Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

1937-04-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1937:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1937 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till förordning angående ändring i vissa

delar av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280)

om erkända sjukkassor m. m.

Genom en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 173, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden, föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogat,

här nedan infört förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 26 juni 1931 (nr 280) örn erkända sjukkassor, dels ock medgiva,

att statsbidrag (sjukvårdsbidrag) för understöd, som erkänd sjukkassa

jämlikt förordningen örn erkända sjukkassor utgivit i form av ersättning för

den sjukes intagande å sjukvårdsanstalt, må från ingången av år 1938 utgå

med hälften av understödet.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de genom propositionen framlagda

förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen.

De olika ändringsförslagen behandlas nedan, liksom i propositionen, under

särskilda rubriker.

Antagande av erkända sjukkassor.

Enligt 69 § understödsföreningslagen skall i lagen föreskriven registrering

och tillsyn å understödsföreningar handhavas av en för hela riket gemensam

tillsynsmyndighet, och enligt 84 § meddelar Konungen närmare föreskrifter

örn tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet. Jämlikt 2 § första

stycket sjukkasseförordningen antages understödsförening till erkänd sjukkassa

av den i 69 § understödsföreningslagen omförmälda tillsynsmyndigheten.

Genom propositionen nr 171 till årets riksdag har Kungl. Maj:t förelagt

riksdagen förslag till lag angående ändring i vissa delar av nämnda lag. Detta

förslag avser bland annat att möjliggöra en ifrågasatt uppdelning av tillsynen

över understödsföreningarna å socialstyrelsen och pensionsstyrelsen. I förslaget

har 69 § erhållit den lydelsen, att i lagen föreskriven registrering och

tillsyn å understödsföreningar handhaves beträffande varje grupp av föreningar

med likartad verksamhet av en för hela riket gemensam tillsynsmyn
Bihang

titt riksdagens protokoll 1937. 9 sami. 2 avd. Nr 39. 1022 37 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

dighet. Departementschefen har uttalat, att 2 § första stycket sjukkasseförordningen

med hänsyn härtill syntes lämpligen kunna erhålla den ändrade

lydelsen, att understödsförening antages till erkänd arbetslöshetskassa av den

myndighet, under vars tillsyn föreningen står enligt lagen örn understödsföreningar.

Överflyttning.

Till medlem av erkänd sjukkassa må enligt 9 § första stycket sjukkasseförordningen

icke, utom då fråga är örn inträde i centralsjukkassa av i kassans

tjänst anställd person, antagas annan än den, som är bosatt inom kassans

verksamhetsområde. Inträde må vidare enligt 9 § tredje stycket, med vissa

angivna undantag, beviljas allenast den, som fyllt femton men icke femtio år,

har god hälsa och icke är behäftad med lyte, vilket medför eller skäligen kan

förväntas medföra väsentlig nedsättning av arbetsförmågan eller påkalla läkarvård

i större utsträckning.

Flyttar medlem av erkänd sjukkassa från kassans verksamhetsområde till

ort, för vilken annan erkänd kassa finnes, eller till utlandet, äger han jämlikt

15 § första stycket, där ej senare i paragrafen annorlunda stadgas, kvarstå

i förstnämnda kassa allenast intill utgången av månaden näst efter den, under

vilken flyttningen skedde. Medlem, som är anställd i centralsjukkassas

tjänst, må dock såsom direkt ansluten medlem kvarstå i centralsjukkassan.

Bosätter medlemmen sig inom verksamhetsområdet för annan erkänd sjukkassa,

är han enligt 15 § andra stycket berättigad att utan hinder av vad i

9 § tredje stycket är stadgat och utan erläggande av inträdesavgift ingå såsom

medlem i denna kassa i närmast motsvarande sjukhjälpsklass (överflyttning),

dock att anmälan om inträdet skall göras före utgången av månaden

näst efter den, under vilken flyttningen skedde, och att stadgade avgifter för

tiden intill överflyttningen skola vara erlagda. överflyttning skall anses hava

ägt rum med utgången av den månad, under vilken anmälan örn inträde

gjordes. Yar medlemmen då på grund av redan inträffad sjukdom eller

barnsbörd berättigad till understöd, skall dock, där ej annat överenskommits

mellan kassorna, överflyttningen anses hava skett först med utgången av den

månad, under vilken han blivit återställd eller löpande understödstid gått till

ända. Där överenskommelse i sådant hänseende träffats med utländsk myndighet

eller sjukkasseorganisation, skola enligt 15 § sista stycket bestämmelserna

angående överflyttning äga motsvarande tillämpning beträffande i överenskommelsen

avsedd person. Sådan överenskommelse skall vara godkänd

av tillsynsmyndigheten.

