Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen den 16 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete.

1937-05-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1937:45, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen den 16 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1937 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen

den 16 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 113,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Frankenberg m. fl. hemställt,

att riksdagen måtte besluta,

»1) att § 1 i lagen om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete får den ändrade lydelsen, att arbetet för

tillverkning av bageri- och konditorivaror ’må icke bedrivas å sön- och helgdag

eller å tid mellan kl. 8 e. m. och 6 f. m. å söckendag’,

2) atti den följande satsen av samma paragraf ''Vad sålunda stadgas--

— hemmavarande barn’ utgår, samt ävenså

3) att § 2 mom. d) ändras därhän, att uppeldning och deggörning utföres

å söckendag mellan kl. 4 och 6 f. m.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Till utredning örn de i motionen berörda spörsmålen får utskottet lämna

följande redogörelse.

1 § första stycket i lagen den 16 maj 1930 örn vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete, nedan kallad

bagerilagen, är av följande lydelse:

1 §. Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må

icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 5 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn.

2 § innehåller under a)—f) vissa undantag från 1 §, varav stadgandena

under d) och f), vilka äro av särskilt intresse i förevarande sammanhang, äro

så lydande:

2 §. Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan 3.30

och klockan 5 förmiddagen;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera på varandra

följande sön- och helgdagar, uppeldning eller deggörning utföras jämväl

mellan klockan 2 och klockan 3.30 förmiddagen och annat arbete mellan

klockan 3 och klockan 5 förmiddagen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 9 sami. 2 avd. Nr 45.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Även i 3 § i lagen stadgas vissa undantag från reglerna i 1 §, och jämlikt

4 § kunna i vissa fall ytterligare avvikelser medgivas av vederbörande yrkesinspektör

samt av yrkesinspektionens chefsmyndighet (socialstyrelsen). Tillsyn

å efterlevnaden av lagen utövas av yrkesinspektionens befattningshavare

(5 §). överträdelse av stadgande i lagen eller föreskrift, som utfärdats med

stöd av sådant stadgande, är belagt med bötesstraff (6 §).

I detta sammanhang må uppmärksammas vissa bestämmelser i lagen den

30 maj 1919 om begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan

rörelse (den s. k. butiksstängningslagen). Enligt 1 § i lagen gäller som huvudregel,

att handelsbod ej må hållas öppen å söckendagar före kl. 8 f. m.

och efter kl. 7 e. m. Härifrån göres i lagen undantag bl. a. för bod, där handel

idkas med bageri- och konditorivaror samt vissa andra produkter. Sådan

bod må för försäljning enbart av dylika varor öppnas en timme tidigare och

hållas öppen en timme längre än förut är sagt.

I den mån sådant påkallas av särskilt förhållande inom viss kommun, må

tiden för öppethållandet emellertid bestämmas annorlunda än nyss nämnts

(3 §). Sålunda kan beträffande söckendag denna tid utsträckas för stad eller

köping med högst en timme på morgonen och för annan kommun med högst

två timmar på morgonen. Beslut örn bestämmelse enligt 3 § fattas av den

myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt, och skall underställas

länsstyrelsen (5 §), som skall oförändrat fastställa eller ogilla beslutet (6 §).

I arbetstidskommitténs betänkande den 22 november 1918 med förslag till

lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete föreslogs som

huvudregel, att arbete för tillverkning till avsalu av bageri- och konditorivaror

icke skulle få bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan kl. 8 e. m.

och 6 f. m. å söckendag. Förbudet gällde såväl arbetare som arbetsgivare

och hans familjemedlemmar, d. v. s. även de s. k. familjebagerierna.

För 1919 års lagtima riksdag framlades genom proposition (nr 339) förslag

till lagstiftning i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget.

Frågan förföll emellertid genom olika beslut i kamrarna.

Vid urtima riksdagen 1919 framlades ånyo proposition (nr 5) med förslag

till lag i ämnet. I propositionen föreslogs i anslutning till arbetstidskommitténs

förslag, bl. a., att arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror

icke skulle få bedrivas å tid mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m. å

söckendag, dock skulle uppeldning och deggörning få utföras å söckendag i

allmänhet mellan kl. 4 och 6 f. m. (2 § d) samt under natten till söckendag,

som närmast föreginge två eller flera på varandra följande sön- eller helgdagar,

även mellan kl. 2 och 4 f. m., varjämte under natten till sådan söckendag,

som senast nämnts, jämväl annat arbete skulle få utföras mellan

kl. 3 och 6 f. m. (2 § f). Familjebagerierna voro ej undantagna i förslaget.

Andra särskilda utskottet tillstyrkte propositionen (utlåtande nr 3). I en

reservation av herr Modig m. fl. yrkades bifall till ett motionsvis (II: 141

framfört förslag, att lagen icke skulle äga tillämpning å familjebagerier.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

3

Riksdagen biföll denna reservation, varefter lag i ämnet i överensstämmelse

med riksdagens beslut utfärdades den 17- oktober 1919 med giltighetstid

t. o. m. den 31 december 1923.

Vid 1922 års riksdag väcktes i motion II: 67 av herr Kinmansson förslag,

att undantaget för familjebagerierna skulle uteslutas ur lagen, att begynnelsetiden

för det egentliga bageriarbetet skulle tillbakaflyttas från kl. 6 till kl. 4

f. m. samt att de i 2 § under d) och f) angivna tiderna skulle tillbakaflyttas

2 timmar. På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 17) avslog riksdagen

motionen.

