Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i visst syfte i lagen om servitut.

1937-02-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1937:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i visst syfte i lagen om servitut.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1937 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i

visst syfte i lagen om servitut.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 112, hava herrar Frankenberg och Tengström hemställt, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit anhålla om utredning av frågan huru genom

ändring i lagen om servitut den bristande enhetlighet i rättstillämpningen,

som för närvarande rådde, måtte undanröjas.

Motionärernas syfte framgår närmare av följande i motionen intagna

motivering:

o I en tid av rastlös utveckling å icke minst det byggnadstekniska området

— å vilket område servitutsinstitutet i städerna spelar stor roll —

kan det vara till fördel att rättstillämpningen utan hinder av i lag alltför

strikt uppdragna gränser för institutets användbarhet kan taga ställning

till de nya problem som uppstå. Men det är av största vikt att

denna rättstillämpning blir i möjligaste mån enhetlig.

Det är numer# icke så sällan förekommande att en fastighet (A) inrymmer

värme- och varmvattensanläggning, gemensam för denna fastighet

och annan sådan (B). Det är uppenbarligen av allra största vikt

att garantier skapas för att fastigheten B skall kunna ostörd begagna

värme- och varmvattensanläggningen. Sådana garantier brukar man

söka vinna därigenom att servitutsavtal upprättas mellan ägarna till A

och B, i vilket avtal den förstnämnde förbinder sig att låta anläggningen

användas av fastigheten B. Inteckning till säkerhet för dylikt

avtal har i ett flertal fall beviljats. Emellertid har det jämväl inträffat,

att ansökan om sådan inteckning avslagits under motivering att rättigheten

till sin innebörd ^ vore nyttjanderätt. Det kan icke anses tillfredsställande

att en fråga som denna, vilken ju är av stor betydelse

ur fastighetsbelånings- och överhuvud taget ekonomisk synpunkt, icke

blir föremål för enhetlig behandling. En lagändring torde därför vara

av nöden.

Ett servitut kommer till stånd genom avtal mellan ägarna av tvenne

fastigheter, en som besväras av servitutet (den s. k. tjänande fastigheten)

och en till vars förmån det stiftas (den s. k. härskande fastigheten).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7. 7

Som regel är ett servitut icke tidsbegränsat. För att det utan vidare

skall äga bestånd även gentemot ny ägare av den tjänande fastigheten,

måste det emellertid intecknas i denna. Ett servitut kan innebära att

den ena fastighetens nyttigheter må i något avseende tagas i anspråk

för den andras behov, s. k. positivt servitut. Som exempel härpå kan

nämnas rätt för en fastighets ägare till grustäkt, vattenhämtning, kreatursbete

eller begagnande av väg å annans fastighet eller att draga ledningar

över sistnämnda fastighet. Men ett servitut kan också innebära

att ett visst begagnande av den tjänande fastigheten, en viss utövning

av äganderätten därtill, skall i den andra fastighetens intresse underlåtas,

s. k. negativt servitut. Exempel härpå äro utfästelser till förmån

för annan fastighet att icke bebygga en fastighet eller att icke bebygga

denna så att utsikten från den andra fastigheten skymmes.

Lagen den 14 juni 1907 om servitut innehåller icke i vidare mån

någon reglering av de förutsättningar, som krävas för att servitut må

anses föreligga, än att i lagens 1 § stadgas:

Lägges å fastighet besvär och last till förmån för annan fastighet

eller ock för gruva, såsom angående väg, vattens ledning eller uppdämning,

ledning för överförande av kraft, skogsfång, mulbete, torv-, lereller

grustäkt, utsikt eller fönster, må till säkerhet för beståndet av det

servitut meddelas inteckning under de villkor och i den ordning, särskilt

är stadgat.

För ett visst undantagsfall må under ett servitut även innefattas

skyldighet för den tjänande fastighetens ägare att vidtaga åtgärd i den

härskande fastighetens intresse. Härom stadgar lagens 2 §:

Innefattar upplåtelse av rätt till servitut tillika föreskrift örn skyldighet

för ägare av den fastighet, varå servitutet lägges, att därå underhålla

väg, byggnad eller inrättning, som för rättighetens begagnande

erfordras, skall ändock å upplåtelsen tillämpas vad i lag stadgas örn

servitut.

Att servitutsbegreppet icke närmare definieras i lagen motiveras på

följande sätt i lagberedningens förslag till jordabalk I, avgivet år 1905:

Beteckningen servitut vittnar örn rättsinstitutets romerska ursprung.

