har (punkt
40, sid. 106—109) föreslagit riksdagen att till stamlinjesystem Porjus—Västerås
m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
4,300,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,
bil. 3, punkt 42) framställda förslag anvisade 1935 års riksdag till
stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. ett reservationsanslag för innevarande
budgetår av 3,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
29
Genom ifrågavarande enhetligt byggda, cirka 105 mil långa standin jeledning
mellan kraftverket vid Porjus och vattenfallsstyrelsens stora ångkraftcentral
i Västerås — där nuvarande huvudledningar Trollhättan—Motala—
Älvkarleby sammanlöpa — skulle — såsom 1935 års riksdag framhöll — förverkligas
den sedan lång tid tillbaka föreliggande tanken på en sammanknytning
av statens vattenfallsverks tre distributionsområden, nämligen Porjusoch
Norrforsområdena samt det mellansvenska centralblocket. Inom det mellersta
Norrland omslutande Norrforsområdet är den tillgängliga kraften redan
fullständigt tagen i anspråk. Vid Porjus finnes däremot alltjämt ett betydande
kraftöverskott, för vilket — enligt vad utredningar visa — avsättning med
all sannolikhet måste tillsvidare sökas söderut, i första hand inom Norrforsområdet
men också inom mellansvenska centralblocket för utjämning av den
tidvis knappa krafttillgången därstädes.
Under erinran att ifrågavarande stamlinjeanläggning är avsedd att bliva
färdigställd till hösten 1937 får utskottet tillstyrka alt utöver det vid 1935 års
riksdag beviljade anslaget å 3,000,000 kronor nu ytterligare anvisas äskade
4,300,000 kronor. För täckandet av de beräknade totalkostnaderna, i runt
tal 11,000,000 kronor, skulle då ytterligare cirka 3,700,000 kronor behöva
anvisas av 1937 års riksdag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till stamlinjesystem Porjus—Västerås
m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av 4,300,000 kronor, att utgå av lånemedel.
39:o) Distributionsanläggningar m. m. Kungl. Majit har (punkt 41, sid.
110—112) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.
Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren 1931—
1933 3,300,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 2,800,000 kronor, för budgetåret
1934/1935 2,000,000 kronor samt för budgetåret 1935/1936 3,400,000
kronor.
Det nu äskade anslagsbeloppet, 6,000,000 kronor, fördelar sig enligt en
av vattenfallsstyrelsen framlagd beräkning på följande poster:
Kronor.
Ställverket i Älvkarleby, utvidgning .......................... 50,000
Transformatoranläggningen i Sillre, utvidgning ................ 100,000
Ny linje Trollhättan—Göteborg för 132,000 volt, inklusive utledningar
i Trollhättan och Göteborg:
Totalkostnad .................................. 900,000
Avgår redan beviljat anslag för budgetåret 1935/1936 500,000 400,000
Stamlinjestationerna i Trollhättan och Göteborg, utvidgning .... 725,000
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Kronor.