På förslag av Kungl. Majit (proposition nr 88) förlängdes år 1923 bagerilagens

giltighetstid t. o. m. den 31 december 1926 utan att därvid ändring i

nu ifrågavarande hänseenden gjordes (se andra lagutskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 16).

Å den internationella arbetskonferensens sjunde sammanträde i Genéve

år 1925 antogs ett förslag till konvention angående nattarbete i bagerier. Den

svenska lagen är på det hela taget av betydligt strängare innehåll än konventionen.

Konventionen angives visserligen äga tillämpning å all slags tillverkning

utan hänsyn till syftet därmed, under det att lagen allenast avser

tillverkning till avsalu, men då hushållstillverkning, bedriven av hushållets

medlemmar, är undantagen enligt konventionen, skulle konventionens överskjutande

tillämpning väsentligen komma att avse truppförband, sjuk- och

fattigvårdsanstalter m. fl. dylika institutioner. Beträffande tillämplighetsområdet

kan för övrigt anmärkas, att lagen har avseende å tillverkning ej blott

av produkter, framställda av mjöl — till vilka konventionen inskränker sig

— utan även av andra konditorivaror. Vidare är att märka, att konventionen

endast riktar sig mot nattarbetet, under det att lagen därjämte förhindrar

söndagsarbete. Den mest betydelsefulla skillnaden framträder emellertid

vid jämförelse av nattarbetsförbudets omfattning till tiden. I lagen stadgas

förbud mot arbete, med undantag för uppeldning och deggörning, mellan

kl. 8 e. m. och kl. 5 f. m., d. v. s. under 9 timmar, medan konventionen inskränker

sig till att, med möjlighet till undantag bl. a. för förberedelse- och

avslutningsarbeten, påbjuda en natlledighet av 7 timmar i följd och innefattande

tiden mellan kl. lie. m. och 5 f. m. eller under vissa betingelser

mellan kl. 10 e. m. och 4 f. m. I ett avseende är emellertid konventionen

strängare än lagen, nämligen däri att nattarbetsförbudet enligt konventionen

omfattar såväl arbetare som arbetsgivare, vilka taga del i den uti konventionen

åsyftade tillverkningen (med undantag allenast för tillverkning, som

bedrives av medlemmar i ett och samma hushåll för deras egen förbrukning),

under det att från lagens tillämpning äro undantagna dels arbetsgivarna

och dels övriga arbetande i sådana rörelser, sorn bedrivas utan biträde avannan

än make och hemmavarande barn.

1925 års konvention har icke ratificerats av Sverige. Intill 1937 års början

har densamma ratificerats av tio stater, nämligen Bulgarien, Chile,

Colombia, Estland, Finland, Kuba, Luxemburg, Nicaragua, Spanien och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Uruguay. Beslut om ratifikation har fattats i Irland, och förslag om ratificering

föreligger i Frankrike, Lettland, Polen, Rumänien och Tjeckoslovakien.

Efter uppdrag av Kungl. Majit verkställde socialstyrelsen i samråd med

kommerskollegium under år 1925 utredning rörande verkningarna av bagerilagen.

En redogörelse för denna undersökning lämnar publikationen »Statistiska

undersökningar angående åttatimmarslagens och bagerilagens verkningar»

(stat. off. utr. 1925: 45). Den av socialstyrelsen verkställda undersökningen

omfattade ej mindre än 5,775 företag med 23,839 däri arbetande

personer (innehavare inräknade) eller sannolikt nära nog samtliga bageriföretag

i landet.

Enligt ifrågavarande undersökning uppgingo de egentliga familjebagerierna

till ett antal av 1,458 med däri sysselsatta 2,197 personer. Många företag

(»hembagerierna») stodo familjebagerierna nära, i det i dem icke användes

särskilt för företagets verksamhet anställda arbetare utan, förutom eventuellt

make och hemmavarande barn, allenast andra familjemedlemmar eller tjänstefolk.

Familjebagerierna jämte nu åsyftade företag redovisas vid undersökningen

till ett sammanlagt antal av 2,386. Antalet företag som sysselsatte

särskilt anställda arbetare upptogs till 3,389.

Såsom av intresse med hänsyn till undantaget för familjebagerier sökte

man vid undersökningen inhämta, hur det förhöll sig med tillkomsten av

dylika bagerier efter bagerilagens ikraftträdande den 1 januari 1920. De av

undersökningen omfattade företagen fördelades på grund härav med hänsyn

till det år, de öppnats av den ursprunglige innehavaren eller, där uppgift

därom saknades, då de tillträtts av innehavaren av företaget vid tiden för

undersökningen. Av denna sammanställning framgick, att 46.2 °/o av familjebagerierna

och 49.0 °/o av hembagerierna tillkommit resp. tillträtts efter

den 1 januari 1920. Motsvarande procenttal för samtliga bageriföretag uppgick

till 38.2, och ansåg styrelsen härav framgå, att antalet familje- och hembagerier

ökats övernormalt efter bagerilagens tillkomst.

Rörande tiden för försäljningens början, som särskilt undersöktes, framgick

icke, att familjebagerierna i allmänhet började tidigare än andra bagerier.

