Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avtal med Jukkasjärvi kommun m. fl. rörande beskattningen av staten tillkommande royaltg eller därmed jämförlig ersättning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, m. m.
1936-04-30 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avtal med Jukkasjärvi kommun m. fl. rörande beskattningen av staten tillkommande royaltg eller därmed jämförlig ersättning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
1
Nr 97.
Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1936 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till avtal med Jukkasjärvi kommun m. fl. rörande beskattningen
av staten tillkommande royaltg eller därmed
jämförlig ersättning från Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, m. m.
(4:e avd.)
I en den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr 179, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av ett propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels bemyndiga
Kungl. Majit att å statens vägnar med Jukkasjärvi kommun, Jukkasjärvi församling
och Kiruna municipalsamhälle, Gällivare kommun och Gällivare
församling, Norrbottens läns landsting samt Jukkasjärvi och Gällivare vägdistrikt
träffa avtal i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid statsrådsprotokollet
fogat förslag; dels ock medgiva, att kostnaderna för den räntegottgörelse,
som enligt avtalen skall utgå till kommunerna, må bestridas
från det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till staten åliggande
kommunala och andra utskylder.
Under erinran att olika åsikter gjort sig gällande angående frågan, huruvida
skyldighet att utgöra kommunal inkomsskatt redan nu föreligger för
staten med avseende å den royaltg, som staten enligt § 4 i 1927 års malmavtal
skulle ägt uppbära från Luossavaarabolaget under räkenskapsåren den
1 oktober 1931—den 30 september 1932 och den 1 oktober 1932—den 30
september 1933 men som med stöd av § 2 i 1932 års malmavtal förblivit hos
bolaget innestående såsom en dess skuld till staten, har departementschefen
anfört följande:
1933 och 1934 års taxeringsnämnder inom Kiruna taxeringsdistrikt av
Jukkasjärvi socken och Malmbergets taxeringsdistrikt av Gällivare socken
samt prövningsnämnden i Norrbottens län hava ansett, att staten taxeringsåren
1933 och 1934 varit skattskyldig till kommunal inkomstskatt för nämnda
royalty samt taxerat staten till sådan skatt för royalty. Sedan staten
anfört besvär över beskattningsnämndernas förenämnda beslut, har emellertid,
enligt vad jag inhämtat, kammarrätten genom utslag den 7 november
1935 förklarat staten icke vara år 1933 respektive 1934 skattskyldig
för nämnda royalty samt i följd härav undanröjt taxeringarna, över kammarrättens
utslag hava kommunerna anfört besvär hos regeringsrätten, sorn
dock ännu icke avgjort besvären. I enlighet med taxeringsmyndigheternas
beslut har staten emellertid erlagt skatt till kommunerna för ifrågavarande
royalty beträffande taxeringsåren 1933 och 1934. Då slutligt avgörande ännu
icke föreligger i fråga om dessa taxeringar, har restitution av de för dessa
båda år belöpande skattebeloppen icke ägt rum.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 97—98. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
Enligt § 2 i 1934 års malmavtal har Luossåvaarabolaget befriats från skyldighet
att jämlikt § 4 i 1927 års malmavtal vidkännas royalty för den malm,
sorn under räkenskapsåret den 1 oktober 1933—den 30 september 1934 bortfraktats
från Luossavaara, Kiirunavaara oell Gällivare gruvfält. I följd därav
bär staten år 1935 i gruvkommunerna icke taxerats till kommunal inkomstskatt
för någon inkomst av sådan royalty, och kommunerna komma således
för år 1935 icke att få uppbära de skatter, som staten vid tillämpning
av 1927 års malmavtal skolat erlägga för inkomst av dylik royalty. Då
å andra sidan bolaget för räkenskapsåret den 1 oktober 1933—den 30 september
1934 icke balt någon utgift för royalty till staten, bar bolaget, som
lör 1935 taxerats till kommunal inkomstskatt för inkomst av rörelse i gruvkommunerna,
vid beräkningen av sagda inkomst icke ägt verkställa avdrag
lör royalty till staten. Härigenom erhålla kommunerna för år 1935 skattebelopp
från bolaget, vilka icke skulle hava tillkommit dem, därest 1927 års
malmavtal varit tillämpligt vid nämnda taxering.
