Sök i Ratio Lex

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2

1937-02-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1937:2, Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1937 kl. 2 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts idlåtande, nr 2, om

utredning angående sättet för erläggande av vårdavgift

vid statens sinnessjukhus.

I en inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 10, har herr Otto fängson

hemställt att — sedan medicinalstyrelsen i skrivelse den 7 augusti 1936 hos

Kungl. Maj :t hemställt bland annat örn viss utredning rörande sättet för erläggande

av vårdavgift vid statens sinnessjukhus närmast beträffande medlemmar

i sjukkassor — riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att vid berörda

utredning frågan örn sättet för erläggande av dylik vårdavgift upptoges

till behandling i hela dess vidd.

Första kammaren hänvisade ärendet till sitt andra tillfälliga utskott, som

efter att hava inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen över densamma avgivit

utlåtande (nr 2).

Beträffande motiveringen har sistnämnda utskott meddelat följande:

”Till stöd för sin hemställan anför motionären i huvudsak följande:

I 79 § 1 mom. i Kungl. Maj :ts stadga angående sinnessjukvården i riket föreskrives,

att avgift för dem, som intagits å sinnessjukhus, skall inbetalas kvartalsvis

eller, där betalningen erlägges av fattigvårdssamhälle eller kommun,

halvårsvis i förskott. I enlighet härmed erlägges vid intagningen betalning för

återstoden av det löpande kvartalet eller halvåret, räknat från och med dagen

för intagningen. Där sjukhusvistelsen kan antagas bli särskilt kortvarig, kan

dock sjukhuschefen bestämma, att avgiften skall förskottsvis erläggas för viss

kortare tid. Detta stadgande om förskottsbetalning hade lett och ledde fortfarande

till vissa socialt föga önskvärda och väl icke vid lagens antagande

förutsedda konsekvenser. Kravet på erläggande av betalning förskottsvis för

så lång tid — som regel tre månader — måste ställa sig synnerligen obekvämt

för flertalet enskilda betalningspliktiga och för många av dem bliva ouppfyllbart,

bland annat emedan en aldrig så vederhäftig borgen för fullgörande av

betalningen icke godtoges. Detta ledde till att fattigvården nödgades träda

emellan i ett stort antal fall, trots att något verkligt fattigvårdsbehov ‘icke

förelåge. Olägenheterna av denna betalningsordning hade mest framträtt, när

det gällde personer, som genom medlemskap i sjukkassa trott sig vara tillförsäkrade

erforderlig sjukvård utan fattigvårdens mellankomst. Missförhållandena

i sistnämnda avseende hade nu emellertid uppmärksammats och, på sätt

ovan antytts, föranlett framställning örn utredning för deras undanröjande.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 13 sami. 2 avd. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

Härvid hade likväl allenast sjukkassemedlemmarnas ställning beaktats. Någon

hänsyn hade icke tagits till de utanför sjukkassorna stående enskilda betalningspliktiga,

som äga förmåga att erlägga betalning men sakna möjlighet att göra

detta förskottsvis för längre tid. Medicinalstyrelsen hade också funnit det

enklaste sättet att undanröja det befintliga missförhållandet i fråga om sjukkassorna

vara att deras stadgar ändrades så, att kassorna finge möjlighet erlägga

förskottsbetalning. Möjligheten att sinnessjukstadgan ändrades därhän, att

efterskottsbetalning finge mottagas, hade visserligen övervägts, men medicinalstyrelsen

syntes rygga tillbaka för en sådan lösning på grund av de huvudsakligen

bokföringsmässiga svårigheter, som härigenom skulle uppkomma. Motionären

ansåge sig för sin del böra förorda en ändring av hela stadgandet örn

förskottsbetalning i sådan riktning, att dels tidrymden, för vilken förskott skall

erläggas, väsentligen förkortades (ned till en månad) och dels för vårdkostnaden

ställd vederhäftig borgen finge godtagas. Saken vore av den både principiella

och praktiska betydelse, att den av medicinalstyrelsen redan påkallade utredningen

hos Kungl. Maj :t borde utsträckas att gälla frågan örn betalningssättet

i hela dess vidd. ’ ’

För egen del anförde första kammarens andra tillfälliga utskott:

”Medicinalstyrelsens framställning — i vilken hemställts örn utredning jämväl

rörande frågor utan samband med nu förevarande motion — grundar sig i första

hand på en av fattigvårdsstyrelsen i Borås hos medicinalstyrelsen gjord hemställan,

att medicinalstyrelsen måtte medverka till att en sådan ändring av sinnessjukvårdsstadgan

komme till stånd, att statens sinnessjukhus berättigades

godtaga av erkänd sjukkassa utfärdade ansvarsförbindelser för sjukkassemedlems

vård å dylikt sjukhus.

