Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1936-02-14 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1936 kl. 3.3 0 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen

avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 har Kungl. Maj.t i

avseende å postverket (punkt 1, sid. 5—7, av det vid propositionen under

rubrik »Utgifter för kapitalökning Bil. 4» fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetaret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

Utskottet tillstyrker att i enlighet med generalpoststyrelsens, av departementschefen

förordade förslag ett belopp av 450,000 kronor anvisas för ifrågavarande

ändamål. Då en besparing å tidigare beviljade inventarieanslag

av omkring 200,000 kronor beräknas vara förefintlig vid ingången av nästkommande

budgetperiod, skulle sålunda under densamma i runt tal 650,000

kronor stå till förfogande för postverkets inventarieanskaffning.

I avseende å sättet för täckande av förevarande, liksom i det följande behandlade

anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om att täckning för desamma — med undantag av anslaget

till inlandsbanan — beredes av lånemedel. Sistnämnda anslag bör

således, i likhet med vad tidigare skett, bestridas från andra statsinkomster

än lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt

2, sid. 7) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad å Östermalm i Stock
Bihang

till riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr 9. 1

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Statsutskottets utlåtande Nr 9.

holm för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 820,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som jämte markförvärv beräknats

draga en kostnad av 1,670,000 kronor, har för det nu löpande budgetåret

anvisats 850,000 kronor. Vid beviljandet av detta anslag förutsattes att

återstoden av det erforderliga anslagsbeloppet skulle utgå under budgetåret

1936/1937.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 820,000 kronor, att utgå av lånemedel.

3:o) Inköp för postverkets räkning av fastighet å Norrmalm i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, sid. 7—13) föreslagit riksdagen att till inköp för

postverkets räkning av fastighet å Norrmalm i Stockholm för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 310,000 kronor.

Ifrågavarande förslag avser tillgodoseende av ett ökat lokalbehov för generalpoststyrelsens

femte byrå med dess tre särskilda avdelningar, postsparbanken,

postgirokontoret och statens intressekontor. Femte byrån disponerar

för närvarande lokaler huvudsakligen i centralposthuset, uppfört å den väster

om Klara Norra Kyrkogata belägna delen av fastigheten nr 15 i kvarteret Blåmannen

å Norrmalm, samt i postgirohuset, uppfört å den öster om Klara

Norra Kyrkogata belägna delen av samma fastighet. För att säkerställa

det behov av ökade lokaler för postgirokontoret, som beräknades komma att

inträda under år 1939, inköptes redan år 1931, med stöd av ett av detta års

riksdag lämnat medgivande (riksdagens skrivelse nr 230), för postverkets

räkning fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen, av vilka fastigheter

sedermera genom sammanläggning bildats fastigheten nr 16 i samma kvarter.

Ä denna fastighet, som gränsar till den fastighet, varå centralposthuset och

postgirohuset äro belägna, äro för närvarande, i avbidan på fastighetens ianspråktagande

för nybyggnad, vissa arkivlokaler för postgirokontoret inrymda.

Av den av generalpoststyrelsen i ärendet förebragta utredningen framgår,

att postgirorörelsen utvecklats avsevärt hastigare än som beräknades år 1931

samt att till följd härav de förhållanden, som då förutsattes skola inträda för

postgirokontorels vidkommande först år 1939, börjat göra sig gällande redan

under det sistförflutna året. Härtill kommer, att även postsparbanken kommit

att bliva synnerligen trångbodd. Enligt av generalpoststyrelsen verkställda

beräkningar skulle emellertid på grund av postgiro- och postsparbanksrörelsernas

alltjämt kraftigt fortgående utveckling de för femte byrån disponibla

lokalerna, även sedan en i anslutning till postgirohuset uppförd nybyggnad

å fastigheten nr 16 i kvarteret Blåmannen tagits i anspråk, bliva otili
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9

3

räckliga redan under de första åren av nästa årtionde. Vidare skulle till

följd av sagda fastighets ringa tomtareal fullt ändamålsenliga dispositioner

rörande lokalerna knappast kunna träffas. Med hänsyn härtill har generalpoststyrelsen

föreslagit, att för postverkets räkning skulle inköpas jämväl

fastigheten nr 3 i kvarteret Blåmannen. Genom förvärvet av denna fastighet,

som är belägen vid Mästersamuelsgatan och gränsar till båda de förutnämnda

fastigheterna nr 15 och 16 i samma kvarter, skulle postverket tillförsäkras

det ytterligare tomtutrymme, som erfordrades för uppförande i direkt

anslutning till postgirohuset av en nybyggnad med tillräckliga lokalutrymmen

för ej allt för kort tid framåt.

Den för fastigheten nr 3 i kvarteret Blåmannen begärda köpeskillingen,

310.000 kronor, motsvarar ett pris av i runt tal 508 kronor per kvadratmeter.

Därest det ifrågasatta köpet kommer till stånd, avses medel för uppförande

av en posthusbyggnad å det område, som upptages av denna fastighet och

fastigheten nr 16 i samma kvarter, skola äskas av 1937 års riksdag. Arbetet

med de nuvarande byggnadernas rivning är avsett att igångsättas hösten

1937.

Ifrågavarande, till förvärv föreslagna fastighet, Blåmannen nr 3, som är

belägen inom samma kvarter som centralposthuset i Stockholm och angränsar

till de av postverket inom kvarteret redan ägda fastigheterna, är avsedd

att användas för en tilltänkt utbyggnad av det nyuppförda för postgirokoutoret

avsedda huset. Plan för tillbyggnaden, inom vilken skulle beredas ökat

utrymme för postgirorörelsen och postsparbanken, kommer emellertid först

framdeles att föreläggas riksdagen.

Då genom inköpet av denna nya fastighet en mera lämplig bebyggelse

skulle kunna säkerställas och då den begärda köpeskillingen, 310,000 kronor,

torde få anses godtagbar, vill utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastighet

å Norrmalm i Stockholm för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 310,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

4:o) Posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 4, sid. 13 och 14) örn beräkning av ett anslag på

1.100.000 kronor till posthusbyggnad å Kungsholmen i Stockholm — i vilket

avseende särskild proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

5:o) Nybyggnad för pakctoinsorteringsexpeditionen i Ånge. Kungl.

Majit har (punkt 5, sid. 15—19) föreslagit riksdagen att lill nybyggnad för

pakctoinsorteringsexpeditionen i Ånge för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 95,000 kronor.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Redan år 1921 anordnades på bangården i Bräcke en omsorteringsexpedition

för paketposten söderifrån till övre Norrland. Expeditionen, som år

1928 flyttades till Änge, inrättades främst i kostnadsbesparande syfte. Vid

överflyttningen till Ange bereddes lokal för expeditionen genom tillbyggnad

av statens järnvägars godsmagasin därstädes.

Angivna lokal är, enligt vad generalpoststyrelsen uppgivit, numera otillräcklig

och även i övrigt olämplig för avsett ändamål. Paketposten måste

sålunda i stor omfattning under omlastningstiden förvaras under bar himmel,

vilket vintertid och i regnväder medför stora olägenheter och risk för dess

skadande genom köld eller väta. Därjämte innebära de nuvarande anordningarna

allvarlig fara för postpersonalens hälsa. Med hänsyn härtill har

det för generalpoststyrelsen framstått som en tvingande nödvändighet att

snarast möjligt anskaffa ändamålsenliga lokaler för omsorteringsexpeditionen.

Då andra lokaler än de nuvarande ej finnas att hyra inom stationsområdet,

samt järnvägsstyrelsen på förfrågan härom förklarat sig ej kunna medgiva,

att en anläggning för beredande av nödiga lokaler åt omsorteringsexpeditionen

utföres på statens järnvägars bekostnad, har generalpoststyrelsen såsom

den enda möjliga lösningen av expeditionens lokalfråga föreslagit uppförande

för postverkets räkning av en nybyggnad för expeditionen. Erforderligt

tomtområde har av statens järnvägar reserverats för ändamålet, att av postverket

förhyras å sedvanliga villkor. Enligt av professorn E. Lallerstedt

uppgjorda ritningar skulle byggnaden, som är avsedd att förläggas vid ett

särskilt, av postverket ensamt disponerat järnvägsspår, uppföras delvis över

nämnda järnvägsspår så, att järnvägsvagnarna kunna i och för lossning och

lastning införas under byggnadens tak. Härigenom skulle omlastningen av

posten i regel kunna äga rum inomhus. Den planerade byggnaden skulle,

enligt en av byggnadsingenjören A. Ahlmark uppgjord kostnadsberäkning

med däri av byggnadsstyrelsen föreslagen jämkning, draga en kostnad av

88,000 kronor, vartill skulle komma ytterligare omkring 7,000 kronor för den

särskilda spåranordningen till byggnaden.

Utskottet. Enligt vad utredningen utvisar medför omsorteringen i Ånge av det söderifrån

kommande, till övre Norrland destinerade paketgodset avsevärda fördelar

främst ur ekonomisk synpunkt, men även därigenom att anordningen nedbringar

befordringstiden för ifrågavarande paketpost. Den nuvarande sorteringslokalen

i Ånge är emellertid otillräcklig och även i övrigt olämplig för

sitt ändamål. Utskottet, som finner den av generalpoststyrelsen framlagda

nybyggnadsplanen erbjuda en lämplig lösning av omsorteringsexpeditionens

lokalfråga, får därför, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till nybyggnad för paketomsorteringsexpeditionen

i Ånge för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 95,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

6:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Kungl. Maj:t bär (punkt

6, sid. 19) föreslagit riksdagen att till belysningsanläggningar för luftfartsleder

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 135,000 kronor.

Förevarande anslag avser färdigställande av belysningsanläggningarna å

luftfartsleden Stockholm—Malmö. Enligt för riksdagen tidigare framlagda

beräkningar skulle totalkostnaden för belysningsanläggningarna å nämnda

luftfartsled belöpa sig till 625,000 kronor. Hittills hava för ändamålet anvisats

tillhopa 490,000 kronor. För anläggningarnas slutförande skulle alltså

planenligt erfordras ytterligare 135,000 kronor.