Då förutberörda bestämmelse i § 2 i 1934 års avtal jämväl kan komma alt
bliva tillämplig med avseende å den royalty, som staten jämlikt 1927 års
malmavtal skulle vara berättigad uppbära från bolaget under räkenskapsåren
den 1 oktober 1934—den 30 september 1935 och den 1 oktober 1935— den 30
september 1936, kan sålunda inträffa att kommunerna vid 1936 och 1937
ars taxeringar komma i samma belägenhet som förut berörts beträffande 1935
års taxering.
Av den utredning, som inom finansdepartementet verkställts angående
verkningarna i beskattningshänseende för kommunerna i följd av 1932 och
1934 års malmavtal och vars resultat fogats vid statsrådsprotokollet såsom
Täln 1 och 2, framgår, att kommunerna, på grund därav, att nämnda avtal
skola tillämpas vid taxeringarna åren 1933 och 1934 respektive år 1935,
komma att få vidkännas en betydande minskning i sina skatteintäkter i anledning
av nämnda taxeringar. Ur beskattningssynpunkt hava sålunda kommunerna
kommit i ett sämre läge än om 1927 års malmavtal skolat vid dessa
taxeringar tillämpas. Billighetsskäl synas mig tala för att kommunerna hållas
skadeslösa för den minskning i skatteinkomst, som sålunda under sagda år
tillskyndats dem. Att så sker anser jag ock överensstämma med riksdagens
förut återgivna uttalande i samband med riksdagens godkännande av 1934
års avtal mellan staten samt Luossavaarabolaget och trafikbolaget. Jag får
därför förorda, att överenskommelse träffas mellan staten och kommunerna
i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag.
Med anledning av länsstyrelsens och kommunernas hemställan örn visst
tillägg till de vid promemorian fogade avtalsförslagen, får jag framhålla följande.
Enligt Luossavaarabolagets styrelseberättelse för räkenskapsåret den
1 oktober 1934—den 30 september 1935, vilken blivit tillgänglig först efter
det förenämnda promemoria med förslag till åtgärder i ämnet utarbetats, har
bolaget under nämnda räkenskapsår bortfraktat 4,656,325.5 ton malm. Då
1934 års malmavtal icke är tillämpligt å den kvantitet bortfraktad malm,
som överstiger 3 miljoner ton, eller å 1,656,325.5 ton, äger staten enligt 1927
års malmavtal utfå royalty å sistnämnda kvantitet med 2,484,488 kronor
25 öre. Med stöd av 1932 års malmavtal har bolaget emellertid under förenämnda
räkenskapsår icke till staten utbetalat sagda royalty utan har densamma
förblivit hos bolaget innestående såsom en dess skuld till staten.
Jämväl för det bolagets räkenskapsår, som går till ända den 30 september
1936, kan förhållandet bliva detsamma som nyss berörts. Med hänsyn härtill
och då det synes billigt, att kommunerna jämväl hållas skadeslösa för
den minskning i skatteintäkter, som kan föranledas därav, att 1932 års malmavtal
kan enbart eller vid sidan av 1934 års avtal bliva tillämpligt, har jag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
O
med beaktande av länsstyrelsens och kommunernas hemställan härutinnan, i
avtalsförslagen infört en bestämmelse, varigenom kommunernas önskemål i
detta avseende tillgodosetts.
Beträffandet avtalens närmare utformning får jag hänvisa till de vid statsrådsprotokollet
fogade Bilagorna A—E.
I detta sammanhang får jag framhålla att, därest regeringsrätten beträffande
statens taxeringar för inkomst av royalty åren 1933 och 1934 i likhet
med beskattningsnämnderna skulle anse statens inkomst av royalty enligt
1932 års malmavtal böra tagas till beskattning åren 1933 och 1934 och
icke först året efter det år, då bolaget utbetalat royaltyn till staten, kommunerna
i dylikt fall icke komma att åsamkas någon minskning i sina skatteintäkter
i följd av 1932 års malmavtal. Avtalsförslagen innebära, att i sådant
fall heller icke någon ersättning kommer att beredas kommunerna.