I anslutning härtill har svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, med

instämmande i syftet med fattigvårdsstyrelsens i Borås framställning hos medicinalstyrelsen

hemställt, att medicinalstyrelsen måtte taga initiativ till ett allsidigt

övervägande, vilka åtgärder som borde vidtagas för att vårdkostnaden å

sinnessjukhus för sjukkassemedlemmar måtte kunna bestridas utan fattigvårdens

mellankomst.

Påpekande sinnessjukstadgans föreskrift, att vårdavgift å statens sinnessjukhus

skall erläggas i förskott, ifrågasätter medicinalstyrelsen tvenne alternativ

till reglering av spörsmålet i vad det avser medlemmar av sjukkassor. Det ena

sättet skulle vara, att de erkända sjukkassorna, som med nu gällande bestämmelser

icke äga utbetala sjukhjälp förskottsvis, skulle erhålla sådan befogenhet

efter företagen ändring i deras stadgar, av innehåll att undantag från förbudet

på förskottsbetalning medgåves för vårdavgift, som enligt Kungl. Maj :ts stadgande

skall erläggas förskottsvis. Det andra av medicinalstyrelsen berörda

sättet skulle vara, att sinnessjukvårdsstadgan ändrades därhän, att sjukkassa,

som ansvarar för å sinnessjukhus intagen medlems vårdavgift, medgåves rätt

att betala avgiften i efterskott. Enligt medicinalstyrelsens mening skulle det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

3

först angivna alternativet vara det enklaste sättet till ernående av det med

framställningen avsedda syftet. Det andra alternativet skulle däremot föranleda

betydande svårigheter rent bokföringsmässigt vid sjukhuskontoren, då alla andra

avgifter skola redovisas i förskott, och skulle dessutom medföra en förryckning

i beräkningen av inkomstbudgeten för det år, under vilket ett sådant medgivande

trädde i kraft. Utskottet finner de i motionen påtalade missförhållandena kräva

beaktande och i behov av en undersökning i det större sammanhang, som av

motionären avsetts. Av vad inhämtats rörande den av medicinalstyrelsen påkallade

utredningen rörande omläggning av betalningssystemet vid statens sinnessjukhus

i visst avseende finner utskottet framgå, att en utredning jämväl i

av motionären begärd riktning med fördel torde kunna anknytas till den förstnämnda

numera igångsatta utredningen. Enligt vad utskottet inhämtat inom

medicinalstyrelsen lärer icke heller från dess sida betänklighet möta mot den

begärda utredningens utsträckning till av motionären avsedda område.

Utskottet får därför hemställa, att första kammaren för sin del med bifall till

ifrågavarande motion, nr 1:16, beslutar i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att

vid den på grund av medicinalstyrelsens hemställan den 7 augusti 1936 föranstaltade

utredningen rörande erläggande av avgifter för vård å statens sinnessjukhus

frågan örn sättet för erläggande av dylika vårdavgifter upptages till

behandling i hela dess vidd. ’ ’

Första kammaren beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda hemställt. Andra

kammaren, som delgivits detta beslut, har hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga

utskott.

Utskottet instämmer i vad första kammarens andra tillfälliga utskott yttrat i

ärendet och hemställer,

att andra kammaren måtte biträda första kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 26 februari 1937.

På utskottets vägnar:

GUSTAF NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristinehamn, Silfverbrand, Söderdahl, Lindholm, fru Alvén,

herrar Nilsson i Eskilstuna, Hansson i Vännäsby och fröken Hennings.

Första

kammarens

beslut.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:229 Skrivelse till Konungen angående sättet för erläggande av vårdavgifter vid statens sinnessjukhus. a1 i texten