Då de för ifrågavarande belysningsanläggningars färdigställande erforderliga

medlen i likhet med förut beviljade anslag torde böra anvisas såsom

kapitalökningsanslag till postverket, får utskottet, med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till belysningsanläggningar för luftfartsleder

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 135,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Telegrafverket.

7:o) Förrådsbyggnad i Älvsjö i Stockholm. Telefonstationsbyggnad i

Sundbyberg. Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Råsunda.

Telefonstationsbyggnad i Tureberg. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 7—10, sid. 22 och 23) örn beräknande av anslag till ifrågavarande

ändamål — i vilka avseenden särskilda propositioner förebådats —

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härigenom

anmäles.

8: o) Ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Kungl. Majit har (punkt 11, sid. 23—26) föreslagit riksdagen att till ny kontorsbyggnad

vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Förevarande förslag avser tillgodoseende av det genom den snabba utvecklingen

av telegraf- och telefon tekniken och telefonnätets avsevärda utvidgning

ökade lokalbehovet vid verkstaden i Nynäshamn. Detta behov

hänför sig främst till verkstaden med tillhörande lager men även till kontoret.

Telegrafstyrelsen har funnit ulrymmessvårigheterna kunna lämpligast

avhjälpas genom uppförande av ny kontorsbyggnad och inredning av den

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

U t skottet.

nuvarande kontorsbyggnaden till förrådslokaler, varefter för den egentliga

verkstaden skulle tagas i anspråk en del nu för förrådsändamål begagnade

lokaler jämte vissa för kontoret disponerade utrymmen i verkstadsbyggnaden.

Den föreslagna nybyggnaden, vars tillämnade placering förutsätter viss

ändring av gällande stadsplan samt kräver anordnande av en ny infart till

verkstadsområdet, skulle enligt av arkitekten Y. Ahlbom uppgjorda ritningar

omfatta två suterrängvåningar och fyra våningar över gatunivån samt

i bottenvåningen sammanbyggas med verkstadsbyggnaden. Kostnaderna för

uppförandet av själva kontorsbyggnaden skulle uppgå till 425,000 kronor,

vartill skulle komma 54,000 kronor för anslutningen till verkstadsbyggnaden

och för anordnandet av den nya infarten. De med inredningen av lagerlokalen

i den nuvarande kontorsbyggnaden förenade kostnaderna, som

beräknats uppgå till omkring 40,000 kronor, avses skola bestridas med medel

ur telegrafverkets förnyelsefond.

De erforderliga anslagsmedlen, 479,000 kronor, äro avsedda att fördelas på

två år, varvid 200,000 kronor nu skulle anvisas.

Under erinran att erforderlig ändring av stadsplanen bör hava utverkats

före igångsättandet av ifrågavarande byggnadsföretag, får utskottet, med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till ny kontorsbyggnad vid telegrafverkets

verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

9:o) Telefonstationsbyggnad i Norrköping. Kungl. Maj:t har (punkt 12,

sid. 26—29) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Norrköping

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Den nuvarande telefonstationens i Norrköping kapacitet beräknas vara

fullt utnyttjad senast vid ingången av år 1940. Då plats för den nya stationen,

vilken är avsedd att bli automatisk, befunnits icke kunna beredas vare

sig i den nuvarande stationsbyggnaden eller i en intill denna byggnad belägen,

telegrafverket tillhörig äldre byggnad, har föreslagits uppförande av

en nybyggnad för ändamålet. Den nya byggnaden, för vilken erforderligt

tomtområde tidigare år 1929 inköptes intill telegrafverkets nuvarande tomt,

skulle enligt av arkitekten A. Johansson uppgjorda ritningar uppföras i fem

våningar jämte källare, varav bottenvåningen skulle upptagas av butiker.

Arbetet med byggnaden, vilken beräknats draga en kostnad av 620,000 kronor,

anses med hänsyn till den för monteringen av den nya stationen erforderliga

tiden böra vara avslutat på våren 1938. De för byggnadsföretaget

erforderliga anslagsmedlen skulle därför fördelas på de två närmaste budgetåren

med 200,000 kronor respektive 420,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Norrköping

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

10:o) Inköp för telegrafverkets räkning av förrådstomt i Göteborg. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 29 och 30), som avser

inköp för telegrafverkets räkning av en intill telegrafverkets förråd i Göteborg

belägen tomt, som framdeles blir erforderlig för utvidgning av förrådet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

förrådstomt i Göteborg för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 43,000 kronor, att utgå av lånemedel.

liro) Telefonstationsbyggnad i Sandviken. Kungl. Majit har (punkt

14, sid. 30—32) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Sandviken

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

Vid telefonstationen i Sandviken, som för närvarande är inrymd i förhyrda

lokaler, dragande en årlig hyra av 2,100 kronor, beräknas vid tiden för hyreskontraktets

utlöpande, den 1 oktober 1938, trafiken hava nått en sådan utveckling,

att större lokaler bliva erforderliga. Då sådana befunnits icke stå

att erhålla inom den förhyrda fastigheten och då det bland annat av kostnadsskäl

ansetts icke lämpligen böra ifrågakomma att bereda telegrafverket

lokaler genom tillbyggnad av postverkets fastighet, har Kungl. Majit den 7

december 1934 bemyndigat telegrafstyrelsen att för en köpeskilling av 7,442

kronor inköpa en tomt för uppförande av nybyggnad. Den nya byggnaden,

till vilken ritningar uppgjorts av länsarkitekten S. Häggbom, skulle förutom

för telefonstationen omedelbart erforderliga lokaler även innehålla vissa reservutrymmen

för en framtida utvidgning av stationen, vilka sistnämnda utrymmen

äro avsedda att tills vidare användas för inredning av bostadslägenheter.

Telegrafstyrelsen har beräknat byggnadskostnaden till 102,000 kronor,

medan byggnadsstyrelsen uppskattat densamma till 106,000 kronor. I

enlighet med byggnadsstyrelsens kalkyl äskas nu sistnämnda belopp.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Majits förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Sandviken

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

106,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Utskottet.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

12:o) Telefonstationsbyggnad i Boden. Kungl. Majit har (punkt 15, sid.

32—-36) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Boden för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Förevarande förslag avser uppförande av telefonstationsbyggnad i Boden,

avsedd att inrymma lokaler jämväl för postverket.

Av utredningen framgår att ifrågavarande byggnadsföretag i första hand

är föranlett av postverkets trängande behov av nya lokaler för postdirektionen

och postkontoret i Boden, ett behov som på sin tid vitsordats även av

statens organisationsnämnd. Postverkets lokaler äro inrymda i en för en

årlig hyressumma av 10,000 kronor förhyrd fastighet, och hyrestiden utgår

den 1 oktober 1939.

Även telegrafverkets lokaler äro inrymda i enskild fastighet för en årshyra

av 5,800 kronor och med skyldighet för telegrafverket att underhålla

lokalerna och lämna viss ersättning för deras uppvärmning. Hyrestiden utgår

här likaledes den 1 oktober 1939.

Med hänsyn till det förefintliga behovet av lokaler för postverket och då,

såsom departementschefen framhållit, telegrafverket i allt fall inom en icke

avlägsen framtid synes behöva nya lokaler, vill utskottet tillstyrka förslaget

att för post- och telegrafverken nu uppföra en gemensam byggnad.

De erforderliga anslagsmedlen, 485,000 kronor, — kostnaderna för redan

tidigare inköpt tomt oberäknade — äro avsedda att fördelas på två budgetår,

varvid 200,000 kronor nu skulle anvisas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Boden föi

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor, att utgå av lånemedel.

13:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Majit har (punkt 16, sid. 36—39) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 15,600,000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön väckt motion, nr 527, vari

hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utarbetande

och framläggande av förslag angående möjligheten att från statens

sida genom anslag till rikstelefonlinjer samt underhåll av växelstationer

främja telefonväsendets utveckling inom sådana områden i landet, vilka

äro i stort behov därav.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Under framhållande att rikssamtalstrafiken under de två senaste åren

undergått en jämförelsevis betydande ökning bär telegraf styrelsen anfört följande:
Under

det sannolika antagandet att trafiken även under år 1936 kommer

att fortsätta att stiga har styrelsen beräknat, att nya blanka riksledningar

erfordras för ett belopp av 1,300,000 kronor oell att komplettering

av pupill ut rust ningen i tidigare utlagda kablar

för riksledningar kräver ett belopp av 600,000 kronor.

För budgetåret 1935/1936 anvisades av kapitalöknings- och förnyelsefondsmedel

sammanlagt (3,600,000 + 3,000,000) 6,600,000 kronor för anläggande

av genom järnvägselektrifieringen nödvändiggjorda kablar för riksledningar

dels mellan Stockholm och Eskilstuna, dels mellan örebro

och Karlstad. Ifrågavarande kabelanläggningar ingå såsom ett led i en sammanhängande

kabelförbindelse Stockholm—Eskilstuna—örebro—Karlstad—

Mellerud—löteborg, av vilken anläggning tidigare färdigställts sträckan Göteborg—Mellerud.

Enligt uppgjord plan skall ifrågavarande kabelanläggning

under år 1936 fullbordas genom utläggande av de återstående sträckorna

Eskilstuna—Örebro och Karlstad—Mellerud, varjämte en kabel även skall

utläggas från Eskilstuna över Katrineholm till Norrköping. Sistnämnda kabel

utgör en naturlig komplettering av de tidigare utlagda kablarna och skall

bland annat möjliggöra en behövlig ökning av antalet ledningar mellan Stockholm

och Norrköping. Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande tre kabelanläggningar

uppgår till 6,900,000 kronor, varav 2,500.000 kronor kunna anses

såsom kapitalökning och det därefter återstående beloppet, 4,400,000

kronor, enligt styrelsens samtidigt härmed avgivna förslag till användning av

förnyelsefondsmedel under år 1936, torde böra bekostas av förnyelsefonden.

Även ökningen av antalet abonnemang har under de två senaste åren varit

betydande. För år 1936 har styrelsen ansett sig böra räkna med minst lika

stor och sannolikt större abonnentökning än år 1935. För att möta de krav,

som det ökade abonnentantalet ställer på kapitalutlägg, har styrelsen för budgetåret

1936/1937 beräknat behövliga anslagsmedel till sammanlagt 10,200,000

kronor, varav för nya abonnenter 5,500.000 kronor, för landsledningar

700,000 kronor, för nätarbeten och s t a t i o n s utvidgningar

2,000,000 kronor samt för nya växelstationer och

oförutsedda arbeten 2,000,000 kronor.