I 18 § föreskrives, att örn medlem av erkänd sjukkassa vid utgången av

andra månaden efter den, under vilken stadgad avgift eller uttaxerat belopp

senast skolat betalas, fortfarande häftar för avgift eller belopp, som nu sagts,

skall han anses hava utträtt ur kassan vid nämnda tidpunkt, där ej kassans

styrelse dessförinnan av särskild anledning medgivit honom ytterligare anstånd

med betalningen. Anmäler sig den, som sålunda utträtt ur kassan,

inom tolv månader därefter till återinträde och har hans hälsotillstånd under

tiden ej försämrats, må kassan, under förutsättning att samtliga avgifter för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

<ien förflutna tiden erläggas, bevilja återinträde, oaktat de i 9 § tredje stycket

angivna förutsättningarna ej äro för banden.

I skrivelse den 22 februari 1937 bär socialstyrelsen, under åberopande av

bland annat vad svenska sjukkasseförbundet i ämnet anfört, framhållit, att

■den nu gällande föreskriften örn anmälningsskyldighet vore ägnad att i många

fall medföra rättsförlust. Socialstyrelsen har därför föreslagit, att i och med

flyttningen även medlemskapet utan vidare skulle överflyttas från kassan på

den gamla till kassan på den nya bosättningsorten. Styrelsen har även föreslagit

vissa andra därmed sammanhängande författningsändringar. Rörande

innebörden av dessa liksom även beträffande de skäl, som anförts till stöd för

dem, får utskottet hänvisa till sid. 7—11 i propositionen. Socialstyrelsens utkast

till ändrad lydelse av 15 och 18 §§ i sjukkasseförordningen har såsom

bilaga fogats till propositionen (sid. 26—27).

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

uttalat, att de olägenheter, som vore förbundna med den nu gällande ordningen,

givetvis skulle undvikas i åtskilliga fall, örn socialstyrelsens förslag

genomfördes. Det syntes honom dock, som örn genom styrelsens förslag den

föreliggande frågan icke skulle erhålla en fullt tillfredsställande lösning.

I flertalet av de fall, som påkallat sjukkasseförbundets uppmärksamhet

■och föranlett förbundet att till socialstyrelsen göra framställning i ämnet,

skulle enligt departementschefens mening antagligen rättsförlust i en eller

annan form fortfarande komma att inträda för de försumliga eller örn författningsbestämmelserna

okunniga medlemmarna. Departementschefen förordade

därför, att såsom tillägg till socialstyrelsens förslag i 15 § infördes en bestämmelse

därom, att avgift, som efter överflyttningen erlagts till den kassa,

från vars verksamhetsområde flyttningen skett, finge, där kassorna överenskommit

därom, räknas som avgift till den andra kassan. Vore avgifterna i

den nya kassan högre än i den gamla, bomme medlemmen jämväl med tilllämpning

av en dylik bestämmelse ätt häfta för avgifter till den nya kassan.

Då emellertid de av medlemmen erlagda beloppen enligt departementschefens

mening givetvis skulle i första hand räknas som avbetalning å de avgifter, som

tidigast förfallit till betalning, och då skillnaden mellan avgiftsbeloppen vanligen

icke torde vara alltför betydande, bomme vid tillämpning av bestämmelsen

i ett sådant fall respittidens utgång att avsevärt framflyttas.

Departementschefen har vidare anfört bland annat följande:

Emot socialstyrelsens förslag, att överflyttningen skall, där medlemmen

vid flyttningen är frisk, anses äga rum samtidigt med flyttningen och icke

vid månadsskiftet närmast därefter, har jag ingen erinran att göra, därest

möjlighet beredes kassorna att träffa överenskommelse rörande den å flyttningsmånaden

belöpande medlemsavgiften. Enligt styrelsens förslag skola

också kassorna äga möjlighet överenskomma, att avgiften skall oavkortad

tillfalla den kassa, till vilken överflyttning skett. Med hänsyn till de obetydliga

belopp, varom här är fråga, vill jag emellertid förorda full frihet för

kassorna att träffa överenskommelse rörande fördelningen av flyttningsmånadens

avgift.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

Även vid införandet av ett system, enligt vilket själva flyttningen ensam

konstituerar rätt till medlemskap i den nya bosättningsortens kassa, torde,

såsom socialstyrelsen framhållit, ur ren ordningssynpunkt anmälningsskyldighet

rörande flyttningen alltjämt böra åvila den flyttande. I likhet med styrelsen

anser jag, att sådan anmälan bör redan före flyttningen göras till

kassan å den gamla bosättningsorten samt att, där anmälan göres senare, rätten

till understöd för tid mellan flyttningen och anmälan skall vara förfallen. Denna

påföljd av anmälningsförsummelse torde dock endast böra avse rätt till understöd

från kassan å den nya bosättningsorten. Är nämligen medlemmen vid

flyttningen på grund av sjukdom understödsberättigad, bibehålies tills vidare

medlemskapet i kassan å den tidigare bosättningsorten, och det synes då

obilligt, örn försummelsen skulle föranleda indragning • av redan löpande

understöd.