Men härstamningen röjer sig icke endast i namnet; det är det romerska

servitutsinstitutet, som ännu, utvecklat men i sina huvuddrag oförändrat,

går igen i den moderna lagstiftningen. Och detta beror visserligen icke

av någon tillfällighet, icke av någon mer eller mindre medveten »reception»

av romersk rätt; likheten är grundad i sakens natur, i förhållanden,

som äro sig lika trots tidernas växling och åskådningssättens

skiftning. Sitt innehåll hämtar servitutsbegreppet från den uppgift,

institutet är avsett att fylla. Servitutet---- skall utjämna de med

fastigheternas rättsliga särskiljande förenade olägenheter, det skall komplettera

den ena fastighetens användbarhet genom att med densamma

på det sätt förbinda en annan, att visserligen dennas individualitet upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

rätthålles men den dock i viss utsträckning får tjäna den andra. Såvitt

ett dylikt behov är i den ena fastighetens förhållanden grundat, kan

det på denna väg ses till godo. De förhållanden, vilka sålunda betinga

servitutets uppkomst och utsträckning, äro i grunden konstanta, örn än

utvecklingen för med sig, att för fastigheters användning tillkomma

nya ändamål och en ändrad uppfattning skapar nya behov, som genom

servitutsförhållande kunna betjänas.

Förslaget har icke upptagit någon definition av servitutsbegreppet.

Att söka genom en dylik binda den naturliga utvecklingen vore lika

oklokt som det vore omöjligt att åt densamma giva en fullständighet,

vilken uteslöte olika meningar örn vad i särskilda fall kan hänföras

under begreppet och vad icke. Och med ett angivande allenast av servitutets

allmänna kännemärken skulle efter beredningens tanke icke

vara förenad någon verklig fördel. Servitutsbegreppet är gammalt i

svensk rätt, rättstillämpningen är med detsamma förtrogen, ehuru det

aldrig varit lagfäst. Vid sådant förhållande har det synts tillräckligt

att, i överensstämmelse med vad som skett vid avfattandet av gällande

inteckningsförordning, endast kort beteckna servitutets begrepp och tilllika,

för att åt uppfattningen giva ett konkret underlag, anföra några

viktigare former av servitutsförhållande. Detta har skett i 1 §.

I det följande utvecklade lagberedningen emellertid i åtskilliga avseenden

den svenska rättens ståndpunkt i fråga om förutsättningarna för

servitut. För behandlingen av förevarande motion är därvid följande

uttalande särskilt av intresse:

Servitutet vilar å en fastighet, icke å en person. Fastighetens ägare

kan vara förpliktad att tåla, att en annan begagnar hans fastighet, eller

att själv underlåta en viss utövning av sin äganderätt. Men på grund

av servitutsförhållandet kan han icke vara förpliktad att vidtaga åtgärd

i den andra fastighetens intresse. Ett åtagande av sådant innehåll

faller utom detta rättsförhållande; det är en rent obligatorisk förpliktelse,

som icke kan på detta sätt bindas vid en fastighet. Med

oböjlig stränghet får emellertid icke denna ur servitutets natur härledda

grundsats fasthållas; och förslaget upptager i 2 § en undantagsbestämmelse,

vilken emellertid endast torde vara ägnad att befästa den i sig

otvivelaktiga regeln.

Att servitutet skall gälla till förmån för en fastighet innebär, att under

en servitutsrätt icke kunna inrymmas andra befogenheter än som

äro anpassade efter denna fastighets behov; särskilda ägares subjektiva

intressen och önskningar kunna icke på denna väg ses till godo. Det

är fastigheten såsom sådan servitutet skall tjäna. Vilka intressen äro

av denna sakliga natur, vilka icke, är det omöjligt att genom fasta regler

utmärka. Här visar för övrigt utvecklingen och den därmed ändrade

uppfattningen sin betydelse. Att den förmån, som genom servitutet avses

att bereda fastigheten, skall vara av ekonomisk art är ingalunda

nödvändigt; särskilt nutidens uppfattning tillerkänner berättigande åt

en mängd intressen, vilka icke kunna omedelbart efter penningar mätas.

De s. k. villaservituten äro därpå exempel. Under vissa förhållanden

kan ett avtal om servitut äga ett berättigande, vilket man under andra

måste frånkänna det. Ett avtal, varigenom i syfte att utesluta konkurrens

upprättande av en fabrik eller handelsrörelse å en fastighet för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 7. 9

b judes, grundar icke ett servitut, medan under andra förhållanden —

då därmed avses att avvända den störande inverkan, som fabriken eller

rörelsen skulle utöva å närboende — alldeles samma inskränkning i en

fastighetsägares handlingsfrihet naturligt faller under servitutsbegreppet.