För nya radiostationer bör för nästkommande budgetår beräknas

ett belopp av 1,000,000 kronor, varvid styrelsen förutsätter att såsom hittills

Kungl. Maj:ts tillstånd i varje särskilt fall skall inhämtas, innan nya

rundradiostationer få anläggas.

Sammanlagt skulle alltså för nästa budgetår enligt telegrafstyrelsens beräkningar

till förevarande ändamål erfordras (1,300,000 + 600,000 +

2,500,000 + 10,200,000 + 1,000,000) 15,600,000 kronor.

''l ill fortsall utveckling av telefon- och telegrafväsendet har för nu löpande

budgetår anvisats ett anslag av 15,000,000 kronor. Det för budgetåret 1936/

1937 äskade beloppet, 15,600,000 kronor (varav 14,600,000 kronor för telefonnätet

och 1,000,000 kronor till nya radiostationer), innebär i jämförelse

härmed alltså någon ökning. Vid anslagsfrågans bedömande bör

emellertid beaktas, att telefonväsendet för närvarande är i stark utveckling

såväl inom städerna som på landsbygden, Vid 1934 års utgång uppgingo

antalet telefonapparater till cirka 600,000 för hela riket, ökningen under

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

år 1935, som vid tidigare uppgjorda förhandsberäkningar uppskattades till

25,000, har i verkligheten uppgått till 28,000 apparater. Mot denna stegring,

som allenast ett enstaka år tidigare överträffats, må sättas siffrorna för följande

år, nämligen 1931: 24,000, 1932: 17,000, 1933: 13,000 och 1934: 25,000

apparater. Vad den närmaste framtiden beträffar antages — enligt vad som

från telegrafstyrelsen uppgivits — en lika stark örn ej starkare stegring i begärd

nyinstallation av apparater vara att motse. Belastningen å lokalnät och

riksledningar kan också antagas komma att växa i motsvarande grad.

Utskottet vill erinra därom, att det gynnsamma ekonomiska resultat, som

telegrafverket under en följd av år lämnat, till en ej ringa del varit avhängigt

av att den tekniska utvecklingen inom verket, till gagn också för den allmänna

samfärdseln, förmått motsvara en växande trafiks alltjämt stegrade

krav.

I betraktande av dessa förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka anvisning

av det av telegrafstyrelsen begärda och av Kungl. Maj:t äskade beloppet

15,600,000 kronor.

I den i ämnet väckta motionen har framhållits angelägenheten av att telefonen

göres lättare tillgänglig för den i rikets skogsbygder och andra glest

befolkade trakter bosatta befolkningen. Utskottet behjärtar de i motionen anförda

synpunkterna. Enligt vad utskottet har sig bekant omfattas emellertid

möjligheterna till telefonnätets allt vidsträcktare utbredning även till

rikets mera glest bebyggda delar med stort intresse av telegrafverket, något

som bland annat tagit sig uttryck i en fortgående lindring i villkoren för anläggning

av nya växelstationer, avgiftslättnader vid mindre dylika stationer,

utökning av frikretsarna o. s. v., allt i syfte att kunna, delvis med bortseende

från rent affärsmässiga synpunkter, göra telefonen tillgänglig även för den

i dylika avlägsna bygder bosatta befolkningen. Med avseende å det i motionen

särskilt omnämnda behovet av ytterligare lättnader i fråga om nya

telefonlinjers anläggning och abonnenternas kostnader för skötseln av de

mindre växelstationerna böra också förhoppningar kunna hysas, att telegrafverket

skall söka tillgodose i detta avseende framförda rimliga önskemål.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

reservationsanslag av 15,600,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b)

att motionen II: 527 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

14:o) Ny radioanläggning för flygplatsen vid Bulltofta. Kungl. Maj:t

har (punkt 17, sid. 39—41) föreslagit riksdagen att till ny radioanläggning

för flygplatsen vid Bulltofta för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

Ifrågavarande förslag avser huvudsakligen förflyttning av den nuvarande

sändarstationen för flygplatsen vid Bulltofta och densammas utrustande

med en ny rörsändare. Förflyttningen av sändarstationen är föranledd av

de risker, som sändar stationens i omedelbar närhet av flygplatsen uppställda

radiomaster medföra för trafiksäkerheten. Den föreslagna utbyggnaden

— vilken, enligt vad luftfartsutredningen framhållit i sitt betänkande

den 26 november 1934 med utredning rörande reguljär luftfart m. m., kommer

att bliva behövlig vid den utvidgning av flygtrafiken, som innefattas i

det av utredningen förordade och sedermera av statsmakterna godkända

trafikprogrammet, och vid den ökning av utländsk flygtrafik på Sverige, som

kan emotses efter öppnande av Stockholms flygplats vid Bromma — är enligt

luftfartsmyndighetens mening att anse såsom nödvändig redan under

nästkommande budgetår med hänsyn till den utländska trafiken. Kostnaderna

för den nya radioanläggningen skulle enligt telegrafstyrelsens beräkning

uppgå till 140,000 kronor. I avvaktan på pågående utredning rörande

redovisningen över statsbudgeten av statens till flygväsendet hänförliga kapitaltillgångar

och med dessa förbundna inkomster och utgifter föreslås nu,

att berörda belopp, i överensstämmelse med vad tidigare tillämpats, anvisas

såsom kapitalökningsanslag till telegrafverket.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till ny radioanläggning för flygplatsen vid

Bulltofta för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statens järnvägar.

läro) Dubbelspårsanläggning Göteborg—Almedal. Kungl. Maja har

(punkt 18, sid. 42—46) föreslagit riksdagen att till dubbelspårsanläggning

mellan Göteborg och Almedal för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 650,000 kronor.

I sin framställning i ämnet har järnvägsstyrelsen anfört bland annat följande:
Å

stationssträckan Göteborg C —Almedal framföres trafiken från de båda

i Almedal samlöpande, jämförelsevis trafikstarka järnvägarna Västkustbanan

och Göteborg—Borås järnväg på en gemensam linje. Å denna linje uppgår

antalet ordinarie tåg under den veckodag, då trafiken är livligast, nämligen

lördagen, för närvarande till 78. Därtill kommer ofta ett rätt stort antal

extratåg. Ett regelrätt framförande av detta stora tågantal å den enkelspåriga

stationssträckan är redan med nuvarande tågantal förenat med betydande

svårigheter.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Då efter färdigställandet av den nu pågående elektrifieringen av såväl

Västkustbanan som Göteborg—Borås järnväg tågantalet å båda järnvägarna

kan förväntas komma att avsevärt ökas, finner styrelsen nödvändigt nu upptaga

förslaget örn anläggande av dubbelspår å sträckan Göteborg C—Almedal.

Med hänsyn till de stora kostnader, som en utbyggnad av den på viadukt

förlagda infarten till Göteborgs centralstation skulle medföra, synes

dubbelspårsanläggningen emellertid tills vidare böra begränsas till sträckan

mellan Almedal och nyssnämnda viadukt. Trots att sålunda den omkring

en kilometer långa sträckan närmast Göteborgs centralstation skulle förbliva

enkelspårig, kommer ett dubbelspår å den övriga, omkring 3 kilometer långa

delen av stationssträckan att högst avsevärt underlätta tågföringen å hela

sträckan Göteborg C—Almedal samt för övrigt å hela Västkustbanan på

grund av tågföringens beroende av in- och utfarterna vid Göteborg.

Kostnaderna för nämnda dubbelspår äro beräknade till 750,000 kronor,

varav 150,000 kronor utgöra kostnad för på grund av dubbelspåret erforderlig

förändring av stationsanordningarna vid Almedal. Av sistnämnda belopp

avse 100,000 kronor arbeten av den art, att kostnaden för desamma bör

bestridas med medel ur statens järnvägars förnyelsefond.

Enligt gällande överenskommelse är Göteborg—Borås järnväg skyldig deltaga

i kostnaderna för dubbelspårets anordnande på så sätt, att järnvägen

har att erlägga en årlig avgift, beräknad efter det förhållande, vari järnvägens

trafik står till den sammanlagda trafiken å bandelen, varvid det belopp,

som lägges till grund för beräkningen, skall beräknas efter 5 procent

av anläggningskostnaden.

I anslutning till vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för anordnande av dubbelspår mellan

Göteborg och Almedal för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 650,000 kronor.

Kostnaderna för dubbelspårsanläggningen Göteborg—Almedal hava beräknats

till 600,000 kronor, vartill komma kostnader för erforderlig förändring

av stationsanordningarna i Almedal, beräknade till 150,000 kronor. Av

sistnämnda belopp hava 100,000 kronor ansetts böra utgå av förnyelsefondsmedel.

Det behövliga kapitalökningsanslaget skulle sålunda uppgå till

650,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker att, i enlighet med nämnda finansieringsplan, ett

anslag å 650,000 kronor nu anvisas, får hemställa,

att riksdagen må till dubbelspårsanläggning mellan Göteborg

och Almedal för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 650,000 kronor, att utgå av lånemedel.

16:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit

har (punkt 19 sid. 46—48) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 1,550,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

Spårförstärkningsarbetena liava för budgetåret 1936/1937 respektive, i vad

avser förnyelsefondsmedel, år 1936 beräknats draga en total kostnad av

4,650,000 kronor. I avvaktan på pågående utredning rörande användningen

av affärsverkens förnyelsefonder föreslås nu, att berörda belopp i anslutning

till tidigare tillämpad finansieringsprincip så fördelas, att 1,550,000 kronor

skulle utgå av kapitalökningsmedel och 3,100,000 kronor av förnyelsefondsmedel.

Av förnyelsefondsmedlen äro 500,000 kronor avsedda för fullföljande

av den för 1935 års riksdag framlagda planen för viss utökning av den

normala omfattningen av rälsutbytena i ändamål att tillhandahålla begagnade

Täler från statens järnvägars linjer för järnvägen Ulricehamn—Jönköping.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 1,550,000 kronor, att utgå av lånemedel.

17:o) Skenfria vägkorsningar m. lii. Kungl. Majit har (punkt 20, sid.