Stamlinjestationen i Ånge:
Totalkostnad .................................. 500,000
Avgår redan beviljat anslag för budgetåret 1935/1936 200,000 300,000
Stamlinjestationerna i Ockelbo och Ljusdal, utvidgning och komplettering
.............................................. 280,000
Ny sekundärstation vid Häggvik ............................ 800,000
Flyttbara reservtransformatorer för de elektrifierade järnvägarna
i mellersta Sverige ...................................... 250,000
Ny primärlinje Mellansel—Örnsköldsvik för 132,000 volt ...... 250,000
Ny sekundärstation vid Örnsköldsvik ........................ 300,000
Ny sekundärstation vid Älvsbyn (Laver) .................... 160,000
Förefintliga sekundärstationer, utvidgning och ombyggnad ...... 700,000
Bygdeanläggningar:
vid Trollhätte kraftverk .................................. 500,000
» Älvkarleby kraftverk ................................ 605,000
» Motala kraftverk .................................... 105,000
» Norrländska kraftverken ............................ 90.000
Diverse anläggningar och oförutsett ............ 385,000
Summa kronor 6,000,000
Såsom av departementschefen framhållits innebär ifrågavarande belopp,
6,000,000 kronor, en betydande höjning i förhållande till tidigare, ökningen
har emellertid främst sin orsak i järnvägselektrifieringarna och bör alltså åtminstone
delvis kunna betraktas som tillfällig. För bygdeanläggningar erfordras
emellertid också ett ovanligt högt belopp. Detta är beroende på det
i och för sig glädjande förhållandet, att konsumtionen av elektrisk kraft
på senare tid rätt avsevärt stegrats, men också, enligt vad vattenfallsstyrelsen
påvisat, på de stegrade anspråken i fråga örn avbrottsfri drift, vilket nödvändiggör
kostnadskrävande förbättringar i form av kompletteringsledningar
m. m.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter har utskottet ej något att erinra
mot att det ökade anslaget, 6,000,000 kronor, oavkortat anvisas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
6,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
40:o) Kontorsbyggnad för statens vattenfallsverks räkning. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 113) om anvisande av återstoden
av det för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga beloppet hemställer
utskottet,
att riksdagen må till kontorsbyggnad för statens vattenfallsverks
räkning i kvarteret Björnen i Stockholm för bud
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
31
getåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 235,000
kronor, att utgå av lånemedel.
Stockholm den 14 februari 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund,
Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Jonsson i Lycksele, Tham, Lindström, Johanson i
Faleberg, Larsson i Varberg och Magnusson, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Jeppsson, Andersson i Höör, Ward, Norling, Isacsson,
Aronson och Andersson i Ovanmyra.
Reservationer:
vid punkt 13:o) (fortsatt utveckling av telefon- och telegrafväsendet) av
herrar Svensson i Kompersmåla, Borell, Magnusson i Skövde och Aronson,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen
för budgetåren 1932/1936 anvisat respektive 11,500,000, 11,500,000
och 12,350,000 kronor. För innevarande budgetår 1935/1936 ha för samma
ändamål anvisats 15,000,000 kronor. Detta i och för sig osedvanligt höga
årsbelopp torde med all sannolikhet och i varje fall ej utan en stark forcering
kunna förbrukas till budgetårets utgång den 30 juni 1936. Av telegrafstyrelsen
har antytts, att ett dylikt påskyndande av anläggningsarbetena vore
avsett att företagas på grund av telefonstrejken. Ur arbetsmarknadssynpunkt
måste mellerud anses önskligt att återhämtningen av den tid, som
på detta sätt förlorats, ej sker alltför hastigt. Det synes därför lämpligare
om en del av de arbeten, som ursprungligen avsetts att utföras under budgetåret
1935/1936, i stället något framskjutas. Genom en dylik förskjutning måste
emellertid viss del av innevarande budgetårs anslag komma att stå till
förfogande under budgetåret 1936/1937. Redan denna omständighet motiverar
viss nedsättning i det nu för budgetåret 1936/1937 begärda beloppet
15,600,000 kronor.
Utskottet vill tillstyrka, att anslaget begränsas till 13,000,000 kronor. Även
efter en sådan minskning av det direkta anslaget torde de belopp, som kom
-
32
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
ma att stå till verkets förfogande, vara större än under föregående år och
icke behöva medföra något eftersättande av för verkets utveckling erforderliga
arbeten. Den ekonomiska lättnad för abonnenterna, som av verket genomförts
eller planerats, liksom ock telefonens större tillgänglighet för allmänheten
låter sig med all sannolikhet lämpligen genomföras inom den av
utskottet föreslagna kostnadsramen.
I den (= utskottet---) rimliga önskemål.