Rätt till inträde i erkänd sjukkassa tillkommer i lika mån utländska som

svenska medborgare, bosatta inom kassans verksamhetsområde. Bestämmelserna

rörande överflyttning äro emellertid direkt tillämpliga endast vid flyttning

inom landet, icke vid inflyttning från utlandet. En svensk eller utländsk

medborgare, som inflyttar från utlandet och som därstädes tillhört någon

social sjukförsäkringsorganisation, äger således icke utan vidare komma i åtnjutande

av de förmåner, som överflyttningsbestämmelserna äro avsedda att

bereda. Till fullföljande av principen örn socialförsäkringens universalitet,

vilken princip kan sägas känneteckna de moderna strävandena på detta område,

har därför i 15 § sista stycket sjukkasseförordningen upptagits en bestämmelse,

som ger möjlighet under vissa förutsättningar att tillämpa ett överflyttningsförfarande

mellan utländska och svenska sjukkassor. Såsom framgår

av socialstyrelsens skrivelse har emellertid bestämmelsen i fråga visat

sig icke motsvara sitt syfte, huvudsakligen beroende därpå, att lagstiftningen

i våra grannländer Danmark och Norge förutsätter formliga konventioner för

frågans ordnande. Med hänsyn härtill vill jag förorda styrelsens förslag i

denna del, enligt vilket överflyttningsbestämmelsernas tillämplighet vid

inflyttning från utlandet göres beroende av överenskommelse mellan

Sverige och vederbörande utländska stat. En dylik överenskommelse torde

givetvis böra bygga på ömsesidighetsprincipen.

Såsom socialstyrelsen föreslagit, torde rätten till överflyttning icke heller

längre böra göras beroende av, örn stadgade avgifter för tiden intill överflyttningen

äro erlagda. Vid sådant förhållande har jag ingen erinran att göra

mot den sakliga innebörden av styrelsens förslag till ändrad lydelse av 18 §

första stycket, enligt vilket förslag vid beräkningen av respittiden hänsyn även

skall tagas till oguldna dylika avgifter.

I formellt hänseende synas vissa jämkningar kunna göras i socialstyrelsens

förslag till ändrad lydelse av 15 och 18 §§.

Intagning å sjukvårdsinrättning.

Jämlikt 22 § andra stycket sjukkasseförordningen skall till sjukvårdsförsäkrad

medlem av erkänd sjukkassa, då enligt intyg av läkare vård å sjukvårdsanstalt

(sjukhusvård) är erforderlig, utgivas ersättning för den sjukes

intagande och vård å sjukvårdsanstalt, som drives av staten, landsting eller

kommun eller till vars drift statsbidrag utgår, eller å godkänt enskilt sjukhem,

så ock för vård, som beredes den sjuke genom pensionsstyrelsens försorg.

Ersättning för sjukhusvård bekostas enligt 29 § under de första aderton

eller eventuellt nittio dagarna av ett sjukdomsfall av vederbörande lokalsjuk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

kassa och därefter av centralsjukkassan. Till skillnad från vad enligt 28 §

gäller beträffande lokalsjukkassas utgifter till annan sjukvård kan sådan kassa

icke för sina utgifter till sjukhusvård erhålla bidrag av centralsjukkassan.

För varje dag erkänd sjukkassa lämnat ersättning för sjukhusvård utgår

jämlikt § 4 kungörelsen den 26 juni 1931 (nr 282) angående statsbidrag åt

sjukkassor statsbidrag med 50 öre. Däremot utgår icke statsbidrag för av

kassan utgiven ersättning för den sjukes intagande å sjukhuset.

Sedan Kungl. Majit anbefallt socialstyrelsen att inkomma med utredning

och förslag rörande statsbidrag för av erkänd sjukkassa bekostad intagning

å sjukvårdsinrättning, har socialstyrelsen avlämnat en den 24 februari 1937

dagtecknad skrivelse, vari styrelsen såsom skäl för medgivande av statsbidrag

för berörda intagningskostnader framhållit bland annat, att enligt gällande

bestämmelser erkänd sjukkassa ägde åtnjuta statsbidrag ej blott för varje

annat slag av understöd än det nu ifrågavarande, som det enligt sjukkasseförordningen

ålåge kassan att utgiva, utan även för frivilliga prestationer, som

kassan med tillsynsmyndighetens medgivande åtagit sig.