48 och 49) föreslagit riksdagen att till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att anslag till ifrågavarande ändamål anvisas med av

Kungl. Majit äskat belopp.

Utskottet finner sig emellertid i detta sammanhang böra rikta uppmärksamheten

på att vid utförandet av skenfria vägkorsningar tillbörlig hänsyn

tages till siktförhållandena för landsvägstrafiken.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor, att utgå av lånemedel.

18:o) Om- och tillbyggnad av turiststationen i Riksgränsen. Kungl.

Majit har (punkt 21, sid. 49—52) föreslagit riksdagen alt till om- och tillbyggnad

av turiststationen i Riksgränsen för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Vid turiststationen i Riksgränsen, som några år efter nedläggandet år 1923

av Riksgränsens järnvägsstation genom staten järnvägars försorg inreddes i

en förut såsom arbetarbarack använd byggnad med plats för ett femtiotal

gäster, kan numera efter utförandet av en år 1933 av Kungl. Majit och riksdagen

beslutad örn- och tillbyggnad jämte en del smärre utvidgnings- och

förändringsarbeten i övrigt plats beredes för sammanlagt omkring 120 gäster.

Stationen förhyres av föreningen för skidlöpningens främjande i Sve
-

Utskottet.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

rige mot en årlig avgift, för närvarande bestämd till 6 procent av bruttointäkten,

dock minst 7,000 kronor för år.

Efter den år 1933 beslutade örn- och tillbyggnaden av turiststationen har

enligt vad järnvägsstyrelsen uppgivit turisttrafiken till Riksgränsen starkt

ökats och numera nått sådan utveckling, att stationens lokaler icke på långt

när förslå att tillgodose utrymmesbehovet. Järnvägsstyrelsen har därför

gjort framställning örn beviljande av medel till ytterligare om- och tillbyggnad

av stationen. Enligt ett inom styrelsen upprättat förslag skulle härigenom

plats beredas vid stationen för ytterligare omkring 100 gäster. Kostnaderna

för detta förslags genomförande hava beräknats till 200,000 kronor.

Föreningen har förklarat sig beredd att efter nu ifrågavarande om- och tillbyggnad

erlägga hyra efter samma grunder, som för närvarande tillämpas.

Det nuvarande minimibeloppet, 7,000 kronor, skulle härvid komma att höjas

med omkring 6,000 kronor.

Utskotta. Utskottet tillstyrker, att de föreslagna örn- och tillbyggnadsarbetena må

komma till utförande. Det hyresbelopp, som föreningen enligt förslaget

skulle hava att erlägga, torde få anses godtagligt med hänsyn till de indirekta

fördelar turiststationsrörelsen kan beräknas tillföra statens järnvägar i ökade

trafikintäkter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till om- och tillbyggnad av turiststationen

i Riksgränsen för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

19:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt

22, sid. 52 och 53) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1933—1936 anvisats anslag

med respektive 500,000 kronor, 1,000,000 kronor och 1,000,000 kronor.

Utskottet. Såsom av departementschefen framhållits hava ifrågavarande arbeten (automatisk

linjeblockering m. m.) stor betydelse såväl ur säkerhetssynpunkt

som över huvud för rationalisering av driftsförhållandena inom statsbanorna.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka deras bedrivande

i den ökade takt, som järnvägsstyrelsens av departementschefen förordade

förslag innebär.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

20:o) Telefonledningar och kabelarbcten. Under åberopande av den i

ärendet förebragta utredningen (sid. 53—55) och med tillstyrkande av Kungl.

Majrts förslag (punkt 23) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor, att utgå av lånemedel.

21 :o) Elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje

.södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle. Kungl. Maj:t har

(punkt 24, sid. 55—57) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banorna

Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

3,430,000 kronor.

Elektrifiering av ifrågavarande linjer beslöts av 1934 års riksdag. Enligt

den av järnvägsstyrelsen då framlagda finansieringsplanen skulle under budgetåren

1934—1937 erfordras 15,000,000 kronor, 7,000,000 kronor och

3,430,000 kronor, tillhopa 25,430,000 kronor.

För finansieringen skulle med beaktande av räntabiliteten av de olika företagen

tagas i anspråk följande belopp:

Laxå—Char- lottenberg

Södertälje

södra—Eskils- tuna med

bilinjer

Uppsala—

Gävle

Summa

Lånemedel att förräntas

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

med trafikinkomster

6,000,000

2,000,000

3,000,000

11,000,000

Andra medel ........

7,910,000

2,525,000

3,995,000

14,430,000

Summa kronor

13,910,000

4,525,000

6,995,000

25,430,000

I anslutning härtill hava anvisats dels för budgetåret 1934/1935 11,000,000

kronor att utgå av lånemedel under rubriken Statens affärsverksamhet,

.Statens järnvägar samt 4,000,000 kronor att utgå av lånemedel under rubriken

Fonden för förlag till statsverket, dels ock för innevarande budgetår

under förstnämnda rubrik 7,000,000 kronor att utgå av lånemedel, tillhopa

22,000,000 kronor. I fråga om sistnämnda anslag har Kungl. Maj:t i enlighet

med riksdagens beslut föreskrivit, att å anslaget utbetalade medel skola

i statens järnvägars räkenskaper redovisas å kontot lånekapital och under

rubriken lånekapital att finansieras med andra medel än trafikinkomster.

Nu äskas för fullbordande av ifrågavarande elektrifieringsföretag anvisande

av återstoden, 3,430,000 kronor, av det beräknade kostnadsbeloppet.

Departementschefen har med avseende å sättet för beredande av detta medelsbelopp

anfört följande.

»Järnvägsstyrelsen har ansett, att anslag för ändamålet borde utgå av medel,

för vilka statens järnvägar icke skulle vara förräntningspliktiga. I an
-

Uts kottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

slutning till vad som beslutades i fråga om det för innevarande budetår anvisade

anslaget och på sätt chefen för finansdepartementet föreslagit, bör

dock anslaget för nästa budgetår på vanligt sätt upptagas bland kapitalökningsanslagen

till statens järnvägar samt utgå av lånemedel men å anslaget

uttagna medel i statens järnvägars räkenskaper redovisas under rubriken

lånekapital att finansieras med andra medel än trafikinkomster. A detta

konto finnes bokförd, bland annat, återstoden av det belopp å 140 miljoner

kronor, som enligt av Kungl. Maj:t den 5 juli 1929, i anslutning till i riksdagens

skrivelse nr 287 samma år gjorda uttalanden, meddelade bestämmelser

skulle uppföras å sådant konto.»

Utskottet. utskottet tillstyrker, att det för fullbordande av ifrågavarande elektrifieringsföretag

planenligt erforderliga anslagsbeloppet, 3,430,000 kronor, nu anvisas.

Utskottet, som jämväl ansluter sig till departementschefens förslag

örn sättet för finansieringen av detta anslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg,

Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och

Uppsala—Gävle för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 3,430,000 kronor, att utgå av lånemedel.

22:o) Elektrifiering av banan Tomteboda—Värtan m. fl. Kungl. Majit

har (punkt 25, sid. 57—73) föreslagit riksdagen dels till elektrifiering av banan

Tomteboda—Värtan m. fl. linjer m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 2,400,000 kronor; dels ock medgiva, att för

enahanda ändamål av uppkommande besparingar å det i riksstaten för budgetåret

1933/1934 upptagna anslaget till elektrifiering av banan Järna—

Norrköping—Malmö m. fl. linjer och de i riksstaten för innevarande budgetår

upptagna anslagen till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—

Ånge och örebro—Krylbo samt till elektrifiering av banorna Göteborg—

Malmö och Ängelholm—Hälsingborg må tagas i anspråk ett belopp av högst

4.500.000 kronor.

Kostnaderna för nu ifrågasatta elektrifieringsarbeten hava beräknats till

sammanlagt 6,600,000 kronor, varav belöpa på sträckan Tomteboda—Värtan

2.440.000 kronor, på linjen örebro—Svartå 2,020,000 kronor, på linjen Skövde

—Karlsborg 1,545,000 kronor och på linjen Skebokvarn—Stålboga 595,000

kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till de kostnader, som belöpa på av

militära skäl ifrågasatta anskaffningar och åtgärder.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

I fråga örn förändringen av årskostnaderna å förevarande linjer har järnvägsstyrelsen

till en början beträffande sträckan Tomteboda—Värtan beräknat,

att tillkommande kostnader för räntor, avsättning till förnyelsefond och

underhåll, tillhopa 170,000 kronor, skulle bliva uppvägda av besparingar i

driftkostnader till samma belopp. Härvid har styrelsen liksom beträffande

övriga linjer räknat med ränta å anläggningskapitalet efter 4 procent för år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

Å linjen Örebro—Svartå har styrelsen ansett sig kunna räkna med en besparing

i årliga kostnader, som med 14,300 kronor skulle överstiga beräknade

nya utgifter. Linjerna Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga skulle

däremot komma att utvisa en ökad årskostnad av respektive 8,700 och 7,000

kronor. Sistnämnda båda belopp har styrelsen ansett kunna förväntas bliva

kompenserade genom de med den elektriska driftformen alltid förenade fördelarna,

bland annat genom ökad persontrafik.

Beträffande linjerna Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga föreligga

alltså icke de ekonomiska förutsättningar, som vid tidigare elektrifieringsföretag

ansetts motivera arbetenas utförande i vanlig ordning utan särskild

hänsyn till läget på arbetsmarknaden. Beaktas må härvidlag även, att

kalkylerna bygga på bland annat en räntefot av 4 procent för år, medan vid

tidigare elektrifieringar räntefoten upptagits till 4.5 procent. Då det synes

uppenbart, att betydande olägenheter äro förbundna med bibehållande av

ångdrift å ifrågavarande linjer, torde emellertid berörda förhållanden, ekonomiskt

sett av jämförelsevis ringa betydelse, icke böra verka hindrande för

arbetenas genomförande. Det må i detta sammanhang jämväl beaktas, att alla

ifrågavarande arbeten kunna finansieras på så sätt, att besparingar å förut

beviljade anslag till elektrifiering av Malmölinjerna, Ångelinjerna och Västkustbanan

å tillhopa 4.500,000 kronor skulle i första hand tagas i anspråk,

medan nya kapitalökningsmedel å endast 2,100.000 kronor eller mindre än

det enbart för sträckan Tomteboda—Värtan erforderliga beloppet, skulle behöva

anvisas för ändamålet. Detta innebär, att medel, vilka beräknats bliva

förräntade redan av nyssnämnda tre elektrifieringsföretag — i vissa fall skulle

enligt kalkylerna utöver förräntning erhållas ett betydande överskott — skulle

disponeras för ifrågavarande ekonomiskt sett svagare motiverade företag.

