Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst tillägg till 11 kap. strafflagen. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 169 i första kammaren av herr Velander m. fl. och nr 349 i andra kammaren av herr Bagge m. fl.
1937-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1937:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst tillägg till 11 kap. strafflagen. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 169 i första kammaren av herr Velander m. fl. och nr 349 i andra kammaren av herr Bagge m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
17
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1937 kl. lif. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst tillägg till
11 kap. strafflagen.
Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom
riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 169 i
första kammaren av herr Velander m. fl. och nr 349 i andra kammaren av
herr Bagge m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att i 11 kap. strafflagen skall upptagas en ny paragraf, betecknad
16 §, av följande lydelse:
Den, som å ställe, varom i 15 § förmäles, genom personligt tilltal, utspridande
av skrift, vakthållning eller på annat dylikt sätt söker förmå allmänheten
till deltagande i blockad eller bojkott, straffes med böter, högst etthundra
riksdaler, i de fall där gärningen ej med svårare straff särskilt belagd
är. _
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1937.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet
hänvisa till den i motionerna omförmälda motionen II: 490 vid 1935
års riksdag.
Professorn Ragnar Bergendal hade i sin den 30 november 1933 avlämnade
utredning angående tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter och
därmed sammanhängande spörsmål upptagit ett förslag om tillägg till 11
kap. strafflagen, avseende förbud mot utställande av blockadvakter och utdelande
av blockadlappar m. m. även vid lovliga blockader och bojkotter.
Förslaget hade samma lydelse som det av motionärerna framlagda. För att
detta förbud skulle erhålla full effektivitet ansåg Bergendal det vara nödigt
att göra ett däremot svarande förbehåll i § 1 12 :o) i tryckfrihetsförordninger
och föreslog Bergendal visst tillägg till sistnämnda stadgande.
Den s. k. trettonmannakommissionen hade i sitt den 4 maj 1934 avlämnade
betänkande med förslag till lag angående vissa ekonomiska stridsåtgärder
m. m. tillstyrkt Bergendals förslag örn tillägg till 11 kap. strafflagen.
Jämväl kommissionen förutsatte, att stadgandet i fråga krävde ett tillägg
till tryckfrihetsförordningen.
Angående en inom kommissionen avgiven reservation hänvisas till sid. 91
i kommissionens betänkande.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 9 sami. 2 avd. Nr 18—20.
2
18
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
Vid remissen till lagrådet av det sedermera för 1935 års riksdag framlagda
förslaget till lag om vissa ekonomiska stridsåtgärder anförde föredragande
departementschefen, statsrådet Möller (se propositionen nr 31 sid. 67)
om förslaget rörande ifrågavarande tillägg till 11 kap. strafflagen, bland
annat:
Lagförslaget riktar sig mot det sätt varpå en blockad eller bojkott stundom
bringas till allmänhetens kännedom. Det har intet direkt sammanhang med
förslaget till lag om vissa ekonomiska stridsåtgärder, eftersom det icke hänför
sig speciellt till de däri förbjudna stridsåtgärderna. Den föreslagna bestämmelsen
har motiverats såsom en ordningsföreskrift.
Det kan dock näppeligen enligt min mening bestridas att tillkännagivanden
om en pågående konflikt, företagna i den form som genom förslaget
skulle förbjudas, ha en legitim uppgift. Genom blockadvakter och utdelandet
av blockadmeddelanden skall allmänheten eller vissa kategorier därav,
t. ex. arbetssökande, erhålla kännedom om att konflikt pågår.
Tydligt är emellertid att kungörande genom tidningspressen ingalunda
alltid är effektivt och att arbetssökande från annan ort ofta kunna vara i
okunnighet om konflikten, därest meddelande därom ej lämnas i annan
form.
Det är dessutom uppenbart att även utan det föreslagna tillägget till strafflagen
verkliga övergrepp, som må förekomma i samband med vakthållning,
kunna beivras med stöd av gällande lag och ordningsföreskrifter. Sålunda
äger otvivelaktigt ordningsmakten ingripa därest utdelandet av blockadmeddelanden
sker på ett aggressivt eller eljest förargelseväckande sätt eller på
ett sätt som hindrar trafiken. Detsamma gäller i fall ett blockad- eller bojkottmeddelande,
som offentligen utdelas, är förbundet med uppmaning till
brukande av våld eller till användande av andra brottsliga medel.