Med avseende å de författningsändringar, som vore påkallade med hänsyn

till det sålunda föreslagna statsbidraget, har styrelsen framhållit, att med

sjukkasseförordningens åläggande för erkänd sjukkassa att utgiva ersättning

för den sjukes intagande å sjukvårdsanstalt icke förknippats något villkor

avseende det färdsätt, efter vilket ersättningen skall beräknas. Det syntes

dock ligga i sakens natur, att sjukkassa endast vore pliktig utgiva ersättning

efter det billigaste färdsätt, som med hänsyn till den sjukes tillstånd kunde

Och borde ifrågakomma. Styrelsen har därför föreslagit, att till 22 § i sjukkasseförordningen

skall fogas en bestämmelse av sådan innebörd, att ersättning

för den sjukes intagande å sjukvårdsanstalt skall beräknas efter det

billigaste färdsätt, som med hänsyn till den sjukes tillstånd kan ifrågakomma.

Styrelsen har vidare framhållit, att det knappast vore möjligt att beträffande

lokalsjukkassor, som utövade verksamhet inom särskilt vidsträckta och ödemarksbetonade

områden, såsom stora delar av Norrland, enbart genom utgivande

av statsbidrag undanröja de ekonomiska olägenheter för kassorna, som

intagningar å sjukhus kunde medföra. Ville man helt råda bot för dessa svårigheter,

syntes man i stället vara hänvisad till att låta lokalsjukkassornas intagningskostnader

ingå i det utjämningsförfarande, som enligt 28 § i sjukkasseförordningen

tillämpades i fråga örn andra sjukvårdsutgifter än sjukhusvård,

vilket förfarande innebure, att dessa utgifter skulle, i den mån de sammanlagt

överstege visst belopp per år, bestridas av vederbörande centralsjukkassa.

Ett dylikt utjämningsförfarande syntes jämväl ur risksynpunkt riktigare

än nu gällande anordning, enligt vilken intagningskostnaderna, såsom

hörande till ersättningen för sjukhusvård, i regel finge helt bäras av lokalsjukkassorna,

beroende därpå att intagningen på sjukhus vanligen ägde rum under

första delen av sjukhjälpstiden, för vilken lokalsjukkassa ju hade att ersätta

sjukhusvården. Styrelsen föreslog därför sådan ändring av 28 § i sjukkasseförordningen,

att den där föreskrivna riskfördelningen mellan lokal- och centralsjukkassa

blir gällande jämväl beträffande kostnader för intagning å sjukvårdsanstalt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

Vidkommande grunderna för det ifrågasatta statsbidraget har socialstyrelsen

uttalat, att de bestämmelser, som nu gälla i fråga örn statsbidrag för

annan sjukvård än sjukhusvård, syntes böra vara normerande. Enligt § 5 i

kungörelsen angående statsbidrag åt sjukkassor utgår statsbidrag (sjukvårdsbidrag)

för understöd, som av erkänd sjukkassa meddelats i form av ersättning

för medlems utgifter till läkarvård, kostnaderna för läkares resa häri inräknade,

läkemedel och andra av läkare föreskrivna sjukvårdande åtgärder

med belopp motsvarande hälften av det utgivna understödet. Förutsättning

härför är dock, att understödet från kassan motsvarat i fråga örn läkemedel

högst hälften och i övrigt högst två tredjedelar av kostnaderna för ändamålet.

I de fall, då sjukvårdsbidrag må utgå, ändå att nyssnämnda begränsning av

understödet ej iakttagits, skall bidraget beräknas till en tredjedel av det utgivna

understödet. Ett på samma sätt bestämt statsbidrag för intagningskostnader

skulle emellertid enligt socialstyrelsens mening medföra tillämpningssvårigheter

i avseende på fördelningen av kostnaderna för sjukvårdsersättning

mellan lokal- och centralsjukkassa. Med hänsyn bland annat härtill har styrelsen

föreslagit, att statsbidraget för erkänd sjukkassas intagningskostnader

bestämdes att utgöra hälften i stället för en tredjedel av kassans kostnader

härför.

Vad socialstyrelsen i övrigt anfört rörande förslagen i förevarande hänseende

finnes återgivet å sid. 15—17 i propositionen. Ett av styrelsen uppgjort

utkast till författningsbestämmelser i ämnet finnes intaget å sid. 28—29

i propositionen.