Därest, såom jag i tidigare sammanhang ifrågasatt, elektrifieringarna av skilda

statsbanelinjer betraktas icke såsom skilda företag utan såsom i ekonomiskt

hänseende med varandra sammanhängande arbeten — ett betraktelsesätt

som i förevarande fall må kunna anses särskilt motiverat med hänsyn till

det omedelbara sambandet med förut elektrifierade banor — synes det genom

nämnda besparingar förbättrade ekonomiska resultatet av tidigare elektrifieringar

böra kunna räknas nu ifrågasatta arbeten till godo, åtminstone i

så måtto, att de svagare förutsättningarna för förräntning beträffande vissa

av arbetena icke i och för sig skola anses utgöra hinder för elektrifieringarnas

utförande.

Med avseende å vad chefen för generalstaben anfört vill jag, i anslutning

till järnvägsstyrelsens yttrande, för min del uttala den uppfattningen, att de

framförda yrkandena om åtgärder av militär natur lämpligen böra komma

under bedömande i sammanhang med de övriga likartade spörsmål, som hänskjutits

till gemensam utredning av chefen för generalstaben och järnvägsstyrelsen.

I varje fall synas nu ifrågavarande elektrifieringsarbeten icke vara

av den storleksordning, att berörda yrkanden, som i huvudsak äro av principiell

natur och avse banelektrifieringen överhuvud taget, böra hindra ett

genomförande av desamma.

För min del vill jag med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört och vad

här framhållits tillstyrka, att elektrifiering av banorna Tomteboda—Värtan,

örebro—Svartå, Skebokvarn—Stålboga och Skövde—Karlsborg nu utföres

och alt härför dels disponeras förenämnda besparingar a förut beviljade elektrifieringsanslag,

tillhopa 4,500,000 kronor, och (leds för nästa budgetår anvisas

därutöver erforderliga medel, 2,100,000 kronor.

I förevarande sammanhang har järnvägsstyrelsen jämväl äskat ett belopp

av 300,000 kronor för viss utvidgning av Tomteboda rangerbangård, som be
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 9. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9,

tingats av den stigande trafikrörelsen och som enligt styrelsen helst borde utföras

samtidigt med elektrifiering av bangården. Häremot har jag icke funnit

anledning till erinran. På sätt järnvägsstyrelsen föreslagit torde beloppet

böra inräknas i nu förevarande anslag, vilket alltså skulle komma att uppgå

till 2,400,000 kronor.

Utskottet. Att beslut ej tidigare fattats örn elektrifiering av ifrågavarande delsträckor,

vilka samtliga ansluta till elektrifierade huvudlinjer, har i huvudsak föranletts

av tekniska skäl. För sträckan Tomteboda—Värtan hava vissa tillämnade

ombyggnadsarbeten å Tomteboda rangerbangård stått hindrande i vägen.

Dessa ombyggnadsarbeten, vars snara genomförande numera anses påkallat

på grund av trafikens tillväxt, skulle emellertid nu företagas i samband

med elektrifieringen. Vad de övriga bansträckorna beträffar har deras

svaga banöverbyggnad utgjort hinder för användning av statens järnvägars

elektriska standardlok, typ D. Numera har emellertid tillkommit en ny elektrisk

loktyp Ud med mindre axeltryck, vilken kan framföras även över svagare

linjer.

Med hänsyn särskilt till fördelarna av ett enhetligt driftsystem vill utskottet

tillstyrka förslaget om järnvägselektrifieringens utsträckning jämväl till

ifrågavarande delsträckor Tomteboda—Värtan, örebro—Svartå, Skövde—

Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga. Av kostnaderna för elektrifieringen

(6,900,000 kronor inräknat 300,000 kronor för ombyggnaden av Tomteboda

rangerbangård) kan 4,500,000 kronor bestridas av besparingar å tidigare

elektrifieringsföretag.

Vad angår frågan om särskilda åtgärder för upprätthållande av statens

järnvägars trafikförmåga under krig vill utskottet erinra att nämnda .spörsmål

för närvarande utredes av generalstaben och järnvägsstyrelsen.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må

a) till elektrifiering av banan Tomteboda—Värtan m. fl.

linjer m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 2,400,000 kronor, att utgå av lånemedel;

b) medgiva, att för enahanda ändamål av uppkommande

besparingar å det i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna

anslaget till elektrifiering av banan Järna—Norrköping

—Malmö m. fl. linjer och de i riksstaten för innevarande budgetår

upptagna anslagen till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge

och örebro—Krylbo samt till elektrifiering

av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg

må tagas i anspråk ett belopp av högst 4,500,000

kronor.

23:o) Motioner örn fortsatt järnvägselektrifiering m. m. över följande

motioner, nämligen

dels, angående elektrifiering av den s. k. Bohusbanan, motionerna I: 9 av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

herr Lindhagen, I: 39 av herr Sanne m. fl., I: 64 av herrar Theodor Nilsson

och Sigfrid Hansson, II: 128 av herr Osberg m. fl. och II: 208 av herr Karlsson

i Munkedal m. fl.;

dels, angående fortsatt elektrifiering av statsbanorna särskilt i Norrland,

motionerna I: 182 av herr Frändén m. fl. och II: 404 av herr Hage m. fl.;

dels ock, angående anläggning av en enklare järnväg i Piteå älvdal, motionerna

I: 183 av herr Asplund m. fl. och II: 530 av herr Johansson i Tväråselet

m. fl.;

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

24:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 74) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

25 :o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Maj:t har

(punkt 27, sid. 75 och 76) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan

Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor.

Till inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare hava hittills anvisats tillhopa

60,850.000 kronor. Alltsedan år 1930 har riksdagen — i enlighet med

ett av riksdagen sagda år i ämnet gjort uttalande — för ändamålet anvisat

årliga anslag av 4,000,000 kronor. Med årliga anslag av denna storlek beräknades

järnvägsanläggningen bliva avslutad under budgetåret 1937/1938.

I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen ansett sig böra hemställa örn anvisande

jämväl för budgetåret 1936/1937 av ett anslag av 4,000,000 kronor

till fortsättande av arbetena å banan.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Inlandsbanan beräknas numera bliva i hela sin sträckning öppnad för

allmän trafik i slutet av år 1937. Utöver det anslag av 4 miljoner kronor,

som järnvägsstyrelsen nu äskat, skulle enligt vad jag inhämtat för banans

färdigställande erfordras ett anslag å en miljon kronor, vilket stvrelsen avsett

att begära för budgetåret 1937/1938.

Det för nästa budgetår erforderliga anslaget, vilket enligt vad chefen för

finansdepartementet föreslagit i likhet med senare års anslag skulle utgå av

andra statsinkomster än lånemedel, torde emellertid lämpligen icke böra upptagas

till högre belopp än som är behövligt för banans färdigställande inom

beräknad tid. Efter att hava inhämtat upplysningar härutinnan från järnvägsstyrelsen

anser jag mig kunna föreslå, att anslaget för nästa budgetår

begränsas till 3,500,000 kronor. Den minskning av anslaget med 500,000

kronor, som sålunda kan ske, avser till ett belopp av 300,000 kronor likvider

för materialanskaffningar och dylikt samt i övrigt en förskjutning av vissa ar
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

beten, motsvarande omkring 17,000 dagsverken. I sistnämnda avseende

skulle alltså överflyttningen av nämnda belopp till budgetåret 1937/1938

innebära en i och för sig önskvärd jämnare avveckling av arbetet vid banbygget.

Utskottet. Av den cirka 510 km långa banan Volgsjön (intill Vilhelmina)1—Gällivare

återstå för närvarande, enligt vad utskottet inhämtat, allenast 42 km att

rälslägga (16 km söder om och 26 km norr om Kåbdalis å bansträckan Arvidsjaur—Jokkmokk).

Hela banan beräknas kunna öppnas för trafik under

år 1937. Utöver nu äskade belopp av 3,500,000 kronor skulle då 1,500,000

kronor återstå att anvisa å en följande riksstat.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande belopp, 3,500,000 kronor, nu beviljas

för fortsättningen av inlandsbanebygget. Likaså tillstyrker utskottet,

att beloppet — i likhet med vad tidigare ägt rum — anvisas att utgå av andra

statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjön och

Gällivare för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

26:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 77) föreslagit

riksdagen att till elektriska lokomotiv för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.

Vid uppgörande av kalkylerna för de elektrifierade och under elektrifiering

varande statsbanelinjerna beräknades antalet behövliga elektriska lokomotiv

med utgående från en för den elektriska driftsformen tillrättalagd tågplan,

vilken i avseende på antalet tågkilometer på respektive bansträckor

gjordes något rymligare — 10 å 15 procent — än den förutvarande ångtidtabellen.

Erforderliga medel för de enligt denna beräkning behövliga lokomotiven

hava inräknats i anläggningsanslagen.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1936/1937 har järnvägsstyrelsen

meddelat, att det visat sig av behovet påkallat att genom inläggande av ett

antal nya tåg än ytterligare något utbygga tågplanen i och för animerande

av trafikfrekvensen och för mötande av efter hand nyuppträdande trafikbehov.

Detta förhållande hade, anför styrelsen, helt naturligt i sin ordning

påverkat lokomotivbeståndet därhän, att det antal, varmed man från början

räknat och som i enlighet därmed anskaffats, komme att bliva knappt. En

hovsam beräkning av den förutsebara bristen på lokomotiv stannade vid ett

antal av 9, betingande en anskaffningskostnad av i runt tal 1,650,000 kronor.

Dessa lokomotiv bleve behövliga under senare delen av år 1936 och

i början av år 1937. Då förvärvet av dessa lokomotiv avsåge tillfredsställandet

av ett rent nytillträdande behov, borde anskaffningskostnaderna bestridas

med kapitalökningsmedel.