Då alltså de bestämmelser rörande förbud mot vissa stridsåtgärder, som
ingå i övriga lagförslag, jämte redan gällande rättsregler torde bereda erforderliga
möjligheter att hindra sådana former av blockadvakthållning, som
kunna karakteriseras såsom missbruk och övergrepp, lärer anledning saknas
att genomföra den föreslagna kompletterande lagstiftningen.
Lagrådet, som ej hade att bedöma lämpligheten i och för sig av ifrågavarande,
till lagrådet ej remitterade lagförslag, ansåg sig emellertid böra
framhålla, att därest den blivande lagen örn vissa ekonomiska stridsåtgärder
erhölle den läggning lagrådet förordat det ur effektivitetens synpunkt icke
torde vara oundgängligt om än i vissa avseenden gagneligt att lagen kompletterades
med bestämmelser i det ämne nyssnämnda förslag behandlade.
I sammanhang med frågan örn lagstiftning örn vissa ekonomiska stridsåtgärder
väcktes vid 1935 års riksdag likalydande motionerna 1:285 av
herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och 11:490 av herr Lindman m. fl.
ävensom motionen II: 495 av herr Sandberg. I motionerna hemställdes om
sådant tillägg till 11 kap. strafflagen, varom nu är fråga.
Motionerna behandlades av andra lagutskottet, som i utlåtande, nr 32,
yttrade:
En förutsättning för att de föreslagna bestämmelserna örn tillägg till 11
kap. strafflagen skulle erhålla full effektivitet synes vara en komplettering
i tryckfrihetsförordningen. Enligt utskottets mening torde det emellertid
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
19
vara lämpligt att man, innan frågan om en grundlagsändring upptages till
ompiövning, erhåller någon tids erfarenhet, hur den föreslagna lagen örn
vissa ekonomiska stridsåtgärder kommer att verka. Med hänsyn härtill och
då lagrådet icke ansett det oundgängligt, att gällande lagstiftning kompletterades
med bestämmelser i angivna hänseende, har utskottet icke funnit sig
böra föreslå, att ett tillägg av ifrågasatt innehåll göres till 11 kap. strafflagen.
Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.
Reservation till förmån för yrkandet i motionerna 1:285 och 11:490 avgavs
av herrar Frändén, Gustaf Tamm, P. Sandström, Linnér och Sandström
i Sollefteå.
Riksdagen, som tidigare avslagit förslagen till lag örn vissa ekonomiska
stridsåtgärder, biföll utskottets hemställan.
Vid 1936 års riksdag framställdes i likalydande motionerna I: 268 av herr
Bagge m. fl. och II: 586 av herr Anderson i Norrköping m. fl. förslag om
ifrågavarande tillägg till 11 kap. strafflagen.
Andra lagutskottet yttrade i sitt utlåtande, nr 58, rörande motionerna, att
en förutsättning för att de föreslagna bestämmelserna om tillägg till 11 kap.
strafflagen skulle erhålla full effektivitet syntes vara en komplettering av
tryckfrihetsförordningen. Utskottet fann sig emellertid icke böra tillstyrka
en grundlagsändring och avstyrkte därför motionerna.
Dessa avslogos därefter av riksdagen.
Utskottet anser skäl icke föreligga för riksdagen att till ifrågavarande utskottet.
spörsmål intaga annan ställning än vad 1935 och 1936 års riksdagar gjort.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 februari 1937.
På andra lagutskottets vägnar:
SIGFRID HANSSON.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sigirid Hansson, Linder*, Tamm*, Heiding, Hagman,
Sam Larsson*, Wistrand och Västberg;
från andra kammaren: herrar Hage*, Olovson, Skoglund, Pettersson i Hällbacken, Molander,
Sandström i Sollefteå, Nyblom och Barnekow.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
20
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
Reservation
av herrar Tamm, Wistrand, Skoglund och Sandström i Sollefteå, vilka anfört:
Den
i motionerna föreslagna lagstiftningen avser att träffa företeelser, som
rätt allmänt betraktas som stötande och värda beivran.
Därest förutsättningen för ett bifall till motionerna skulle vara en komplettering
av tryckfrihetsförordningen, skulle den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden
ytterligare fördröjas. Då enligt vår uppfattning en sådan komplettering icke
är en oundgänglig förutsättning för full effektivitet åt den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden,
vilken uppfattning kommit till utryck jämväl i ett i
utredningsmaterialet ingående yttrande från Överståthållarämbetet, få vi
hemställa,
att riksdagen måtte antaga i motionerna I: 169 och II: 349
avsedda lagförslag.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:41 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändring i lagen om förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete. a1 i texten