Det torde vidare förtjäna här anmärkas, att bolaget numera till statsverket
inbetalat 9,346,959 kronor 90 öre, motsvarande det staten pr den 30 september
1935 tillkommande, hos bolaget innestående royaltybeloppet, varvid
bolaget dock förbehållit sig att i samband med bokslutet för nu löpande
räkenskapsår få bestämma, i vilken utsträckning det ifrågavarande beloppet
skall definitivt anslås till täckande av den redan nu bokförda royaltyskulden,
respektive till likvidering av under det löpande året uppstående royaltyförpliktelse
eller till betalning av eventuell, staten md företrädesrätt tillkommande
utdelning.
Vad slutligen angår kostnaderna för gäldande av den räntegottgörelse, som
enligt den av mig förordade överenskommelsen skall utgå till kommunerna,
kunna dessa kostnader på sätt av promemorian framgår för närvarande icke
exakt angivas. Sannolikt torde emellertid berörda kostnader icke komma att
överstiga 20,000 kronor för år.
I likhet nied statskontoret får jag föreslå, att kostnaderna för nämnda
räntegottgörelse bestridas från det under sjunde huvudtiteln i riksstaten uppförda
förslagsanslaget till staten åliggande kommunala och andra utskylder.
Någon ändring i det belopp, varmed anslaget, som är av förslagsanslags
natur, äskats i årets statsverksproposition, lärer icke av nämnda anledning
behöva vidtagas.
Vad beträffar frågan örn verkningarna i beskattningshänseende av 1934
års malmavtal rörande Luossavaarabolagets skyldighet att till statens järnvägar
utgiva frakförhöjningsavgifter har departementschefen framhållit, att
frågan, huruvida dessa avgifter i beskattningshänseende skola anses såsom
avdragsgill omkostnad i bolagets rörelse, vore ett spörsmål, som kumle komma
att bliva föremål för rättsligt avgörande. Vid sådant förhållande och då
det för närvarande icke Nore möjligt att överblicka, örn kommunerna komnie
att få vidkännas någon minskning i sina skatteintäkter på grund av bestämmelserna
i 1934 års malmavtal i denna del, har departementschefen ansett
kommunernas framställning, i vad densamma avser förenämnda fraktförhöjningsavgifter,
icke böra i nu förevarande sammanhang föranleda någon
åtgärd.
I samband med godkännandet av förslag till avtal örn vissa avtalslättnader
för Luossavaarabolaget förutsatte 1934 års riksdag, att de av gruvdriften
berörda kommunerna icke genom detta nya avtal skulle ställas i beskattningshänseende
ofördelaktigare än tidigare. I anslutning härtill tiar nu framlagts
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
förslag till överenskommelser med ifrågavarande kommuner, i huvudsak
avseende gottgörelse på grund av de ränteförluster, som kunna för kommunerna
uppkomma genom att vid tillämpning av 1932 och 1934 års tilläggsöverenskommelser
till 1927 års malmavtal vissa skattebelopp för statens inkomst
på grund av royalty från bolaget inflyta senare än om 1927 års avtal
ägt oförändrad giltighet.
Kostnaderna för nämnda räntegottgörelse till kommunerna ha angivits
sannolikt ej komma att överstiga sammanlagt 20,000 kronor för år. Under
erinran därjämte att förevarande gottgörelse varit motiverad av särskilda
undantagsförhållanden och att alltså ej dess beviljande bör kunna bliva
för framtiden prejudicerande, får utskottet, med tillstyrkande av propositionen,
hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å statens vägnar med Jukkasjärvi
kommun, Jukkasjärvi församling och Kiruna municipalsamhälle,
Gällivare kommun och Gällivare församling,
Norrbottens läns landsting samt Jukkasjärvi och Gällivare
vägdistrikt träffa avtal i huvudsaklig överensstämmelse med
ett vid statsrådsprotokollet över finansärenden den 6 mars
1936 fogat förslag;
b) medgiva, att kostnaderna för den räntegottgörelse, som
enligt avtalen skall utgå till kommunerna, må bestridas från
det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
staten åliggande kommunala och andra utskylder.
Stockholm den 30 april 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, Bergström,
Nilsson i Fredriksfält, Tham och Larsson i Varberg, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren,
Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Högström, Norling, Olofsson i Digernäs, Aronson,
Olsson i Staxäng och Persson i Tidaholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avtal med Jukkasjärvi kommun m. fl. rörande beskattningen av staten tillkomman a1 i texten