1 Östersund—Volgsjön 236 km.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till elektriska lokomotiv för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

27:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 77—79)

föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,450,000 kronor.

Enligt tidigare för åren 1935—1939 uppgjorda plan för anskaffning av

person- och resgodsvagnar skulle årligen anvisas 1,500,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har emellertid funnit en utökning av den i flerårsplanen

förutsedda vagnanskaffningen vara ett trängande behov. För persontrafikens

behöriga avveckling kräves under nästkommande budgetår enligt nu

verkställda utredningar anskaffning av ytterligare ett 50-tal vagnar, avsedda

för fjärrtrafik. Kostnaden härför beräknas till 2,900,000 kronor. Fördelningen

å olika vagntyper har preliminärt beräknats bliva ungefär följande.

2 restaurangvagnar .................... kronor 210,000

1 sovvagn ............................ » 100,000

6 sittvagnar, 2 och 3 klass .............. » 480,000

23 » 3 klass .................. » 1,610,000

20 resgodsvagnar ...................... » 500,000

Summa kronor 2,900,000.

Enligt förenämnda flerårsplan skulle, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit,

hälften av anskaffningskostnaden bestridas med medel från anslag

å riksstaten och hälften med förnyelsefondsmedel. Då nu förordad utökning

av anskaffningsprogrammet medförde utgifter, som i högre grad än tidigare

utgifter vore av kapitalöknings natur, funne styrelsen lämpligt, att förnyelsefondens

bidrag till förevarande anskaffning begränsades till ungefär en

tredjedel av totalkostnaden eller i runt tal 1,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Järnvägsstyrelsens förslag till finansiering av ifrågavarande vagnanskaffning

innebär en viss avvikelse från den praxis, som i förenämnda flerårsplan

avsetts att följas och som legat till grund för uppdelningen av de under löpande

budgetår respektive kalenderåret 1935 erforderliga medlen mellan förnyelsefonden

och riksstaten. Medan enligt denna praxis endast hälften av

erforderliga medel ansetts böra bestridas med kapitalökningsmedel, föreslår

styrelsen nu att för nästa budgetår inemot två tredjedelar skulle anvisas å

riksstaten.

I avvaktan på resultatet av åt riksräkenskapsverket anförtrodd utredning

örn användningen av affärsverkens förnyelsefonder synes det mig mindre

lämpligt att frångå den enligt flerårsplanen förutsatta fördelningen av anskaffningskostnaden

på förnyelsefonden och riksstaten.

.lag vill därför förorda, att kostnaden för ifrågavarande anskaffning, mot

UtsJcottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

vilken i och för sig icke synes vara något att erinra, till lika delar bestrides

med förnyelsefondsmedel respektive kapitalökningsmedel.

Då totalkostnaden beräknats till 2,900,000 kronor, skulle alltså här äskas

ett belopp av 1,450,000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 1,450,000

kronor, att utgå av lånemedel.

28:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 30, sid. 79—81) föreslagit

riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Utskottet. En viss nyanskaffning av postvagnar sker årligen efter hand i samband

med slopningen av äldre dylika vagnar. Kostnaderna för nämnda anskaffning

bestridas emellertid från förnyelsemedel. Med förevarande kapitalökningsanslag

å 500,000 kronor skulle beredas medel för inköp av 8 nya

postvagnar, som erfordras för att tillgodose det ökade vagnbehovet.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

29:o) Automobiltrafik. Kungl. Majit har (punkt 31, sid. 81—85) föreslagit

riksdagen att till anläggningar och förlag för automobiltrafik för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits i 1935 års statsverksproposition (utgifter för

kapitalökning, bil. 3, punkt 33) framställda förslag anvisade riksdagen för

innevarande budgetår till anläggningar och förlag för automobiltrafik ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Ett av de från trafikekonomisk synpunkt viktigaste syftemålen vid samordnandet

av landsvägs- och järnvägstrafiken, nämligen att undvika onödig

dubblering av trafiken, har hittills kunnat tillgodoses huvudsakligen inom

den vittgrenade linjetrafiken inom Kullabygden i nordvästra Skåne. Genom

att i de fall, då samma sträcka förut trafikerats av flera linjer vid samma

tider, med bibehållande av de i tidtabellen upptagna turerna indraga överflödiga

omnibusar har vunnits, att dessa i stället kunnat användas för utökning

av antalet turer. Dessutom har även på annat sätt antalet turer kunnat

ökas, den trafikerande allmänheten till nytta. Härvidlag må ock framhållas

den möjlighet till rationalisering av driften, som öppnas genom att

tåglägenhet i vissa fall kan utbytas mot omnibustur eller omvänt, vilket i viss

utsträckning genomförts å sträckan Kungsbacka—Göteborg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

Med avseende å befordringsavgifterna hava, med hänsyn till dessas på

grund av konkurrensen redan förut låga nivå, några större förbättringar icke

kunnat erbjudas. Genom enhetliga biljettpriser, offentliggjorda på lämpligt

sätt, och genomgående prisberäkning på förut skilda linjer hava dock vissa

fördelar kunnat beredas trafikanterna liksom genom billiga bad- och skolresebiljetter.

I viss utsträckning har åt biljetter givits alternativ giltighet

till tåg eller omnibus.

Slutligen må nämnas, att paketgodstrafiken å omnibuslinjerna genom

olika åtgärder underlättats och att den å vissa linjer planeras bliva utökad

till styckegodstrafik i full utsträckning.

Järnvägsstyrelsen äskar nu nytt anslag till ifrågavarande ändamål med 2

miljoner kronor, eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.

På de skäl, jag anförde vid mitt tillstyrkande av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget, och då redan de hittills samlade erfarenheterna

från de förvärvade trafikföretagen synas giva stöd för lämpligheten av att

fortsätta på den inslagna vägen, tillstyrker jag bifall till järnvägsstyrelsens

framställning.

Med förevarande anslag avses att öppna möjlighet för statens järnvägar

att förvärva statsbanorna berörande automobilföretag, som bedriva en av de

lokala trafikbehoven ej betingad konkurrens. Av 1935 års riksdag framhölls

vikten av att vid de ifrågasatta förvärven sorgfälligt prövades såväl begärd

gottgörelse som den allmänna nyttan av sammanslagningen med beaktande

särskilt av den båtnad för den trafikerande allmänheten och för trafikens

framtidsutveckling som sammanslagningen kunde beräknas medföra.

Under erinran härom får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statens vattenfallsverk.

30:o) Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Kungl. Majit har

(punkt 32, sid. 90 och 91) föreslagit riksdagen att till ny tilloppskanal till

Trollhätte kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Utförandet av ifrågavarande tilloppskanal beslöts av 1934 års riksdag. Enligt

då framlagda kostnadsberäkningar skulle kanalanläggningen draga en

kostnad av 2.5 miljoner kronor. Härav hava hittills anvisats tillhopa 1.3 miljoner

kronor. Med den nya kanalen avses att minska fallförlusten i tilloppet

till kraftstationen. Gagnet härav uppskattades till 130,000 kronor årligen.

I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har vattenfallsstyrelsen

föreslagit viss utökning av de av riksdagen beslutade arbetena i syfte att

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ytterligare minska fallförlusten vid kraftstationen. Styrelsen har härom anfört

följande:

Sedan Västerbygdens vattendomstol den 5 november 1934 meddelat vattenfallsstyrelsen

tillstånd till arbetenas utförande, hava dessa blivit igångsatta.

Genom fortsatta detaljutredningar har utrönts, att en sådan modifikation bör

komma till utförande, att fallhöj dsvinsten vid den nuvarande kraftstationen

ökas med 62 centimeter i stället för med förut avsedda 50 centimeter. Merkostnaden

härför belöper sig till 300,000 kronor eller 12 procent av förut angivna

totalkostnad, under det att fallhöjdsökningen blir 24 procent. I den kalkyl,

som framlades vid äskandet av anslag för ifrågavarande tilloppskanal,

visades, att förräntning kunde erhållas av den beräknade kostnaden redan

genom fallhöjdsvinsten vid nuvarande kraftstation. Den största fördelen med

arbetenas utförande på föreslaget sätt utgör emellertid möjligheten att på

lämpligt sätt och med låg kostnad företaga utbyggnad av ytterligare vattenkraft

i Trollhättan efter genomförandet av Vänerns reglering. Genom den

angivna modifieringen av utförandet, medförande ökad fallhöjdsvinst, kommer

den nya kanalen bättre än man tidigare tänkt sig att förräntas genom

den ökade kraftproduktionen vid nuvarande anläggning.

Utskottet. Den av vattenfallsstyrelsen föreslagna utökningen av ifrågavarande arbeten,

vilken avser en till 300,000 kronor kostnadsberäknad förlängning av den

nya tilloppskanalen för dess anknytning till den nuvarande kanalen vid en

lämpligare punkt än den hittills tänkta, finner sig utskottet böra tillstyrka.

Medel för arbetenas fortsättande torde böra anvisas med av Kungl. Majit

äskat belopp, 800,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

31 :o) Rcnsningsarbetcn i Göta älv för huvudreglering av Vänern. Kungl.

Maj:t har (punkt 33, sid. 91 och 92) föreslagit riksdagen att till rensningsarbeten

i Göta älv för huvudreglering av Vänern för budgetåret 1936/1937

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Till ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av 2,400,000

kronor, har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

500,000 kronor. I anslutning till den för förra årets riksdag famlagda finansieringsplanen

äskas nu för arbetenas fortsättande ett belopp av likaledes

500,000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande att medel för arbetenas fortsättande anvisas med av

Kungl. Majit äskat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering

av Vänern för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

32 :o) Kanal genom Huvudnäsön. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid. 92—94)

föreslagit riksdagen att till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör den föreslagna uppsprängningen

av kanal genom Huvudnäsön ett led i de tekniska anordningar,

som enligt vattenfallsstyrelsen måste vara fullbordade, innan den inom några

år aktuella huvudregleringen av Vänern kan tagas i bruk. Till övriga hihörande

företag hava statsmakterna redan tagit ståndpunkt och beviljat anslag,

senast till påbörjande av de under nästföregående punkt omförmälda

rensningarbetena i Göta älv. Sedan sistnämnda arbeten och ifrågavarande

kanalarbete slutförts, skulle de tekniska förutsättningarna för själva huvudregleringen

vara uppfyllda.