Socialstyrelsen avgav vidare den 26 november 1925 ett betänkande med förslag

till reviderad bagerilag. Socialstyrelsen föreslog (i fråga örn 1 §), att

undantaget för familjebagerier skulle ersättas med ett undantag för tillverkning

för hushållsbruk samt att orden »till avsalu» skulle utgå. Socialstyrelsen

framhöll, att styrelsen vore av den meningen, att rättvisan krävde

avskaffande av undantaget för familjebagerier, samt uttalade, att när staten

för tillgodoseende av något offentligt intresse pålägger en näringsgren vissa

inskränkningar i dess verksamhet, måste den anses förpliktad att såvitt

möjligt tillse, att den ej därmed gynnar vissa grupper av företag på andras

bekostnad. I fråga örn nattarbetsförbudet förordade styrelsen, att detsamma

skulle avse tiden kl. 8 e. m.—5 f. m. Uppeldning och deggörning skulle

dock få utföras (enligt 2 § d) mellan kl. 4—5 f. m. och jämlikt 2 § f) under

där angivna förutsättningar mellan kl. 2—4 f. m., varjämte enligt sistnämn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

5

da stadgande annai arbete under samma förutsättningar skulle få verkställas

under tiden kl. 3—5 f. m.

För 1926 års riksdag framlades i proposition (nr 72) förslag till definitiv

lag i ämnet. Däri föreslogs i överensstämmelse med socialstyrelsens framställning,

att orden »till avsalu» i 1 § ävensom undantaget för familjebagerier

skulle uteslutas, varemot de då gällande begynnelsetiderna för bageriarbete

skulle bibehållas. Efter genomförandet av de i propositionen föreslagna ändringarna

skulle den svenska lagstiftningen ej behöva hindra ratifikation av

ovannämnda konvention.

Andra lagutskottet, som behandlade propositionen och de i anledning av

densamma väckta motionerna (I: 262, I: 265, II: 386 och II: 390), förordade,

att lagen alltjämt skulle vara provisorisk och gälla t. o. m. den 31 december

1930, att orden »till avsalu» och undantaget för familjebagerier skulle bibehållas,

att begynnelsetiden för det egentliga bageriarbetet skulle ändras från

kl. 6 till 5 f. m. samt att den i 2 § d) angivna begynnelsetiden skulle tillbakaflyttas

med V2 timme till kl. V< 4 f. m., varvid stadgandet i 2 § f) skulle undergå

viss jämkning. Utskottet uttalade rörande undantaget för familjebagerier,

bland annat, att detta undantag utgjorde endast ett uttryck för den eljest

inom arbetarskyddslagstiftningen hävdade principen om full frihet för arbetsgivaren

att själv och med biträde av sina familjemedlemmar utöva arbete.

Den av socialstyrelsen framhållna övernormala ökningen av familje- och

hembagerier fann enligt utskottet sannolikt i avsevärd mån sin förklaring i

andra förhållanden — såsom förbättrade tekniska möjligheter, lägre löneanspråk

hos oorganiserad personal, tvång för en del personer, som förut haft

andra levnadsförhållanden, att förskaffa sig en förvärvskälla — än den för

familjebagerierna gällande undantagsbestämmelsen. I fråga örn den då gällande

tidsgränsen för bageriarbetets början framhöll utskottet, att denna

gräns i många fall medfört en för bageriföretagen betungande och för produktionen

skadlig forcering av arbetet under morgontimmarna.

Reservation anfördes dels av herr von Sydow jämte två andra ledamöter,

vilka yrkade avslag å propositionen, dels ock av herr Thorberg jämte ytterligare

sex ledamöter, vilka hemställde om bifall till densamma.

Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning. — Lag i överensstämmelse

med riksdagens beslut utfärdades därefter den 4 juni 1926.

Vid 1926 års riksdag begärde Kungl. Majit (proposition nr 118) riksdagens

yttrande över det ovan omnämnda förslaget till konvention angående nattarbete

i bagerier. Riksdagen anmälde (skrivelse nr 247), att riksdagen för sin

del funnit, att Sverige för det dåvarande icke borde biträda konventionen.

Vid 1930 års riksdag föreslogs i proposition (nr 32) fortsatt giltighet för

bagerilagen till och med den 31 december 1933. 1 anledning av propositionen

väcktes i två likalydande motioner, I: 235 av herr Möller m. fl. och II: 391 av

herr Hansson i Stockholm m. fl., förslag örn antagande av definitiv lag i ämnet.

I motionerna föreslogos även vissa ändringar i materiellt hänseende i

överensstämmelse med det ovan omförinälda lagförslaget lill 1926 års riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Andra lagutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande (nr 16), att definitiv lag skulle

antagas och att denna skulle erhålla samma innehåll som den gällande provisoriska

lagstiftningen. Reservation anfördes av, bland andra, herr Sigfrid

Hansson jämte fyra andra ledamöter, vilka yrkade bifall till motionerna.

Riksdagen biföll utskottets förslag. -— Lag i ämnet utfärdades därefter av

Kungl. Maj:t den 16 maj 1930 (nu gällande lag).

Vid 1935 års riksdag hemställdes i två likalydande motioner, I: 178 av herrar

Theodor Nilsson och Jacob Hansson samt 11:345 av herr Frankenberg

m. fl., att riksdagen måtte besluta, alt undantagsbestämmelsen rörande familjebagerier

skulle utgå.