Departementschefen har i propositionen yttrat, att de skäl, som socialstyrelsen

anfört för sitt nu förevarande förslag, synts honom i allt väsentligt

fullt övertygande. Då därtill komme, att ur statsfinansiell synpunkt några

starkare betänkligheter knappast kunde resas mot ett genomförande av förslaget,

förordade han detsamma.

Karenstid.

Sjukhjälp till medlem av erkänd sjukkassa skall enligt 20 § första stycket

sjukkasseförordningen i regel omfatta dels ersättning för utgifter till sjukvård

(sjukvårdsersättning), dels ock ett understöd i penningar för varje dag

(sjukpenning). Där ej i förordningen annorlunda stadgas, skall jämlikt 23 §

första stycket sjukpenning utgivas vid varje sjukdom, som medför förlust

av arbetsförmågan eller för vars botande den sjuke enligt läkares föreskrift

bör fullständigt avhålla sig från arbete.

I 26 § stadgas bland annat, att sjukpenning ej må utgivas för de tre första

dagarna vid varje sjukdomsfall, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad

(karenstid), samt att i sjukkassans stadgar karenstiden må utsträckas

till högst sju dagar.

Slutligen må erinras, att i 29 § meddelas vissa bestämmelser rörande begränsning

av sjukhjälpstiden med avseende å sjukpenning samt att vid tillämpning

av dessa bestämmelser sjukdomsfall, som inträffar inom nittio

dagar efter den sista dag, för vilken ersättning för sjukhusvård eller sjuk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

penning utgivits av erkänd sjukkassa, skall räknas såsom en omedelbar fortsättning

av det tidigare fallet.

I skrivelse den 28 september 1936 har svenska sjukkasseförbundet erinrat,

att bestämmelsen örn karenstid utgjort ett irritationsmoment under omorganisationsarbetet

inom de erkända sjukkassorna. Då emellertid en avgiftsökning

bleve påkallad, därest karenstiden borttoges, ville förbundet endast

hemställa om en sådan mildring av bestämmelsen härom, att ingen ny karenstid

behövde beräknas för sjukdomsfall, som inträffade inom 8 eller alternativt

90 dagar efter den sista dag, för vilken sjukhjälp sist meddelades.

över skrivelsen har efter remiss yttrande den 14 november 1936 avgivits

av socialstyrelsen, som därvid uttalat, att örn ändring av karensbestämmelsen

nu skulle företagas, denna borde få sådan innebörd, att karensfrihet medgåves

vid sjukdomsfall, som inträffade inom nittionde dagen efter den sista dag,

för vilken sjukhjälp i form av sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård

meddelats vid närmast föregående sjukdomsfall.

Departementschefen har framhållit, att viss skillnad i tillämpningen förelåge

beträffande bestämmelserna örn karenstid i början och örn begränsning

av sjukhjälpstiden i slutet av ett sjukdomsfall. I anslutning härtill har departementschefen

anfört följande:

Medan karenstid beräknas för varje särskilt sjukdomsfall, skola nämligen vid

beräkningen av högsta medgivna sjukhjälpstid två eller flera särskilda sjukdomsfall,

av vilka ett vart inträffat inom nittio dagar från det närmast föregående,

anses såsom ett enda sjukdomsfall. Där två eller flera sjukdomsfall

sålunda tillhopa gälla såsom ett enda, beräknas följaktligen dubbel eller

flerdubbel karenstid för detta enda sjukdomsfall, något som jag i likhet med

socialstyrelsen finner vara i viss mån oegentligt. Emellertid skulle en ändring

av förordningen, innebärande mer följdriktiga bestämmelser i detta hänseende,

medföra en icke oväsentlig ökning av såväl sjukkassornas egna som

statens sjukhjälpskostnader. Socialstyrelsen har beräknat denna ökning till

200,000 kronor örn året för sjukkassornas vidkommande och till 60,000 kronor

örn året vad statsbidraget angår. Visserligen finner jag, lika med socialstyrelsen,

en dylik ökning av statsbidraget icke vara av den storleksordning,

att den bör utgöra hinder för den ifrågasatta reformens genomförande. Jag är

dock jämväl därutinnan ense med styrelsen, att man icke, åtminstone för närvarande,

bör ålägga sjukkassorna en ökning av deras sjukhjälpsprestationer.

På grund härav vill jag förorda, att genom en tilläggsbestämmelse till 26 §

allenast möjlighet beredes sjukkassa att icke beräkna karenstid vid sjukdomsfall,

som inträffar inom nittio dagar efter den sista dag, för vilken sjukpenning

utgivits av erkänd sjukkassa.