Kanalen genom Huvudnäsön, vars anläggning i likhet med nyssnämnda

rensningsarbeten äger direkt samband med tillkomsten av nämnda huvudreglering,

skulle emellertid även bliva till omedelbar nytta. Genom den höjning

av vattenståndet framför Vargöns krafstation, som därmed skulle vinnas,

skulle nämligen möjliggöras en ökning av kraftproduktionen vid Vargön med

30 miljoner kilowattimmar i genomsnitt för år för en självkostnad av omkring

0.2 öre per kilowattimme.

I vad avser företagets samband med huvudregleringen av Vänern innebär

vattenfallsstyrelsens förslag alltså ett fullföljande av de planerade åtgärderna

för nyttiggörande av nämnda reglering. På grund härav vill jag, i anslutning

till det vid 1935 års riksdag fattade beslutet om utförande av förenämnda

rensningsarbeten i Göta älv, tillstyrka anslag till ifrågavarande kanalarbete.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Under erinran att utskottet.

kostnaderna för kanalarbetet, 1,200,000 kronor, äro avsedda att fördelas på

två budgetår samt att första hälften härav, 600,000 kronor, nu bör anvisas,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till kanal genom Huvudnäsön för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

33:o) Driftcliefsbostad m. m. vid ångkraftstationen i Västerås. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid. 95—97), som förutom uppförande

av en driftchefsbostad vid ångkraftstationen i Västerås för en kostnad

av 40,000 kronor avser inköp av ett tomtområde för utvidgning av utrymmena

för ångkraftverkets kollager, hemställer utskottet,

att riksdagen må till driftchefsbostad m. m. vid ångkraftstationen

i Västerås för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor, att utgå av lånemedel.

34:o) Ersättning till Lanforscns kraftaktiebolag flir garanterad dygnsrcglcring

i Dalälven. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36,

sid. 97 och 98), som avser fullgörande av ett av 1929 års riksdag (riksdagens

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

skrivelse nr 101) godkänt avtal mellan vattenfallsstyrelsen och Lanforsens

kraftaktiebolag angående rätt till dämning vid Älvkarleby kraftstation samt

reglering av avrinningen från Lanfjärden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning till Lanforsens kraftaktiebolag

för garanterad dggnsreglering i Dalälven för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 325,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

35:o) En andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation. Kungl. Majit har

(punkt 37, sid. 98—101) föreslagit riksdagen att till en andra avloppstunnel

vid Porjus kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Det av 1932 års riksdag till en andra avloppstunnel vid Porjus kraftstation

anvisade begynnelseanslaget av 150,000 kronor torde, ehuru någon motivering

icke lämnades i riksdagens skrivelse (nr 379), hava närmast åsyftat att

bereda arbetstillfällen för den i Porjus befintliga arbetarstammen. Av skäl,

som i det föregående berörts, har emellertid tunnelarbetet uppskjutits och

först på senaste tiden påbörjats genom utförande av förberedande åtgärder.

Numera föreligga sådana förutsättningar för företaget, att dess utförande

kan anses även ekonomiskt berättigat. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, sammanhänger detta ändrade förhållande med de möjligheter till

användning av pörjuskraft i landets sydligare delar, som öppnas vid fullbordandet

av stamlinjen Porjus—Västerås. Vattenfallsstyrelsen har också

framhållit, att framdeles i Norrland uppkommande behov av ökad vattenkraft

efter färdigställandet av den andra avloppstunneln kan tillgodoses genom

successivt insättande av nya maskinaggregat och eventuellt påbyggnad

av dammen i Suorva, utan att det tillgängliga kraftöverskottet, som kan

komma till omedelbar användning inom övriga delar av landet, behöver

reserveras för sådant behov.

Vattenfallsstyrelsen har förutsatt, att arbetet skulle utföras i jämn takt under

loppet av fyra år. Kostnaderna för företaget hava numera beräknats

till 1,400,000 kronor eller 200,000 kronor mindre än de år 1931 uppgivna.

För bedrivande av arbetena intill utgången av nästa budgetår har styrelsen

beräknat ett belopp, utöver redan anvisat anslag, av 200,000 kronor vara

erforderligt. Sammanlagt skulle vid bifall härtill stå till styrelsens förfogande

ett belopp av 350,000 kronor, motsvarande en fjärdedel av totalkostnaden.

Med hänsyn till det anförda vill jag tillstyrka, att anslag till fortsättande

av ifrågavarande tunnel upptages i riksstatsförslaget för nästa budgetår med

av vattenfallsstyrelsen äskat belopp, 200,000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till en andra avloppstunnel vid Porjus

kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

36:o) Kraftstation vid Stadsforsen. Kungl. Majit har (punkt 38, sid.

102—104) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000

kronor.

Med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,

bil. 3, punkt 41) framställda förslag anvisade 1935 års riksdag till

förberedande arbeten för anläggning av kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Utbyggnaden av Stadsforsen avser två maskinaggregat, vartdera motsvarande

150 kubikmeter vatten per sekund. Planläggningen göres så, att framdeles

ett tredje aggregat av samma storlek som de två första skall kunna

tillfogas.

Fallhöjden är 23.5 meter. Maskineffekten i den första utbyggnaden blir

56,000 kilowatt och den uttagna energimängden under ett normalår omkring

400 milj. kilowattimmar. När en gång det tredje aggregatet är installerat

och den nedanför liggande österåsforsen jämväl blir utbyggd till samma

.storlek som Stadsforsen, blir den sammanlagda effekten omkring 160,000

kilowatt och den totala, genererade årliga energimängden 1.2 miljard kilowattimmar.

Anläggningskostnaden, som preliminärt beräknats till 15 miljoner kronor

eller omkring 270 kronor per installerad kilowatt, fördelar sig på följande

huvudgrupper:

Kronor.

Dammbyggnad .......................................... 4,400,000

Intag och tilloppskanal.................................... 1,200,000

Maskinstation ............................................ 2,400,000

Avlopp .................................................. 300,000

Vägar och transportanordningar............................ 130,000

Permanenta och provisoriska husbyggnader.................. 450,000

Kraft under byggnadstiden, markskador och domstolskostnader 420,000

Maskinell utrustning ...................................... 4,000,000

Administration och oförutsett .............................. 1,700,000

Summa kronor 15,000,000.

Det anslag å 300,000 kronor, som vid 1935 års riksdag beviljades till Stadsforsens

utbyggnad, avsåg allenast att möjliggöra vissa förberedande arbeten

såsom anläggning av tillfartsväg till byggnadsplatsen, bostäders uppförande

m. m.

Då det gäller att tillgodose den närmaste framtidens ökade behov på kraft

inom statens vattenfallsverks vidsträckta distributionsområden har man visserligen

att räkna med de ökade möjligheter för överförande av överskottskraft

söderut, som tillkomsten av stamlinjen Porjus—Västerås medför, samt

också det krafttillskott, som Vänerns reglering kan lämna. På sätt redan

vid 1935 års riksdag förutsattes böra dock därjämte arbetena å kraftverks
-

UtsIcotUt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

byggnaden vid Stadsforsen påbörjas såsom ett närmast följande led i ett

planenligt utbyggnadsprogram. Här äskade belopp, 2,500,000 kronor —

eller en sjättedel av totalkostnaden —- utgör allenast ett begynnelseanslag,

främst för igångsättning av de tidsödande arbetena med dammen och själva

grunden för kraftstationsbyggnaden. Därest ej under mellantiden behov av

forcering uppkommer, skulle ej utbyggnaden ske fortare än att anläggningen

tidigast bleve färdig under år 1940.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

37:o) Ett andra maskinaggregat vid Sillre kraftstation. Kungl. Majit

har (punkt 39, sid. 105 och 106), föreslagit riksdagen att till ett andra maskinaggregat

vid Sillre kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor.

Uuslcottet. Ifrågavarande kraftstation är anlagd vid Sillreåns utlopp ur Oxsjön i Indalsälven,

vid vars strand en fallhöjd på inemot 200 meter under sällsynt

goda magasineringsmöjligheter uttages. Stationen har egenskap av reservanläggning,

vars värde ytterligare förstärkts genom att överskottskraft användes

för uppumpning av vatten från älven för återfyllning av Oxsjön.

Genom stationens utbyggnad med ytterligare ett aggregat för 8,000 kilowatt,

anordnat med såväl turbin som pump, samt viss förbättring i övrigt av maskineriet

skulle stationens effekt samt därmed också dess betydelse som reservstation

avsevärt förstärkas. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits i detta

avseende framställda förslag, som innebär att, förutom nu äskade begynnelseanslag

å 450,000 kronor, ytterligare 250,000 kronor anvisas å en kommande

riksstat.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till ett andra maskinaggregat vid Sillre

kraftstation för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor, att utgå av lånemedel.

38:o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. Kungl. Majit har (punkt

40, sid. 106—109) föreslagit riksdagen att till stamlinjesystem Porjus—Västerås

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

4,300,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,

bil. 3, punkt 42) framställda förslag anvisade 1935 års riksdag till

stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. ett reservationsanslag för innevarande

budgetår av 3,000,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

Genom ifrågavarande enhetligt byggda, cirka 105 mil långa standin jeledning

mellan kraftverket vid Porjus och vattenfallsstyrelsens stora ångkraftcentral

i Västerås — där nuvarande huvudledningar Trollhättan—Motala—

Älvkarleby sammanlöpa — skulle — såsom 1935 års riksdag framhöll — förverkligas

den sedan lång tid tillbaka föreliggande tanken på en sammanknytning

av statens vattenfallsverks tre distributionsområden, nämligen Porjusoch

Norrforsområdena samt det mellansvenska centralblocket. Inom det mellersta

Norrland omslutande Norrforsområdet är den tillgängliga kraften redan

fullständigt tagen i anspråk. Vid Porjus finnes däremot alltjämt ett betydande

kraftöverskott, för vilket — enligt vad utredningar visa — avsättning med

all sannolikhet måste tillsvidare sökas söderut, i första hand inom Norrforsområdet

men också inom mellansvenska centralblocket för utjämning av den

tidvis knappa krafttillgången därstädes.