Motionerna behandlades av andra lagutskottet (utlåt, nr 24), som begärde

yttrande över desamma av socialstyrelsen och kommerskollegium. Utskottet

iämnade därjämte Sveriges bageriidkareförening, svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Stockholms bageriindustriförening tillfälle att yttra sig i anledning

av motionerna.

Socialstyrelsen anförde i sitt yttrande bland annat:

En allsidig och fullt tillförlitlig bild av det nuvarande läget kan givetvis

endast erhållas genom en omfattande undersökning i ämnet liknande den år

1925 företagna. Mycket talar emellertid för att förhållandena i stort sett

kunna karakteriseras på ungefär samma sätt som skedde i anslutning till

den år 1925 verkställda undersökningen. En viktig skillnad föreligger likväl

med hänsyn till den år 1926 vidtagna lagändringen, varigenom tiden för bageriarbetets

början tillbakaflyttades från kl. 6 till kl. 5 f. m. Vid den 1925 företagna

utredningen kunde icke påvisas, att bagerierna utan särskilt anställda i

allmänhet började sin brödförsäljning tidigare än övriga bagerier. Numera torde

med ganska hög grad av säkerhet kunna sägas, att familjebagerierna icke

i någon mera avsevärd omfattning börja arbetet tidigare än i bagerilagen

medgives eller kl. 5 f. m. ----Påpekas må härutöver, att den ökning av

familjebagerierna, som synes lia ägt rum å vissa orter under senare år, till

en del torde kunna sättas i samband med den under dessa år rådande, omfattande

arbetslösheten, vilken torde föranlett ett större antal personer än

eljest skulle varit fallet att söka vinna sin utkomst såsom egna företagare

inom bagerihanteringen.

För den händelse familjebagerierna skulle inbegripas under lagen, anser

sig styrelsen böra framhålla, att en någorlunda effektiv tillsyn av yrkesinspektionens

befattningshavare inom det sålunda utökade tillämpningsområdet

icke är möjlig med nuvarande tillgång på inspektionspersonal.

Kommerskollegium yttrade bland annat:

För egen del vill kollegium ej förneka, att den för hem- och familjebagerierna

medgivna friheten i fråga om arbetstidens förläggande måhända varit

ägnad att stärka dessa bageriers ställning i konkurrensen med de mera

vrkesbetonade bagerierna och i så måtto inneburit en i lagstiftningen ej åsyftad

olägenhet för dessa senare.

Även örn vissa omständigheter tyda på att hembageriernas undantagsställning

i viss mån gynnat dessa på yrkesbageriernas bekostnad, håller kollegium

dock före, att den underlägsenhet i konkurrensavseende, som ifrågavarande

lagbestämmelse medfört för de senare, knappast kan vara av nämnvärd

betydelse för dessa. Det ligger nämligen i sakens natur, att hembagerierna

med sin mycket begränsade arbetskraft och till följd härav ringa till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

7

verkningskapacitet i regel icke äga möjlighet att i större omfattning inkräkta

på yrkesbageriernas arbetsområde. Mera begränsad teknisk utrustning och

större svårighet att rationellt ordna bröddistributionen innebära även för

hembagerierna ett hinder i konkurrensen med yrkesbagerierna, åtminstone

då det gäller de grövre brödsorterna, d. v. s. det egentliga matbrödet.

Vidare synes man vid frågans prövning ej heller böra helt bortse från att

även vissa humanitära skäl, särskilt risken att beröva ekonomiskt svagt situerade

personer deras enda existensmedel, tala mot alt utsträcka lagens tilllämpningsområde

till hem- och familjebagerierna.

Slutligen kan kollegium —- i anslutning till vad Stockholms bageriindustriförening

i sitt yttrande till lagutskottet anfört — icke underlåta att framhålla,

att vissa olägenheter av teknisk och nationalekonomisk natur onekligen

synas vara förknippade med gällande förbud mot nattarbete inom bageriyrket,

liksom det även vill synas som örn den forcering av jäsningsprocessen

vid brödtillverkningen, som förbudet framtvingat, medfört en viss försämring

av brödets hållbarhet i färskt tillstånd och måhända även i någon mån

av dess näringsvärde. Det synes med hänsyn härtill föga tilltalande att ytterligare

utvidga detta förbuds giltighetsområde.

På grund av vad sålunda anförts anser sig kollegium icke böra tillstyrka

bifall till den i förevarande motioner begärda lagändringen.

Sveriges bageriidkare förening tillstyrkte motionerna och framhöll bland

annat:

Ehuru frågan om nattarbete i hela dess räckvidd ej beröres av föreliggande

motioner, anse vi oss dock i detta sammanhang böra göra några uttalanden

i detta ärende. Förbudet mot nattarbete måste betraktas såsom en inskränkning

i bageriyrkets näringsfrihet.

Det är ett obestridligt faktum, bekräftat av alla utövare av bageriyrket

och vetenskapligt dokumenterat, att långtidsjäsning är lika förmånlig för

brödets kvalitet, som varje tidsforcering av brödproduktionen är oförmånlig

för densamma.