Väntetid.

T 9 § tredje stycket stadgas, att inträde i erkänd sjukkassa må beviljas

allenast den, som fyllt femton men icke femtio år, har god hälsa och icke är

behäftad med lyte, vilket medför eller skäligen kan förväntas medföra väsentlig

nedsättning av arbetsförmågan eller påkalla läkarvård i större utsträckning.

Enligt 21 § må erkänd sjukkassa, lokalsjukkassa dock allenast med tillsynsmyndighetens

begivande, tillförsäkra sina medlemmar sjukvårdsersättning

jämväl vid sjukdom, som drabbar medlems barn under femton år. Sjuk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

penning däremot må icke tillförsäkras annan än den, vilken för erhållande

av sådant understöd är medlem av kassan.

I 30 § första stycket stadgas, att medlem av erkänd sjukkassa, för vilken

läkarintyg angående hälsotillståndet vid inträdet i kassan icke fordrats, icke

må tillerkännas sjukhjälp för sjukdomsfall, som inträffar under de första

sextio dagarna efter inträdet (väntetid). För medlem, vilken medgivits övergång

från mindre till mera omfattande sjukhjälp, skall under motsvarande

förutsättning, med visst angivet undantag, sjukhjälp vid sjukdom, som inträffar

under de första sextio dagarna efter övergången, utgå i den mindre

omfattningen. Vad sålunda stadgats gäller dock icke, där sjukdomen föranletts

av olycksfall, som inträffat efter inträdet i kassan eller efter övergången

till den mera omfattande sjukhjälpen, samt ej heller i fråga örn medlem,

vilken på grund av sin anställning varit pliktig att inträda i kassan.

Enligt 30 § sista stycket må väntetid icke tillämpas vid inträde i centralsjukkassa

såsom indirekt ansluten medlem och ej heller vid överflyttning,

vid återinträde eller vid bildande av lokalsjukkassa av anledning, som i 19 §

sägs.

I propositionen har förordats en undantagsbestämmelse av innebörd, att

bestämmelsen om väntetid icke må tillämpas i fall, då medlems barn, för

vilket kassan tillförsäkrat medlemmen sjukvårdsersättning, vid uppnådda

femton år vinner eget medlemskap i kassan. Därvid har dock uppställts såsom

förutsättningar, att barnet varit sjukvårdsförsäkrat under minst tolv

månader, att försäkringen gällt intill dess barnet fyllt femton år samt att

ansökan örn medlemskap gjorts inom trettio dagar därefter.

Anslagsfrågor.

Departementschefen har härutinnan anfört bland annat, att de av honom

förordade förslagen syntes kunna genomföras inom den kostnadsram, som

läge till grund för tidigare anslagsäskande. I övrigt tillåter sig utskottet att

hänvisa till propositionen i denna del (sid. 24).

Utskottet har vid granskning av det i propositionen framlagda författningsförslaget

funnit detta i huvudsak väl avvägt. Beträffande förslagets detaljer

har anledning till erinran förekommit allenast mot det förordade tillägget till

26 § sjukkasseförordningen. För vinnande av anslutning till bestämmelserna

i förordningens 29 § rörande sammanräkning av sjukdomsfall under vissa

förhållanden torde man böra giva tillägget det innehållet, att möjlighet

beredes sjukkassa att icke beräkna karenstid vid sjukdomsfall, som inträffar

inom nittio dagar efter den sista dag, för vilken antingen — såsom i propositionen

föreslagits — sjukpenning eller ock ersättning för sjukhusvård utgivits

av erkänd sjukkassa.

Den i propositionen föreslagna ändringen av 2 § sjukkasseförordningen

har motiverats med en i propositionen nr 171 till årets riksdag föreslagen

ändring av 69 § lagen örn understödsföreningar, med vilken ändring avses

att möjliggöra en ifrågasatt uppdelning av tillsynen över understödsför
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

eningarna å socialstyrelsen och pensionsstyrelsen. Med den föreslagna formuleringen

av 2 § första stycket i förordningen synes hinder icke möta att oberoende

av örn en sådan uppdelning kommer till stånd genomföra ändringen

av sistnämnda stadgande.

Departementschefen har i propositionen uttalat, att de förordade ändringsförslagen

syntes honom kunna genomföras inom den kostnadsram, som läge

till grund för tidigare anslagsäskande. Utskottet finner ej anledning till erinran

emot detta uttalande. Utskottet vill även tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,

att statsbidrag (sjukvårdsbidrag) för understöd, som erkänd sjukkassa

jämlikt förordningen örn sådana kassor utgivit i form av ersättning för den

sjukes intagande å sjukvårdsanstalt, må från ingången av år 1938 utgå med

hälften av understödet.

Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande att ifrågavarande proposition

ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

(nr 280) om erkända sjukkassor.

Härigenom förordnas, att 2, 15, 18, 22, 26, 28 och 30 §§ förordningen den

26 juni 1931 örn erkända sjukkassor skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives:

2 §•

Understödsförening antages till erkänd sjukkassa av den myndighet, under

vars tillsyn föreningen står enligt lagen örn understödsföreningar.

Med antagande---fastställda grunder.

15 §.

Flyttar medlem av erkänd sjukkassa från kassans verksamhetsområde till

ort, för vilken annan erkänd kassa finnes, skall han därmed anses utträda ur

den förra kassan samt, utan hinder av vad i 9 § tredje stycket är stadgat och

utan erläggande av inträdesavgift, ingå såsom medlem i den senare kassan i

närmast motsvarande sjukhjälpsklass (överflyttning). Yar medlemmen vid

flyttningen på grund av redan inträffad sjukdom berättigad till understöd,

skall dock, där ej annat överenskommits mellan kassorna, överflyttningen

anses ske först med utgången av den månad, under vilken han

blivit återställd eller löpande understödstid i kassa för den tidigare bosättningsorten

gått till ändå; Yad i detta stycke stadgas äger icke tillämpning å

medlem, som är anställd i centralsjukkassas tjänst och som önskar att såsom

direkt ansluten medlem kvarstå i centralsjukkassan.

Sker överflyttning å annan tid under en månad än vid utgången av denna,

erlägge medlemmen, där ej annat överenskommits mellan kassorna, till varje

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 9 tami. 2 avd. Nr 39. 1022 S7 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kassa avgift, som belöper på den del av månaden, under vilken lian tillhört

kassan. Avgift, som efter överflyttningen erlagts till den kassa, från vars verksamhetsområde

flyttningen skett, må, där kassorna överenskommit därom,

räknas som avgift till den andra kassan.

Örn flyttning, varom ovan sägs, skall medlemmen dessförinnan göra anmälan

till den kassa, från vars verksamhetsområde flyttningen skall ske.

Göres anmälan senare än nu sagts, må understöd, som belöper på tid före

anmälan, icke utgivas av den kassa, till vars verksamhetsområde flyttningen

skett.

Har medlemmen under en tid av minst fem år, räknat tillbaka från tidpunkten

för överflyttningen, varit tillförsäkrad mera omfattande sjukhjälp

än den, varmed han till följd av överflyttningen måste åtnöjas, och överflyttar

medlemmen inom tre år från nämnda tidpunkt till annan kassa, vare han därvid

berättigad till inträde i sjukhjälpsklass, som närmast motsvarar den högre

klass, han sålunda förut tillhört.

Vad ovan i denna paragraf stadgas skall i tillämpliga delar gälla jämväl då

indirekt ansluten medlem av centralsjukkassa flyttar till ort inom verksamhetsområdet,

för vilken lokalsjukkassa icke finnes, och då direkt ansluten medlem

av centralsjukkassa flyttar till ort inom verksamhetsområdet, för vilken

lokalsjukkassa finnes.

Där överenskommelse i sådant hänseende av Konungen träffats med främmande

stat, skola bestämmelserna angående överflyttning äga motsvarande

tillämpning beträffande i överenskommelsen avsedd person.

Flyttar medlem av erkänd sjukkassa till utlandet, skall han därmed anses

utträda ur kassan.

18 §.

Häftar medlem av erkänd sjukkassa vid utgången av andra månaden efter

den, under vilken stadgad avgift eller uttaxerat belopp senast skolat betalas

till kassan eller, där han enligt 15 § överflyttat från annan kassa, till denna,

fortfarande för avgift eller belopp, som nu sagts, skall han anses hava utträtt

ur förstnämnda kassa vid angivna tidpunkt, där ej vederbörande kassas styrelse

dessförinnan av särskild anledning medgivit honom ytterligare anstånd med

betalningen.

Anmäler sig den, som sålunda utträtt ur erkänd sjukkassa, inom tolv

månader efter utträdet till återinträde i kassan och har hans hälsotillstånd

under tiden ej försämrats, må kassan, under förutsättning att samtliga avgifter

för den förflutna tiden erläggas, bevilja sådant inträde (återinträde),

oaktat de i 9 § tredje stycket angivna förutsättningarna ej äro för handen.

22 §.

Sjukvårdsersättning skall---rådfrågade läkaren.