Under erinran att ifrågavarande stamlinjeanläggning är avsedd att bliva

färdigställd till hösten 1937 får utskottet tillstyrka alt utöver det vid 1935 års

riksdag beviljade anslaget å 3,000,000 kronor nu ytterligare anvisas äskade

4,300,000 kronor. För täckandet av de beräknade totalkostnaderna, i runt

tal 11,000,000 kronor, skulle då ytterligare cirka 3,700,000 kronor behöva

anvisas av 1937 års riksdag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till stamlinjesystem Porjus—Västerås

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 4,300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

39:o) Distributionsanläggningar m. m. Kungl. Majit har (punkt 41, sid.

110—112) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren 1931—

1933 3,300,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 2,800,000 kronor, för budgetåret

1934/1935 2,000,000 kronor samt för budgetåret 1935/1936 3,400,000

kronor.

Det nu äskade anslagsbeloppet, 6,000,000 kronor, fördelar sig enligt en

av vattenfallsstyrelsen framlagd beräkning på följande poster:

Kronor.

Ställverket i Älvkarleby, utvidgning .......................... 50,000

Transformatoranläggningen i Sillre, utvidgning ................ 100,000

Ny linje Trollhättan—Göteborg för 132,000 volt, inklusive utledningar

i Trollhättan och Göteborg:

Totalkostnad .................................. 900,000

Avgår redan beviljat anslag för budgetåret 1935/1936 500,000 400,000

Stamlinjestationerna i Trollhättan och Göteborg, utvidgning .... 725,000

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Kronor.

Stamlinjestationen i Ånge:

Totalkostnad .................................. 500,000

Avgår redan beviljat anslag för budgetåret 1935/1936 200,000 300,000

Stamlinjestationerna i Ockelbo och Ljusdal, utvidgning och komplettering

.............................................. 280,000

Ny sekundärstation vid Häggvik ............................ 800,000

Flyttbara reservtransformatorer för de elektrifierade järnvägarna

i mellersta Sverige ...................................... 250,000

Ny primärlinje Mellansel—Örnsköldsvik för 132,000 volt ...... 250,000

Ny sekundärstation vid Örnsköldsvik ........................ 300,000

Ny sekundärstation vid Älvsbyn (Laver) .................... 160,000

Förefintliga sekundärstationer, utvidgning och ombyggnad ...... 700,000

Bygdeanläggningar:

vid Trollhätte kraftverk .................................. 500,000

» Älvkarleby kraftverk ................................ 605,000

» Motala kraftverk .................................... 105,000

» Norrländska kraftverken ............................ 90.000

Diverse anläggningar och oförutsett ............ 385,000

Summa kronor 6,000,000

Såsom av departementschefen framhållits innebär ifrågavarande belopp,

6,000,000 kronor, en betydande höjning i förhållande till tidigare, ökningen

har emellertid främst sin orsak i järnvägselektrifieringarna och bör alltså åtminstone

delvis kunna betraktas som tillfällig. För bygdeanläggningar erfordras

emellertid också ett ovanligt högt belopp. Detta är beroende på det

i och för sig glädjande förhållandet, att konsumtionen av elektrisk kraft

på senare tid rätt avsevärt stegrats, men också, enligt vad vattenfallsstyrelsen

påvisat, på de stegrade anspråken i fråga örn avbrottsfri drift, vilket nödvändiggör

kostnadskrävande förbättringar i form av kompletteringsledningar

m. m.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter har utskottet ej något att erinra

mot att det ökade anslaget, 6,000,000 kronor, oavkortat anvisas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för

budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

6,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

40:o) Kontorsbyggnad för statens vattenfallsverks räkning. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 113) om anvisande av återstoden

av det för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga beloppet hemställer

utskottet,

att riksdagen må till kontorsbyggnad för statens vattenfallsverks

räkning i kvarteret Björnen i Stockholm för bud
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

getåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 235,000

kronor, att utgå av lånemedel.

Stockholm den 14 februari 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund,

Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Jonsson i Lycksele, Tham, Lindström, Johanson i

Faleberg, Larsson i Varberg och Magnusson, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Jeppsson, Andersson i Höör, Ward, Norling, Isacsson,

Aronson och Andersson i Ovanmyra.

Reservationer:

vid punkt 13:o) (fortsatt utveckling av telefon- och telegrafväsendet) av

herrar Svensson i Kompersmåla, Borell, Magnusson i Skövde och Aronson,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen

för budgetåren 1932/1936 anvisat respektive 11,500,000, 11,500,000

och 12,350,000 kronor. För innevarande budgetår 1935/1936 ha för samma

ändamål anvisats 15,000,000 kronor. Detta i och för sig osedvanligt höga

årsbelopp torde med all sannolikhet och i varje fall ej utan en stark forcering

kunna förbrukas till budgetårets utgång den 30 juni 1936. Av telegrafstyrelsen

har antytts, att ett dylikt påskyndande av anläggningsarbetena vore

avsett att företagas på grund av telefonstrejken. Ur arbetsmarknadssynpunkt

måste mellerud anses önskligt att återhämtningen av den tid, som

på detta sätt förlorats, ej sker alltför hastigt. Det synes därför lämpligare

om en del av de arbeten, som ursprungligen avsetts att utföras under budgetåret

1935/1936, i stället något framskjutas. Genom en dylik förskjutning måste

emellertid viss del av innevarande budgetårs anslag komma att stå till

förfogande under budgetåret 1936/1937. Redan denna omständighet motiverar

viss nedsättning i det nu för budgetåret 1936/1937 begärda beloppet

15,600,000 kronor.

Utskottet vill tillstyrka, att anslaget begränsas till 13,000,000 kronor. Även

efter en sådan minskning av det direkta anslaget torde de belopp, som kom
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ma att stå till verkets förfogande, vara större än under föregående år och

icke behöva medföra något eftersättande av för verkets utveckling erforderliga

arbeten. Den ekonomiska lättnad för abonnenterna, som av verket genomförts

eller planerats, liksom ock telefonens större tillgänglighet för allmänheten

låter sig med all sannolikhet lämpligen genomföras inom den av

utskottet föreslagna kostnadsramen.

I den (= utskottet---) rimliga önskemål.

Under åberopande (—utskottet----) hemställa,

a) att riksdagen (— utskottet — — —) av 13,000,000

kronor, att utgå av lånemedel;

b) att motionen (= utskottet--—) ovan anfort.»;

vid punkt 19:o) (växel- och signalsäkerhetsanläggningar) av herrar Svensson

i Kompersmåla, Borell, Johanson i Faleberg, Magnusson i Skövde och

Aronson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Under nu förevarande punkt har äskats ett anslag av 1,500,000 kronor,

medan tidigare under vartdera de nästföregående båda budgetåren beviljats

belopp av 1,000,000 kronor. Enligt förut uppgjord preliminär beräkning

skulle emellertid för utförande av nya säkerhetsanläggningar m. m. disponeras

sammanlagt omkring 6,000,000 kronor, varav 3,000,000 kronor borde

utgå av kapitalökningsmedel och 3,000,000 kronor av förnyelsefondsmedel. I

enlighet härmed anvisades för vartdera av nästlidne och nu löpande budgetår

till ifrågavarande ändamål ett anslag av 1,000,000 kronor. Av förnyelsefondsmedel

har Kungl. Majit för samma ändamål för år 1936 anvisat

1,000,000 kronor eller samma belopp, som under vartdera av åren 1934 och

1935 utgått från förnyelsefondsmedel.

Då utskottet ej funnit tillräckliga skäl föreligga för ett frångående av den

tidigare uppgjorda finansieringsplanen, får utskottet tillstyrka, att anslaget

för nästkommande budgetår begränsas till samma belopp som tidigare eller

till 1,000,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.»;

vid punkt 22:o) (elektrifiering av Tomteboda—Värtan, örebro—Svartå,

Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—-Stålboga) av herrar Svensson i Kompersmåla,

Borell, Johanson i Faleberg, Magnusson i Skövde och Aronson,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser elektrifiering av bansträckorna

Tomteboda—Värtan, örebro—Svartå, Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—

Stålboga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

33

Vad angår bansträckan Tomteboda—Värtan, får utskottet anföra följande.

Från fackmannahåll förefinnes tvekan angående möjligheten att även

efter genomförd elektrifiering ur bangårdstrafiken helt avlägsna ångloken.

Det torde dessutom vara lämpligt att vid Stockholms S. J.-stationer bibehålla

någon reserv av personal, utbildad vid ångloks skötsel. Ej heller ur

arbetsmarknadssynpunkt torde skäl föreligga för något särskilt påskyndande

av elektrifieringen. I betraktande av nu anförda omständigheter anser utskottet

att det bör tillsvidare anstå med elektrifieringen av sträckan Tomteboda—Värtan,

liksom ock med den därmed sammanhängande ombyggnaden

av Tomteboda rangerbangård.

Vad åter angår sträckorna örebro—Svartå, Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga,

har utskottet ej velat motsätta sig att beslut nu fattas om

elektrifiering av dessa bansträckor. Det härför erforderliga kostnadsbeloppet,

i runt tal 4,200,000 kronor, kan, på sätt av statsverkspropositionen

framgår, beredas av uppkommande besparingar å tidigare elektrifieringsanslag.

Genom att kostnaden för elektrifieringen av banan Tomteboda—-Värtan

(uppgående till cirka 2,400,000 kronor och med inräknande av 300,000

kronor för bangårdsombyggnaden, tillhopa alltså i runt tal 2,700,000 kronor)

bortfaller, erfordras ej det av Kungl. Majit begärda reservationsanslaget å

2,400,000 kronor, varjämte det belopp, som av uppkommande besparingar

skulle få disponeras, kan minskas från 4,500,000 kronor till 4,200,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag till elektrifiering

av banan Tomteboda—Värtan m. fl. linjer m. m.;

b) medgiva att för elektrifiering av banlinjerna örebro—

Svartå, Skövde—Karlsborg och Skebokvarn—Stålboga må av

uppkommande besparingar (= utskottet--—) tagas i

anspråk ett belopp av högst 4,200,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll WIIG. G sami. Nr 0.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:54 Skrivelse till Konungen angående vissa utgifter för kapitalökning för budgetåret 1936/1937 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och staten s. 1 i texten