Då förbudet omöjliggör kontinuerlig drift i bagerierna, hämmas utnyttjandet

av de moderna maskinella anläggningarna och företagens driftskapacitet

minskas till ungefär en tredjedel av förefintliga prestationsmöjligheter. Ett

förbilligande av produktionskostnaderna hindras särskilt genom den ökning

i åtgången av bränslematerial, som uppstår genom det tvungna avbrottet i

driften. Dessutom ökas mångfaldigt kostnaderna för distributionen av brödet

genom den koncentrering av densamma inom viss, mycket kort tid, som

nödvändiggöres av nattbakningsförbudet. Utnyttjandet av lagens fastställda

8 timmars arbetstid bliver inskränkt till endast 6 å 7 timmars produktivt arbete,

då, liksom distributionen, även produktionen måste koncentreras till viss

kort tid till följd av förbudet och konsumenternas krav på bröd vid de tidiga

morgontimmarna.

Förbudet mot nattarbete i bagerierna har emellertid ej blott för folkhushållningen

skadliga konsekvenser, utan det kan även anses vara en antikverad

och otidsenlig åtgärd. Fordran på detta förbud uppstod nämligen vid

en tid, då man ännu ej kände till verklig industriell stordrift inom bageriyrket,

och då de nuvarande hygieniska anordningarna inom bageriföretagen

ännu ej existerade. Nuförtiden har däremot det manuella arbetet även

i mindre bagerier sedan långt tillbaka undanträngts av maskinarbete, och

skyddet för arbetarna i hälsoavseende är säkrat genom fastställda hygieniska

bestämmelser.

Med hänsyn till dessa fakta måste man fråga sig, örn ett obevekligt fasthållande

av nattbakningsförbudet längre kan vara försvarligt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets. utlåtande Nr 45.

Efter detta principuttalande i den för bageriyrket så viktiga frågan om

nattarbete övergå vi till behandlande av det nu aktuella, i förutnämnda motioner

framställda förslaget om viss lagändring.

Visserligen står i lagen uttryckligen, att undantaget gäller »make och hemmavarande

barn», men i verkligheten har det blivit så, att den stora massan

av dessa företag bedrivas med hjälp av släktingar eller annan oorganiserad

arbetskraft, s. k. elever e. d. De verkliga yrkesidkarna lia lika litet som

fackföreningarna någon möjlighet att kontrollera dessa företag eller beivra

den illojala konkurrens, som dessa utöva. Givet är, att genom dessa företags

existens arbetstillfällena för de yrkesutbildade bageri- och konditoriarbetarna

i oerhört hög grad minskats.

Motiveringen till familjebageriernas undantagsställning har angivits vara

grundad på humanitetssynpunkter. Man ville bereda exempelvis husmödrar,

som genom familjeförsörjarens frånfälle kommit i svårigheter, med dessa likställda

ensamstående kvinnor och andra en utväg till försörjning. Man ansåg,

att den ringa kvantitet bröd, som i dessa »hembagerier» -— bokstavligt menat

— skulle kunna tillverkas, ej skulle kunna utgöra någon avsevärd konkurrens

med den yrkesmässiga produktionen. Ett faktum är emellertid, att familjebagerierna

genom sina möjligheter att förlägga tillverkningen till för yrkesbagarna

otillåten tid blivit fruktansvärda konkurrenter till yrkesbagerierna.

Familjebageriernas antal har särskilt till följd av den allmänna krisen enormt

tilltagit, i det att snart sagt envar, som på andra områden misslyckats i sin

näring, tror sig genom att öppna bageri kunna finna sin bärgning. Yrkesbagarnas

svårigheter lia härmed ökats till bristningsgränsen: på alla håll inskränkningar

av driften och avskedanden av de anställda. Företagarna bliva

ruinerade och bageriarbetarna öka de arbetslösas antal.

Även svenska livsmedelsarbetareförbundet tillstyrkte motionerna och anförde

därvid bland annat:

I och för sig är detta undantag inkonsekvent, enär lagen principiellt förbjuder

nattarbete och sålunda vill skydda individen för den skada, sådant

arbete medför. Såväl arbetarna som arbetsgivaren samt hans maka och barn

äro ju samhällsmedlemmar, vilka i lagens syfte böra skyddas. Finner samhället

nödigt att skydda den ene medborgarens hälsa genom att förbjuda

honom att arbeta å olämplig tid, måste ju samma princip gälla även den

andre. Om en samhällsmedlem med flera barn startar ett bageri och låter

barnen arbeta på natten, måste väl detta innebära samma sociala fara, som

om hans vuxna arbetare skulle sysselsättas på natten. Samhället har velat

skydda de vuxna för den verkliga fara, som är förenad med nattarbete; men

genom en lucka i lagen återinföres nattarbete — för småbarnen!

Att dessa företag tillväxa i antal, bevisas av undersökningarna, som vårt förbund

anställt på 75 platser. År 1930 fanns å dessa platser 700 företag, som

icke drevos med lejd arbetskraft. År »1933» (Anni.: skall vara 1935) hade

dessas antal stigit till 1,276. Samtidigt minskades antalet av de företag, som

hade lejd arbetskraft, under samma tidrymd från 1,392 till 1.309. Därtill

kommer de företag bland de sist nämnda, som äga bestånd men i avsevärd

grad minskat de anställda arbetarnas antal.

Nämnda siffror äro approximativa, enär räkning gjorts av vårt förbunds avdelningar

på olika platser, och det kan vara möjligt, att de å någon större plats

förbigått något eller å landsbygden icke känt till någon plats med sådana företag.