Under åberopande (—utskottet----) hemställa,
a) att riksdagen (— utskottet — — —) av 13,000,000
kronor, att utgå av lånemedel;
b) att motionen (= utskottet--—) ovan anfort.»;
vid punkt 19:o) (växel- och signalsäkerhetsanläggningar) av herrar Svensson
i Kompersmåla, Borell, Johanson i Faleberg, Magnusson i Skövde och
Aronson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Under nu förevarande punkt har äskats ett anslag av 1,500,000 kronor,
medan tidigare under vartdera de nästföregående båda budgetåren beviljats
belopp av 1,000,000 kronor. Enligt förut uppgjord preliminär beräkning
skulle emellertid för utförande av nya säkerhetsanläggningar m. m. disponeras
sammanlagt omkring 6,000,000 kronor, varav 3,000,000 kronor borde
utgå av kapitalökningsmedel och 3,000,000 kronor av förnyelsefondsmedel. I
enlighet härmed anvisades för vartdera av nästlidne och nu löpande budgetår
till ifrågavarande ändamål ett anslag av 1,000,000 kronor. Av förnyelsefondsmedel
har Kungl. Majit för samma ändamål för år 1936 anvisat
1,000,000 kronor eller samma belopp, som under vartdera av åren 1934 och
1935 utgått från förnyelsefondsmedel.
Då utskottet ej funnit tillräckliga skäl föreligga för ett frångående av den
tidigare uppgjorda finansieringsplanen, får utskottet tillstyrka, att anslaget
för nästkommande budgetår begränsas till samma belopp som tidigare eller
till 1,000,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.»;
vid punkt 22:o) (elektrifiering av Tomteboda—Värtan, örebro—Svartå,
Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—-Stålboga) av herrar Svensson i Kompersmåla,
Borell, Johanson i Faleberg, Magnusson i Skövde och Aronson,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser elektrifiering av bansträckorna
Tomteboda—Värtan, örebro—Svartå, Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—
Stålboga.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
33
Vad angår bansträckan Tomteboda—Värtan, får utskottet anföra följande.
Från fackmannahåll förefinnes tvekan angående möjligheten att även
efter genomförd elektrifiering ur bangårdstrafiken helt avlägsna ångloken.
Det torde dessutom vara lämpligt att vid Stockholms S. J.-stationer bibehålla
någon reserv av personal, utbildad vid ångloks skötsel. Ej heller ur
arbetsmarknadssynpunkt torde skäl föreligga för något särskilt påskyndande
av elektrifieringen. I betraktande av nu anförda omständigheter anser utskottet
att det bör tillsvidare anstå med elektrifieringen av sträckan Tomteboda—Värtan,
liksom ock med den därmed sammanhängande ombyggnaden
av Tomteboda rangerbangård.
Vad åter angår sträckorna örebro—Svartå, Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga,
har utskottet ej velat motsätta sig att beslut nu fattas om
elektrifiering av dessa bansträckor. Det härför erforderliga kostnadsbeloppet,
i runt tal 4,200,000 kronor, kan, på sätt av statsverkspropositionen
framgår, beredas av uppkommande besparingar å tidigare elektrifieringsanslag.
Genom att kostnaden för elektrifieringen av banan Tomteboda—-Värtan
(uppgående till cirka 2,400,000 kronor och med inräknande av 300,000
kronor för bangårdsombyggnaden, tillhopa alltså i runt tal 2,700,000 kronor)
bortfaller, erfordras ej det av Kungl. Majit begärda reservationsanslaget å
2,400,000 kronor, varjämte det belopp, som av uppkommande besparingar
skulle få disponeras, kan minskas från 4,500,000 kronor till 4,200,000 kronor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag till elektrifiering
av banan Tomteboda—Värtan m. fl. linjer m. m.;
b) medgiva att för elektrifiering av banlinjerna örebro—
Svartå, Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga må av
uppkommande besparingar (= utskottet--—) tagas i
anspråk ett belopp av högst 4,200,000 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll WIIG. G sami. Nr 0.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:54 Skrivelse till Konungen angående vissa utgifter för kapitalökning för budgetåret 1936/1937 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och staten s. 1 i texten