Att det intresse, som av servitutsrätten skall uppbäras, måste äga en

viss grad av allmängiltighet och att åt godtycket icke under denna form

får beredas rättsskydd, är en inskränkning, som gäller icke endast för

detta rättsområde. Åt domstolarnas prövning måste alltid i förevarande

hänseende lämnas vidsträckt utrymme.

Vad sålunda gäller örn den härskande fastigheten äger tillämpning

också i fråga om den tjänande; det är denna såsom sådan, vilken skall

tjäna den andras intressen. Närmast är det därför de av naturen själv

givna förhållandena, vilka bestämma servitutets innehåll och begränsning,

under det tillfälliga anordningar, som med fastigheten vidtagits,

icke kunna tjäna till underlag för en servitutsrätt. Är emellertid en

dylik anordning med fastigheten så förenad, att den övergått till att

vara en verklig beståndsdel av fastigheten, kan den också ingå såsom

bestämmande vid upprättande av ett servitutsförhållande. De vanliga

byggnadsservituten äro därpå exempel. Rätt att hämta vatten å annans

fastighet kan bliva föremål för ett servitut ej endast när fråga är

om en naturlig utan också om en anlagd damm, men däremot icke när

rättigheten avser att från en till den ena fastigheten indragen rörledning

avleda vatten till en annan. Gränsen mellan vad som kan under

ett servitutsförhållande inrymmas och vad som endast kan bliva ett

förhållande av personlig rätt och förpliktelse kan icke i detta avseende

skarpt uppdragas.

Lagberedningen åberopar i nu sist omförmälta hänseende Kungl. Maj:ts

utslag den 4 december 1899 (N. J. A. s. 540), varigenom avslogs ansökan

om inteckning för avtal, avseende rättighet för ägare av tomt att i

vattenledningsrör, inlett i angränsande egendom, inrymma ett dylikt för

vattens ledning till tomten.

Förevarande motion synes närmast innefatta en hemställan att lagbestämmelserna

om servitut skola givas sådan avfattning att därav direkt

framgår, huruvida rätt för en fastighet att begagna värme- och

varmvattensanläggning inom en annan fastighet skall anses såsom servitut

eller ej. Såsom utskottets redogörelse utvisar, upptager nu gällande

lag örn servitut icke någon fullständig definition på begreppet servitut.

Invändningar torde ock kunna resas mot att i lag närmare bestämma

servitutsbegreppets omfattning endast beträffande det nu ifrågavarande

speciella rättsförhållandet. Örn en lagändring i motionens syfte skulle

vidtagas, borde den således innefatta en närmare reglering av servitutsbegreppets

förutsättningar över huvud. Mot en sådan reglering hava

emellertid vid den gällande servitutslagens tillkomst anförts skäl, vilka

enligt vad utskottet funnit icke kunna lämnas obeaktade. Sålunda

må framhållas att de behov som servitutet är avsett att tjäna växla

med tidsförhållandena, varför servitutsbegreppet måste hava en viss

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 9 sam!. 1 avd. Nr (i—7.

Utskottet.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första lagutskottets utlåtande Nr 7.

grad av elasticitet. Då denna skulle äventyras genom en mera ingående

reglering i lag, bör det enligt utskottets mening såsom hittills i

första hand tillkomma rättstillämpningen att närmare bestämma och utveckla

servitutsbegreppet. Därvid är det givetvis oundvikligt att fall

kunna förekomma då, såsom motionärerna påpekat, i underinstanserna

träffas olika avgöranden rörande frågan om ett visst rättsförhållande är

att betrakta såsom servitut eller ej. Utskottet vill emellertid framhålla,

att det naturliga medlet för åvägabringande av enhetlighet i rättstillämpningen

är anlitandet av rätten att fullfölja talan i högre instans. Sådan

rätt tillkommer exempelvis den som fått ansökan om inteckning

för servitut avslagen av inskrivningsdomaren, varvid är att märka att,

örn tiden för överklagande redan utlupit, inteckning kan sökas på nytt

och beslutet i anledning av denna ansökan överklagas. Därest det enligt

en prejudicerande rättstillämpning visar sig att avtal av ifrågavarande

slag enligt gällande lag icke äro att hänföra till servitut, föreligger

måhända, icke minst med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse

dylika avtal numera erhållit, skäl för de lagstiftande myndigheterna

att till övervägande upptaga frågan huruvida icke i en eller

annan form bör beredas möjlighet att vinna ökad trygghet åt beståndet

av dessa avtal.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1937.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Klefbeck, Ernst Svenson*, Ruben Wagnsson*, Löfgren*,

Ekströmer*, Colleen och Berglund*;

från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Östersund, Ryberg, Olsson i

Mellerud, Johansson i Krogstorp, Johnsson i Kalmar och Gezelius.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

S707I8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.