Säkert är emellertid, att siffrorna beträffande anförda företag utan lejd

arbetskraft ligga mera i under- än i överkant.

På de räknade platserna lia dessa företag nästan fördubblats på fem år.

Tager man med hela landet, kan man förstå, att det är många barn, som få ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andia lagutskottets utlåtande Nr 45.

9

beta i bagerierna på nätterna, medan de vuxna bageriarbetarna, som ha försörjningsplikt,

få gå utan sysselsättning.

Utskottet vill i anslutning härtill anmärka, att den i yttrandet omförmälda,

av förbundet verkställda utredningen finnes fogad som bilaga till de nedan

omförmälda motionerna I: 75 och II: 185 vid 1936 års riksdag.

Stockholms bageriindustriförening ville för sin del bestämt uttala, att bagerilagen

icke längre vore påkallad, utan att bagerinäringen borde inrangeras

under den för samtliga andra yrken gällande arbetstidslagen. Föreningen

anslöt sig till de av Sveriges bageriidkareförening gjorda uttalandena men ansåg

sig icke, ehuru med fullt instämmande i Sveriges bageriidkareförenings

anmärkningar angående inkonsekvensen av ifrågavarade lagbestämmelser och

dessas beklagliga följder i fråga om illojal konkurrens m. m., kunna tillstyrka

motionerna om en lagändring, som de facto skulle innebära en ytterligare

skärpning av det nattarbetsförbud, vars upphävande föreningen ansåg vara

en för vårt lands allmänna folkhushållning nödvändig åtgärd.

Utskottet anförde i sitt utlåtande:

Av de till utskottet avgivna yttrandena framgår, att åtminstone på vissa

orter antalet familjebagerier, varmed avses sådan bagerirörelse, som bedrives

utan biträde av annan än innehavarens make och hemmavarande barn, torde

hava ökats under de senaste åren. En av anledningarna härtill synes hava

varit den, att åtskilliga personer på grund av rådande arbetslöshet föranletts

att söka vinna sin utkomst såsom egna företagare inom bagerihanteringen.

Familjebagerierna torde dock på grund av ringa tillverkningskapacitet

i regel icke äga möjlighet att i större utsträckning inkräkta på yrkesbageriernas

arbetsområde.

Utskottet anser det vara angeläget, att den inom arbetarskyddslagstiftningen

eljest hävdade principen om frihet till arbete för arbetsgivaren och

hans familj upprätthålles. En lagändring av det innehåll, som föreslagits i

motionerna, skulle strida mot denna princip. Den skulle därjämte kunna

medföra, att åtskilliga ekonomiskt svagt situerade personer berövades sitt

enda existensmedel, vilket, då förhållandena på arbetsmarknaden fortfarande

äro synnerligen ovissa, synes vara betänkligt. På grund av vad sålunda

anförts finner utskottet skäl icke föreligga för riksdagen att vidtaga ändring

i gällande lagbestämmelser rörande arbetstiden inom familjebagerierna.

Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Reservation anmäldes av herr Sigfrid Hansson jämte sex andra ledamöter

av utskottet. I reservationen yrkades, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande

förutsättningarna för genomförande av sådan ändring av bageriarbetstidslagen,

att lagen bleve tillämplig på alla bagerier, vilka tillverkade bröd

för avsalu, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

Första kammaren biföll utskottets hemställan, under det att andra kammaren

(efter lottdragning) biföll reservationen. Frågan hade alltså fallit.

Vid 1936 års riksdag framställdes i två likalydande motioner, I: 75 av herrar

Theodor Nilsson och Jacob Hansson samt II: 185 av herr Frankenberg

/lilläng lill riksdagens protokoll 19.17. .9 sami. 2 ard. Nr 45. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

m. fl., samma yrkande som i den nyssnämnda reservationen av herr Sigfrid

Hansson m. fl. vid 1935 års riksdag.

Andra lagutskottet avstyrkte motionerna och yttrade i sitt utlåtande, nr 16:

Utskottet anser fortfarande, att den inom arbetarskyddslagstiftningen hävdade

principen om frihet till arbete för arbetsgivaren och hans familj bör

upprätthållas även inom bageriyrket. Med hänsyn härtill finner utskottet

icke någon anledning föreligga att tillstyrka riksdagen att hos Kungl. Majit

hemställa örn utredning rörande förutsättningarna för genomförande av en

sådan ändring av bageriarbetstidslagen, att densamma blir tillämplig även i

fråga om rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn. För övrigt synes det vara värt beaktande, att antalet arbetslösa

bland de till livsmedelsarbetareförbundet anslutna bageriarbetarna avsevärt

nedgått under det förflutna året.

Reservation avgavs av herr Olof Carlsson och ytterligare fyra ledamöter,

vilka yrkade, att utskottet måtte hemställa örn bifall till de i motionerna

framställda yrkandena.

Båda kamrarna avslogo därefter motionerna (andra kammaren efter lottdragning).

Utskottet övergår till att redogöra för vissa bestämmelser örn arbetstidens

förläggning i gällande kollektivavtal inom bageriyrket.