Styrkes med läkarintyg, att vård å sjukvårdsanstalt (sjukhusvård) är erforderlig,

skall i stället för ersättning, som i första stycket avses, utgivas er
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39.

11

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

sättning för den sjukes intagande Och vård å sjukvårdsanstalt, som drives avstaten,

landsting eller kommun eller till vars drift statsbidrag utgår, eller

å godkänt enskilt sjukhem, så ock för vård, som beredes den sjuke genom

pensionsstyrelsens försorg. I intet fall vare dock kassan pliktig utgiva ersättning

för sjukhusvård med högre belopp, än som skulle hava utgått folden

sjukes intagande och vård å allmän sal å lasarett, drivet av det landsting

eller den i landsting ej deltagande stad, inom vars område den sjuke är bosatt;

och skall därvid rese- och transportkostnad beräknas efter det billigaste

färdsätt, som, under hänsynstagande till den sjukes tillstånd, må komma till

användning.

Då särskilda---och skäligt.

Erkänd sjukkassa---därtill föreligger.

26 §.

Sjukpenning må---från arbete.

Utan hinder av vad i första stycket

sägs må i sjukkassas stadgar föreskrivas,

att karenstid icke skall beräknas

vid sjukdomsfall, som inträffar

inom nittio dagar efter den sista dag,

för vilken sjukpenning utgivits av erkänd

sjukkassa.

Utan hinder av vad i första stycket

sägs må i sjukkassas stadgar föreskrivas,

att karenstid icke skall beräknas

vid sjukdomsfall, som inträffar

inom nittio dagar efter den sista dag,

för vilken ersättning för sjukhusvård

eller sjukpenning utgivits av erkänd

sjukkassa.

28 §.

Sjukhjälp, som består i ersättning för utgifter till annan sjukvård än sjukhusvård,

utgår, såvitt angår medlem av lokalsjukkassa eller sådan medlems

barn under femton år, i sin helhet från lokalsjukkassa samt eljest från

centralsjukkassa. I den mån lokalsjukkassas sammanlagda utgifter för nämnda

ändamål samt för intagning å sjukvårdsanstalt, som avses i 22 § andra stycket,

för år räknat överstiga ett belopp, motsvarande tre kronor eller, då fråga är

om lokalsjukkassa, vilken meddelar understöd som nu sagts jämväl åt medlems

barn under femton år, fyra kronor för varje medlem, som tillförsäkrats

sådant understöd, skall kassan äga att av centralsjukkassan utbekomma det

överskjutande beloppet. Medlemsantalet beräknas efter förhållandet den 31

december det år utgifterna avse.

Lämnar tillsynsmyndigheten---och centralsjukkassa.

30 §.

Medlem av —---i kassan.

Lämnar erkänd---medlems barn.

Väntetid må icke tillämpas vid inträde i centralsjukkassa såsom indirekt

ansluten medlem och ej heller vid överflyttning, vid återinträde eller vid

bildande av lokalsjukkassa av anledning, som i 19 § sägs.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 39,

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har utfästelse av erkänd sjukkassa om sjukvårdsersättning vid sjukdom,

som drabbar medlems barn under femton år, varit gällande de tolv närmaste

månaderna innan barnet fyllde femton år, må väntetid icke tillämpas, där

barnet på ansökan, som gjorts inom trettio dagar efter uppnåendet av nämnda

ålder, vinner inträde i kassan.

I intet fall må väntetid vara bestämd till längre tid än etthundratjugu

dagar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1938; dock skola, där medlem

av erkänd sjukkassa dessförinnan flyttat från kassans verksamhetsområde

till ort, för vilken annan erkänd kassa finnes, eller till utlandet, i

fråga örn överflyttning, samt, där sjukdomsfall före nämnda dag inträffat, i

fråga örn utgifter för intagande å sjukvårdsanstalt och örn väntetid, äldre

bestämmelser fortfarande gälla.

B. att riksdagen måtte medgiva, att statsbidrag (sjukvårdsbidrag)

för understöd, som erkänd sjukkassa jämlikt förordningen

örn erkända sjukkassor utgivit i form av ersättning för den

sjukes intagande å sjukvårdsanstalt, må från ingången av år 1938

utgå med hälften av understödet.

Stockholm den 27 april 1937.

På andra lagutskottets vägnar:

IVAD ÖSTERSTRÖM.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tamm, Hagman, Sam Larsson, Korman, Olof

Carlsson, Västberg, Ekströmer och Holstenson;

från andra kammaren: herrar Österström, Johanson i Hallagården*, Molander

och Sandström i Sollefteå, fru Nordgren, herr Hansson i örebro*, fröken Andersson

och herr Holm.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931 s. 2 i texten