Mellan svenska livsmedelsarbetareförbundet och Sveriges bageriidkareförening

har den 11 juli 1933 träffats ett kollektivt riksavtal. Avtalet, som

gäller under perioder av ett år med automatisk förlängning, såvida icke uppsägning

sker, omsluter för närvarande Stockholm, Göteborg, Västerås, Norrköping,

Gävle, Eskilstuna, Nyköping, Södertälje, Uppsala, Köping, Karlstad,

Strömstad, Boden, Västervik, Bollnäs, Falun-Borlänge, Söderhamn, Oskarshamn,

Lidköping och Arvika.

I avtalet stadgas i fråga om arbetstidens förläggning:

Arbetstidens förläggning blir för denna avtalsperiod på varje arbetsplats

densamma som senaste år där tillämpats, i den mån ej organisationerna enas

om ändring härutinnan. För orter, där jämlikt protokollsuttalandet sid. 21

överenskommelser ingåtts om annan arbetstidsförläggning, förblir därvid,

därest ej vederbörande parter om annat enats.

För Stockholm och Eskilstuna gäller, att hos arbetsgivare därstädes, vilka

så önska, bageriarbetet skall börja klockan 5 f. m., i vilket fall deggörningen

börjar klockan 3.30 f. m. Vid företag, som tillämpa sådan arbetstidsförläggning,

skola bageri- och konditoriarbetare beredas en måltidsrast under arbetstiden

örn högst 30 minuter å tid, som av arbetsledningen anvisats (se

protokollsuttalanden sid. 21).

I de åberopade protokollsuttalandena utsäges, att huvudorganisationerna

enas om att icke lägga hinder i vägen för eller motsätta sig överenskommelse

mellan de lokala parterna om annan förläggning av arbetstiden än

den nu gällande.

Det tidigare påbörjandet av arbetet får, förutom i Stockholm och Eskilstuna,

på grund av särskilda överenskommelser äga rum i Norrköping, Gävle,

Nyköping, Södertälje, Västervik, Bollnäs och Oskarshamn. Ä övriga platser

får arbetet ej påbörjas före klockan 6 f. m.; dock har för samtliga bagerier

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

11

i Falun och Borlänge med omnejd den särskilda överenskommelsen träffats,

att arbetet å lördagar samt dag före helgdag skall påbörjas klockan 5 f. m.

Mellan Stockholms bageriindustriförening, å ena, samt svenska livsmedelsarbetareförbundet

och dess avdelning nr 6 i Stockholm, å andra sidan, förefinnes

kollektivavtal, dagtecknat den 11 juli 1933 och gällande för perioder

om ett år i sänder, såvitt ej uppsägning sker.

I fråga om arbetstidens förläggning stadgas i avtalet:

Arbetstidens förläggning blir för denna avtalsperiod på varje arbetsplats

densamma, som år 1927 där tillämpades, i den mån ej organisationerna enas

örn ändring härutinnan.

För mjukbrödsbagerierna gäller, att hos arbetsgivare, vilka så önska, bageriarbetet

skall börja klockan 5 f. m., i vilket fall deggörningen börjar klockan

3.30 f. m.

é

Beträffande måltidsrast, då arbetet börjar klockan 5 resp. 3.30 f. m. gäller

angående detta avtal samma regel som i det ovannämnda riksavtalet.

I protokollsuttalanden rörande bestämmelserna i avtalet sägs, bland annat,

att vid förläggning av bageriarbetets början till klockan 5 f. m. hänsyn

skall tagas till sådana arbetare, som äro bosatta långt från arbetsplatsen,

samt att arbetsgivaren, i den mån det är möjligt, skall låta dessa arbetare

börja senare.

I följande tabell hava sammanställts uppgifter angående arbetslöshet inom

bageriyrket m. m.

Tidpunkt

Till livsmedels- arbetareförbun- det anslutna

bageriarbetare

Därav

arbets-

lösa

Arbetslösa

Procent

31/u 1934 ..

9,450

2,500

Bageriarbetare......................

26.5

Inom hela livsmedelsarbetareförbundet

23.4

Inom samtliga fackförbund..........

25.0

31 In 1935 ..

9,550

2,300

Bageriarbetare......................

24.1

#

Inom hela livsmedelsarbetareförbundet

22.4

Inom samtliga fackförbund..........

22.5

31 In 1936 ..

9,600

2,500

Bageriarbetare......................

26.0

Inom hela livsmedelsarbetareförbundet

22.0

Inom samtliga fackförbund..........

18.5

Såsom framgår av utskottets redogörelse hava de båda i motionen berörda

frågorna nämligen spörsmålet, huruvida familjebagerierna skola vara undantagna

från bagerilagens tillämpning, samt frågan om tidpunkten för bageriarbetets

början på morgnarna sedan länge varit föremål för delade meningar.

I fråga örn familjebagerierna uttalade arbetstidskommittén på sin tid, att

den i syfte att förebygga illojal konkurrens låtit i sitt förslag inbegripa jämväl

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

dylika bagerier. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen hävdat, att rättvisan

krävde avskaffande av undantaget för familjebagerier, samt framhållit, att

när staten för tillgodosende av något offentligt intresse pålade en näringsgren

vissa inskränkningar i dess verksamhet, den måste anses förpliktad att

såvitt möjligt tillse, att den ej därmed gynnade vissa grupper av företag på

andras bekostnad. Socialstyrelsen har emellertid i sitt ovan omförmälda yttrande

till andra lagutskottet vid 1935 års riksdag ansett sig med ganska hög

grad av säkerhet kunna säga, att familjebagerierna icke i någon mera avsevärd

omfattning började arbetet tidigare än i bagerilagen medgives eller klockan

5 f. m. Socialstyrelsen har i nämnda yttrande framhållit, att en allsidig

och fullt tillförlitlig bild av det nuvarande läget på bagerimarknaden givetvis

endast kunde erhållas genom en omfattande undersökning i ämnet liknande

den år 1925 företagna. Från svenska livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges

bageriidkareförening och Stockholms bageriindustriförening har gjorts gällande,

att familjebagerierna till följd av nattarbete driva en för övriga bageriföretag

synnerligen besvärande konkurrens. Mot avskaffande av undantaget

för familjebagerier har bland annat framhållits, att detta undantag endast

utgjorde ett uttryck för den eljest inom arbetarskyddslagstiftningen godtagna

principen örn full frihet för arbetsgivaren att själv och med biträde av sina

familjemedlemmar utöva arbete. Vidare har uppgivits, att undantagets slopande

skulle kunna medföra, att åtskilliga ekonomiskt svagt situerade personer

berövades sitt enda existensmedel.

Såsom framgår av utskottets redogörelse har från vissa håll ifrågasatts, huruvida

det överhuvud taget längre kunde anses lämpligt att upprätthålla förbudet

mot nattarbete i bagerier. Sålunda har kommerskollegium uttalat, att

vissa betänkligheter av teknisk och nationalekonomisk natur onekligen syntes

vara förknippade med gällande förbud mot nattarbete, liksom det även ville

synas, som örn den forcering av jäsningsprocessen vid brödtillverkningen, som

förbudet framtvingat, medfört en viss försämring av brödets hållbarhet och

måhända även i någon mån av dess näringsvärde.

Sveriges bageriidkareförening har med instämmande av Stockholms bageriindustriförening

framhållit, att förbudet mot nattarbete ej blott hade för

folkhushållningen skadliga konsekvense^ utan även kunde anses vara en antikverad

och otidsenlig åtgärd. Dessa sammanslutningar hava bland annat

gjort gällande, att förbudet omöjliggjorde kontinuerlig drift i bagerierna, varigenom

utnyttjandet av de moderna maskinella anläggningarna och företagens

driftskapacitet minskades till ungefär en tredjedel av förefintliga prestationsmöjligheter.

Vid sin behandling av ifrågavarande ärende har utskottet kommit till den

uppfattningen, att tiden nu är inne att verkställa en allsidig och grundlig

undersökning av bagerilagens verkningar i olika hänseenden, varefter

en förutsättningslös översyn av de olika bestämmelserna i bagerilagen

bör komma till stånd. Vid en sådan utredning komma givetvis de synpunkter,

som framförts i de ovan omförmälda yttrandena till andra lagutskottet

vid 1935 års riksdag, att bliva föremål för ingående överväganden. I anled
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

13

ning av vissa uttalanden i de av kommerskollegium och ovannämnda arbetsgivareorganisationer

avgivna yttrandena vill utskottet framhålla, att det

torde finnas anledning antaga, att avskaffandet av bagerilagen skulle kunna

leda till att de större bageriföretagen genom sina möjligheter att anordna

skiftarbete och sina överlägsna resurser i. fråga om maskinell utrustning

i avsevärd utsträckning konkurrerade ut de mindre företagen från

marknaden.

Vid ifrågavarande undersökning måste synnerlig uppmärksamhet ägnas

familjebagerierna, vilkas förekomst, arbetstider, hygieniska förhållanden och

betydelse i olika hänseenden i görligaste mån böra klarläggas.

I fråga om de i bagerilagen stadgade tiderna för bageriarbetets början å

morgnarna bör vid den av utskottet förordade utredningen uppmärksamhet

ägnas frågan, huruvida en framflyttning av dessa begynnelsetider kan äga

rum. Det är otvivelaktigt förenat med olägenheter i åtskilliga avseenden

för arbetarna att börja dagens arbete så tidigt som klockan 5 f. m. Den av

utskottet lämnade redogörelsen för innehållet av gällande kollektivavtal inom

bagerifacket samt tillämpningen av dessa avtal synes giva vid handen, att

den möjlighet att påbörja det egentliga bageriarbetet klockan 5 f. m., som

gällande lag erbjuder, i praktiken icke blivit till fullo utnyttjad. Utskottet

vill framhålla, att därest begynnelsetiderna för bageriarbetet framflyttades

utan att undantaget för familjebagerier slopades, skulle dessas konkurrenskraft

ytterligare ökas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, i anledning av förevarande motion,

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville föranstalta

örn en allsidig och förutsättningslös utredning angående

bagerilagens verkningar samt för riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning kan föranleda; samt

B) att motionen lii 113, i den mån den icke blivit beaktad

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1937.

På andra lagutskottets vägnar:

SIGFRID HANSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 9 sami. 2 avd. Nr 45.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 45.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sigfrid Hansson, Linder, P. Sandström, Heiding, Hag

man, Sam Larsson, Wistrand och Sten;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson, Pettersson i Hällbacken, Johanson

Hallagården, Molander, Sandström i Sollefteå, Thorell och Barnekow.

Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

371424

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:344 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ändringar i lagen den 16 maj 1930 örn vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bag a1 i texten